med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
52 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 37 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:101, med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:101 Regeringens proposition
1979/80:101
med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80;
beslutad den 21 december 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad
som har upptagils i bifogade uidrag av regeringsprolokoll för den ålgärd och
del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ulgifter
m. m. på tilläggsbudget II lill slalsbudgeten för innevarande budgelår.
De anslag som begärs uppgår lill ca
688,6 milj, kr., varav ca 676,6 milj. kr. på driftbudgeten och 12,0 milj. kr.
på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till
arbetsmarknadsutbildning.
Del Slörsia anslaget på
kapilalbudgelen föreslås gå lill lån lill teko-, sko-och garveriinduslrier.
\ -Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:101
Uidrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Närvarande: Slalsminislern Fälldin, ordförande, och
sialsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren,
Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson,
Boo, Winberg, Adelsohn, Danell
Föredragande: sialsråden Wikslröm, Friggebo, Mogård,
Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80
Sialsråden föredrar förslag till
riksdagen i frågor angående anslag m. m. på lilläggsbudgel II lill
slatsbudgelen för budgetårel 1979/80. Anförandena redovisas i underprolokollen
för resp. depanemenl.
Slalsrådel Mundebo anför: De anslag
som riksmölel har anvisat sedan slatsbudgelen för budgeiårei 1979/80
fastställdes har uppförts på tilläggsbudget 1 (prop. 1979/80:25, FiU 1979/80:
14, rskr 1979/80: 140),
1 prop. 1979/80: 75 har regeringen föreslagil alt 36,5
milj. kr. anvisas för kampanjkosinader m.m. inför den föreslående
folkomröslningen i kärnkraftsfrågan. Jag hemsläller all regeringen föreslår
riksdagen
att besluia om anslag m. m. pä
lilläggsbudgel II till statsbudgeien för budgeiårei 1979/80 i enlighel med de
förslag som föredragandena har lagl fram.
Regeringen ansluter sig till
föredragandenas överväganden och beslular att genom proposiiion förelägga
riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller del ändamål som
föredragandena har hemslälll om.
Regeringen förordnar all de
anföranden som redovisas i underprolokollen och en sammanslällning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas proposilionen som bilagor 1 10.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:101
Bilaga I
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Winberg
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA HUVUDTITELN
D. Domstolsväsendet m. m.
[1] D 5. Utrustning till dumstolar m.m. För budgeiårei
1979/80 har lill ulrustning lill domslolar m. m. anvisals ell
reservalionsanslag av 8,7 milj. kr. Reservalionen från budgelåret 1979/80
uppgick lill 5 055 499 kr.
Från anslaget beslrids kosinader
för inköp av ulrusining och inveniarier lill nya och ombyggda lokaler för
myndigheler inom domslolsverkels förvaltningsområde, med undantag av de
allmänna advokatbyråerna, och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader
för flyttning.
Sedan anslagsberäkningen för
budgetåret 1979/80 gjordes har behov uppkommit av medel för inköp av utrustning
oeh inveniarier lill länsräl-lerna i Göleborgs och Bohus län saml Kopparbergs
län. Båda länsrätterna beräknas flytta till nya förhyrda lokaler strax efler
sommaren 1980. Ulrusining och inventarier måsle därför beställas redan under innevarande
budgelår. Kostnaderna härför beräknas till 2,1 milj. kr.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
atl lill Utrustning lill domstolar
m. m. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisa
ell reservalionsanslag av 2 100000 kr.
E.
Rättshjälp m. m.
[3] E 3 a. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital. Någol
anslag för della ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgelår. Jag har vid min anmälan lidigare denna dag av anslagen lill
rättshjälp
Prop.
1979/80: 101 4
m.m. för budgelåret 1980/81 lagil upp frågan om fortsatta
riktlinjer för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Jag har därvid bl.
a. behandlat byråernas behov av rörelsekapital och principerna för finansieringen
av della samt förordal au byråerna får etl tillskotl av rörelsekapital över
statsbudgeten. Medelsbehovei uppgår lill ca 11 milj. kr. Som jag framhöll vid
min anmälan bör medlen anvisas redan under innevarande budgelår. Med hänvisning
häriill hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen
all lill Allmänna advokatbyråer:
Rörelsekapital på lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgeiårei 1979/80
anvisa elt anslag av 11000000 kr.
Prop.
1979/80:101 5
Bilaga 2
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: statsrådet Holm
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
G. Undervisningssjukhus m.m.
[ij G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats etl
förslagsanslag av 32 855 000 kr.
1 prop. 1978/79: 100 (bil. 8, SoU
1978/79:27, rskr 1978/79:232) anför föredragande slalsrådel vid sin anmälan av
della anslag bl, a. au utgifterna för löner till sjukhusels personal - bortsett
från läkarna - under budgelåret 1979/80 inle får överstiga ett belopp, som
motsvarar en ram av 335 milj. kr. i 1979 års löneläge, lönekosinadspålägg
inräknat. Denna löneram får endast räknas upp med anledning av nya löneavtal,
som iräffas efler ulgången av november 1978. Föredragande statsrådet anför
vidare, att hon vid bestämmandet av löneramen har räknat med all inga nya
ijänster inrätlas för budgetårel 1979/80 utöver sådana tjänster, för vilka
utrymme kan beredas genom omdisposiiion inom löneramen. Vidare bör omkostnaderna
för sjukhusels verksamhel inle få översliga 110 milj. kr. under budgeiårei
1979/80.
Riksdagen har lämnal det anförda utan erinran.
Med anledning av all yllerligare
löneavtal träffats har regeringen den 28 juni 1979 faslslälll löneramen till
348 milj. kr. (löneläge maj 1979).
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
Ell förslag lill driftslal
förbudgeiårei 1979/80 för akademiska sjukhuset i Uppsala har upprättats.
Förslagel utgår från att sjukhusel skall bedriva en i stort sett oförändrad
verksamhel. Lönekoslnaderna för sjukhusets perso-
Prop.
1979/80:101 6
nal - bortsett från läkarna - beräknas enligt förslaget
komma att uppgå till inte fullt 361 milj. kr., vilket överskrider den ijuni
1979 fastsiällda ramen med 13 milj. kr.
Förslaget till driftslal innebär,
förulom en omdisponering av lönemedel, vissa personalförstärkningar.
Barnklinikernas inftyllning under höslen 1979 kräver sålunda all ca 20 nya
ijänsler inrälias, bl, a. för städning av nytillkommande lokaler. Sammanlagi föreslås
alt 40 nya tjänster tillkommer. De beräknas kosla drygt 4 milj. kr.
Omkosinaderna för sjukhusets
verksamhel beräknas i slatförslagel lill 120,2 milj. kr.
Direklionen för sjukhusel
hemställer all erforderliga föreskrifter meddelas, som medger all ifrågavarande
lönekosinader får uppgå lill 361 milj. kr. och all medel får disponeras enligi
slalförslaget.
Föredraganden
Direklionen för akademiska
sjukhusel i Uppsala har beräknai all lönekostnaderna för personalen - bortsell
från läkarna - kommer all uppgå lill ca 361 milj. kr, i lönelägel maj 1979
under budgeiårei 1979/80. Jag är beredd all nu med hänsyn lill omständigheterna
godla denna lönekostnad. Härigenom uppslår uirymme inom löneramen för de
Ijänsler, som direklionen lagil upp i silt driflstalsförslag. Beloppel för
lönekosinader kan endasl behöva räknas upp med anledning av nya löneavtal, som
träffas efler ulgången av november 1979.
Omkosinaderna för sjukhusels
verksamhel beräknas enligt driftstaisförslagel komma atl uppgå lill 120,2
milj. kr. Jag anser alt de inle bör få översliga 115 milj. kr. under nämnda
budgelår.
Mol denna bakgrund föreslår jag att
i stället för de skilda ramar för löner och omkosinader som lagits upp vid
föredragande statsrådets anmälan av förevarande anslag för innevarande
budgetår - en gemensam ram för utgifterna för ifrågavarande löner och
omkosinader fastställs lill 476 milj. kr. Inom denna totalram bör sjukhuset ha
möjlighet alt vid behov göra omdisponeringar mellan lönekostnader och
omkostnader.
Jag förulsäller atl direklionen för
akademiska sjukhusel nu vidlar kraftiga och verkningsfulla ålgärder för all i
fortsättningen hålla utgifterna inom fastställda ramar och genomföra en stram
kontroll över sjukhusets kosinader.
Regeringen bör underställa riksdagen detla förslag lill ny
koslnadsram.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
all besluta om ändrad medelsram för
akademiska sjukhusel i Uppsala för budgetårel 1979/80 i enlighel med vad jag
har förordal i det föregående.
Prop.
1979/80:101 7
Bilaga.?
Utdrag
Uf BILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
F(>rcdragande: slalsrådel
Wikslröm såviil avser punklerna 1 och 3; slalsrådel Mogård såviil avser punklen
2
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål
[ij B 25. Stöd till dagspressen. Slöd lill dagspressen
beviljas av presslödsnämnden enligt bestämmelserna i förordningen (1976: 336)
om slalligl slöd lill dagsiidningar (ändrad 1977:524, 1977:1051, 1978:240 och
1979:269). För ändamålet har i slatsbudgelen för innevarande budgelår anvisals
ell förslagsanslag av 308,5 milj. kr., varav förslagsvis 220,7 milj. kr lill
produklionsbidrag lill dagsiidningar.
Reglerna för beviljande av produklionsbidrag innebär bl.
a. följande.
Produklionsbidragei lill en
flerdagarstidning - dvs. en dagstidning som utkommer med minsl fyra nummer per
vecka - beräknas inom vissa ramar med ledning av pappersförbrukningen för
redaklionell lexl under de tre senasle kalenderåren.
En fådagarslidning - dvs. en
dagstidning som utkommer med högst tre nummer per vecka - erhåller om den är
bidragsberälligad ell fast belopp i produklionsbidrag. För lokal eller regional
tidning uppgår beloppel lill 750000 kr. per år medan del för rikslidning uppgår
till högst 1,5 milj. kr. per år.
För fådagarslidning som övergår
lill all bli flerdagarslidning och för nyelablerad flerdagarslidning gäller,
all produktionsbidragets storlek beräknas med hjälp av uppgifter om
pappersförbrukningen under den tidsperiod för vilken uppgifler kan erhållas,
dock ej kortare period än sex månader.
En bestämmelse av sist nämnda innebörd är enligt min
mening befogad
Prop.
1979/80:101 8
också för del fall en flerdagarstidning skulle öka anlalel
utgivna nummer per vecka. I etl sädanl fall ger nämligen inle den
genomsnittliga pappersförbrukningen under den senasle ireårsperioden ell
rällvisande underlag och lidningen kan därför erhålla elt lägre
produklionsbidrag än den borde få. Jag anser således alt de nu gällande
bestämmelserna för beräkning av produktionsbidragels slorlek bör komplelteras med
en regel som anger all bidragel också lill en flerdagarslidning som har ökat
anlalet utgivna nummer per vecka bör beräknas med ledning av uppgifler om
pappersförbrukning m.m. under den tidsperiod som ligger efler del all
förändringen genomfördes.
Den nya bestämmelsen bör vara
tillämplig vid beslul om produklionsbidrag med användande av medel som ställts
lill presstödsnämndens förfogande fr. o. m. budgetårel 1979/80. Jag räknar
inle med alt den föreslagna nya regeln föranleder behov av ökal anslag för produklionsbidrag
under budgelåret.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna den av mig förordade
förändringen i grunderna för statligt stöd lill dagspressen.
C. Skolväsendet
[2] C 11. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Ur
anslagsposlen Bidrag lill enskilda skolor under detta anslag utgår statsbidrag
till Hillelskolan i Stockholm. Bidragel ulgår enligt särskild förordning (SÖ-FS
1978: 175) med 99% av ell för varje redovisningsår av skolöverstyrelsen
fastställt bidragsunderlag omfattande dels lönekostnaden för lärare och reklor,
dels koslnaden för sociala avgifter för lärare och reklor med sammanlagi 28,7 %
av lönekostnaden. Grunderna för slalsbidragel till de enskilda skolorna har
1977 godkänts av riksdagen (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 272 f, UbU 1976/ 77:
16, rskr 1976/77: 157).
Slyrelsen för Hillelskolan har,
under hänvisning lill att skolan befinner sig i en akut ekonomisk kris,
anhållit om medelslillskotl för budgelåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82 utöver
vad som följer av nyss nämnda förordning. Därvid har styrelsen för budgetåret
1979/80 begärt sammanlagt 965000 kr. avseende ackumulerat underskoll (395000
kr.), brådskande reparationer av skollokaler (160000 kr.), lönekostnader för
skolpsykolog och vaktmästare (15000 kr.), inredning av Judaica-rum (15000 kr,)
samt beräknat underskoll för innevarande budgelår (380000 kr.). För budgelåren
1980/81 och 1981/82 har slyrelsen anhållit om medel utöver vad som utgår enligt
förordningen med 785000 kr. resp, 835000 kr. Sammanlagt har slyrelsen för de
tre budgetåren således begärt ca 2,5 milj. kr.
För egen del menar jag alt
Hillelskolan intar en särställning i svenskl skolväsende. Den är avsedd för
elever som lillhör en minoritet, vilken
Prop.
1979/80:101 9
parallellt med sin anpassning lill del svenska samhällel
lyckais bevara en nationell och kuliurell idenlilel trols många gånger svåra
yttre onisländig-heler. Statsbidrag har också iitgåll lill Hillelskolan under
större delen av liden sedan dess tillkomst år 1955. Jag ser det som önskviiri
att verksamheten vid skolan kan forisälla utan inskränkningar. För all detta
skall vara mcijligl bedömer jag del som nödvändigt med ett vissi medelslillskoll
lill Hillelskolan utöver vad som utgår för löner och sociala avgifter lill
rektor och lärare. Jag är därvid dock endasl beredd all förorda eu
engångsbidrag med 615 000 kr. under innevarande budgelår avseende
ackiiniiilcral underskoU sedan tidigare verksamhetsår, brådskande reparationer
av skolans lokaler saml viss del av del beräknade underskottet innevarande år.
Jag har från företrädare för Hillelskolan erfarit atl skolan med del av mig
förordade slalsbidragel kan klara sin ekonomi under budgelåren 1979/80 och
1980/81. Jag ulgår från alt samma förhållande gäller även för budgetåret
1981/82. Jag vill undersiryka all det nu aktuella förslagel om slalsbidrag
skall ses som en engångsföreleelse. Varken Hillelskolan eller övriga enskilda
skolor kan för framliden räkna med resurslillskoU uiöver vad som följer enligt
generella regler.
Frågor rörande slalsbidrag lill
enskilda skolor uireds f. n. av kommillén (U 1979: 13) för skolor med
icke-offenllig huvudman.
Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
all godkänna vad jag har förordal i
fråga om slalsbidrag till Hillelskolan.
Kapitalbudgeten
11. STATENS ALLMÄNNA FASI IGHETSFOND
[3] 14. Byggnadsarbelen inom utbildningsdeparlementets
verksanihetsomrä-
de. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisals elt investeringsanslag av 135 milj. kr. (prop. 1978/79:82,
UbU 1978/79:43, rskr 1978/79:410). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner,
nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kullurändamål m.
m. Behållningen vid budgetårels början uppgick till 49 milj. kr. Någon
medelsanvisning pä tilläggsbudget beräknas f.n. inle bli ertbrderlig. Däremoi
bör följande objekl redovisas i detla sammanhang. Kostnaderna redovisas i del
följande i prislägel den I april 1979.
Göleborg
Försörjningsåtgärder inom Chalmers
tekniska högskolas område. Byggnadsslyrelsen har hos regeringen hemslälll all
få ulföra och driva en I-Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
torsöksanläggiiing för koleldning i ftiiidiserad bädd vid
Chalmers lekniska hiigskolas kraftcentral. Anläggningen skall vara lämpad för
forskning och undervisning och skall samtidigt kunna leverera energi
kommersielll. Projektet föreskis finansieras dels med bidrag från nämnden för
energiproduk-lionstorskning och slatens industriverk, dels genom anslag som
står till byggnadsslyrelsens förfogande. För byggnadsslyrelsens del är
kostnaden beräknad till 6765 000 kr., varav 3,1 milj. kr. föreslås bestridas
från anslaget Byggnadsarbeten inom ulbildningsdepanemeniels verksamhelsområde.
I invesleringsplanen för utbildning
och forskning är uppförd en kostnadsram av 3 milj. kr. för
Försörjningsåigärder inom Chalmers lekniska högskolas omriide: Övriga ålgärder.
Under årel har etl delprojekt med en koslnadsram av 500000 kr. slutredovisals
varefter en ram av 2,5 milj. kr. återstår. Byggnadsslyrelsen föreslår att för
ovan nämnl projekl koslnadsramen höjs lill (2,5-h3,1
= ) 5,6 milj. kr.
Utbyggnad uv Tjärnö marinbiologisku
laboratorium. Regeringen uppdrog den 25 oklober 1979 ål byggnadsstyrelsen alt
inomen kostnadsram av 6,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978, molsvarande 7
150000 kr. i pi islägel den 1 april 1979, projeklera utbyggnad av Tjärnö
marinbiologiska laboratoritini t,o,m. bygghandlingar. Ulbyggnaden omfallar
nybyggnad av förläggning, malsal, tjänstebostad och sjöbod samt yttre arbelen
lill en sammanlagd iiimsarea av ca 900 m°. Byggnadsarbetena beräknas kunna
påbörjas under våren 1980.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anförl i det föregående
bör i gällande investeringsplan föras upp följande koslnadsramar (1 OOO-tal
kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnadsram
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
78-04.01 79-04-01
Faktisk Beräknad för t.o.m. 1979/80 79-06-30
Byggstart
är-mfin
Färdigställande år-mån
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbildning
och forskning Göleborg
Försörjningsåtgärder
inom Chalmers tekniska högskola.s område: Övriga åtgärder Utbyggnad av Tjärnö
marinbiologiska laboratorium
3000
5 600
7 150
1656
337
1 000
3 000
successivt
80-04
81-03
opaginerad Kontrollera mot PDF
Del redovisade behovel av utbyggnad
av Tjärnö marinbiologiska laho-ratorium bör nu enligt min mening lillgodoses.
Laboraloriel, som är en för universileien i Stockholm och Göleborg gemensam
anläggning, bör efter ulbyggnaden kunna nylljas som en marinbiologisk
ulbildnings- och forsk-
Prop.
1979/80: 101 11
iiingsiesiirs av också andra högskoleenheter. Jag ulgår
från all verksamhelen vid laboraloriel planeras bl. a. med hänsyn härtill.
Jag förordar ;itt de ökade ingifter som hänger samman med
här behantl-lade objekt får bestridas av lillgängliga medel under förevarande
anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
1, bemyndiga regeringen all besluta
om byggnadsarbeten m.m.
inom utbildniiigsdeparteirienlets verksamhetsområde inom ile
kostnadsramar somjag har förordal i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordal i
det föregående angående bestri
dande av utgifterna för vissa byggnadsarbelen inom utbildiiings-
ileparlementets verk samhet somräde.
Prop.
1979/80:101 13
Bilaga 4
Utdrag
JORDBRUKSDEPARFEMENTET PROIOKOLL
vid regeringssanimanlriide 1979-12-21
Fiiredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget II till slatsbudgelen för
budgetåret 1979/80 såviit avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering ni. m.
[1] B 6. Täckande av förluster pä grund av statlig kreditgaranti.
På stats-hudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ell förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare förbudgeiårei
medgivit all Slallig kredilgaranli får lämnas för lån till yttre
raiionalisering, lån lill inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och
maskinlån med sammanlagt 513 milj. kr., för lån lill trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. med 35 milj. kr., för lån till rennäringens
rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. saml för län till inköp av avelshäslar
och ridhästar med 500000 kr.
Lantbruksslyrelsen
Ramen för länegarantier för
jordbrukets rationalisering uppgår till 513 milj. kr. Behovet har av
lantbruksnämnderna beräknats till 920 milj. kr., varav närmare 200 milj. kr. är
eftersläpande behov från föregående budgetår som då inte kunde tillgodoses.
Ramen föreslås ökad med 387 milj. kr. lill 900 milj. kr., vilkel är samma ram
som begärs för budgetårel 1980/81. Som motivering anförs följande.
Kreditgarantierna avser främst lån
för byggnadsåtgärder, täckdikning och anskaffning av inventarier, vilket i hög
grad främjar rationaliseringen. Garantigivningen har också stor
regionalpolilisk belydelse.
Av de under verksamhelsårel 1978/79
beviljade garanlierna lill jordbrukels raiionalisering gick 42 7r, till de
norra skogslänen. Dessa läns andel av landels lolala åkerareal är 18% och av
anlalel mjölkkor 21 %. Slalsverkels förluster på lånegarantierna är obetydliga,
omkring en halv promille. Med
Prop.
1979/80: 101 14
hänsyn lill älgårdcrnas slora såväl rationaliserings- som
regionalpoliliska belydelse vill styrelsen franihlilla angelägenhelen av att
lånegarantibcho-vei tillgotloses.
Liinegaranlibchovel under såväl
innevarande budgetår som påföljande påverkas av den ökatle
fiirsäljiiingsverksamhet som följer av styrelsens förväiv av mark, främst
skogsmark, från skogsindustrier och andra juridiska perst)ner. För dessa
föivärv har en rörlig kredii av 200 milj. kr. ställts lill styrelsens
förfogande atl disponeras till den 31 december 1981. Behovet av Ifuiegaraniier
sammanhänger förutom med köparnas privala lånemöjligheter bl. a. med andelen
avverkningsbar skog på ifrågavarande arealer. Då deniKi i allmänhet är låg på
hillills förvärvade arealer bedömer slyrelsen atl en betydande del av
försäljningsbeloppel behöver finansieras med hjälp av låiiegaranlier.
Slyrelsen har för all minska
behovet av lånegarantier under det senasle årets brisisiiiiation genom olika
ålgärder försökt utverka all en högre andel av kostnaden för de åtgärder,
vartill statligt slöd sökes, finansieras med lån Ulan slallig garanii. Della
krav har slarkasi kunnat hävdas i fråga om jordförviiivslän eftersom den av
nämnden godkända köpeskillingen innebär atl driften beräknas ge brukaren etl
tillfredsställande ekonomiskt resullal och säkerhet för lånet lämnas i
faslighetsinteckning inom köpeskillingens belopp. Nämnda andel uppgår dock i
fråga om jordförvärvslån lill i genomsnitl ca 55 '/c. vilket i de fiesta fall
motsvarar minst 150% av 1975 års taxeringsvärde som ofta utgör grund för
bankernas belåningsvärdering. Vid ratioiialiseringsåtgärtler faller andelen
lill 30-40% och vid driftslån till endast 10-20'v. När det vid sistnämnda
låneform gäller arrendatorer, som enilast kan erbjuda företagsinteckning som
säkerhet, brukar endast en viss checkräkningskredit kunna finansieras utan
statlig garanii. Styrelsen bedömer därför inle att ytterligare besparingar av
nämnvärd betydelse kan uppnäs pä tletta sätt.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anfört i min anmälan lill
budgelpropositionen 1980 Iprop. 1979/80: 100 bil. 13 punkten B 7) förordar jag
all ramen för kredilgaraiiiier lill jordbruket ökas med 100 milj. kr. lill 613
milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
alt medge att för budgetåret
1979/80 slallig kredilgaranli lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån
till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med
sammanlagt högst 613000000 kr., för lån lill irädgärdsnäringens rationalisering
m. m. med högsl 35 000000 kr., för lån lill rennäringens rationalisering m.m.
med högsl 2 500000 kr. samt för lån till inköp av avelshäslar och ridhästar med
sammanlagi högsl 500000 kr.
Prop.
1979/80:101 15
[2] B 15. Särskilt sliid till jordbruk och skogsbruk, m.
ni. i Norrbottens län.
På statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna
anslagsrubrik anvisats etl reservalionsanslag av 30 milj. kr. Efter samråd med
Norrbot-icndelegalionen II 1976:04) beviljas bidrag av skogsvårdsstyrelsen i
länel såviit avser skogsbruk och av lantbruksnämnden såvitt avser andra ändamål.
Länsstyrelsen I Norrbottens län
I skrivelse den 8 juni 1979 anför
länsstyrelsen att riksdagen med anledning av prop. 1978/79: 127 om åtgärder
för att främja sysselsätlningen i Norrbotlen hl.a. har besluta! om en extra ram
på 175 milj, kr. för beredskapsarbelen och tidigareläggningar av
invesleringar, m.m. Ramen har tilldelats länsarbetsnämnden för att efler samråd
med länsstyrelsen fördelas på projekt inom länel.
Länsarbetsnämnden och länsstyrelsen
har haft överläggningar om fördelningen av den anvisade medelsramen. Vid dessa
överiäggningar har slåll i förgrunden den ständigt besvärliga
arbetsmarknadssituationen i vissa av länels inlandskommuner. Länsstyrelsens och
länsarbetsnämndens gemensamma uppfallning är atl extraordinära insalser måsle
komma lill slånd för att i någon mån vända den hittills negativa utvecklingen i
dessa länsdelar.
Det är angeläget atl de särskilda
insalser som del s. k. Norrbotlenpake-tel öppnat vägen för, utväljs sä atl de
bidrar bäde lill en snar förbällring av sysselsältningen och till atl skapa mer
varaktiga arbetstilirällen. För framför alll glesbygdskommunerna gäller atl
försörjningsmöjligheterna särskilt i jord- och skogsbruket måste tas till vara
bättre. Möjligheterna att utöka den industriella sysselsätlningen i dessa
kommuner är slarki begränsade, .åkerjorden är en resurs som lill en del ånyo
måste las i bruk som produk-lionsunderlag. År 1956 var den odlade arealen i länel
88 000 ha för all år 1978 uppgå lill ungeFär 47 000 ha eller samma areal som år 1927.
Elt betydelsefullt
investeringsprogram på jordbrukets område är utarbetat för dessa kommuner. Det
har skett som en del av jordbruksprojekten inom Norrbottendelegaiionens
verksamhel med sikle på genomförande åren 1979-1981. För genomförande av
programmei har förulsälts dels ordinarie bidrag frän lantbruksnämndens
raiionaliseringsanslag, dels kom-plelierande bidrag från
Norrboliendelegalionens särskilda medel enligi de för dessa medel fastställda
disposilionsföreskrifterna. Ifrågavarande jordbruksprogram i inlandskommunerna
avser byggstart vid 56 jordbruksföretag under budgetåret 1979/80 samt vid 45
företag under budgetåret 1980/81.
Investeringarna under 1979/80 är i
övervägande grad detaljplanerade redan nu för omedelbar igångsättning av
arbelena. Dessa är kostnadsberäknade lill totalt 65,4 milj. kr. För atl
genomföra åtgärderna beräknas åtgå 130 årsverken. Den bestående
sysselsällningseffeklen av 1979/80 års investeringsprogram utgör elt lillskoli
av drygt 80 årsarbeten.
Prop.
1979/80:101 16
Lantbruksnämnden har anmäll all
invesleringsprogrammel endast i ringa grad kan ulföras som planeral då nämnden
inle tilldelals bidragsmedel för ilessa särskilda salsningar och då övriga
ordinarie jordbruksinves-leringar i länels kuslbygder rimligen inle får
ävenlyras av ålgärderna i inlandet. Della innebär all programmets genomförande
blir ulslräckl under en väsenlligl längre följd av år än planerat. Enligt
länsstyrelsens och länsarbetsnämndens gemensamma uppfattning är det angelägel
atl en sådan fördröjning av investeringarna förhindras. Etl genomförande så
snart som möjligt är angeläget av både arbelsmarknadspolitiska och regionalpolitiska
skäl. En tidigareläggning av investeringarna, jämfört med vad taklen i
ordinarie medelslilldelning medger, möjliggörs om lantbruksnämndens
raiionaliseringsanslag försiärks med de medel som erfordras för den del av
jordbruksprogrammei som är avsedd alt genomföras budgeiårei 1979/80. Denna
utökning av anslaget uppgår enligt lantbruksnämndens beräkning till 20 853 000
kr.
Länsstyrelsen hemställer att från
del under tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Sysselsällningsskapande åtgärder 20 milj. kr. förs över lill lanlbruksstyrelsen
för atl disponeras av lantbruksnämnden i Norrboltens län.
Föredruganden
I slutet av år 1976 tillkallades
Norrbotlendelegalionen (I 1976: 04) för all la sig an sysselsällningsproblemen
i Norrbolten. Till delegationens uppgifter hör bl. a. atl lämna förslag lill
ålgärder som främjar ulvecklingen inom andra näringsgrenar än induslrin främsl
jordbruk och skogsbruk. För delegaiionens verksamhel på della område har under
förevarande anslag anvisals sammanlagi 65 milj. kr. Medlen har i huvudsak
använls för alt främja uppbyggnaden av bärkraftiga mindre företag av olika
slag, främsl jordbruksförelag, i de inre delarna av Norrbollen.
Norrbotlendelegalionen beräknar all
avslula sin verksamhet vid årsskiftel 1979/80 och i samband därmed redovisa de
vunna erfarenheterna. Del är nu angelägel att medel ställs lill förfogande för
alt slutföra den planerade verksamheten.
Som framgår av länsstyrelsens
skrivelse saknar lantbruksnämnden medel för all inom ramen för ordinarie
verksamhet kunna stödja alla företag som ingår i delegationens projekl. Den 30
augusli 1979 bemyndigade regeringen med anledning härav
arbetsmarknadsstyrelsen att från del under tolfte huvudlileln uppförda
reservationsanslaget Sysselsällningsskapande ålgärder beiala ut högst 8 milj.
kr. lill lantbruksstyrelsen för sådana ålgärder inom jordbruket som omfattas
av stöd enligt föreskrifterna för förevarande anslag. Härigenom har
delegationens planerade verksamhel kunnat forlgå. Jag beräknar atl därutöver 8
milj. kr. erfordras för atl slutföra verksamhelen. Enligt min mening bör
kostnaderna för delegaiionens jordbruksprojekt belasla förevarande anslag.
För ändamålel bör därför nu
Prop.
1979/80:101 17
anvisas 16 milj. kr. Från anslaget bör täckas de
kostnader som under innevarande budgelår belastat anslaget
Sysselsällningsskapande ålgärder. Jag hemställer alt regeringen föreslår
riksdagen
au till Särskilt stöd lill jordbruk
och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget II lill slalsbudgeten
för budgeiårei 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 16000000 kr.
D. Skogsbruk
[3] D 7. Tillfälligt bidrag till gallring. På
slalsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals
ell reservalionsanslag av 150 milj. kr. Bidragsbesiämmelserna finns i
förordningen (1979:486) om slalsbidrag för år 1979 lill gallring av skog.
Del tillfälliga bidragel lill
skogsgallring som riksdagen beslutade om våren 1979 har positivt påverkal
skogsvården och massaindustrins råvaruförsörjning. Inom vissa län har
gallringarna emellertid inle fått den omfattning som bidragel i och för sig
skulle ha kunnat medge. Detla kan bero på att avverkningsresurserna lill följd
av andra vikliga skogsvårdsbehov inle har räckt till för gallring. För atl
kunna avslula den salsning på skogsgallring som riksdagen sålunda har beslulal
om föreslår jag all del tillfålliga gallringsbidraget får utgå även under tiden
den I januari-den 30 juni 1980. Några ytterligare medel behöver inte anvisas
för ändamålel.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordal i
fråga om lillfälligt bidrag lill gallring.
G. Utbildning och forskning
[4] G 1. Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskostnader. På slatsbudgelen för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats etl förslagsanslag av 221 846000 kr.
1 prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s.
89) föreslog regeringen riksdagen all lill Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvallningskoslnader för budgelåret 1979/ 80 anvisa elt förslagsanslag av 224
060000 kr. Vid behandlingen av prop. 1978/79: 100 biföll riksdagen ell förslag
att lill Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader anvisa etl i
förhållande till regeringens förslag med 2 214000 kr. minskal förslagsanslag.
n-Riksdagen 1979180. I saml. Nr 101
Prop.
1979/80:101 18
Den beslutade reduklionen av anslaget har minskal utrymmel
för löner med drygl 1 milj. kr., vilket föruisältcr alt lantbruksuniversitetet
vakant-håller ell anlal lediga ijänsler. De ijänsler som här är i fråga på
förvallningskosinadsanslaget är högre lärar- och forskarljänsler. DeUa innebär
att vikliga ämnesområden vid uppkommande vakanser och på ell opla-neral säll
blir ulan förelrädare för både forskning och utbildning, vilkel försämrar
möjligheterna att bedriva dessa verksamheter. Jag hemställer all regeringen
föreslår riksdagen
alt till Sveriges
lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader på till-läggsbudget II till
statsbudgeten förbudgeiårei 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 1 000000 kr.
I.
Idrott
[5] I 2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m. På
slalsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals
ett förslagsanslag av 39,1 milj. kr. Från anslaget lämnas bl. a. bidrag till
mindre idrotis-och friluftsanläggningar enligt de rikllinjer som fastställdes
av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 1970: 33, rskr 1970: 239) saml vissa
på dessa rikllinjer grundade och av regeringen angivna normer.
Bidrag lill mindre idrolts- och
friluftsanläggningar ulgick under budgetåret 1978/79 med ca 9 milj. kr., varav
ca hälflen lill kommuner och hälften till föreningar o. d. Dessa bidrag
behandlades av 1979 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) som föreslog att
bidragen skulle överföras till skatleuljämningssy slemet.
Regeringens förslagom den kommunala
ekonomin (prop. 1978/79:95 bil. 5, KrU 1978/79: 4y, FiU 1978/79:35, rskr
1978/79:335) innebar bl, a. aU bidragen till föreningar också fortsättningsvis
skulle utgå förutsatt att anläggningen i fråga inte kunde anses vara ell
kommunalt åtagande. Förslagen innebar atl kommunerna fr.o.m. den 1 januari
1980 helt skulle överta det finansiella ansvaret för invesleringar i
anläggningar för idrott, friluftsliv, sluderandemolion eller sådan anläggning
som inle är avsedd för den samlade idrollsrörelsens behov eller är av
riksinlresse för rekreaiions-ändamål.
Del slatliga stödet till kommunerna
för uppförande av mindre idrotis-och friluftsanläggningar skulle därmed upphöra
den 1 januari 1980 och medlen överföras lill den kommunala skalteuljämningen.
De finansiella konsekvenserna av regeringens förslag beaktades redan i samband
med budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 13 s. 138-139). Anslaget
minskades då med 2,5 milj. kr., vilket motsvarar halvårseffektcn på statsbudgeten
av den föreslagna förändringen. Förslagen i prop. 1978/79:95 (bil. 5) om den
kommunala ekonomin ulgick därför från atl någon ändring
Prop. 1979/80:101 19
av medelsberäkningen för budgeiårei 1979/80 i förhällande
lill 1979 års budgeiproposilion inle var nödvändig.
Riksdagens beslut (KrU 1978/79; 4y,
FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) innebar emellerlid alt bidragen till
kommunala mindre idrottsanläggningar nu inle avvecklas samt atl en översyn
borde göras bl. a. beiräffande normerna för slalsbidrag till föreningsdrivna
idrotts- och friluftsanläggningar.
Föredraganden
Med hänsyn lill riksdagens beslul
beiräffande stödel lill mindre anläggningar bör 2,5 milj. kr. nu lillföras
anslaget Slöd lill idrollen: Anläggningsstöd m. m. i form av tilläggsbudget
till innevarande års anslag. Frågan om formerna för avveckling av del nuvarande
slödel lill mindre idrottsanläggningar bereds i regeringskansliet.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Slöd till idrotten:
Anläggningsstöd m. m. på lilläggsbudgel II till statsbudgeien för budgeiårei 1979/80
anvisa ell reservalionsanslag av 2 500000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:101
Bilaga 5
Uidrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Burenslam Linder
Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
E. Patent- och registreringsverket m. m.
[I] E 1. Patent- och registreringsverket. I statsbudgeten
för budgelåret 1979/80 är under denna rubrik uppförl ell förslagsanslag av
80069000 kr.
Kostnaderna för patent- och
registreringsverkets verksamhel skall i princip läckas av de avgifter dess
kunder erlägger (prop. 1978/79:100 bil. 14, NU 1978/79: 27, rskr 1978/79: 217).
År 1973 antogs den s.k. europeiska
patentkonvenlionen (EPC) som Sverige har undertecknat lillsammans med 15 andra
stater. Konventionen innebär bl. a. all ett europeiskl palentverk med säte i
Miinchen skall kunna meddela palenl som blir gällande i alla eller vissa av de
anslulna siatema. EPC trädde i kraft under år 1977. Del europeiska patenlverket
öppnade sin verksamhet den Ijuli 1978. Sverige ratificerade EPC i februari 1978
efter riksdagens beslul (prop. 1977/78:1, LU 1977/78:10, rskr 1977/78:126).
Den som söker europeiskl patent för
Sverige kan, då den europeiska palentansökan publicerats enligi EPC, erhålla
provisoriskt skydd för sin uppfinning i Sverige, Skyddet erhålles genom all sökande
till svenska patenlverket inger översättning av kraven i den europeiska
ansökningen och att palentverket utfärdar kungörelse härom (88 patentlagen
1%7: 837),
F, n, utgår inte avgift för verkels
befallning med ansökningen och kungörelsen. Vid införandet av ändringarna i
patenllagsliflningen år 1978 förutsågs inte alt avgift för denna del av
handläggningen kunde komma all införas och någon bestämmelse i detta syfle logs
inle in i patentlagen.
Prop.
1979/80:101 22
Emellerlid har numera flera länder
infört avgift för de kungörelser som fordras för provisoriskt skydd i
vederbörande land.
Andelen ansökningar vid del
europeiska patenlverket i vilka Sverige designerals uppgår f. n. lill ca 58%.
Redan vid årsskiftel 1978-79 närmade sig anlalel ansökningar som är akluella
för Sverige siffran 2000. Det kan därför befaras atl kungörelser av detla slag
kommer all medföra elt icke ringa merarbeie för del svenska patenlverket.
Mol denna bakgrund och med hänsyn
till det provisoriska skydd som erhålles saml den för verkel gällande
koslnadsiäckningsprincipen bör också Sverige införa en avgift som täcker de
kosinader som är förenade med kungörelseförfarandel.
Sådan översättning som avses i 88 S
får rättas. Inkommer rättelse skall patenimyndigheten utfärda kungörelse därom.
Sedan kungörelse utfärdats, gäller den rättade översättningen i stället för
den tidigare ingivna (91 § andra slyckel). Om avgift införs som villkor för att
kungörelse enligt 88 S skall utfärdas, bör givetvis avgift ulgå också för
kungörelse om rättelse av översättning.
Jag föreslår efter samråd med
chefen för justiliedeparlemenlel alt 88 § första stycket och 91 § andra stycket
patentlagen (1967: 837) ändras så alt i båda paragraferna anges alt avgift
skall erläggas innan palentverket utfärdar kungörelse. Del ankommer sedan på
regeringen alt faslställa avgiftens storlek. Ändringarna föreslås träda i krafl
den 1 juli 1980. Avgift bör dock inte tas ul för kungörelse om sådan
översättning eller rättad översättning som ingivits före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967; 837) har upprättats inom
handelsdepartemenlel. Förslagel bör fogas som bilaga 5.1 till detla protokoll.
Med hänvisning till vad jag anförl
i del föregående hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen
att antaga förslagel till lag om ändring i patentlagen
(1967: 837).
F. Ekonomiskt försvar
[2] F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För delta
ändamål disponerar överstyrelsen under innevarande budgelår 271 131 000 kr.
Åtgärder fär försörjningsberedskapen på skoområdet
Riksdagen beslöl höslen 1978 om
ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1978/79:60, FöU
1978/79:18, rskr 1978/79:117). Enligt beslulel skall under perioden 1979-1981
ett program genomföras för effekiivisering och omslruklurering av
läderskoinduslrin. Syftet är alt det produktionsmål som statsmakterna
fastslagit av försörjningsberedskapsskäl, efler år 1981 skall kunna
upprätthållas utan statliga ålgärder.
Prop.
1979/80: 101 23
Stödåtgärderna utgörs av
investeringsstöd i form av avskrivningslån, försörjningsberedskapslån som
ersäitning för upprätthållande av produktion och produklionskapacilel,
skostrukturlån avsedda atl slimulera strukturförändringar inom branschen,
statlig garanti för säsongskrediter samt stöd till det nybildade Skoinstitutet
som skall utföra servicetjänster för branschen främsl på det
produktionstekniska områdel samt då del gäller bl. a. produktulveckling,
konsumentleknisk forskning, marknadsföring och designverksamhet.
I skrivelse till regeringen den 12
november 1979 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) hemställt bl. a.
om att föreskrifterna rörande statlig kreditgaranti för säsongskrediler ändras
så atl de medger stöd för tidsbegränsad lagring av beställda läderskor även för
vår- och sommarsäsongen 1980 samt för höst- och vintersäsongen 1980-1981 och
att en löpande garantiram för 17 milj. kr. får disponeras härför.
I skrivelsen har ÖEF vidare anmäll
alt Skogruppen AB har inkommii med en ansökan om avskrivningslån på 17,5 milj.
kr. Detla är 5,5 milj. kr. mer än vad Skodelegalionen i sin rapport beräknade
för denna företagsgrupp. Kostnadsökningen beror enligt ÖEF på bl. a.
prisökningar. För alt möjliggöra elt avtal med Skogruppen om avskrivningslån
har ÖEF gjort omprioriteringar i handläggningen av inneliggande övriga
ansökningar. För att kunna siödja Skogruppen krävs emellerlid ytterligare
medel. ÖEF hemställer därför atl för budgetåret 1979/80 ramen för lån till
teko-, sko-och garveriinduslrier höjs med 10 milj. kr. och att 10 milj. kr.
tillförs i investeringsmedel.
Jag vill för egen del anföra följande.
Eriarenheterna är goda av all
läderskoföretag fr. o. m. budgelåret 1977/ 78 kunnat erhålla statlig garanti
för lån lill rörelsekapital som erfordras för all överbrygga
säsongsvängningarna i företagen. Jag förordar att garanii skall kunna lämnas
för vår- och sommarsäsongen 1980 saml för höst- och vinlersäsongen 1980- 1981
inom en sammanlagd ram av 17 milj. kr. Jag är däremoi inle beredd alt förorda
alt en löpande garantiram skall slällas till regeringens förfogande.
För de avskrivningslån som ÖEF kan
lämna för investeringar i maskiner och byggnader inom teko-, sko- och garveriinduslrier
gäller en särskild av riksdagen beslulad investeringsram. Från år 1972, då
siödformen infördes, har ramen successivt höjls och uppgår för budgeiårei
1979/80 till 285 milj. kr. Efter förslag av regeringen i prop. 1978/79: 60 om
åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet saml i budgelpropositionen
för 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 14) har riksdagen beviljat 13 milj. kr. för
avskrivningslån till läderskoinduslrin (FöU 1978/79: 18, rskr 1978/79: 117 och
FöU 1978/79: 21, rskr 1978/79:237).
Enligi prop. 1978/79: 60 bör under
perioden 1979-1981 effekliviseringen och omstruktureringen av skoindustrin
tillsammans med de omfallande stödåtgärderna ha förbättrat skoinduslrins
konkurrenssilualion, så au yllerligare siödinsaiser frän slatens sida inte
erfordras.
Prop.
1979/80:101 24
De avskrivningslån Skogruppen AB
ansökt om avses finansiera en del av invesleringskoslnaderna för uppförande av
nya rationella fabriksbyggnader.
Förulsällningarna för all svensk
skoindusiri efler år 1981 ulan försörjningsberedskapslån skall kunna
konkurrera med importerade skor beror enligt min mening på i vilken
utsträckning del svenska lönekoslnadsläget kan kompenseras med bl. a. hög
produktivitet i tillverkningen. Det är mot denna bakgrund väsentligt att
investeringsverksamheten i branschen kan hållas på en hög nivå. De
avskrivningslån som ÖEF kan lämna har visal sig vara ett effektivt instrument
för atl åstadkomma delta.
Mot denna bakgrund vill jag förorda
att ÖEF ges ökad möjlighet atl lämna avskrivningslån.
Mot bakgrund av vad jag här har
anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen
alt medge atl den för
säsongskrediler sammanlagda ramen om 17000000 kr. får utnyttjas enligt vad jag
har förordat.
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[3] 8. Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisals ell
investeringsanslag av 35 milj. kr. Avtal om lån får ingås inom en sammanlagd
investeringsram av 285 milj. kr.
Med hänvisning lill vad jag har
anförl i del föregående om avskrivningslån lill läderskoföretag hemställer jag
atl regeringen föreslår riksdagen all
1.
lill Lån till
teko-, sko- och garveriinduslrier på lilläggsbudgel II lill statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa etl invesleringsanslag av 8000000 kr.,
2.
medge att avtal
om lån lill teko-, sko- och garveriinduslrier får ingås inom en sammanlagd
investeringsram av 293000000 kr.
[4] 9. Försörjningsberedskapslån. Under denna rubrik har
på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisals ett investeringsanslag av
85,4 milj. kr. Medel har därvid för programmet Kemiska produkter m. m.
beräknals lill 1,5 milj. kr. På kapilalbudgelen har därutöver för programmet
Kemiska produkter m. m. anvisats 10,5 milj. kr. under invesleringsanslagel
Lagring för beredskapsändamål och vissa medel under invesleringsanslagel Förrådsanläggningar
m.m.
ÖEF har i skrivelse lill regeringen
den 9 juli 1979 med hänvisning lill risken för bortfall av den inhemska
tillverkningen av vissa från försörj-ningsberedskapssynpunkt vikliga produkter
inom kemiområdel lämnat
opaginerad Kontrollera mot PDF
förslag till åtgärder som syftar lill all vidmakthålla en
acceptabel försörjningsberedskap.
För alt trygga tillgången på
glykoler, elenoxid m. m. samt vissa tväiime-delrävaror har ÖEF Iräffal Ivå
preliminära avtal med det i statsföretagsgruppen ingående Berol Kemi AB i Stenungsund.
Avtalen innebär vissa kapacitets- och produktionsåtaganden från Berol Kemis
sida. Avtalen gäller från den 1 januari 1980 för en fem- resp. lioårsperiod.
Del ena avtalel gäller ell
försörjningsberedskapslån på 5 milj. kr. saml ell avskrivningslån på 2 250000
kr. Det andra avlalet gäller ett avskrivningslån på 18750000 kr. Avtalen
medför således etl lolall medeisbehov av 26 milj. kr. Medelsbehovet fördelar
sig på budgelåren 1979/80-1982/83. Medelsbehovet för budgelåret 1979/80 avser
försörjningsberedskapslån på 2 milj. kr. och avskrivningslån på 9 milj. kr.
Finansieringen därav har av ÖEF förulsälls ske genom att medel anslås på
tilläggsbudget. Medelsbehoven för budgetåren 1980/81 - 1982/83 har av ÖEF
inplanerats inom den av regeringen anvisade ramen för invesleringar för
programplaneringen för perioden 1980/81-1984/85.
ÖEF har undersökt aliernalivet atl
genom lagring tillgodose beredskaps-behovet av de produkler del här är fråga
om. Lagringsallernalivel ställer sig betydligt dyrare än föreslagna stödåtgärder.
Det medför dessutom lekniska svårigheler, minskad fiexibilitet och är
riskfyllt.
Del är enligt min mening från
försörjningsberedskapssynpunkl angelägel all trygga tillgången på de produkter
som ÖEF angivit. Jag ansluter mig till ÖEF:s förslag all tillgången på
produkterna bör säkras genom upprätthållande av en frän
försörjningsberedskapssynpunkt tillräcklig produktionskapacitet inom landet.
ÖEF bör därför erhålla medel som gör det möjligt att iräffa slulliga avtal med
Berol Kemi AB.
Jag förordar atl medelsbehovet på 2
milj. kr. för försörjningsberedskaps-lån och 9 milj. kr. för avskrivningslån
under budgetåret 1979/80 lillgodoses dels genom omprioriieringar inom ramen för
redan anvisade investeringsmedel över statsbudgeten, dels genom atl reslerande
medelsbehov rekvireras från oljelagringsfonden. Genom omprioriteringar inom
programmet Kemiska produkler m. m. beräknarjag alt 4 milj. kr. som ställts till
ÖEF:s förfogande för beredskapslagring av kemikalier under invesleringsanslagel
Lagring för beredskapsändamål skall kunna frigöras. Av budgeilekniska skäl
måsle nya anslag las upp på tilläggsbudget för försörjningsberedskapslån och
lån till kemisk industri. Molsvarande belopp kommer inle att ulnylljas under
anslaget för beredskapsändamäl. Det resterande medelsbehovet 7 milj. kr. bör
kunna lillgodoses genom atl regeringen bemyndigar ÖEF all rekvirera motsvarande
belopp från oljelagringsfonden.
Oljelagringsfonden inrättades genom
beslut av regeringen den 26 juni 1975. Fonden är ränlelös och förvallas av
riksgäldskonlorel. Till fonden förs huvuddelen av de avgifier som inflyter med
anledning av bestämmelserna i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter.
Prop.
1979/80:101 26
Från oljelagringsfonden rekvirerar ÖEF medel för att
genomföra av statsmakterna beslulad lageruppbyggnad av råolja och petrokemiska
produkter i övrigl. Från oljelagringsfonden har hittills i huvudsak rekvirerats
medel för investeringar i varor och anläggningar. Enligt min mening bör medel
från oljelagringsfonden under budgeiårei 1979/80 få användas även för vissa
invesleringar som avser induslrislöd i form av avskrivningslån för alt trygga
försörjningen inom del petrokemiska varuområdet. Beredskapsålgärder i form av
industristöd är elt alternativ till invesleringar i beredskapslager. Från
kostnads- och beredskapssynpunkl kan industristöd i vissa fall vara
fördelaktigt. Om medel från oljelagringsfonden skall kunna disponeras för
induslrislöd inom del ekonomiska försvarei fordras riksdagens medgivande.
I enlighel med ÖEF:s förslag anser
jag att medelsbehoven för budgelåren 1980/81 - 1982/83 skall tillgodoses inom
de medelsramar som för resp. budgetår kommer att anvisas för investeringar över
statsbudgeten.
Med hänvisning lill vad jag här har
anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen
atl lill Försörjningsberedskapslån
på lilläggsbudgel 11 lill statsbudgeten för budgeiårei 1979/80 anvisa ell
invesleringsanslag av 2 000000 kr.
[5] 10 a. Lån till kemisk industri. Med hänvisning lill
vad jag anförl i del föregående om avskrivningslån lill Berol Kemi AB
hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all
1.
lill Lån lill
kemisk industri på lilläggsbudgel 11 lill stalsbudgelen för budgeiårei 1979/80
anvisa ell investeringsanslag av 2 000000 kr..
2.
medge alt
industristöd inom del petrokemiska området till ett belopp av 7000000 kr.
budgetåret 1979/80 skall kunna finansieras över oljelagringsfonden.
Prop. 1979/80:101 27
Bilaga 5.1 Förslag till
Lag om ändring i patentlagen (1967:837)
Härigenom föreskrivs att 88 och 91 SS patentlagen
(1967:837) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
88
Har europeisk palentansökan
publicerats enligt den europeiska patentkonvenlionen och har över-säuning lill
svenska av paienlkra-ven i den lydelse de publicerades ingivits till
patenimyndigheten, skall palenimyndigheien utfärda kungörelse därom och hålla
översättning lillgänglig för envar.
Föreslagen lydelse
S'
Har europeisk palentansökan
publicerats enligt den europeiska patentkonvenlionen och har översättning till
svenska av palenlkra-ven i den lydelse de publicerades ingivits lill patenimyndigheten
samt fastställd avgift eriagls. skall patenimyndigheten utfärda kungörelse
därom och hålla översättningen tillgänglig för envar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ulnylijar någon yrkesmässigl
uppfinning som sökes skyddad i europeisk patentansökan efter del all kungörelse
utfärdats enligt försia slyckel, äger vad som sägs om paientinirång motsvarande
lillämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. 1 sådant fall
omfallar palentskyddet dock endast vad som framgår såväl av palenlkraven i den
lydelse de publicerades som av patentkraven enligt palenl. Till siraff må ej
dömas och ersättning för skada må beslämmas endast enligt 58 S andra stycket.
Bestämmelserna i 58 S Iredje
stycket äga ej lillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter del
tiden för invändningen mol del europeiska paienlel ulgåll eller, om invändning
gjorts, senast etl år efter del all del europeiska palenlverket beslulat atl
patentet skall upprällhållas.
91 S" Inkommer sökanden eller palenlhavaren lill
palenimyndigheien med rätlelse av översältning som avses i 82 § och eriägger
han fastställd avgift för tryckning av den rättade översättningen, gäller denna
i slället för den lidigare. Rättad översättning skall hållas tillgänglig för
envar, om den ursprungliga översättningen hålles tillgänglig. Har rätlelse
inkommit och avgift eriagls och är den ursprungliga översättningen lillgänglig
för envar, skall myndigheten utfärda kungörelse även om rättelsen. Så snarl ske
kan skola tryckta exemplar av den rättade översättningen finnas all tillgå hos
patenimyndigheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkommer sökanden med rättelse av översättning som avses i
88 S, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla den rät-
inkommer sökanden med rätlelse av översättning som avses i
88 §, och erlägger han fastställd avgift, skall patenimyndigheten utfärda
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senasle lydelse 1978:149. 2 Senasle lydelse 1978; 149.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:101
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
28
opaginerad Kontrollera mot PDF
lade
översättningen tillgänglig för envar. Sedan kungörelsen utfärdats, gäller
den rättade översättningen i stället för den tidigare.
kungörelse därom och hålla den rättade översättningen
tillgänglig för envar. Sedan kungörelsen utfärdats, gäller den rättade
översättningen i slället för den lidigare.
Har någon, innan rättad
översättning blev gällande, i god tro börjal utnyttja uppfinningen yrkesmässigl
här i rikel på sätl som enligt tidigare översättning icke utgjorde intrång i
sökandens eller palenlhavarens räll eller vidlagil väsentliga åtgärder därför,
äger han den rätt som anges i 74 § andra och iredje styckena.
Denna lag träder i kraft den I juli
1980. Har översättning eller rättad översältning ingivits före ikraftträdandet
lillämpas dock bestämmelserna i sin äldre lydelse.
Prop.
1979/80:101 29
Bilaga 6
Uidrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: statsrådet Wirtén
såvitt avser punklerna 1. 2 och 3; statsrådet Andersson såvitt avser punkten 4
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. m.
[1] B 1. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgelår förts upp etl förslagsanslag på 909061
000 kr, I staten för anslaget har en förslagsvis posl på 140 milj. kr. förls upp
för flyllningsbidrag enligt bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (1966:
368, ändrad senast 1978: 938).
I skrivelse den 15 juni 1979 har
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hemställt alt skattefrihet införs för
nytiningsbidrag i form av slarlhjälp, månadsresa och traktamenle vid dubbel
bosättning. AMS hänvisar bl. a, lill beräkningar utförda av expertgruppen (In
1967:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA), enligt vilka
fiyltningsbidragen täcker endast ungefär hälfien av hushållens nyttningskostnader.
Detta beror inle enbart på bidragens slorlek utan sammanhänger i försia hand
med atl bidragen är skatleplikliga. För all kompensera hushållens
fiyltningskostnader erfordras en höjning av flytiningsbidragen. Denna höjning
kan erhållas antingen genom en höjning av bidragsnivån eller genom att
skallefrihet för bidragen införs. I valel mellan dessa två möjligheter har AMS
ansett att skatiefrihet är att föredra eftersom det ger etl vid
flyttningstillfället säkerställt bidrag. Den enskilde skulle härigenom inte
behöva la upp beloppel ifråga i sin självdeklaration och AMS skulle besparas
del omfattande administrativa arbelel med all sända ul kontrolluppgifter.
Prop.
1979/80:101 30
Föredraganden
Ulvecklingen på arbeismarknaden
under 1970-lalel har kännelecknals av ökade svårigheter att passa ihop
arbetssökande och lediga plaiser. Detta är också fallet i den innevarande
konjunkturuppgången, där den snabbt stigande efterfrågan på arbetskraft hittills
endasl till en mindre del kunnat reducera antalet arbetslösa. Svårigheterna att
rekrytera arbelskraft har i denna konjunkturuppgång blivit markerade på ett
tidigare stadium än som förul varil vanligl. Trots de förbättringar av det
regionalpoliliska stödet som riksdagen beslutade om under våren 1979 och de
ytteriigare förbättringar av stödel som kan väntas i 1980 års budgetproposition
är emellerlid en yrkesmässig och geografisk rörlighei nödvändig för alt den
siigande efterfrågan på arbetskraft nu skall kunna mötas och arbetslöshetsnivån
sänkas.
Aktuella studier visar att
kostnaderna för fiytlning i samband med arbetslöshet endasl lill en del täcks
av de ekonomiska bidrag samhället erbjuder. Det innebär att den geografiska
röriighet som medför ekonomiska vinster för samhällsekonomin i stort ofta
medför en ekonomisk påfrestning för den enskilde. De kostnader som är förenade
med fiytlning utgör alltså i många fall elt hinder för den geografiska
rörligheten på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av det anförda anser
jag i likhet med AMS all del finns slarka skäl för all förbällra
ftyiiningsbidragen. Jag vill emellertid f. n. inte förorda skaltefrihet. Den
frågan är av sådan art alt den kräver ytteriigare ulredning. Emellerlid villjag
redan nu förorda alt flyllningsbidrag i form av slarlhjälp höjs. Slarlhjälpen
utgår för att täcka kostnader för uppehälle och personliga utgifler i avvaktan
på den första avlöningen inkl. vissa ofrånkomliga koslnadsfördyringar i
samband med omställningen. Slarlhjälp ulgår i dag med 2 500 kr. till
arbetstagare vars hushåll i hemorten stadigvarande bestått av enbart
arbetstagaren själv och med 5 000 kr. lill arbetstagare vars hushåll bestått
av två eller fiera personer som följer med vid flyttningen. Vid anslällningar
under sex månader ulgår inle slarlhjälp. Slarthjälpen är vidare skattepliktig
inkomst och läggs på loppen av den övriga inkomsien. Marginalskatteeffekten får
lill följd att större delen av bidragel gär lillbaka lill siaten i form av
skall.
Mot denna bakgrund synes det väl
motiverat all bättre anpassa slarthjälpen till de fakiiska kostnaderna för dem
som av arbelsmarknadsskäl måsle byta bostadsort. Jag förordar därför all
slarlhjälpen i fortsäUningen utgår med 6000 kr. lill hushåll med två eller
fiera personer och med 3 000 kr. lill hushåll med en person. Kostnaderna för en
sådan höjning kan beräknas till 12,6 milj. kr. för helt år. De nya
slanhjälpsbeloppen bör träda i kraft så snart riksdagen fattat beslut i frågan.
Under förutsättning alt riksdagens beslul föreligger före den I mars 1980 blir
kostnaden 4,2 milj. kr. för ifrågavarande höjning för budgetårel 1979/80.
Prop. 1979/80:101 31
Med hänvisning lill vad jag nu har
anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt
1. godkänna de ändringar av
grunderna för fiytlningsbidrag som jag
har förordat,
2. till Arbelsmarknadsservice på
tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4 200000 kr.
[2] B 2, Bidrag till arbetsmarknadsutbildning. I
statsbudgeten för budgetåret 1979/SOharför Bidrag till
arbetsmarknadsutbildning anvisals sammanlagt 2 138 668 000 kr. Medlen förs
över lill arbetsmarknadsulbildningsfon-den, vilken däruiöver också lillförs
medel från arbetsgivare i enlighel med lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift
till arbetsmarknadsutbildningen. Från fonden bestrids kosinaderna för
delprogrammel Arbetsmarknadsutbildning inom programmet Yrkesmässig och
geografisk rörlighet.
AMS har i skrivelse den 2 november
1979 anhållit att ytteriigare 800 milj. kr. skall anvisas på anslaget Bidrag
lill arbetsmarknadsutbildning. AMS har därvid anförl bl. a. följande.
I seplember månad deltog ca 58 000
personer i arbetsmarknadsutbildning vilket är nära det deltagande som nåddes
under försia kvartalet 1979. Utfallet för budgeiårei 1978/79 var ca 2 470000
elev veckor till en total kostnad av ca 3 850 milj. kr. Utbetalningarna från
arbetsmarknadsulbild-ningsfonden uppgick lill 3 650 milj. kr. motsvarande hela
behållningen på fonden.
Arbetsmarknadsulbildningen skall
anpassas till de pågående förändringarna pä arbetsmarknaden. F. n. är läget
bättre än för ett år sedan. Men med hänsyn lill målsätlningen all i okad
ulslräckning erbjuda arbelslös ungdom uibildning som allernaliv iill
beredskapsarbete, särskilt i form av kortare kurser, blir nedskärningen av den
toiala omfaliningen relativt begränsad. Slyrelsen räknar med 2 315 000
utbildningsveckor under budgetåret 1979/ 80 till en total kostnad av 3 815
milj. kr., varav 200 milj. kr. avser överskjutande Ulbelalningar från
budgetåret 1978/79. 1 arbetsmarknadsutbildnings-fonden beräknas finnas
tillgängligt 3 037 milj. kr. Fonden behöver således tillföras 800 milj. kr.
Föredraganden
Som jag anförde i årels
budgetproposition bör arbelsmarknadspolilikens tyngdpunkt läggas på att
åstadkomma en anpassning mellan utbud och efterfrågan på arbelskrafl.
Denna principiella inrikining
innebär alt arbelslösa så långl del är möjligt måste placeras i arbete på den
öppna marknaden. Först när det är hell klariagl alt en person inle kan komma i
fråga för någon av de lediga platser som finns bör andra åtgärder aklualiseras.
Av de medel som då står till buds bör de föredras som långsiktigt stärker den
enskildes ställning i
Prop. 1979/80:101 32
arbetslivet och är ägnade atl underlätta industrins
strukturomvandling. Det innebär, som AMS anför, all arbetsmarknadsuibildning
normalt är alt föredra framför beredskapsarbete.
Jag vill samtidigt erinra om att
regeringen nyligen har tillsatt en kommitté med uppdrag att se över
arbetsmarknadsulbildningen. En huvuduppgift för denna ulredning är all pröva i
vad mån den nuvarande inrikiningen av arbetsmarknadsulbildningen svarar mol de
av statsmakterna uppsatta målen för verksamheten. Delta innebär bl. a. analys
av erforderliga ålgärder för all åstadkomma fiexibilitel i verksamhelen.
Skolöverstyrelsen (SÖ), som jämte AMS är huvudman för verksamheten, svarar för
ca hälflen av kostnaderna för denna. En rapport frän slalskonlorel har bl. a.
visal alt elt utvecklat system för budgetplanering och budgetuppföljning saknas
för arbelsmarknadsulbildningen. Kommillén har mot den bakgrunden fåll i uppdrag
all med förtur pröva frågan om hur elt sådant system kan byggas upp. Jag har
för avsikt all låla utfärda särskilda budgetanvisningar till SÖ i della
hänseende.
Jag föreslår alt
arbetsmarknadsutbildningen över anslaget tillförs 629 milj. kr. Av detla belopp
är 200 milj. kr. avsedda att läcka den brisl som vid budgetårets ingång fanns i
arbeismarknadsuibildningsfonden. Reslerande 429 milj. kr. utgör dels medel för
att kompensera för höjda utbildningsbidrag (enligi nya regler den I juli 1979)
för den arbetsmarknadsutbildning som riksdagen redan fattat beslut om på
grundval av regeringens förslag i 1979 års budgelproposition, dels kosinader
för en beräknad ökning av antalet utbildningsveckor.
Jag är däremot - mol bakgrund av
vad jag nyss anfört i frågan - i avvaktan på ett bättre underlag för
medelsberäkningen inte f. n. beredd atl tillstyrka ökade anslag lill SÖ.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till
arbetsmarknadsutbildning på lilläggsbudgel II till statsbudgeien för budgetåret
1979/80 anvisa etl anslag av 629000000 kr.
C. Arbetsmiljö
[3] Rörlig kredit för Stiftelsen Samhällsföretag. Enligt
de av riksdagen antagna riktlinjerna för den nya organisalionen för skyddal
arbele (prop. 1978/79: 139, AU 1978/79: 29, rskr 1978/79: 293) bör Stiftelsen
Samhällsföretag för egen del och för de regionala sliftelsernas för skyddal
arbete behov få utnyttja en gemensam rörlig kredii hos riksgäldskonlorel,
Samhällsföretag har i skrivelse den
19 september 1979 lagit upp vissa finsieringsfrågor för hela
siiflelseorganisalionen. Samhällsföretag konstaterar bl. a. vid elt närmare
studium av villkoren vid överlagandet av
Prop.
1979/80:101 33
tillgångar i samband med det ändrade huvudmannaskapel lör
skyddade verkstäder m. ni., alt siiflelseorganisalionen kommer alt ha elt
betydande behov av likvida medel utgörande normall rörelsekapilal omedelbart
efter verksamhetens igångsättande den 1 januari 1980. Detla extra behov har
inte beaktats i den lidigare preliminära beräkningen av anslagsmedel för
verksamhelsårel 1979/80.
Sliftelsen har den 9 november 1979
ingell en reviderad beräkning av kostnaderna för verksamheten under budgelåret
1979/80. Behovet av driftbidrag har tagils upp med utgångspunkt i en beräknad
resultaträkning upprättad enligt bokföringsmässiga grunder. Behovet av likvida
medel för rörelsekapilaluppbyggnad ingår inte i beräkningen eftersom detla inte
är någon kostnad enligt bokföringsmässiga principer. Likvida medel som behövs
uiöver bidragel för att täcka den beräknade förlusten enligt resultaträkningen
redovisas i en finansieringsanalys. Därutöver redovisas erforderligt
invesieringsbidrag liksom behov av medel för rörelsekapital.
Sliftelsen har i skrivelsen i
seplember 1979 i försia hand hemställt atl medlen för rörelsekapiialet beviljas
som en separal post och betecknas som ägartillskoll. Om någol särskilt bidrag
för uppbyggnaden av rörelsekapitalbehovet inte kan beviljas från
statsmakternas sida återstår alternativet alt låna upp medlen. Samhällsföretag
föreslår därför atl del i andra hand inrättas en s.k. rörlig kredit hos
riksgäldskontoret. Slifielsen framhåller dock atl det är ganska extraordinärt
att rörelsedrivande juridiska personer av den slorleksordning som
siiflelseorganisalionen representerar startar sin verksamhet utan eget kapital.
Vidare beräknas en upplåning av rörelsekapital atl bli tämligen belungande i
den framtida verksamheten.
Samhällsföreiag anser det svårt atl
beräkna rörelsekapiialbehovel. Sannolikt torde dock enligt stiftelsens
beräkningar behovet ligga i närheten av halva årsförsäljningen, dvs. ca 500
milj. kr. Om särskilda medel för atl läcka behovel av rörelsekapilal inle kan
beviljas föreslär Samhällsföreiag atl stiftelsen beviljas en rörlig kredii hos
riksgäldskontoret på 500 milj. kr.
Riksrevision.sverket har anmodats
all yllra sig över stiftelsens skrivelse. Verkel framhåller all man inle
aulomaliskl bör jämföra Samhällsförelags kreditbehov med vad ell prival eller
statligt aktiebolag av molsvarande omfallning kan länkas ha. Skillnaderna är i
fråga om finansierings- och ägarförhållanden elc. alltför slora för alt en
enkel jämförelse skall kunna göras. Riksrevisionsverket konstaterar att
Samhällsföretag har behov av rörelsekapilal i form av bl. a. likvida medel. Det
torde enligt verket inte vara orealistiskt atl räkna med en
omsällningshastighel av fyra lili fem gånger per år för denna typ av kapital i
ell förelag av Samhällsförelags slorlek. Med denna utgångspunkt borde enligt
riksrevisionsverkei ell rörelsekapilal om 200-250 milj. kr. vara lillräckligt.
Riksrevisionsverkei anser emellertid atl underlaget inte ger möjlighet att la
en definitiv ställning. För all kunna göra en mer realistisk beräkning av
kreditbehovet erfordras någon form av koncernbalansräkning för hela
sliftelseorganisa-
Prop.
1979/80:101 34
tionen. En sådan beräkning bör bl. a. la hänsyn lill i
vilken lakl siiflelseorganisalionen måsle infria sina förpliktelser gentemoi de
tidigare huvudmännen. Detta lalar. enligt verket, för alt behovet av
rörelsekapilal I. v. bör täckas av en röriig kredit hos riksgäldskontoret.
Jag är inle beredd att föreslä
någon annan lösning av frågan om sliftelseorganisalionens rörelsekapitalbehov
än den jag har förordat i prop. 1978/ 79: 139. Jag ansluter mig i slort till
riksrevisionsverkets yltrande om rörlig kredit för siiflelseorganisalionen. Jag
delar vidare Samhällsförelags uppfattning atl behovet av rörelsekapital år
extra storl omedelbart efter verksamhetens slarl i början av är 1980. Mol den
bakgrunden förordar jag att sliftelsen beviljas en rörlig kredit om 400 milj. kr.
för all klara de likvidiietspåfrestningar som kan uppstå i verksamheten, främsl
under första hälften av år 1980. Det bör vara möjligi all senare nedbringa
behovel av rörlig kredii lill en slorlek molsvarande ungefärden som
riksrevisionsverkei har angett.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
all medge all Sliftelsen
Samhällsföretag för egen del och för de regionala stiftelserna för skyddat
arbete får disponera en rörlig kredii av 400 000000 kr. i riksgäldskontoret.
D.
Invandring m. m.
[4] D 5. Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus. I
skrivelser den 25 augusli 1978 och den 29 augusli 1979 lill regeringen har
sliftelsen Finlands hus anhållil all den svenska regeringen beviljar räntestöd
till stiftelsen för kalenderåren 1978- 1980 om sammanlagt 1 090 000 kr.
Föredraganden
Stiftelsen Finlands hus har enligt
sina sladgar lill syfle all verka för finska invandrare i Sverige och bland dem
främja den kulturella samhörigheten saml främja samarbele mellan Finland och
Sverige. För dessa ändamål köpte stiftelsen är 1970 en fastighet i Stockholm,
vilken har kommit att bli ett centrum för finsk förenings- och kullurverksamhei
framför alll i stockholmsområdet. Finska slaien har medverkai till finansieringen
av Finlands hus genom bidrag av väsenllig omfattning och den svenska staten har
främst medverkat på så sätt att ombyggnaden av fastigheten har skell som
beredskapsarbeie. Sliftelsens kostnader för finansieringen av Finlands hus har
emellertid blivit avsevärl högre än beräknat.
Stiftelsen har mot denna bakgrund
hos Finlands och Sveriges regeringar ansökt om bidrag till belalning av
sliftelsens låneräntor. Finlands regering har beviljat ränleslöd under
förulsätining all ungefär molsvarande belopp Slälls lill stiftelsens förfogande
av den svenska staten.
Prop. 1979/80:101 35
Finlands hus har elt stort v ä rde som centrum f ö r
den finskspr å kiga kulturen i Sverige.
Verksamheten i Finlands hus bidrar lill alt fr ä mja de finska invandnirnas f ö reningsliv
samt informations- och kultiirutbytel mellan Sverige och Finland. Del ä r v ä senlligl alt
verksamhelen i Finlands hus f å r foris ä lla. Det ä r
d ä rf ö r angel ä gel att en ö versyn g ö rs
av stiftelsens ekonomi och atl stiftelsen utarbelar en plan f ö r en rekonstruktion av ekonomin och verksamhetens
finansiering. Stiftelsen har meddelat att den kommer atl la inilialiv iill en s å dan ö versyn. 1
avvakian p å att ekonomin ses ö ver kr ä vs
dock ett tillf ä lligt st ö d av statliga medel f ö r alt verksamheten skall kunna bedrivas i of ö r ä ndrad
omfattning. Det svenska bidraget b ö r
uppg å lill ungef ä r samma belopp som anvisats fr å n finsk sida.
Med h ä nvisning lill vad jag har anf ö rt
hemsl ä ller jag att regeringen f ö resl å r riksdagen
att lill S ä rskili bidrag lill stiftelsen Finlands hus p ä lill ä ggsbudgel 11
till statsbudgeten f ö r budgel å ret 1979/80 anvisa ell anslag av 1090000 kr.
BOSTADSDEPARTEMENTET
Uidrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
IRETJONDE HUVUDTITELN
A. Bostadsdepartementet m. m.
[1] A 2. Konimiltéer m.m. Till ändamålet har i
slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 5
850000 kr. Vid ingången av budgetårel fanns på anslaget en reservalion av 2 952
698 kr.
För utredningsverksamheten beräknas för budgelåret 1979/80
ett ytterligare medelsbehov av 7 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på
lilläggsbudgel II lill slalsbudgeten för budgeiårei 1979/80 anvisa etl
reservationsanslag av 7 000000 kr.
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Uidrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde
1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Åsling
såvitt av.ser punklerna 1 och 4; statsrådet Petri såvitt avser punkterna 2 och
3
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetaret 1979/80 säviu avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
[I] B 13. Medelstillskott till regionala
utvecklingsfonder. 1 statsbudgeten för budgetårel 1979/80 har under denna
anslagsrubrik anvisals ell reservationsanslag av 300 milj. kr.
Riksdagen beslöl våren 1979 (NU
1978/79:59, rskr 1978/79:4151 alt bemyndiga regeringen all för budgeiårei
1979/80 ikläda staten garanlier för lån lill de regionala utvecklingsfonderna
med sammanlagt högst 300 mil.i. kr. Syftet var all ge fondeina vidgade
iillåningsmöjligheler. Regeringen föruisalles åierkomma lill riksdagen med
redogörelse för utformningen av garantisyslemel och förslag om hur del skall
utformas i forlsätiningen. Jag kommer nu atl redogöra för hur sysiemel enligi
min mening i huvudsak bör Ulformas.
Jag anser all riksdagens syfle bäsl
tillgodoses om fonderna själva får teckna garantier för län som lämnas till
företagen av ordinarie kredilinstitul. På så säu kan fonderna genom egna
beslut erbjuda företagen tre olika kreditfoimer. nämligen
produklutvecklingslån, rörelselån och lånegarantier. Egna rörelselän och
lånegarantier bör kunna ges för samma åndamål. Den för det akluella fallel
bäsla formen kan därvid användas. Fonderna bör sträva efter en sådan fördelning
av sin lån- och garanligivning alt projekl med högl lesp. lågt risklagande
fördelas på ell balanserat sätl. Fonderna bör få bevilja rörelselån och/eller
garanti på sammanlagt högst 500 000 kr. till elt och samma företag. Föi
garantigivningen bör i tillämpliga
Prop.
1979/80:101 40
delar gälla sainma regler som gäller enligt förordningen
(1978:507) om induslrigaianlilån.
Fondeinas garantigivning bör begränsas
på så sätt atl varje fond får rält atl ställa garantier inom en ram av 20% av
fondkapitalel. Som Ibndkapilal bi)r därvid gälla del belopp som enligi senasl
lästställda och av revisorerna gudkiinda balansräkning iilgöi fondens egel
kapital. Jag bedömer atl fondernas sammanlagda möjligheter till garanligivning
t.o.m. nästa budgelår härigenom kommer atl uppgå lill ca 300 milj. kr. Eflersom
utrymmet för garantiei med denna melod kommer all öka i samma lakl som
fondkapila-lel ökar. riiknar jag med atl någon ändring av sätlel att fastsiälla
fondernas möilighetcr lill garanligivning inle kommer alt bli akluelll under de
närmaste åren.
Förhistiisken på fondernas
garanligivning bör delas lika mellan resp. utvecklingsfond och staten. Jag
förordar därför att fonder som tvingas infria garanlier årligen i efterskott
får ersättning från siaten som moisvarar hälften av del infriade beloppel. På
så säll åicruppiätlas en del av det lörloiade fondkapitalet. De statliga bidrag
till förlusUäckning som därvid blir aktuella bör bekosias med medel från ell
särskilt anslag. FörlusUäckning kan komma i fråga första gången under
budgetårel 1980/81. Jag har lidigare förordat (prop. 1979/80: 100 bil. 17 punkt
B 14) atl ell nylt anslag förs upp på statsbudgeten för della ändamål.
Med hänsyn lill atl bankerna i
dessa fall inte löper någon förlustrisk bör de betala en avgift till
garantigivaren, dvs. utvecklingsfonden. Storleken på garantiavgiften liksom
räntan för lån som garanterats av fonderna bör anpassas efter vad som gäller för
lån enligt förordningen (1978:507) om industrigaranlilån.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
au godkänna de av mig förordade riktlinjerna för
garanligivning hos de regionala utvecklingsfonderna.
E. Energihushållning
[2] E 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.
1 slalsbudgeten för budgetåret 1979/80 har under denna rubrik anvisats ell
reservationsanslag av 300 milj. kr.
Från detta anslag bestrids utgifler
för statsbidrag bl. a. enligt förordningen 11975: 422) om slalsbidrag till
energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. (omtryckt 1978:339, ändrad
1979:554). Enligi förordningen kan bidrag ulgå till bl. a. fiamtagande av
prolotyper och demonstialionsanlägg-iiingar med inriktning på effeklivare
energianvändning inom industrin eller inom transport och samfärdsel,
återvinning av energikrävande varor eller energi ur avfall, användning av annat
bränsle än olja eller effektivare tjäiiviiimedistribiition. Bidrag kan ingå
också till ftamiagande av anlägg-
Prop.
1979/80:101 41
ning för energiprodukiion som innebär tillämpning av
teknik som kan antagas komma atl bli lönsam.
Svensk Melanolutveckling AB (SMAB)
är ett lill 90% statligt ägl bolag med uppgifl all bedriva utrednings- och
ulvecklingsarbeie rörande användningen av bl. a. metanol som drivmedel.
Bolagel har i en skrivelse den 29 augusti 1979 till regeringen anmält ett
medelsbehov om ca 8 milj. kr. för vissa fältprov med distribution och
användning av alkoholhaltiga drivmedel under perioden 1979-1981.
Framställningen avser både
investerings- och driftkostnader. Till vissa forskningsinriktade projekt med
anknytning lill fältproven har SMAB erhållit stöd från styrelsen för teknisk
utveckling. Bolagel påpekar i sin skrivelse all bidrag för fältproven inte har
erhållits från energiforsknings-anslaget eller anslaget för energibesparande
ålgärder inom näringslivel m. m.
SMAB:s skrivelse har remiilerals
lill slalens induslriverk, nämnden för energiproduktionsforskning och
oljeersällningsdelegalionen (1 1979:01), vilka alla framhåller alt del är
angelägel all projekten genomförs. Industriverket påpekar emellerlid att de
aktuella proven delvis är av annan karaklär än de demonstrationsprojekt som
verket normalt kan siödja med bidrag. Verket pekar därför på möjligheten att
utvidga området för slöd till prototyper och demonslralionsanläggningar under
förevarande anslag.
I en skrivelse den 16 november 1979
har industriverket bl. a. hemställt om ändring av anslagels användningsområde
så all stöd kan ulgå lill ålgärd som avser införande av ny energiråvara inom
induslrin, inom transport och samfärdsel eller inom övrigt näringsliv. Bidrag
bör enligt industriverket kunna utgå för atl läcka driftunderskoli i sådan verksamhet
under de första åren. Ändringsförslagen innebär atl siödet inle som nu
begränsas lill framtagande av anläggning.
Jag delar induslriverkets
uppfattning beträffande behovel av all kunna stödja ålgärder av delta slag. Del
är angeliiget atl bl. a. prov med distribution och användning av syntetiska
drivmedel genomförs för all ge underlag för framlida beslul om införande.
Slalligl stöd lorde vara erforderiigl för all dylika prov skall komma till
slånd. Åtgärder av detla slag rörande även andra energiråvaror bör kunna
stödjas.
Jag finner mol denna bakgrund atl
statsbidrag bör kunna utgå till demonslrationsålgärder som avser införande av
energiråvaror som ersäller olja eller oljeprodukler inom induslrin, iransport
och samfärdsel eller övrigt näringsliv. Bidraget bör i likhet med bidraget till
prototyper och demonstrationsanläggningar ulgå med högst 50% av godkända
kosinader.
Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
all godkänna den av mig förordade
ändringen av grunderna för bidrag till energibesparande ålgärder inom
näringslivet.
Prop.
1979/80:101 42
[3] E 12. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.
Någol anslag för detla ändamål finns inte upptaget i
slalsbudgeten för budgelåret 1979/80.
Vid min anmälan till
budgelpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 17 punkt E 11) harjag
tidigare denna dag angivii medelsbehovei för solmälning vid Sveriges
meleorologiska och hydrologiska inslitut lill 2 667 000 kr. under budgeiårei
1979/80.
Med hänvisning lill min redogörelse
i budgelproposilionen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
alt till Solmätning vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget 11 till
slalsbudgeten för budgetåret 1979/ 80 anvisa ell reservalionsanslag av 2 667000
kr.
F. Teknisk utveckling m. m.
[4] F 1. Styrelsen för Teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling.
1 slatsbudgelen för budgeiårei 1979/80 har under denna
rubrik anvisals etl reservationsanslag av 416 550000 kr.
Riksdagen har beslulal (NU
1978/79:59, rskr 1978/79:415) alt under detla anslag anvisa särskilda medel för
stöd till sådant utvecklingsarbete som initieras av de anställda i fö retagen.
Enligt riksdagens beslul skall regeringen förelägga riksdagen ell förslag lill
utformning av en sådan stödform. Till grund för förslaget skall ligga de
principer som anges i molion 1978/79:2020. Den nya siödformen syftar till att
speciellt stödja utvecklingsarbete initierat av arbetstagare inom företagen för
att få fram nya och förbällrade produkter liksom allernaliv produklion.
Genom Slyrelsen för leknisk
uiveckling (STU) ges i dag slöd lill såväl förelags som enskilda uppfinnares
utvecklingsarbete. Därigenom slöds i viss ulslräckning nu projekt av den lyp
som avses i riksdagsbeslutet. Stödgivningen regleras genom förordningen 11978:
571) om slatligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete
och uppfinnarverksamhet (ändrad 1979:605). Slöd till industriellt
utvecklingsarbete lämnas som bidrag med villkorligt krav på ålerbelalning
eller undanlagsvis som lån. Till uppfinnarverksamhet kan stöd lämnas också i
annan lämplig form som genom stipendier eller pris.
Grundläggande krav för
projektstödet är all det projekl som slöds skall vara förenat med en leknisk
risk. Vid prövningen om stöd skall lämnas har STU alt beakta både de tekniska
möjligheterna atl genomföra projekiel med åsyftat resullal och möjligheterna
all nyltiggöra resultatet. Om projektet kan vänlas medföra ekonomiskt utbyte
för en bidragsmotlagare förenas bidraget med villkorlig skyldighet atl
återbetala beloppet. Slöd för
Prop.
1979/80:101 43
elt sädanl projekt får motsvara högst halva koslnaden för
projektet. Del finns dock möjlighet all siödja enskilda personer och småförelag
med slörre andel.
Ulformningen av del nya slödel bör
enligi min mening nära anslula till de regler som gäller för STU:s stöd i
allmänhet. Stödet bör således lämnas till projekt där det finns en teknisk osäkerhet
men där etl lyckat genomförande bedöms vara ett slort tekniskl framsteg och
skapa inlressanla utvecklingsmöjligheter för näringsliv och samhälle. Vidare
bör utgångspunkten vara all slödel skall ulgå i samma form som STU:s slöd i
övrigt kompleiteral med speciella bestämmelser för att lillgodose del särskilda
syflel med slödel. nämligen alt främja utvecklingsarbete som är grundat på de
anställdas direkta engagemang i att ta fram ny eller förbättrad teknik eller
nya eller förbätlrade produkler. Jag ålerkommer till dessa särbestämmelser i
det följande.
Somjag nyss har framhållil slöder
STU redan i dag elt slort anlal projekt som bygger på idéer av anställda i
företag. Sådana idéer kan emellerlid i vissa läll stöta på hinder för sitt
förverkligande. Ett hinder är att idéer som inle härstammar från förelagens
utvecklingsavdelningar kan ha svårl all vinna gehör vid prioriteringar inom
företagen. Ett annat är att idéer kan vara oförenliga med förelagets
produklfilosofi. Syftet med det nya stödel är alt fånga upp dessa idéer. På
många håll finns ulan tvekan en önskan alt bättre la till vara den erfarenhet
och de idéer som finns hos de anslällda. Flera företag har redan i dag tagit
inilialiv i della syfle genom all bilda s. k. förslagskommilléer med represenlanler
för såväl de anslällda som förelagsledning. De anslällda uppmunlras genom
förslagslävlingar o.d. atl bidra till företagens utveckling. Del finns enligt
min mening anledning att bredda denna typ av verksamhet för alt ytterligare
slimulera sådanl utvecklingsarbete som initieras av de anställda i företagen.
Förslagskommilléer kan öka möjlighelema all la hand om förslag fiån de
anslällda. Från fiera förelag har emellerlid ftamhållits att det endast är
förbättringsförslag vilka direkl kan utnyttjas i den löpande produktionen som
anammas av kommittéerna. Förslag som kräver vidare utveckling kommer inle fram.
För all den nya siödformen skall nå sina syften kan del krävas atl befintliga
kanaler breddas och nya skapas. Hur detta bäst åstadkoms är dock en fråga som
det ankommer på arbetstagare och företagsledning i resp. företag all avgöra.
Utmärkande för de idéer som det nya
stödel lar sikle på är således att de har kommit fram på ell annal säll än i
förelagets normala utvecklingsarbete. Idégivaren kan vara en anställd i vars
arbelsuppgifler del inte ingår att utveckla produkler.
Centralt för den nya siödformen bör
vara all skapa möjlighel för idégivaren att bli frikopplad från den löpande
verksamheten i företagel och få tid och resurser att vidareutveckla sin idé i
ell uivecklingsprojekl. All erfarenhet visar alt man inle bör skilja idé från
idégivare för lidigl i innovationsprocessen.
Prop.
1979/80:101 44
Slödel bör även kunna utnyttjas för
all läcka kosinader för bedömning av och slöd lill projekt inom företagel i
former som företaget och de anställda kommer överens om.
Del är viktigt all förelagen
finansierar en del av koslnaden för slödda projekl. Härigenom säkerställs all
förelagen iror på projekten och är beredda all genomföra projekten även sedan
STU har avslutat sill slöd. För all omsälla en idé i en innovalion räcker del
inle med all del lekniska utvecklingsarbetet lyckas. Produklionsanpassning,
marknadsföringsinsatser m.m. krävs och för dessa faser i innovalionsprocessen
erfordras slora insalser frän förelagets sida.
Jag återkommer nu till de särskilda
bestämmelser som bör gälla för del nya slödel.
För alt slimulera förelagen all
salsa på arbetslagarinilierade projekt bör STU ges möjlighel alt inom anvisade
ramar stödja sådana projekt med upp lill två Iredjedelar av projektkostnaden.
Detla bör gälla oavsett företagels storlek och egna finansiella resurser eller
projektels karaklär. Förelagel bör dokumentera sill inlresse för projektet
genom all salsa minst en tredjedel. Förelagel bör i samråd med de anslällda
inge del underlag som erfordras för STU:s ulvärdering och bedömning av
projektet. Stödet bör utgå lill företaget.
STU bör handlägga dessa projekl
enligt de ruiiner som lillämpas för övriga ulvecklingsprojekt. Innan beslul
fallas i etl stödärende bör det åligga STU all inhämla yttrande från en
särskild nämnd, som ulses av STLJ:s styrelse. Nämnden bör innehålla
represenlanler för lönlagarna. Del ankommer på regeringen atl fastställa närmare
riktlinjer för nämndens sammansällning.
Projektstöd bör lämnas med
villkorlig återbelalningsskyldighet. Eftergift av ålerbelalningsskyldigheten
bör medges om bidragsmotlagaren visar att projeklels resullal varken har getl
eller kan väntas ge ekonomiskl uibyle av mer än begränsad omfattning.
Förslag som kommer fram inom ett
förelag och bedöms vara inlressanla men som faller utanför det egna företagets
intresse och kompelens bör kunna slussas vidare lill STU för eventuellt slöd
till utvecklingsarbete. Förmedling till annal förelag kan göras på sedvanligt
sätt, evenluelll med hjälp av STU.
Inom den offentliga seklorn och
specielll inom kommunerna pågår omfattande aktiviteter för all entusiasmera de
anställda all komma med förslag till ändamålsenlig ny teknik och nya meloder.
Om del för alt genomföra sådana förslag finns behov av tekniskt/industriellt
utvecklingsarbete bör även dessa kunna förmedlas av STU lill etl lämpligl
förelag enligt ovan. Även i detla fall bör idégivaren på lämpligl sätt ges
möjlighel all engagera sig i utvecklingsarbetet.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna de rikllinjer som jag
har förordat för slöd lill utvecklingsarbete som initieras av de anslällda i
företagen.
Prop.
1979/80:101 45
Bilaga 9
Uidrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Boo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTONDE HUVUDTITELN
A. Kommundepartementet m. m.
[1] A 3. Extra utgifter. En överenskommelse om samarbete
vid oljeförorening i Nordsjön, Bonn-överenskommelsen, undertecknades av
Sverige utan förbehåll för ratifikation den 9 juni 1969. Överenskommelsen
gäller mellan Belgien, Danmark, Frankrike, Nederiänderna, Norge, Slorbrilannien,
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland och innebär att de fördragsslutande
staterna på sätl som anges i överenskommelsen skall bistå varandra vid
oljeförorening inom nordsjöområdet. Sveriges andel av sekrelariatskostnaderna
för budgetåret 1979/80 beräknas uppgå lill 25 000 kr.
Jag anser del inte minst med hänsyn
till den betydande oljeutvinning som förekommer i Nordsjön väsentligt atl del
inlernationella samarbetet vid oljeförorening inom nordsjöområdet kan bedrivas
effektivt. Jag förordar därför all medel anvisas för angivna ändamål.
Jag hemsläller mot denna bakgrund
att regeringen föreslår riksdagen atl till Extra utgifter på tilläggsbudget II
till slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservalionsanslag av 25
000 kr.
Prop.
1979/80:101 47
Biluga 10
Förteckning
över av regeringen hos rik.sdagen i prop. 1979/80:101
begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//. J list i t iede part em en let
D 5 Utrustning till domstolar m. m.. reservationsanslag 2 100000
E 3 a Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapilal 11 000000
X. Jordbruksdepurtemenlel
B 15 Särskilt slöd lill jordbruk och skogsbruk,
m.m. i
Norrboltens lån, reservationsanslag 160000(K)
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskost
nader, /iir?/fjJia/i.v/« 1 000000
I 2 Slöd lill idrollen: Anläggningsstöd m.m.,
reserva-
tionsun.slag 2 5000(X)
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
B I /Krhetimarknadserviee,förslagsanslag 4200000
B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 629000000
D 5 Särskilt bidrag lill stiftelsen Finlands hus 1090000
XIII. Bosladsdeparlemenlel
A 2 V-.omrr\\ttéeT. m.m.. reservalionsanslag 7000000
XIV. Induslrideparlemenlet
E 12 Solmätning vid Sveriges
meteorologiska och hydro
logiska institut, reservationsanslag 2667000
XV. Kommundepartementet
A 3 Extra ulgifter, reservationsanslag 25 000
Summa för driftbudgelen 676582000
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för läneunderstöd
Handelsdeparlemenlel
8 Lån lill leko-, sko-och garveriinduslrier 8000000
9 Försörjningsberedskapslån 2 000000
10 a Lån till kemisk induslri 2000000
Summa för kapilalbudgelen 12000000
Norstedts Trycken, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
75 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (75)
75 kopplingar i 61 dokument.
- Prop. 2023/24:150 Ny patentlag s. 128 · s. 179 i texten · dokumentnivå
- Prop. 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m. s. 23 i texten
- Prop. 1985/86:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 i texten
- Bet. 1983/84:NU8 om utgiftsbegränsande åtgärder inom industridepartementets område (prop. 1983/84:40 bil. 10) s. 2 i texten
- Prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. i texten