Sök i Ratio Lex

om vissa högskoleadministrativa frågor

131 sidor, varav 129 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 129 av 131 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:104, om vissa högskoleadministrativa frågor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104

Regeringens proposition

1979/80:104

om vissa högskoleadministrativa frågor;

beslutad den 6 mars 1980,

Regeringen föreslår riksdagen all
anlaga de förslag som har upplagils i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs vissa
förändringar av beslutsordningen för högskolan på grundval av förslag i
beiänkandei (Ds U 1979: I) En
decenlraliserad högskola. Sammansättningen av regionstyrelserna föreslås bli
ändrad så all anlalel ledamöier minskas från 21 lill 18. Därvid minskas anlalel
förelrädare för allmänna intressen så all löniagarorganisalionerna enbari
kommer att representeras av de anslällda inom högskolan. Ifråga om fördelningen
av medel från anslaget Lokala och individuella linjer och enslaka kurser
aviseras en särskild ulredning. För universitets- och högskoleämbetets (UHÄ)
del anmäler föredraganden all han avser atl föreslä regeringen atl uppdra ål
UHÄ alt belysa etfeklerna av ell besparingsaliernaliv på tre procenl i samband
med den belysning av effeklerna av en besparing om två procent, vilkel numera
normall åläggs myndigheiema i samband med anslagsframslällningarna.

Slutligen föreslås all större
jusleringar av planeringsramarna under elt budgelår bör underslällas regeringen
eller den myndighet regeringen utser.

I proposilionen föreslås all
statistiken beiräffande sluderande och studieresultat för högskolan skall
organiseras på ell enhetligt sätl som svarar mol den högskoleorganisation som
infördes den 1 juli 1977. Förslag till rikllinjer läggs fram vilka bl.a.
innebär alt statistik skall kunna tas fram både lokalt och centralt vid
siaiisiiska cenlralbyrån (SCB). Det cenirala sluderanderegislrel vid SCB
föreslås bli minskat i förhållande till nu gällande ordning.

I proposilionen föreslås slalens
psykologisk-pedagogiska bibliolek få en forlsall självständig ställning direkl
under regeringen. Lokalmässigt föror- I Riksdagen 1979180. I saml. Nr 104

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 2

das
all bibliolekel inryms i lokaler inom f. d. skogshögskolans område i Frescati.
Bibliotekels slyrelse föreslås bli utsedd av regeringen saml därvid få ell
utökat antal ledamöier och en breddad sammansättning. Sluiligen läggs fram
förslag om biblioiekels medelstilldelning för budgeiårei 1980/81.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 3

Uidrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-03-06

Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och
sialsråden Ullslen, Bohman, Wikslröm, Mogård, Åsling, Krönmark, Burenslam
Linder, Johansson, Holm, Boo, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om vissa högskoleadministrativa frågor.

1 Inledning

Sedan den nuvarande
högskoleorganisalionen infördes den 1 juli 1977 har ell forlsall arbele
bedriviis med att se över och komplettera de bestämmelser som reglerar
verksamhelen. Sålunda har främst befogenhetsfördelningen setts över av en
sakkunnig. Frågor om dokumentation och statistik för grundläggande
högskoleulbildning har utretts liksom frågan om vilken ställning statens
psykologisk-pedagogiska bibliolek bör ha. I det följande behandlas dessa tre
ämnen vart för sig. Under resp. avsnill ges inledningsvis en närmare
bakgrundsredogörelse och hänvisas lill de bilagor som bör fogas lill
protokollet.

2 Föredragandens överväganden m.m.

2.1 Befogenhetsfördelning m. m. inom högskolan

2.1.1 Bakgrund

Genom beslul av regeringen våren
1977 uppdrogs ål riksdagsmannen Jörgen Ullenhag alt - såsom sakkunnig i
ulbildningsdeparlemenlel - göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan
cenirala, regionala och lokala myndigheter inom högskolan. 1 utredningsarbetet
biträddes utredningsmannen av kanslichefen Berit Sandqvisl-Örnberg och rektorn
Lennart Andersson. De tre sakkunniga anlog namnet decentraliseringsgruppen,

Decenlraliseringsgruppen avgav den
8 januari 1979 rapporlen (DsU 1979; 1) En decenlraliserad högskola, Rapporlen
har remissbehandlais och yttranden har avgivits av slalskonlorel,
riksrevisionsverkei (RRV), uni-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 4

versilets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverslyrelsen
(SÖ), Sveriges lanlbruksuniversitel, regionstyrelsen för Stockholms
högskoleregion, regionslyrelsen för Uppsala högskoleregion, regionstyrelsen
för Linköpings högskoleregion, regionslyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion,
regionstyrelsen för Göteborgs högskoleregion, regionslyrelsen för Umeå högskoleregion,
universitetet i Siockholm, lekniska högskolan i Stockholm (KTH),
karolinska inslilulet (Kl), högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS),
danshögskolan, dramaliska inslilulet, grafiska institutet och institutet för
högre kommunikations- och reklamulbildning. konsthögskolan, musikdramaliska
skolan i Stockholm, musikhögskolan i Siockholm. scenskolan i Siockholm,
universiieiei i Uppsala, högskolan i Eskilsluna; Väslerås, högskolan i
Falun/Borlänge, högskolan i Gävle/Sandviken, högskolan i Örebro, universiieiei
i Linköping, högskolan i Jönköping, universiieiei i Lund, högskolan i Växjö,
högskolan i Kalmar, högskolan i Kristianstad, universitetet i Göleborg, Chalmers
lekniska högskola (CTH), högskolan i Borås, högskolan i Karlstad,
universitetet i Umeå, högskolan i Luleå, högskolan i Sundsvall/Härnösand,
högskolan i Östersund, inlerimsstyrelsen för slallig högskoleulbildning i
Halmslad, interimsstyrelsen föi slallig högskoleulbildning i Skövde,
decenlraliseringsutredningen, lärartjänstulredningen, kommittén orn enhetligt
huvudmannaskap för högskolan, Stockholms läns landsiingskommun, Uppsala läns
landsiingskommun, Södermanlands läns landsiingskommun, Östergötlands läns
landstingskommun, Jönköpings läns landsiingskommun. Kronobergs läns landstingskommun,
Kalmar läns landsiingskommun, Blekinge läns landstingskommun, Krislianstads
läns landsiingskommun. Malmöhus läns landstingskommun, Hallands läns
landstingskommun, Älvsborgs läns landstingskommun, Skaraborgs läns
landstingskommun, Värmlands läns landstingskommun, Örebro läns
landsiingskommun, Väslmanlands läns landstingskommun, Kopparbergs läns
landstingskommun, Jämllands läns landstingskommun, Västerbottens läns
landsiingskommun. Norrbollens läns landsiingskommun, Solna kommun, Siockholms
kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Kristianstads kommun, Halmstads kommun,
Göteborgs kommun, Skövde kommun, Örebro kommun, Väslerås kommun, Falu kommun,
Sundsvalls kommun, Umeå kommun, Luleå kommun, Tjänslemännens
cenlralorganisliion (TCO), Ccnlralorganisalionen SACO/ SR, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Sveriges förenade sludenlkårei (SFS), Sveriges
sjukskölerskeelevers förbund. Svenska kommunförbundet. Landslingsförbundel och
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),

En sammanfattning av rapporten och
av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i della ärende som bilagorna I
och 2.

2,1,2 Allmänna utgångspunkter

I samband med högskolereformen 1977
(prop, 1975:9, UbU 1975; 17 rskr 1975: 179, prop, 1976/77; 59, UbU 1976/77:20,
rskr 1976/77:246) ge

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 5

nomfördes stora förändringar av adminislraUonen av
högskolan i syfte alt föra ned beslulen pä en nivå så nära den berörda
verksamheten som möjligt. En omfattande decentralisering genomfördes och
regionala organ inrättades. De nya beslutande organen fick en sammansättning
som var avvägd med hänsyn till högskolans samhälleliga belydelse och uppgifler.
Statsmakternas beslut om den nya högskoleorganisationen baserades på ell
omfattande utredningsarbete och remissförfarande,

I den allmänna deballen har den nya
högskoleadminislrationen, och då särskilt regionslyrelserna, tilldragit sig
stor uppmärksamhel och inlresse. Delta intresse är enligt min mening posilivi
och välmotiverat, eftersom en väl fungerande högskoleadministralion är en
förutsättning för all högskolan skall få den kvalitet vi eftersträvar.
Administrationen är en av många vikliga komponenter i högskolesystemet,

Decenlraliseringsgruppen har gjort
en kartläggning av de befogenheier som ankommer på högskolemyndigheterna på
resp, lokal, regional och cenlral nivå, Efler diskussioner med företrädare för
högskolan har gruppen framlagt förslag lill vissa förändringar som gruppen
anser moliverade på grund av svagheier i nuvarande ordning.
Decentraliseringsgruppens arbele har huvudsakligen ägl rum under det försia
årel av den reformerade högskolan. Gruppen framhåller därför atl erfarenhelerna
av den nya organisalionen är begränsade och att del nu inle är möjligt att
hell ulvärdera dess förmåga all utveckla utbildning och forskning i av
slalsmakterna önskad riktning.

Decentraliseringsgruppens förslag
omfallas av storl intresse frän remissinslansernas sida. Flerlalel
remissinslanser framhåller dock all lidpunklen för kartläggningen varit väl
tidig för all några långtgående slulsalser skall kunna dras av resultatet. UHÄ
framhåller bl. a. all det är väsenlligl att inle aktualisera slörre
organisaloriska förändringar, innan den nya organisalionen fåll en reell chans
alt fungera pä avsett sätt.

Jag vill framhålla att
högskolereformen började genomföras för mindre än tre år sedan. De erfarenheler
som decenlraliseringsgruppen lagil del av hänför sig till det första reformårel,
då alla i verksamheten medverkande böljade söka sina nya roller. De
erfarenheler vi nu har visar att högskoleorganisationen måste ges mer tid för
atf finna sina former. Del är därför naturligt att nu endasl göra mindre
förändringar i syfle atl rätta lill mera pålagliga brisier. Jag vill också
föreslå regeringen all för riksdagen anmäla samtliga mina förslag lill
förändringar av högskoleorganisalionen även om de enskilda frågorna i och för
sig inle kräver riksdagens medverkan. Jag finner det nämligen väsentligt att
lämna riksdagen informalion om föreliggande förslag med hänsyn till det
allmänna intresse som har knutils till den nya högskoleorganisationen,

2,1,3 Beslutsnivåerna inom
högskolan Mot bakgrund av en hypotetisk bild av högskolan är 1985 utvecklar

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 6

decenlraliseringsgruppen sina principiella bedömningar av
vilka beslulsni-våer som bör finnas inom högskolan i framliden, Ulgångspunklen
för gruppens resonemang är synen på värdet av en decentralisering av
besluts-fallandel så atl beslulen läggs så nära verksamhelen som möjligi, Decenlraliseringsgruppen
ansluter sig härvid lill del synsäll som anläggs av
decenlraliseringsutredningen (Kn 1975:01) i beiänkandei (SOU 1978:52) Lägg
beslulen närmare människorna.

Decenlraliseringsgruppen har
övervägt tre modeller för beslutsnivåerna inom högskolan. Modell 1 skulle
innebära en organisation ulan UHÄ, modell 2 en organisalion ulan
regionslyrelser och modell 3 den nuvarande organisalionen med tre
beslutsnivåer, en lokal, en regional och en cenlral nivå.
Decenlraliseringsgruppen har funnil all såväl UHÄ som regionslyrelserna bör
finnas kvar i den framlida högskolan med i stort sett oförändrad
befogenhetsfördelning sinsemellan.

Bland remissinstanserna råder slor
samstämmighet om atl UHÄ måste finnas kvar som centralt ämbetsverk för
högskolan. Endasl några få yllranden går ul på alt UHÄ bör avskaffas. Däremoi
finns en viss opinion bland remissinstanserna som vill se en avveckling av
regionslyrelserna. därför atl man anser denna nivå som en onödig mellaninslans.
De som redovisar dessa åsikter är framför alll SFS och slyrelserna för
universiteten i Stockholm och Göleborg samt SAF. Majorilelen av
remissinstanserna delar dock utredningsmannens uppfallning all det finns etl
behov av alla tre beslutsnivåerna.

För egen del vill jag framhålla följande.

Syftet med högskolereformen var
bl.a. atl öka ulbildningens tillgänglighet, atl bredda och differentiera
utbildningsutbudet och alt demokratisera ulbildningens organisalion. En långl
gående decentralisering av beslutsbefogenheterna genomfördes därför. I
proposilionen om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975; 9)
framhöll min förelrädare all de regionala organen var avsedda all ha ell övergripande
planeringsansvar för den grundläggande högskoleutbildningen inom regionen.
Regionstyrel-sernas planeringsfunktion skulle främsl beslå av all medverka i
utarbetandet av planeringsunderiag lill ledning för regeringen, särskilt i
fråga om ulbildningsulbudel inom regionerna saml dess fördelning på högskoleenheler
och anordnare av kommunal högskoleutbildning. Regionstyrelserna skulle också
fördela medlen lill lokala och individuella linjer samt till enslaka kurser på
högskoleenheter. Vidare skulle del ankomma på styrelserna all ha det
sammanhållande ansvaret för anknytningen mellan enheler med och enheler utan
fasta forskningsresurser. På regionstyrelserna lades också vissa samordnande
funklioner mellan högskoleenhelerna inom regionen och mellan högskolan och
yrkes- och samhällslivet inom regionen. De uppgifter som lades på
regionslyrelserna innebar delvis en decentralisering från den cenirala nivån,
dvs. från dåvarande universilelskanslersämbetel (UKÄ) och från regeringen. Pä
del nya cenirala verket

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 7

UHÄ lades uppgifler av samordnande karaklär på riksplanet
i fråga om forsknings- och utbildningsresursernas inriktning och utveckling. 1
det nya verkels roll skulle även ingå all ge service och informalion lill
högskoleenhelerna. Av remissytlrandena framgår all service och informalion
från såväl UHÄ som regionstyrelserna belytl myckel för uppbyggnaden av de
mindre högskoleenhelerna under de senasle åren. Jag finner det naturligt alt
åsikterna kan gå isär i fråga om regionstyrelserna och deras arbetsuppgifter
med hänsyn till den korta tid som de har varit i funktion. Åsikterna om
regionstyrelserna var också delade vid tillkomsten av den nya högskoleorganisalionen.
Jag ansluter mig därför lill den bedömning som decenlraliseringsgruppen har
gjori alt del forlfarande bör finnas tre nivåer för planerings- och
beslutsbefogenheterna inom högskoleorganisalionen. Tiden är enligt min mening
ännu inle mogen atl göra en mer slutgiltig bedömning av den nuvarande
beslulshierarkin inom högskoleorganisationen.

2,1,4 Den lokala nivån

Jag går nu över till de förslag som
decenlraliseringsgruppen har lagt fram beträffande den lokala nivån inom
högskoleorganisalionen.

Genom högskolereformen erhöll de
enskilda enhelerna för högskoleulbildning och forskning vidgade befogenheier
och slörre handlingsfrihet i skilda hänseenden. Högskoleslyrelserna gavs räll
all inom vida ramar besluta om utbildningens innehåll och organisalion, om
disposilionen av anvisade medel och om verksamhels- och arbelsformer i
utbildningen och forskningen. Därtill gavs möjligheter för högskolestyrelserna
att i sin tur lill lokala nämnder m. fl. delegera beslulanderäll i de flesla
ärendegrupper.

Decenlraliseringsgruppen har karllagt
hur delegeringsmöjlighelerna har tagits till vara inom högskolan och för sin
del funnil all del behövs ytteriigare informalion om dessa möjligheter. Genom
all sprida kunskap om flexibiliteten hos organisalionen bör man enligt gruppen
kunna undanröja en del av dagens kritik mot högskolans byråkratisering och
tungroddhel.

Flera remissinstanser ansluter sig
lill gruppens uppfattning atl informalion om möjligheterna att delegera behövs
för all motverka lendenser lill "lokal centralisering" till högskolestyrelserna.

Jag anser aU
decenlraliseringsgruppens kartläggning bör kunna tjäna som underlag både för
ytteriigare delegering inom den lokala högskoleorganisationen och för
informalion till den personal som handlägger administrativa ärenden vid
högskoleenhelerna. Vidare räknar jag med all de som handhar personalutbildning
i lämpliga former för vidare den kunskap som samlats inom delta område, I della
sammanhang villjag ocksä nämna den undersökning av möjligheterna till
rationalisering och effekiivisering vid högskoleenhelerna som Statskonsult AB
har i uppdrag all göra och vars resullal lorde föreligga inom kort, 1
sammanhanget bör ocksä påpekas t, ex,all högskolestyrelsen i Lund i silt
remissyttrande redovisat atl en

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 8

översyn av den lokalt beslutade organisationen vid
universitetet har påbörjats. Del ankommer på UHÄ och regionstyrelserna atl
vidta de ålgärder som fordras för atl kunskap om olika lokala lösningar och
överväganden i organisaloriska frågor skall förmedlas mellan högskoleenheterna.

Decentraliseringsgruppen har också
undersökt möjligheterna all förenkla handläggningen av besvärsärenden och
lillsällningsärenden. Gruppen, som hänvisar till all ell decenlraliseringsarbete
pågår inom utbildningsdepartementet, framför inte något förslag i della
hänseende men visar på möjligheter atl förenkla handläggningen av
besvärsärenden.

Relativt få remissinslanser har
uttalat sig i fråga om handläggningen av besvärsärenden. Styrelsen för
högskolan i Luleå har bl. a. framfört förslag innebärande all UHÄ i fråga om
vissa tillsättningsärenden skulle vara sisla besvärsinslans i slället för
regeringen. Malemalisk-nalurvelenskapliga fakullelsnämnden i Umeå anser all
ijänsteförslagsnämnderna också borde handlägga tillsättning av ijänster som
extra universitetslektor, docent och forskarassistent. Lärartjänstulredningen
(U 1977:04) har framhållil atl utredningen kommer all lägga fram förslag i
fråga om lillsätlningsordningen av lärartjänster.

Jag anser all del är angelägel all
förenkla handläggningen av lillsällningsärenden. Somjag nyss har nämnl kommer
ordningen för tillsäiiande av lärartjänster inom högskolain att behandlas i
lärartjänslulredningens slutbetänkande som vänlas föreligga inom korl. Vidare
överväger en arbelsgrupp inom utbildningsdepartementet möjligheterna all
överilylla besvärsmål från regeringen till UHÄ. Jag avser att åierkomma lill
regeringen med förslag om förenklingar av handläggningen av tillsättningsärenden
i samband med ställningstaganden till förslagen från dessa uiredningar.

Decentraliseringsgruppen föreslår
all frågan om inrättande av antagningsnämnd skall decenlraliseras från
regionslyrelsenivå till högskolestyrelse. Förslagel tillstyrks av samtliga
remissinslanser som yttrat sig i frågan. Jag bilräder förslagel och avser all
i annal sammanhang föreslå all bestämmelserna i högskoleförordningen ändras i
delta hänseende.

Decenlraliseringsgruppen har även
föreslagil alt mandattiden för prorektor skall förlängas från tre lill sex år
och därmed samordnas med mandattiden för rektor.

Förslaget har tillstyrkts av
samtliga remissinstanser som yttral sig i frågan. Även jag biträder förslaget
och avser alt i annat sammanhang föreslå en ändring av bestämmelserna av denna
innebörd.

Decentraliseringsgruppen har även
redovisal de problem som hör samman med atl del f. n. saknas organ på lokal
och regional nivå, som kan svara för samordnande planering av utbildningen inom
de olika yrkesutbildningsseklorerna. Gruppen lägger dock inle fram någol
förslag härom.

Olika uppfailningar redovisas i de
yllranden som behandlar denna fråga, UHÄ anser atl frågan om sektorsorgan måste
ägnas ökad uppmärksamhel.

Jag vill i denna fråga framhålla alt det enligt nuvarande
beslämmelser är

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 9

möjligt för den högskolestyrelse som så önskar all inrälla
beredande organ t, ex, för yrkesulbildningsseklorer, I övrigl får den fortsatta
ulvärderingen av den nya högskoleorganisalionen visa om del finns anledning
lill författningsändringar, Samiidigi vill jag dock påpeka att ell inrättande
av sek-lorsvisa organ inle får innebära alt linjenämndernas eller
fakullelsnämn-dernas beslutsbefogenheter eller ansvarsområden inskränks.

Decentraliseringsgruppen har också
behandlat några andra frågor som hänger samman med den lokala
högskoleorganisalionen men inle lämnal några förslag i dessa hänseenden.

Kritik har riktals mol all de gamla
fakullelerna avskaffades som beslutande organ. Decentraliseringsgruppen visar
alt della problem kan lösas inom högskoleförordningens ram.

Vissa remissinslanser, l.ex,
malemalisk-nalurvelenskapliga sektionsnämnderna vid universitetet i Siockholm,
anser alt decentraliseringsgruppen avfärdat problemet för lätt, medan
lanlbruksuniversiielel ansluter sig lill gruppens synpunkier, UHÄ redovisar
förslåelse för synpunkten all den vidlagna förändringen inneburil förlusler
från informalions- och konlakl-synpunkt och har intel all erinra mol alt fakultels/seklionskollegiernaåter
ges mera konkreia uppgifler under förutsättning att man bland de berörda
lärarna bedömer all ulbildningen och forskningen totalt setl skulle gagnas av
del.

Jag har erfarii all kommillén (U
1979; 10) rörande forskarutbildningens och forskningens villkor i den nya
högskolan kommer all belysa denna fråga yllerligare. Jag är därför inte nu
beredd att förorda någon ändring i gällande beslämmelser. Jag vill, i avvakian
på förslag frän nämnda kommillé, i likhei med decentraliseringsgruppen, erinra
om all den fakultets-nämnd, som finner behov av alt låla den grupp av lärare
som enligt lidigare ordning ingick i fakultet sammanträffa, enligt nuvarande
ordning kan göra detta på rådgivande bas.

Även frågan om att förelrädare för
allmänna intressen skall kunna ingå i förvaltningsnämnd behandlas av
decenlraliseringsgruppen, som dock inle har funnit skäl all lägga fram förslag
till formaliserade regler om delta.

Vissa remissinstanser, bl. a. SFS
och Stockholms läns landstingskommun, avvisar tanken på sådana formaliserade
nämnder, medan UHÄ, TCO, regionstyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion och
universiteten i Lund och Linköping tillstyrker atl förvaltningsnämnder med
allmänföreträdare inrättas.

Beträffande frågan om
allmänrepresentanler i förvaltningsnämnd delar jag decentraliseringsgruppens
uppfattning. Jag anser att tillräckliga skäl för en ändring av
förvaltningsnämndernas sammansättning ännu inte förcbragts. Förvaltningsnämnd
är etl organ som högskolestyrelsen kan besluta om att inrätta och till vilken
styrelsen i så fall delegerar beslutanderätten i vissa frågor. Om
förvaltningsnämnderna ges en med högskoleslyrelserna

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 10

likarlad sammansällning kommer de i verkligheten atl bli
en dubblering av slyrelsen vilkel riskerar atl bygga in kompelenstvisler i
organisalionen.

Decentraliseringsgruppen lar också
upp vissa problem som har iakttagits i samband med linjenämndernas arbele. Man
menar här atl förelrädare för yrkeslivet hafl svårigheler all della i och
påverka della arbele, Decenlraliseringsgruppen har även fåll förslag om all
man lokall skall få beslämma linjenämndernas sammansättning.

Vissa remissinslanser har framfört
önskemål om mer lid för utbildning av företrädare för yrkeslivet som skall
della i linjenämndsarbelet.

För min del finner jag alt de
initialsvårigheler som på vissa håll iakttagits i fråga om linjenämndsarbelet
delvis bör kunna lösas genom information och intern utbildning. Jag förutsätter
all linjenämndernas ekonomiska ansvarsområde ingående kommer all behandlas i
dessa sammanhang. Från många håll omvittnas att arbetet i linjenämnderna gett
positiva resultat för utbildningen och all inlenlionerna bakom linjenämndernas
tillkomst har kunnal förverkligas. Vidare harjag erfarii alt frågor om
yrkeslivsrepresen-lalionen i linjenämnderna har studerats i UHÄ;s
reformuppföljningspro-gram och jag förutsätter atl UHÄ vidtar eller
aktualiserar de ålgärder detta kan ge anledning till.

Decentraliseringsgruppen har även
behandlai vissa anslagsfrågor. Gruppen anser all medel lill
internationalisering av ulbildningen, lill slöd- och innovationsålgärder och
lill lokall pedagogiskt utvecklingsarbete borde kunna föras samman med övriga
medel för grundläggande utbildning under sektorsanslagen, men lägger inte fram
någol förslag i denna riklning.

Några remissinstanser ansluter sig
lill decentraliseringsgruppens syn på medelsanvisningen för berörda ändamål.

Jag är i delta sammanhang inte
beredd atl föreslä några förändringar i fråga om medelsanvisningen för angivna
ändamål. Dessa frågor bör beredas i samband med behandlingen av kommande
anslagsframställningar. Jag vill i sammanhanget nämna atl UHÄ anmäll sin avsikt
all i näsla anslagsframställning föreslå all medel för lokall utvecklingsarbete
i fortsättningen skall anvisas under sektorsanslagcn,

2,1,5 Den regionala nivån

Indelningen av landel i sex
högskoleregioner ulgår från alt universiteten skall vara centra i dessa.
Regionerna skall tjäna som elt hjälpmedel för planeringen av utbudet av
grundläggande högskoleutbildning. Decenlraliseringsgruppen redogör för förslag
lill ändrad regionindelning saml synpunkter som går ut på alt
planeringsarbetet för Stockholms högskoleregion skiljer sig från motsvarande
arbete för andra högskoleregioner. Gruppen framför inte några förslag vare sig
ii fråga om kompetensen för regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion
eller om ändrad regionindelning.

Vissa remissinstanser behandlar
avvikelserna mellan högskoleregionerna och andra planeringsregioner för
samhälleliga verksamheier, 1. ex. atl

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 11

Kalmar län lillhör Linköpings sjukvårdsregion men inte
dess högskoleregion.

Jag anser att planeringsinsatserna
inom högskoleregionerna utgör etl viktigt led i arbelel med alt få lill slånd
en väl fungerande bred deceniralisering av den statliga verksamhelen. Med
hänsyn till att relativt kort lid har förflutit sedan indelningen i
högskoleregioner gjordes anser jag i likhet med decenlraliseringsgruppen all
del ännu inle finns ell lillräckligt underlag för att föreslå en ändrad
regionindelning.

Jag har i del föregående
uppmärksammat regionslyrelsernas vikliga uppgifter i planeringsarbetet för den
grundläggande högskoleutbildningen. En av de cenirala uppgifterna i detla
sammanhang är regionstyrelsernas arbele med all fördela medlen till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser vilka anvisas under anslagei IX D 10.

Decenlraliseringsgruppen har
ingående behandlat den kritik som riktats mol regionslyrelsernas handläggning
av medelsfördelningen lill främst enslaka kurser. Kriliken går ul på all
högskoleenhelerna får del av fördel-ningsbeslulen för sent för all kunna
planera ulbudel av kurser. Vidare anser fiera lokala högskolemyndigheter all
fördelningsbeslulen är alltför delaljerade. Decenlraliseringsgruppen ansluter
sig delvis till de kritiska uppfattningarna och har övervägt tre olika modeller
för all förändra beslutsordningen för fördelningen av D lO-anslagel. Gruppens
tre olika modeller är följande;

1.
Riksdagen
fördelar anslaget direkt till högskoleenhelerna på samma sätt som
sektorsanslagen.

2.
D 10-anslagel
delas upp i två delar, en fast del och en rörlig. Ulgångspunklen för denna
fördelning är all många högskoleenheters bundna resurser finansieras ur detta
anslag. Den fasta delen av anslagei skulle fördelas direkt av riksdagen, medan
den rörliga delen skulle fördelas av regionstyrelserna till kurser som inle
ingår i allmänna ulbildningslinjer eller av andra skäl är bundna på grundval av
riksdagens beslul om lokalisering.

3.
Enligt den
iredje modellen skulle riksdagen fördela medel lill universiteten för här
aktuella ändamål, medan regionslyrelserna skulle fördela medlen till övriga
högskoleenheler och lill den kommunala högskolan inom regionen.

Decentraliseringsgruppen föreslår -
efter alt ha övervägt de tre olika modellerna för beslut om fördelning av
anslaget - all en ulredning skall göras av della problem, sedan viss tid har
förilulil.

Remissinslansernas intresse har i
stor utsträckning knulils lill de förslag lill fördelning av D I O-anslaget som
decentraliseringsgruppen har diskuterat. Remissopinionen är här ganska
splittrad. En slor del av remissinstanserna ansluter sig lill förslagel om en
särskild ulredning, l.ex. UHÄ, statskontoret, RRV, regionslyrelserna för
Siockholms, Linköpings och Umeå högskoleregioner. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet, TCO och SACO/SR.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 12

En annan grupp av remissinslanser
ansluter sig lill decenlraliseringsgruppens modell I. Till dem hör bl.a. SFS, regionstyrelsen för Uppsala
högskoleregion, universitetsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Linköping och
Göleborg samt styrelsen för högskolan i Jönköping.

En mindre grupp remissinstanser,
bl. a. regionslyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion, anser all modell 2 bör
övervägas.

För egen del får jag anföra
följande. I prop. 1975; 9 om reformering av högskoleutbildning m. m. anförde
min företrädare i fråga om de principer som borde gälla för lokalisering av
grundläggande högskoleutbildning bl. a. följande:

"Enligi min mening bör
principer för lokalisering av grundläggande högskoleutbildning nu läggas fast
på grundval av U 68; s och U 68-bered-ningens förslag. En självklar
ulgångspunkl är härvid kraven alt bredda och differentiera ulbildningsulbudel,
all öppna högskolan för nya grupper och all också i övrigl göra ulbildningen
mera lillgänglig.

Grundläggande högskoleulbildning -
enligt den avgränsning jag förordal i del föregående - bedrivs f, n, i
permaneni form på ell trellioial orler i landel, alltifrån univérsilelsorterna
med etl omfallande och rikl varieral utbud av både utbildning och forskning
lill orler med bara någon enstaka utbildningslinje, I likhei med U
68-beredningen räknar jag med all permanent högskoleutbildning som i dag finns
på en orl skall finnas kvar eller, om en förändring skulle bli akluell i visst
fall, så långl möjligt ersättas med annan jämförbar utbildning,

1 debatten kring U 68-förslagen har
man ofta talat om den föreslagna "ullokaliseringen". Delta ger
inlryckel all det skulle röra sig om flyttning till annan orl av befintliga
enheler eller verksamheier, dvs. om en omlokalisering. En sådan kan givetvis
bli akluell i enskilda fall också inom högskoleutbildningens område. Det kan
l.ex. erinras om alt de senasle åren beslut har fallats om alt veterinär- och
skogshögskolorna skall omlokaiiseras lill i huvudsak Uppsala och Umeå. Vidare
har vissa resurser inom seklionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i
Siockholm flyttats lill högskolan i Luleå. Någon "utlokalisering" av
högskoleulbildning har emellerlid inle föreslagils av U 68 och är. uiöver de
redan beslutade, enligt min bedömning f. n. inte heller siktuell.

Ell ökal lillvaralagande av de
förutsättningar för alt anordna högskoleutbildning som bl. a. den sociala och
ekonomiska strukluren i olika regioner ger kan påtagligt slimulera den
regionala utvecklingen. Enligt min mening underlättar del ocksä den anpassning
av det samlade utbudet av högskoleutbildning lill nya behov i arbetslivet
somjag ser som synnerligen angelägen. En förnyelse av utbildningen på
universitetsorterna med deras omfattande resurser inom många områden är elt
vikligl inslag i en sådan utveckling. Men del är uppenbart ali: i många fall
andra orter har lika goda förutsättningar som univérsilelsorterna atl med
ulgångspunkl i lokala resurser och arbelsmarknadsförhållanden utveckla nya
ulbildningvägar. Ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 13

gott exempel på della är den yrkeslekniska
högskoleutbildning som jag kommer alt lägga fram förslag om i del följande,
Somjag förut framhållil är del i försia hand behov av utbildningar av della
slag - ofta kortare sådana - som bör tillgodoses i den fortsalla ulbyggnaden.

Del finns sålunda enligt min mening
tungt vägande skäl för att förlägga nytillkommande grundläggande
högskoleulbildning till orter ulanför de nuvarande universitetsorterna",

Ulbildningsutskotlet strök i sill
utlåtande 1975; 17 under atl del för den närmaste perioden inle var fråga om
all bygga ul den iradilionella universitetsutbildningen och forlsalie;

"Utbyggnad av permanenla
resurser för högskoleulbildning på orler som inte redan har sådana skall endast
undanlagsvis komma i fråga. All utesluta möjlighelen all förlägga traditionell
universilelsulbildning lill annan orl än nuvarande universitets- och
filialorler skulle enligt ulskollels bedömning å andra sidan innebära ell
alltför kategoriskt ställningslagande".

Tillgängliga uppgifter visar enligi
min mening alt regionstyrelserna i sin planering av ulbildningen och fördelning
av medel på högskoleenheler har följt de av riksdagen fastlagda principerna för
ulbildningens lokalisering. Det innebär bl. a. atl universitelens toiala
resurser för grundläggande högskoleulbildning i slori selt har bibehållits
sedan högskolereformen började genomföras med undanlag för de ändringar av
planeringslalen som har varil en följd av allmänna besparingsåtgärder. Jag
ulgår från all regionslyrelserna även i fortsäUningen kommer all lillämpa
riksdagens beslul på del säll som de hillills har gjort. När det gäller
medelstilldelningen lill högskoleenhelerna inom anslaget Lokala och
individuella linjer och enslaka kurser har såväl decenlraliseringsgruppen som
ell storl anlal remissinstanser angett en rad problem och föreslagil en
särskild utredning för atl lösa dessa. Jag delar denna uppfallning och avser
all i annal sammanhang åierkomma till regeringen i denna fråga.

Även regionslyrelsernas
handläggning av fördelningen av de särskilda medlen lill forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning behandlas av decentraliseringsgruppen, som
dock inle lägger fram något förslag fill förändrade regler för handläggningen.

Flera remissinslanser har kritiska
synpunkter mol regionslyrelsernas fördelning av medlen lill
forskningsanknytning, särskilt de remissinstanser som vill avskaffa
regionnivån.

Jag ansluter mig lill de synpunkter
på fördelningen av medlen till forskningsanknytning som
decentraliseringsgruppen gör öch finner för min del inle skäl atl föreslå någon
ändring av den nu gällande beslutsordningen,

Avcn regionstyrelsernus
siimmansåiining behandlas av decenlraliseringsgruppen. Gruppen föreslår atl
anlalet ledamöter i regionstyrelserna minskas från 21 lill 18 genom atl anlalel
förelrädare för allmänna intressen minskas från 14 till 11,

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 14

Remissopinionen är myckel splittrad
i fråga om della förslag. Enligt min mening är det angeläget atl en forlsall
diskussion förs om regionslyrelsernas nuvarande ulformning från främsl ivå
ulgångspunkler. Den ena är all anlalel ledamöier i regionslyrelserna är sä
storl all del kan ifrågasållas om deras funktion som slyrelser blir
liilfredsslällande. Den andra är all Irols styrelsernas slorlek endast tvä av
ledamöterna loreträder verksamheten inom högskoleenhelerna. Jag är medvelen om
all del förslnämnda förhällandet speglar det inlresse för högskolan som finns
inom regionerna. Jag anser i likhei med decenlraliseringsgruppen alt det dock
bör vara möjligt all med bibehållande av de grundläggande principerna för
regionslyrelsernas utformning ge dem en för styrelseuppgifler mera
ändamålsenlig storlek. Detta bör ske genom all löntagarorganisationernas
dubbla represenlalion i slyrelserna minskas. Dessa ingår för närvarande i
styrelserna dels i egenskap av förelrädare för allmänna intressen, dels som
represenlanler för de anslällda inom högskolan. Enligt min mening bör den
sisinämnda formen av representation i regionstyrelserna vara tillräcklig.

2,1.6 Den centrala nivån

Jag övergår nu till de frågor som avser den cenirala
nivån.

Decenlraliseringsgruppen har enbart
studerat de cenirala funklioner som ligger på UHÄ,

Flera remissinslanser uttrycker
önskemål om all de cenirala funklioner som nu åvilar SÖ i fråga om högskolan
skall föras över lill UHÄ,

Jag har erfarii all den
skoladministrativa kommittén (U 1978; 17) inom kort kommer atl avge förslag som
berör bl, a, de uppgifler ifråga om kommunal högskoleulbildning som SÖ nu har.
Regeringen kommer därför all i annat sammanhang ta ställning till frågan om en
eventuell överföring av uppgifter från SÖ till UHÄ,

UHÄ fick genom högskolereformen en
annorlunda central funktion än den som UKÄ hade haft. Denna förändring krävde
en omslällning inle bara av de anslällda, som överfördes lill UHÄ från UKÄ, SÖ
m,fl. myndigheter, utan också av dem som tjänstgör på andra nivåer inom
högskolan och som i vart fall inledningsvis efterfrågade eller förvänlade sig
samma lyp av beslul eller inilialiv från UHÄ som tidigare frän UKÄ.

Decenlraliseringsgruppen redogör
för den kritik som riklats mol UHÄ för all inle uppfylla den nya roll :>om
verkel fått genom reformen. Gruppen menar dock atl en del av de kritiska
synpunkterna inte är berättigade ulan beror på okunnighet om vilka funktioner
UHÄ nu har. Decentraliseringsgruppen har däremoi lagit fasta på den kritik som
gäller ett påstått överdrivet och olämpligt sektorslänkande och
personalresursernas storlek.

Decenlraliseringsgruppen föreslår
alt sammansättningen av styrelsen för UHÅ ändras så all
planeringsberedningarnas ordförande i fortsättningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 15

inte blir självskrivna ledamöter av styrelsen. I stället
föreslås all i slyrelsen skall ingå universitetskanslern, planeringschefen saml
en förelrädare för skolväsendet, en för arbetsgivarna på den privala seklorn,
en för arbelsgivarna på den kommunala och landslingskommunala seklorn, Ivå för
högskolan, Ire för arbetstagarna i samhället och en för de sluderande.

Remissopinionen är myckel splittrad
i fråga om della förslag. UHÄ betonar det slora värdel för styrelsens arbele av
alt planeringsberedningarnas ordförande ocksä ingår i slyrelsen och menar atl
detaljer i styrelsens sammansällning inle börförfaltningsregleras. Från flera
instanser framförs synpunkten atl del är för tidigt att nu göra någon
principiell förändring av styrelsernas sammansällning.

För egen del anser jag all del
finns både förtjänster och brisier med den sammansällning som UHÄ;s styrelse nu
har. Till förtjänsterna hör otvivelaktigt att planeringsberedningarnas
ordförande Ullför styrelsen sakkunskap genom att de tidigare deltagit i
beredningen av styrelseärenden. Samtidigt ligger just däri en svaghet genom atl
de på samma gång som de är styrelseledamöter också företräder beredningarnas
uppfallning i olika ärenden. Denna dubbla funktion kan leda lill svårigheter
för slyrelsen att göra prioriteringar och avvägningar över fakultets- och
sektorsgränser. De hittillsvarande erfarenhelerna ger emellerlid enligt min
mening inte anledning all ändra sammansättningen av UHÄ:s slyrelse på denna
punkl. Jag har erfarit att UHÄ under den senasle tiden vidlagil vissa ålgärder
på kansliplanet för att molverka en alltför slark seklorisering och underlätta
behandlingen av övergripande frågor. Jag finner dock skäl all ta fasla på det
önskemål som decenlraliseringsgruppen framfört om fler representanter i
slyrelsen för verksamheten inom högskolan. Jag avser därför att föreslå
regeringen atl detta önskemål lillgodoses inom ramen för nu gällande regler
när nuvarande mandatperiod för slyrelsen går ut den 30 seplember 1980.

Decenlraliseringsgruppen har också
föreslagit en förändring av planeringsberedningarnas sammansättning med hänsyn
lill all viss kritik riktals mot alt högskolan har för få förelrädare inom
beredningarna. Decenlraliseringsgruppen föreslår atl minsl 12 av de 18
ledamöterna i planeringsberedningarna skall hämias inom högskolan.

Även i denna fråga är
remissopinionen myckel splittrad. Del har visat sig att del är svårl alt inom
ramen för nuvarande sammansättning på alla håll åsladkomma en ändamålsenlig
represenlalion för högskolans olika delar. Jag anser därför all en utveckling i
den riklning gruppen föreslår successivi bör ske. När den nu löpande
förordnandeliden för planeringsberedningarnas ledamöier ulgår den 30 seplember
1980 avser jag därför aU föreslå regeringen atl andelen ledamöter hämtade inom
högskolan ökas.

Decentraliseringsgruppen har
föreslagil att UHÄ skall ges i uppdrag atl redovisa elt allernaliv som innebär
en reducering av verkets personalresurser med tre procenl under vart och ell
av fem är.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 16

Förslagel tillstyrks av etl stort
antal remissinstanser. UHÄ anför för sin del all den aklualiserade
Ireproceintiga nedskärningen under vart och ell av fem år - i förening med den
omfördelning av personal som UHÄ bedömer som nödvändig för att förbättra insatserna
i fråga om övergripande långsiklig planering - skulle medföra så slora
svårigheler all upprällhålla en rimlig ambition i planeringsarbelel inom de
olika planeringsberedningarnas områden all del meningsfulla i själva
beredningsorganisationen siarkt måsle ifrågasättas.

För egen del fär jag anföra
följande. UHÄ redovisar redan nu, liksom övriga myndigheler, tvåprocentiga
besparingsaliernaliv i de årliga anslagsframställningarna. Dessa alternativ
har också i de två senasle budgelpro-posilionerna förordals av regeringen. Jag
vill även erinra om all efler det att decenlraliseringsgruppen hade lämnat silt
förslag har UHÄ i samband med riksdagens beslul i anledning av prop. 1978/79;
119 fåll ökade uppgifler i fråga om forskningsplanering på riksnivå. Det kan
mot denna bakgrund ifrågasättas om det finns utrymme för en begränsning av
ämbetsverkets resurser uiöver vad som kan följa av generella besparingar. Jag
kan dock anslula mig lill decenlraliseringsgruppens förslag om all UHÄ skall
redovisa ett alternativ innebärande en minskning av verkets resurser med tre
procenl under vart och ell av fem år. UHÄ bör kunna redovisa ell sådant
allernaliv i samband med all UHÄ i sin anslagsframställning för budgetårel
1981/82 belyser möjligheterna av en tvåprocenlig besparing i enlighet med
regeringens allmänna anvisningar om myndigheternas anslagsframslällningar. Jag
avser att i annat sammanhang åierkomma lill regeringen med förslag i denna
fiåga.

2.1.7 Samråd vid avvikelse från planeringsramar för
grundläggande högskoleutbildning

Decenlraliseringsgruppen har
föreslagit all den skyldighet, som nu finns för högskolestyrelse, all vid
slörre avvikelse från planeringsramen samråda med UHÄ, skall utgå.

Remissbilden är splittrad. UHÄ
anser att den nuvarande bestämmelsen om samrådsskyldighet är principiellt
olämplig och föreslår att en högskoleenhel skall ha rätt all på egen hand låla
anlalel ulbjudna nybörjarplatser på en viss linje avvika från den av
statsmakterna angivna planeringsramen med högst 10 procent. Om slörre jusleringar
behövs bör de enligt UHÄ; s mening underslällas regeringen eller myndighet som
regeringen ulser.

För egen del får jag anföra
följande. Dimensionering och lokalisering av de allmänna utbildningslinjerna i
högskolan fastställs av riksdagen. Alltefter de lokala förutsättningarna bör
det emellertid vara möjligt för högskolestyrelserna att besluta om mindre
jusleringar uppål eller nedåt vid beslut om anlagningskapacilel i enlighel med
UHÄ: s förslag. Enligi min mening är del dock inle befogat all ge
högskoleenhelerna större möjligheter all avvika från den planering av den
grundläggande högskoleulbildningen som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 17

riksdagen beslulal om. Jag bilräder därför UHÄ; s förslag
atl slörre jusleringar av planeringsramarna under ett budgelår bör
underslällas regeringen eller den myndighel regeringen ulser.

2.1.8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har
anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den ändrade sammansällning
av regionslyrelserna som jag har föreslagit,

2.
godkänna den
förändrade ordning för jusiering av planeringsramar som jag har förordal.

2.2 Dokumentation och statistik om högskoleutbildning

Jag har i dessa frågor samrått med
statsråden Bohman, Dahlgren och Mogård.

2.2.1 Bakgrund

Utredningen (U 1975; 14) om
studiedokumentation och statistik för högskolan lillkallades i samband med
förberedelserna för den nya högskoleorganisation som trädde i kraft den 1 juli
1977. Bakgrunden var all en översyn av de olika systemen för statistik om
sluderande och studieresultat i fråga om grundläggande högskoleulbildning
behövdes i och med all en ny och mer enheilig högskoleorganisation infördes
(jfr prop. 1975:9 s. 486). Utredningen lade den 11 februari 1976 fram etl
provisoriskt förslag rörande sludiedokumentationssyslem för högskolan. Den II mars 1976 beslutade regeringen all
befintliga syslem skulle anpassas i huvudsaklig överensslämmelse med
ulredningens förslag. Ulredningen avgav den 1 juni 1979 belänkandet (SOU
1979:47) Dokumentation och slalisiik om högskoleutbildning jämle specialbilagan
Redovisning av behovsanalys (Ds U 1979; 6). Beiänkandei och specialbilagan har
remissbehandlais. En sammanfattning av beiänkandei och av remissyttrandena bör
fogas lill protokollet i delta ärende som bilagorna 3 och 4. Den 27 januari
1978 inkom ulredningen till regeringen med en skrivelse jämle promemoria om samordning
mellan högskolans sludiedokumentationssyslem och studiestödets
informationssystem. Promemorian har remissbehandlais. En avskrift av
promemorian och en sammanfatining av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilagorna 5 och 6. Ulredningen avgav den 18
september 1979 betänkandet (SOU 1979; 80) Prognoser och
arbelsmark-nadsslatislik för högskolan, Detla belänkande remissbehandlas f. n.

Flertalet av de frägor utredningen
tar upp i sitt huvudbetänkande om dokumentation och statistik om
högskoleutbildning, och som jag för sammanhangets skull tar upp i del
följande, är av den arten alt beslul i dem bör fallas av regeringen eller de
myndigheler regeringen bestämmer. Förutom resursfrågorna bör vissa frågor,
främsl sädana som rör själva organisatio- 2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 104

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 18

nen för statistikproduktionen inom högskoleområdel, dock
underställas riksdagens prövning,

2,2,2 Allmänt

I fråga om den tidigare och
nuvarande högskoleslatisliken vill jag i första hand hänvisa lill ulredningens
redogörelse (beiänkandei s, 15 ff och s, 47 ff). Jag vill dock nämna all
högskoleslatisliken fick en mer definitiv form efler beslut vid 1956 års
riksdag genom kungörelsen (1956:239) angående statistik över högre sludier,
Slalisliken skulle omfalta alla utbildningar för vilka studentexamen i princip
uigjorde inträdeskrav (jfr betänkandet s, 18-19),

Siaiisiiska centralbyråns (SCB)
högskoleregisler omfallar därför i princip alla personer som under senare tid
inskrivils för utbildning vid svenska universitet och högskolor. Registret
innehåller personuppgifter som på olika sätt har all göra med personens
egenskap av sluderande. Sålunda finns uppgifter om inskrivning, närvaro och
examina, vissa studieresultat, forskarutbildning, ansökning och anlagning till
spärrad utbildning, ulbildnings- och yrkesplaner vid examenslillfället,
arbetsmarknadssituationen viss tid efler examen m, m, Regislret började föras
som ADB-regisler vid början av 1960-talel, Även uppgifler som lidigare
insamlats i SCB: s manuella högskoleregisler (fr, o, m, 1937) har överförts
lill nuvarande högskoleregisler om personen varil akliv som studerande efler
ca 1964, 1 enlighel med olika beslul av riksdag och regering under 1960-lalel
utvidgades successivi mängden av uppgifler som insamlades för varje sluderande,
Högskoleregislrel innehåller därför generelll setl mer informalion om dem som
varil sludieakliva under de senasle åren. Den senaste översynen skedde i
samband med övergången lill den nya högskoleorganisationen den 1 juli 1977,
Ulifrån högskoleregistret framställer SCB huvuddelen av den slalisiik rörande
sluderande vid universitet och högskolor som används för cenlral ulbildnings-
och arbelsmarknadsplanering. Huvudkonsumenter av slalisliken är myndigheler,
arbetsmarknadsorganisationer, pressen och forskare. Uppgifterna ulnylljas
vidare regelbundel för prognosverksamhei och av olika uiredningar.

Det bör i detla sammanhang också
påpekas att en viss systematisk lokal statistikproduktion efler hand kommit i
gång vid i första hand universiteten och de lekniska högskolorna under 1970-talet.

Genom de överväganden och förslag
som lagls fram av utredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik
för högskolan har det skapats förutsättningar för en allsidig bedömning av
slalislikfrågorna över hela högskoleområdel såvitt gäller den grundläggande
högskoleutbildningen. Ell intryck som framkommer starki både av ulredningen
och de avgivna remissvaren är atl slalislikfrågorna är myckel komplicerade och
lekniskl svåra. Det tar lång lid att ställa om syslemen. Därför bör man enligt
min mening både siräva efler att hitla rimliga ambitionsnivåer och försöka nå
fram till lösningar som kan vara hållbara under en längre tid.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 19

Jag vill i detla sammanhang erinra
om alt regeringen den 14 juni 1979 uppdrog lill SCB och UHÄ all - med beaklande
av vad som anförts i prop, 1978/79; 119 om vissa frågor rörande forskning och
forskaruibildning -göra en översyn av statistiken över sluderande i
forskarutbildningen, Arbelel och därav föranledda resullal skall redovisas för
regeringen.

Innan jag går in på mina
överväganden och förslag vill jag som en bakgrund i korthet återge några
karaktäristiska drag hos den högskoleorganisation som infördes den 1 juli
1977, Bl, a, har ell nylt syslem för planering av den grundläggande
högskoleutbildningen byggis upp (jfr prop, 1975:9, UbU 1975; 17, rskr 1975:
179, prop, 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77; 246), Lokalisering och
dimensionering av permanenla utbildningar, dvs, allmänna ulbildningslinjer och
påbyggnadslinjer, beslutas normalt av riksdagen efter förslag från regeringen,
1 anslulning därtill anvisas resursramar för verksamhelen. För lokala och
individuella linjer och enstaka kurser sker en regional och lokal planering
inom ramar som fastställs av riksdagen. De lokala myndigheterna har stor frihei
all inom lilldelade ramar besluta om ulbildningens innehåll och genomförande,
Samiidigi med de organisaloriska förändringarna genomfördes nya regler för
behörighel och urval lill grundläggande högskoleulbildning, Ell huvudsyfle med
de nya tilllrädesreglerna är atl bäitre ta till vara de reella
förulsällningarna hos de enskilda all genomgå högskoleulbildning. De nya
reglerna avses ocksä medverka lill en socialt jämnare rekrylering lill
högskoleutbildningen. Bl, a, har arbelslivserfarenhel givils meritvärde,

Inle minsl i fråga om själva
anslagssystemel förutsätts en samverkan eller dialog mellan centrala, regionala
och lokala myndigheler. De av riksdagen beslutade ramanslagen beräknas och
lilldelas för olika utbildningsområden med ulgångspunkl i anlagningslal eller
årssludieplalser. De lokala myndigheterna har sedan möjligheter alt företa
mindre jämkningar av antagningslalen med hänsyn lill lokala omständigheter. Ett
viktigt moment är alt de lokala myndigheiema har all redovisa resultatet av
verksamhelen i sådan form all de anslagsbeviljande instanserna kan bedöma huruvida
gällande mål och rikllinjer lillgodoses.

Anknytningen av den grundläggande
högskoleulbildningen till samhällslivet i allmänhet är en viktig del av
högskolereformen. Enligt högskolelagen skall utbildningen inom högskolan
planeras med hänsyn lill samhällets behov av ulbildade och individernas behov
och önskemål. Samma hänsyn skall tas när resurserna fördelas inom högskolan.
När utbildningen planeras skall åtgärder vidtas som främjar alt ulbildningen
kan ingå i en växling mellan studier och yrkesverksamhel, dvs. i ålerkommande
uibildning (7 i) högskolelagen (1977:218)). Det är givet atl en
utbildningsplanering som avses främja ålerkommande utbildning måste bedrivas
med hänsynstagande till arbelsmarknadsförhållanden och till hur olika delar av
uibildningsväsendei förhäller sig lill varandra. Anknytningen lill
arbeismarknaden innebär också all bl. a. myndigheter som
arbelsmarknadsslyrelscn (.AMS), skolöverslyrelsen (SÖ) och socialslyrelsen i
sin verksamhet är beioende

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 20

av högskoleutbildningens dimensionering och av vilkel
antal studerande som fullföljer olika utbildningar. Även för parterna på
arbeismarknaden är dessa frågor av slort intresse.

Sammanfattningsvis villjag
konstalera all planeringen av den nya högskolans verksamhet förutsätier
kommunikation och samverkan dels mellan organ på olika nivåer inom
högskoleområdel, dels mellan högskolemyndigheter och myndigheler i övrigt saml
arbelsmarknadens organisationer. En slutsats som kan dras av dessa
förhållanden är alt en övergripande planering måste finnas för slalisliken i
fråga om sluderande och studieresultat. Jag vill i detla sammanhang också
framhålla all behovet av siaiislisk informalion om den högre ulbildningen ofta
gjort sig påmint även under lidigare skeden, särskilt i samband med slörre
förändringar och reformer. Jag hänvisar härvidlag lill ulredningens redovisning
(betänkandet s, 15-23),

Mol bakgrund av
högskoleorganisationens uppbyggnad vill jag vidare först ange hur jag rent
allmänl anser atl slalistikproduklionen för högskolan bör organiseras. En vägledande
princip bör vara all de slalislikbehov som följer av högskolans
decentraliserade beslutsstruktur bör lillgodoses i försia hand. Del gäller
således atl se lill atl de lokala och regionala organen snabbt får lillgång
lill sådan statistik som de behöver för all planera, genomföra och ulvärdera
ulbildningen. De cenirala organens behov av statistik är också väsenlliga,
vilket jag ålerkommer lill i det följande, men tyngdpunkten i
slalistikproduklionen bör föriäggas lill de lokala enheterna. Detla åstadkoms
bäst med hjälp av datasystem som de lokala myndigheterna själva förfogar över.
Den uppbyggnad av lokala datasyslem som skelt vid elt antal högskoleenheler
under 1970-lalel i flerlalel fall i samverkan med universiteis- och
högskoleämbetetf UHÄ), lidigare universilelskanslersämbetel (UKÄ), har därför
varil myckel väsenllig och innebär alt det har skapats hell nya förutsättningar
för statistikproduktionen. Strävandena atl decentralisera verksamheten inom
högskolan kan således slå igenom även på detta område.

En annan huvudprincip bör vara alt
den helhetssyn på högskoleutbildningen som kännetecknar högskolereformen skall
styra utformningen av grunderna för högskoleslatisliken. Man bör således vid
uppbyggnaden av stalistiksyslemen förutsätta all alla utbildningsområden skall
kunna ges en likvärdig statistisk belysning. I annal fall riskerar man all
bygga in konserverande moment. Jag ansluter mig således lill ulredningens
ståndpunkt atl den skillnad i fråga om statistisk belysning som lidigare rått
mellan olika utbildningar måste upphöra även om delta med hänsyn till de
resurser som står lill föribgande måsle innebäia en sänkl ambilionsnivå för den
siaiisiiska belysningen av vissa uibildningar. En annan sak är atl man vid den
löpande uppföljningen av utbildningar kan finna atl olika områden behöver
belysas i speciella avseenden. Jag vill inte utesluta att delta kan gälla
områden för vilka den statistiska informationen är liten i förhållande till bl.
a. den rörande den tidigare filosofiska ulbildningen vid universiteten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 21

De förslag som ulredningen lagt
fram om högskolestalislikens innehåll, om hur den skall åstadkommas och om
organisafion för slalislikproduklionen har till helt övervägande del vunnit
slöd hos remissinstanserna. Avvikande ståndpunkter har förls fram bl.a. av SCB,
som anser all del behövs elt mer omfallande centralt studeranderegisler än vad
utredningen föreslagit, och av Sveriges förenade studentkårer (SFS) som anser
all del centrala individbaserade studeranderegistret inte alls behövs.

Statistikproduktionen liksom en
stor del av den rena dokumentationen av uppgifler om sluderande och
studieresullat sker sedan en längre tid inom en slor del av högskolan hell
eller delvis med hjälp av aulomalisk dalabehandling (ADB), De problem rörande
risker för den personliga integriteten som är förenade med ADB-behandling av
personuppgifter måsle således beaklas i dessa sammanhang. Jag nolerar med
lillfredsslällelse all de organ som i försia hand bevakar inlegriletsfrågorna,
dvs. datainspektionen och datalagstiflningskommiilén (DALK), har godtagit
ulredningens förslag. För min del vill jag särskilt siryka under utredningens
ståndpunkt atl del allra vikligasle inlegrilelskravel på elt personregisler är
atl uppgifterna i registret är rikliga. Jag anser därför all, när man avgör
omfattningen av den daiorbaserade registreringen, gränserna bör sättas av de
ekonomiska och prakliska möjligheter som finns alt hålla uppgifterna i
registren riktiga och aktuella. Jag fär anledning all senare åierkomma lill
denna aspekl. Dessutom bör man i inlegriletsfrågan självfallet beakta
inställningen hos dem som kan komma all registreras (jfr 3 § datalagen (1973;
289)).

Ulredningen har genomfört en
omfattande och enligt min mening värdefull karlläggning av behoven av
statistisk information om grundläggande högskoleulbildning. De
informationsbehov som framkommil genom behovsinventeringen avser dels mer
speciella frågor som de sluderandes sociala bakgrund, ålerkommande utbildning,
sluderande enligt den s.k. 25; 4-regeln (5 kap. 25 § grupp IV högskoleförordningen (1977; 269))
nelto-räkning av sluderande i högskolan saml utländska studerande, dels mer
allmänna slalislikbehov rörande tillströmning, närvaro och utflöde. Kartläggningen
utgör en utgångspunkt för utredningens förslag. Ulredningen framhåller i
anslulning till behovsinventeringen atl det vore orimligt, och inom ramen för
lillgängliga resurser även omöjligt, alt planera en reguljär
slatistikproduklion som kan tillgodose alla angivna behov. En del remissinslanser,
bl. a. SCB, har framfört kritik mol behovsinventeringen och har angell all
denna borde ha genomförls på etl annal sätt. Det är enligt min mening uppenbart
atl behovsinventeringar av della slag är förenade med slora problem eflersom
del viktigaste kanske inte är alt ange vilka behov som finns utan att göra en
angelägenhetsgradering. Del bör i framliden vara en uppgifl både för de lokala
och regionala myndigheterna och för UHÄ och SCB all genomföra behovsinventeringar
i syfle all effektivisera statistiken inom ramen för de rikllinjer som kan
komma att gälla.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 104 22

Utredningens ståndpunkter
beträffande vilken statistik som bör produceras bygger bl.a. på synsättet atl
den rutinmässiga insamlingen och bearbetningen av data rörande den
grundläggande högskoleutbildningen bör organiseras med två syflen. Dessa är all
uigöra underlag för en fortlöpande tillhandahållen och översiktligt
beskrivande statistik (löpande statistik) och atl lillhandahålla urvalsramar
för punktundersökningar av skilda slag. Jag ansluter mig lill ulredningens
synsäll. Tekniken med urvalsramar för punklundersökningar innebär bl. a. all
den löpande uppgiflsinsamling-en kan begränsas ulan all vikliga :5lalislikbehov
behöver efiersällas. Della är av stor betydelse ur inlegriielssynvinkel.

2.2.3 Den lokala studiedokumentationen m. m.

Med begreppet studiedokumerilalion
avses den lokala bokföringen av uppgifter om de studerande och deras studieresultat.
Enligt ulredningen moiiveras den lokala sludiedokumenlalionen framför alll av
behovel all kunna planera och administrera utbildningen lokall och all kunna
dokumentera enskilda sluderandes studieresultat. Till den administrativa verksamhet
som kräver sludiedokumenlalion hör främsl personalplaneringen och disposilionen
av läroanstaltens lokaler och ekonomiska resurser för olika utbildningslinjer
och kurser. Hit hör också löpande uppföljning av studieresultat. Studerande som
godkänls i kurs eller annal utbildningsmoment har vidare räll all få
utbildningsbevis, vilkel kräver all läroanslalien fortlöpande dokumenterar
studieresultaten. Det händer också att ulbild-ningsbevis förstörs eller
förkomrner eller atl dess äkthet sälis i fråga. I sådana silualioner är del
vikligl att läroanstalten har dokumentation av vederbörandes studieresultat i
behåll och kan bekräfta dem (betänkandet S.33).

Ulredningens förslag om den lokala
sludiedokumenlaiionens innehåll finner jag väl avvägt (betänkandet s. 149153).
Jag avser atl senare föreslå regeringen all meddela de föreskrifter som fordras
beiräffande den lokala studiedokumentationens innehåll.

Den lokala studiedokumentationen
skall enligt utredningens förslag ligga till grund både för högskoleenheternas
egen slalislikproduklion och för inrapportering av uppgifler lill elt centralt
högskoleregister vid SCB. Jag ansluter mig till principen att den lokala
sludiedokumenlalionen skall utgöra grundvalen för den löpande statistiken. De
data som lagras lokall är tillräckliga för delta ändamål. Några särskilda data
avsedda enbart för stalislikproduklion behöver myndigheterna således inle samla
in och ej heller rapportera till SCB för den löpande statistiken. Regeringen
bör föreslå riksdagen atl godkänna de principer jag här har förordal.

De lokala myndighelernas egen
slalislikproduklion bör kunna lillgodose ell storl antal lokala behov. Enligt
ulredningen bör de lokala myndigheterna själva bestämma vilken statistik som
skall las fram lokall för lokala behov. Jag delar denna ståndpunkt. Samtidigt
bör det påpekas all viss

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 23

lokal slalislikproduklion kan vara nödvändig från
rikssynpunkl. Jag återkommer lill denna fråga sedan jag behandlat den allmänna
avvägningen mellan centralt och lokall producerad statistik.

2.2.4 Organisationen för högskolestatistiken

Utredningen har föreslagil all
huvudkällorna för den centrala högskoleslatisliken skall vara dels den lokala
sludiedokumenlalionen. dels ell centralt personregister. Del cenirala
personregistret innebär en forlsällning av det nuvarande högskoleregislrel vid
SCB. Förslag ges om vad det skall omfatta. Jämfört med vad som närmasl före
högskolereformen 1977 registrerades centralt om varje studerande vid de filosofiska
fakullelerna innebär förslaget en avsevärd nedskärning. Studerande såväl på
ulbildningslinjer som på enslaka kurser föreslås ingå i regislret. På bl. a.
denna punkl har fyra av ledamöierna i ulredningen reserverat sig. De anser atl
enbart studerande på utbildningslinjer skall ingå i det cenirala regislrel.

Andra källor för belysning av
förhållanden rörande grundläggande högskoleutbildning kan enligt ulredningen
vara longitudinella databaser rörande befolkningsurval samt särskilt
genomförda enkäter. (All en databas är longitudinell innebär alt den består av
uppgifler insamlade vid olika lidpunkter över en längre period om samma
personer.) Beträffande enkäter framhåller utredningen viklen av all de
tillfrågade får tydlig information om alt dellagande är frivilligt.

När del gäller sället atl
tillhandahälla statistiken framhåller ulredningen alt viss statistik kan
tillhandahållas på en lägre nivå av tillgänglighet än som hitlills skett.
Viklen av atl statistiken kommer fram snabbi framhålls. Vissa förslag ges av
ulredningen angående slatislikpublikationernas uppläggning och dislribulion.

Belysning av social bakgrund har
lidigare skell med hjälp av uppgifler som samtliga nyböriare obligatoriskt
skulle lämna vid inskrivningen. Ulredningen föreslår dels all undersökningar
härom på längre sikl skall genomföras med tre till fem års intervall, dels all
de skall genomföras på ell urval nybörjare som frivilligl besvarar en enkät för
ändamålel. SCB har på utredningens tillskyndan genomfört en provundersökning.

Ulredningens förslag i här berörda
avseenden har lill övervägande del vunnit remissinslansernas slöd. Som jag
lidigare nämnt har dock SCB framhållil atl ell mer omfallande centralt regisler
behövs medan SFS anser all elt centralt regisler inle behövs. 1 denna fråga har
UHÄ bl. a. framhållil all utvecklingen på del ADB-tekniska området medför atl
det på sikt kan antas bli möjligt alt delvis ersätta uppgifterna i etl centralt
högskoleregisler med en samordnad bearbelning av lokala daiorbaserade sludiedokumenla-tionsregister.
Ell sådant syslem förutsätier enligt UHÄ atl en större andel än f. n. av
högskolans studerande ingår i sådana register. Del släller också slörre krav på
enhetlighet mellan de lokala registren och måste föregås av ett omfattande tekniskl
utvecklingsarbete. UHÄ finner det därför inle

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 24

realistiskt all f. n. föreslå ell sådanl registersystem
som underlag för högskoleslatisliken men är berell all medverka i fortsall
utrednings- och ulvecklingsarbeie med detla syfte.

För min del anser jag alt
utredningen lagt fram goda argument för sitt förslag lill hur statistiken skall
åstadkommas med olika permanenta register, longitudinella dalabaser och
enkäler.

Jag anser således all elt cenirall
högskoleregister är nödvändigl även fortsättningsvis. De överväganden som lell
mig fram till denna slulsals är följande. Det är mycket vikligl aU del finns
elt lillräckligl faktaunderlag för all man skall kunna bedöma hur högskolan i
verkligheten fungerar i förhållande lill inlenlionerna. Ell sådanl
faktaunderlag kan inte framställas enbart genom sammanställningar av lokalt
producerad statistik. Statistiken måste nämligen kunna belysa vad olika grupper
gör under en lång följd av år och vid olika ulbildningsanslaller. Delta är av
grundläggande belydelse för belysning av lillträdesreglernas effekler på lång
sikl, inflöde, närvaro och utflöde beträffande högskolan, mönslrel av
ålerkommande utbildning, regionalpoliliska effekter, etc. Några andra prakliska
möjligheter all lillgodose dessa behov än med ett centralt studeranderegisler
av den lyp ulredningen föreslagil finns enligt min mening inte. Del är
nödvändigl alt regislrel är individbaseral eflersom uppgifter om en och samma
individ från skilda läroanstalter och olika tidpunkter måsle kunna sammanföras
till individen ifråga. Atl ersätta del permanenta' cenirala regislret med
lillfälliga "centrala" register som åstadkoms genom sambearbetningar
av lokala register är som UHÄ framhållil inle tekniskt möjligt annat än på
sikl. Etl sådanl förfaringssätt skulle dessutom leda till att de lokala
syslemen måsle regleras och samordnas på ett säll som enligt min mening inte är
önskvärt. Dessutom vore del nödvändigl alt ålägga de lokala myndigheterna atl
spara uppgifter på dalamedium under väsentligl längre lid än de behöver för
sina administrativa ändamål. Det sisinämnda är inte önskvärt ur bl. a.
inlegriielssynvinkel.

Jag har emellerlid förståelse för
synpunkten atl det finns potentiella risker för den personliga iniegriteten i
samband med elt centralt personregisler, även om detta är skyddat av
sekretesslagen. Dessa risker är dock inle så belydande all man av den
anledningen bör avslå från den statistik som endasl kan produceras ur etl
centralt regisler. I slället bör man noga överväga vilka uppgifter som skall
ingå i del centrala regislrel.

2.2.5 Statistikens innehåll

Som framgått av vad jag har
redovisal i det föregående kan utredningens förslag och remissytlrandena
däröver läggas fill grund för beslul om allmänna rikllinjer för hur slaUsliken
bör åstadkommas. För den övergripande planering av statistiken, somjag
tidigare angivit som nödvändig mol bakgrund av högskolans planeringssystem,
fordras emellertid också en närmare precisering av innehållet i den statistik
som bör finnas nationellt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 25

När det gäller den centralt
producerade statistiken och därmed innehållet i del cenirala regislret
ansluter jag mig lill ulredningens förslag (betänkandet s. 117-126) med några
kompletteringar somjag nu vill redovisa.

Ulredningen har bl. a. föreslagil
all lillslrömningsslalislik avseende nybörjarnas bakgrund i fråga om
utbildning, arbelslivserfarenhel m. m. skall redovisas vart tredje eller vart
femte år. Ulredningen anser också all enkäler avseende den sociala bakgrunden
bör genomföras med tre lill fem års mellanrum. SCB har i silt yttrande
framhållil all undersökningar vari Iredje till vart femle år inle är lillräckligt
med hänsyn lill SCB; s verksamhel med prognoser. Jag anser att ireårsinlervall
kan vara en riktpunkt men atl frekvensen bör kunna variera med hänsyn lill
behov och ekonomiska möjligheter. Tätare undersökningar kan l.ex. behövas i
anslulning lill större förändringar inom utbildningsväsendet. Å andra sidan bör
del vara möjligt alt sedan erfarenheler vunnits om akluella förhållanden nöja
sig med längre intervall mellan undersökningarna.

Ulredningen har föreslagil alt
uppgifler om grund för allmän behörighel skall ingå i del centrala regislrel. 1
della inbegrips ej uppgifl om vilken gymnasielinje den sluderande har
genomgått. Enligt utredningen kan sta-listikbearbelningar avseende
gymnasielinje göras som lillfälliga undersökningar.

SCB m. fl. har framhållil all della
är olillfredställande med hänsyn lill önskemålet atl följa olika gruppers
sludiemönster. Jag anser i anslutning till de allmänna moliv jag angell för del
cenirala regislrel att del är väsenlligl att få en god statistisk belysning av
hur sluderandeslrömmarna går från gymnasieskolans olika linjer in i och ut ur
de olika högskoleutbildningarna. Därför bör uppgift om gymnasielinje lagras i
del centrala högskoleregislrel. Uppgifterna bör få hämias från den lokala
sludiedokumenlalionen, antagningssystemen eller från det centrala
gymnasieregistrel. Dalalagens föreskrifter skall därvid iakttagas.

En ytterligare fråga somjag anser
bör las upp lill vidare övervägande är registreringen av uppgifter om studier i
enslaka kurser. Ulredningen har mol bakgrund av det slora intresset atl studera
hur ordningen med enslaka kurser fungerar i högskolan - bl.a. med avseende på
ålerkommande utbildning - föreslagit atl uppgifler om studier i enstaka kurser
skall ingå i del cenirala regislret. Kurserna klassificeras i förslagsvis 12
angivna grupper. För varje lermin rapporteras uppgifl om närvaro inom
grupperna. Vidare skall enligt utredningens förslag regisirering ske av all den
sluderande slutfört enstaka kurser om sammanlagi minsl 60 poäng varav minsl 40
poäng inom någon av de 12 grupperna. Poängrapporleringen moiiveras av behovel
av uinödesstalistik med avseende på arbetsmarknaden (betänkandet s. 102, 110,
123-125).

I fråga om statistiken avseende
utbildningen på enstaka kurser har ålskilliga synpunkier framförts av
remissinstanserna. SÖ undersiryker vikten av atl det centrala registret även
omfattar sluderande på enslaka

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 26

kurser.
En klassificering i 12 grupper anser SÖ inle vara tillräcklig. Även socialstyrelsen
varnar för en alltför grov klassificering i det cenirala registret. Svenska
kommunförbundei vill också ha en mer detaljerad utflödes-statistik än vad
utredningen föreslagil liksom Centralorganisationen SACO/SR. UHÄ anser alt del
är nödvändigl atl la med de sluderande på enslaka kurser i del cenirala
regi.itret. Även Tjänslemännens centralorganisation (TCO) siryker under vikten
av att en central regisirering sker även av ulbildningen i enslaka kurser.
Landsorganisationen (LO) framhåller att del är viktigt all utflöde, innehåll,
nivå och syfte beiräffande enslaka kurser ges en översikllig statistisk bild
eftersom dessa kurser är avsedda all lillgodose en rad skilda utbildningsbehov.
Regionslyrelserna har i sina yttranden lill UHÄ framhållil alt del cenirala
regislrel bör omfalla även ulbildningen på enslaka kurser. Regionstyrelsen i
Uppsala framhåller all del från regionstyrelsens synpunkt är av intresse all i
del cenirala regislrel kunna följa tillströmningen lill de enslaka kurserna.
Del är vidare enligt regionslyrelsen av värde all ur ell centralt regisler få
översikllig och enhetlig utformad statistik om tillströmningen till de enslaka
kurserna. All samla in molsvarande uppgifler från de lokala registren skulle
bli ännu mer lids- och arbetskrävande. Regionslyrelsen i Siockholm framhåller
bl. a. all statistik rörande enslaka kurser måste tas fram på sådanl sätt all
enstaka kurser inle får inta en omotiverat obemärkt roll när uppgifler om
högskoleutbildning redovisas och diskuleras. Regionslyrelsen i Göteborg har i
sitt arbele använl sig av hillills centralt producerad slalisiik och prognosmaterial.
Della maierial ulgör elt värdefullt komplement lill mer delaljerad lokal
statistik. Regionslyrelsen anser atl elt centralt regisler med individrelalerade
uppgifter bör finnas där uppgifler om samtliga studerande inom grundläggande
högskoleulbildning, dvs. även studerande på enstaka kurser ingår.
Regionslyrelsen i Umeii anser att del behövs ell rikligt och väl dokumenterat
sialisliskl underlag rörande enstaka kurser, inle bara inom berörd region utan
även från övriga landel för jämförande studier och bedömning av lendenser och
kosinader. Regionslyrelsen slöder därför betänkandets huvudförslag.
Invändningar mot cenlral registrering av uppgifler om utbildning i enslaka
kurser framförs av riksrevisionsverkei (RRV). Samma ståndpunkt har
statskontoret som dock anser all den centrala registreringen behövs under en
övergångsperiod. SFS anser som tidigare nämnts att all cenlral regisirering av
individuppgifter är onödig. Svenska arbetsgivareföreningen anser också att
gruppuppgifter räcker centralt för enslaka kurser.

Jag vill för min del först peka på atl huvudparten
av de enslaka kurserna, uppskattningsvis ca 85 %, ulgörs av kurser inom ämnen
vid de lidigare filosofiska fakulteterna vid universiteten och högskolorna i
Örebro, Växjö och Karislad. Många studerande g:enomgår efter hand sådana kurser
på ett säll som liknar linjesludier. Della gäller bl. a. ämnen som är endasl
sparsamt representerade inom utbildningslinjer som l.ex. flertalet humanis-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 27

liska ämnen. Vidare villjag peka på del förhållandet all
de enstaka kurserna är av grundläggande betydelse för återkommande utbildning
och för utbildningens decentralisering i regional bemärkelse. Jag erinrar om
vad jag har anfört i budgetpropositionen 1980 om ålerkommande utbildning (bil.
12 s. 370).

Jag anser all den princip som gälll
sedan 1956 om atl statistiken skall omfatta all högskoleulbildning bör
lillämpas även fortsätiningsvis för del centrala regislret. För utbildning i
enslaka kurser bör del kunna las fram statistik som ger en belysning som är
likvärdig med den för utbildning på linjer.

Della innebär således all
ulbildningen på enslaka kurser bör omfallas av del cenirala registret men att
någon regisirering centralt av uppgifler om enskilda enslaka kurser inle bör
förekomma. Det bör bli fråga om någon form av översiktliga uppgifler. Med
hänsyn lill de förhållanden beträffande enslaka kurser inom de lidigare
filosofiska fakullelerna somjag nyss beröri skulle den centralt producerade
statistiken bli starki missvisande om den inle kunde la hänsyn lill
utbildningen på enstaka kurser. Regionstyrelsernas yttranden pekar entydigt på
alt denna typ av utbildning bör ingå i det cenirala regislrel. Del förhållandet
all studier i enslaka kurser i många fall kan komma att bedrivas under olika
lidsperioder och vid skilda högskoleenheter lalar även för alt uppgifterna bör
ingå i det centrala registret.

För alt åsladkomma en översikllig
cenlral statistik rörande ulbildningen på enslaka kurser bör för varje berörd
sluderande närvaro registreras varje lermin som ulredningen föreslagil.
Registreringen bör även omfalta en uppgift om omfaltningen av de kurser som
avses med användning av intervallen 1-20 poäng, 21-40 poäng och mer än 40
poäng.

Vidare bör det registreras all den
sluderande slulförl enstaka kurserom sammanlagt minsl 60 poäng. Jag återkommer
i del följande lill frågan om klassificeringen av kurserna.

Sammantaget innebär mitl förslag
lill centralt regisler - liksom ulredningens - en väsentlig minskning av de
uppgifter som skall införas i registret. Begränsningen av del centrala
registret är nödvändig bl.a. av inlegrilelsskäl. De prakliska och ekonomiska
möjligheterna all hålla registrets innehåll riktigt och akluelll medger enligt
min bedömning inle ett mer omfattande centralt regisler än del jag föreslår.

Regeringen bör föreslå riksdagen
all besluta atl ett centralt studeranderegisler skall finnas med i huvudsak
det innehåll jag har angivit.

Del cenirala regislret blir enligt
mitl förslag siarkt begränsai framförallt vad gäller uppgifler om
studieresultat och om studiernas omfattning (hellid/deltid) under terminerna.
Detla innebär alt flera vikliga slalislikbehov får lillgodoses genom lokal
statistikproduktion även i fall som är av betydelse för den centrala
planeringen. All den statistik rörande fakliskl anlal utnyttjade
årssludieplalser som behövs för resursplaneringen såväl lokalt som regionalt
och centrpit får t. ex. produceras lokalt. Detsamma gäller

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 28

största delen av den slalisiik som, enligt vad centrala
sludieslödsnämnden (CSN) framhållil i siu remissylirande. behövs för del
siudiesociala områdel.

Regeringen bör föreslå riksdagen
atl godkänna de principer beiräffande den lokala statistikproduktionens roll
somjag nyss har angivit.

Socialslyrelsen har i sill
remissylirande framhållil all man i utflödessla-tisliken bör kunna belysa hur
rnånga sluderande som via enslaka kurser skaffar sig kompelens inom vissa
begränsade områden eller inom etl område som normall svarar mol en allmän
ulbildningslinje. Enligt min bedömning rör den fråga som socialslyrelsen tar
upp ell av de mesl komplicerade problemområdena när del gäller
högskoleslatisliken. Del gäller frågan om en noggrann och samordnad
klassificering av ell slori anlal enslaka kurser. Ulredningen har för enslaka
kurser föreslagil den tidigare nämnda indelningen efter ämnesinnehåll och
därutöver en viss klassificering efler syfle och nivå (beiänkandei s. 102). UHÄ
framhåller i sitt remissyttrande atl den exakta utformningen av
klassificeringen behöver övervägas ytterligare, bl. a. med hänsyn lill behovel
av uppgifler om underlaget för forskarrekryteringen. Jag delar UHÄ;s
bedömning. Jag vill poänglera all klassificeringsfrågan i enlighel med vad jag
tidigare anfört endast berör de lokala registren, med undantag för själva
gruppindelningen som enligt mitl lidigare förslag skall användas vid
rapporteringen Ull SCB. Jag avser alt senare föreslå regeringen all uppdra åt
UHÄ all tillsammans med SCB skyndsamt närmare utreda klassificeringsfrågan i
konlakt med berörda myndigheter och all inkomma till regeringen med förslag.

Med anledning av vad som framkommil
vid behovsinventeringen har ulredningen behandlat frågan om statistik rörande
gästsluderande. I avvaktan på förslag från gäststuderandekommittén (U 1978:
03) har ulredningen inle lämnal någol förslag men framhåller bl.a. all del av
inlegri-telsskäl är olämpligt all la med uppgifler om medborgarskap och status
i Sverige (gästsluderande eller invandrare) i den lokala, ej sekrelessbelagda,
studiedokumentationen (jfr. beiänkandei s. 76-77, 142-144).

Gäslsluderandekommiltén har i silt
yllrande strukit under behovel av regisirering av medborgarskap och status i
Sverige. Enligt kommiitén behövs en konlinuerlig uppföljning av de
gäslstuderande. Även CSN, SCB och UHÄ har poängterat behovel. SFS har bl. a.
betonat all all regisirering av nalionalitel bör ske med största försiktighet.

Jag anser för min del alt del finns
behov av slalisiik som bl.a. kan grundas på uppgifter om medborgarskap och
status i Sverige. Del är uppenbart all del i dessa sammanhang finns speciella
inlegritelsproblem. Även jag är därför tveksam tiill en ADB-rcgistrering av
ifrågavarande uppgifler som ej kan sekrelesskyddas. Eflersom det cenirala
regislrel vid SCB är sekrelesskyddal bör en registrering av uppgifler om
medborgarskap och status i Sverige där kunna komma i fråga. Det bör ankomma på
regeringen all besluta i dessa frågor sedan gäststuderandekommittén avgi-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 29

vii sina förslag. Regeringen bör inhämla riksdagens
bemyndigande i denna fråga.

Jag vill med anledning av vad SCB
framhållil i silt remissyttrande om den stora skillnaden mellan brutloanlalel
närvarande studerande och nel-loantalel (där varje sluderande räknas endasl en
gång) stryka under all en löpande redovisning bör ske även av netloantalet
närvarande sluderande i högskolan. Vidare anser jag alt den av ulredningen
föreslagna sökande/ antagna-statistiken avseende ulbildningslinjer bör
kompletteras med en molsvarande lokall framsiälld slalisiik rörande enslaka
kurser. Jag anser del vara en allvarlig brisl atl sökande/anlagna-slalistik
rörande enslaka kurser ännu ej kunnal redovisas. Jag erinrar om alt jag har
berört denna fråga även i budgetpropositionen 1980 (bil. 12 s. 362).

2.2.6 Samordning med
studiestödets informationssystem

Utredningen har redovisat all del finns möjligheter all med dalorprodu-

cerade meritförteckningar underiälla ansökningsförfarandei
beiräffande studiestöd. Avsikten är all tillsända de sluderande
merilförleckningar som lämnas med vid ansökan. Förslagel har vunnit remissinslansernas
slöd. Jag anser att denna rationalisering bör genomföras i den omfallning som
del blir tekniskt och ekonomiskt möjligt. Självfallet måste även manuellt
ajorda meritförteckningar kunna användas.

Vidare har ulredningen behandlat
frågan om huruvida den nuvarande studiekontrollen med studieintyg som utfärdas
av institutionerna kan er-sällas med olika former av kontroll genom samordning
med sludiedoku-menlationssyslemen. Denna fråga är både integrilelsmässigt
känslig och lekniskl komplicerad. Jag anser all ställning inle bör las innan de
verkliga behoven har blivit bäitre klarlagda. Jag avser därför att senare -
sedan dalainspeklionens yllrande inhämtats - föreslå regeringen alt uppdra ål
berörda myndigheler atl genom sambearbelning mellan olika dataregister la fram
statistik som visar hur många sluderande som eventuellt uppbär studiemedel ulan
all vara registrerade vid någon utbildning. Del specialre-gisler som framställs
i samband med bearbetningen bör omedelbarl förstöras sedan denna har ulförts.

2.2.7 Ansvar.sjrågor och kostnader m. m.

Ulredningen har föreslagil att del
skall vara läroanstalternas slyrelser som beslular i fråga om leknik för den
lokala studiedokumentationen. Anslutning lill del daiorbaserade lokala
studiedokumenlalionssystemei bör enligi ulredningen ske genoin avtal med UHÄ
som föreslås få ansvarei för ulvecklingen av sysiemel. Dessa förslag har vunnit
remissinstansernas stöd. Jag har i det föregående slrukii under
decenlraliseringsaspeklen på statistikframställningen och angell all flera även
ur rikssynvinkel vikliga slalislikbehov enligt mina förslag endast kommer all
kunna framställas lokall. Den lokala slalislikproduklion som förulsälts kan vid
i vart fall de

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 30

slörre högskoleenhelerna inte genomföras annal än med
hjälp av daiorbaserade sludiedokumenlalionssyslem. Delsamma gäller även för
delar av inrapporteringen till SCB (jfr utredningen s, 155), De enheler som
idag har daiorbaserade sludiedokumentationssyslem är universiteten i Siockholm,
Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, högskolorna i Örebro, Växjö,
Karislad och Östersund samt lekniska högskolan i Siockholm och Chalmers
lekniska högskola. Omfattningen av driflen och den lekniska nivån varierar
mellan enheterna, Sysiemel är mesl lillämpal för den lidigare filosofiska
ulbildningen och civilingenjörslinjerna,

Slalisliksyslemet kan inte fungera
i sin helhel enligt de riktlinjer jag har angivit om man hell lokall kan falla
beslul alt endast använda manuella ruiiner för dokumentalionen. Jag ulgår från
att man ulvecklar de befintliga dalorssyslemen på ett tillfredsställande sätt
och anser atl de enheter som idag har datorsystem bör behålla dessa. Skulle
någon av dessa enheler önska övergå lill manuell dokumentation på sädanl säll
all statisliksyste-mel som helhel eller inrapporteringen lill SCB berörs bör
beslut i frågan kunna fallas av regeringen efler förslag av UHÄ, Den vidare
utvecklingen av driflen av de lokala systemen samt systemens evenluella
införande för ytterligare utbildningar och högskoleenheler bör prövas i samband
med del årliga budgetarbetet.

Jag instämmer i förslagel all UHÄ
skall ha ansvarei för den forlsaila ulvecklingen av de datorbaseradc lokala sludiedokumentationssyslemen.
Även den av utredningen föreslagna ledningsgruppen med represenlanler för UHÄ,
berörda högskoleenheler, SCB och SFS bör komma lill. Del är lämpligl all även
CSN blir representerad i gruppen.

Vidare ansluter jag mig lill förslaget
alt ansvarei för den cenirala statistikproduktionen även i fortsättriingen
skall ligga hos SCB, Ell samrådsorgan bör inrättas av SCB enligt de rikllinjer
utredningen har förordat. Jag vill påpeka all även kommunförbunden bör bli
represenlerade i samrådsor-ganel,

Ulredningen har föreslagil atl
högskolestyrelsen skall ges möjlighel atl delegera ansvarei för bevakningen av
inlegrilelsfrågor lill disciplinnämnden som då bör ges ell annal namn. Jag
anser all någon ändring av de beslämmelser som reglerar högskolestyrelsens
delegationsmöjlighet inte bör göras i della avseende, Ansvarei för
inlegriletsfrågorna bör primärl liksom nu vila på högskoleslyrelserna som kan
inräita rådgivande och beredande organ.

Regeringen bör föreslå riksdagen
alt godkänna vad jag har anfört beträffande ansvarsfrågorna.

Jag bilräder ulredningens förslag
alt det i de lokala daiorbaserade systemen skall införas s. k.
direklreklamspärr och atl det av försändelser som är adresserade med hjälp av
registren skall framgå all namn- och adressuppgifter är hämtade ur dessa. Del
bör ankomma på främst UHÄ all meddela de närmare föreskrifier som behövs.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 31

I fråga om kosinaderna anser jag
alt verksamhelen med högskoleslalis-tik vid SCB kan läckas inom ramen för
nuvarande medelslilldelning genom lämpliga avvägningar och prioriteringar. För
den fortsatta utvecklingen av de lokala sludiedokumenlalionssyslemen anser jag
all UHÄ bör lilldelas yueriigare 400000 kr, för budgelåret 1980/81, Dessa medel
bör beräknas under anslaget Vissa särskilda utgifler inom högskolan m. m. Delta
anslag bör således höjas med nämnda belopp i förhällande lill vad som har
beräknats i budgetpropositionen 1980 (bil. 12 s. 550) och sammanlagt beräknas
lill 26 134 000 kr. Jag räknar med att UHÄ i sin anslagsframslällning för
budgelåret 1981/82 kommer alt lägga fram förslag om hur befintliga resurser för
sludiedokumenlalion m.m. skall lilldelas inom ramen för en mer permaneni
organisation för ändamålel.

Vid bifall lill mina förslag bör
del nya slalisliksyslemel för högskolan i sin helhet kunna genomföras fr. om.
den I juli 1981.

2.2.8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har
anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen all

3.
godkänna vad
jag har anfört beträffande den lokala sludiedokumenlalionen som underlag för
den löpande slalisliken,

4.
besluta all ett
cenirall studeranderegisler skall finnas vid statistiska centralbyrån i
huvudsaklig överensslämmelse med vad jag har anförl,

5.
godkänna de
principer beiräffande den lokala slalistikproduk-tionens roll somjag har
förordat,

6.
bemyndiga
regeringen alt besluta i frågan om registrering av uppgifler om gäslstuderande
m, fl,,

7.
godkänna vad
jag har anförl beiräffande ansvarsfrågor i samband med studiedokumentation och
statistik,

8.
till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa etl
reservationsanslag av 26 134 000 kr,

2.3 Organisation m. m. för statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek

2,3,1 Inledning

Genom beslut den 5 augusli 1976
uppdrog regeringen ål dåvarande organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion att verkställa en översyn av statens psykologisk-pedagogiska
biblioteks ISPPB) uppgifter, ställning och institutionella organisalion inom
högskolan i Siockholm, Organisationskommittén uppdrog åt nuvarande
överbibliotekarien vid universiieiei i Uppsala, Thomas Tottie, all i egenskap
av kommitténs expert i biblioteksfrågor ularbela förslag lill dess
siällningslagande.

Organisalionskommilléns verksamhel
avslutades den 30 juni 1977. Ul-redningsmannen har den 30 september 1979 till
regeringen överlämnat

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 32

betänkandet "Utredning och förslag rörande slalens
psykologisk-pedagogiska bibliolek". Utredningen har remissbehandlais.

En sammanfattning av ulredningen
saml ulredningens förslag liksom en sammanställning av remissyttrandena bör
fogas lill protokollet i della ärende som bilagorna 7 och 8.

I budgelproposilionen 1980 (prop.
1979/80; 100 bil. 12 s. 535-536) anmäldejag all jag avsåg atl senare föreslå
regeringen all i särskild proposition förelägga riksdagen förslag orn SPPB; s
uppgifler, ställning och organisalion, varvid jag även skulle la upp frågan om
bibliotekets resurser för budgeiårei 1980/81. Jag vill nu redovisa dessa
frågor.

SPPB är ell specialbibliotek inom
ämnesområdena psykologi och pedagogik med ell nationellt ansvar för referens-
och besländsservicen inom dessa områden. SPPB kan betecknas som elt sådanl
ansvarsbibliotek, som omnämns i prop. 1977/78; 114 om etl centralt organ för
informationsförsörjning m. m. (s. 78).

Frågan om formerna m. m, för dylika
ansvarsbibliotek bl, a, inom högskolans biblioleksorganisalion utreds f, n, på
uppdrag av regeringen av delegalionen för velenskaplig och leknisk
informationsförsörjning (DFI),

Som även utredningsmannen redovisar
i sin ulredning har SPPB; s uppgifter och organisatoriska ställning berörts i
en rad utredningar. Vad beträffar huvudmannaskapsfrågan och en eventuell
organisatorisk samordning med framför alll universitetet i Siockholm har
beslulen dock successivt skjutits på framliden i avvaktan bl, a, på en mer
långsiklig lösning av bibliotekets lokalfråga.

Enligt departementschefens
ullalande i statsverksproposilionen 1969 borde planeringen i Frescati ulgå från
all SPPB - såsom dåvarande UKÄ föreslagil - skulle föriäggas till
bibliotekslokalerna i Frescati och nära samordnas med biblioleksorganisalionen
i övrigl, Slor vikt borde dock läggas vid all fördelarna med bibliotekets
karaktär som specialbibliotek bevarades. Statsmakterna har också i
lokalplaneringen för Frescatiområdel räknal med atl SPPB skall föriäggas dit.
Regeringen gav den 20 december 1979 byggnadsstyrelsen i uppdrag alt utföra
nybyggnad av huvudbibliotek inom Frescatiområdel. Biblioteket skall enligt
planerna vara färdigbyggt lill årsskiflet 1982/83. Byggnadsslyrelsen har i
januari 1980 inkommii till regeringen med förslag om all SPPB i slällei skall
föriäggas lill elt beteendevelenskapligt centrum inom f. d. skogshögskolans
område i Frescati.

2.3.2 Ställning och organisation

Utredningsmannen diskulerar tre
alternativ för SPPB; s organisatoriska ställning, nämligen

1.
SPPB inlegreras
hell med universilelsbiblioleket i Stockholm

2.
SPPB bibehålls
som ett frislående specialbibliotek

3.
SPPB knyts lill
universitetet i Siockholm såsom en sådan inrättning

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 33

som avses i 16 kap. 14 § högskoleförordningen (1977:263).
SPPB bör

därvid få en ställning som frislående filialbibliolek lill
universilelsbiblioleket.

Utredningsmannen finner såväl
allernaliv 2 som 3 fulll länkbara, men anser dock alt allernaliv 3 är all
föredraga då del bl, a, förenar två angelägna önskemål. Del skulle nämligen
innebära all de samlade lilleralurresur-serna inom områdel slälls under en
huvudman med de möjligheter till administrativ och funktionell samordning som
delta medför. Samtidigt skulle SPPB;s roll som riksomfallande specialbibliotek
inom psykologi och pedagogik tillvaratas.

Bland remissyttrandena är det
endasl universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och
humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR) som slöder detta
allernaliv. Universiteten - ulom universitetet i Lund -och flertalet av de
högskolemyndigheter som UHÄ har hört i denna fråga förordar utredningens
alternativ 2 således även universitetet i Stockholm, Dessa myndigheler anser
alt del föreligger en risk med allernaliv 3 atl SPPB kommer atl råka i en
olycklig konkurrenssituation mellan lokala och nationella intressen i samband
med prioriteringar inom universitetet i Stockholm,

Styrelsen för högskolan för
lärarutbildning i Siockholm föreslår i sitt yltrande lill UHÄ atl innan ett
definitivt beslul fattas om SPPB;s framtida lokalisering och organisalion
möjligheterna prövas all anknyta SPPB lill högskolan för lärarutbildning,

UHÄ uttrycker förståelse för de
farhågor som vissa högskolemyndigheter hyser beiräffande konkurrensen mellan
lokala och nationella intressen, men menar atl dessa svårigheter skall kunna
avhjälpas dels genom en bättre lillämpning av anslagssystemel, dels med slöd av
resultatet av den utredning om ansvarsbibliotek somjag lidigare har omnämnt.

En stor majoritet bland remissinstanserna
förordar utredningens allernaliv 2,

Några remissinstanser -
regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion, kungl, biblioteket och DFI -
har med hänvisning lill ulredningen om ansvarsbibliotek föreslagit atl frågan
om bibliotekels organisation och huvudmannaskap får vila i avvaktan på
ulredningens förslag.

För egen del får jag anföra
följande. Den inom DFI bedrivna ansvarsbiblioteksutredningen har lill uppgift
atl finna vägar för atl kunna uppdra till biblioteksverksamheter med olika
organisalions- och huvudmannaskapsformer alt fullgöra uppgiften som
ansvarsbibliotek. Del är därför enligt min mening fullt möjligt att ta
ställning lill organisationsformen för SPPB utan atl resultatet av denna
utredning föregrips. Med hänsyn lill all SPPB: s verksamhet har utretts under
lång lid och alt del nu är angelägel all låta planeringen av bibliotekets
verksamhet grunda sig på ell beslul om bibliotekets organisatoriska ställning
framgenl förordar jag alt denna fråga avgörs nu, 3 Riksdagen 1979180. I
saml. Nr 104

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 34

Av ulredningen och yttrandena
framgår all SPPB är ell väl fungerande bibliolek som under lång tid har spelat
en viklig roll för den psykologiskpedagogiska ulbildningen och forskningen i
vårl land. Delta förhållande saml del faktum atl flertalel remissinstanser
ullalar sig för atl biblioteket bör bibehålla sin frislående ställning har letl
mig till all förorda en organisationsmodell enligt allernaliv 2.

Jag förordar således atl SPPB
förblir en självständig myndighel direkl underställd regeringen,

2.3.3 Lokaliseringen

Flerlalel remissinstanser
lillstyrker utredningsmannens förslag att SPPB föriäggs lill f, d.
skogsbibliolekels byggnad som enligt lokalplaneringen för universitetet i
Siockholm kommer all ingå i ell kommande beteendevelenskapligt centrum.

Av byggnadsstyrelsens skrivelse i
ärendel framgår bl.a. all SPPB då skulle inrymmas i f.d. skogsbibliotekel.
Några mer omfattande ombyggnadsålgärder torde inle fordras härför.

Jag finner förslagel beaklansvärl
och förordar all den fortsatta planeringen inriktas på atl SPPB inryms i dessa
lokaler.

2.3.4 Instruktion, styrelse m. m.

SPPB; s styrelse består av
ordförande och ytterligare två ledamöier, alla utsedda av HSFR. De båda
styrelseledamöterna vid sidan om ordföranden representerar f. n. psykologisk
och pedagogisk forskning.

Såväl utredningen som flertalel av
de remissinstanser som vill bibehålla SPPB som ett fristående bibliotek
förordar en breddning av den nuvarande styrelsen. Jag delar denna uppfaUning.
Styrelsens sammansättning bör framförallt spegla SPPB;s karaktär av
specialbibliotek på sitt område och därmed också ge inflytande ål större anslagsgivare
och centrala myndigheter med ansvar för bl. a. beleendevetenskaplig forskning.
Även universitetet och högskolan för lärarutbildning i Stockholm bör vara
företrädda i styrelsen. I likhet med utredningen anser jag vidare att SPPB: s
föreståndare bör ingå i styrelsen.

Det bör ankomma på regeringen att
utfärda instruktion för SPPB samt tillsätta ledamöter i styrelsen efter förslag
från nämnda myndigheter m. fl.

I den mån styrelsen för SPPB önskar
knyta ytterligare intressenter lill ledningen av bibliotekets verksamhet kan
det ske i form av referensgrupper eller på annat sätt som styrelsen finner
lämpligl.

2.3.5 Medelsberäkning och anslag

SPPB har den 31 augusti 1979
inkommit med förslag till anslagsframställning för budgetåret 1980/81. SPPB: s
förslag innebär i korthet följande:

1.
Pris- och
löneomräkning (171 000 kr.).

2.
Besparing (-
34000 kr.).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 35

3.
Personalförslärkning
H- 403 000 kr,) innebärande 2 Ijänsler som bibliotekarie, I tjänst som
assislenl, I Ijänst som biblioleksbiiräde saml 1/2 ijänsl som expedilionsvaki,

4.
Medel för inköp
av nya tidskrifter och böcker (-1-41 000 kr. varav 8 000 kr. i engångsanvisning
för kompleiteringsinköp).

5.
Medelför LIBRIS
(-h 48000 kr.).

6.
Medel för
publikalionslryck (-t- 85 000 kr.).

7.
Medel för
expenser (-1- .30000 kr. varav 15 000 kr. såsom engångsanvisning).

Jag beräknar för SPPB;s verksamhet
under budgelåret 1980/81 sammanlagt 2034000 kr. Härvid harjag förutom pris-
och löneomräkning (-f 97 000 kr.) beräknai medel (-H 48000 kr.) för SPPB; s
medverkan i del daiorbaserade informationssystemet för bibliotek - LIBRIS 111.
Härutöver räknar jag med en allmän försiärkning av bibliotekets resurser med
350 000 kr. Det ankommer på bibliotekets slyrelse att prioritera mellan de
olika önskemål som bibliolekel har.

SPPB erhåller under innevarande
budgelår medel under reservationsanslaget Kungl. biblioteket. Jag förordar alt
medelsanvisningen för nästkommande budgelår sker över ell särskilt
reservalionsanslag benämnl Slalens psykologisk-pedagogiska bibliolek.

2.3.6 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har
anförl i del föregående hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen atl

9. godkänna vad jag har förordat om slatens
psykologisk-pedagogiska biblioteks ställning, organisalion och slyrelse, 10.
lill Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek under nionde huvudlileln för
budgetåret 1980/81 anvisa ell reservalionsanslag av 2 034 000 kr,

3 Beslut

Regeringen ansluter sig fill
föredragandens överväganden och beslular all genom proposiiion föreslå
riksdagen atl anlaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 36

Bilaga I

Decentraliseringsgruppens sammanfattning av sitt förslag

Bakgrund och översynsarbetets uppläggning (kapitel 2)

Vår uppgifl är atl göra en översyn
av ansvarsfördelningen mellan centrala, regionala och lokala myndigheter inom
högskolan bl, a, för atl söka åstadkomma en ytterligare decentralisering.

Vi har inlett arbelet med en
karlläggning av de befogenheier som enligt förarbeten, lagar och förordningar
ankommer på myndigheter på de tre nivåerna inom högskolan.

Vi har därefler hafl diskussioner
om olika högskolemyndigheters kompelens samt om decenlraliseringsfrågor med
förelrädare för högskolan pä skilda nivåer och med förelrädare för vissa
uiredningar. Vi har fåll myckel få konkreia delaljförslag till ytteriigare
decentralisering. Däremot har vi fått en mängd principiella synpunkter på vad
för frågor som myndigheterna på de olika nivåerna i högskolan skall handha.

Vi är medvetna om alt det är tidigt
all nu ulvärdera den institutionella organisationen, bl. a, eftersom
ertarenhelerna är begränsade lill endasl del försia budgelåret av reformen. Vi
har ändå kunnal urskilja vissa svagheier i del nuvarande sysiemel som
nödvändiggör förändringar.

Decentraliseringssträvanden i samhället (kapitel 3)

Vår syn på decentralisering
överensslämmer med den syn decenlraliseringsutredningen har givit utiryck för
i belänkandet Lägg besluten närmare människorna! Vi redovisar därtör först
denna utrednings principiella syn på decenlraliseringsfrågor. Vi redovisar
också decenlraliseringsuiredningens konkreta förslag lill ålgärder, eflersom
vi följer en del av de förslagen i vår rapport.

Riksdagens beslul åren 1975 och
1977 om högskolan innebar en långl gående decentralisering. Vi redogör
kortfattat för delta.

Högskolans institutionella organisation år 1977 (kapitel
4)

Som underlag för våra diskussioner
om förändringar av kompelens m. m, för organ inom högskolan återger vi hur den
institutionella organisationen ser ut för närvarande i slora drag enligt lag
och förordning. Vi ger en redovisning av myndigheterna på de tre
beslutsnivåerna inom högskolan. Vi börjar med de nya myndigheterna på regional
nivå, nämligen regionslyrelserna. Först redogör vi för deras tillkomst och
därefter för deras uppgifter och sammansättning. Vi fortsätter med del nya
cenirala ämbetsverkets tillkomst och organisation och ger sist en översikt
över den institutionella organisafionen inom en högskoleenhet.

Högskolan år 1985 - en hypotetisk bild (kapitel 5)

Vi anser atl förslag till
förändringar av ansvarsfördelningen mellan olika myndigheler inom högskolan
måsle grundas på hur vi bedömer att högskolan kommer atl se ut i framtiden. Vi
har därför försökl skissera en bild av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 37

högskolan som ligger så nära i liden att den blir lillräckligl
verklighelsan-knuten. Vi har valt en tidpunkt omkring är 1985.

Vi ger vår syn pä kvantitativa,
geografiska och kvalitativa aspekler såväl på den grundläggande
högskoleulbildningen som på forskarulbildningen och forskningen.

Vi framhåller bl. a. all en minskad
resurstillväxt kommer alt ge prioriteringsproblem och därmed en annan
planeringsordning än den som lidigare gällt inom högskolesektorn. Del behövs en
mera akliv och flexibel planering av utbildningsutbudet, inte minst för all
garantera möjligheter lill återkommande utbildning i form av
distansundervisning, eiappindelade ulbildningslinjer och på andra sätt
varierade distributionsformer.

Vi anför alt resultaten av
utbildningen måsle ulvärderas på ell aklivi och mera syslemaliskl säll med
hänsyn lill högskolans allmänna mål och mol bakgrund av nödvändighelen av
prioriteringar inom ramen för begränsade resurser.

Planering för utbyggnad med
påbyggnadskurser och s, k, "överbryggande" kurser inom hela
högskolefältel bl, a, inom den kommunala och landslingskommunala högskolan tror
vi blir viklig,

Ulbildningens innehållsmässiga
anknylning till elt snabbi föränderligt samhälle och arbetsliv och nya grupper
av sluderande kommer att ställa slora krav på organisalionen.

Vi bedömer all planering för
effekliv forskningsanknytning av all högskoleulbildning - på alla
högskoleorter och med såväl statlig som kommunal och landstingskommunal
huvudman - blir angelägen.

Vi gör en klar markering av vår
åsikt att inlressel inom högskolan i ökad utsträckning kommer all inriklas mol
frågor om utbildningens kvalilet. Ell uttryck för detla tror vi blir etl ökat
inlresse för utbildningar av fördjupningskaraklär. Vi tror alt debatten om
ulbildningens innehåll och kvalilet kommer all spela en myckel större roll än
lidigare då de organisaloriska frågorna ofta dominerade diskussionen.

Vi utgår från atl måldiskussioner
och utarbetandet av långsikliga handlingsprogram kommer atl bli ell normall
inslag i planeringsarbetet,

I fråga om forskningen inom
högskolan anser vi att relationerna mellan högskoleforskningen och samhällel
kommer all uppmärksammas mer än tidigare i den framlida högskolan.

Vi tror att forskningsanknytning
och former för forskning på orter som inte har fast forskningsorganisalion
också kommer all uppmärksammas och all fördelningen av resurser och
forskningsområden mellan de akluella högskoleenhelerna blir en angelägen fråga.

Vi utgår från all frågor om
rekryleringen till forskarulbildningen och eflerfrågan från arbeismarknaden på
forskarutbildade aklualiseras ytterligare.

Vi tror att planeringen av
forskningsmiljön - lokaler, arbetsförhållanden, personalfrågor - blir vikliga
i 1985 års högskola, liksom all långsikliga program för forskningen och
forskarulbildningen, andra handlingsprogram av olika slag och måldiskussioner
blir ell alll mer betydelsefullt inslag i planeringsarbetet på samma sätt som
vi tidigare antagit bli fallet för den grundläggande utbildningen.

Överväganden och förslag (kapitel 6)

Principiella överväganden om beslutsnivåerna

Vid våra överläggningar med
företrädare för högskolan har del kommit fram en hel del synpunkter på
principerna för hur den institutionella

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:104 38

organisationen för högskolan bör se ul och vi har fåU
många förslag som rör UHÄ;s och regionslyrelsernas kompelens och även existens.
Förslagen och synpunkterna har givit upphov fill tre olika modeller för den
framtida högskolan, vilka vi diskuterar. Vi lar också ställning lill vilken
modell - ulifrån del försia årels erfarenheler, vår syn på den framlida
högskolan och de förslag vi fåll - som vi vill förorda.

1 modell 1 saknas ell centralt
ämbetsverk för högskolan. I modell 2 är regionstyrelserna avskaffade och i
modell 3 är beslutsbefogenheterna inom högskolan fördelade på tre nivåer, den
centrala, den regionala och den lokala.

Många har ansett att vi måsle ha en
cenlral sammanhållande planerings-myndighet för högskolan. En del av dem som
deltagit i våra överläggningar har emellertid ansett aU vi inte skall ha något
särskilt centralt ämbelsverk för högskolan, Bl.a, skulle man härigenom få
möjlighel lill en belydande yllerligare decentralisering. Vi försöker belysa
hur UHÄ; s nuvarande uppgifter skulle kunna fördelas om verkel avvecklades.
Särskilt behandlar vi den effekt som skulle bli en följd av all en del av UHÄ:
s uppgifler skulle få överföras lill ulbildningsdepartemenlel. Vi konstaterar
att departementet måste ha lillräckligt med lid för överblicks- och
ulkiksfunklioner och för att direkl förbereda poliliska ställningstaganden. En
överföring iv UHÄ-uppgifler lill departementet är enligt vår mening inle
önskvärd.

Vår slulsals blir därför alt vi
även i fortsäUningen skall ha etl centralt ämbetsverk för högskolan. Vi kan
därför inte slälla oss bakom modell 1.

En del har föreslagil atl
regionslyrelserna bör avvecklas. Deras uppgifler - har man menat - kan
huvudsakligen överföras till lokal nivå. De anses av en del ej heller behövas
när högskolereformen "salt sig". Många anser att regionstyrelserna
ökal byråkraliseringen och motverkat möjligheterna till en reell
decentralisering till den lokala nivån. Enligt vår bedömning iir dock dessa
förhållanden en fråga om hur uppgifterna för de olika nivåerna utförs och
avgränsas. De ulgör inget tillräckligt skäl till atl avveckla
regionstyrelserna. Högskoleenheternas självständighet atl planera hela den
grundläggande ulbildningen inom vida anslagsramar skulle dock bli större i en
organisation ulan regionslyrelser. I en sådan skulle olika former av frivilligt
samarbele få äga rum mellan de lokala enhelerna. Våra överväganden om 1985 års
högskola lyder dock på all en sådan regional organisalion är olillräcklig inför
framtiden. Den bild vi skisserat pekar på atl den regionala planeringen för
grundläggande högskoleulbildning blir så betydelsefull atl en fast organisalion
med belydande förankring i samhällsintressena är angelägen.

Vår slutsals blir alt vi även i
fortsättningen skall ha en organisalion med regionala slyrelser varför vi inte
heller ställer oss bakom modell 2.

Vi diskulerar därefter den allmänna
kritik som framkommil mol UHÄ; s och regionstyrelsernas sätt all fundera men
vilken inle avser myndigheternas avskaffande. Vad gäller UHÄ konstaterar vi
sammanfattningsvis att kritiken till största delen har aU göra med de
svårigheter som ligger i övergången till en ny och ovan organisation och roll.
Vi gör den bedömningen alt UHÄ i dessa delar kommer alt fungera bälire om
några år. Däremoi anser vi att vissa förändringar i UHÄ;s organisalion bör göras.

Enligt vår
bedömning kommer regionstyrelserna med sina nuvarande uppgifter atl passa väl
in i den närmaste I O-årsperiodens högskola. Vi har också uppfattningen att
kompetensfördelningen mellan UHÄ och regionslyrelserna i stort är väl klarlagd
och avvägd i nu gällande förfatiningar. Vi finner sammanfaUningsvis aU såväl
UHÄ som regionslyrelserna bör

s. 39 Kontrollera mot PDF

finnas kvar i den framtida högskolan. Vi föreslår således
modell 3 som innebär all befogenhetsfördelningen mellan de tre beslulsnivåerna
i högskolan i storl setl skall vara oförändrad. Vi har dock konkreia förslag
lill förändringar för både UHÄ och regionslyrelserna.

Överväganden och förslag till förändringar

Förändringar avseende högskoleenheterna

Kritik har förts fram om alt
detaljregleringen av liogskolan är stor trots en långt gående decentralisering
av beslutsbefogenheterna. Vi redovisar skälen - baserade på beslulen om
medinflytande och på förvaltningsrällen - till varför reglerna om
sammansällning av organ inom högskolan är detaljerade,

1 fråga om uppgiftsfördelningen
upplyser vi om den flexibilitet som finns lokalt inom högskolan genom den vida
delegeringsniöjlighet som skapats. Vi framhåller all det mesta av dagens kritik
mot byråkratisering och tungroddhel kan och skall lösas lokall. Vi har i värt
arbele kartlagt hur delegeringsmöjlighelerna inom högskolan har lagits till
vara. Vi redovisar resultatet som dock måste tolkas försiktigt.

Vi anser aU kunskap om de
möjligheter till en flexibel organisation som finns i författningarna måste
spridas både genom lokala och centrala åtgärder.

Vi biträder inte förslag vi fåll om
atl av ratipnaliseringsskäl införa besvärsförbud i vissa frågor, men vi pekar
på hur man kan underlätta handläggningen av besvärsärenden.

Vi föreslår decentralisering från
regionslyrelse till högskolestyrelse av ärende om inrättande av
antagningsnämnd.

Vi biträder inte förslag om all
bygga upp sektorsvisa beslutsorgan. Däremot redovisar vi hur problem som hör
samman med alt det f n. saknas organ på regional och lokal nivå som kan
överblicka yrkesutbildningssektorernas planeringsfrågor kan lösas.

Avskaffandet av de gamla
fakulteterna som beslutande organ har kritiserals. Vi talar om våra skäl till
varför vi inle instämmer i kritiken.

Vi föreslår att mandattiden för
prorektor ska ändras från tre till högst sex år bl.a. för aU undvika att ev.
valförsamling skall behöva kallas in vari tredje år.

I fråga om sammansättning av lokala
högskoleorgan har förslag förls fram om att företrädare för allmänna intressen
skall få ingå i förvaltningsnämnd och institutionsstyrelse. Vi biträder inte
förslagen bl.a. därför att nämnden/styrelsen i sådant fall skulle bli alltför
lik högskolestyrelsen.

Förändringar avseende regionstyrelserna

Vi ger inte konkreta förslag till
ändrad regionindelning trols att den nuvarande kritiserats i vissa avseenden.

När det gäller kompetensen för
regionstyrelserna har krifik riklats mot enhetligheten i utformningen av
instruktionen för slyrelserna. Förslag har förls fram om ändring av kompetensen
för regionslyrelsen för Stockholms högskoleregion. Vi biträder inle förslaget.

Det längst gående förslaget till
förändring av regionstyrelsernas uppgifter är aU ta bort deras uppgift all
fördela medel för lokala och individuella utbildningslinjer och enstaka
kurser.

Vi föreslår att man - sedan
ytterligare något åijs erfarenhet vunnits -gör en utredning av frågan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 40

Vi jöreslår - genom atl tänja på
principen all relationen mellan företrädare för allmänna intressen å ena sidan
och förelrädare för verksamhelen, de anställda och de sluderande å andra sidan
skall vara exakt 2:1 - atl anlalet företrädare för allmänna intressen minskas
frän 14 lill elva.

Finändringar avseende UHA

Vi redovisar skälen lill varför vi
inte bilräder förslag att delegerings-föreskrifterna för cenlral och regional
myndighet ändras så all överordnade myndigheter kan delegera lill underordnade
på olika nivåer.

I fråga om sammansättningen av
UHÄ;s styrelse har vi fäll många förslag till förändringar.

Vi jöreslår - bl. a. mol bakgrunden
av de slora möjligheter lill påverkan av slyrelsebeslul som
planeringsberedningarna har - all ordförandena i planeringsberedningarna skall
lämna sina självskrivna ledamotsplalser i slyrelsen. Vi avslyrker däremot
förslag om all regionslyrelsernas ordföranden - i syfte aU göra styrel.sen
slagkraftigare - skulle ingå i UHÄ:s slyrelse. Vi föreslår all slyrelsen skall
beslå av nio ledamöter förutom universitetskanslern och planeringschefen. Vi
föreslår aU en ledamoi skall företräda skolväsendet, en företräda arbelsgivarna
på den landstingskommunala och kommunala seklorn och en arbetsgivare på den
privata sidan. Vidare föreslår vi atl två förelrädare för verksamhelen i
högskolan skall ingå i styrelsen saml att tre ledamöter skall företräda
arbetstagarna i samhället och en de studerande i högskolan. Vi föreslår också
atl det skall anges i instruktionen vad ledamöierna skall företräda för
intressen och hur nomineringen av ledamöterna skall gå till.

Planeringsberedningarna har också
utsatts för kritik vad gäller både sammansättning och funktion. Vi föreslår att
antalet ledamöter hämtade inom högskolan ökas sä atl minsl 12 av de högsl 18
ledamöterna hämias inom högskolan,

1 syfte att motverka den
seklorisering som bl, a, planeringsberedningar-nas existens gelt upphov till
föreslår vi att det under universitetskanslern skall finnas en grupp tjänstemän
för alt samordna förslag, skaffa sig kunskap om beredningarnas beslul saml
geografisk överblick.

Vi föreslår - mot bakgrund av den
roll UHÄ ska spela i en decentraliserad högskola - atl UHÄ redovisar ell
allernaliv som innebär en reducering av verkets lolala personalresurser med tre
procent under vart och ett av fem år.

Vi föreslår atl skyldigheten för
högskolestyrelsen att i vissa fall samråda med UHÄ innan den beslular om
anlagningslal för allmänna ulbildningslinjer och påbyggnadslinjer ulgår.

Författningsförslag (kapitel 7)

I kapitel 7 ger vi förslag lill
ändringar av vissa föreskrifter i högskoleförordningen, förordningen med
instruktion för regionstyrelserna för högskolan samt i förordningen med
instruktion för universiteis- och högskoleämbetet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 41

Biluga 2

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (DsU
1979:1) En decentraliserad högskola

Inledning

I rapporten "En
decentraliserad högskola" (Ds U 1979; I) har decentraliseringsgruppen under ledning av
riksdagsmannen Jörgen Ullenhag avgivit förslag lill vissa förändringar av
högskoleorganisalionen. Decenlraliseringsgruppen, som genomfört sitt uppdrag
under 1977 och 1978, har i rapporlen beskrivii de problem som finns i den nya
organisalionen efter del första budgeiårei och givit sin syn på hur problemen
bör lösas.

Decentraliseringsgruppen har -
efler en karlläggning av högskolemyndigheternas befogenheter - haft
diskussioner om olika högskolemyndigheters kompelens saml om
decenlraliseringsfrågor med bl.a. förelrädare för högskolan pä skilda nivåer.
Gruppen har fått myckel få konkreta delaljförslag lill yllerligare
decentralisering men däremoi många principiella synpunkter på fördelningen av
befogenheterna bland högskolemyndigheterna. Gruppen anser sig - trols de
begränsade ertarenhelerna av den nya högskoleorganisalionen - kunna urskilja
vissa svagheter i del nuvarande systemet som nödvändiggör förändringar. De
förslag som decentraliseringsgruppen framför ulgår ifrån samma grundsyn som
decenlraliseringsutredningen givit ullryck för i betänkandet Lägg beslulen närmare
människorna (SOU 1978:52),

Rapporten har remissbehandlais och
yllranden har avgivils av statskontoret, riksrevisionsverkei, universiteis-
och högskoleämbetet, skolöverslyrelsen, Sveriges lanlbruksuniversitel,
regionslyrelsen för Stockholms högskoleregion, regionslyrelsen för Uppsala
högskoleregion, regionslyrelsen för Linköpings högskoleregion, regionslyrelsen
för Lund/Malmö högskoleregion, regionslyrelsen för Göleborgs högskoleregion,
regionslyrelsen för Umeå högskoleregion, universitetet i Stockholm, lekniska
högskolan i Siockholm, karolinska inslilutel, högskolan för lärarutbildning i
Siockholm, danshögskolan, dramaliska inslilutel, grafiska institutet och
institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning, konsthögskolan,
musikdramatiska skolan i Stockholm, musikhögskolan i Siockholm, scenskolan i
Stockholm, universitetet i Uppsala, högskolan i Eskilstuna/ Västerås, högskolan
i Falun/Boriänge, högskolan i Gävle/Sandviken, högskolan i Örebro,
universitetet i Linköping, högskolan i Jönköping, universitetet i Lund,
högskolan i Växjö, högskolan i Kalmar, högskolan i Kristianstad, universitetet
i Göleborg, Chalmers tekniska högskola, högskolan i Borås, högskolan i
Karistad, universitetet i Umeå, högskolan i Luleå, högskolan i
Sundsvall/Härnösand, högskolan i Östersund, interimsstyrelsen för statlig
högskoleutbildning i Halmslad, interimsstyrelsen för slallig högskoleutbildning
i Skövde, decenlraliseringsutredningen, lärartjänst-utredningen och kommillén
om enhetligt huvudmannaskap för högskolan samt av Stockholms läns
landsiingskommun, Uppsala läns landsfingskom-mun, Södermanlands läns
landstingskommun, Öslergöllands läns landstingskommun, Jönköpings läns
landstingskommun, Kronobergs läns landstingskommun, Kalmar läns
landsiingskommun, Blekinge läns landstingskommun, Kristianstads läns
landstingskommun. Malmöhus läns landstingskommun, Hallands läns
landstingskommun. Älvsborgs läns

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 42

landsiingskommun, Skaraborgs läns landsiingskommun.
Värmlands läns landsiingskommun. Örebro läns landsiingskommun, Väslmanlands
läns landsiingskommun, Kopparbergs läns landsiingskommun, Jämllands läns
landstingskommun, Västerbottens läns landsiingskommun, Norrbotiens läns
landstingskommun, Solna kommun, Siockholms kommun, Uppsala kommun, Växjö
kommun, Kristianstads kommun, Göleborgs kommun, Skövde kommun, Örebro kommun,
Väslerås kommun, Falu kommun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun,
Luleå kommun, Tjänslemännens cenlralorganisalion (TCO), Centralorganisationen
SACO/ SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges förenade studentkårer,
Sveriges sjukskölerskeelevers förbund. Svenska kommunförbundei.
Landstingsförbundet och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),

1 Allmänna utgångspunkter

Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) framhåller bl, a, all frågorna om den institutionella organisalionen hör
lill de mesl uppmärksammade under förarbetena till högskolereformen.
Statsmakternas beslut om högskolereformen innebar en belydande
decentralisering av beslutsfunktionerna. Anpassningen lill den nya
organisationen har visat sig mer tidskrävande och inom vissa områden mer
problematisk än väntat. Enligt UHÄ;s mening är det väsentligl att inte
aktualisera större organisaloriska förändringar innan den nya organisationen
fått en reell chans atl fungera på avseit säu.

Trots detla är det givelvis viktigt
all följa ulvecklingen av högskolans organisation och göra de förändringar inom
de fastlagda principernas ram som visar sig påkallade. UHÄ har bl.a. i sina
anslagsframställningar de senasle tre åren diskuterat olika aspekter på
organisationen och inom ramen för programmei för uppföljning av
högskolereformen försöker UHÄ ge de organisatoriska förändringarna en mångsidig
belysning. Det är också i della perspekliv den översyn av beslutsbefogenheter
inom högskolan som decentraliseringsgruppen gjort bör ses, som ett bidrag lill
strävandena att göra den nya högskolan bättre. Del är samiidigi med lanke på
den korta lid den nya organisalionen verkat föga förvånande att gruppen, som i
allt väsentligl anslutit sig lill utgångspunkterna för den nya organisalionen,
inte funnil anledning atl föreslå några större ändringar i högskolans regelsystem.

Liknande synpunkter framförs av
planeringsberedningarna för sektor (A) för utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken och för de juridiska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna samt för sektor (T) för utbildning för lekniska yrken och de
tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna, länsskolnämnderna i Uppsala län
samt i Göteborgs och Bohus län, regionstyrelserna i Stockholms högskoleregion,
Linköpings högskoleregion och Göteborgs högskoleregion, Historisk-filosofiska
sektions- och linjenämnderna vid Stockholms universitet, språkvetenskapliga
sektionsnämnden vid Stockholms universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
vid Stockholms universitet, matematisk-systemvetenskap-liga linjenämnden vid
Stockholms universitet, tekniska högskolan i Stockholm (KTH), farmaceutiska
fakultetsnämnden och nämnden för apotekarlinjen vid Uppsala universitet,
universitetsstyrelsen i Linköping, medicinska fakultetsnämnden och linjenämnden
för läkarlinjen vid universitetet i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 43

Linköping, förvaltningsnämnden vid tekniska högskolan I
Linköping, planeringsnämnden för lärarutbildning vid universitetet i
Linköping, styrelsen för Lunds universitet, slyrelsen för högskolan i Vä.KJö,
slyrelsen för högskolan i Kalmar, sektorsnämnden för AES-sektorn vid Göteborgs
universitet, linjenämnden för kulturkommunikationslinjen vid universitetet i
Göteborg, linjenämnden för administration, ekonomisk och social utbildning vid
högskolan i Karlstad, linjenämnden för Kl-sektorn och humanistiska
fakidtetsnämnden vid Umeå universitet, linjenämnden för U-sektorn och jör
AES-sektorn vid högskolan i Luleå, högskolestyrelsen i Luleå, inlerimsstyrelsen
jör högskolan i Halmstad och decentraliseringsutredningen saml Norrbottens läns
landsting. Centralorganisationen SACOISR och Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF).

Regionstyrelsen för Lund/Malmö
högskoleregion framhåller också alt decenlraliseringsgruppen har hafl all göra
en översyn av ansvarsfördelningen mellan cenirala, regionala och lokala
myndigheter inom högskolan i syfte atl åsladkomma en ökad decentralisering.
Bakom uppdragel låg primärt en diskussion om behovel av regionslyrelserna och
dessas uppgifler. Såsom antytts i det föregående innebär den nya högskolan
genomgripande förändringar i en rad avseenden. Alt mol denna bakgrund utvärdera
den institutionella organisalionen hos en så komplex företeelse som högskolan låter
sig självfallet inte göras efler bara ell års verksamhel.

Juridiska fakultetsnämnden vid
Lunds universitet betecknar de ändringsförslag som framförs som myckel
obelydliga och okontroversiella. Det hade enligt nämndens mening behövts en
översyn som utmynnade i "förslag lill radikala förenklingar i organisalion
och förvallning lill fromma för den verksamhel som borde vara högskolans
huvuduppgifl". För alt åstadkomma förenklingar av organisationsformerna
säger fakullelsnämnden alt man allvarligt bör överväga "alt låla en
utomstående och väl kvalificerad rationaliseringsexpert se över hela
högskoleorganisationen".

Vissa remissinstanser t, ex,
länsskolnämnden i Östergötlands län och konsistoriet vid karolinska institutet
har lämnal synpunkier på decentraliseringsbegreppet och på möjligheterna alt
decentralisera, Länsskolnämnden i Östergötlands län anför;

Vad länsskolnämnden i försia hand
vill uppehålla sig vid är emellerlid belänkandels tolkning av
decentraliseringsbegreppel, Atl - som de sakkunniga gör - mesl syssla med
överflyttning av uppgifler, ansvar och kompelens från central lill regional och
från regional lill lokal nivå lägger inte aulomaliskl beslulen närmare
människorna som decenlraliseringsutredningen eftersträvar. En liten utfrågning
bland grundskolans lärare för några år sedan visade nämnden med besvärande
tydlighet atl lärare ofta såg beslutsfattarna inom skolan som en homogen grupp
oavsett de hörde hemma i den direkta skolledningen, skolslyrelsen,
länsskolnämnden, skolöverstyrelsen eller regeringen, Beslulel upplevs sålunda
inte närmare människorna enbart därför atl det sker på lokal nivå.

Att lägga besluten närmare
människorna innebär mer en omprövning av beslulsapparaten inom varje nivå än en
nerflyllning av befogenheier mellan nivåerna. Om delta betydelsefulla faktum
sägs i beiänkandei emellerlid bara att "det mesla av dagens kritik mol
byråkratisering och tungroddhel (inom högskolan) kan och skall lösas
lokall,"

Därmed har de sakkunniga avstått
från all pröva de mest betydelsefulla möjligheterna lill en mer decentraliserad
högskola.

Linjenämnden för
journalistutbildningen vid Stockholms universitet påpekar atl det är angeläget
atl förvissa sig om all även de decentraliserade besluten fallas i linje med de
allmänna rikllinjer som riksdagen fastställt för

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 44

högskolans verksamhel. Enligt linjenämndens mening
penetreras dessa frågor inle lillräckligt i beiänkandei. En annan brisl är
enligi linjenämnden all beiänkandei inle innehåller nägon diskussion om
allernaliva former lill den decenlraliseringsmodell som för närvarande gäller.

Linjenämnden för fritidsledar- och
frilidspedagoglinjerna vid högskolan i Karlstad delar ulredningens g:rundsyn
alt en verksamhel präglad av närhet mellan beslut och berörda människor är en
god verksamhel. Linjenämnden stöder därtor tanken på en högskola med ökal
lokall självstyre men, ställer sig undrande, lill utredningens teser all delta
kan uppnås genom uiökad delegering. Linjenämnden jämställer således inle
begreppen delegering och decentralisering.

Även kritik mol högskolereformen
framförs Lex. av linjenämnden för gymnasliklärariinjen (GIH) vid
lärarhögskolan i Stockholm och av planeringsnämnden för läraruibildning vid
universiieiei i Linköping saml av linjenämnden för jörvaltningsUnjen och
sociala linjen vid universitetet i Göteborg. GIH anför;

För GIH;s vidkommande, GIH var lidigare en självständig
högskola direkl underställd departementet och hade egen styrelse, har
högskolereformen inneburit en myckel omfattande centralisering och
byråkratisering. Konsthögskolan som nyligen inordnats i den nya
högskoleorganisalionen menar alt den inle kan finna atl den nya organisalionen
underlättat skolans arbele eller ökat dess kontaktmöjligheter. Tvärtom har
konsthögskolan upplevt hur färdiga byråkratiska mallar applicerats på skolans
verksamhet med en avsevärd och besvärande belastning på skolans administration
som följd.

Styrelsen för Umeå universitet
beklagar all uiredaren inte ägnat mer uppmärksamhel ål brisier i
högskoleförordningen. Högskolereformens genomförande skedde enligi slyrelsen
under slark lidspress, "Del är därför naluriigt alt vissa detaljer i
förordningen kan vara mindre väl genomtänkta, Ell exempel på della är
förordningens beslämmelser om vem som har ansvarei för den grundläggande
utbildningen. Enligt 10 kap, 2 § svarar högskolestyrelsen för den samordnande
planeringen vid enheten, I högskolelagen 30 § anges all regionstyrelsen för
högskoleregionen skall planera och samordna den grundläggande
högskoleulbildningen. Erfarenheten visar all dessa praktiskt laget identiska
formuleringar gelt upphov lill kompelenstvisler. Även kompelenstvisler mellan
högskolestyrelse och linjenämnder har förekommit,"

Enligt styrelsen för högskolan i
SundsvalllHärnösand är de konkreta förslagen till smärre förändringar av vissa
organ inom högskoleorganisalionen i dag omöjliga alt la ställning lill.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand anser därför all dessa förslag kan
ifrågasättas. Högskolestyrelsen anför vidare:

Vikligl är all påpeka alt det
förekommer stora funktionella skillnader mellan olika högskolor, Della innebär
alt den principiella uppbyggnaden av den svenska högskolan knappasl går att
ulvärdera ur funktionell synpunkt. Olika verksamheter kräver olika lyper av
arbetsinsatser och andra resurser.

Styrelsen för högskolan i Borås
finner del nödvändigl med en forlsall översyn av organisationen för högre
utbildning.

Kritiska synpunkier mol utredningen anläggs av några
remissinstanser.

Planeringsberedningen för utbildningför vårdyrken (PBV)
framhåller alt

översynen
skett utifrån ell alltför begränsat perspektiv. Det är i huvudsak

de traditionella universiteten och högskolorna som stått i
centrum. En

betydande
del av den nya högskolan utgörs emellertid av de utbildningar

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 104 45

som har kommunall huvudmannaskap och diirmed hell andra
organisatoriska problem. De ulgör närmare en tredjedel av högskolans kapacilet
på allmänna ulbildningslinjer och eftersom den hell övervägande delen av dessa
uibildningar ligger inom vårdyrkessektorn är det naturligt för PBV att särskilt
påminna om denna av utredningen försummade del.

Södermanlands låns landsting anför i della sammanhang:

Inledningsvis kan konstaleras all
ulredningen huvudsakligen utgått från material och frågeställningar akluella på
cenlral nivå och vid universileien. Konsekvenserna för och frågesiällningarna
rörande den kommunala högskoleulbildningen är myckel knapphändigl behandlade.
Landslingel begränsar sig fortsättningsvis all avge synpunkier på frågor
avseende den kommunala högskoleutbildningen samt på principiella frågor som
beräknas få konsekvenser för den kommunala högskoleutbildningens organisalion.

Liknande synpunkter framförs av
Kalmar läns landsting, Kristianstads låns landsting, Hallands läns landsting,
skolstyrelsen I Örebro kommun och av Östergötlands läns landsting, som påpekar
atl de förslag som läggas fram i hög grad gäller förhållanden inom den slatliga
högskolan.

LO anser översynsarbetel alltför
ensidigl upplagt, eflersom. enligi vad ulredningen själv framhållil. man endasl
har tillfrågal högskolans förelrädare, anslällda och studerande.

Sveriges förenade studentkårer
(SFS) anser atl decenlraliseringsgruppen inom ramen för sill uiredningsuppdrag
hade kunnal gå betydligt längre på några vikliga punkler.

1.1 Högskolan år 1985

Decentraliseringsgruppen har som
bakgrund till sina förslag gjort en förleckning av principiellt vikliga frågor
och planeringsuppgifler som kan antas ha slor aktualitet vid mitten av
1980-lalel. Decenlraliseringsgruppen anger bl. a. följande olika lyper av
frågor.

Liten årlig resurstillväxt ger
prioriteringsproblem och därav följande ställningstaganden till frågor om
nedläggning av viss utbildning. Den addi-tiva planeringstekniken är överspelad.

Mera akliv och flexibel planering
av utbildningsutbudet erfordras inte minst för all garantera möjligheter lill
återkommande utbildning i form av distansundervisning, eiappindelade
utbildningslinjer och på andra säll varierade distributionsformer. Ökade krav
på all utbildningen skall vara geografiskt tillgänglig måsle lillgodoses.

Utbildning av seklorsövergripande karaklär efterfrågas.

Resultaten av utbildningen måste
ulvärderas på elt aklivt och mera systematiskt säll med hänsyn lill högskolans
allmänna mål och mol bakgrund av nödvändighelen av prioriteringar inom ramen
för begränsade resurser. Kriterier för omprioriieringar får tas fram.

Frågor om turordning och
prioritering mellan de orler där högskolan skall byggas ut ytteriigare får ny
aktualitet.

Planeringen för ulbyggnad med
påbyggnadskurser och "överbryggande" kurser inom hela högskolefältel
bl.a. inom den kommunala och landstingskommunala högskolan blir viktig.

Ulbildningens innehållsmässiga
anknylning lill elt snabbi föränderligt samhälle och arbetsliv och nya grupper
av studerande ställer stora krav på organisalionen.

Sannolikl aktualiseras planering
för all lillgodose ökad eflerfrågan på utbildning från nya studerandegrupper i
glest befolkade områden på slora avstånd från högskoleorter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 46

Planering för effektiv
forskningsanknytning av all högskoleulbildning -på alla högskoleorter och med
såväl statlig som kommunal och landstingskommunal huvudman - blir angelägen.

Relationerna
mellan högskoleforskningen och samhället utvecklas. Frågor om
forskningsanknytning och former för forskning på orler som inle har fast
forskningsorganisation måsle uppmärksammas.

Frågor om fördelning mellan
ärnnesforskning. forskning knuten till olika samhällssektorer och forskning
knuien lill utbildningslinjer blir viktiga.

Fördelningen av resurser och
forskningsområden mellan de akluella högskoleenhelerna blir en angelägen fråga.

Rekryleringen lill
forskarutbildningen och arbetsmarknadens efterfrågan på forskarutbildade måste
ägnas intensiv uppmärksamhet. Därmed måste också frågan om forskarulbildningens
innehåll bevakas.

Planeringen av forskningsmiljön -
lokaler, arbetsförhållanden, personalfrågor - blir viktig.

Långsikliga program för forskningen
och forskarulbildningen, andra handlingsprogram av olika slag och
måldiskussioner blir etl alll mer betydelsefullt inslag i planeringsarbelel på
samma sätt som vi lidigare anlagil blir fallel för den grundläggande
utbildningen.

Planering av det konstnärliga utvecklingsarbetet
intensifieras. Det slora flertalel remissinslanser inslämmer i
decenlraliseringsgruppens bedömningar. Vissa remissinslanser har dock funnil
anledning lill erinringar.

UHÄ anför bl. a. Några inslag i denna bild av 1985 års
högskola som inle diskuleras av gruppen är den ökning av enskildas eflerfrågan
på högskoleutbildning som kan väntas vid mitten av 1980-lalel med anledning av
gymnasieskolans s. k. 16-årspuckel, del starka tryckel på högskolan alt
medverka lill att skolväsendets och barnomsorgens behov av ulbildad personal
blir tillgodosett saml effekterna av statsmakternas våren 1979 fattade beslut
om forskning och forskarutbildning (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr
1978/79:244). Länsskolnämnden i Uppsala län tillägger här:

Förändringar inom gymnasieskolan
beräknas kunna börja genomföras vid 1980-lalets milt på grundval av bl. a.
gymnasieulredningens kommande förslag. Förslagen bör - mot bakgrund av
utformningen av gymnasieulredningens direktiv - få väsenllig belydelse för
högskolan. Dels kan gymnasieskolan och högskolan, lillsammans med olika former
för vuxenutbildning, komma all ses som etl sammanhängande system för ålerkommande
utbildning vilkel kan ge incitament till ökad samplanering, dels påverka den
beräknade nya utformningen av gymnasieskolan, dels förulsällningarna för
utbildningen inom högskolan.

Nämnden anser alt sådan samplanering
även skulle ge större möjligheter all underlätta de studerandes övergång från
gymnasiestudier lill högskolestudier. Det är vidare nämndens förhoppning all
förändringarna inom gymnasieskolan skall kunna genomföras successivi.

Regionstyrelsen i Stockholms
högskoleregion framhåller i likhei med fdosofiska fakultetsnämnden vid
universitetet i Linköping bl. a. alt den organisatoriskt inriklade diskussionen
som förs i dag bör 1985 ha fåll lämna plals för en mer konkret diskussion om
utbildningarnas innehåll och kvalitet.

Sektorsnämnden för
undervisningsyrken vid universitetet i Göteborg konstaierar att del krävs en
handlingskraftig ledningsfunktion inom högskolesektorn med hänsyn till de
krav, som slälls på ledningen alt kunna prioritera och vara flexibel vid
planeringen av utbildningsutbudet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 104 47

Styrelsen jör Chalmers tekniska högskola framhåller bl.
a.;

Del bör övervägas om l. ex.
lekniska högskolor skall kunna bli föremål för särskild behandling i anslulning
lill en beslutad slallig salsning på omstrukturering av näringslivet.

2 Principiella överväganden om beslutsnivåerna

Decenlraliseringsgruppen har
övervägt tre modeller för uppbyggnaden av högskolans organisalion.

Modell 1 Ingel centralt ämbetsverk för högskolan finns
Modell 2 Inga regionslyrelser för högskolan finns Modell 3 Nuvarande
organisalion gäller i sina huvuddrag.

Decenlraliseringsgruppen behandlar
inte frågan om principiella förändringar i fråga om organisalion på den lokala
nivån.

Decenlraliseringsgruppen föreslår
alt modell 3 väljs och alt såväl UHÄ som regionstyrelserna bör finnas kvar i
högskolan med i huvudsak samma uppbyggnad och uppgifler som nu.

Med några få undanlag anser
remissinstanserna all UHÄ måsle finnas kvar som centralt ämbetsverk för
högskolan och tar avstånd från modell 1. De remissinstanser som inle delar
denna bedömning är linjenämnden för maskinteknik vid universitetet i Lund saml
flerlalel linjenämnder för undervisningsyrken och fakulletsnämnder och
linjenämnden för odontologiska fakulteten vid universitetet i Umeå, som önskar
att man prövar möjligheterna att eliminera UHÄ.

Några remissinslanser förespråkar
modell 2. Dessa är bl.a.; styrelsen för Stockholms universitet (för
Stockholmsregionens del), styrelsen för Göteborgs universitet, fyra reservanter
i slyrelsen för universitetet i Linköping, ordföranden i styrelsen för
högskolan i Eskilstuna/Västerås, två reservanter i slyrelsen för Lunds
universitet, SACO/SR och SFS samt studeranderepresentanter i UHÄ;s styrelse och
i regionslyrelserna.

Flertalet remissinslanser ansluter
sig till decentraliseringsgruppens förslag att modells väljs och atl UHÄ och
regionslyrelserna skall finnas kvar.

3 Den lokala nivån

Decentraliseringsgruppen ger i
rapporten en redogörelse för hur statsmakterna centralt reglerat de lokala
organens sammansällning och uppgifler i den nya högskolan. Gruppen anför bl.
a.:

När del gäller sammansättning av
organ är det vanligt i svensk offenllig rätt att regeringen själv tillsätter
styrelser i slatliga myndigheler. Då behövs inga regler för sammansättning
eftersom regeringen inle behöver utfärda föreskrifter för sig själv i
författningar. När man nu delegerar den myndighetsfunktion som beslutanderätten
aU tillsätta myndighelers styrande organ innebär behövs cenirala direktiv. De
behövs för att regeringen - som trols decentraliseringen ändå ytterst har
ansvaret för den statliga verksamhelen - skall kunna styra hur och av vem
slalliga beslul skall fallas eller - i vissa fall - åtminstone känna till vem
som fattar beslut på lokal nivå. Riksdagen har åren 1975 och 1977 tagil
ställning till principerna om sammansällning av organ inom högskolan.
Regeringen har då skyldighet att beskriva detta genom föreskrifter i
förordningar.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 48

Skälel lill all frågan om
sammansällning av olika högskoleorgan underställts riksdagen är dock inle
endasl av förvallningsrällslig nalur. De senasle lio åren har präglals av krav
på ökal medinflytande över högskolans verksamhet från nya grupper. Det är inle
bara försöksverksamheien med nya samarbelsformer mellan sluderande, lärare och
övriga anställda (FNYS) som varil grunden för
"demokralidiskussioner". Man har från samhällels sida begäri ökad
insyn i högskolans värld alll eflersom högskolesektorn lagil i anspråk större
delar av vår slaisbudgel och den högre utbildningens sammhälleliga roll
lillmälls ökad vikl. De lidigare kollegiala beslutsorganen inom
universitetsområdet har nu ersatts av styrelser med förelrädare för alla
anslällda inom högskolan, för de sluderande och för yrkeslivel och samhället i
övrigt.

De cenirala föreskrifterna för
högskolan är således som framgåli av denna redovisning endasl de regler som
regeringen ansell vara nödvändiga med hänsyn lill dels förvallningsiällen, dels
riksdagens beslul om inflylande inom högskolan för olika grupper och
intressen.

De lokall beslutande organens
uppgifler i slora drag och deras sammansällning finns således klarl angivna i
författningarna. Hur många organ som skall finnas av den ena eller den andra
sorlen, vad de ska ha för närmare ansvarsområde, hur de ska arbela elc, besläms
däremot lokall inom ramen för givna föreskrifier,

1 fråga om uppgifterna för de
skilda lokala organ som angivils i högskoleförordningen gäller alt man genom
lokala beslut dels kan flytta ner beslut i så goll som obegränsad omfallning
genom delegering, dels kan göra organisaloriska förändringar, Elt exempel på
del senare är alt man (enligt 15 kap, 12 § högskoleförordningen) kan slå samman
två beslulande organ till ell, nämligen linjenämnd och institutionsstyrelse.
Vidare gäller atl inle alla de i förordningen beskrivna organen på lokal nivå
behöver finnas. Vissa kan inrättas endast om behov an:5es föreligga (antagningsnämnd,
13 kap, 1 §; förvaltningsnämnd, 17 kap, 2 !i: inslilulionsnämnd, 15 kap, 17 §
m, fl,).

Del bör också i della sammanhang
pekas på atl myckel av den allmänna kritik som går ut på atl decentraliseringen
inte drivits lillräckligl långl, alt byråkraliseringen är för stor inom
högskolan eller all handläggningen ska "avkränglas", i försia hand
bör kunna avhjälpas lokall, Efler 1977-07-01 har högskoleenheten själv ansvar
för en vidarefördelning av den lokala kompetensen. Enligt allmänna verksladgan
som numera gäller för högskoleenheterna har dessa ansvar för
rationaliseringsålgärder m,m, I verks-stadgans 6 § sägs t, ex, all chefen (dvs,
rektorsämbetet) skall verka för förenklingar och förbättringar i arbetels
planläggning och utförande, uppmärksamma förslag som framställs av
samarbelsorgan vid myndighelen eller av personalen i annan ordning och lillse
att en eller flera ijänslemän ägnar uppmärksamhet ål arbetets rationalisering.

Planeringsnämnden för filosofisk
utbildning vid universitetet i Linköping instämmer i gruppens allmänna syn på
den lokala högskoleorganisalionen och framhåller alt den nuvarande
detaljregleringen av sammansättningen av olika organ har varit etl slöd i
uppbyggnadsskedet, men del skulle fortsättningsvis räcka all ha andelslalen som
riktmärken för lokala beslul.

Regionstyrelsen i Linköpings
högskoleregion har följande allmänna synpunkt på decentraliseringen inom
högskolan;

Med hänsyn till de stora
förändringarna bör man, enligt regionslyrelsens mening, räkna med att det lar
ganska lång lid innan man fullt ut anpassal sig lill de nya förutsättningarna
och lärt sig ta till vara de fördelar dessa

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 49

medför. Denna anpassningsprocess måsle ske på alla nivåer
såväl centralt och regionalt som lokalt och den kommer all ta flera år ännu.

3.1 Möjligheter att delegera lokalt

Decenlraliseringsgruppen har gjort
en kartläggning av vilka delegerings-möjligheler som finns lokall inom
högskolan och hur den används. Gruppen, som framhåller alt resultatet måste
lolkas försiktigt, menar att kunskap om möjligheter lill en flexibel
organisalion som finns i författningarna måsle spridas både genom lokala och
cenirala ålgärder. Enligt kartläggningen var de ärendetyper som mest frekvenl
delegerades olika lyper av personaladministraliva ärenden (ca 20 %). prakliska
ulbildningsärenden (ca 18 %), frågor av ekonomisk karaklär (ca 15 %) och frågor
om nämnder, organ och ledamöier i dessa (ca 12 %).

Då gruppen undersökte lill vilkel
organ inom högskolan eller lill vilka personer som beslulen i fråga delegerats
fann de atl rektorsämbetet fåll över 60 % av de delegerade ärendena. Av de
räknade faktiska delegerings-beslulen gick besluianderälten i ca 10 % av fallen
lill ijänslemän och ca 10 % lill olika former av arbetsutskott.

Intressant alt notera var all
endasl 3 % av de delegerade ärendena delegerats till linjenämnd och ca 1 % lill
inslilutionssiyrelse.

Flera remissinslanser ansluter sig
till decenlraliseringsgruppens syn på möjligheterna all delegera inom ramen för
den nya lokala organisalionen.

UHÄ anför bl. a. här;

Decenlraliseringsgruppen siryker
med rälla under all högskolestyrelserna kan göra myckel i förenklings- och
effeklivilelssyfle när det gäller högskoleenheternas inre organisation och
arbelsformer. De delegerings-möjligheler som del nuvarande regelsystemet ger är
därvidlag en tillgång som inte synes ha utnylljats lillräckligl hitlills. Del
av regeringen lämnade uppdraget till Statskonsult AB atl uireda möjligheterna
att effektivisera verksamhelen vid högskoleenhelerna bör kunna ge ytteriigare
konstruktiva bidrag till överväganden och ålgärder i dessa frågor.

UHÄ:s uppfattning delas i huvudsak
av bl.a. lantbruksuniversitetet, styrelsen för Uppsala högskoleregion,
högskolan i Växjö, avdelningen för bergniaskinteknik vid högskolan i Luleå och
styrelsen för högskolan i Östersund.

Styrelsen för universiieiei i Lund
delar ocksä decentraliseringsgruppens helhetssyn och anför:

Universitetsstyrelsen har därför
parallelll med remissbehandlingen av föreliggande betänkande påbörjai en
översyn av den lokalt beslutade organisationen vid universitetet i Lund.
Samiliga nämnder anmodades atl -samtidigt som de avgav yltrande över
betänkandet - göra en invenlering av problem, som föranlells av lokala beslut.
Även institutionerna har inbjudits att medverka i denna process. En särskild av
universitetsstyrelsen tillsatt arbelsgrupp skall bearbela del inkomna
malerialel och under höstterminen skall inom universitetet ske en
remissbehandling avseende förslag lill fortsatt lokal organisation m, m, fr, o,
m, budgeiårei 1980/81,

Kritik mot
decenlraliseringsgruppens kartläggning anförs dock bl, a, av regionstyrelsen i
Stockholms högskoleregion som anför:

Utredningen redovisar (s, 62) en
karlläggning av olika lyper av delegationer från högskolestyrelserna. Denna
utvisar all flertalet delegalioner gått till rektorsämbetena medan endasl en
myckel liten del gåll till linjenämnder och institutionsstyrelser. Sammanställningen
av dessa delegalio- 4
Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 104

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 50

ner lorde vara av mindre inlresse. Dels ger den ingen
överblick över de olika organens lolala beslulskompelens, dels innebär vissa
beslul, l.ex. medelsfördelningar i form av ramar, en belydande delegation ulan
all detta framkommer. Framför alll torde instilulionsslyrelsernas befogenheier
komma all krafligl underskallas om man uteslutande ser till den redovisade
kartläggningen. Kansli 5 vid universiieiei i Uppsala anser del anmärkningsvärt
atl näslan ingenting sägs om institutionernas beslutsfattande.

Likartade synpunkter anläggs av
samhällsvetar-, psykolog-, ekonom-och sekreterarlinjenämnderna vid
universitetet i Uppsala:

Något utförligare borde ulredningen
ha varil beiräffande den lokala nivån. T. ex. hur frågor där skilda
linjenämnder inom samma sektor kommit lill skilda beslul i gemensamma frågor
skall lösas (kursplanefrågor). Vidare hur linjenämndsrepresentanter skall kunna
knytas närmare själva utbildningsnivån utan all den lokala organisalionen
splittras yllerligare.

Även kritik mol
decenlraliseringsgruppens syn på möjligheterna alt delegera anförs bl. a. av
universitetsstyrelsen i Stockholm:

Delegeringsmöjlighelerna har
hittills tillämpats i relativt liten utsträckning när det gäller överförande
av beslulanderäll lill institutionsnivå. Universitetsstyrelsen anser en sådan
delegering principiellt önskvärd. Enligt styrelsens mening är den emellertid ej
möjlig, annal än beträffande rena rutinärenden, så länge del stora flertalel
institutioner ej har lillgång lill administrativ sakkunskap. De
naturvetenskapliga sektionsnämnderna har berört detta problem i sill yttrande.
Som nämnderna framhåller är tanken på överföring av administrativa ijänslemän
från de cenirala eller lokala förvaltningarna lill institutionsnivå
orealislisk, så länge ingen salsning görs på den resursmässiga sidan. Problemet
har tidigare framhållits från universitetets sida i olika sammanhang.

Även harnpedagogiska institutionen
vid universitetet i Uppsala har invändningar mot decenlraliseringsgruppens
slutsatser:

Den undersökning utredningen gjort
angående högskolestyrelsernas sätt atl fullfölja "statsmakternas önskemål
om all lägga beslutsbefogenheter och ansvar så nära utbildningssituationen som
möjligt" pekar i riktning mot en lokal centralisering.

Institutionen yrkar i stället på
all få utförligare cenirala direktiv för alt man skall kunna uppnå en ökad
decentralisering.

Förvaltningsnämnd III vid
universitetet i Lund framhåller att den nya högskolan på många håll upplevs som
en byråkratisk koloss.

Liknande synpunkier anförs av
linjenämnderna inom teknisk yrkessektor och sektorsnämnden för teknisk
yrkessektor vid universitetet i Göteborg:

Denna skenbara decentralisering har
i många avseenden inneburil att de inom verksamheten direkt berörda, nämligen
lärare och studerande, snarare fjärmats från än närmals beslutsfattandet
rörande den egna situalionen! Det bör även påpekas att försök från central nivå
all delegera beslutsrätt till "rätt" lokal nivå ofta misslyckats
beroende på att de ärenden, som förts ned från central nivå, ofta stannat på
"högskolestyrelsenivå" och ej förts vidare inom den lokala hierarkin.
Den lokala centrala förvaltningen har härigenom fåll siarkt ökade uppgifter
samt i många avseenden en ej önskad stark ställning gentemot underiiggande
organ.

Definitionen av den lokala
be:ilulsnivån inom högskolan kritiseras av sektorsnämnden jör AES-sektorn vid
universitetet i Göteborg:

Universiteten har varken formelll
eller reelll någonsin varil en lokal statlig förvaltning. Tanken har ju aldrig
varil all etl visst universitet skall

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 51

läcka en viss kommuns behov av akademisk utbildning och
forskning. Snarare har universiteten varil rikstäckande och haft hela landet
till upptagningsområde, även om de flesta studerande sökl sig till det närmsta
universitetet. Universiteten skall ur förvallningstcorelisk synpunkt placeras mellan
central och regional förvaltningsnivå. 1 och med regiimsiyrel-sernas tillkomst
har man emellerlid börjal tala om universiteten som lokala förvaltningsenheter.

Interimsstvrelsen jör den statliga
högskoleutbildningen I Skövde menar all decentralisering och delegering är en
fråga om kompelens och förtroende och så länge de lokala enhelerna inte hunnit
bygga upp denna kompelens befinner de sig i ell underläge.

3.2 Tjänstctillsättningsärenden och besvärsärenden

Decentraliseringsgruppen har bl.a.
i fråga om ijänsteiillsåtlningsåren-den hafl överläggningar med förelrädare för
högskolan, varvid frågan om på vilken nivå lillsätlningsbeslulen bör ligga i
fråga om ijänsler som professor, biirädande professor och universitetslektor,
Decenlraliseringsgruppen redovisar sina överväganden men lägger ej fram några
förslag med hänvisning till alt lärartjänstulredningen i kommande belänkande
avser alt behandla denna fråga,

I fråga om handläggningen av
besvärsärenden anmäler gruppen alt viss uppmärksamhel riktats på all UHÄ och
utbildningsdepartemenlel har en krafiig arbetsbelastning i della hänseende. Här
redovisas dock all en arbelsgrupp inom departementet arbelar med en översyn av
della i syfle all överflytta besvärsmålen från regeringen som sisla instans
till UHÄ eller annan myndighel.

Gruppen erinrar också om all de
besvärsärenden, som skall behandlas på lokal nivå, kan delegeras,

Decenlraliseringsgruppen framlägger
inle några förslag om besvärsförbud men redovisar alt förslag i della
hänseende framförts lill gruppen,

3.2.1 Yttranden ifråga om tjänstettllsåttningsärenden

Ärenden om lillsällning av ijänsler
inom högskolan har inle föranlett särskilt många uttalanden från
remissinstanserna.

Några remissinslanser har dock
uppmärksammat frågan om på vilken beslutsnivå som tillsällningsfrågorna bör
avgöras.

Styrelsen för universitetet i Stockholm anför bl, a.;

Gruppen påpekar all frågan om
handläggningen av lillsällningsärenden och besvärsärenden är föremål för olika
uiredningar, Slyrelsen vill fästa uppmärksamheten på de juridiska nämndernas
synpunkt atl handläggningen av besvär i lillsällningsärenden bör ske på hög
nivå inom verkel, så alt största möjliga kompelens och representativitet är
garanterad. I besvärsärenden av mera rutinartad karaktär bör åtminslone
principerna för bedömningen fastläggas på motsvarande sätl.

Tekniska högskolan i Linköping
anser all nuvarande lillsällningsförfa-rande för professurer och
universilelslektoral även fortsätiningsvis skall tillämpas.

Vissa problem uppmärksammas av den
juridiska fakultetsnämnden vid universitetet i Lund, som anser sig ha fungeral
väl ulom i fråga om utseende av sakkunniga i tillsättningsärenden och
anlagande av oavlönade docenter. Tillräcklig sakkunskap har inle alllid
funnits i nämnden. Nämndens

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 52

verksamhel sägs hell ha dominerats av handläggning av
löpande ärenden. "Tanken all fakullelsnämnden ;skulle kunna planera och
"styra" forskningen måsle betecknas som en illusion." Både
resurser och överblick över del rällsvelenskapliga forskningsområdet saknas.

Vissa förslag framförs av några remissinslanser.

Matematisk-naturvetenskapliga
jäkultetsnåmnden vid universitetet i Umeå framhåller bl. a,;

När del gäller
ijänsielillsältningar vill vi uttala tvekan inför de decen-traliseringslankar
som diskuteras. Däremoi vill vi framhålla atl man bör överväga all låta
ijänsteförslagsnämnderna även behandla lillsättningar av extra lekloral samt
docent- och forskarassistentljänsler.

Konsthögskolan menar all
lillsällning av professorer vid konsthögskolan med fördel skulle kunna ske på
lokal nivå, där den slörre kompetensen finns och all del genom
besvärsinslilulet alllid finns möjlighel lill prövning på högre nivå om sökande
så skulle önska.

Lärartjänstutredningen anför slutligen:

Decenlraliseringsgruppen har med
hänvisning till lärartjänslulredningens arbele avstått från atl behandla
lillsätlningsordningen. Utredningen kommer all i silt huvudbetänkande avge
förslag i dessa frågor.

3.2.2 Besvärsärenden

1 fråga om nivån för besvärsärendens handläggning finns
olika meningar.

Linjenämnden för
gymnasliklärariinjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm anser atl
besvärsinslilulet bör behållas men all man bör se över till vilken nivå olika
ärenden skall hänskjutas.

Juridiska fakultetsnämnden och
juridiska linjenämnden vid universitetet i Stockholm framhåller följande;

F,n, synes beslut rörande besvär
från högskoleorgan med myckel god saklig och formell kompelens, t. ex. linjenämnderna,
ofta fallas på avdelningsdirektörsnivå i UHÄ. vilket måsle betraktas som
otillfredsställande.

Besvärsrätten berörs också av
medicinska fakultetsnämnden vid universitetet i Lund som framhåller alt en
begränsning av denna räll vore olyck-

lig.

En annan uppfaUning redovisas av högskolestyrelsen i
Luleå: Besvärsärendena kan nämnas som ärendelyp, som nu känns som tung. Den
långa behandlingen innan man fill slut "gått lill Kungs" är för alla
arbelssam och tidskrävande. På denna punkt ger utredaren inga förslag, men
denna fråga kunde gott tagas upp. När det gäller besvär över
ijänsle-tillsältningar är högskolestyrelsens erfarenhet att besvären ofta föres
vidare lill regeringen. Ett lämpligl säll alt förenkla behandlingen vore alt
besvären ställdes direkt till regeriingen och atl UHÄ hade atl avge yltrande
över besvären innan regeringen beslular.

När det gäller tidsbegränsade tjänster är rätten atl
besvära till regeringen av föga värde och bör utgå. Här kan UHÄ få vara
slutgiltig besvärsinstans. Humanistiska sektionsnämnderna vid universitetet i
Göteborg anför: Redan UKÄ har på eU förtjänstfullt sätt delegerat
beslutanderätt i en hel del ärenden till lokal nivå. UHÄ har också upphört aft
vara besvärsinslans vid tillsättning av professurer. UHÄ är med sin tjänslemannasamman-sättning
inte lämplig instans över huvud taget för besvärsärenden. Ytteriigare
delegering av uppgifter bör genomföras från UHÄ till lokal nivå.

I fråga om handläggningen på lokal
nivå instämmer regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion i utredningens
påpekande all besvärsärenden numera inte behöver behandlas av högskolestyrelsen
ulan kan delegeras.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 53

Om detla sker bör slyrelsen enligt regionslyrelsens mening
kunna använda mer tid lill övergripande frågor.

3.3 Inrättande av antagningsnämnd

Decenlraliseringsgruppen anför:

Från förelrädare för både lokal och
regional nivå har vi fåll förslag om atl beslut enligt 13 kap. 1 §
högskoleförordningen om inrättande av en antagningsnämnd för grundläggande
utbildning vid en högskoleenhet skall läggas ned från regionstyrelse till lokal
nivå. Skälet lill att regionstyrelsen skulle besluia om inrättande av sådan
nämnd var att antagningsnämnderna ansågs så vikliga atl en myndighet med majoritet
av förelrädare för allmänintressen borde ha ansvaret för inrättande av dessa.
Ell alternativ är atl man gör antagningsnämnden obligalorisk vid varje enhel.
Vi anser dock all detta skulle vara atl i onödan låsa organisalionen och
samtidigt bidra till en ökad byråkrati.

Eftersom antagningsnämndens
uppgifter och sammansättning är beskrivna i högskoleförordningen finns enligt
vår mening inle skäl atl överordnad myndighet skall besluta om myndigheten i
fråga skall finnas eller inle. Vi Jöreslår därför all beslulel om inrättande av
antagningsnämnd decentraliseras.

Samtliga remissinslanser som yttrat
sig över delta förslag har tillstyrkt bifall till denna decentralisering. Bland
dem som yttrat sig märks bl.a. RRV, UHÄ, regionstyrelserna, styrelsen för universiieiei
i Stockholm, karolinska institutet, högskolan för lärarutbildning i Stockholm,
musikdramatiska skolan i Stockholm, konsistoriet vid universitetet i Uppsala,
högskolan i Gävle/Sandviken, universitetsstyrelsen i Linköping, styrelsen för
högskolan i Jönköping, slyrelsen för högskolan i Kalmar, styrelsen för
högskolan i Kristianstad, styrelsen för högskolan i Karlstad och styrelsen för
högskolan i Luleå samt Örebro läns landstingskommun, Solna kommun, Falu
kommun. Landstingsförbundet, LO och SACOISR.

3.4 Sektorsvisa beslutsorgan

Decenlraliseringsgruppen anför här:

Resurser för allmänna
utbildningslinjer m. m. fördelas numera på de fem yrkesutbildningsseklorerna.
Inom UHÄ finns en planeringsberedning för varje yrkesutbildningsseklor.
Beslutande organ som är ansvariga för seklorerna på lokal nivå finns ej
föreskrivna i högskoleförordningen. På sina håll har dock
förvaltningsnämndernas ansvarsområden kommii all avse seklorer. Genom att några
regionala utbildningsnämnder inte föreskrivits finns förfatlningsmässigl inle
heller "sektorsansvariga" organ på regional nivå.

Bristen på sektorsansvariga organ
upplevs ibland som ett problem på lokal och regional nivå. Vi vill därför peka
på all dels beslulande förvaltningsnämnder, dels sektorsvisa planeringsnämnder
av rådgivande karaklär har inrättats. Delta bör - där behov av seklorsorgan
finns - kunna tjäna som etl exempel på hur man ulan organisaloriska
förändringar i författningar kan lösa problem av detta slag lokall.

På regional nivå har seklorsvisa
rådgivande organ likaså inrättals (utbildningsnämnd, utbildningsråd).

Decenlraliseringsgruppens syn på
seklorsansvariga organ på lokal nivå kriliseras av bl. a. UHÄ som anför:

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 54

Frågan om beslutsorgan på
seklorsnivå i den lokala organisalionen är enligi UHÄ;s mening värd slörre
uppmärksamhel än den ägnais av decentraliseringsgruppen. Denna fråga lorde
komma all uppmärksammas närmare i anslutning lill den pågående ulvärderingen
av den nya organisalionen. Härvid bör utnyttjas erfarenheler från de olika
modeller i fråga om beredande organ som f. n. prövas vid högskoleenhelerna.

En annan uppfallning redovisas av
regionstyrelsen för Linköpings högskoleregion som anför;

Decenlraliseringsgruppen har
observerat vissa av de nackdelar som följer med högskolans hårda seklorisering.
Del är uppenbart all kunskap inte kan sekloriseras som många förleds all tro av
högskolans indelning i yrkesulbildningsseklorer. Självklart kan indelningen i
yrkesulbildningsseklorer ha slora fördelar på statsmaklsnivå. men den kan på
sikl bli förödande för forskning, utbildning och kulturliv, om den konsekvenl
genomförs på alla nivåer inom högskolan.

Även styrelsen för universitetet i
Linköping kommenterar sekioriseringen. Den anför;

Vid universitetet finns två olika lyper av nämnder som
närmasl motsvarar vad som i beiänkandei kallas siekiorsvisa beslutsorgan. I
ingel fall gäller dock all dessa organ, en förvaltningsnämnd och två
planeringsnämnder, har ett ansvarsområde som hell överensslämmer med
sektorsindelningen. Förvaltningsnämnden, som naturligtvis har en sammansällning
som överensslämmer med högskoleförordningens föreskrifier, kallar till sina
sammanlräden representanter för yrkeslivel och allmänna intressen med
ytl-randerält i samtliga frågor. Planeringsnämnderna är formellt beredande
organ lill universitetsstyrelsen. Planeringsnämndens ordförande har bemyndigats
all besluta i vissa frågor förutsatt all två iredjedelar av planeringsnämndens
ledamöier tillstyrker ordförandens förslag lill beslut. Högskolan i Vä.xjö
redovisar ell förslag i detla hänseende: Ulredningen berör sekioriseringen på
UHÄ-nivån men knappasl på den lokala nivån. Enligi styrelsens uppfallning bör
för varje högskoleenhel finnas elt planeringsorgan utöver sektorsgränserna t.
ex. beslående av yrkeslivsrepresenlanterna från linjenämnderna. Organels
uppgifter skulle vara rådgivande och samtidigt elt expertorgan beträffande nya
föreslagna utbildningar.

Linjenämnden för AES-sektorn vid
universitetet i Umeå erinrar om all del inom högskoleförfatlningarnas ram finns
möjligheter lill en flexibel organisation. Så har t. ex. i Umeå inrättats en
linjenämnd för AES-sektorn med ledningsorgan för utbildningislinjerna. Dessa
ledningsorgan (ledningsgrupper) har räU omfattande beslutsbefogenheter
(formell delegation till utbildningsledaren). Linjenämnden kan härigenom
koncentrera sig på övergripande och långsiktiga frågor. Frågan om seklorsvisa
beslutsorgan på lokal nivå har sålunda genom arrangemanget fåll sin lösning.

3.5 Fakultetskollegierna m. m.

Decentraliseringsgruppen redovisar
i rapporten viss kritik mot avskaffandet av de gamla fakulteterna och redogör
för sin syn på införandet av fakultetskollegier. Decentraliseringsgruppen
framlägger inte någol förslag lill ändring av nuvarande förhållanden.

UHÄ klargör att ämbetet delvis har en annan syn på denna
fråga.

1 samband med högskolereformen
överfördes ledningsuppgifterna för forskning och forskarutbildning från
kollegiala lärarförsamlingar (fakulle-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 55

terna/sektionerna) lill fakullels/seklionsnämnder. Syflel
med denna förändring var alt minska den lid kvalificerade lärare och forskare
i tjänsten är tvungna alt använda lill dellagande i sammanträden och därmed
sammanhängande uppgifter. Från en del håll har emellertid framhållils alt
förändringen inneburit en förlust från informalions- och kontaklsynpunkt. Decentraliseringsgruppen
redovisar kortfattat denna kritik men anser all de kritiska synpunkterna i allt
väsenlligl kan lillgodoses inom ramen för gällande bestämmelser.

UHÄ har för sin del förslåelse för
de antydda kritiska synpunkterna och har inget atl invända mol alt
fakullels-/seklionskollegierna åler ges mera konkreia uppgifter under
förutsättning atl man bland de berörda lärarna bedömer att forskningen och
utbildningen lolall selt skulle gagnas därav. Ordningen med ett mindre organ
som huvudansvarigt för planeringen och ledningen på fakuliels-/sektionsnivå bör
dock enligt UHÄ; s mening inte överges. UHÄ utgår från alt hithörande frågor
kommer att prövas av den sommaren 1979 tillkallade kommittén rörande
forskningens och forskarulbildningens situation i den nya högskolan (dir
1979:90).

Problemet behandlas av några
fakultetsnämnder och linjenämnder vid universitetet i Stockholm.

Juridiska fakultetsnämnden och juridiska linjenämnden
anför bl, a,;

Nämnderna vill slutligen framhålla
all avskaffandet av de gamla fakullelerna har haft myckel ogynnsamma
verkningar på lokal nivå. De ordinarie lärare, som inle är ledamöier i vare sig
fakultets- eller linjenämnd har förlorat kännedomen om och inflylandel på
universitetets och det egna fakultelsområdels förvallning, och den personliga
kontakt, som de regelbundet återkommande fakullelssammanlrädena åstadkom
mellan dessa lärare, har i stor utsträckning brutits, Fakullelsnämnden är också
vetenskapligt setl ett mindre sakkunnigt organ än den gamla fakulteten,
Fakul-letskollegierna kan inle ersätta de gamla fakullelerna i dessa
hänseenden, I betänkandet pekas på möjligheter alt med stöd av
högskoleförordningen 10: 16 låta den gamla gruppen "ordinarie lärare"
bilda etl rådgivande organ. Detta organ skulle emellertid inte kunna ersätta
den gamla fakulteten. Ett regelbundet konsulterande av etl sådant organ skulle
blott öka raden av sammanlräden för dem som är ledamöier i de beslutande
organen utan att ge de övriga ordinarie lärarna ell verkligt inflylande och
därmed ett incilamenl all fortlöpande delta i organets sammanträden,

Matematisk-naturvetenskapliga sektionsnämnderna anför:

Sektionsnämnderna anser vidare all
uiredaren alltför lätt berör de problem som avskaffandet av de gamla
fakulteterna skapat och menar att man skulle kunna tillskapa ett rådgivande
organ med dessas sammansällning. Något alternativ bör övervägas, men redan den
omständigheten att några initiativ till elt rådgivande organ icke lagits tyder
på alt del icke utgör en riktig lösning på della problem,

A\en juridiska fakultetsnämnden och
nämnden för Juristlinjen vid universitetet i Uppsala anför;

Nämnderna vill sluiligen med kraft
framhålla, att den tidigare fakultets-organisationens upphävande framstår som
en klar föriusl och som en allvarlig olägenhel från delaktighels- och
informationssynpunkl. Del hävdas visserligen att del står fakullelernas
ledamöier fritt all Iräffas och utbyla erfarenheler m, m, på frivillig grund
och alt fakullelskollegierna utgör ett forum för sådan verksamhet. Det
framhålls samtidigt, alt inom vissa områden fakullelskollegierna är alltför
stora för atl över huvud laget kunna verka annat än som valförsamlingar. Det
förra argumentet misskän-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 S6

ner del förhållandet, all organ ulan reella uppgifler har
dålig livskraft och alt frivilligl sammanträdande för flertalet ansvariga
befattningshavare ulövar myckel ringa lockelse. Det var del gemensamma
ansvarslagandel i vikliga vetenskapliga frågor - inte minsl i
befordringsärenden och vid bedömning av vetenskapliga prestationer - som
uigjorde de lidigare fakulteternas styrka: den jämna sammanlrädesrylmen, som
möjliggjorde kontinuitet, personliga förbindelser och effekliv informalion,
var också väsentligl.

Samma och liknande synpunkter anförs också av medicinska
fakultets-nämnden och linjenämnden jör läkarlinjen vid universitetet i
Linköping, juridiska fakultetsnämnden vid universitetet i Lund,
samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid sistnämnda universitet och
förvaltningsnämnd Il i Lund, samhällsvetenskapliga jäkultetsnåmnden vid
universitetet i Umeå och medicinska fakidtetsnämnden samt läkarlinjenämnden
liksom av odontologiska fakullelsnämnden och linjenämnden vid universitetet i
Umeå.

Rektorsämbetet vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm aktualiserar frågan om beslutsorgan på
fakultelsnivå inom HLS och anför;

Högskolan har tre professurer i
pedagogik och ett slort antal projektan-ställda forskare. Det är ell klart
behov att med denna organisalion som kärna bygga upp ell organ inom högskolan
med egna beslutsfunktioner beträffande forskning och forskarutbildning. Inle
minsl aklualiseras dessa behov i de pågående strävandena atl stärka sambandet
mellan grundläggande utbildning och forskning - forskarutbildning inom HLS.
Frågan skulle kunna lösas genom alt en fakultetssektion för praklisk pedagogik
skapades vid HLS. Om så skedde skulle sektionskollegium och sektionsnämnd
kunna inrätlas vid HLS samtidigt som banden med den samhällsvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Siockholm bestod.

Lantbruksuniversitetet ansluter sig
dock till decenlraliseringsgruppens synpunkter och anför;

Lantbruksuniversitetet delar de
synpunkter som framförs under detta avsnitt och vill bara framföra att
lantbruksuniversitetet framgångsrikt prövat kollegierna som diskussionsorgan i
för lärare och forskare viktiga frågor och som organ för granskning av arbetet
inom nämnder och beredningar, Sammanlräden har därvid förlagts vid samma
tidpunkt för alla fakulteter och kombinerats med en konferens om t, ex,
pedagogiska frågor eller gemensamma forskningsfrågor. Sådana arrangemang har
sketl en gång per halvår.

3.6 Förlängd mandattid för prorektor

Decentraliseringsgruppen föreslår
förlängd mandattid för prorektor från tre år lill sex år. Företrädare för
högskolan har påpekat att rekor för högskoleenhel har sex års mandattid medan
prorektor endast har tre års.

Prorektor tillsätts lokall av
högskolestyrelsen efter förslag av en valförsamling. Att vart tredje år kalla
in en störte valförsamling för att avge förslag enbart till prorektor har
decentraliseringsgruppen funnit onödigt och opraktiskt. Gruppen föreslår därför
att rektor och prorektor ges lika lång mandattid, dvs. sex år.

Om en prorektor vill avgå efter tre
år, kan han begära entledigande. Skulle någon högskolestyrelse vilja behålla
tre års mandattid kan den besluta så.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 57

Samtliga remissinstanser, som
ytlral sig över förslagel, lillstyrker att högskoleförordningen ändras så alt
både reklor och prorektor kan få sex års mandatlid.

3.7 Företrädare för allmänna intressen i förvaltningsnämnd
och institutionsstyrelse

Decentraliseringsgruppen behandlar
även sammansättningen a\ förvaltningsnämnder och insitutionsstyrelser, men
gruppen framför inte några förslag på dessa punkter. Gruppen anför;

Principen för sammansättningen av
förvaltningsnämnder, nämligen alt i den skall ingå endasl personer som är
verksamma inom högskoleenheten ulan inslag av samhällsrepresenlanler, dvs.
samma som gäller för inslilulioner, har kritiserals. Förslag har förls fram om
alt förelrädare för yrkeslivel och samhällel i övrigl skulle få ingå i
förvaltningsnämnderna. Elt skäl till att så inle blev fallet i reformarbetet
var alt man då i princip skulle få en slyrelse med samma sammansättning som högskolestyrelsen.
För de fall där behovet av förelrädare för yrkeslivel och samhällslivet i
övrigl i för-valtningsnämndarbetel är särskilt stort finns flera lösningar som
kan göras - utan ändringar av föreskrifterna för sammansättningen av
förvaltningsnämnden - på lokal nivå. Man kan exempelvis till
förvaltningsnämndens sammanlräden kalla represenlanler för yrkeslivel eller
samhällslivet i övrigl att närvara för atl lämna upplysningar. Detta är ell
led i ell ärendes ulredning. Man kan ge dem generell yltranderäll och rätt atl
avge särskilt yttrande. Man ser dem dä som experter som kan lillföra nämnden
viss behövlig sakkunskap.

Högskoleorganisalionen visar också
på en annan lokal lösning för all få med förelrädare för samhället i
förvaltningsnämnd. I stället för förvaltningsnämnd med beslutanderätt har man
inrällat en motsvarighet lill förvaltningsnämnd men av enbari rådgivande
karaktär. 1 en sådan kan företrädare för samhällel ingå.

Decentraliseringsgruppen anmäler
att sammansättningen av institutionsstyrelserna allmänl lycks ha accepterats,
men att önskemål om anknylning av institutionerna till yrkes- och samhällslivet
kan lösas på samma säll som med förvaltningsnämnderna.

UHÄ behandlar bl.a. frågan om
sammansättningen av förvallnings-nämnderna. UHÄ menar all
decenlraliseringsgruppens åsikt all allmän företrädare permanent kallas till en
förvaltningsnämnds sammanträden för atl "ge upplysningar" är ell
missbruk av förvallningspraxis. UHÄ anför;

UHÄ anser det synnerligen angeläget
all vid de större högskoleenhelerna kunna uppnå en smidig beslutsorganisation
ulan all därför åsidosätta de principer som kommit till utiryck i
högskolestyrelsernas sammansättning. UHÄ tillstyrker därför de av bl. a.
universiteten i Linköping och Lund framlagda förslagen om atl berörd föreskrifl
i högskoleförordningen ändras så att även företrädare för allmänna intressen
kan ingå i förvaltningsnämnd.

Regionstyrelsen i Lund/Malmö
högskoleregion delar också UHÄ; s syn på denna fråga. Den behandlas även av
flera lokala högskoleorgan vid universiteten i Lund och Linköping,

Tekniska högskolan i Linköping
anmäler all del vid högskolan finns en förvaltningsnämnd av den typ som nämns i
betänkandet och anser att en egen högskolestyrelse för den tekniska högskolan
skulle inrätlas.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 58

Decentraliseringsgruppens syn på
allmänrepresenlanter i förvaltningsnämnd och institutionsstyrelse delas
däremot av sumhällsveienskupliga institutionen i Linköping och linjenämnden för
samhällsvetenskap och heteendevetenskap vid samma universitet samt av
mateniuiisk-naturvetcn-skapliga fakultetsnämnden vid universitetet i Lund.

3.8 Anslag

Decentraliseringsgruppen har fått
förslag från lokal nivå om all medel till inlernationalisering av ulbildningen
lill stöd- och innovationsålgärder och lill lokall utvecklingsarbete bör föras
in under sektorsanslagcn. Likaså har gruppen fåll förslag om all
byggnadsslyrelsens anslag för inredning bör föras ned lill lokal nivå.

Decenlraliseringsgruppen säger sig
instämma i dessa principiella synpunkier. men framlägger inle några förslag i
dessa hänseenden med hänsyn lill alt den har förståelse för alt regeringen vill
behålla detta siyrmedel och därför "öronmärker" vissa anslag.

Elt relativt stort anlal remissinslanser har behandlat
denna fråga.

Regionstyrelsen i Stockholms
högskoleregion tar inle ställning i frågan men menar att etl bälire samarbete
mellan anslagsfördelande myndigheler behövs för atl hjälpa de mindre
högskoleenheterna inom regionen till all få en bäitre överblick över de
möjligheter som finns inom anslagssystemel.

Även regionstyrelsen i Lund/Malmö
högskoleregion behandlar della problem och menar alt del bör övervägas om inle
de slora högskoleenhelerna bör ges förutsättningar alt vid behov av expertservice
bilräda de mindre enhelerna.

Styrelsen jör Grafiska Institutet
och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning vitsordar atl en
ny och liten högskola har speciella svårigheter med anslagsärenden.

Flera remissinslanser är positiva till
decentraliseringsgruppens principiella syn på all anslagen till
inlernationalisering av utbildningen m.fl. skall inordnas i sektorsanslagcn,
nämligen Dramatiska institutet, musikdramatiska skolan, linjenämnden jör
gymnastiklärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm, konsistoriet vid
universitetet i Uppsala saml kansli 5 vid samma universilei, linjenämnden inom
sektor I och matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden i Uppsala,
styrelsen för högskolan i Örebro, institutionsstyrelsen för samhällsvetenskapliga
institutionen vid universitetet i Linköping, institutionen för
vårdlärarutbildning vid universitetet i Göteborg samt AES-linjenämnden vid
högskolan i Luleå.

Elt särskilt förslag i fråga om
avgivande av anslagsframslällning avges av styrelsen för universitetet i Lund,
som anför;

Anslagsframställning för den
grundläggande ulbildningen avges av högskolestyrelsen och underlaget tas fram
på del säll denna bestämmer. Motsvarande framställning för forskning och
forskarutbildning avges däremot av fakultetsnämnderna direkl till UHÄ.
Högskolestyrelserna har dock all ytlra sig över framställningarna. Detla är den
gamla ordningen inom de tidigare universiteten.

Med hänsyn till sambandet mellan
grundläggande utbildning samt forskning och forskarutbildning kan en ändring
vara moliverad. Förslag om förnyelse av inriklningar av ulbildningen är ofta
kopplade lill nya forskningsinriktningar och förslag om inya forskartjänster.
Inom vissa seklorer finns ingen skarp gräns mellan Ijänsler för grundläggande
utbildning och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 59

Ijänsler för forskning och forskarutbildning.
Högskolestyrelsen har elt samlal ansvar för verksamhelen inom högskolan. Della
moiiverar all slyrelsen avger anslagsframslällning för densamma i dess helhet.
Vi vill sålunda föreslå all i framtiden skall del åvila högskoleslyrelserna att
avge anslagsframslällning för den lolala verksamheten vid högskolan, grundläggande
utbildning, åtgärder avseende forskningsanknytning och - i förekommande fall -
forskning och forskarutbildning.

Högskolan i Sundsvall/Härnösand har
kritiska synpunkter på möjligheterna för högskolorna atl nu göra en
resursplanering. Högskolan anför;

Organisationen av del interna
resursflödet inom högskoleväsendet hämmar för närvarande utvecklingen av den
lokala högskolans särart. Samarbelel mellan högskolorna begränsas av
nödvändighelen för varje högskola alt hanlera den vertikala organisalionen.
Mångfalden av anslagsposter minskar dessulom möjligheterna atl genomföra en
samlad planering av de lokala resurserna. Som exempel där hinder för en samlad
resursplanering förekommer kan dels nämnas svårigheterna all planera för
lokaler och utrustning anpassade för den lokala verksamheten. Vidare kan nämnas
svårigheterna att kanalisera forsknings- och ulredningsfrågor lill konstruktiva
åtgärdsprogram, beroende på den mångfald inslanser som nu formelll skall vara
inblandade i sådan verksamhel.

3.9 Linjenämnderna

Decentraliseringsgruppen behandlar
vissa problem som kunnal iaklagas i linjenämndernas arbele men framlägger inte
någol förslag lill förändring av linjenämndernas sammansättning eller
funktioner. Gruppen anför:

Kring linjenämndernas
sammansättning med en Iredjedel av var och en av grupperna lärare, sluderande
och förelrädare för yrkeslivel har länge rått slor enighet. Vi har dock kunnal
konstatera all företrädama för yrkeslivel dels har hafl vissa
initialsvårigheler alt påverka linjenämndsarbetet, dels har - på vissa håll -
deltagit i ringa utsträckning. Vad gäller svårigheterna all aklivi ta del i
linjenämndsarbelet beror della ofta på brislande utbildning i fråga om vilken
roll linjenämnden skall spela - en fråga som bör kunna lösas lokall. En annan
orsak kan vara all de som åtagit sig uppdragen missbedömi arbetets omfallning.
Sättet för nominering av ledamöter har kanske inte alltid varit det bästa
försia gången, bl. a. därför all lidspressen var stor. Del ankommer på
högskolestyrelsen atl beakla dessa frågor.

Del har hävdats atl de
yrkeslivsrepresenlanter som själva har yrken för vilka den linjenämnd där de
ingår planerar utbildning ofta varit akliva. Svårast atl följa arbelet har
således de haft som saknar direkl anknylning till sådana yrken. Defta kan
beaktas lokall vid utseende av dessa ledamöter i framliden. Del har i vissa
fall också visal sig vara en ekonomisk fråga hur myckel lid dessa ledamöter
varil villiga att ägna ål linjenämndsarbelet. I reformarbetet förutsågs också
att behovet av och intresset från yrkeslivsföreträdare skulle vara olika från
en utbildning lill en annan. Därför ger författningen utrymme för atl minska
antalet företrädare för yrkeslivet eller helt slopa dem.

SÖ uppmärksammar linjenämnderna i den kommunala högskolan;

En viss kritik har riktals mot
deras organisation och arbete. Det kan därför finnas anledning föreslå, atl en
särskild ulvärdering sker av denna verksamhet inom den närmaste tiden. Sådan
ulvärdering pågår för den

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 60

slalliga högskolans del inom UHÄ:s
reformuppföljningsprogram. Linjenämnderna i den kommunala högskoleutbildningen
har under den lid som gått sedan högskolereformens genomförande sökl
arbetsformer och funktioner som skall kunna befordra samarbete mellan bl.a.
utbildningsnämnder och berörda skolenheter. Den sammansättning som de flesla
linjenämnder fåll skulle spegla yrkeslivet. Del har dock ofta varil svårl all
få med representanter från alla de olika yrken som kan ingå i utbildningslinjerna
inom en linjenämnds ansvarsområde. Linjenämnderna har därför ofta arbetat med
undergrupper, t. ex. arbetsgrupper beslående av represenlanler för utbildning
och yrkesliv. Eftersom medel för all bekosta della arbele varil begränsade, har
arbelet försvårats. Om linjenämnderna skall få faktiskt inflylande över
ulbildningens utformning måsle därför medel slällas lill förfogande. En annan
svårighel har varil att få linjenämndens beslut förankrade i
skolorganisationen. Eflersom reklor inte är självskriven ledamoi i linjenämnden
kan det vara svårt all finna smidiga arbelsformer mellan skola och linjenämnd.
En fördel för verksamheten vore alt rektor alllid är adjungerad till
linjenämnden.

I fråga om linjenämndernas
sammansättning vill SÖ särskilt framhålla nödvändighelen av atl representanter
med erfarenhet från del allmänna skolväsendet ingår i linjenämnd, vars
verksamhelsområde omfallar lärarutbildning.

Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm (HLS) framhåller all de två försia årens verksamhel lalar för en
stark ställning för linjenämnderna. Till dem bör enligt HLS en ökande
delegering kunna ske.

Liknande synpunkter anförs av
planeringsnämnden för lärarutbildning vid universitetet i Linköping, som dock i
likhei med barnpedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala betonar
behovet av ytteriigare informalion och inläsningstid för ledamöterna saml
utrednings- och sekre-terartesurser.

Nämndenför ekonomiföreståndarlinjen
vid universitetet i Uppsala föreslår en utvidgning av linjenämndens
kompetensområde.

Vissa remissinslanser anmärker på
decenlraliseringsgruppens behandling av linjenämndernas situation och anser
all ulredningen här kunnat vara utförligare. Till dessa instanser hör bl. a.
kansli 5 vid universitetet i Uppsala, linjenämnden för samhällsvetar-,
psykolog-, ekonomi- och sek-reterarlinjerna vid samma universitet,
sektorsnämnden för AES-sektorn vid universitetet i Göteborg och; linjenämnden
för bibliotekarielinjen vid högskolan i Borås.

Medicinska fakultetsnämnden vid
universitetet i Göteborg anser att ändamålsenligare organisationsformer bör
framtas. Fakullelsnämnden anför:

Den medicinska ulbildningens
struktur innebär atl den nu gällande uppdelningen mellan linjenämnder och
fakulletsnämnder medfört speciella olägenheter. Särskilt i den kliniska
utbildningen är forsknings- och forskarutbildningsfrågor så nära förknippade
med utbildningsfrågor, att deras behandling i separata organ inle är
ändamålsenligl och föranleder betydande merarbeie. Också i detta avseende
anser fakultetsnämnden atl den medicinska ulbildningens särställning borde ses
över och ändmålsenligare organisationsformer framtas.

En liknande inställning redovisar
odontologiska fakultetsnämnden och linjenämnden vid universitetet i Umeå, som
önskar alt man förutsättningslöst utreder en sammanslagning av linje- och
fakullelsnämnderna.

Styrelsen för universitetet i Lund redogör för en lokal
översyn av instilu-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 61

lions- och linjenämndsorganisalioner och framhåller att de
viktigaste uppgifterna inom den närmaste framliden inle är all del centralt
fastställda regelsystemet ändras ulan all en utveckling av den inlerna
organisationen sker inom ramen för gällande bestämmelser.

4 Regionstyrelserna

Decenlraliseringsgruppen anser, som
tidigare nämnls, att vi även i forlsätiningen skall ha en organisation med
regionstyrelser och framhåller alt den regionala planeringen för grundläggande
högskoleutbildning i framtiden blir så belydelsefull alt en organisation med
belydande förankring i samhällsintressen är angelägen,

Decenlraliseringsgruppen föreslår
inle några förändringar av högskoleregionerna eller av regionslyrelsernas
kompelens, trols de olikheter som föreligger mellan regionernas slorlek, antal
högskoleenheter och struktur.

Varken UHÄ, SÖ eller
regionstyrelserna i LundlMalmö och Umeå högskoleregioner vill ändra
regionindelningen.

Däremot nämner regionstyrelserna i
Göteborgs och Linköpings högskoleregioner de ändringar som diskuierats inom
respektive region.

Regionstyrelsen i Linköpings
högskoleregion anser all man bör undersöka förulsällningarna för alt föra
Kalmar län till Linköpings högskoleregion för all åstadkomma kongruens mellan
högskoleregion och sjukvårdsregion.

Regionstyrelsen i Göteborgs
högskoleregion redovisar all del dominerande anlalet formella och informella
samarbelsorgan som styrelsen har konlakl med i Göteborgsområdet har Hallands
län inkluderat i Göteborgsområdet.

Regionstyrelsen i Stockholms
högskoleregion anser inte någon ändring av kompetensen för regionstyrelsen i
Stockholm jämförl med övriga regionslyrelser är motiverad.

4.1 Regionstyrelsernas funktioner

Regionstyrelserna har tre huvuduppgifter:

1.
atl svara för
den samordnande planeringen av grundläggande utbildning inom högskoleregionen

2.
atl svara för
den slutliga fördelningen av medlen till lokala och individuella linjer och
enstaka kurser (D 10- anslaget)

3.
att ha det
sammanhållande ansvaret för forskningsanknytningen och disponera medlen till
forskningsanknytning.

Remissinstanserna har i yttrandena
i slor utsträckning koncentrerat silt inlresse på regionslyrelserna. Under
denna punkl redovisas allmänna synpunkter, både positiva och negativa, från
remissinstanserna.

Flera remissinslanser betonar
värdet av införandel av den nya regionnivån inom högskoleadminislrationen.

Bland dessa inslanser är - förulom
regionslyrelserna i Uppsala, Lund/ Malmö och Umeå högskoleregioner -
länsskolnämnden i Öslergöllands län, musikhögskolan, dramatiska inslilulet,
GI/IHR, slyrelserna för högskolorna i Växjö, Kalmar och Krislianstad samt
inlerimsstyrelsen för högskoleenheten i Halmstad och styrelsen för högskolan i
Eskilstuna/ Västerås. För regionslyrelsernas nuvarande funktion ullrycks också
posi-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 62

liva synpunkier av styrelserna för universiteten i
Linköping, Lund och Umeå saml av styrelsen jör högskolan i Luleå.

Styrelsen för universiieiei i Lund
förordar all regionslyrelsernas funktion prövas i en forlsall utredning.

Regionslyrelsernas hiltillsvarainde
funkiion kritiseras siarkt av SFS, som menar all regionnivån är helt onödig.

Andra remissinslanser som redovisar
en negaliv inslällning till region-styrelserna är bl. a. styrelsen för
universitetet i Stockholm, konsistoriet vid universitetet i Uppsala, styrelsen
för universitetet i Göteborg, de medicin.s-ka fakidtetsnämnderna vid
universiteten i Uppsala, Göteborg och Lund saml ett flertal linjenämnder och
sektionsnämnder vid universitetet i Stockholm.

SACOISR anser all man inle bör
lägga några yllerligare uppgifler på regionslyrelserna, som kan försvåra ell
avskaffande av dem.

Karolinska institutet anser all
behovel av regionslyrelser bör ulvärderas noga.

4.2 Fördelningen av anslaget D 10. Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser (i fortsättningen benämnt D 10-anslaget)

Decentraliseringsgruppen framhåller
all en av regionslyrelsernas vikligasle uppgifler är all fördela D 1
O-anslaget, Gruppen anför här;

Vi har kunnal notera all missnöje
finns i några regioner med del säll pä vilkel regionslyrelsien fördelal medel
för lokala utbildningslinjer och enslaka kurser. Missnöjet beror på att
regionslyrelsen i delalj föreskrivit vilka enslaka kurser som högskoleenhelerna
i regionen får anordna och alt slyrelsen även i övrigl givit delaljerade
anvisningar om medelsanvändningen. Vi instämmer i kriliken och anser all några
regionslyrelser gått för långt i detaljreglering. Det är enligt vår uppfattning
principiellt vikligl alt högskoleenheterna ges möjlighel all planera och
genomföra utbildning med belydande frihei.

Från många håll har frågan tagils
upp om hur fördelning av medel ur anslaget för lokala och individuella linjer
och enstaka kurser skall ske. Kritiken mol all regionslyrelserna fördelar
samtliga medel ur nämnda anslag är slor från framför alll föieträdare för
universiteten men även från förelrädare för en del andra högskolor. Flera olika
förslag lill förändringar har förls fram.

Enligt elt förslag skulle
regionstyrelserna - som nu - yttra sig över högskoleenhelernas petila och över
de förslag om dimensionering och anordnande av utbildning som ges in av
kommunala huvudmän för högskoleutbildning. Riksdagen skulle därefler fördela
medel ur ovannämnda anslag direkt till högskoleenheterna på samma sätt som nu
sker för sektors-anslagen. Fördelning av medel för molsvarande utbildning med
kommunal huvudman har ansells kunna ske antingen av regeringen eller av regionstyrelserna.

Etl annal förslag, som ofta förts
fram, lar fasla på att en slor del av många högskoleenheters bundna resurser
finansieras ur anslaget för lokala och individuella linjer saml enstaka kurser.
Man har menat all man mot den bakgrunden bör dela upp anslaget i två delar, en
röriig och en fast del. Även från ändamålssynpunkl, har man menat, kan en
rörlig del och en fast del urskiljas. Som rörlig betecknas den del som avser
utbildning på lokala utbildningslinjer och på enstaka kurser som inle antingen
är identiska med

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 63

kurs som ingår i allmän ulbildningslinje eller är kurser
som av andra skäl i realiteten ytlerst anordnas på grundval av riksdagens
beslut om lokalisering. Enligt förslaget skulle medel för den rörliga delen
fördelas av regionslyrelserna. Den fasta delen skulle däremot fördelas av
riksdagen direkl lill högskoleenheterna.

Yllerligare ell förslag går ul på
all riksdagen fördelar medel för här akluella ändamål lill universiteten, medan
regionslyrelserna fullgör molsvarande uppgifter för de andra högskoleenhelerna
och för kommunal högskoleulbildning.

Man har hävdat all de förslag lill
ny ordning som redovisals allmänl sell skulle främja verksamhelen vid högskolan
genom all de skulle medverka till avbyråkratisering, rationalisering, effekiivisering
och decentralisering.

Remissinstanserna har i stor
utsträckning koncentrerat sig på all kommentera de problem som är förknippade
med fördelningen av D 10-anslaget och de olika förslag till lösningar som
decentraliseringsgruppen framlagt.

RRV framhåller bl. a. följande:

RRV vill i detta sammanhang anföra
atl oavsell hur regionslyrelsens beslutsbefogenheter vid D I O-anslagels
fördelning ulformas så är regionslyrelsen, för att väl kunna fylla sina
planerande och samordnande funktioner, starki beroende av kvalilelen i den
informalion om undervisning och forskning, främst dessas kostnader och
resultat, som institutionerna tar fram och förmedlar lill lokala och regionala
beslutande organ. RRV avslutar i dagarna projektet "Resullal- och
kostnadsuppföljning på inslitutions-nivå inom högskolan" (Dnr 1978; 1285).
Projektet är avgränsal lill universitetet i Stockholm där bl. a. förhållandena
på tre inslilulioner har undersökts. I projektet konslalerar RRV alt
institutionerna i regel har, eller har möjlighet att ta fram, lämligen god
informalion av della slag, men atl den i alltför liten utsträckning förs vidare
lill och utnyttjas av organ som linjenämnder, högskolestyrelse och
regionstyrelse. Vidare konstateras all dessa organ inte sällan avslår från all
aklivi efterfråga informationen,

I projektet har också observerats
all de D I O-medel regionstyrelsen fördelar förlorar sin specifika
ändamålsbestämning på vägen lill inslilulionerna. För inslilulionerna framslår
medlen således inle som annorlunda, vad gäller ursprung och ändamål, än de
medel som linjenämnderna själva fördelar, Detla förhållande synes inte stå i
överensslämmelse med hur den nya högskolans anslagssyslem tänktes fungera.

Del är oklart om förhållandena är
likarlade inom högskoleväsendet i övrigt. Allmänt kan dock sägas atl så länge
regionslyrelserna inte kräver och utnyttjar relevant informalion av detta slag
som underiag för sina ålagda beslut rörande anslagsframställning,
medelsfördelning och övergripande planering kan de rimligen inle fullt ut
fungera så som statsmakterna avsett,

UHÄ påpekar också att frågan om
fördelningen av D 10-anslaget inliml hänger samman med rollfördelningen mellan
regionstyrelser och högskoleenheter, UHÄ fortsätter;

Likaså berör frågan förhållandet
mellan regional nivå och central nivå (inkl. regeringen). Del går därför enligt
UHÄ;s mening inte all diskutera hithörande frågor enbart i anslagstekniska
termer.

Planeringsberedningen för
Kl-sektorn anser att det är angeläget atl frågan om D 10-anslagets konstruktion
snarast löses.

Historisk-filosofiska sektions- och
linjenämnderna vid universitetet i Stockholm framhåller att begreppet
"enslaka kurs" innefattar en fundamental och konfliktskapande
oklarhet. Nämnderna anför bl. a.:

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 64

Den hell dominerande delen av
kursutbudet inom linjenämndens ansvarsområde klassificeras som enslaka kurser,
men i realiteten är denna rubricering ingalunda innehållsligt moliverad utan
resultatet av alt de s. k. fria fakullelernas utbildning inte gick atl pressa
in i del yrkesinriklade linjesystem som U 68 konstruerade.

Naturvetenskapliga linjenämnden vid
universitetet i Stockholm anser atl samarbetet mellan universitetet och
regionslyrelsen inle fungerat på ell lillfredsställande sätl, i försia hand
gällande bl. a. fördelningen av medel lill enslaka kurser.

Kritiska synpunkter anföres likaså
av konsistoriet vid universitetet i Uppsala:

Den nya situation i fråga om
medelslilldelning som högskolereformen lell till är ur universitetets synvinkel
mycket olillfredsslällande; budgelarbelel kompliceras och försenas numera i en
omfallning som gjort förulsältningarna för planeringsarbelel på de enskilda
inslilulionerna ohållbara. Även för högskolorna medför del nuvarande
budgetsystemet att planeringsprocessen försvåras och försenas i onödan.

Styrelsen för högskolan i
Eskilstuna/Västerås förordar för sin del all regionslyrelserna bibehålles men
atl de avlastas beslut i fördelningsfrågor. Sådana beslul bör enligt styrelsen
i stället läggas på UHÄ.

Likartade synpunkier anläggs av
linjenämnden för förvaltningslinjen och sociala linjen vid universitetet i
Göteborg:

Beträffande regionstyrelserna anser
vi att vissa av de ärenden som den handlägger skulle kunna skötas av lokala högskolestyrelsen,
medan andra skulle kunna överföras till UHÄ. Beslul om enstaka och lokala
kurser kan bälire förankras om de fallas i högskolestyrelsen än om de fattas i
regionstyrelsen. Vi tror vidare att fördelningen inom en region kan klaras centralt.

Linjenämnden för
malemalisk-naturvelenskaplig utbildning vid universitetet i Umeå framhåller
dock följande:

För vår region fyller
regionstyrelsen en viklig funktion för samordning och planering av regionens
utbildning. I den nuvarande organisalionen slyr dock regionstyrelsen alltför
starki utbudet av enslaka kurser och för linjenämndens del innebär det fler
svårigheter. Förslag lill kursutbud lämnas in till regionslyrelsen innan
linjenämnden hunnit planera sill egel kursutbud. Eftersom en stor del av institutionernas
fasla resurser ligger på enstaka kurser, innebär elt oväntat bortfall av kurser
påfrestning även på institutionernas basresurser.

Mesl posiliva omdömen i fråga om
regionstyrelsernas medelsfördelande funktion är dock företrädare för mindre högskoleenheler
och huvudmän för kommunal högskoleutbildning.

Interimstyrelsen för högskolan i Halmstad anför bl. a.;

Inlerimstyrelsen vill särskilt
betona värdet av nuvarande former för fördelning av medel ur anslaget för
enstaka kurser och lokala linjer. Den dialog som i detta sammanhang förs
internt inom högskolan men främsl mellan företrädare för högskolan och
regionstyrelsen är lill nytta för utbildningens kvalitet och ger en god
möjlighet atl med saklig argumentering påverka medelsfördelningen.

Liknande synpunkter anförs av styrelsen för högskolan i
Växjö.

Även Östergötlands läns landsting
och Älvsborgs läns landsting har goda erfarenheter av samarbelel med
regionstyrelserna. Landstinget i Östergötland anför bl. a.:

Landstinget har goda erfarenheter i samarbetet med
universitetet i Lin-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 65

köping och med regionslyrelsen. Enligt landstingels mening
fyller regionstyrelsen en betydelsefull funktion i organisalionen. Inom den
kommunala högskoleutbildningen finns f. n. smä egna möjligheter atl utveckla
ell syslem med enstaka kurser ulan slöd från regionstyrelsen och i samarbele
med universitetet, Regionslyrelsens befallning med fördelningen av medel för
enslaka kurser bör därför behållas. De olika metoder som nämns i betänkandet
för atl fördela dessa medel på annat säU har var för sig fördelar men inte så
slora atl en förändring av nuvarande ansvarsfördelning kan anses motiverad.

Högskolan i Kalmar anser också atl
det nuvarande systemet för fördelning av D 10-anslaget i stort sell fungerar
väl, men framhåller alt liden mellan medelsfördelningen och läsårels början är
alltför knapp,

4.2.1 Yttranden över decenlraliseringsgruppens modell I

Decenlraliseringsgruppens förslag
all medlen lill enstaka kurser (D 10-anslaget) skulle fördelas direkl av
riksdagen till högskoleenheterna tillstyrks av flertalet lokala
högskolemyndigheter.

Även styrelsen för Uppsala
högskoleregion ansluter sig lill denna fördelningsmodell liksom Sveriges
förenade studentkårer och dess represenlanler i olika högskoleorgan. 1 övrigl
tillstyrks förslaget i huvudsak bl. a. av styrelsen jör universitetet i
Stockholm, konsistoriet vid universitetet i Uppsala, styrelsen för
universitetet i Linköping, karolinska institutet, konsthögskolan, dramatiska
institutet, styrelsen för högskolan i Jönköping, sektorsnämnden för AES-sektorn
vid universitetet i Göteborg, linjenämnden för kemist- och kemitekniklinjerna
vid universitetet i Lund. styrelsen för högskolan i Örebro, linjenämnden för
AES-sektorn vid högskolan i Karlstad, linjenämnden jör
matematisk-nalurvelenskaplig utbildning vid universitetet i Umeå. institutionen
för samhällsbyggnadsteknik vid högskolan i Luleå och av linjenämnderna för
kultur- och information resp, för AES-sektorn vid högskolan i Luleå.

Kritiska synpunkier mol förslagel
anförs dock av regionstyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion som anser alt
förslagel inle är acceptabelt ur regional synpunki. Även regionstyrelserna för
Linköpings. Göteborgs och Umeå högskoleregioner är negativa lill förslaget och
menar atl underlaget för planeringen skulle bli betydligt sämre än vad
nuvarande ordning ger, eftersom regionslyrelsernas insats skulle begränsas till
all avge yllrande över högskoleenhelernas petila,

4.2.2 Yttranden över decentraliseringsgruppens modell 2
(dvs. en uppdelning på en fa st del som fördelas av riksdagen och en rörlig
som fördelas av regionstyrelsen)

Decenlraliseringsgruppens modell 2
har främst uppmärksammals av vissa högskolemyndigheter.

Regionstyrelsen för LundlMalmö
högskoleregion anser all detta förslag bör närmare granskas.

Andra posiliva omdömen om modell 2
lämnas av konsistoriet vid Uppsala universitet, styrelsen för Lunds
universitet, styrelsen för högskolan i Vä.xjö och historisk-jllosojlska
sektions- och linjenämnderna vid universitetet I Stockholm.

Negativa omdömen om förslagel
framförs däremot av en minoritet inom styrelsen för Uppsala högskoleregion, av
styrelsen jör Linköpings högskoleregion, styrelsen jör Göteborgs högskoleregion
och styrelsen jör Umeå högskoleregion. 5 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 104

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 66

Slyrelsen för Umeå högskoleregion anför härvid bl. a.;

1 del nya anslagssystemel fördelas
anslagen både av slalsmakterna och i förekommande fall av regionslyrelsen
principielll oberoende av de slag av kosinader de kommer all läcka. Övergången
lill ändamälsinriklade anslag innebär att de anslagsbeviljande eller
anslagsfördelande inle i princip tar ställning lill vilka medel de
verkslällande myndigheterna skall utnyttja för alt förverkliga målen för
verksamhelen. All del på korl sikl finns en rad fasla kosinader påverkar inle
denna överordnade princip. Däremoi begränsar del naturiiglvis möjligheterna
alt snabbi genomföra vissa typer av förändringar i kursutbudet vilkel man måsle
la hänsyn lill oberoende av på vilken nivå D 10-anslaget fördelas. Del är svårt
all förslå alt centraliseringen av dessa årliga beslul lill riksdagen skulle
skapa slörre irygghet för dem som är verksamma vid högskolan än om dessa beslut
las i ell organ där minst sju ledamöter kommer ifrån högskolan. Det är nu inte
heller så atl högskolans fasla lärare som bekosias av sektors- och
fakultelsanslag har större irygghel i anställningen än lärarljänslerna som
bekosias av D 10-anslagel. 1 båda fallen fallasju åriiga beslul om medel.
Anställningsformen bör sålunda kunna ses hell skild ifrån sältel alt fördela
medel lill enhelerna.

Några har också föreslagit alt
medel för enslaka kurser som även ingår i allmänna ulbildningslinjer, liksom
medel för C- och D-kurser borde undandras från regionslyrelsens ansvarsområde.
Del moliv som anförs är alt lokaliseringen av allmänna ulbildningslinjer liksom
av forskaruibildning beslutas av riksdagen.

För alt främja de övergripande
målen för högskolereformen är del i den regionala planeringen angelägel all
kunna väga olika former av kursutbud mol varandra. Exempel på sådana
avviigningar är fördelningen mellan olika lyper av kurser, kursernas
lokalisering och distributionsform m, m. Även omfattningen av kurser som
förbereder för forskarutbildning, s, k, fördjupningskurser, bör kunna vägas mol
övriga ändamål. Regionstyrelsen har därför svårt alt se atl del förhållandel
atl en kurs samtidigt med all den ingår i en allmän ulbildningslinje också
bjuds ul som enstaka kurs skulle moiivera all den undanlas från en samlad
regional planering av kursulbudet. Ulbudel av enstaka kurser bör enligt
regionslyrelsens mening ses som en helhet oberoende av om vissa kurser också ingår
i allmänna ulbildningslinjer.

4.2.3 Yttranden över decenlraliseringsgruppens modell 3
(dvs. riksdagen fördelar anslaget D 10 såvitt gäller universiteten, medan
regionslyrelserna fördelar medlen till övriga högskoleenheter och till den
kommunala högskoleutbildningen)

Decentraliseringsgruppens tredje
förslag i fråga om fördelningen av D 10-anslagel kommenteras av några
högskoleenheter.

Styrelsen för Stockholms
universitet förordar - med vissa modifikationer - en anslagsomläggning i
överensstämmelse med decenlraliseringsgruppens förslag 3,

Slyrelsen anför bl, a,;

För universitetet har D 10-anslagel
således i hög grad karaklär av seklorsanslag.

Del berälligade i elt sådanl synsätt kan ytteriigare
belysas.

Enligi de intentioner som var
vägledande vid anslagsomläggningen den 1 juli 1977 skall rekryteringen lill
forskarutbildning huvudsakligen ske från de allmänna utbildningslinjerna.

Detla är självfallel giltigt vid en leknisk högskola eller
en medicinsk

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 67

utbildnings- och forskningsenhet eftersom dessa enheler
får praktiskt taget alla resurser för grundutbildning över sektorsanslag.

Del är däremot inle giltigt vid
universitetet. Där kan endast en obetydlig del av rekryteringen lill de filosofiska
fakullelernas forskarutbildning ske över allmänna linjer.

Universileiels nuvarande resurser
för humanistisk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig grundutbildning är
således nödviindiga om forskarutbildningen och forskningen skall kunna bibehållas
i nuvarande omfallning.

Denna omfallning besläms genom de
av riksdagen anvisade fakulleisanslagen. Det måste därför anses naluriigt all
riksdagen även tilldelar medel för den grundläggande uibildning, som ulgör
forskarulbildningens rekryteringsbas.

Av vad som ovan anförts står det
klart all universiieiei kan genomföra en ralionell, långsiktig planering av sin
verksamhel inom såväl grundläggande utbildning som inom forskarutbildning och
forskning först när de samlade ulbildnings- och forskningsresurserna blir
anvisade av riksdagen.

Andra posiliva synpunkier på
förslag 3 framförs av sainhällsveienskup-liga jäkultetsnåmnden vid
universitetet i Göteborg och av sektorsnämnden för AES-sektorn vid samma
universitet.

Negaliva inställningar lill förslag
3 redovisas däremoi av regionslyrelserna för Linköpings högskoleregion.
LundlMalmö högskoleregion, Göteborgs högskoleregion och Umeå högskoleregion
saml av konsistoriet vid universitetet i Uppsala.

4.2.4 Decenlraliseringsgruppens förslag att en ny utredning
av frågan görs, sedan ytterligare något års erfarenhet vunnits

Förslagel om en ny utredning av
frågan om fördelningen av D 10-anslaget lillslyrks av ell stort anlal
remissinslanser.

Bland de remissinslanser, som
ansluter sig lill förslagel eller säger sig kunna acceptera en ny ulredning,
kan nämnas statskontoret, RRV. UHÄ. Landslingsförbundel, Svenska
kommunförbundet, TCO, SACO/SR. regionslyrelserna i Stockholms, Linköpings,
Lund/Malmö. Göteborgs och Umeå högskoleregioner, högskolan för lärarulhildnhig
i Siockholm, musikhögskolan i Stockholm, högskolan i Kalmar, läkarlinjenämnden
vid universitetet i Lund, sektorsnämnden jör undervisningsyrken vid universitetet
i Göteborg, högskolan i Karistad. styrelsen för universiieiei i Umeå,
samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid universitetet i Umeå, linjenämnden
för AES-sektorn vid samma universitet, högskolan i Luleå och högskolan i
Östersund m.fl.

4,3 Fördelning av anslaget till forskningsanknytning

Decenlraliseringsgruppen har även
behandlat regionstyrelsernas ansvar för forskningsanknytning och fördelningen
av anslaget D 12 till de högskoleenheler som saknar fasla resurser för
forskning eller forskaruibildning. Ulredningen, som bl, a. redovisar förslag
från universiteten atl fördelningen av medel till forskningsanknyining skulle
flyllas över lill dem, framlägger dock inle några egna förslag i denna fråga.

Decentraliseringsgruppen anför bl, a. följande:

Grundlankarna bakom forskningsanknytningen är bl, a,
all höja de

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 68

"nya" utbildningarnas kvalilel, all höja
lärarnas kompelens, atl ge möjlighel lill anknylning av lärare och studerande
vid högskolor m,n, ulan forskning till den forskning som bedrivs vid bl, a.
universileien, alt ge möjlighel för nya studerandegrupper lill
forskarutbildning m, m. Atl planera för vilka olika adminisiraliva och andra
åtgärder som ska kunna vidlas för all främja forskningsanknytning fordrar
enligi vår mening ingen velenskaplig utbildning, Däremoi krävs sådan
utbildning saml god insikt i vetenskaplig metodik och relevant fonkning av dem
som ska utföra forskningsprojekt, planera och genomföra forskarutbildning,
skriva läromedel, handleda forskarsluderandc elc. Del senare sker vid
högskoleenhelerna. Det missnöje med regionstyrelsernas behandling av
forskningsanknylningsfrä-gorna som vi kunnal märka har ofta sin grund i
missuppfallningen atl medlen lör forskningsanknyining i första hand skulle
användas lill nya forskningsprojeki, Missuppfallningen beror bl, a, på
brislande informalion om vad som åsyftas med forskningsanknylningen,
Regionslyrelserna arbelar f. n. med dessa informalionsfiågor.

Vi anser all regionstyrelserna
vilkas ansvarsområde läcker den slalliga och den kommunala högskoleutbildningen
är väl lämpade alt la ansvaret för planeringen av alt de högskolor som saknar
fasla resurser för forskning och all de utbildningar som nu saknar
forskningssamband ges forskningsanknytning. Vi anser alt det är viktigt atl
planeringen av forskningsanknytningen sker i nära samarbele med berörda organ
vid enheler med fast forskningsorganisalion.

Decenlraliseringsgruppens
resonemang och slulsalser har kommenterats av etl slort anlal remissinslanser.

Decenlraliseringsgruppens
slällningstagande att inle föreslä någon förändring av regionstyrelsernas
uppgifler i fråga om forskningsanknylningen delas i huvudsak av flera
remissinslanser, l,ex, UHÄ, SÖ, regionstyrelserna, högskolan i Vå.yö,
högskolan i Kalmar, sektorsnämnden för undervisningsyrken vid universitetet i
Göteborg, liiijenåmnden för förskollärarutbildning vid sainnui universitet,
institutionen för vårdläraruibildning vid universitetet i Göteborg,
forskningsnämnden vid högskolan i Karistad, linjenämnden för AES-sektorn vid
universitetet i Umeå. samhällsvetenskapliga jäkultetsnåmnden vid samma
universitet och interimsstyrelsen jör den statliga högskoleutbildningen i
Skövde. Södermanlands läns lundsting, Öslergöllands läns landsting. Jönköpings
läns lundsting, Hallands läns landsting, Västmanlands läns landsting,
Jämtlands läns landsting saml Vä.xjö kommun.

SÖ behandlar även de problem som är
förknippade med forskningsanknylningen i den kommunala högskolan och anför bl,
a,;

För de kommunala
högskoleutbildningarnas del är behoven av insalser för forskningsanknyining
belydande. Myckel lalar för alt sådana resurser på sikl inordnas i de reguljära
sektors- och fakulleisanslagen, Eflersom del inte finns några sektorsanslag för
den kommunala högskoleulbildningen bör dock regionslyrelserna lills vidare,
liksom hillills, ha särskilda medel lill förfogande för forskningsanknytning av
denna utbildning,

Forskningsanknylningsfrågor bereds
ofta av regionala seklorsvisa organ. Därigenom har en värdefull koppling lill
t, ex, utbildningsväsendet i övrigl kunnal komma lill stånd. Här saknas
emellerlid något förslag om hur det allmänna utbildningsväsendet skulle kunna
representeras i sådana organ, Ell sådanl hade enligi SÖ:s mening varil
värdefulll.

Även Värmlands läns landsting och
Stockholms skoldirektion framhåller behoven av yllerligare insatser för
forskningsanknytning inom den kommunala högskolan.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 69

Vissa remissinslanser framför
kritiska synpunkier på decentraliseringsgruppens ställningstaganden och
föreslår all fördelningen av medlen till forskningsanknytning skall göras av
andra högskolemyndigheter. Till dessa remissinstanser hör bl.a. SFS. som anser
atl regionslyrelserna skall avskaffas och medlen lill forskningsanknyining
fördelas direkt av riksdagen. Likarlade synpunkier anförs bl.a. av styrelsen
jÖr universiieiei i Stockholm, konsistoriet vid karolinska inslilutel.
styrelsen jör universiieiei i Göteborg och styrelsen jör högskolan i Jönköping.

Andra kritiska omdömen om
decenlraliseringsgruppens ställningstaganden framförs av bl.a. SAF och
SACOISR, som anser atl fördelningen av medlen lill forskningsanknytning bör
läggas på högskoleslyrelse resp, på fakullctsnämnd. Liknande synpunkier
framförs bl.a, av planeringsnämnden för lärariithitdning vid universitetet i
Linköping, hiimanisllskii sektionsnämnderna vid universitetet I Göteborg,
biologisk-geovetenskupligu sektionsnämnden vid universitetet i Göleborg och
slyrelsen för universitetet I Umeå. Malmöhus läns landsting påpekar alt
landstinget haft dåliga erfarenheler av samarbelel med regionstyrelsen i denna
fråga.

4.4 Sammansättningen av regionstyrelserna

Decentraliseringsgruppen anför bl. a.;

Sammansätiningen av
regionslyrelserna har mot bakgrund av atl två iredjedelar av styrelsens
ledamöier hämtais från samhällel ulanför högskolan kritiserals. På sina håll
är kritiken särskili slark och man menar, alt företrädarna för högskolan inle
kan påverka slyrelsearbetel. Del har, som nämnls ovan, påtalats all del finns
risk för all lokala och kommunala aspekler kan läggas på riksrekrylerande
utbildning och nationell forskning genom att styrelserna är för slarki
förankrade i samhällslivet i regionen,

Endasl två av de 21 ledamöierna
förelräder högskolans verksamhet medan 14 hämias från samhällel i övrigt och
fem förelräder arbetstagarorganisationerna och de sluderande, Självfallel
förekommer en viss bundenhet från ledamöternas sida lill den egna orten. Den
kommer sannolikl all minska i lakl med alt ledamöterna växer in i sin roll som
beslutsfattare för hela regionens högre utbildning. Vi har således inte funnit
att nägol oförutsett iniräffal i förhållande lill målen för
reformverksamheten.

Del har också hävdals all del finns
risk för all de slörre enheterna blir bälire lillgodosedda än de mindre därför
atl majorilelen av ledamöierna i vissa fall kommer från den större orten. Vi
tror all den kriliken lill viss del är berättigad. Vi menar dock all dessa
risker blir mindre alll eflersom ledamöierna med liden säkert identifierar sig
mer med regionen än med viss kommun eller ort. Det är delvis en fråga om
utbildning av ledamöterna i frågor om siyrelsens mål och policy.

Kritik har vidare kommit fram i
fråga om regionstyrelsernas slorlek. Styrelsens ledamöter är, som nämnts ovan,
21 lill antalet. 1 förhållande lill andra statliga styrelser är della antal
stort. Centrala ämbetsverks slyrelser brukar vanligtvis bestå av mellan fyra
och 12 ledamöier. Som jämförelse kan nämnas atl högskolestyrelserna har 15
eller 18 ledamöter.

När det gäller regionslyrelsernas
ledamotsantal beslutade riksdagen all relationen mellan förelrädare för
allmänna intressen och företrädare för högskolan skulle vara 2; I. Mot denna bakgrund är det svårt alt
- som många önskat - minska antalet ledamöter. Del skulle i så fall innebära
all man också minskade anlalet företrädare för verksamhelen vilket skulle
slrida hell mot de förslag vi fåll in.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 70

Vi föreslår all regionslyrelsens
toiala ledamotsanlal minskas från 21 till 18 genom atl antalet företrädare för
allmänna intressen minskas frän 14 till elva. Minskningen av
regionslyrelseledamöiernas antal bör ske i samband med att nuvarande mandattid
för ledamöierna går ut vid budgelårsskiftet 1979/80.

Decenlraliseringsgruppens förslag
kommenteras av flertalet remissinslanser. Meningarna om förslaget är dock
delade.

Posiliva omdömen om förslaget
lämnas av bl.a. RRV. sivrelsen för universiieiei i Stockholm,
språkvelenskapliga sekti(nisnäinnden vid samma universitet, faramaceiitiskii
fakidtetsnämnden och nämnden för apote-kurlinjen vid universitetet i Uppsala
samt juridiska fakullelsnämnden och nämnden för jurisllinjen vid summa
universitet, tekniska högskolan i Linköping, medicinska fakultetsnåinndcn och
nämnden för läkarlinjen vid universitetet i Linköping, linjenämnden för
kultiirkommunikutionslinjen vid universitetet i Göteborg och linjenäinnden för
språkvetenskaplig iil-hildning vid summa universitet, avdelningen för enstaka
kurser vid högskolan i Borås, linjenämnden för AES-sektorn vid universitetet i
Umeå, samhällsvetenskapliga fukulletsnåmnden vid universiieiei i Umeå,
inate-matisk-naturvetenskapliga fakiiltetsnåmnden vid universitetet i Umeå,
medicinska fakultetsnämnden och låkiirlinjenämndcn vid universiieiei i Umeå,
institutionen jör samhållsbyggnadsteknik vid högskolan i Luleå samt av SACO/SR
och SAF.

Andra förslag lill förändrad
sammansällning av regionslyrelserna med uiökad representation för högskolan,
framförs av bl, a, konsistoriet vid karolinska institutet, institutionen för
vårdlärarutbildning vid högskolan för läraruibildning i Stockholm,
linjenäinnden inom teknisk sektm- vid universitetet i Göleborg och av
konsthögskolan.

Vissa remissinslanser är däremoi
avvisande lill decenlraliseringsgruppens förslag och avslyrker del rned
hänvisning dels till all den föreslagna minskningen av anlalet ledamöter har
begränsad betydelse rent arbeismässigi, dels till atl del är för lidigl atl
göra lorändringar av regionslyrelsernas sammansättning.

Negativa till förslagel är bl, a.
UHÄ. länsskolnämnden i Östergötlands län. länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus
län, regionstyrelserna. KTH. konsistoriet vid universitetet i Uppsala,
slyrelsen för universitetet i Linköping, styrelsen för högskolan i Falun/Borlänge,
högskolan i Örebro, styrelsen för universitetet i Linköping, styrelsen för
högskolan i Jönköping, styrelsen jör högskolan i Vä.xjö, slyrelserna jör
högskolorna i K rist i-anstud, Borås och Karlstud. styrelsen för universitetet
i Umeå. styrelserna för högskolorna i Luleå och Östersund saml
Landstingsförbundet, Svenska kommiinjörhundet, LO och TCO.

4.5 Regionindelningen

Decenlraliseringsgruppen diskuterar
indelningen i högskoleregioner men lägger inte fram några förslag lill
förändringar.

Denna fråga berörs av några remissinstanser.

Regionstyrelsen för Linköpings högskoleregion anför bl,
a,;

Regionslyrelsen vill för sin del
framhålla alt den brislande överensstämmelsen mellan indelningen i
sjukvårdsregion och högskoleregion är besvärande för Linköpings
högskoleregion. Regionslyrelsen förulser alt dessa problem kan komma all öka i
samband med den föreslagna försöksverk-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 71

samhelen med ell regionall hälsouniversitet i Linköpingsregionen
där nära samverkan och integration förutsätts mellan de olika
vårdyrkesulbildning-arna.

Regionslyrelsen anser mot denna
bakgrund all man bör undersöka förulsältningarna för all föra Kalmar län lill
Linköpings högskoleregion för atl åstadkomma kongruens mellan sjukvårdsregion
och högskoleregion.

Även slyrelsen för universiieiei i Linköping tar upp denna
fråga:

Linköpings högskoleregion intar en
särställning genom all endast två slalliga högskoleenheler ingår. Skulle etl
förslalligande av den kommunala högskolan komma till slånd skulle således
regionslyrelsens uppgifler reduceras till alt samordna verksamheten vid två
högskoleenheler. Del finns därför anledning all överväga en ändrad
regionindelning. Med hänsyn lill all Kalmar län ingår i samma sjukvårdsregion
som Öslergöllands och Jönköpings län har universitetet tidigare föreslagil alt
regionen borde omfalta de tre nämnda länen. En annan möjlighel kan vara alt
beakla universitetets förslag i samband med remis.sarbetet på U68 om en
sammansmältning av den regionala och lokala nivån - en enda slyrelse, som
behandlar gemensamma frågor in plenum och rent lokala frågor i ortsulskoll.

Regionstyrelsen för Göteborgs
högskoleregion redovisar atl del dominerande anlalel formella och informella
samarbelsorgan som slyrelsen har konlakl med i Göteborgsområdet har Hallands
län inkluderat i Göteborgsområdet, Av denna anledning bör - enligt
regionstyrelsens mening -denna fråga noga studeras om en undersökning kring
regionindelningen aktualiseras.

Regionstyrelsen jör Umeå
högskoleregion instämmer i decenlraliseringsgruppens åsikt all del nu inle
finns underlag för förändringar av indelningen i regioner.

5 Förändringar avseende UHÄ

Decenlraliseringsgruppen har inle
sluderal de cenirala funklioner för högskolan som ligger pä SÖ, En sådan
översyn görs delvis av andra uiredningar, Lex, den skoladminisiraliva
kommiitén.

Decentraliseringsgruppen framlägger
förslag i fråga om förändring av sammansättningen av UHÄ:s slyrelse,
sammansätiningen av planeringsberedningarna och UHÄ; s slorlek.

5.1 Sammansättningen av UHÄ:5 styrelse

Decentraliseringsgruppen anför bl. a.;

UHÄ;s interna organisalion har
utsålts för kriiik. Det är i första hand sammansättningen av slyrelsen och
planeringsberedningarna saml planeringsberedningarnas funktion som har
diskuierats. Även kansliorganisationen, särskilt vad gäller de tre byråerna
för utbildning och forskning (UF-byråerna), har ifrågasatts. Vad först gäller
kriliken mot UHÄ;s slyrelse har den kommit från olika håll och av skilda
anledningar. Del har hävdals atl styrelsens sammansättning gör all verkel i
förhållande till de på i huvudsak polilisk grund lillsalla regionslyrelserna
får sämre slagkraft. Även mol bakgrund av högskolestyrelsernas sammansättning
har många ansett UHÄ;s styrelse vara "omodern". Man har påtalat alt
regionstyrelserna har lättare att agera gentemoi departement och riksdag
eftersom riksdagsledamöter och andra politiker ingår i dessa styrelser. Det har
ansetts finnas risk för all UHÄ kan komma i underläge genom all dess

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 77

styrelses ledamöier inle har polilisk förankring. Del har
också riklals kriiik mot atl sju av elva ledamöter är självskrivna i styrelsen.

Många har hävdat alt planeringsberedningarnas
ordföranden inle bör vara självskrivna i slyrelsen. Vissa bedömare har ansell
det vara olämpligt all kombinera ledamolskap i slyrelsen med ordförandeskap i
planeringsberedning. En slor del av ledamöterna har härigenom redan före
styrelsens behandling lagil ställning i vissa frågor. Dessulom kan kopplingen
till planeringsberedningarna göra atl sektors- och fakultelslänkandei kommer i
centrum på elt sätt som är och i den framtida högskolan kommer all vara
olyckligt. För alt nå högskolans mål kommer i alll högre grad sektors- och
fakultetsövergripande åtgärder alt erfordras. En slörre beredskap inom det
centrala verkel för ålgärder av generell arl erfordras. Siyrelsens nuvarande
utformning anses vara ett hinder för en utveckling i önskad riktning. UHÄ
betraktas allmänl som ell "ämbelsmannaverk" där tjänstemännens bedömningar
oflasl har avgörande betydelse även i principiellt viktiga frågor. Våra egna
undersökningar - intervjuer, protokoll m.m. - ger stöd för samma uppfattning.

Vilka intressen ska då vara
företrädda i del cenirala ämbetsverkets slyrelse? Vilka grupper i samhället bör
få särskild möjlighel fill påverkan? Högskolans verksamhel bygger på den
verksamhel som bedrivs i den obligaioriska skolan och gymnasieskolan. VI föreslår därför alt en företrädare
för SÖ;s verksamhelsområde skall ingå i styrelsen - allra helst som SÖ i varje
fall än så länge är lillsynsmyndighel för den kommunala högskolan. Vid sidan
av förelrädare för arbelstagarinlressena bör även förelrädare finnas för
arbelsgivarsidan, .arbetsgivare finns dels på den privala seklorn, dels på den
offenlliga seklorn. Vi Jöreslår alt man i instruktionen föreskriver att en
ledamot i styrelsen skall ulses efler förslag av Svenska
arbetsgivareföreningens förtroenderåd och en efler förslag av Landslingsförbundel
och Svenska kommunförbundet.

I syfte all stärka förtroendet för
del cenirala ämbetsverket inom högskolan bör företrädare för lärare och
forskare ulses även på annal sätl än genom arbetstagarorganisationer. Här finns
olika vägar atl gä. Förslag lill ledamöier som kan representera utbildning och
forskning kan hämias in av regeringen på skilda sätt. Man kan låta högskolans
reklorer komma in med förslag. Man kan vända sig fill de elektorsförsamlingar
som ulser forskningsrådens ledamöter. Man kan också läla högskoleenheterna
avge förslag. Vi föreslår att universitet och högskolor gemensamt avger
förslag på förelrädare för verksamhelen inom högskolan. Vi föreslår alt anlalet
sådana förelrädare skall vara minsl två. Vi anser det vidare vara självklart
all förelrädare för arbelslagarorganisalionerna skall ingå i ämbetsverkets styrelse.
Syftet med en sådan representation är atl tillgodose intressena för
arbetslagarna i samhällel som helhel. Vi Jöreslår att anlalet förelrädare för
arbetstagarorganisationerna skall vara tre. Förslag avseende nämnda företrädare
bör avges av de tre huvudorganisationerna LO, SACO/SR och TCO på det säll som
regeringen bestämmer. Vi anser det också självklart all de sluderande skall
vara företrädda i slyrelsen. Vi föreslår atl en ledamoi i slyrelsen skall
företräda de sluderande. Anlalet ledamöier i UHÄ:s slyrelse blir sålunda elva
rned universitetskanslern och planeringschefen. Förslag till
författningsändring i fråga om UHÄ; s slyrelse ges i kapitel 7.

Remissopinionen är spliltrad.
Decentraliseringsgruppens förslag tillstyrks av bl. a. RRV, styrelsen för
universitetet i Stockholm, musikdramatiska skolan i Stockholm (MDS),
konsistoriet vid universitetet i Uppsala,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 73

styrelserna för högskolorna i Kalmar, Falun/Borlänge,
Eskilsiuna/Västerås och Karlstad, länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus lån,
medicinska fakullelsnämnden vid universiieiei i Uppsala, styrelsen jör
uhiversiietet i CJöteborg och institutionen jör samhållsbyggnadsteknik vid
högskolan i Luleå saml av SFS, Stockholms läns landsting. Blekinge läns
landsting. Falu kommun och Luleå kommun. Regionslyrelsen jör Umeå högskoleregion
anser atl en representant för sialen som arbelsgivare borde ingå i slyrelsen.

Kommunförbundei framhåller all
Landslingsförbundel och kommunförbundet bör ha var sin represenianl i UHÄ;s
slyrelse.

Decenlraliseringsgruppens förslag
avsiyrks bl.a. av statskontoret. UHÄ, SÖ, regionstyrelsen för Göteborgs
högskoleregion, KTH, Kl, styrelsen jör universitetet i Linköping, styrelsen
för Chalmers tekniska högskola och styrelsen för universitetet i Umeå saml av
Landstingsförbundet, Solna kommun. LO. TCO. SACOISR och SAF.

5.2 Planeringsberedningarnas sammansättning

Decenlraliseringsgruppen anför bl, a,;

Planeringsberedningarna har
kritiserats för att de mesl beslår av arbetsmarknadens representanter och ej
är förankrade i tillräcklig ulslräckning i de lokala högskolemyndigheterna ute
i landel. Vidare har man anfört all beredningarna har för många ledamöier
tolall och för få förelrädare för de inom högskolan verksamma. De arbelar bl,
a, av denna anledning, har man menat, inte i tillräcklig kontakt med de lokala
och regionala organen, Planeringsberedningsarbetel gör all handläggningen av
många ärenden blir tungrodd och långsam.

Enligt förordningen (SFS 1976: 702)
med instruktion för UHÄ är antalet ledamöter i beredningarna högst 18 uiöver
ordföranden, Ledamöierna ska förelräda de delar av samhälls- och yrkeslivel som
har anknylning lill beredningens ansvarsområde saml förelräda lärare, andra
anslällda och studerande inom ansvarsområdet (ll§). Vi anser all det lolala
anlalel ledamöier inte bör ökas med hänsyn till alt beredningarna redan nu är
slora. Någon minskning är vi inte heller beredda alt förorda. Vi anser dock all
av de 18 ledamöierna flera än vad som nu är fallel bör hämias bland förelrädare
för verksamhelen inom högskolan. Fördelningen av ledamot-platserna i
beredningarna bör därför enligt vår mening göras annorlunda inför näsla
mandatperiod. Vi föreslår all minsl 12 ledamöier hämtas inom högskolan.

Genom den utökning av antalet
företrädare för högskolan som vi föreslår kan man få en mera allsidig
represenlalion från skilda utbildningar och forskningsområden. Vi förutsätter
därvid all dessa ledamöter ulses med hänsyn till sin sakkunskap och erfarenhet
av utbildning och forskning inom resp. berednings ansvarsområde.

UHÄ har inom ramen för sitt
utvärderingsarbete låtit granska planeringsberedningarna och deras arbele. Vi
utgår ifrån atl den kritik som härvid kommit fram skall leda lill atl de
interna arbetsformerna ses över. Vidare bör verksledningen noggrant följa
arbetets inrikining inom plane-ringsberedningarna.

Vi inslämmer i del förslag vi fått
att planeringsberedningarna bör arbeta i nära konlakl med lokal och regional
nivå. Detta är dock enligt vår mening så självklart atl del vore genant all
föreslå alt författningarna bör innehålla en föreskrift härom.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 74

Även i fråga om della förslag är remissopinionen
splittrad.

Förslaget lillslyrks av
regionslyrelserna i Uppsala och Linköping, styrelsen jÖr Stockholms
universitet, styrelsen jör karolinska institutet, MDS, konsistoriet vid
universitetet i Uppsala, styrelsen för universitetet i Göteborg, Chalmers
tekniska högskola, högskolan i FalunlBorlänge, styrelsen för universitetet i
Umeå. högskolan i Kalmar och institutionen jör sam-hällsbyggnadstekiiik vid
högskolan i Luleå saml av SAF. SFS, SACOISR och Luleå kommun.

Decenlraliseringsgruppens för;5lag
avsiyrks av statskontoret, UHÄ, regionstyrelserna i Göleborg och Umeå,
högskolan I EskUstunalVästerås samt av Solna kommun. Landstingsförbundet,
Kommunförbundet, LO och TCO.

5.3 UHA:s storlek

Decentraliseringsgruppen framhåller
alt del riklals kriiik mol UHÄ;s personalresurser i den nu decentraliserade
högskolan och anför bl, a, följande;

Det centrala ämbetsverket borde
enligt mångas mening kunna fullgöra sina uppgifter med en - jämförl med nuläget
- reducerad personalstyrka bl. a. med hänsyn lill den decentralisering som
skell.

Decenlraliseringsulredningen
föreslår i sill betänkande (SOU 1978: 52 s. 107) all ell anlal cenirala
myndigheter får i uppdrag atl visa hur befogenheter och resurser omfördelas
mellan olika nivåer. De bör också - antingen arbetsuppgifterna växer eller
inte - ges i uppdrag all i elt allernaliv räkna med en personalreducering
centralt under en femårsperiod.

Vi har inte deialjsluderal
arbelsinsalserna på UHÄ och kan inle bedöma hur storl anlal ijänslemän som
behövs för de funklioner som UHÄ nu har. Vi har därför inle funnit skäl atl
l~öreslå en drastisk nedskärning av personalresurserna. Vi vill
däremoi/öre,?/å all UHÄ ges i uppdrag alt redovisa ell alternativ som innebär
en reducering av de toiala personalresurserna med tre procent under vart och
ett av fem år. 1 anslulning härtill bör också möjligheterna lill ytterligare
decenlraliseringsålgärder belysas. En sådan belysning kan då göras mol bakgrund
av etl par års erfarenhet av den nya högskolan. Skulle en sådan minskning sedan
genomföras är den av den omfattningen all den bör kunna ske genom s. k.
naturlig avgång.

Vi anser vidare alt varje myndighel
inom högskolan skall ha lill uppgifl all la fram och redovisa
decenlraliseringsförslag. En sådan redovisning kan göras i exempelvis
anslagsframslällningen för myndighelen.

Förslagel tillstyrks bl.a. av RRV,
regionstyrelserna i Stockholm och Umeå, styrelserna för universiteten i
Linköping och Göteborg, högskolan i Falun/Borlänge och av
decenlraliseringsutredningen samt av Landstingsförbundet, LO och SFS.

Decenlraliseringsgruppens förslag
avstyrks bl. a. av UHÄ, regionstyrelsen i Göteborg och högskolan i Borås saml
av TCO. Regionstyrelsen i Göteborg släller sig allmänt tveksam till om några
genomgripande förändringar kommer all åstadkommas av den förslagna ålgärden.

SACO/SR-föreningen vid UHÄ erinrar
om all UHÄ;s kansliorganisalion nyligen varit föremål för ingående överväganden
och ifrågasätter del meningsfulla i alt forlsall spekulerande om
konsekvenserna av olika organisatoriska lösningar.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 75

5.3.1 Ett samordnande organ under universitetskanslern

Decentraliseringsgruppen föreslår
all en samordnande stab av tjänstemän - placerade direkt under
universitetskanslern - inrälias för all molverka sekioriseringen och arbela
för all öka konlaklerna mellan beredningarna och deras kanslier.

Förslagel lillslyrks av bl, a. MDS.
högskolan för läraruibildning I Stockholm, GlIIHR, högskolan i FalunlBorlänge,
linjenämnden för teknisk sektor vid högskolan i Luleå och av institutionen för
mätteknik vid universitetet i Linköping.

Förslagel avsiyrks bl, a, av
styrelsen jör Göteborgs universilei, högskolan i Eskilstuna/Västerås,
styrelsen jör universiieiei i Umeå och kansli 5 vid universitetet i Uppsala.
UHÄ anser all UHÄ;s kansliorganisalion i slällei skall anpassas lill
övergripande uppgifter, SACOISR påpekar att frågan bör avgöras internt inom
UHÄ,

6 Samrådsskyldighet vid avvikelse från planeringsramar
för grundläggande högskoleutbildning

Decentraliseringsgruppen anför bl, a,:

Riksdagens utbildningsutskott har i
sill belänkande UbU 1976/77:20 (s 78 f) behandlat frågor rörande fastställandet
av antalet antagningsplatser inom slalliga allmänna ulbildningslinjer.

Regeringen har genom beslut
1977-05-05 fäsl berörda myndighelers uppmärksamhel på vad UlbildningsulskoUel
anförl i frågan, UHÄ har därefter 1978-04-19 med angivande av innehållel i
riksdagens beslul meddelat vissa föreskrifier (UHÄ-FS 1978:25),

Uiskoltet har ansell det angelägel
alt dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhel vid den översyn av
beslutsbefogenheterna inom högskolan som skulle göras. Vi får därior anföra
följande.

Vad gäller allmän ulbildningslinje
eller påbyggnadslinje som anordnas vid slallig högskoleenhel och vars
anlagningskapacilel faslslälls av riksdagen gäller all högskolestyrelsen
beslular om slulligl anlal anlagnings-platser. Smärre jusleringar uppåt eller
nedål är möjliga att göra allt efter de lokala förulsällningarna, UHÄ;s
föreskrifter innebär all högskoleenhelen skall ha samråd med UHÄ om man avser
besluta om avvikelse med mer än 10% från den av riksdagen beslutade
kapaciteten.

När del gäller andra allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer fastställer riksdagen en planeringsram
per sektor. Riksdagen anger också vilka linjer inom seklorn som förutsätts
anordnas vid de enskilda högskoleenhelerna. Högskolestyrelsen får därefler
besluta alt linje som innefattas i riksdagsbeslut om planeringsram inte skall
anordnas eller alt linje som inle innefattas skall anordnas vid enhelen. Innan
sådanl beslut fattas skall samråd äga rum med UHÄ, Högskolestyrelsen skall
vidare med utgångspunkt i anvisade resurser och i den fastställda
planeringsramen slutligt fastställa anlagningslalen för de enskilda linjerna.
Om styrelsen därvid avser all besluta om anlagningslal som gör atl avvikelsen
från den av riksdagen fastställda planeringsramen för seklorn blir mer än 10%,
skall styrelsen enligt UHÄ:s föreskrifier samråda med UHÄ, Föreskriften gäller
inte om avvikelsen beror på all antalet sökande lill linje som lillhör del fria
områdel medför all anlalel nybörjarplatser där måsle uiökas.

Man skall se de akluella frågorna från flera uigångspunkter.
Del är

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 76

förvisso väsenlligl alt inte en högskoleenhet genom sina
beslut om utbud och antagningstal skapar en siluaiion som får effekter även på
utbud och sökandefrekvens vid andra högskoleenheter. Så kan under vissa
förutsättningar bli fallet, I andra fall skulle beslul kunna fattas lokall som
skulle kunna innebära avvikelser från de intentioner som finns om lämplig
lolaldi-mensionering av enskilda allmäinna utbildningslinjer och de intentioner
som kommit lill ullryck genom riksdagens beslut om medelsanvisning, Alla sådana
konsekvenser kan bli föremål för belysning vid etl samråd av den arl som nu
föreskrivs. Del centrala ämbetsverket kan genom sin överblick sälla in den
akluella frågan i etl vidare och mera långsiktigt perspektiv. Från dessa
uigångspunkter framslår samråd som värdefullt, Föreskrifier om samråd mellan
myndigheter är relaiivi vanliga men förekommer i allmänhel endasl mellan
myndigheler på en och samma nivå. De skäl som anförts ovan för elt samråd av
den arl som här är fråga om är enligt vår mening giltiga under de första åren
av den nya högskolan med hänsyn lill alt oklarhet kan råda i vissa frågor om
bl.a, ulbildningens organisalion och dimensionering. Vi förulsäller all del i
en decenlraliserad organisalion nödvändiga samspelet mellan olika beslutsnivåer
successivi utvecklas på ell sådanl säll all samråd sker, ulan föreskrifier, i
de fall där sädanl samråd bedöms lämpligt.

Högskoleslyrelserna bör därtör få
falla beslul som innebär avvikelser frän av riksdagen faslställd
anlagningskapacilel och planeringsram på säll som framgår av riksdagens
tidigaie nämnda beslut men utan skyldighel atl före beslutet samräda med UHÄ,
Vi föreslår således all föreskriften om samrädsskyldighel ulgår.

Förslaget tillstyrks bl, a, av
regionslyrelsen i Uppsala, MDS, högskolorna i Jönköping och Borås,
institutionen för lärarutbildning i Linköping och AES-linjenämnden och
samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid universitetet i Umeå.

Förslagel avsiyrks av RRV, KTH,
regionstyrelsen i Göteborg, styrelsen Jör Chalmers tekniska högskola och
regionstyrelsen i Umeå.

Regionstyrelsen i Lund/Malmö anser
all samråd bör ske i försia hand med regionslyrelsen i stället för med UHÄ,

UHÄ framhåller för sin del alt
högskolestyrelsen bör ha räll all få avvika med högsl 10% från ramen. Större
avvikelser bör dock underställas regeringen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 77

Bilaga 3

Utredningens (U 1975:14) sammanfattning av betänkandet
(SOU 1979:47) Dokumentation och statistik om högskoleutbildning

Inledning

Vårl uiredningsuppdrag avser
sludiedokumenlalion och statistik när det gäller sluderande och studieresultat
i grundläggande utbildning i den nya högskoleorganisation som irädde i kraft
den I juli 1977, Genom tilläggsdirekliv har särskilt betonats behoven av
statistik som underlag för planering av högskoleutbildningen med hänsyn lill
arbelsmarknadens behov. Det sistnämnda kommer all behandlas i elt särskilt
betänkande.

I februari 1979 avlämnade vi
förslag om elt daiorbaserat sludiedokumentationssyslem (del s.k.
STUDOK-syslemet), som från den nya högskoleorganisationens slarl skulle
lillämpas för vissa uibildningar vid främsl universiteten. I april samma år
avlämnade vi ell förslag om lokal anlagning med hjälp av STUDOK-syslemet, På
grundval av båda dessa förslag har regeringen lämnal uppdrag till universiteis-
och högskoleämbetet (UHÄ) som svarar för utveckling m, m, av STUDOK-syslemet,

Sammanfattningen koncenlreras
huvudsakligen till våra förslag och förbigår i stort sell bakgrundsleckningar
och resonemang, Detla innebär atl kapitlen I, 3 och 4 inle behandlas här. Våra
överväganden när del gäller personlig integrilel (kapitel 2) har dock sådan
vikl all de summeras här. Likaså lar vi här upp vår behovsanalys (kapitel 5)
som ligger lill grund för förslagen i kapitlen 6 och 7, Även kostnaderna
(kapitel 9) behandlas kortfattat.

Kapitel 2 Den enskildes integritet

Såväl lokall på läroanstalterna som
centralt hos siaiisiiska cenlralbyrån (SCB) förs sedan lång tid regisler över
de sluderande. På senare år har mänga av dessa förts med ADB, Det har
förekommil kritik mot de daiorbaserade sluderanderegistren på högskoleområdet
därför all registreringen ansetts innebära risk för otillbörligt intrång i
personlig integritet,

Skyddel för den personliga
integriteten regleras främsl av tre lagar; tryckfrihetsförordningen (grundlag),
sekretesslagen och dalalagen. Dalalagen gäller enbari personregisler som förs
med ADB, medan de båda förslnämnda lagarna även gäller regisler som förs med
annan leknik, t, ex, manuellt, Integrilelskraven i fråga om studeranderegisler
gäller inte enbart daiorbaserade regisler, men har oftare aktualiserats när det
gäller sådana.

Vi har genom konlakler med
sluderandeorganisalionerna sökt skaffa oss en bild av de sluderandes
inslällning, som enligt dalalagen skall lillmälas stor vikt. Den kan
sammanfallas så här:

De föreleelser som främst upplevs
som hot mol den personliga integriteten är

-
atl vissa
känsliga uppgifler, Lex, om social bakgrund och studiemisslyckanden,
förekommer i registren

-
all del enligt
offenllighelsprincipen finns räll all la del av uppgifler i administrativa
register bl, a, för kommersiellt bruk

-
atl registren
medför en "avklädning" av individen som är otillbörlig i sig och
dessulom skapar möjligheter för registerhållaren all följa och

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 78

kontrollera den enskilde och vidta ålgärder som kan vara
negaliva för

honom att det är svårt att få uppgifl om någon person
som har och lar ansvaret

för varje särskilt dalaregister.

Vi framhåller som det allra
vikligasle kravet på ell personregisler atl uppgifterna i delta är rikliga.
Kraven på skydd för den personliga inlegrile-ten moiiverar all man begränsar
registrerandel av personuppgifter lill del absolut nödvändiga med hänsyn lill
de informationsbehov som föreligger. Del är inle möjligt atl generelll ge
informalionsbehoven försleg framför inlegrilelskravel eller omvänl.

Angående s,k, mjukdala förklarar vi
all de enda uppgifler i förekommande studeranderegisler som kan räknas som
mjukdala är uppgifterna om betyg. Vi finner alt beslut om betyg
författningsenligt måste dokumenteras, men påtalar vikten av atl uppgifter av
delta slag inle hålls omedelbart tillgängliga för flera än dem som i sin
tjänsteutövning har behov av dem,

I anslutning till krav som slällls
av sluderandeorganisalionerna finner vi del skäligl att de sluderande får insyn
och inflylande i fråga om de daiorbaserade sludiedokumentalionsregislren genom
all ulse vissa av ledamöterna i någol befintligt eller nyskapat organ inom
resp. högskoleenhel, där dessa frågor bevakas. Uttagen ur
studiedokumentalionsregistren för kommersielll bruk uppfattas av många som
stötande. Till den frågan återkommer vi i kapitel 8,

Kapitel 5 Behovet av högskolestatistik

Vi har genomfört en omfattande
karlläggning av behoven av statistisk informalion om grundläggande högskoleulbildning,
Efler en invenlering av intressenter inom skilda verksamhetsområden utvaldes 86
för intervju. På grundval av intervjumaterialet sammanställdes
informationsbehoven med en uppdelning på tillströmnings-, närvarande- och
utflödesstatislik saml övriga informationsbehov. De intervjuades moliv för all
önska viss information noterades liksom deras övriga synpunkier på
högskoleslatisliken, I kapitel 5 redovisas i starki sammandragen form de olika
informationsbehoven och för varje sådanl behov - ansvarsområdena för de
intressenter som angivii sig ha behovel, I en specialbilaga (DsU 1979:6)
redovisas utförligt hur vi gåll lill väga vid behovsanalysen och vilka behov
som uttalats av olika intressenter samt dessas övriga synpunkier. De informationsbehov
som kommit fram vid denna analys är både omfallande och spridda på en slor
mängd intressenter.

Kapitel 6 Förslag om den framtilda högskolestatistikens
innehåll

Allmänt

Mia i behovsanalysen uppfattade
informationsbehov kan inle rimligen lillgodoses i den offenlliga
statistikproduktionen. Vi prioriierar högst behoven hos de myndigheter på
central, regional och lokal nivå som har ansvaret för alt planera, leda och
ulvärdera högskoleutbildning, Dessulom har vi fäsl särskild vikl vid de
inft)rmalionsbehov som uttryckts av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), cenirala
studiestödsnämnden (CSN) och SCB samt de poliliska partierna och de centrala
arbetsgivar-, arbetslagar- och studerandeorganisationerna.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 79

Det är viktigt att man kan bedöma i
vad mån den faktiska utvecklingen stämmer överens med de mål som satts upp för
olika ålgärder på högskoleområdel. Den skillnad i fråga om den centrala
slalislikeris uiförlighet och omfattning som lidigare rått mellan universilei
och högskolor å ena sidan och övrig eftergymnasial utbildning å den andra måste
upphöra, även om del - med hänsyn lill de reslriklioner i avseende på
kosinaderna som direkliven ålägger oss - måste innebära en sänkt ambitionsnivå
när del gäller universitet och högskolor i den äldre bemärkelsen.

Den rutinmässiga insamlingen och
bearbetningen av data rörande den grundläggande högskoleutbildningen bör ha två
syflen: (I)
alt utgöra underlag
för en forllöpande tillhandahållen och översiktligt beskrivande slalisiik och
(2) alt lillhandahålla urvalsramar för specialundersökningar av skilda slag.
Många angelägna frågor kan enligi vår mening endasl få svar genom särskilda
undersökningar, ofta med enkäler.

Vi lägger inte fram några förslag
om vilken slalisiik om den egna verksamheten som läroanstalterna bör
framslälla som underlag för sin egen planering och uppföljning. Detta bedöms
enligt vår mening bäst lokalt och kan skifta mellan olika läroanstalter.

Vissa speciella informationsbehov

Vi föreslår atl man även i
forlsållningen skall belysa i vilken utsträckning strävandena atl socialt
utjämna rekryleringen lill den högre ulbildningen röner framgång. Man bör
därför med vissa intervall insamla uppgifter om både föräldrarnas och den
studerandes eget yrke och utbildning.

Återkommande utbildning är elt så
viltomfatlande begrepp att flertalel delfrågor endasl kan (och bör) besvaras
genom särskilda insatser, ofta av forskningskaraktär. I den löpande statistiken
om grundläggande högskoleutbildning kan bara förekomslen av ålerkommande
utbildning inom högskolan belysas. Andra frågor rörande ålerkommande
utbildning får belysas genom specialundersökningar.

Förhållandena för dem som fått
tillträde lill högskolan genom den s. k, 25:4-regeln - dvs. allmän behörighet
genom ålder och arbetslivserfarenhet intresserar många. Gruppen
"antagna enligt 25; 4-regeln" bör därför kunna siuderas separal såväl
i tillströmnings- som i närvarande- och ui-flödesslatistiken. Inom denna grupp
bör man sä längt möjligt särskilja dem som har allmän behörighel enbart genom
25: 4-regeln.

Verksamhelen med enstaka kurser är
både omfattande och mångskiftande. För att man skall kunna få en översikllig
bild av ulbudel och fördelningen av de sluderande på olika slag av kurser bör
de enstaka kurserna kunna indelas dels efler innehåll, dels efter nivå och
syfle. Vi anger elt länkbart sätt atl göra vardera indelningen.

Tillslrömningsstatistik

Vi föreslår all nelloanlalel som
för försia gången börjar sludera i högskolan regelbundet skall redovisas.
Nybörjarnas bakgrund i fråga om utbildning, arbetslivserfarenhet m, m,
föreslås också redovisas, men bara vart Iredje eller vart femle år. Vidare
föreslås lerminsvis statistik om sökande/antagna till allmänna ulbildningslinjer
saml en från denna skild slalisiik om anlalel nybörjare inom olika slag av
utbildningslinjer, däremot inte enslaka kurser.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 80

Närvarandestatistik

Översikllig statistisk information
på riksnivå om anlalel närvarande studerande inom högskolan föreslås. Vidare
föreslås all statistik skall framställas med viss regelbundenhet om hur slor
del av dem som påbörjar sludier på linje som också fullföljer dessa, och vilken
lid sludierna tar.

Frågor om moliv för all sludera och
om olika siudiesociala förhållanden hänförs lill specialundersökningar,

Utjlödcsstatistik

Vi föreslår alt den löpande
statistiken skall redovisa dels antalet som slutför olika utbildningar, dels
anlalel som för första gången slutför en högskoleulbildning. Problemet med att
belysa utflödet från högskolan i en organisalion präglad av återkommande
utbildning diskuleras. Sluderande på enslaka kurser föreslås ingå i
ulflödesstalisliken endasl om de förvärvat minst 60 poäng, därav minsl 40 inom
samma ämnesgrupp.

Utbudet av högskoleutbildning

Problemet all få en samlad bild av
all grundläggande högskoleutbildning i landet presenleras, Ell par försök all
lösa problemet, som i och för sig faller ulanför vårl uppdrag, redovisas.

Kapitel 7 Förslag om hur högskolestatistiken skall
åstadkommas

Huvudkällorna för den framlida
cenirala högskoleslatisliken föreslås vara dels den lokala
sludiedokumenlalionen. dels ell centralt personregisler. Med lokal
sludiedokumenlalion avser vi varje läroanstalts bokföring av uppgifler om de
sluderande. Det cenirala personregistret innebär en forlsällning av det
nuvarande högskoleregislrel vid SCB. Förslag ges om vad del skall omfalla,
Jämförl med vad som närmasl före högskolereformen 1977 registrerades centralt
om varje sluderande vid de filosofiska fakulteterna innebär vårt förslag en
avsevärd nedskärning. Såväl sluderande på ulbildningslinjer som på enstaka
kurser föreslås ingå i regislret, (På bl, a. denna punkl har fyra av
ledamöterna reserverat sig. De anser all enbari sluderande pä ulbildningslinjer
skall ingå i del cenirala registret,)

Andra källor för belysning av
förhållanden rörande grundläggande högskoleulbildning kan vara longitudinella
dalabaser rörande befolkningsurval saml särskilt genomförda enkäter, (Atl en
dalabas är longiludinell innebär all den beslår av uppgifter insamlade vid
olika tidpunkter över en längre period om samma personer,) Beiräffande enkäter
framhålls viklen av alt de tillfrågade får tydlig information om alt dellagande
är frivilligl och all de har räll all vägra besvara hela eller vissa delar av
enkäten saml om hur de uppgifter som lämnas i enkätsvaren skall behandlas.

När del gäller sätlel alt
lillhandahålla statistiken diskuterar vi olika nivåer av tillgänglighet och menar
atl viss statistik kan tillhandahållas pä en lägre nivå av lillgänglighet än
som hittills skett. Vikten av atl statistiken kommer fram snabbt framhålls.
Vissa förslag ges angående stalislikpubli-kalionernas uppläggning och
distribution.

Belysning av social bakgrund har
lidigare skell med hjälp av uppgifler som samtliga nybörjare obligatoriskt
skulle lämna vid inskrivningen. Vi föreslår nu dels all undersökningar härom på
längre sikl skall genomföras med tre lill fem års intervall, dels atl de skall genomföras
på etl urval nybörjare som frivilligt besvaral en enkät för ändamålet.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 81

De olika slalislikområdena
diskuleras i tur och ordning mol bakgrund av förslagen i kapitel 6.

Kapitel 8 Förslag i organisatoriska frågor

Här diskuterar vi först den lokala
sludiedokumenlaiionens innehåll och föreslår alt alla läroanstalter som
bedriver grundläggande högskoleutbildning skall vara skyldiga alt dokumentera
denna enligt närmare föreskrifter av UHÄ. Vi redovisar också vad vi anser bör
ingå i denna obligatoriska kärna av dokumentation.

1 fråga om teknik för all bedriva
den lokala sludiedokumenlalionen konstateras alt det bör vara läroanstalternas
slyrelser som beslular i sådana frågor. STUDOK-syslemet, som är så konstruerat
all del kan tillämpas på all grundläggande högskoleutbildning, bör ses som elt
hjälpmedel för de läroanstalter som anser sig behöva det.

Anslulning lill STUDOK-syslemet bör
ske genom ell avial mellan den för ulvecklingen av sysiemel ansvariga
myndighelen, dvs. UHA, och vederbörande högskoleenhel. För den fortsatla
utvecklingen av systemet föreslås en ledningsgrupp bli inrällad hos UHÄ med
representanter för UHÄ, anslulna högskoleenheler, SCB och Sveriges förenade
studentkårer (SFS),

Vi föreslår också all del i
STUDOK-syslemet införs en s, k, direklreklamspärr, samt atl del av
försändelser som är adresserade med hjälp av uppgifler ur etl STUDOK-regisler
skall framgå att namn- och adressuppgifter är hämtade från della.

Även läroanstalter som inle finner
sig ha behov av STUDOK-syslemet för sin studiedokumentation behöver tillgång
lill en cenlral konsult- och utvecklingsfunklion, UHÄ föreslås få denna
uppgift.

Ansvaret för den cenirala
slalislikproduklionen bör enligt vår mening även i fortsättningen ligga hos
SCB. För samråd om högskoleslatisliken, inte minsl när det gäller
specialundersökningar, föreslås ell permaneni samrådsorgan bli inrättat inom
SCB;s ram. Detta föreslås innefalla förelrädare för UHÄ, lokala och regionala
högskolemyndigheter, de sluderande, de centrala arbetsgivar- och
arbelslagarorganisalionerna samt SCB, SÖ och AMS,

Kapitel 9 Kostnader

Genom atl viss statistik som
lidigare gjorls bortfaller, samiidigi som vissa andra frågor föreslås bli
belysta genom urvalsundersökningar i stället för totalundersökningar, bedömer
vi det möjligt alt inom en oförändrad koslnadsram få uirymme både för den av
oss föreslagna löpande slalislikproduklionen och för vissa mer tillfälliga
specialundersökningar.

6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 104

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 82

Bilaga
4

Sammanställning
av remissyttranden över betänkandet (SOU 1979:47) Dokumentation och statistik
om högskoleutbildning jämte specialbilagan (Ds U 1979:6) Redovisning av
behovsanalys

Remissyttranden har avgivils av
arbetsmarknadsstyrelsen, centrala studieslödsnämnden, datainspektionen,
forskningsrådsnämnden, riksrevisionsverkei, skolöverslyrelsen,
socialslyrelsen, statistiska centralbyrån, slatskonlorel. universiteis- och
högskoleämbetet. Handelshögskolan i Siockholm, Sveriges lanlbruksuniversilet,
värnpliktsverkel, dalalagslift-ningskommittén, gäslsluderandekommiltén. Svenska
kommunförbundet, Landslingsförbundel, Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens cenlralorganisalion. Svenska
Arbetsgivareföreningen, Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet och
Sveriges förenade studentkårer.

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN
(AMS)

AMS tillstyrker utredningens förslag om ell
centralt regisler för statistisk dokumentation av utvecklingen inom högskolan.
Det föreslagna registret tillgodoser AMS; s behov av översikllig information
inom denna del av utbildningsväsendet. Samarbelel mellan utbildnings- och
arbetsmarknadsmyndigheter på olika nivåer förutsätter dock atl statistiska
uppgifler i den lokala studiedokumentationen snabbt kan göras tillgängliga och
all ruiiner ulformas för sådana ullag ur systemet.

AMS bilräder förslagel om elt permanent
samrådsorgan inom statistiska cenlralbyrån med den föreslagna representationen
av olika intressenter.

CENTRALA
STUDIESTÖDSNÄMNDEN (CSN)

Ulredningen anger fyra ändamål med
högskoleregistren. Bl. a. skall de lillgodose administrativa behov på lokal
nivå. CSN förutsätter atl innehållel i de lokala registren anpassas för andra
behov än enbart ulbildningsan-ordnarens. l.ex. sludiemedelsnämndernas.

1 likhet med ulredningen anser CSN att
hänsynstaganden lill den personliga iniegriteten motiverar en begränsning av
registreringen av personuppgifter. Denna begränsning får dock inle drivas så
långl atl man inle registrerar uppgifler som behövs för alt lillgodose rimliga
informationsbehov.

1 yltrande 1978-10-17 över utredningens PM
1978-01-27 "Frågan om samordning mellan högskolans
sludiedokumentationssyslem och studiestödets informalionssyslem"
tillstyrkte CSN ulredningens förslag om utveckling av ruiiner för uttag av
studiemeritförteckningar ur högskolans sludiedokumentationssyslem. Dessa
studiemeritförteckningar skulle den studerande bl.a. kunna använda vid ansökan
om studiemedel. För atl sådana meritförteckningar skall underlätta
sludiemedelsnämndernas prövning är del bl.a. nödvändigt att de innehåller alla
för sludiemedelspröv-ningen väsenlliga uppgifler. t. ex. uppgift om resultat i
prov, och andra fullgjorda obligatoriska moment i kurser som inte avslutats
samt datum. Den studerande avgör givetvis själv om han vill använda den
maskinellt utskrivna förteckningen eller göra en egen meritförteckning och
bifoga siu-diemedelsansökan.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 83

Del är önskvärt aU registerutdrag
tas fram regelbundel, t, ex, två gånger per lermin. Om sluderande, som använder
registerutdragen vid ansökan om studiemedel, ofta måste göra tillägg minskar
fördelarna jämförl med nuvarande syslem. Genom registerutdragen bereds också
den sluderande lillfälle atl konlrollera de uppgifter om hans studieresultat
som högskolan registrerat. Del är vidare vikligl all registerutdragen får en
enheilig ulformning.

För det siudiesociala områdel finns behov av främst
följande slalisiik,

-
anlal
närvarande studerande,

-
fördelningar
mellan hellidssluderande och deltidsstuderande på linjer, enslaka kurser och
olika orler,

-
genomströmningen
per linje, kurs och ort,

-
effekliv
studielid per linje, kurs och ort.

Uppgifler om antalet närvarande
studerande och anlalet årsplatser eller dylikt behöver CSN för alt bl. a. kunna
beräkna uiflöde av studiestöd. Del vore önskvärt atl uppgifter om både
brutloanlalel och nelloanlalel sluderande kunde erhållas. Med hänsyn till de
svårigheler som synes föreligga med framtagande av nelloanlalel kan uppgifler
om bruttoantalet sluderande godtas, CSN lillslyrker ulredningens förslag atl
sådana uppgifter bör tillhandahållas centralt. Redovisning terminsvis är
tillfyllest.

Det är angelägel alt uppgifler som
belyser genomströmningen följs med slor uppmärksamhet. För
studieresullatprövningen hos studiemedelsnämnderna, men även för beräknai
utflöde av sludiestöd är informalion härom viklig. Del är därför värdefulll all
varje högskoleenhel får ansvarei för att följa den egna ulbildningens resultat,
studietider och studieavbrott, CSN inslämmer i ulredningens förslag all den
statistik som behövs för detta ändamål skall framställas lokalt. Då denna
slalisiik är av stort inlresse för sludiemedelsnämnderna, bör berörd
sludiemedelsnämnd informeras om utvecklingen i dessa avseenden. De praktiska
rulinerna för informationsöverföringen bör utformas genom kontakter mellan
högskoleenheten och sludiemedelsnämnden,

Uppgifler om faktisk/effektiv
studietid är av stor belydelse som underlag för diskussioner om de lolala
kosinaderna för högskoleutbildning, vari studiestödet ingår, CSN anser atl del
är ell gemensaml inlresse för utbildningsmyndigheierna och de siudiesociala
myndigheterna all sludera de förhållanden som orsakar förekommande
studieeflersläpning,

CSN tillslyrker förslagel all
studerande som antagits enligt 25:4-regeln så långl möjligt särredovisas. För
CSN:s del är uppgifler om hur denna grupp studerande lyckas i studierna och
uppgifler om hur sludierna finansieras av särskilt inlresse.

Enligt CSN:s mening bör
förulsältningar för statistik om ulländska medborgare inom högskolan skapas
redan nu.

När del gäller statistik om enstaka
kurser fillslyrker CSN utredningens förslag atl indela de enslaka kurserna dels
i grupper efler innehåll, dels i grupper efler syfle och nivå. För CSN;s del är
del vidare av inlresse all få uppgifter om hur många som dellar dels i långa (20
poängskurser) respeklive korta kurser, dels läser på hellid respektive deltid.

I fråga om belysning av de
sluderandes ekonomiska förhållanden liksom studiestödels effekler är CSN av
samma mening som ulredningen, nämligen atl särskilda undersökningar fär
genomföras på dessa områden.

De delar av högskoleslatisliken som
har beröringspunkter med den studiesociala statistik som CSN producerar, bör
vara så utformad all del blir lätt att göra jämförelser, Konlakler bör
forllöpande förekomma mellan CSN och UHÄ,

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 84

DATAINSPEKTIONEN

Datainspektionen framhåller alt del
ulredningen anger i kapitel 2,4. om atl del från iniegritelssynpunkt allra
viktigaste kravel på ett studeranderegisler är all del innehåller riktiga
uppgifler, hell överensstämmer med datainspektionens uppfattning och anges även
i 8 § datalagen (1973: 289),

Datainspektionen vill understryka
all syslem/register skall vara väl ul-teslade innan de införs, atl införandel
skall planeras väl samt all införande-liden med parallelldrifl med de gamla
rulinerna skall vara lillräckligl lång så att fel av ovannämnt slag skall hinna
rättas innan syslemet/regislrel tas i full drifl eller drifl sker med
rättsverkan.

All, som nämns på sid, 42 i
belänkandet, av "säkerhetsskäl" alllid parallelll med
STUDOK-regislret bedriva manuell bokföring av studerande och studieresultat
verkar dock vara etl alltför tungt arbele. Det är i stället vikligl all skapa
en tillförlitlig back-up (spara regisireringsunderlag, registergenerationer o,
dyl,).

Datainspektionen vill med anledning
härav nämna atl då inspeklionen ansell att uppgifterna i ett personregisler
liksom ålkomslmöjlighelerna vid t, ex, terminal är av sådan känslig arl alt
stora krav bör ställas på kontroll och säkerhel, har inspeklionen meddelat
särskilda föreskrifier i della avseende. Dessa föreskrifier finns angivna i
älta olika punkler i bilagda promemoria "Säkerhetsskydd vid automalisk
dalabehandling".

Dalainspektionen delar utredningens
uppfaUning beiräffande den information som de tillfrågade vid
enkätundersökningar bör fa,

Ulredningens förslag omfaltar även
atl de som dellar i enkätundersökningar skall erbjudas enkla rapporter rörande
resultatet av undersökningarna samt automatiskt få ell uidrag ur regislret som
ulvisar vilka uppgifler som registrerats om dem. Datainspektionen delar helt
ulredningens förslag och kommentarer om della.

Frågan om uppgifler frän
enkätundersökningar skall införas i SCB;s högskoleregisler eller ingå i
särskilda personregisler (sid, 131 i betänkandet), anser datainspektionen bör
göras beroende av undersökningens arl, Ulgör en enkätundersökning en speciell
undersökning, varvid personuppgifterna l, ex, kan förstöras inom en begränsad
lid, anser dalainspektionen all del är praktiskt och från
integritelsskyddssynpunkl lämpligl all behandla del som etl separal
personregisler,

1 kapitel 8 angående förslag i
organisatoriska frågor har ulredningen lagil upp två ålgärder för att begränsa
s, k, direktaviserad reklam lill de registrerade i STUDOK-registren: nämligen
direktreklamspärr och källangivelse. Förslagen är helt i överensstämmelse med
datainspektionens uppfallning.

Datainspektionens principiella
inslällning lill denna fråga är all fackmyndigheterna i större utsträckning än
vad som nu är fallet bör la ansvarei för statistikproduktionen inom sill
område, UHÄ bör således i framtiden ta på sig mer av ansvaret för vilken
statistik som skall las fram och hur denna skall ulformas.

Detta torde kräva en betydande
ökning av de nuvarande personalresurserna,

FORSKNINGSRÅDSNÄMNDEN (FRN)

FRN anser atl sociala
bakgrundsuppgifter kan uppfattas som känsliga, FRN instämmer i utredningens
uppfallning atl del är av vikl all kunna följa den sociala rekryteringen lill
högskolan.

Atl del inom en högskola finns ell
särskilt organ som svarar för dessa dataregister kan FRN tillstyrka under den
förulsällningen all något nu

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 85

exislerande organ kan svara för den uppgiften. Visar del
sig alt del behövs någol nytt organ avvisar FRN en sådan lösning. Anlalel organ
inom högskolan är av en sådan omfattning att del inte kan vara moiiveral all
införa ell nyll organ för en så begränsad uppgifl som i del här fallel.

FRN finner del besvärande alt del ännu
ej har publicerats någon siaiislisk informalion efter högskolereformens
genomförande den 1 juli 1977.

FRN delar ulredningens uppfaUning
all del bara är ett begränsat anlal inlormalionsbehov som kan tillfredsställas.
Del bör härvid påpekas all del som ej dokumenteras genom löpande statistik kan
dokumenteras på annal sätt,

FRN delar den uppfatlningen, men
vill särskilt framhålla all del inle är givel alt del i sin helhel skall ske
med hjälp av en löpande slalisiik,

FRN anser inle all della är ett
område som enkell kan belysas statistiskt varför återkommande utbildning bör
följas på annal säll än med löpande slalisiik. Risken finns att en löpande
statistisk belysning kommer alt slälla slora krav på högskolorna vad avser
leverans av data, all bearbetningarna blir invecklade och resurskrävande saml
all resultaten blir svårtolkade,

FRN lillslyrker all de som är
behöriga enbari enligt 25:4-regeln bör kunna särredovisas,

FRN konslalerar alt lokal
studiedokumentation i någon omfallning måste förekomma och att omfattningen är
en angelägenhet för respektive högskola. Del är dock givel alt dokumentationens
omfallning blir beroende av krav som kan slällas från statsmakternas sida,

Ulredningen föreslår ett
minimiinnehåll för den lokala sludiedokumenlalionen, Innehållel i den
minimidokumentalionen bör definieras på ämbetsverksnivå, FRN anser innehållel
vara i huvudsak rimligt, men med beaklande av vad FRN lidigare anförl,

FRN kan för sin del lillsiyrka att
utvecklingsansvaret åligger UHÄ, enär varje högskoleenhel kommer all sluta
avtal med UHÄ om de vill deltaga i sysiemel,

RIKSREVISIONSVERKET (RRV)

RRV anser lill all börja med atl
ulredningens förslag om en obligatorisk gemensam kärna av uppgifter för all
lokal studiedokumentation är välmotiverat, liksom all denna dokumeniation görs
enligt föreskrifier som meddelas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i
samråd med andra berörda myndigheler,

RRV efterlyser en mer långtgående
prövning än den ulredningen gjort angående behovet av ett centralt
personregister,

RRV anser rent principielll att ett
angeläget informationsbehov från samhällets sida som moiiverar ell centralt
personregister bör ges försleg framför integrilelskraven. Vid bedömningen av
hur olika informationsbehov skall tillgodoses måste dock enligt RRV: s mening
en noggrann prövning göras i varje särskilt fall. Angelägna frågor är härvid
om del över huvud tagel krävs individrelalerade uppgifler, om uppgifler måste
insamlas från hela högskoleområdet eller om vissa grupper, orler elc, kan
väljas, om behov finns av permanenla register eller om särskilda undersökningar
täcker behoven m, m. Varje möjlighet all skaffa statistisk informalion ulan all
upprätta permanenta personregister bör således övervägas.

Av de motiv utredningen anger för
inrättande av etl centralt personregister förefaller enligt RRV:s mening
endast behovet av en urvalsram för mera långsikliga ulvärderingsundersökningar
vara lillräckligl vägande från angelägenhetssynpunkl.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:104 86

Om elt centralt personregisler inle
kan undvaras anser RRV, av ovan angivna skäl, all anlalet uppgifter i della bör
begränsas sä långl som möjligt, 1 detta avseende instämmer verkel i vad
reservanterna Bergendal, Sandström, Sanner och Schneider framfört,

RRV anser vidare alt ulredningen i
alltför liten utsträckning beaktat det slalislikbehov som föranleds av
planerings-, uppföljnings- och utvärderingsverksamheten på olika nivåer inom
högskolan.

Utredningens förslag härvidlag går
inle all koppla ull högskolans organisation. Möjlighet atl koppla uppgifler i
del föreslagna slatisliksystemel lill kostnader är särskilt viktig och borde ha
behandlals av utredningen,

RRV anser alt kosinaderna kan komma
alt överskrida vad som avses i direktivens intentioner, vilket är ell skäl lill
all dels begränsa anlalet uppgifler i sysiemel, dels göra ytterligare
behovsundersökningar och kostnadsberäkningar, innan ställningstagande görs,

SKOLÖVERSTYRELSEN (SÖ)

SÖ anser alt den löpande slalisiik
som utredningen föreslår, kompletterad med specialundersökningar, i stort
läcker SÖ; s viktigaste informationsbehov om högskolan. Ett centralt
högskoleregister är här av slor vikt som urvalsram och för
specialbearbelningar,

SÖ vill understyrka viklen av alt
det centrala högskoleregislrel även omfaltar sluderande på enstaka kurser. En
klassificering av de enstaka kurserna i tolv grupper anser SÖ dock inle
lillräckligl. För uppföljning och för all sludera avgränsningar mot
gymnasieskolan eller linjer krävs en mer detaljerad information om kursernas
ämnesinnehåll än vad denna klassificering ger. Det är för övrigt beklagligt
att ulredningen föreslår n nv ämneskod i stället för den av SÖ och statistiska
centralbyrån framtagna. En hell ny kod försvårar jämföreiiser och vållar
konsumenler av högskolestalisiik med egna informalionssyslem, arbele, problem
och kosinader.

Utredningen föreslår inle cenlral
statistik om sökande och antagna lill enslaka kurser. Inom SÖ finns behov av
sådana uppgifler, SÖ anser därför all sökande/anlagna-stalisliken skall omfalla
också de enstaka kurserna,

I del särskilda yttrandet från Olof
Jos och CG, Lindström skisseras elt allernativi sätt lill registrering av
närvaro och studieresultat. Mot; bakgrund av de stora vinsler som förefaller
vara all vinna med delta syslem, anser SÖ del angelägel all möjligheterna all
bygga upp högskoleregistret på dessa grunder ytterligare övervägs.

All tidsfaktorn är väsentlig för
statistikens inlresse påpekas av ulredningen. Uppgifterna om närvaro behövs
för höstterminens kurser under hösten och för vårterminens senasl den I april,
Atl även övriga delar av statistiken är tillgängliga snabbi är självfallet
vikligl, SÖ inslämmer med ulredningen i alt statistik publicerad avsevärt mer
än ell år efter den tid som den belyser är av intresse för endast ell fålal,

SOCIALSTYRELSEN

Socialstyrelsen stryker under alt
decenlraliseringslanken har betydelse när det gäller formerna för statens
styrning av skilda verksamheter. Det som kommer att decentraliseras iir
troligtvis främsl beslutsfunktioner och med en beslutsfunktion följer
emellertid i regel också ell planeringsansvar.

Socialslyrelsen styrker under aill
det i ett system med spritt och decentraliserat beslutsfattande ställs delvis
andra krav på slalisliken än hittills.

De principiella skäl utredningen
anför bör emellertid tillmätas större vikt. Socialstyrelsen delar framförallt
utredningens uppfattning av an-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 87

svarsfördelningen mellan siaiisiiska centralbyrån och
olika fackmyndigheter bör övervägas generelll.

De krav socialstyrelsen släller på
högskolestatistiken har i huvudsak att göra med bedömningar av lillgång på
dessa personalkategorier på riksnivå. För socialslyrelsens riksprognoser behövs
således främsl uppgifler om anlalel examinerade uppdelat på utbildningar.
Möjligheter alt beslämma genomströmningsgraden och framförallt variationer i
denna är också nödvändiga. Detla innebär att uppgifter avseende anlalel
anlagningsplatser och anlalel elever som påbörjar ulbildningen behöver samlas
in. Vidare är kännedom om vissa bakgrundsvariabler, så som kön och ålder av
stor vikl, Specielll behöver åldersfördelningarna analyseras under de närmaste
åren, då man kan anta atl dessa förändrals pga, de nya antagningsbestämmelserna
för högskolan,

1 kapitel 6 presenleras
ulredningens förslag angående högskolestalislikens innehåll. Beträffande
slalisliken över närvarande studerande föreslår utredningen atl den skall
omfatta uppgifter avseende nelloanlalel sluderande och totalt vid olika
läroanstalter samt deras fördelning på linjer och grupper av enstaka kurser.

Det skulle underlätta bedömningar
av utflödet på arbeismarknaden på kort sikl. Att som ulredningen gör hell
hänskjuta denna fråga lill regionala och lokala organ som skulle inhämta
uppgifler ur den lokala studiedokumentationen anser slyrelsen olämpligt.

Angående det mer långsikliga
prognosarbeiei delar socialstyrelsen ulredningens uppfattning att
examinationsfrekvenser per linje, framtagna med några års mellanrum, är
tillfyllest.

Utredningens förslag angående
statistiken över utflödet från linjerna anser socialstyrelsen är väl avvägt. De
uppgifter slyrelsen behöver för sin personalplanering går i huvudsak atl få
fram ur delta material.

Möjligheterna atl göra speciella
uppföljningsundersökningar med hjälp av högskoleregistret är också av värde.

En del tjänster inom
socialstyrelsens tillsynsområde har absoluta behörighetskrav, dvs. man måste
ha en viss utbildning för alt få inneha en viss befattning. För andra tjänster
är utbildning önskvärd men inget krav. Utbildning för samma personalkategori
kan ibland anordnas av flera skilda uibildningsanordnare. Grundläggande
vårdutbildning anordnas t. ex. såväl i gymnasieskolan som av AMU och KOMVUX.
Utbildningsanordnarna har oftast helt skilda mål för verksamhelen. Som exempel
på styrande faktorer kan nämnas lika rätt till uibildning, elevefterfrågan,
långsiktiga arbetsmarknadsbehov (gymnasieskolan), utjämning av kortsiktiga konjunkturbelingade
och strukturella effekter (AMU) och önskemål om alt bereda tidigare eflersalla
grupper möjlighet till utbildning (KOMVUX). Delta leder naturiiglvis till all
planeringsförutsättningarna blir olika för de olika utbildningsanordnarna och
resulterar i svårigheler all avväga den totala utbildningsdimensioneringen på
etl riktigt sätt.

Man kan räkna med atl de enslaka
kurserna kommer all ge upphov till en liknande effekt på högskolans område.
Flerlalel elever kommer all ha gått en reguljär utbildningslinje. Vidare kommer
ett antal enslaka kurser att finnas som ger en viss kompelens inom ell
begränsai område. Detla är i och för sig ingen nackdel men kan leda lill
planeringsproblem.

Vad som socialslyrelsen däremoi ser
som en nackdel är det översiktliga sätt dessa förhållanden, enligt
utredningsförslaget, kommer att beskrivas i högskolestatistiken. Om det skall
finnas möjligheier alt upprällhålla ulbild-ningsslandarden och att på ett
lämpligt sätl avväga ulbildningsdimensio-

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 88

neringen, krävs enligt socialslyrelsens uppfattning all
resurser satsas på all ulvärdera de enslaka kurserna.

Utredningens förslag går i stort ut
på alt de sluderande som lämnal högskolan med minsl 60 poäng, därav 40 inom
samma ämnesgrupp, kommer alt ingå i utflödesslalisliken och högskoleregislrel.
Redovisningen kommer alt ske på lolv grupper av enslaka kurser. Vidare kommer
endasl de sluderande som fullgjort 60 poäng vid en och samma läroanstalt med i
statistiken.

Enligt socialslyrelsens uppfaUning
bör däruiöver åtminstone samtliga studerande på de enslaka kurser som ingår i
en allmän utbildningslinje redovisas i ulflödesstalisliken. Dessutom bör de
avgångna från de enstaka kurser som direkt motsvarar en delkurs på en linje
ingå i högskoleregislrel, Della skulle ge möjlighet atl bedöma omfattningen av
dels utbildning molsvarande linje ulanför linjesystemet, dels relevanla
kombinationer av enslaka kurser. Enligt utredningens modell skulle man behöva
samla in dessa uppgifter från var och en av läroanstalterna. Läroanstalternas
upp-giflslämnarbörda torde bli slörre om en mängd seklorsinlressenter var för
sig skulle begära in motsvarande uppgifler än om en enheilig insamlingsrutin
och cenlral lagring av uppgifterna lillämpades.

I och med all man inför en
"ny" högskola med ell belydligl slörre lokalt ansvar för kursutbud
m.m. och delvis andra mål, l.ex. ålerkommande utbildning, menar socialslyrelsen
all del är viktigt atl man inle låser upp den framtida statistikproduktionen
genom alt initiall använda för grova klassificeringar och indelningsgrunder,
framförallt i högskoleregislrel. Pga. delvis ändrade
planeringsförulsältningaroch beslulsfördelningar både vad gäller högskolan och
samhället i storl är det sannolikl all nya slalislik-och ulvärderingsbehov, som
ej var kända eller akluella vid lidpunklen för behovsanalysen, kan uppslå,

Etl exempel på ändrade
planeringsföruisätlningar är den minskade rörligheten på arbeismarknaden.

Ett annal exempel är hela komplexet av ålerkommande
utbildning,

STATSKONTORET

Slatskonlorel finner ulredningens
förslag lill omfattning och inriktning av statistik om den grundläggande
högskoleulbildningen rimligl avvägt,

I likhet med ulredningen finner
statskontoret skälen för ett individan-knulel högskoleregister hos SCB väga
tyngre än de inlegrilelshänsyn som kan åberopas i della fall. Denna lyp av
statistiska uppgifler skyddasju enligt sekretesslagen 16 § (den s, k,
slalisliksekrelessen) under 20 år, medan molsvarande basuppgifter i lokala databaser
för administrativt bruk - studiedokumentation i olika former - är eller skulle
bli offenlliga.

Statskontoret anser atl del
centrala högskoleregistret hos SCB i princip bör begränsas till enbart
uppgifter om sluderande på linjer. Den dokumentation som kan behövas om
enslaka kurser bör i försia hand vara en angelägenhet för den lokala
högskoleenhelen. Med hänsyn lill del inlresse som i dag finns för analyser och
sludier av "ålerkommande utbildning" liksom för beräkning av
nelloanlalel studerande som påbörjat eller avslulai högskolestudier bedömer
slalskonlorel del dock nödvändigt att - som utredningens majoritet föreslår -
del cenirala regislrel övergångsvis också omfallar vissa individanknutna
uppgifter om enslaka kurser. När en lekniskl och adminislralivi hell
ändamålsenlig lösning hunnit ulvecklas och blivit accepterad för regisirering
och bearbelning av lokal studiedokumentation inom högskolan bör uppgifter om
de enslaka kurserna ulgå ur det centrala regislrel.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 89

Högskoleregistrets omfallning bör enligt
slalskonlorels mening noga prövas med hänsyn till de förhållandevis höga
kosinader som är förknippade med all hålla etl centralt regisler, Ulredningens
förslag innebär en minskning av del anlal uppgifler som registreras per individ
i del cenirala regislrel,

Slatskonlorel finner utredningens priorilering
mellan vad som bör ingå i en löpande slalislikproduklion med ulgångspunkl i ell
centralt högskoleregister och vad som bör insamlas genom kompletterande
enkätundersökningar rimligt avvägd bl, a, mol bakgrund av de adminisiraliva
förutsättningar och andra omständigheter som tillkommit genom högskolereformen.
Vilka särskilda centrala undersökningar och enkäler som ska genomföras bör
noggrant prövas och priorileras av den föreslagna samrådsgruppen och slutligt
avgöras i samband med den budgelmässiga behandlingen av SCB;s
anslagsframslällning.

Statskontoret lillstyrker ulredningens förslag om
en obligatorisk gemensam kärna för all lokal studiedokumentation inom
högskoleområdel och om behovel av särskilda föreskrifter för läroanstalternas
skyldigheter i dessa avseenden,

Slalskonlorel biträder ulredningens uppfallning alt
del bör ankomma på respektive högskoleenhet atl själv avgöra hur
dokumentationen bör organiseras och vilken teknik som bör användas,
STUDOK-syslemet bör i detla sammanhang bedömas som ell hjälpmedel bland andra
för alt kunna uppfylla kraven på lokal studiedokumentation. Systemet bör
vidareutvecklas så att del bättre än hittills tillgodoser rimliga
rältssäkerhetskrav och lokala administrativa krav.

Statskontoret bilräder ulredningens bedömning alt
UHÄ behöver förslärkas med de föreslagna Ijänsterna för all kunna klara
fortsall verksamhel med bl, a, en datorbaserad lokal studiedokumentation.
Statskontoret vill i della sammanhang erinra om all utredningen om central
rationalisering och ADB i silt betänkande Rationalisering och ADB i
statsförvaltningen (SOU 1979: 72) har förutsatt att större
förvaltningsmyndigheter har egen ADB-kompelens för bl. a. denna typ av
syslemutvecklingsarbete.

STATISTISKA
CENTRALBYRÅN (SCB)

SCB avser atl fullfölja arbelet med behovsanalysen
och lägga resultaten som grund för förslag till evenluella ändringar eller
kompletteringar av utredningens förslag om slalislikens omfattning och
innehåll.

Behovsanalysen som instrument för all kartlägga
slalislikbehov bedömer SCB användbar dels för alt klargöra behov av
ytterligare bearbetningar av insamlat material, dels för alt löpande följa
behovsutvecklingen av högskolestalisiik, dels för alt avgöra hur statistiken
skall publiceras.

SCB anser atl ulredningen i den prakliska
avvägningen överbetonat de risker för den personliga integriteten som skulle
ligga i att information om enskilda individer överförs från lokala register,
där informalionen är offentlig, till def centrala högskoleregislrel, där
motsvarande uppgifter är sekrelesskyddade.

Dessa avvägningar har i vissa fall letl lill att
ulredningen föreslagit att väsentliga informationsbehov tillgodoses genom
enkätundersökningar, trots atl de nödvändiga uppgifterna skulle kunna hämtas
från exislerande register. Della gäller t. ex. uppgifler om
utbildningsbakgrund.

Ulredningen redovisar vilka informationsbehov som
bör lillgodoses med rikstäckande statistik. SCB anser del inle möjligt att med
tillgängliga resurser och med den lekniska lösning som utredningen förordar
lill alla

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 90

delar genomföra ulredningens förslag lill statistik med
bibehållen kvalilet. Främsl gäller tveksamheten den föreslagna
utflödesslalisliken. I del särskilda yttrandet till ulredning har Jos och
Lindström lagl fram elt allernativi förslag till leknisk lösning, som inte
bara skulle ge slörre möjligheter alt lillgodose angelägna informationsbehov
ulan även underiälla såväl läroanstalternas rapportering av uppgifler lill SCB
som SCB;s möjligheier all upprätthålla etl syslem lill måttliga kosinader.

För atl lill alla delar och med
aicceplabel kvalitet genomföra ulredningens förslag lill statistik krävs
enligt SCB atl del centrala högskoleregislrel baseras på uppgifler om
kursregislrering och kontinuerlig resullairappor-tering, framför alll vid
utbildning molsvarande den som gavs vid de lidigare s. k. filosofiska fakullelerna.

Enligt SCB;s förslag skulle lill
högskoleregislrels individdel rapporteras i vilka kurser de studerande är
registrerade och lill den s. k. slruklurdelen rapporteras dala om kursen.

Bland fördelarna med detla förslag vill SCB särskilt
betona all

a)
problemet med
atl skilja på vilka studerande som läser på en utbildningslinje och vilka som
är enstaka studerande skulle bli belydligl mindre

b)
som förslaget
nu är utformat går del ej alt särskilja sluderande som läser endasl en
2-poängskurs från studerande som t. ex. läser på en 20-poängskurs. Båda kommer
i statistiken atl redovisas som en sluderande

c)
med del förslag
som ulredningen lägger fram är del ej möjligt all utifrån ett centralt register
belysa rekryteringsunderlaget lill forskarutbildningen. Med SCB;s förslag lill
kursregistrering bör bäde enstaka kurs- och linjestuderande saml uppgifter om
kursen i den s. k. strukturdelen är det möjligt all direkl belysa
rekryteringsunderlaget lill forskarutbildningen

d) med hänsyn lill den enskildes
integritet bör det vara mer tillfredsstäl

lande atl centralt lagra uppgifler om det som den studerande faktiskt

registrerat sig på, dvs. en specifik kurs och inle så oprecisa uppgifter

som "registrerad på kurs inom ämnesgrupp Y med syfte och nivå X"

e) en rapportering av de sluderande
på kursnivå skulle även innebära all

kvalitetskontrollen av de uppgifter som rapporteras skulle bli betyd

ligt enklare.

Oavsett vilken tolkning av
utredningens förslag som är den rätta anser SCB det vara en lösning som kommer
alt bli myckel svår att genomföra i prakliken.

Med ulredningens förslag är del
oklart hur en studerande som kombinerat linjesludier med enslaka kurssludier
och därvid kommii atl skaffa sig en utbildning om minsl 60 poäng skall
rapporteras. Till delta kommer all den studerande som byter läroanstalt och
inte uppnår 60 poäng vid någondera läroanstalten inte alls kommer med i
statistiken, även om vederbörande totalt avlagt mer än 60 poäng.

SCB finner det vidare
otillfredsställande att man inte skall ha den potentiella möjligheten atl
kunna beskriva den myckel slora grupp studerande som inte når upp till 60
poäng. Resultaten av sådana undersökningar av nybörjarnas sociala bakgrund och
arbetslivserfarenheter som enligt utredningen skall göras, riskerar atl bli
lämligen onyanserade om man bara kan konstatera atl ingående personer börjat
studera i högskolan men inte kan komplettera med några uppgifter om hur det
gått med studierna i andra fall än för dem som avlagt minst 60 poäng.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 91

SCB föreslår mol bakgrund av vad
som ovan anförts, all insamlingen av uppgifler om sludieresullal görs
konlinueriigl på kursnivå och all liksom i del nuvarande provisoriska systemet
(se avsnill 4,5 sid, 62 i ulredningen) uppgifler om hell avklarade kurser för
studerande vid utbildningar molsvarande de lidigare filosofiska fakullelerna
rapporteras.

Med SCB; s förslag lill lösning är
man inle låst beiräffande vilken ul-flödesslatistik som skall las fram, men
skall en låsning ske på del sätt ulredningen föreslår förordar SCB en
redovisning av anlalet personer med 80 poäng i stället för 60 poäng som är
ulredningens förslag. Skälen lill della skulle vara de som ulredningen själv
framför, nämligen slörre relevans i förhållande lill arbeismarknaden och
anpassning lill Svensk ulbildningsno-menklalur(SUN),

De uppgifler om de studerandes
utbildningsbakgrund, som ulredningen föreslår är emellertid inle tillfyllest
för de beräkningar av elevströmmarna genom utbildningssystemet och utflödet
till arbetsmarknaden som SCB:s prognosinstilul gör, Enkäluppgifler för vart
iredje eller vart femle år är för sällan och behörighetsgrund ger en alltför
grov indelning, ulan möjlighel atl särskilja sluderande från olika linjer i
gymnasieskolan. Som del provisoriska högskoleregislrel nu fungerar får man
heller inle in uppgifler om behörighetsgrund från alla utbildningar, t, ex,
inle från konslnärliga utbildningar av olika slag. Vad gäller antagna till
kommunal högskoleutbildning får man inte uppgift om när den behörighetsgivande
utbildningen avslutats, vilket är nödvändigt för prognosinstilulels ovan nämnda
beräkningar.

SCB finner denna lösning olämplig
av produktionstekniska skäl. Uppgifterna om de studerandes utbildningsbakgrund
är av inlresse inle enbari vid inträdet i högskolan utan också vid uppföljning
av studieresultaten för olika nyböriargrupper.

Enligi utredningen skall man
analysera sludieframgången bl, a, mol bakgrund av de studerandes
behörighetsgrund. Delta ger enligt SCB en alldeles för grov indelning som
kommer att dölja verkliga skillnader.

För alt statistik över
studieresultat skall bli meningsfull krävs enligt SCB all uppgifter från
gymnasieskolans elevregister används för all beskriva utbildningsbakgrunden.

Följer man ulredningens förslag och
avidentifierar materialet så snart slalisliken lagils fram, skulle del medföra
ökade kosinader, då man blir tvungen atl sambearbela gymnasieskolans
elevregister och högskoleregislrel,

SCB kan inte finna alt lagring av
uppgifler ur gymnasieskolans elevregis-ler i högskoleregislrel innebär elt så
storl intrång i den personliga integriteten atl del motiverar de extra
kosinader som upprepade sambearbelningar medför, F, ö, är utbildningsbakgrund
en viklig slratifieringsvariabel även för andra specialundersökningar än dem
som ulredningen föreslagil,

SCB vill mol bakgrund av del ovan
sagda yrka på all man ulifrån lillgängliga maierial - uppgifler om tidigare
utbildning från olika antagningssystem och gymnasieskolans elevregisler -
framställer en med hänsyn till analysbehoven så noggrann bild som erfordras av
de högskoleslu-derandes lidigare utbildning och all dessa uppgifter lagras i
högskoleregislrel.

Utredningen förordar av
inlegrilelsskäl alt man inte försöker förbällra kvaliteten på statistiken över
2S:4-or, genom all sambearbeta högskoleregislrel med gymnasieskolans
elevregister,

SCB kan inle instämma i den
bedömningen. Det kanske vikligasle inslaget i högskolereformen är just att
öppna högskolan för nya grupper av sluderande.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 92

Ulredningen har ju för övrigt
förordat all sambearbetning av högskoleregislrel med gymnasieskolans
elevregisler skall göras regelmässigt, varför del är svårt att förslå
inslällningen atl inle göra delta i fråga om statistiken över s, k, 25: 4-or,

SCB vill undersiryka vikten av all
uppgifler om de studerandes sociala bakgrund insamlas. De erfarenheter som SCB
erhöll från den i ulredningen refererade insamlingen av uppgifter från
högskolenybörjare hl -77 pekar på, alt en sådan undersökning bör omfalla
samtliga nybörjare etl givel läsår. Detla mot bakgrund av dels den deball som
förls om högskolerekry-teringen och som klart visal på otillräckligheten med en
redovisning i sammanslagna utbildningsgrupper som en urvalsundersökning medför,
dels all sådana uppföljningsundersökningar som utredningen skisserar bland
sluderande med olika socnal bakgrund och vid olika utbildningar knappast låter
sig göras om inle uppgifler finns för samtliga sluderande, SCB vill också här
peka på all de uppgifter om social bakgrund som samlades in för
högskolenybörjarna ht -77 omfattade såväl yrke som utbildning för föräldrar
och den studerande. Samtliga dessa uppgifter bör så som ulredningen också
förespråkar användas för redovisning av social bakgrund,

Beiräffande integritetsfrågan
framhåller ulredningen atl del är "angelägel all de tillfrågade får
tydlig informalion om vilka uppgifler som kommer att inhämtas frän andra
regisler och vilka sambearbelningar som kommer atl göras," 1 della
inslämmer SCB hell. Men ulredningen vill också gå längre; "Likaså måste de
upplysas om atl de har rält atl förbjuda atl de lämnade uppgifterna används för
sambearbelning med andra regisler över huvud taget eller för sambearbelning med
vissa andra regisler samt om när och hur registret kommer atl gallras,"

Della är en fråga som
datainspektionen har atl avgöra. SCB anser för sin del alt del inle är sakligt
rimligt atl intervjupersoner detaljreglerar användningen av de uppgifter de
lämnar. Elt sådant förfarande skulle för övrigl innebära en särbehandling av
denna grupp av uppgiflslämnare jämfört med andra grupper som ingår i SCB: s
undersökningar.

I utredningsförslaget lill
närvarandeslalislik sägs atl någon forllöpande statistik över nettoanlalet
närvarande ej är befogad.

Med de slora skillnader som blir
mellan en brutto- och en nettoredovisning anser SCB det motiverat all
fortsätta med en nettoredovisning.

Utredningen har förutsatt att den
s. k. gäststuderandekommittén kommer atl lägga fram förslag om vilka behov av
statistik över utländska sluderande som skall lillgodoses med cenlral statistik
och har därför avstått från all själv lägga fram något förslag om sådan
statistik. SCB vill här påminna om de internationella överenskommelser verkel har
om rapportering lill bl. a. UNESCO och OECD om antalet ufländska sluderande i
Sverige. I det nuvarande provisoriska systemet liksom i ulredningens förslag
finns ingen möjlighet atl särskilja utländska sluderande. SCB ulgår från all
gäststuderandekommittén kommer att ta upp siatislikbehoven i sill belänkande.

Om uppgifterna om antagna levereras
avidenlifierade lill SCB skulle della omöjliggöra den sambearbelning mellan
olika antagningssystem. SCB föreslår därför aU uppgifter från UHÄ:s centrala
antagningssystem och från antagningsmyndigheter för kommunal högskoleulbildning
levereras med identifierade personuppgifter och atl SCB efler nödvändiga bearbetningar
för sökande/antagna-statistiken och överföringar av behörighets-uppgifter för
studerande som påbörjai utbildning ej sparar några person-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 93

uppgifter uiöver vad utredningen föreslår skall finnas i
del cenirala högskoleregislrel.

SCB anser atl beslämmelser om
skyldighel att lillse alt vissa uppgifler om de sluderande och deras sludier
dokumenteras enligt föreskrifter som meddelas av UHÄ efler samråd med SÖ,
styrelsen för lantbruksuniversitetet och SCB, är oundgängliga som grundval för
den cenirala högskoleslatisliken.

SCB vill också starkt undersiryka
utredningens uppfattning all en förutsättning för all de uppgifter ur de olika
lokala STUDOK-registren skall kunna användas i sammanställningar - dvs. bilda
underlag för den centrala slalislikproduklionen - är enhetlighet i innehåll
och definitioner. Ulredningens förslag om en ledningsgrupp för STUDOK-systemen
finner SCB därför väl motiverat.

Ansvaret för den cenirala
högskolestatisliken föreslås även i fortsäUningen åvila SCB. De skäl härför
som framförs i betänkandet vill SCB instämma i. Vad sedan gäller den jusiering
i ansvarsfördelningen fackmyn-dighet-SCB som framförs så tillslyrker SCB
ulredningens förslag om inrättandet av elt samrådsorgan inom SCB;s ram för
diskussion om behovet av resurser och användningen av de medel som av
siaismaklerna anvisas för ändamålel. Ulredningens förslag om sammansällning av
represenlanler i samrådsorganel finner SCB välavvägt.

Vad gäller kosinaderna ulgår SCB
från all del skall vara möjligt att -med de undanlag ulredningen själv anför -
klara ulredningens förslag inom anvisad medelsram. SCB ser dock vissa risker
för all ulredningens förslag blir dyrare än beräknai.

SCB finner del också väsentligl alt
undersiryka ulredningens ullalande om del nödvändiga i att särskilda medel
slälls lill förfogande för förberedelsearbetet med den nya ordningen på olika
nivåer både lokalt och centralt. SCB vill emellerlid inle nu, vilket
ulredningen föreslagil, försöka beräkna behovet av särskilda medel för
planerings- och förberedelsearbetet, utan avser alt åierkomma härom när beslul
fallats med anledning av ulredningen.

Det förslag till kursregislrering
och konlinuerlig resullatsrapporlering som SCB förordar kommer enligt SCB; s
mening inte all ställa sig dyrare i en driflsilualion än utredningens förslag,
på sikt snarare Ivärlom.

SCB instämmer i utredningens
ullalande atl det är nödvändigl all "medel slälls lill förfogande för all
genomföra undersökningar om bl.a. de sluderandes sociala bakgrund, även om
della innebär alt tolalkoslnaderna för högskoleslatisliken någol ökar de år då
dessa undersökningar genomförs." SCB:s förord för totalundersökning av
nyböriare ell givel läsår innebär givelvis större kosinader än om man
undersöker elt representativt urval.

Denna merkostnad är emellertid
enligt SCB försvarbar med tanke på den kvalitetshöjning man når och därmed ökad
användbarhet av undersökningsresultaten.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Kommunförbundei vill inledningsvis
med lillfredsslällelse konstalera alt ulredningen genom tilläggsdirektiv fåll i
uppdrag alt bl. a. belysa behoven av sialisliskl underlag för bedömning av
frågor som rör sambandet mellan utbildning och arbetsmarknad.

Del vore önskvärt att dokumentation
och statistik inom all utbildning på alla nivåer kunde tjäna såsom elt förbällral
underlag för planering och uppföljning av högskolans verksamhel.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 94

Dokumentation om avslutande av
högskolestudier med möjlighet till statistisk bearbelning en tid efler, vore av
värde. Det vore också värdefulll att varje ianspråklagande av utbildningsplats
och därmed utbildningsresurs på olika nivåer - kurser eller dylikl - vore
dokumenterat och kunde redovisas sammanslälll.

Det torde dock vara nödvändigt att
såväl dokumentationen som statistiken med hänsyn lill bl.a. ekonomiska skäl
begränsas till all motsvara en lägre ambilionsnivå än vad som enligt ovan i och
för sig är önskvärt.

Kommunförbundei kan anslula sig
lill vad ulredningen anför i frågan om den enskildes integrilel. Del är väl motiverat
all inhämtande av personuppgifter begränsas lill vad som kan anses mest
nödvändigt med hänsyn lill del informationsbehov som föreligger.

Den närmare ulformningen av
sekrelesslillämpningen bör anpassas lill reglerna i den nya sekretesslag, som
avses träda i kraft den 1 januari 1981.

Rent allmänt vill kommunförbundei
undersiryka viklen av alt ulvecklingen inom högskoleområdel kan följas.
Förbundel delar också ulredningens uppfallning alt högskolorna i princip
lokall bör avgöra vilken statistik som kan vara angelägen med hänsyn lill
planering och uppföljning.

Atl sluderande på såväl allmänna
ulbildningslinjer som enslaka kurser skall omfattas av statistiken anser
slyrelsen självklart.

Kommunförbundei vill ha en loial
överblick avseende de sluderandes ålder, kön, lidigare utbildning m. m.. vid
lilllräde lill högskolor.

Lika vikligl är del alt utflödet
som helhet från högskolan redovisas. Kommunförbundei kan inle anslula sig till
den begränsning som ulredningen föreslår, alt sluderande på enstaka kurser
skall ingå i ulflödesstalisliken endasl om de förvärvat minst 60 poäng, varav
minst 40 inom samma ämnesgrupp. De allmänna enslaka kurserna ulgör, som
ulredningen också konstaierar, en myckel slor del av högskoleulbildningen.
Huvudparten av de som studerar inom enstaka kurser lorde inle uppnå vare sig
nämnda 60 eller 40 poäng. Det är därför angelägel alt utflödesslalisliken
omfallar sluderande som förvärvat minst 20 poäng inom samma ämnesgrupp, motsvarande
minsl en termins studier.

Kommunförbundei ansluter sig också
lill atl en obligatorisk kärna av dokumentation skall ingå i den lokala
studiedokumentationen.

SCB föreslås även i fortsättningen
ha ansvarei för högskoleslatisliken. Kommunförbundei anser del vara en god
princip alt statistiken, som utredningen föreslår, skall ulformas så atl elt
relevant basmaterial finns tillgängligt för de punktvisa undersökningar som
skall kunna göras för atl lillgodose akluella och relevanta mformationsbehov.

Ett permaneni samrådsorgan knutet
till SCB, som ulredningen föreslagil. kan enligi styrelsen lillgodose behovel
av samverkan mellan högsko-leiniressenlerna å ena sidan, och den cenirala
statistikproducenten å andra sidan.

Utredningen lägger även förslag om
sammansätiningen av della samrådsorgan. Del kan då konstateras att varken
kommunförbundei eller Landstingsförbundet föreslås ingå. Med hänsyn lill de
omfattande och växande verksamhetsområden som kommunförbunden represenlerar
samt förbundens skilda avnämarintressen finner kommunförbundei del vara av slor
vikl alt förbunden var för sig blir representerade i samrådsorganel.

Kommunförbundei vill även anslula
sig lill vad utredningen framhåller som nödvändigl. nämligen all särskilda
resurser slälls till förfogande för förberedelser och genomförande av förslagel.

Begränsade koslnadsslegringar får
inle uigöra skäl för alternativet all kvalitativt försämra statistiken.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 95

LANDSTINGSFÖRBUNDET

Landslingsförbundel anser all
ulredningens förslag lill fördelning mellan obligatorisk cenlral registrering
och övrig regisirering är väl avvägda.

Utredningen gör enligt
Landslingsförbundel den rikliga bedömningen all de olika högskolestyrelserna
även i forlsätiningen själva skall kunna bestämma den lokala studiedokumentationens
innehåll och uppläggning liksom i valel mellan msnuell och aulomalisk
behandling. Inom denna huvudprincip föreslås sedan ett för hela högskolan
gemensaml minimiinnehåll för den lokala studiedokumentationen.
Landstingsförbundet anser del viktigt aU hela högskolan får en enheilig
redovisning, oavseU huvudman och oavsett om studierna sker på linjer eller i
enstaka kurser. Utan att gå in på en bedömning av detaljerna tillslyrker
förbundel därför förslaget om eU minimiinnehåll.

UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET (UHÄ)

Den hiltillsvarandt; osäkerheten om
hur högskolestatisliken skall ulformas har på etl olyckligt sätl fördröjt
tillgången på statistik om den nya högskolan. Bristen på översiktlig
högskolestalisiik har bl.a. varil besvärande för Ulvärderingen av
högskolereformen och för den cenirala utbildningsplaneringen. Å andra sidan
har dröjsmålet medfört atl föreliggande förslag kunnat utnyttja erfarenheter
som vunnits först efter högskolereformen. STUDOK-utredningens belänkande
innebär en kritisk omprövning av formerna för produktion och tillhandahållande
av statistik om högskolan, samtidigt som utredningen eftersträvat att för den
framlida högskole-slaUsliken fillvarala erfarenheler från den tidigare
slalistikproduklionen.

UHÄ räknar med au kraven på
högskoleplaneringen kommer atl öka under de närmaste åren, bl.a. beroende på an
trycket på myndigheterna atl utnyttja fillgängliga resurser optimalt ökar.
Detla medför med säkerhel krav på högskoleslatisliken som f. n. inle kan
preciseras. Ulredningen har emellertid eftersträvat en flexibilitet som kan
användas för atl lillgodose nya behov och önskemål.

Samiidigi är UHÄ medvetet om all
elt ambitiöst program för högskole-slafisliken förutsätter insamling, lagring
och sambearbelning av individuppgifter på ell säll som av många anses vara
stötande. Främsl lagringen och sambearbelningén av individuppgifter bör därför
begränsas.

Utredningen har i göriigasle mån
försökl väga de ovan nämnda aspekterna på högskoleslatisliken mol varandra.
Flertalel av regionslyrelserna och de högskoleenheter som yttrat sig har i
princip anslutit sig lill ulredningens förslag eller har uttalat aU förslagel
i slort sell är väl avvägt. UHÄ inslämmer i denna bedömning.

Flera remissinstanser ifrågasäuer
disciplinnämndens lämplighet för alt handha integritetsfnigor. Några
högskoleenheler förordar all högskolestyrelsen själv skall ansvara för dessa
frågor eller besluia om vilkel lokall organ som skall handha dem. UHÄ föreslår
all högskolestyrelsen ges ansvarei för inlegriletsfrågor i anslutning till
lokala studeranderegisler med möjlighet all delegera ansvarei hell eller delvis
lill antagningsnämnd eller disciplinnämnd. Härutöver kan naturiiglvis särskilda
beredande och rådgivande organ inrätlas enligt lokala beslut.

Ulredningen har inte närmare belyst
hur slalisiik över ålerkommande utbildning skall utformas, men del cenirala
högskoleregislrel och de särskilda resurser för specialundersökningar som
föreslås ger uirymme för etl utvecklingsarbete i syfte all förbättra slalisliken
om ålerkommande utbildning inom högskolan.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 96

Inom högskolestatisliken är det av
slort intresse all i vissa sammanhang kunna särskilja sluderande med olika
lidigare utbildning. Det är angeläget all man i högskolestatisliken har
möjlighet all särskilja dessa olika grupper.

Trots atl ulredningen avvisat della
förslag anser UHÄ all sambearbelningar mellan gymnasieskolans elevregisler och
uppgifter i högskoleregislrel även bör kunna användas för all lillsammans med
elevenkäter belysa nybörjarnas lidigare utbildning.

Ulredningen föreslår all uppgift om
kvolgruppslillhörighet skall ingå i högskoleregislrel. Denna uppgifl bör därför
för linjestuderande överföras från antagningssystemen.

För att möjliggöra en löpande
statistik om studerande på enslaka kurser, som belyser dessa studerandes roll
inom högskolan, är del enligi UHÄ;s uppfallning nödvändigt atl beröida
sluderande las med i del föreslagna centrala högskoleregislrel,

UHÄ anser för sin del all del är
väsenlligl alt enslaka kurser kan beskrivas på båda de säll som utredningen
föreslagil. Med tanke på de synpunkter som framförts av remissinstanserna anser
UHÄ att den exakta ulformningen ytteriigare bör övervägas. Förändringar kan
också behöva göras efterhand - bl.a. kan behovel av uppgifler om underlaget för
forskarrekryteringen behöva beaktas. UHÄ föreslår atl UHÄ ges i uppdrag all
efler hörande av högskoleenhelerna, regionstyrelserna och SCB fastställa den
exakta ulformningen av en klassificering av enslaka kurser. Därvid bör även
undersökas den av ulredningen diskulerade möjligheten alt ange nivåer för
kurser.

Den enskilda högskoleenhelen bör -
liksom i dag - ha möjlighel atl i sitt studiedokumenlationsregister införa
yllerligare uppgifler om enslaka kurser.

UHÄ lillstyrker utredningens
förslag om all enkäler angående social rekrylering skall göras med tre lill fem
års mellanrum. Kostnaderna för denna typ av undersökningar är emellerlid slora,
samiidigi som denna melod endasl lämpar sig för atl studera slörre förändringar
av den sociala rekryleringen än som normalt brukar inlräffa under några år.

Vad belräffar statistik rörande
utländska sluderande anser UHÄ all del är olyckligt all sådan slalisiik saknats
för de senaste åren. Det bör därför undersökas om inle sådana uppgifler kan
insamlas för statistiska ändamål i anslutning lill de lokala
sludiedokumenlalionssyslemen ulan all uppgifterna blir offenlliga eller för
lätt lillgängliga. Vidare bör undersökas om sambearbelningar mellan
högskoleregislrel och centrala befolkningsregister kan ge åtminstone en del av
del nödvändiga underlaget för en sådan statistik, UHÄ förulsäller i likhet med
utredningen all gäslsluderandekommiltén kommer atl närmare behandla behovet av
slalisiik om ulländska studerande,

UHÄ tillstyrker förslagel atl
statistik om sökande och antagna skall begränsas lill atl endasl avse sökande
till utbildningslinjerna och alt det skal! baseras på uppgifter från
antagningssystemen,

Uppgifler om sludieresullal i form
av avlagd poäng är av stort inlresse i samband med verksamhelsredogörelser vid
högskoleenheterna, UHÄ räknar därför med atl sådana uppgifler i framliden
skall redovisas i della sammanhang men däremot inle redovisas särskilt till
SCB,

Ulredningen föreslår all begreppel
högskoleutbildade individer liksom hitlills i arbelsmarknadssammanhang skall
innefatta alla som uppnått etl visst antal poäng. Eflersom det blir allt
vanligare atl sluderande på olika

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 97

säu kombinerar sludier och förvärvsarbete, kan det vara
motiverat aU denna statistik innefattar även dem som kontinueriigt läser på en
utbildningslinje fram lill en examen och därvid passerat det angivna
poängtalet. UHÄ vill dock ifrågasätta om inte denna rapportering kan begränsas
lill all endasl avse dem som uppnåll det angivna poängtalet och är frånvarande
från högskoleulbildningen minsl en lermin. Vilkel poängtal som rapporteringen
skall avse bör avgöras av konsumenterna av berörd statistik. UHÄ vill dock
framhålla att man mol förslaget atl en viss del av poängsumman inom enslaka
kurser skall tillhöra en viss ämnesgrupp kan resa den invändningen, all
slalisliken då skulle påverkas av hur delaljerad ämnesindelningen är inom
olika områden.

För en ökad förståelse av hur
högskolan fungerar sett ur studerandeperspektiv och selt ur den återkommand
ulbildningens och arbelsmarknadens perspekliv är del angelägel all del
föreslagna centrala högskoleregislrel utnyttjas för statistik om sluderandeslrömmarna
inom saml ul och in ur högskolesystemet. Detta innebär en utökning av de
löpande bearbetningarna uiöver vad ulredningen synes ha räknal med.

Av det anförda framgår viklen av
elt centralt regisler för skilda slag av slalislikproduklion. UHÄ vill särskilt
undersiryka all den ökade omfattningen av ålerkommande utbildning och del allt
mer decentraliserade högskoleväsendet gör elt sådanl register t. o. m.
angelägnare än del var för t. ex. lio år sedan.

Beiräffande ansvarei för del
cenirala högskoleregislrel lillslyrker UHÅ all della även i fortsättningen
skall åvila SCB. Härigenom kommer registel all även skyddas av det särskilda
sekretesskydd som numera gäller för maierial inom SCB (SFS 1977; 1029 16 S).
Samiidigi ökar möjlighelema lill samordning av högskoleslalisliken med annan
slalisiik.

Ulvecklingen på del ADB-tekniska
områdel medför atl del på sikl kan antas bli möjligt alt delvis ersätta
uppgifterna i etl centralt högskoleregisler med en samordnad bearbetning av
lokala daiorbaserade studiedokumenlationsregister. Etl sådanl syslem
förulsäller all en slörre andel än f. n. av högskolans sluderande ingår i
sådana regisler. Del släller också slörre krav på enhetlighel mellan de lokala
registren och måsle föregås av ell omfattande tekniskt utvecklingsarbete. UHÄ
finner del därför inle realistiskt atl för närvarande föreslå elt sådanl
registersystem som underlag för högskoleslalisliken men är berell all medverka
i fortsall utrednings- och utvecklingsarbete med della syfle.

UHÄ vill i detla sammanhang peka på
all de lokala och del cenirala högskoleregislrel endast kan lillgodose behoven
av uppgifter om ålerkommande utbildning ininn högskolan. UHÄ vill därt"ör
i likhei med ulredningen understryka viklen av all del vid sidan av nuvarande
regisler startas s. k. longitudinella urvalsundersökningar som kan beskriva
utbildningens omfattning inom alla utbildningsformer och över långa
lidsperioder för slumpmässiga urval av sluderande.

Beiräffande gallringen av del
cenirala högskoleregislrel inslämmer ulredningen i dalainspeklionens
föreskrifl att uppgifter äldre än 20 år skall gallras. Med lanke på nuvarande
sludiemönster skulle emellerlid della i många fall innebära all även uppgifter
om sluderande som fortfarande studerar eller nyligen sluderal skall gallras.
UHÄ föreslär därför atl gallringsreglerna i stället utformas så atl uppgifler
om studerande som inle studerat under de senasle 20 åren skall gallras.
Troligen bör dock personnummer för sädana sluderande få bibehållas i
regislrel. så alt sådana sluderande l.ex. inle klassificeras som nybörjare i
högskolan om de ålerkommer efler mer än 20 års bortovaro. 7 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
104

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 98

UHÄ förulsäller att det nya centrala högskoleregislrel
organisatoriskt skall uigöra en fortsättning av det lidigare högskoleregislrel.
så alt inga onödiga broll i statistiken uppslår. Vidare förutsälter UHÄ atl
SCB:s uppgifler om forskarsluderandc även i framliden skall ingå i ell cenirall
högskoleregisler. Samordningen mellan slalisliken om grundläggande högskoleulbildning
och slalisliken om forskarulbildningen kan emellertid preciseras försi i
samband med den översyn av slalisliken över forskarutbildningen som SCB våren
1979 fiitt i uppdrag all göra i samråd med UHÄ. Få invändningar har från
högskolemyndigheternas sida rests mot ulredningens förslag lill obligalorisk
lokal studiedokumentation. UHÅ tillstyrker utredningens förslag. Beiräffande
innehållet i de lokala daiorbaserade sludiedokumentalionsregislren föreslår
universiieiei i Lund alt även uppgift om diarienummer eller motsvarande för
ulbildningsbevis skall kunna ingå i regisiren. UHÄ anser det väsenlligl all
dessa register kan anpassas lill lokala behov när detta inte medför risker för
den nödvändiga enhelliga delen av studiedokumentationen. Om däri"ör
dalainspektionen accepterar en sådan komplettering, bör den kunna ske.

UHÅ har under del senasle året fåll
flera förfrågningar från nya högskoleenheter om möjligheterna för dessa all
ansluta sig lill STUDOK-syslemet. 1 försia hand har önskemålen varit all få
ulnyllja systemet för lokal anlagning. UHÅ räknar därför med all - enligi den
procedur utredningen föreslår - STUDOK-syslemel successivi kommer all införas
vid allt fler högskoleenheler, någol som i sin lur släller forlsaila krav på
ulvecklingsarbeiei. Bl.a. kan det bli akluelll all bredda
användningsmöjlighelerna för STUDOK-syslemet till andra datorsystem än de som
finns på de nuvarande datorcentralerna inom högskolan.

UHÅ vill framhålla svårigheterna
all på sikl bedöma kostnaderna för ell syslem som forlfarande ulvecklas men
lillslyrker på nuvarande premisser ulredningens förslag. Om inte tillräckliga
resurser kan disponeras för sys-lemefs fortsatta drifl och utveckling är det
emellerlid enligi UHÅ;s mening inte försvarbart atl bibehålla systemet.
Utredningens förslag är all se som ett minimum för all UHÄ skall kunna
vidmaklhålla och vidareuiveckla sysiemel i enlighel med de av ulredningen
redovisade riktlinjerna.

Del hittillsvarande
utvecklingsarbetet avseende den lokala studiedokumentationen har i hög grad
slyrls från UHÄ. Ulredningen föreslår atl del framlida ansvaret skall åvila en
ledningsgrupp med en förelrädare för varje högskoleenhel som är ansluten lill
systemet. Vidare bör represenlanler för UHÅ, SCB och SFS ingå i
ledningsgruppen. UHÄ tillslyrker della förslag liksom den ordning för
anslutning av högskoleenheter till systemet som utredningen förordar.

Ulredningen föreslår all ell
permanent samrådsorgan inrälias inom SCB och ges ell avgörande inflytande på
utformningen av högskoleslatisliken och disposilionen av de resurser som SCB
föriogar över härtor. UHÅ lillslyrker den föreslagna ordningen eftersom den kan
ge möjligheier till en fortsatt löpande diskussion om prioriteringen av
slalislikbehov mellan närmast berörda intressenter liksom möjlighelen all på
ell säll som hittills saknats samordna den löpande statistiken med olika
specialundersökningar, inklusive SCB:s enkäler lill skolelever och
högskolesluderande.

HANDELSHÖGSKOLAN 1 STOCKHOLM

Del syslem för högskolestalisiik
som föreslås i beiänkandei är i försia hand anpassal för det statliga och
kommunala högskoleväsendel. Kommittén nämner emellerlid alt det även finns elt
fålal läroanstalter med enskild

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 99

huvudman av vilka den största är Handelshögskolan i
Siockholm. "Del är enligt vår mening angelägel alt även dessa
läroanstalter tas med i statistiken om grundläggande högskoleulbildning"
(sid. ISO).

Handelshögskolan inslämmer i delta
uttalande och är för sin del beredd atl liksom för närvarande bidra med
uppgifter till högskoleslalisliken.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Behoven av informalion om
högskoleulbildning är slora. Ulredningen har genomfört en behovsinvenlering.
Tyvärr har inle ulredningen använl denna invenlering för en grundlig analys och
priorilering av behoven av informalion. varvid lantbruksuniversitetet lillmäler
ledamolen Jos" och experten Lindströms särskilda yllranden slor vikl.

1 likhei med Jos och Lindström
menar lanlbruksuniversiielel all högskoleregislrel bör omfalla två delar - en
individdel och en struklurdel.

Individdelen i det cenirala
högskoleregislrel bör endast omfatta sluderande på ulbildningslinjer. De
enstaka kurserna svarar främsl mol lokala och regionala behov och tillräckliga
uppgifter om dessa borde kunna lämnas via regislrels struklurdel.

Det är inte säkert all man med den
av utredningen föreslagna klassificeringen av enslaka kurser får någon
meningsfull överblick av innehållel i den samlade verksamhelen. Man bör i
stället välja en mer arbelsmarknads-sekloranpassad klassificering av
statistiken över enstaka kurser.

Ulredningen menar all del är
vikligl all sludera de högskolesiuderandes sociala bakgrund och man vill därför
genomföra fortlöpande studier av denna variabel i populaiionen anlagna lill
högskoleulbildning. Del är inte självklart alt man får korrekta måll på
"social snedrekrylering" inom ulbildningslinjer om man samiidigi har
gjort ell urval av sluderande till linjen grundat pä etl urval av sökande, ell
urval som dessulom ofia innehåller lottningsmomenl. Man borde främst söka
förklaringen lill sociala skillnader i högskolerekryleringen i lidigare led. l.
ex. i gymnasieskolan.

De lokala regisiren bör bygga på en
kärna av obligatoriskt regisirerade individuppgifter. Lantbruksuniversitetet
accepterar att dessa uppgifter omfallar person- och adressuppgifter, uppgifter
om allmän och särskild behörighel, om anlagning, terminsvis närvaro och om
slutförd utbildning.

Lantbruksuniversitetet intar en
särslällning i högskolan. Lantbruksuni-versilelet svarar för hela den
yrkesförberedande utbildningen inom flera vikliga samhällssektorer. Det är
därför viktigt all del föreskrivs samråd med lanlbruksuniversiielel både när
UH.Ä och SCB skall utfärda tillämpningsföreskrifter rörande
sludiedokumenlalion.

VÄRNPLIKTSVERKET IVPV)

1 ulredningens punkl 5.8
Ulflödesslalislik nämns vpVsom en av avnämarna. Delta är rikligl men verkel är
även avnämare vad avser 5.6 Till-slrömningsslalislik. Verkel har behov av och
får idag del av lillslrömmn-ingstalisliken.

Analogi med förhållandel enligi
ovan anges VPV under rubriken "Övrig facklillsyn" i avsnill 3.3
Ulflödesslalislik men icke i 3.1 Tillslrömningsta-listik. VPV; s
informationsbehov bör markeras även här.

DATALAGSTIFTNINGSKOMMITTEN (DALK) (Ju 1976:05)

DALK har inle någon erinran mol de
överväganden som ulredningen redovisal angående den enskildes inlegrilel. Vad
särskilt gäller uppgifter

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 100

om betyg i de daiorbaserade sludiedokumenlalionssyslemen
får med hänsyn lill ändamålet godlas alt sådana uppgifter registreras, även om
uppgifterna är all anse som mjukdala.

Vad gäller förslaget om hur
högskolestatisliken skall åstadkommas delar DALK ulredningens uppfallning Is,
116) all man, särskilt med hänsyn lill de krav som kan slällas från
iniegritelssynpunkt, bör begränsa registreringen av personuppgifter till det
absolut nödvändiga, DALK saknar också anledning att ifrågasätta atl etl
centralt högskoleregisler även i fortsättningen behövs för all lillgodose
slatislikbehovel,

Ulredningen förslår (s, 131) all
uppgifler insamlade via enkäl bör inflyta i högskoleregistret och all man alliså
inle bör upprätta etl separal personregister för sådana uppgifter, Enligi
DALK:s mening talar dock från inle-griietsskyddssynpunkt starka skäl för all
specialuppgifter, avsedda för särskilda ändamål som kanske från början inte
helt kan överblickas, också förs i form av särskilda personregister, DALK
förordar därför all enkät-uppgifter registreras i elt eller flera särskilda
personregister på samma säu som de ad hoc-undersökningar ulredningen diskulerar
i sammanhanget,

DALK inslämmer i ulredningens överväganden
Is, 142-144) när del gäller ulländska sluderande.

Enligt ulredningen (s, 160) används
STUDOK-registren i en som del kan bedömas ökande omfallning för massullag av
adressuppgifter, som sedan används för olika marknadsföringsåtgärder, Della är
i och för sig, enligt DALK;s mening, inle någon önskvärd utveckling. Med hänsyn
till offenllighelsprincipen kan dock för närvarande några förbudsregler inle
ställas upp.

DALK förordar emellerlid all de
ålgärder som ulredningen föreslagil tills vidare vidtas. Del är inle uteslutet
atl DALK fär anledning atl återkomma lill denna fråga i ell mera generelll
perspekliv under del arbele inom DALK som gäller offentlighetsprincipen och
ADB.

GÄSTSTUDERANDEKOMMITTÉN (U 1978:03)

Gäslsluderandekommiltén anser atl
om uppgifter om medborgarskap och sialus las in i regisiren blii del möjligt
all få uppgifler dels om de utländska sluderande som vistas här enbari för
sludier (gäslsluderande) och som efter avslutade sludier lämnar landet, dels om
dem som vistas här med rätl all bosätta sig och som efter studierna förutsätts
blir kvar i landel (invandrare). Om sådana uppgifter inle las in torde del bli
näst inlill omöjligt för högskolorna alt göra de uppföljningar av dessa
sluderande som är nödvändiga för alt man fortlöpande skall kunna se till all
deras förutsättningar all klara sludier och lillvaro här i Sverige blir bälire
än vad som hittills varil fallet.

Anledningen lill att uppgifler om
medborgarskap och status saknas i registren synes vara att man varil angelägen
om alt värna om dessa studerandes personliga integrilel. Det finns i och för
sig anledning att ta allvarligt på den oro som mång:a utländska studerande kan
känna inför möjlighelen av att det blir relativt lättvindigt atl fä lillgång
lill uppgifter om deras förhållanden, Mol delta bör emellerlid vägas
myndighelernas befogade krav all ha tillgång till sådana uppgifter som enligt
kommitténs mening är en ovillkorlig förutsätlning för all ålgärder för dessa
grupper sluderande effekiivt skall kunna planeras och genomföras.

Kommittén är Iveksam till
utredningens förslag atl uppgifler om medborgarskap och status i stället
skulle kunna införskaffas genom frivilliga enkäter bland utländska sluderande.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 101

SammanfaUningsvis vill kommiitén
siarkt undersiryka viklen av all uppgifler om medborgarskap och status tas upp
i de register som planeras. Kommiitén har inte slutfört sitt arbele och kan
således inte nu bedöma på vilka övriga områden som statistiska uppgifter om
utländska sluderande kan komma att behövas. Kommillén ålerkommer lill dessa
frågor i sitt kommande belänkande.

CENTRALORGANISATIONEN SACO/SR

I samband med högskolereformens
ikraftlrädande 1977 upphörde insamlingen av slalisiik som gav underlag lill
beräkning av rekryleringsbasen för forskarutbildning. Del har medförl all det
för närvarande är omöjligt alt bilda sig en uppfattning om antalet behöriga för
tillträde lill forskarutbildning inom filosofisk fakultet och angränsande
ämnen inom andra fakulteter, l.ex. prekliniska ämnen inom medicinsk fakullel.

SACO/SR är förvånad över all
ulredningen inte fullföljt behovsanalysen ulan i slället vall alt gå in och
diskulera enskilda variabler efler svävande och oprecisa kriterier. SACO/SR
inslämmer här i den kritik som framförs i det särskilda yttrandet av ledamoten
Olof Jos och experten Claes-Göran Lindström.

Informationsflödet utifrån och in
lill de olika enhelerna och nivåerna i den decentraliserade
högskoleorganisalionen är en viklig fråga som inle lillräckligl observerats i
den allmänna decentraliseringsvågen. SACO/SR anser all den pågående ulredningen
om studiedokumentationen delvis orsakat nuvarande svårigheler genom del förslag
som lades fram 1976 och som statsmakterna också tillstyrkte.

I syfte att öka den reella
beslulskompelensen eller decentraliseringen fordras ell centralt ansvar för
informationen men baserad bl.a. på lokala och regionala behov.

SACO/SR kan mol denna bakgrund inle
slälla sig bakom del förslag lill dalorbaserad sludiedokumenlalionssyslem
(STUDOK-syslemet) som framlades i februari 1976 och som lillsammans med en
behovsinvenlering under våren 1978 nu ligger till grund för UHÅ;s fortsatta
utvecklingsarbete med statistik och uppföljningsrutiner. SACO/SR kan inte
acceptera ulredningens syn atl del inte är behövligt eller lämpligl all lägga
fram förslag om vilken slalisiik om den egna verksamhelen som läroanstalterna
inom högskolan bör framställa som underiag för sin egen planering och uppföljning.
Enligt SACO/SR bör den lokala slalislikinsamlingen sä långl möjligt samordnas
för landels samtliga högskoleenheler för alt möjliggöra jämförelser
högskoleenhelerna emellan och möjliggöra redovisning av regional- eller
riksslatistik.

SACO/SR kan heller inle slälla sig
bakom ulredningens inslällning all direktivens kostnadskonslruklion måsle
innebära alt högskoleslatisliken i framliden generelll setl inle kan ligga på
en så hög ambilionsnivå som 1. ex, statistiken för de filosofiska fakulteterna
gjorde de sista åren före 1977 års högskolereform,

SACO/SR delar ulredningens
uppfallning om angelägenhelen av alt studera del sociala rekryteringsmönsirel,
även om de främsla orsakerna till den sociala selektionsprocessen torde finnas
inom de lidigare utbildningsnivåerna.

SACO/SR vill allvarligt invända mol
ulredningens resonemang vad gäller dokumentalionen kring enslaka kurser.
Enligt organisalionen måsle en individ kunna lita på all etl högskoleregisler
på lokal, regional eller cenlral nivå endast innehåller sanna individuppgifler.
En uppgifl som dokumenle-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 102

ras i ell regisler om en sluderande måsle av den
sluderande kunna uppfattas som riklig. Ulredningens förslag utlämnar individen
lill lokala myndighelers på oprecisa grunder baserade klassificeringsruiiner.
SACO/SR ansluter sig även här lill de lankegångar som framförs i det särskilda
yttrandet av ledamolen Olof Jos och experten Claes-Göran Lindström (utredningen
s, 179), Organisationen anser alt dokumentalionen om enskilda individers
studieresullat skall baseras på en uppgifl om exakl den kurs den studerande har
genomgålt angiven med viss beleckning enligi gällande kurskatalog, SACO/SR
förulsäller all ell syslem för gemensam beleckning av kurser enligt
kurskalalogen genomförs, varvid SUN-koden bör ulnylljas, Enligi organisalionen
kan därmed ulredningens klassificeringssyslem efter innehåll och nivå slopas.
Enligt organisalionen vinnes därmed all de olägenheter som ulredningen sjiilv
pekar pä bortfaller. En sådan samordning av informationen om ulbudel av
högskoleulbildning har även betonats av utredningen (ulredningen s, 111-114),

SACO/SR anser atl om statistik över
huvud taget skall redovisas måste statistiken bygga på korrekt primärmalerial.
Denna indalakontroll av pri-märmaterialel riskerar atl kräva ytteriigare
utökade resurser om ulredningens förslag med regisirering och lokal kodning
efter innehåll och nivå pä enstaka kurser genomföres. Del är väsenlligl alt
primärmalerialel insamlas och redovisas ulan annan lokal klassificering än den
som fastställts på cenlral nivå, SACO/SR förordar därför den lösning som
förslås av ledamolen Olof Jos och experten Claes-Göran Lindström i deras
särskilda yltrande lulredningen s, 179-182),

SACO/SR tillstyrker utredningens
förslag atl inräita en cenlral ledningsgrupp och ell samrådsorgan knutet lill
SCB med angivna arbelsuppgifler och sammansättning. Dock anser SACO/SR all del
bör övervägas yllerligare om inte de cenirala fackliga organisalionerna bör erhålla
represenlalion i ledningsgruppen,

SACO/SR vill belöna att den
framlida studiedokumentationen måste bygga på uppgifter som har sin
utgångspunkt i de lokala planeringsbehoven men som också går all aggregera på
region- och riksnivå, SACO/SR anser all bindande föreskrifier för den lokala
sludiedokumenlalionen skall utfärdas i stället för ulredningens mera lösa.
oöverskådliga förslag med lokal frihet alt besluta angående uppgifler, på vilka
ulredningen samiidigi kräver atl cenirala myndigheler skall basera sin
slalislikproduklion,

SACO/SR anser dels all ytterligare
resurser måsle slällas till högskolans och SCB;s förfogande saml alt elt sådanl
sludiedokumenlalionssyslem fastslälles som minimerar kosinaderna för
indalakonlroll av primärmalerialel och minimerar behovel av
specialundersökningar. Många slalistik-inlressenter har små möjligheter all
beställa specialundersökningar från SCB om relevanla fakiorer. Enligt SACO/SR
är det endasl elt fålal intressenter som kan dra nytta av det insamlade
malerialel genom att ha utrymme atl bekosta dyra specialundersökningar.
STUDOK-syslemet blir därmed orättvist.

SACO/SR lillstyrker utredningens
förslag om s.k. reklamspärr saml förslaget att adressuppgifter förses med
uppgift varifrån uppgiften hämtats. Dock bör undaniagsmöjlighel från
restriktionerna kunna finnas så atl ideella organisaiioner utan kommersielll
syfle ur regislret kan få uppgifler om födelsenummer, namn, adress, linje-
eller kurslillhörighel, examen och examensinnehåll. Uppgifler ur registret
skall således inle lämnas ut till annan enskild person än den regisirerade. De
nämnda undanlagsmöjlighe-lerna bör prövas i den föreslagna centrala
ledningsgruppen.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 103

SACO/SR vill vidare betona atl det
är ytterligt väsentligl alt de studerande blir represenlerade i olika
dalaskyddsnämnder m. m. på central, regional och lokal nivå. SACO/SR delar
utredningens bedömning att de nuvarande disciplinnämnderna med de ändringar
ulredningen framlägger om namn, sluderanderepresenlalion m. m. vore ell
lämpligare organ för dalaskyddsfrågor framför antagningsnämnderna. Del bör
dock vara en fråga för högskoleenhelerna alt falla beslut om vilken instans som
är mesl lämplig.

LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE (LO)

LO anser det vara av vikl atl den
framtida högskoleslalisliken kan ge en överblick och informalion som möjliggör
ell hyggligt underlag för planering och dimensionering av högskolans
ulbildningsulbud saml en belysning av rekryleringen både till linjer och
enslaka kurser. Ulredningen har enligt LO också lagt förslag som tillgodoser
dessa önskemål. LO kan därför instämma i de flesta förslag ulredningen framför.

Beträffande utflödesslalisliken
från enstaka kurser föreslär dock utredningen att registret endasl bör
innehålla sluderande som enbari förvärvat minsl 60 poäng, varav minsl 40 inom
samma ämnesgrupp. Då ulredningen inte går in på någon närmare molivering för
denna gruppering bör enligt LO denna fråga yllerligare diskuteras innan beslul
fattas. Del är enligt LO:s mening vikligl när det gäller verksamheten med
enstaka kurser all dess uiflöde, innehåll, nivå och syfle ges en överskådlig
statistisk bild då dessa kurser är avsedda alt lillgodose en rad skilda
ulbildningsbehov.

TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO)

För TCO är del angelägel all få
informalion om i vad mån den fakiiska utvecklingen av högskolan stämmer överens
med de mål som salts upp. Den nära samverkan mellan högskolan, yrkeslivel och
samhällel i övrigl gör också atl TCO finner det myckel angeläget med statistisk
informalion av värde för planering och ledning inom högskolan. TCO:s allmänna
informationsbehov sammanfaller sålunda med högskolemyndigheternas.

TCO delar utredningens bedömningar
vad gäller behovet av all noga kunna studera dessa förhållanden och de
konsekvenser della bör få för slalislikinsamlingen.

Vad särskilt gäller verksamhelen
med enslaka kurser är TCO liksom utredningen angelägen om all del blir möjligt
all sludera dessa med avseende pä såväl innehåll som nivå och syfle.

För alt kunna anknyta till
SUN-koden är det vidare önskvärt alt kurserna jämförs med linjer och ges en
nivåklassificering som anger om de moisvarar sludier på högsl 2-årig linje
eller linje som är längre än 2 är.

Liksom ulredningens majoritet anser
TCO all del med hänsyn lill de enstaka kursernas roll i högskolereformen är
nödvändigl med central registrering av även de studerande på enslaka kurser,
Ulredningen föreslår att regislret bör innehålla bland annat uppgifl om atl en
sluderande uppnått minst 60 poäng, varav minsl 40 inom samma ämnesgrupp. Någon
närmare molivering för denna gruppering ges inte, varför det är svårl au
tillstyrka förslagel. TCO vill i stället peka på del förslag lill
nivåklassificering som ovan framförts och som utgår från de enslaka kursernas
roll för fort- och vidareulbildning.

SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN (SAF)

SAF anser att den statistik som
produceras centralt bör publiceras snabbt och främst ange trender.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 104

SAF ansluter sig till den i
ulredningen av fyra ledamöier gjorda reservalionen angående den centrala
registreringens omfattning.

SAF anser dock all man vid sidan av
all centralt registrera sluderande pä högskolelinjer även centralt bör kunna
registrera antalet studerande på enslaka kurser. Det finns för näringslivet
anledning all få en total bedömning av anlalel som studerar en .speciell kurs
1. ex. i mikrodatorteknik. En minsta omfallning för kurser i form av en lägsla
poänggräns bör krävas för all antalet sluderande skall registreras.

Uiöver uppgifler om högskolans
grundulbildning är del av inlresse all centralt ha tillgång lill uppgifter om
forskarutbildningen. SAF beklagar all ulredningen ej har hafl möjlighel all
belysa den delen av studiedokumentationen.

CENTERNS UNGDOMSFÖRBUND

Centerns ungdomsförbund delar
utredningens uppfallning vad gäller behovet av högskolestalisiik. När del
däremoi gäller det cenirala regislrel så delar förbundel reservanternas Bergendahl
m,n, uppfaUning om all de enslaka kurserna ej bör omfallas av det centrala
regislrel,

Inlegriletsskyddel för den enskilde
individen bör förslärkas. På den lokala högskoleenhelen bör olika
lillgänglighelsnivåer för statistiken finnas och där ell yllersl litel fålal
har tillgäng lill hela regislerinnehållel.

En skärpning som i princip
omöjliggör utförandet av slalisiik från slu-dieregislrel lill kommersiella
företag eller intresseföreningar bör bli verklighet,

MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET

Den tolalspärrade högskolan
förutsätter en omfallande studiedokumentation och statistik i syfte all utröna
effeklen på rekrylering och utbildning inte minst med lanke på de nya kriterier
som ligger till grund för intagningarna. När statsmakterna slyr inlaigningen
till all högre utbildning mol vissa meriier, måsle studiedokumentationen och
slaiiEtiken kunna belysa all meriterna är relevanta och all inte vissa
kvalificerade, men av inlagnings-syslemels konstruktion utestängda, grupper
förekommer.

Den tolalspärrade högskolan bör
omedelbart överges och antagningssystemet reformeras, i syfle all minska
betydelsen av arbelslivserfarenhel och slopa föreningslivserfarenhel såsom
poänggrundande merit för anlagning. När den studerande själv utifrån uppställda
förkunskaper kan välja utbildning, i en högskola med fritt tillträde, behöver
inte lillslrömningen av elever till högskolan pä samma sätt bevakas,
dokumenteras och stalistiskl beläggas.

Utredningen föreslåratl ell
centralt högskoleregisler skall finnas. Moderata ungdomsförbundet delar inte
denna uppfattning. Man bör i möjligaste mån begränsa etl eventuellt regisler.
Del främsta inlegriletsholet när del gäller högskoleregislrel är inle vilka
uppgifter del kommer atl innehålla, ulan del faktum alt elt sådanl regisler
snabbi kommer alt innehålla föråldrade och renl felaktiga uppgifter om de
studerande. Högskoleregistret bör endast omfatta studerande på ulbildningslinje
och endasl behandla påbörjandet av sludier på linjen, behöri.ghelsgrund,
högskoleenhet samt examen. Uppföljning och ulvärdering vad gäller enstaka
kurser skall göras på lokal nivå.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 105

SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER (SFS)

SFS kan inledningsvis konstatera
alt ulredningen i långa stycken gåll de sluderande och SFS;s krav till mötes.
Della gäller l.ex. synen på insamlingsprinciper av vissa "känsliga"
uppgifter, kraven på skydd för den personliga integriteten, förslag om lokala
dalaskyddskommittéer m, m,

I andra delar av ulredningens
förslag är däremoi SFS inle berell all instämma. Del gäller framför alll
ulredningens bedömningar av behovel och nyttan av etl centralt individbaseral
högskoleregisler,

Sluderandeslrömmarna in lill och ul
ur högskolan är bl, a, beroende på atl det ökande anlalet av dellidssiuderande
är svårare än lidigare all beskriva.

Delta ställer nya krav på
beslulsunderiag. Framför alll måsle linjenämnderna och enhetsstyrelserna få
underiag för all utifrån de lokalt fattade besluten utvärdera verksamheten.

Mot önskemålen om mycket statistik
måste balanseras individens krav på integritet mot insamling, lagring och
samköming av känsliga uppgifter,

SFS menar atl den cenirala
högskoleslatisliken måste bygga på lokalt fungerande regisler. Man bör
prioritera atl få dessa alt fungera framför en ulbyggnad av centralt register.
För denna syn lalar också datautvecklingen som går mot mindre syslem uppbyggda
kring mini- eller meyaminidatorer framför centrala stora datorsystem,

SFS delar ulredningens uppfattning
att del ur iniegritelssynpunkt allra viktigaste kravet på elt
studeranderegisler är att det innehåller rikliga uppgifler,

SFS delar vidare ulredningens
uppfallning atl kraven på skydd för den personliga integriteten moiiverar en
begränsning av regisirerade personuppgifter lill det absolut nödvändigaste,

SFS inslämmer i ulredningens
förslag atl del är angelägel atl de lokala högskoleslyrelserna noga överväger
vilka begränsningar som bör göras av de lokala registrens tillgänglighet. De av
utredningen föreslagna behörigh-etssyslemen bör snarasl komma lill slånd,

SFS acceplerar också ulredningens
förslag om all lägga ansvarei för bevakning av inlegriletsfrågor i anslulning
till den lokala studiedokumentationen på disciplinnämnden. En förutsättning är
dock all nämnden får den föreslagna sammansättningen, I annat fall bör ansvaret
läggas på högskolestyrelsen med rätt för denna atl delegera ansvarei lill
särskilt inrättat organ, där de studerande förfatlningsmässigl ges rätt lill
stark representation,

SFS;s grundinställning till varje
form av uppgiflsinsamling är alt det skall föreligga ell reelll och
dokumenterat behov av de insamlade uppgifterna. Att en uppgift eventuellt
skulle kunna vara bra atl ha någon gång i framliden är inle elt dokumenterat
behov,

SFS delar ulredningens uppfattning
all det i och med den decentralisering av ansvaret som skell genom 1977 års
högskolereform saknas anledning all centralt i detalj följa Lex, studiegång
och sludieresullal vilkel självfallel måsle slå igenom också i fråga om den
rikstäckande slalistikproduklionen.

För den lokala planeringen är ell
centralt register ej användbart då framställningstiden för statistiken blir för
lång. Uppgifterna är föråldrade då de väl når fram.

Centralt är det framför allt av
intresse atl kunna följa trender och utvecklingstendenser,
"konlrollera" måluppfyllelse m, m.

SFS delar utredningens syn vad gäller det angelägna i alt
kunna följa

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 106

ulvecklingen gällande de sluderandes sociala bakgrund,
förekomslen av ålerkommande utbildning och antal sluderande enligt 25;
4-regeln. SFS delar också i huvudsak de föreslagna lillvägagångssällen för alt
få fram slalisliken. En viklig restriktion är alt SFS nedan avvisar elt
centralt individbaseral regisler. De föreslagna urvalsramarna bör i slället tas
från de lokala regisiren. Vad gäller regisirering av nationalitet för utländska
sluderande bör delta ske med största försiktighet.

Etl särskilt informationsbehov som
SFS vill la upp är uppgifler kring sluderandes siudiesociala siluaiion. De
uppgifler som är intressanta är ekonomisk situation, bosladssituaiion och
barnlillsyn. Uppgifterna kan hämtas av närvarande sluderande via enkäler.
Väsentligl är all enkäterna ulförs med en periodicilel av cirka tre år.

SFS delar inle ulredningens syn på
behovel av ell centralt individbaseral högskoleregisler. SFS menar all
ulredningen i della sammanhang borde förl elt resonemang kring möjligheterna
all bygga ell centralt högskoleregisler på anlalsbaserade uppgifler. Ulifrån
SFS:s erfarenheler från diskussioner som förls under en följd av år borde ell
sådanl register väl lillgodose de krav pä statistik som finns.

Det av ulredningen föreslagna cenirala individbaserade
regislret som även skall omfatta enstaka kurser kan SFS överhuvudtaget inle
acceptera. Vidare måste man slarki ifrågasälla behovel och nyttan av all
centralt kunna följa enskilda individer i högskolan. Den ev. nytta man anser
sig ha av ell sådanl regisler måste noga vägas mol kosinaderna och
inlegrilelsris-kerna såsom de registrerade upplever del. De individuppgifler,
vilka ur forskningssynpunkt anses nödvändiga för olika enkätundersökningar,
lorde också kunna erhållas ulan en kontinuerlig central registrering.

Huvuddelen av den information olika
intressenter på cenlral nivå såväl inom som ulom högskoleområdel behöver bör
alltså enligt SFS med fördel kunna baseras på anlalsuppgifler och/eller
specialundersökningar.

SFS anser att lillgängliga resurser
i slället skall satsas på alt få fungerande lokala register. Ifrån dessa skall
det sedan vara möjligt all hämta anlalsuppgifler för cenlral statistik. Det bör
inle på något avgörande sätt försvåra att få fram cenlral statistik som kan
ligga till grund för utvärdering, prognosverksamhei elc. Det bör inte heller
vara särskilt svårl atl hämta underlag för urvalsramar för punklundersökningar
från de lokala sludiedokumentalionsregislren. Självfallel innebär delta atl de
lokala registren måsle utgå från samma dalaprogram, någol som också
ulredningen föreslår (se nedan).

Vad gäller ansvarei för
uppgiflsinsamlandel på cenlral nivå delar SFS uppfattningen all SCB bör ha
ansvaret.

De förslag som utredningen lägger
rörande de lokala regisiren lillstyrker SFS. SFS lillstyrker också den av
utredningen föreslagna ledningsgruppen för utveckling av STUDOK-sysiemel liksom
förslagel om att införa en direktreklamspärr.

SFS vill avslulningsvis framhålla
all värdel av insamlade uppgifler och statistik blir mycket lågl om det inte
finns resurser för atl utvärdera den.

De resurser som frigörs genonn atl
ej föra ett centralt individbaseral regisler bör i slället lill en del användas
för aU skapa möjlighel till fortsatt fördjupad ulvärdering i linje med
lilllrädesprojeklet. I det här sammanhanget vill SFS avslulningsvis tillstyrka
ulredningens förslag om atl ett permanent samrådsorgan inom SCB skall få etl
avgörande inflytande på ulformningen av högskolestalisiik.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 107

Bilaga 5

Promemoria 1978-01-27 angående frågan om samordning mellan
högskolans studiedokumentationssystem och studiestödets informationssystem

Inledning

Injörmatioiissystemen

Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har i skrivelse till berörda högskoleenheler 1977-06-01 föreskrivii all
ell dalorbaseral sludiedokumenlalionssyslem skall finnas vid universileien
saml högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro och Östersund fr, o. m. läsårel
1977/78 och där tillämpas för den utbildning som moisvarar lidigare
grundliiggande uibildning vid filosofisk, juridisk och leologisk fakullel saml
socialhögskola. Systemet är avsell alt - alllefler önskemål från berörda lokala
myndigheter - senare byggas ul lill yllerligare högskoleenheter och
utbildningar. Högskoleenhelen är regisleransvarig enligt datalagen saml
driftsansvarig, medan systemansvaret åvilar UHÄ. Vilka uppgifter som avses
ingå i de lokala sludiedokumentalionsregislren redovisas i bilaga I. Systemet har utvecklats inom UHÅ på
grundval av ulredningens förslag i delbelänkande 1976-02-11 och regeringens
beslut med anledning av del.

Vidare har lekniska högskolan i
Siockholm och Chalmers tekniska högskola sedan flera år var silt daiorbaserat
sludiedokumenlalionssyslem. Dessa är lekniskl annorlunda uppbyggda men fyller i
huvudsak samma funktioner som del inom UHÅ ulvecklade systemet.

Under läsårel 1977/78 införs även
etl centralt, daiorbaserat informationssystem för studieslödsändamål (STIS).
Sludiemedelsnämnderna får fr. o. m. juli 1978 åtkomst lill della syslem via
bildskärmslerminaler. Vilka uppgifler som avses ingå i STlS-regislrel redovisas
i bilaga 2.

Beröringspunkter mellan .tysiemen

STIS-regislrel och högskolans
lokala sludiedokumenlalionsregister omfallar lill viss del samma individer. Av
de studerande i högskolan saknas dock drygl 40 procenl i STIS-regislrel. på
grund av alt de inle är sludiemedelslagare. Högskolans daiorbaserade
studiedokumentationssystem läcker vidare, som redovisals inledningsvis, endasl
slallig högskoleulbildning och därtill endasl en del av denna utbildning,

STIS behöver vissa uppgifler som
också finns i högskolans sludiedokumentationssyslem, nämligen om

- enskilda sluderandes närvaro i ulbildningen

- utbudet av linjer och kurser inom högskolan.

Vid sludiemedelsnämndernas prövning
av ansökningar om sludiemedel efterfrågas därutöver uppgifler om

- enskilda sluderandes studieresultat,

Sisinämnda uppgifter registreras dock inle i
STIS-regislrel, Vidare behöver studiestödsmyndigheterna för sin planering och
uppföljning av studiestödet uppgifter om

- anlalel närvarande sluderande
med fördelning hel- och dellidsstudier (ej

personrelaleral).

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 108

Grunduppgifter för sådan slalisiik
finns i sludiedokumenlalionsregisl-ren.

Utredningens utgångspunkter

Ulredningen har enligt direkliven
den 22 maj 1975 bl, a, alt pröva skälen för och emot en samordning med
informalionssyslem på studiemedelsområdel.

Samordning kan tänkas ske på flera
olika sätl och i flera olika syflen. De mål utredningen finner befogat att i
della sammanhang eftersträva är främsl

-
atl förkorta
vänleliden vid ulbelalningar av sludiemedel

-
alt minska
belaslningen på läroanstalterna när det gäller studieintyg

-
all förbättra
servicen lill de studerande och berörda myndigheler. Utredningen har inle
funnil det moiiveral atl mer utföiiigt behandla en

samordningsmodell, där de olika informationssystemen har
samma dalabas. En sådan samordning synes inle erforderlig för de här angivna
syftena och väcker dessulom många betänkligheter från iniegritelssynpunkt. Den
framslår därför som inaktuell.

En utgångspunki för ulredningens
bedömning av samordningsbehoven har varil att högskolemyndigheter och
sludieslödsmyndigheler bör tillföras enbart sådan information om enskilda
sluderande som resp. myndighel behöver för sin egen verksamhel.

Statistik om studerande och studieresultat

Cenirala sludieslödsnämnden (CSN)
behöver för sin planering och uppföljning av studiemedelssystemet tillgång
lill statistik om bl.a, tillströmning och närvaro inom högskolan. Sådan
statistik kommer atl framställas på grundval av bl, a, uppgifler i
sludiedokumentalionsregislren vid högskoleenheterna, CSN;s behov i dessa
avseenden beaklas i ulredningens pågående analys av behoven av statistik om
högskolan hos olika intressenter i samhället. Utredningen kommer, när analysen
är slutförd, all avge förslag om vilken statistik om högskolan som i framliden
skall produceras.

Information om enskilda studerande

Studieresultat

Vid prövning av ansökan om
sludiemedel skall sludiemedelsnämnden i de flesta fall bl, a, pröva om de
studieresultat sökanden uppnåll gör del sannolikt alt sludierna kommer all
slutföras inom normal lid. För vissa utbildningar intygar läroanstalten pä
ansökningsblanketten hur sludierna fortskrider. För andra utbildningar, framför
allt de som före den I juli 1977 tillhörde UKÄ;s område, gäller att den
studerande själv redovisar uppnådda studieresultat på en särskild blankett,
som biläggs ansökan, Uppgiflernas riktighet bestyrks av två personer som inte
behöver vara Ijänslemän vid läroanstalten.

Den som första gången inskrivs vid
sludiemedelsberättigande utbildning (enl, 4 kap, 1 § studiestödslagenl beviljas
sludiemedel ulan föregående prövning av sludielämpligheten.

Prövningen av ansökan om fortsatta
studiemedel med hänsyn lill sludieresullal sker nu ulan datorhjälp vid varie
sludiemedelsnämnd,

I stället för alt de sluderande upprättar egna
studiemeritförteckningar

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 109

skulle högskolans datorbaseradc sludiedokumenlalionssyslem
kunna leverera sammanslällningar av sludieresullal. Inom UHÄ pågår ell ulvecklingsarbeie
härvidlag, i visst samarbete med CSN, En ordning av nämnda slag skulle kunna
bespara berörda sluderande arbelel med all upprälla förteckningarna och de
personer som bestyrker förteckningarnas riktighet arbetet med alt konlrollera
dem. Genom en likformig uppställning och terminologi skulle förteckningarna bli
lättare alt tolka för studiemedelsnämnderna. Risken för felaktiga beslul om
sludiemedel på grund av orikliga uppgifler om sludieresullal skulle minska.

Utredningen anser alt
utvecklingsarbelel bör inriklas på atl de dalor-ulskrivna
studiemeritförteckningarna skall vara likadant ulformade i hela landel och så
uppställda, all de läll kan lolkas av sludiemedelsnämnderna. En vidare
samordning mellan meritförteckning och del närvaroinlyg som diskuteras nedan i
avsnillel Närvaro bör också kunna övervägas. Ulredningen anser det inte
möjligt alt använda eu fullständigt registerutdrag för delta ändamål, eftersom
elt sådant skulle innehålla belydligl fler uppgifler än sludiemedelsnämnden
behöver. Rätl för de registrerade atl erhålla fullständigt regislerutdrag finns
enligt 10 § datalagen. Studiemeritförteckningen bör sändas lill den
sluderande. som granskar och vid behov korrigerar eller kompletterar den samt
bestyrker atl uppgifterna är riktiga. Korrigeringar eller komplelleringar bör
verifieras av läroanstalten, som därvid även aktualiserar sill regisler.
Utvecklingsarbete i här angivet syfle bör bedrivas av UHÄ.

Närvaro

När en ansökan om sludiemedel har
behandlals vid sludiemedelsnämnden, får den studerande ett dalorutskrivel
beslutsmeddelande. Om ansökan skell i sådan lid all beslul hunnit fallas,
sänds cirka en vecka före början av terminen ocksä en dalorulskriven blankett
för studieförsäkran/ studieintyg där namn. adress, personnummer, läroanstalt,
kurslid m.m. finns angivna. Den sluderande har alt på blankellens ena Ael
försäkra sin avsikl all bedriva de angivna studierna (ändring av Lex, läroanstalt
eller kurslid kan göras). Den andra delen av blanketten, som kalla'i
studieintyg, ifylls av läroanstalten och innebär en bekräftelse på alt den
sluderande bedriver de angivna sludierna. Intyget får utfärdas först när
undervisningen har böriat.

Den sluderande sänder in
sludieförsäkran/studieintyget till sludiemedelsnämnden. som kontrollerar den.
Därefter utsänds en dalorulskriven sludiestödsanvisning. Denna kan lösas in på
del bank- eller postkontor som den sluderande önskar,

Sludieinlyg får ulfärdas av lärare
som meddelar den sluderande undervisning eller handledning samt av vissa andra
befallningshavare, bl, a, siudievägledare. Vid hanlering av
sludiedokumenlalionen inom högskolan medverkar ofta även annan personal, bl, a,
inslilutionssekrelerare och kontorister. Dessa är inle behöriga atl utfärda
studieintyg,

CSN avser all närmare uireda frågan
om studiekonlrollen i STIS i nära kontakt med centrala och lokala
utbildningsmyndigheter. Skilda sätt alt bekräfta de sluderandes närvaro inom högskolan,
nämligen dels i högskolans egna sludiedokumenlationssyslem, dels genom
uppgifter lill sludie-medelsmyndighelerna innebär givelvis ett merarbeie för
högskoleenhelerna jämfört med om procedurerna kunde samordnas, Ulredningen har
därför övervägt möjligheterna lill en sådan samordning.

Genom studieintyget bekräftar läroanstalten all den
sluderande dellar i

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 110

ulbildningen. För många utbildningar innebär inlygel
enbart uppgift om atl vederbörande är registrerad. Denna bekräftelse kan
produceras ur de daiorbaserade studiedokumentalionsregistren, vilkel skulle
bespara högskoleenhetens personal arbele. Det skulle dock inle kunna ske lika
tidigt som sludieinlyg i dag kan utfärdas, nämligen på terminens försia dag.
Med de lekniska föruisäiiningar som i dag gäller för studiedokumentalionsregistren
måsle normall minsl nägon vecka förflyta från del en sluderande registrerar sig
och lills hans regisirering kan bekräftas ur regislrel. Enligt gällande regler
måste läroanstaltens bekräftelse av närvaron föreligga, innan sludiemedlen
betalas ul. Om man övergår lill närvarobekräflelse från
sludiedokumenlalionsregislren i slället för genom sludieinlyg, skulle
utbetalningen av sludiemedel därför försenas. Någon ålgärd som medför en sådan
försening vill ulredningen inle förorda.

Alt la bort närvarobekräflelse från
läroanstallen som villkor för ulbeialning av studiemedel har tidigare
diskuierats. Utredningen anser lör sin del att man nu bör göra denna förändring
och all närvarokontrollen i slällei bör göras i efterhand. Della skulle ha den
fördelen alt sludiemedlen kunde utbetalas omedelbart vid terminens början. (Om
så anses lämpligt skulle utbetalning även kunna ske korl lore terminens
början.) Samtidigt skulle läroanstalterna slippa hanteringen av studieintyg vid
en tid pä året då arbelssituationen brukar vara myckel pressad.

Flera sätt alt ulnyllja
studiedokumentalionsregistren är möjliga när del gäller all bekräfta
sludiemedelstagares närvaro i högskoleulbildningen. Utredningen ulgår från all
närvaro dokumenteras genom registrering i ulbildningen. Antingen kan man ur
sludiedokumenlalionsregislren framställa individuella, dalorulskrivna
"sludieinlyg", som sänds till varie studerande, Sludiemedelslagarna
bland dessa skulle då i sin lur vidaresända intygen till sludiemedelsnämnden
eller STIS, En annan möjlighel är alt STIS hos resp. läroanstall gör en
förfrågan huruvida de studerande, som lyft sludiemedel för studier där, också
är regisirerade i den i studieförsäkran uppgivna utbildningen, Förleckning pä
ADB-medium över dessa skulle översändas lill läroanslalien och avstämmas mol
sludiedokumentationsre-gistrel.

Av allemativen synes det
förstnämnda innebära vinster lör läroanstalterna, som slipper den manuella
hanteringen av sludieinlyg, samiidigi som man vinner ett lillfälle alt få
felaktigheter i sludiedokumentalionsregistrcns uppgifter om registreringar
uppläckta och rättade. För studiestödsmyn-dighelerna skulle del innebära au
sUidieförsäkran och sludieinlyg måsle insamlas var för sig, vilket ökar
arbelsvolymen. Viss risk lorde finnas alt en del sludiemedelslagare glömmer alt
skicka in studieintyget, eftersom incitamentet atl skicka in del är ganska
svagl, när hela studiemedelsbeloppel för terminen redan har utbetalats. Del
kan medföra att åtskilliga ärenden blir föremål för ulredning om ev. ålerkrav,
utan atl någol missbruk föreligger. En uppdelning av utbetalningen på l.ex. två
tillfällen per lermin, som föreslagits vid skilda lilllallen, skulle kunna kombineras
med alt insändande av studieintyg blir villkor för den andra utbetalningen.

Det andra alternalivel lorde enligi
utredningens bedömning innebära vinster både för läroanstalterna och för
sludieslödsmyndighelerna. Mol della alternativ lalar främst den allmänna olust
som många känner inför samköming av personregister för konirolländamål.
Ulredningen vill här peka på all den samköming som del är fråga om inte innebär
införande av någon ny kontroll av individen, utan enbari all en sedan länge
lillämpad kontroll genomförs på ett rationellare sätl. Den innebär inte heller
atl några

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 III

nya uppgifler om de studerande införs i STIS från
sludiedokumentalionsregislren eller omvänl. Gränserna för
sludiestödsmyndighels resp, högskolemyndighets kunskap om den enskilde
sluderande förblir oförändrade. Självfallet är det nödvändigt all de som
regislreras i STIS och i högskoleenheternas sludiedokumenlalionsregisler får
lydlig och uitömmande informalion om hur kontrollen går till och varför den
förekommer.

En Iredje möjlighet skulle vara all
ge den sluderande valfrihet mellan det senast nämnda alternalivel och den
hitlills gällande ordningen. 1 båda fallen krävs en sludieförsäkran av den
sluderande. Blankellen för denna skulle kunna ulformas så alt den sluderande
fick aniingen ange att han medger närvarokontroll i efterhand genom förfrågan
på ADB-medium från STIS till högskolans studiedokumenlationsregister eller
förete studieintyg frän läroanstalten (inslilutionen) enligi hillills gällande
ordning. De prakliska fördelarna med samkörningsallernativet skulle då kunna
utnyttjas för de sluderande som inle har någol emot delta, samtidigt som de som
uppfattar varje samköming som ell inlegritetshol skulle ha rätl all inle bli
föremål för någon sådan. En svårighel med denna lösning är dock atl informera
studiemedelslagarna om de allernaliv som de har all välja mellan.

En fjärde möjlighet är en variant
av del andra alternalivel ovan, nämligen alt STIS framställer förleckning på
papper av de studerande som lyft sludiemedel för studier vid viss läroanstalt.
Denna skickas till läroanstalten, som manuellt kontrollerar i del
daiorbaserade sludiedokumentalions-registrel om de på listan upplagna
sluderande också finns regisirerade. Denna melod är mindre arbetsbesparande än
samkörningen (allernaliv tvä ovan), men den uppfattas inle på samma sätt som
ett hol mol den personliga integriteten. För atl denna melod skall fungera
smidigt krävs del enligt ulredningens bedömning att läroanstalterna har
tillgång till sina regisler via terminal. Enligt nuvarande planer kommer de
läroanstalter som har dator-baserat sludiedokumenlalionssyslem alt få
lerminalutruslning under våren och sommaren 1978, Meloden innebär tolall sell
inle nägon slörre arbets-besparing för läroanstalterna, men arbelel flyllas
från vissa personalgrupper vid institutionerna lill centralförvaltningen och
frän terminens första dagar till en lugnare period. Hur storl arbele konirollen
av listorna från STIS skulle medföra beror på om kontrollen enbart avser
närvaro vid läroanslalien, eller om del också måsle kontrolleras i vilken
utbildning den sluderande är närvarande.

Vid en sammanvägning mellan
fördelar och nackdelar med de olika alternativen har ulredningen, från de
synpunkier den kan överblicka, kommit fram till alt del först redovisade
alternativet är atl föredra framför någol av de övriga,

OavseU vilket alternativ som väljs
kan det länkas, alt någon närvarobekräftelse ej inkommer för vissa studerande
som lämnat sludieförsäkran och lyft sludiemedel. Sådana fall får då ulredas
närmare. Om del visar sig alt någon uppburit sludiemedel ulan alt vara
registrerad i någon utbildning som berättigar därtill, får studiemedlen
återkrävas.

Varken det nuvarande eller någol av
de här skisserade syslemen utesluter möjlighelen av all en sluderande upphör
med studierna så snart han registrerat sig och lyft sludiemedel. Denna risk
kan. enligi ulredningens mening, dock inte elimineras ulan all man inför
drastiska och tämligen orimliga konlrollålgärder inom högskolan.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 112

Bilaga 6

Sammanställning av remissyttranden över promemorian
1978-01-27 angående frågan om samordniing mellan högskolans studiedokumentationssystem
och studiestödets informationssystem

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

UHÄ ansluter sig lill ulredningens
utgångspunkt atl de två informationssystemen inle kan ha samma databas. UHÄ
ser det vidare som grundläggande all varken sludieslödsregislret eller
STUDOK-registren som resultat av en samordning bör lillföras. några uppgifler
utöver vad som lidigare hanterats i resp. regisler. Likaså bör en utgångspunkt
vara, all uppgifler från en högskoleenhets regisler lill studiemedelsnämnd
skall förmedlas av den studerande själv.

Vad gäller studiemeritförteckningar
lillstyrker UHÅ atl utvecklingsarbete i samråd mellan berörda
högskolemyndigheter och CSN i denna del fortsäller.

UHÅ delar ulredningens synpunkt all
studiemeritförteckningarna inom ramen för STUDOK-syslemet bör ulformas så atl
de är likartat uppställda vid de olika högskoleenhelerna och läll kan tolkas av
studiemedelsnämnderna.

I fråga om studieintygen anser UHÄ
del principielll mesl lilllalande all dessa sänds lill de enskilda studerande
utan någon direklrapportering lill sludiemedelsnämnden.

UHÅ vill också i della sammanhang
påpeka konsekvensema av all sludiedokumenlalionsregislrel normalt inte omfattar
all utbildning vid resp. högskoleenhet. Sludiemedelsnämnden måste därför hålla
reda på vilka kategorier studerande som kan vänlas sända in studieintyg av här
berörda slag och för vilka kategorier en annan rutin skall användas. Lösningen
rymmer alltså etl informationsproblem som inle skall underskattas.

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

CSN framhåller all del givelvis
skulle innebära fördelar för de sluderande om sammanslällning av
studieresultaten gjordes maskinellt. Därmed kunde också kravet på vidimering
bortfalla. För sludiemedelsnämnderna skulle, som ulredningen anför, arbetet med
studieresullatprövningen underlättas om sammanställningarna blir enhetliga för
hela landel och är lätta att tolka.

CSN lillstyrker STUDOK-utredningens
förslag atl rutiner utvecklas för ullag av sludiemerilförleckningar ur
högskolans sludiedokumenlalionssyslem. För all man skall nå de vinsler som
åsyftas, är del emellertid nödvändigl alt vissa grundförulsätlningar
lillgodoses i sysiemel. Bl.a. bör följande fakiorer beaktas i det kommande
arbelet.

-
Uppdatering av
registren måste göras jämförelsevis snabbi. De förteckningar som skickas ut
måste, åtminslone i huvuddelen fall. vara fullständiga. Om den sluderande ofta
måsle göra ändringar och tillägg, minskar fördelarna jämfört med nuvarande
syslem.

-
Förteckningar
måsle sändas ut flera gånger under året.

-
Förteckningarna
måsle innehålla alla för sludiemedelsprövningen vä-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 113

sentliga uppgifler, Lex. uppgift om godkända prov i kurser
som inte

avslutals saml datum för tentamen.

Syftet med en samordning mellan
högskolans informationssystem och studiemedelsrutinerna bör vara alt åstadkomma
ralionaliseringar till förmån för de studerande och för sludiemedelsnämnderna.
Inriktningen av utvecklingsarbelel måsle därior vara all skapa ruiiner som är
anpassade lill sludiemedelsnämndernas arbele. 1 detla sammanhang bör de
erfarenheler som sludiemedelsnämnderna i Göleborg och Linköping fåll genom
hanleringen med dalaproducerade meritförteckningar från studerande vid Chalmers
lekniska högskola och tekniska utbildningslinjerna i Linköping bli av värde.

Del är hell klart atl det vore den
ur administrativ synpunkt lindrigaste vägen för alla parler (sluderande,
skolor, studiemedelsnämnder) om sludiemedlen kunde betalas ut på enbart
försäkran om sludier frän den sluderande. CSN har dock hillills inle ansett
sig kunna kategoriskt förespråka en sådan lösning.

Risker för missbruk finns i den
ordning som nu gäller för utbetalning av sludiemedel. Som ulredningen anför kan
man t. ex. inle hindra studerande från atl kvittera ul sludiemedel omedelbarl
vid terminens början och därefter avbryta sludierna. Del är vidare klarl all
del nuvarande förfarandel med studieintyg för universitetens del snarasl
innebär ett styrkande av alt en person är registrerad för sludier och inle
någol bevis om den fakiiska aktiviteten. Inte deslo mindre mäste del anses
nödvändigt att före ett ställningslagande om ändrade regler i delta avseende
ingående söka klargöra vilka konsekvenser elt slopande av studieintygen skulle
få på sikl i form av ökade risker för missbruk. Det är möjligt atl ulredningen
i sill uttalande för ett slopande av sludieinlygen utgått från all studiemedlen
kommer att utbetalas två gånger per lermin. Detla framgår dock inle klarl av
promemorian.

Del måste också vara en målsällning
för arbelel all finna en lösning av sludiekonlrollfrågorna som omfallar hela
sludiemedelsområdel. Del innebär att man må.ste ta ställning till om det är
lämpligt att införa en särskild rutin för sluderande vid ulbildningslinjer som
omfattas av STUDOK och en annan eller flera rutiner för övriga
högskolesluderande eller för Lex. studerande vid kommunal vuxenutbildning. Ur
administrativ synpunki är det givelvis rimligast all lillämpa endasl en rutin.
Del är emellerlid möjligi all olika lösningar för olika skolformer visar sig
vara alt förorda.

STUDOK-utredningen redovisar i sin
rapporl olika alternativ för samverkan mellan högskolans
sludiedokumenlalionssyslem och STlS-syste-met när del gäller uppgifter om
dellagande i ulbildningen. CSN anser del inte möjligt atl nu la ställning för
eller emoi någol av alternativen innan principfrågan om vilka krav som skall
slällas på den sluderande och på läroanstalterna i samband med utbetalning av
studiemedel lösls. Utredningen har emellerlid klarlagt all en samverkan mellan
de båda datasystemen inle kan komma till slånd, om nuvarande krav på
studieintyg för utbetalning av sludiemedel vid terminens böan kvarslår. Skall
STUDOK-registren användas är del endasl möjligt med kontroll i efterhand av atl
person som erhållil sludiemedel är registrerad för studier.

Datalagstiftningskommittén (DALK)

Enligt DALK:s mening, som kommillén
utvecklat närmare i 7 kap, i betänkandet (SOU 1978:54)
Personregisler-Datorer-Inlegrilel, bör sam- 8 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
104

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 114

körning eller annal samutnytljande av uppgifler i
personregisler som förs med ADB för olika ändamål ske endasl om ell slarki
behov av samköming eller samutnytljande föreligger. Såvitt den nu remitterade
promemorian ger vid handen synes della behov när del gäller här aktuella
personregister, bl.a. med hänsyn till skillnaderna i regislerinnehållel, inle
särskilt uttalat. Om della är rikligl avslyrker DALK samordningsåtgärder.

Om det emellerlid visar sig atl ett
slarki behov lalar för samköming eller annal samulnyltjande av uppgifter i de
båda aktuella registren bör della i vart fall inle ske ulan de registrerades
kännedom. En förutsättning är då all de berörda får möjlighel all yttra sig
över riktigheten i de uppgifler som utgör resultatet. Därför är också enligt
DALK; s mening del alternativ, som förordas i den remitterade promemorian, alt
föredra framför övriga redovisade alternaiiv.

DALK vill särskilt nämna all
kommiitén, av skäl som anges på sida 3 i den remitterade promemorian, delar
utredningens uppfattning all en samordningsmodell, där de olika
informaiionssysiemen har samma databas, inte bör övervägas närmare.

Datainspektionen

Datainspektionen har i elt flertal
sammanhang yttrat sig lill olika myndigheler när del gälll frågan om s. k.
samköming av uppgifler i skilda regisler. Frågor av delta slag aklualiseras
också vid prövningen av lill-slåndsansökningar. Härvid har dalainspektionen som
sin ståndpunkt hävdat alt dylika utbyten av informalion ej bör ske annal än
under vissa givna och begränsade förulsältningar. Vid sambearbetningar som har
lill syfle all konlrollera vissa uppgifler som lämnats av de regisirerade för
hell andra ändamål har datainspektionen ansett all särskilt starka skäl för
restriktivitet i lillslåndsgivningen föreligger.

I likhei med vad DALK anfört i siU
belänkande (SOU 1978; 54, kap. 7) angående sambearbelning av daiorbaserade
personregister inrättade för olika ändamål anser datainspektionen atl sådana
samkörningar i princip ej skall ske annat än undantagsvis och under givna
förulsältningar. I sådana fall bör slarka skäl föreligga, l.ex. ell klarl
allmänt behov, såsom vid velenskaplig forskning och framslällning av viss annan
statistik i de fall då uppgifterna svårligen kan inhämtas på annat sätl.

Dalainspektionen finner att del
försia alternativet i den remitterade promemorian kan accepleras. Del skall
emellertid betonas atl förslagel lorde kräva all registreringen i de lokala
sluderanderegistren uppfyller högl ställda kvalitetskrav samt att utförlig
informalion lämnas till de registrerade om de ruiiner som skall tillämpas,
bl.a. om hur rättelse av orikliga uppgifler skall ske.

Statskontoret

Statskontoret lillstyrker atl UFIÅ
får i uppdrag alt i samråd med CSN utveckla särskilda ruiiner för
studiemeritförteckningar.

Slalskontoret finner vidare de
anförda skälen för en administrativ förenkling av närvarokontrollen inom
högskolan värda en seriös prövning. De administrativa och syslemtekniska
förutsättningarna att åsladkomma sådana förenklingar bör emellerlid siuderas
yllerligare innan man beslular om administrativ teknik och ambitionsnivå för
denna kontroll. Hithörande frågor bör prövas i en särskild systemstudie.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 115

Den närvarokontroll i efterhand som
kan komma ifråga bör emellerlid begränsas till enbari den uppgifl berörda
sludiemedelslagare redan har lämnal i sin sludieförsäkran.

En övergång till närvarokontroll i
efterhand kräver dock lillgång lill administrativa rutiner som inte bara är
godlagbara från inlegriletssynpunkl utan även - vid fall av uppenbart missbruk
- möjliggör en ralionell samordning med de planerade ålerkravsrulinerna i STIS.

Sveriges förenade studentkårer (SFS)

SFS har under en följd av år
engagerat sig i problemen kring sludiedokumenlalionen inom högskolan. Della
engagemang har varil en naturlig följd av de risker ur iniegritelssynpunkt som
SFS och de studerande upplevt det innebära alt föra ADB-regisler över bl. a.
uppgifler om de sluderandes studieresultat. SFS;s tveksamhet mot de
ADB-baserade regisiren som högskolan byggt upp grundar sig emellertid inte
enbari på riskerna för kränkningar av den enskildes integritet, ulan också på
tveksamhet i vilken ulslräckning del finns behov av all lagra en mängd
information om enskilda studerande. En allvariig risk genlemol de sluderande
föreligger också enligt SFS genom möjlighelen lill samköming mellan olika
regisler.

Utredningen om studiedokumentation
och statistik för högskolan har föreslagit att högskolans
sludiedokumenlalionssyslem bl.a. skall kunna användas för alt framslälla
sammanslällningar av sludieresullal som underlag för studiemeritförteckning
vid ansökan om sludiemedel.

SFS är självklart posiliv lill alt
befintliga ADB-system kan ulnylljas för alt ge de sluderande service. Del torde
emellerlid vara bekant atl sludiedo-kumenlalionssystemel idag vid flera
universitet och högskolor inle innehåller några s.k. resullatruliner eller
endasl registrerar resullal från hela studiekurser. Skälet till all resullal på
delsludiekurser, provtillfällen etc. inle regislreras, är all en så delaljerad
regisirering av de sluderande skulle slrida mol deras krav på respekl på
integriteten. SFS har alltid krävl all sådana uppgifler som av den enskilde
upplevs som känsliga inle får föras inom högskolans ADB-baserade
sludiedokumenlalionssyslem. SFS kan därför heller inte acceptera all
möjlighelema all beijäna de sluderande med merilförleckningar skulle vara ell
moliv för all införa kompletta ADB-baserade sludiedokumenlalionssyslem på de
universitet och högskolor som inte har detla idag.

SFS är vidare, mol bakgrund av hur
del lokala studiedokumentations-systemet idag fungerar, ytterst skeptisk lill
alt de sluderande verkligen skulle kunna dra någon nytta av dessa
regislerutdrag. SFS genomförde våren 1978 en enkäl vid Lunds och Siockholms
universitet där det klarl framgick alt registren var behäftade med allvarliga
brister. Dessa brisier har dessulom varil föremål för särskilt påpekande av
Datainspektionen. Skulle man från högskolans sida mer omfallande erbjuda de
studerande meritförteckningar baserade på sludiedokumenlalionsregislren skulle
del enligt SFS;s uppfallning leda lill all de sluderande skulle riskera all få
felaktiga meritförteckningar vilka innan de skulle kunna användas som underlag
för en siudiemedelsansökan skulle tvingas återgå lill högskolan för
korrigering. Denna process skulle därför komma all ytterligare försena
studiemedelsansökan och därigenom även utbetalningen av sludiemedlen.

Utredningen presenterar fyra
alternativ lill hur man med hjälp av högskolans och CSN;s regisler skulle
kunna underlätta den kontroll som idag

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 116

görs av all de sluderandes uppgifler om all de dellar i
undervisningen är korrekt. Enligt utredningens förslag kommer del av den
enskilde studeranden atl krävas atl vederböiande i samband med ulkviiieringen
av sludiestöd intygar alt han/hon bedriver studier. En sådan försäkring görs
"på heder och samvete". Skulle denna försäkran visa sig vara falsk
har den som ulkvilleral beloppet gjort sig skyldig till bedrägeri. SFS finner
det, mot denna bakgrund, anmärkningsvärt atl man inom utredningen förulsäller
att en myndighelskonlroll irols detta måsle göras av alt samtliga sluderande
verkligen deltager i undervisningen. SFS menar all det är en själv-klarhet atl
förulsälla alt de som vid uikviltering av studiemedel intygar all de bedriver
sludier verkligen också gör delta. SFS är nalurliglvis medvelen om all enslaka
sluderande kan komma alt utkvittera sludiemedel ulan all vara berättigade
därtill. Det kan därför vara motiverat med en viss kontroll i prevenlivi syfle.
Denna kontroll menar SFS bör kunna ske i form av stickprov.

SFS;s huvudkrav är därför all de
fyra alternativ som utredningen föreslår lill hur en närvarokontroll skulle
kunna utformas avslås, då de baserar sig på den för SFS oacceptabla
inslällningen alt samtliga sluderandes lämnade sludieförsäkringar måsle
kontrolleras.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 117

Biluga 7

Sammanfattning av betänkandet Utredning och förslag
rörande statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1 ulredningen lämnas inledningsvis
en redogörelse för uppdrag och direkliv (kap. L). Regeringen har i augusli
1976 uppdragil ål dåvarande organisalionskommitlén för Stockholms
högskoleregion (H 75-S) alt verkställa en översyn av slatens psykologisk-pedagogiska
biblioteks (SPPB;s) uppgifter, ställning och institutionella organisalion inom
högskolan i Stockholm. Ulredningsarbelet, som av kommiitén uppdrogs ål
nuvarande överbibliotekarien vid universitetet i Uppsala Thomas Tottie, borde
bedrivas med utgångspunkt i de förslag, som framlagts i rapporten
"Cenlral dokumentalionsservice inom utbildningsområdet. Rapporl och
förslag från PD-projeklet" (1974) och däröver lämnade remissyttranden.

Frågan om SPPB; s organisatoriska
ställning har tidigare tagits upp i en rad utredningar, varöver en översiki
lämnas i kapitel 2. Vad beträffar huvudmannafrågan och en länge diskuterad
samordning med i första hand universitetet i Siockholm har dock beslulen
successivi skjulils på framliden. 1959 beslöt regeringen alt biblioteket lills
vidare under avvakian på en långsiktig lösning pä den lokalfråga skulle ledas
av en bibliotekschef under en styrelse utredd av statens råd för
samhällsforskning. Frågan aktualiserades ånyo i mitten på 1960-lalet. Enligt
ell av överbibliotekarie Wilhelm Odelberg framlagt utredningsförslag 1966 borde
SPPB kvarstå som en organisatorisk fristående enhet. Det var dock enligt
utredningsmannen motiverat atl ompröva bibliotekets organisalion, om della i
framliden skulle omlokaiiseras lill del planerade universitetsområdet i
Frescati. En utflyllning till detla område och en integrering som en
beleendevetenskaplig avdelning inom universitetsbiblioteket förordades av UKÄ
i ämbetets remissvar 1968. Enligt departementschefens ullalande i 1969 års
slalsverksproposilion borde planeringen i Frescati även ulgå från atl SPPB,
som UKÄ föreslagit, förlades till de nya, planerade bibliotekslokalerna och
nära samordnades med biblioleksorganisalionen i övrigl. Slor vikl borde dock
läggas vid all fördelarna med SPPB:s karaklär som specialbibliotek bevarades.
I avvaktan pä ytterligare synpunkier från UKÄ, som enligt egen uppgifl avsåg
alt återkomma i frågan, log slalsrådel dock ej ställning lill SPPB;s framlida
organisatoriska status. I Pedagogikulredning-ens belänkande (1970) framhölls
alt man förutsatte atl SPPB skulle finnas kvar som specialbibliotek även om del
organisatoriskt samordnades med andra bibliolek. 1 remissvar över del s. k.
PD-projekiels slutrapport (1974) aktualiserade Biblioleks- och
dokumenlalionssamverkanskommillén (BI-DOK) frågan om SPPB;s ställning och
institutionella organisation, bl.a. som en följd av högskolereformen,
reformeringen av forskningsråden och pågående arbele inom SINFDOK-utredningen
och BIDOK.

I kapitel 3 redovisas hur SPPB
under hela 1970-talel myckel aklivi deltagit i nordiskt och inlernalionellt
samarbete inle minsl inom dokumen-talionsområdel. Del framhålls alt del är
angelägel alt biblioteket bereds möjlighel alt fortsätta denna verksamhel inom
ramen för ett nationellt program. I en redogörelse för de övriga pedagogiska
specialbiblioteken i Norden konstateras, atl dessa organisaloriskl sell intar
en självständig ställning i Danmark och Sverige, medan de i Norge och Finland
är inord- 9
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 104

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 118

nade i universiletsbiblioleken i respeklive Oslo och
Jyväskylä. 1 del finska universitetsbibliotekets inslruktion finns även stadgat
om former för utskott och nämnder för all bl. a. befrämja ulvecklingen av
bibliotekets för hela landel cenirala uppgifler. exempelvis psykologisk och
pedagogisk dokumeniation.

I en nulägesbeskrivning (kap. 4)
lämnas dels en historik över SPPB;s utveckling från dess tillkomst i slutet på
1800-lalet, dels en redogörelse för bibliotekets nuvarande konstruktion och
verksamhet saml förändringar inom den senare under framför allt den sisla
15-årsperioden. Beskrivningen ger bilden av elt under den nuvarande
bibliotekschefen Elin Ekmans ledning myckel skickligt och initiativrikt skött
bibliolek. Inom ramen för högsl begränsade resurser (biblioteket föriogar f. n.
över 11 heltidskrafter) har SPPB deliagii i en omfallande försöksverksamhel med
bl.a. dalorbaserad dokumentation, utvecklat en publikationsverksamhet
omfattande bl, a, två engelskspråkiga periodiska publikationer ("Swedish
Behavioural Science Reports" och "Educational Research in
Sweden"), aklivi deltagit i nordiskt och inlernalionellt samarbete samt
utvecklat sin lokala och interurbana låneverksamhel, I kapitlet påvisas bl, a,
hur den snabba uppgången av låneverksamheien åren efter inflyttningen 1964 i
de nya lokalerna på Hagagalan stabiliseras i början på 1970-lalel, Budgetåret
1978/79 svarade Ijärrlånen för ca 39 %, läsesalslånen för ca 16 % och hemlånen
för ca 45 % av det toiala ullånet. Som framgår av en av ulredningen gjord
undersökning av låneverksamheten hösten 1976 svarar universitetet i Stockholm
inom den sisinämnda kategorien för ca 46 %, Della innebär atl universitetet
trots utflytlningen bl, a, av den pedagogiska institutionen i börian av
1970-talet lill Frescati fortfarande utgör den slörsia enskilda avnämargruppen
vid bibliolekel,

1 kapitel 5 redovisas omfånget hos
den svenska ulbildningsforskningen huvudsakligen finansierad av
skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ),
humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådel (HSFR) och Riksbankens
jubileumsfond. Del påpekas att tendensen är en ökad decentralisering såväl inom
del statliga som kommunala områdel och all delta kan beräknas slälla
yllerligare krav på SPPB;s riksomfallande verksamhet,

1 kapitel 6 lämnas en orienlering
om biblioleksplaneringen i Frescati, Historiskt sell beslår
universitetsbiblioteket av en rad tidigare inslitulions-bibliolek och etl antal
slora fakultets- och specialbibliotek som humanistiska biblioteket, slaviska
bibliolekel, juridiska biblioteket och socialvetenskapliga bibliolekel. Till
biblioleksorganisalionen har även förls Lalin-amerika-inslilulets (LAI;s)
bibliotek och (1978) Vetenskapsakademiens bibliolek. En myckel slor
huvudbiblioleksbyggnad med uirymme för ca 58 000 hyllmeter litteratur och ca I
500 läsplatser beräknas slå färdig under budgeiårei 1982/83, Del framhålls i
ulredningen, alt del är angelägel all man vid det nu pågående arbelel med
bibliotekets framlida inre organisalion lar hänsyn lill såväl de möjligheter,
som de myckel flexibla lokalerna medger, som bibliotekets av hisloriska skäl
betingade speciella nalur. Under 1978/79 har förslag lagts fram om att placera
SPPB i f. d. skogsbibliolekels byggnad i direkt anslutning lill ell föreslaget
beteendevelenskapligt centrum på lidigare skogshögskolans område i Frescati.
Såväl anknytningen till elt dylikt centrum sorn själva lokalerna bedöms som
lämpliga med tanke på SPPB: s verksamhet.

I kapitel 7 redovisas ulredningens
överväganden och förslag. Kapitlet återges här i oavkortad form.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 119

Överväganden och förslag

Överväganden

1 utredningen har en förhållandevis
ulföriig presenlation skett av SPPB, dess nuvarande lednings- och
verksamhetsformer och de överväganden av olika slag om bibliotekets uppgifter,
ställning och instilulionella organisalion som lagls fram i olika uiredningar
och betånkanden under de senasle 20 åren. En genomgående tendens i dessa
resonemang har varil all man bör slå vakt om atl fördelarna med SPPB: s
karaklär som specialbibliotek bevaras. Samtidigt har man varit enig om all en
ulflytining av biblioteket lill Frescati motiverar atl man ånyo prövar frågan
om bibliotekets organisalion.

Enligt min mening är del motiverat
alt man först diskulerar frågan om del ur funktionell synpunki är angelägel all
SPPB flyttar lill universitetsområdet i Frescati eller om bibliolekel av
motsvarande skäl hellre borde förläggas till någon annan institution
alternativt bibehålla en frislående lokalisering i centrala Stockholm. Därefter
bör man taga ställning till bibliotekets organisalion och
huvudmannaskapsfrågan.

Lokaliseiingsfrågan

När departementschefen 1968 i
statsverkspropositionen diskuterade frågan rörande SPPB;s framlida
organisalion var han i avvakian på ytteriigare uppgifler från UKÄ ej beredd atl
ännu laga ställning till frågan om SPPB skulle bibehålla sin organisaloriskl
frislående ställning eller ej. Enligt hans mening talade dock övervägande skäl
redan då för all den fortsatla planeringen av bibliotekslokaler i Frescati
borde ulgå från all SPPB flyttade dil och som UKÄ föreslagil, nära samordnades
med universileiels biblioteks-organisation, (Jfr avsnill 2,2,3,1,) Så har även
skell i den lokalplanering som därefler ägt rum. Ursprungligen var det därvid
tänkt alt SPPB skulle inrymmas i den nya huvudbiblioleksbyggnad som beräknas
slå färdig 1982/ 83, Enligi de planer som lagts fram 1978/79 skall biblioteket
dock i slället få lokaler i skogsbibliolekels lidigare byggnad inom ett
föreslaget beleende-veienskapligl centrum på skogshögskolans lidigare område i
Frescali,

Bland de skäl som ur funktionell
synpunki lalar för atl SPPB, som planeral flyllas lill universitetsområdet i
Frescati kan bl, a, anföras all såväl psykologi som pedagogik i slor
utsträckning är ämnen av tvärvetenskaplig karaklär. som ej alltför snävt kan
avgränsas mol närliggande discipliner som exempelvis sociologi, övrig
socialvelenskap och psykiatri. (Jfr även avsnill 3.1,) Den koncentration av
litleralur och forskningsresurser som har sketl i Frescali bör vara av inlresse
för verksamheten vid SPPB liksom hela Frescatiområdels karaktär av utbildnings-
och forskarcenl-rum. En placering inom elt beleendevelenskapligi centrum vid
universitetet i Siockholm understryker yUeriigare della, samiidigi som en nära
lillgång lill SPPB:s samlingar och service naturiiglvis är av stort värde för
universitetet som i viss ulslräckning skulle kunna koncentrera silt förvärv på
komplelterande inköp, (En viss dubblering av vikligare lidskrifier m, m, lorde
dock - liksom nu - vara nödvändig även i framliden med lanke på behovel av
närhet inom inslilulionerna och SPPB;s behov all hålla denna liueralur ständigl
tillgänglig för kopiering och lokall studium i biblioteket,) Därtill kommer alt
lärare och studerande vid universitetet i Siockholm fortfarande är SPPB;s
slörsia enskilda avnämargrupp. Denna tendens fanns, som Wilhelm Odelberg
påvisade, redan 1965 och den har sedan dess ytteriigare ökal, (Jfr avsniu
4,6,3,) Samiidigi har den totala låneverksam-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 120

heten inom SPPB expanderat. Vid en lokalisering lill
Frescali ökar även möjligheten lill en administrativ samordning med en
närbesläktad institution som universitelsbibliotekel. Denna samordning bör på
längre sikl vara ekonomisk och fördelaktig ur personalorganisalorisk synpunkt
när del gäller utnyttjande av gemensamma resurser, befordringsmöjlighelerna
inom en slörre organisalion elc.

Nyligen har ell förslag väckts om
atl förlägga SPPB lill Fredhällsområ-det i direkl anslulning lill den nya
högskolan för lärarutbildning (HLS), (Jfr avsnitt 2,2,8,) Somjag lidigare
påvisat (s, 28) är dock SPPB; s anknylning lill HLS förhållandevis ringa. Den
lokala verksamheten vid SPPB lorde även i framliden komma all vara avsevärl
siarkare inrikiad mol universiieiei än mol HLS. Enligt min uppfaUning bör
HLS;s bibliotek eftersträva etl nära samarbele med SPPB men f, ö, koncentrera
sina resurser på all bygga upp en effekiivt arbetande biblioteksorganisation i
försia hand avpassad för den aktuella undervisningens; behov.

De skäl som kan tala för all SPPB
även i fortsäUningen skulle ha en fristående lokalisering i Stockholms
innerstad är dels alt bibliolekel på sä säll skulle vara mera lättillgängligt
för de nyttjare som ej är knulna lill universitetet dels all lokaliseringen
skulle ytterligare markera SPPB;s ställning som en fristående nationell resurs
utan lokala prioriteringar, Somjag senare kommer atl utveckla anser jag dock
atl den senare synpunkten i slor utsträckning bör kunna lillgodoses även vid en
förläggning till Frescatiområdel, Vad innersladsalternativel belräffar kan man
bara konstatera atl biblioteket vid en sådan lokalisering blir mera
lätlålkomligl för de nyttjare som befinner sig i innerstaden men att
tunnelbanans utbyggnad lill Frescati i hög grad har minskal tyngden i denna
invändning, (Jag förutsälter därvid även atl den gångbro som är planerad över
Roslagsvägen mellan del nuvarande universitetsområdet och skogshögskolans f. d,
område kommer lill stånd,)

Sammanfattningsvis anser jag atl
forlfarande starka funktionella skäl talar för atl SPPB - som planerat -
flyttas till Frescatiområdel, Enligi min uppfattning vore därvid SPPB:s
föriäggning till f d, skogsbibliolekels byggnad - som får bedömas som mycket
lämpad - inom ell beteendevelenskapligt centrum innehållande bl, a, de
psykologiska och pedagogiska inslilulionerna vid universitetet i Siockholm del
avgjort bäsla aliernativet. En förläggning till den nya
huvudbiblioteksbyggnaden är enligt min uppfattning inle otänkbar, men
förutsätter en viss organisalion av arbelel inom huvudbiblioteket, som slår
vakt kring SPPB; s nationella särart, (Jfr avsnitt 6, s 93-94,) En sådan
lösning beräknas f. n, ske vad belräffar LAI:s bibliolek för vilkel lokaler är
beräknande inom huvudbiblioleksbyggnaden, LAl;s bibliotek är dock såväl lill
omfång som verksamhel avsevärl mindre än SPPB,

Mol ovanstående bakgrund bör de
organisaloriska frågorna diskuteras inkluderande frågan om huvudmannaskap.

Organisation och huvudmannaskap

Frågan om SPPB:s organisation och
huvudmannaskapet för biblioteket kan vid en utflyttning till Frescatiområdel
sägas vara en avvägning mellan de fördelar som en lokal samordning innebär mol
de berättigade krav som bör slällas på all SPPB;s karaktär av nationell resurs
inle får äventyras. Ytterst blir det därför vid en organisatorisk samordning
frågan om vilka garantier som kan skapas inom ramen för nuvarande
högskoleordning och anslagsteknik för all prioriteringarna även i framliden tar
hänsyn lill

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 121

SPPB;s roll som nationellt specialbibliotek. Denna
problemalik sammanhänger med den fråga om s. k "ansvarsbibliotek"
med nationella uppgifler som f. n. uireds i delegalionen för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning. Med "ansvarsbibliotek" avses all
vissa bibliolek och informationscentraler får ell nationellt ansvar för
referensservice och beståndsservice inom ell visst ämnesområde eller
problemområde. (Jfr avsnill 2.2.7.) Ett lokalt högskolebibliotek skall inom elt
sådant system kunna fungera som etl ansvarsbibliotek. Ett av de problem som
därvid uppstår är att den nya anslagstekniken f. n. försvårar eller förhindrar
riktade anslag inom högskolan.

Nationella uppgifter skulle därför
kunna bli föremål lör lokala priorile-ringar. Della är dock ingel problem som
enbart skulle gälla frågan om SPPB. Det är ivärlom vanligl och måste lösas på
elt generellt sätl. Elt annat närliggande exempel som här skulle kunna nämnas
är finansieringen av verksamhelen vid den medicinska informationscentralen
(MIC) vid karolinska institutet som nyligen organisatoriskt samordnals med inslilulels
bibliolek (KIBMIC). Informalionscenlralen vänder sig lill sin allt övervägande
del mot en kundkrels ulanför inslilutel.

Vid en utflyttning lill Frescali
kan givelvis en rad olika nivåer av samordning länkas. 1 slort sett lorde dock
följande huvudalternativ erbjuda sig:

/) SPPB integreras helt både vad personal och samlingar
beträffar med universitetshiblioteket på i princip samma sätt som redan skett
med exempelvis socialvetenskapliga biblioteket, juridiska biblioteket,
slaviska biblioteket etc.

Fördelarna med förslagel synes
vara, all det erbjuder myckel goda möjligheter till funktionell samordning av
såväl personella, bokliga som lokalmässiga resurser. Detla underslryks
yllerligare av all universiieiei har avsevärda samlingar av gemensaml intresse
för de båda bibliotekens kunder. En sådan samordning bör därför inte bara på
sikl vara ekonomisk utan även ändamålsenlig med lanke på den lokala service,
som kan lämnas inom biblioteket. För en lånlagare är det givelvis enklare all
genom en enda organisation erhålla den litleralur och informalion som sökes än
alt behöva uppsöka olika enheler. För alt få full effekt vid en sådan samordning
bör SPPB - liksom tidigare socialvetenskapliga bibliolekel, juridiska
biblioteket och slaviska biblioteket - lokalt inordnas i del nya huvudbiblioteket.

Åven om en integrering av ovan
nämnl slag skulle innebära fördelar för lånlagarna vid universitetet och då i
försia hand forskare och sluderande vid de psykologiska och pedagogiska
inslilulionerna måsle man dock även beakta försämringar för motsvarande
kaiegorier vid landels övriga läroanstalter och SPPB; s avnämare i övrigl. Som
ovan utförligt redovisals är SPPB; s lånlagarkrels mycket facelierad. Ca 39 %
av lånen ulgöres sålunda av fjärrlån, och dessa är spridda över etl stort antal
adressater. Biblioteket har också en rad andra nationella uppgifler och
inlernalionella ålaganden (riksomfattande dokumentation,
publikalionsverksamhet, europeiska och nordiska samarbetsuppgifter elc.) som ej
primärt är relaterade till universiieiei. SPPB har även under 1970-talel fåll
ökade nationella och inlemalionella uppgifter. Som framgår av avsnitt 5 kan
även SPPB;s belydelse för en vidgad och alllmer decenlraliserad
ulbildningsforskning beräknas öka. För all denna lyp av service skulle en
integrering där SPPB;s karaklär av nationellt specialbibliotek skulle försvinna
innebära en fara.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 122

Enligt min uppfallning väger
ovanstående invändningar så lungl alt en integrering av beskriven art ej bör
komma i fråga.

2) SPPB bibehålles som ett fristående specialbibliotek
direkt underställt utbildningsdepartementet och med en styrelsekonstruktion
liknande de nuvarande, eventuellt knuten lili HSFR.

Fördelarna med denna konsirukiion
synes vara, alt man slår vakt kring bibliotekels ställning som etl svenskl
specialbibliotek av rikskarakiär inom ämnesområdena psykologi och pedagogik.
Bibliolekel blir på della säll oberoende av de evenluella lokala prioriteringar
inom högskolan. Medelstilldelningen kan regleras och slyras direkl till
biblioteket genom beslul av departement och riksdag.

Som nackdel kan anföras, alt SPPB
är en myckel liten frislående administrativ enhet, som knappasl bör bära
personal med särskild kompelens för medelsförvaltning och andra adminisiraliva
göromål ulanför den egenlliga biblioteksljänslen. Konslruklionen är också
lämligen främmande för svenskl vetenskapligt biblioteksväsen. F. n. är det
endast kungl. bibliolekel och SPPB som har en dylik konstruktion'. De stora specialbiblioteken
inom leknik, medicin, jordbruksvetenskap elc, är alla adminislralivi knutna
lill vetenskapliga institutioner men förutsätts ändå kunna lämna cenlral
service även för hela landel inom sina områden. De frågor som kan uppslå genom
en ändrad anslagskonstruklion inom högskolan måste -som ovan nämnts - lösas i
etl slörre sammanhang. Olika huvudmannaskap för SPPB och
universitetsbiblioteket torde också komma atl försvåra en effekliv funktionell
samordning och på sikt slälla sig dyrare än en gemensam organisalion, Trols den
personliga skicklighet, med vilken den nuvarande styrelsekonslruktionen skötts
alltsedan 1959 måsle även uppdraget all handlägga löpande frågor i samband med
ett centralt specialbibliotek anses ligga utanför de naturliga uppgifterna för
ett forskningsråd,

Enligi min uppfallning bör en
konstruktion med ell frislående specialbibliotek direkt underställt
departementet och med en egen slyrelse även fortsättningsvis kunna övervägas.
Hur slyrelsen skall vara sammansatt kan diskuleras. Den nuvarande anknytningen
lill forskningsrådel och Riksbankens jubileumsfond där ledamöierna har en god
överblick över nationell och inlernalionell forskning inom bibliotekets
ämnesområden och samtidigt representerar såväl lokala som interurbana avnämare
har i många avseenden varil fördelaktigt. Del kan dock ifrågasättas om inte
slyrelserepresentalionen även borde breddas mol i varje fall SÖ och UHÄ som
stora finansiärer av svensk utbildningsforskning. Vid en lösning av delta slag
bör man inrikta sig på all genom en form av lokal samarbelsnämnd med
universitetet i Siockholm laga vara pä lokala möjligheier till samordning.

' Det bör dock i detta sammanhang noleras att en sådan
konstruktion nyligen föreslagits av Talbokskommittén (U 1979:02) i etl delbetänkande
rörande överförandel av Synskadades riksförbunds bibliolek till slalligl
huvudmannaskap. Kommillén föreslär i sill belänkande (Verksamhetsform och
organisation för lalboks- och punktskriftsbiblioteket 1979-04-30) att
biblioteket skall organiseras som en fristående myndighel med egen slyrelse
inom slalens kulturråds ansvarsområde.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 123

3) SPPB kiivts till universitetet i Stockholm såsom en
sådan inrättning som avses i 16 kapitlet 14 S i högskoleförordningen'.
Biblioteket bibehåller en egen styrelse. Det fur en ställning som fristående
jUlalhibliotek till iinlver-sitetshiblioieket.

Förslagel innebär atl SPPB - med
bibehållande av en markerad organisatorisk självständighet - inordnas i
universitetet i Siockholm där del knyts lill universilelsbibliolekel. SPPB
bibehåller sålunda en egen slyrelse. Anslagsframslällning sker av SPPB:s
styrelse via Biblioiekskommis-sionen (universilelsbibliotekets slyrelse) och
universiielsslyrelsen.

Avsiklen med förslagel är atl SPPB
inom högskolans ram även forisällningsvis skall kunna bedriva sin verksamhel
underen slyrelse med särskild uppgift all beakla biblioleksverksamhetens
riksomfallande karaklär. Konstruktionen är analog med den som fr. o. m.
1977-07-01 gäller för LAL vars bibliotekspersonal dock redan lidigare varil
uppförd på universitetsbibliotekets stat, LAI har en av regeringen fastställd
inslruklion (UHÄ-FS 1977: 145) och leds av en slyrelse vars ordförande ulses av
regeringen för perioder om högst ire år, Slyrelsen består av ordförande,
föreståndaren saml del antal övriga ledamöier som högskolestyrelsen bestämmer.
Bland de icke självskrivna ledamöierna i slyrelsen skall finnas förelrädare för
sådan verksamhet inom och utom högskolan som har anknytning till institutets
uppgifter samt för de anslällda vid inslilutel. De icke självskrivna
ledamöierna förordnas av högskolestyrelsen, sedan förslag har inhämtats från
berörda myndigheter och organisationer. Tjänsten som föreståndare tillsätts av
regeringen efler förslag av institutets styrelse. Högskolestyrelsen skall
yttra sig i ärendet.

LALs slyrelse beslår f.n. av
ordförande plus 12 ledamöier varav fyra självskrivna (förvaltningschef,
överbibliotekarie, professorn i romanska språk vid universitetet i Stockholm
samt institutets föreståndare). Av de övriga 8 ledamöierna är en representant
för inslilutels personal, en för Sveriges förenade studentkårer och de övriga
för organisaiioner med anknylning till LAl:s verksamhel,

1 SPPB:s styrelses uppgifter bör
ingå all lämna förslag lill anslagsframställningar, disposiiion av medel och
inriktning av verksamheten. Sammansättningen bör spegla såväl lokala som
riksomfattande intressen med slor vikl lagd på de senare, Slyrelsen bör
innehålla personer med god överblick över nationell och inlernationell
forskning inom områdel men den bör även ha god förankring inom universitetets
beslulande organ, 1 slyrelsen bör enligi min mening ingå represenlanler för HSFR,
SÖ, UHÄ, Riksbanksfonden, universitetet i Stockholm och bibliotekspersonalen,
SPPB:s chef bör vara självskriven ledamoi liksom överbibliotekarien vid
universitetsbiblioteket.

Vid en bedömning av de här ovan
skisserade tre alternativen är enligt min uppfattning såväl alternativ 2 som 3
fullt länkbara. Vid en avvägning mellan dessa förslag anser jag all alternativ
3 är all föredraga, då del

' Paragraf 14 lyder "För särskilda uppgifter kan vid
högskoleenhel finnas andra inrättningar enligt föreskrifter som regeringen
meddelar". Som beskrivs nedan har bestämmelsen nyligen ulnylijais i
samband med ell organisatoriskt infogande av LAI i universitetet i Stockholm.
Som en något tidigare i sak likartad konstruktion kan här nämnas
tandemacceleraloriaboraloriel vid universitetet i Uppsala. (Prop. 1975/76: 100
bil. 10 s. 357.) Laboratoriet leds under konsistoriet av en styrelse med
nationell karaktär. Laboratoriets anslagsframställning lämnas direkl till
konsistoriet som fogar den lill universitetels petila. Medel till laboratoriet
lämnas över universitetets siat.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 124

innebär dels all de samlade lilteralurresurserna inom
områdel slälls under en huvudman med de möjligheter lill administrativ och
funktionell samordning som della innebär, dels elt lillvaralagande av SPPB; s
karaktär som riksomfattande specialbibliotek inom psykologi och pedagogik. En
anknytning av detla slag underlättar även för SPPB all få del av de gemensamma
resurser som högskolan förfogar över. Tillsammans med universilelsbibliolekel
skall SPPB i framtiden kunna ha en funkiion som "ansvarsbibliotek"
inom dessa ämnesområden. Liksom en rad andra högskolebibliotek, som kan
beräknas erhålla uppgifler som "ansvarsbibliotek", behöver dock
detaljerna bl, a, för anslagstilldelningen närmare siuderas. En sådan ulredning
beräknas även komma lill slånd genom delegationens för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning försorg. Det kan slutligen påpekas all konstruktionen
med etl högskolebibliotek med dylika uppgifter inle är främmande för nordiska
förhållanden, där exempelvis universitetsbiblioteket i Jyväskylä även de faclo
fungerar som ell psykologisk-pedagogiskl specialbibliotek inom Finland vid
sidan av sina övriga uppgifter.

Förslag

Med hänvisning lill vad som ovan anförts föreslår jag

au SPPB fr,o, m, 1980-07-01 knyts
till universiieiei i Siockholm såsom en sådan inrättning som avses i 16
kapitlet 14 § i högskoleförordningen. SPPB bör därvid få en ställning som
fristående filialbibliotek till universitelsbibliotekel

all bibliolekel vid tillkomsten av
etl föreslaget beteendevelenskapligt centrum inom f d. skogshögskolans område
förläggs till det tidigare skogsbibliolekels lokaler

all regeringen utfärdar SPPB;s
instruktion och tillsätter styrelsens ordförande

att i styrelsen ingår ordförande,
SPPB; s föreståndare och universitetets överbibliotekarie som självskrivna
ledamöier samt det anlal övriga ledamöter som universitetets slyrelse bestämmer
sedan förslag inhämtats från berörda myndigheler och inslilulioner. Bland de
icke självskrivna ledamöterna skall ingå ledamöier med anknylning lill SPPB:s
riksomfattande verksamheier

all tjänsten som föreståndare för
bibliolekel lillsalts av regeringen efler förslag av SPPB;s slyrelse och sedan
universitetets styrelse yttrat sig i ärendel.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 125

Bilaga
8

Sammanställning
av remissyttranden över betänkandet Utredning och förslag rörande statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek

Beiänkandei Ulredning och förslag rörande slalens
psykologisk-pedagogiska bibliotek har remissbehandlais.

Följande
myndigheler har på anmodan inkommit med yllrande, Slalskonlorel. byggnadsslyrelsen,
kungl. bibliolekel (KB), universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) efler hörande
av ett urval högskolemyndigheter, skolöverslyrelsen (SÖ),
humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådel (HSFR), delegalionen för
velenskaplig och leknisk informa-lionsförsörining (DFI), slalens
psykologisk-pedagogiska bibliolek (SPPB), skolforskningskommittén. Vidare har
Sveriges psykologförbund och Folk-bildningsförbundet berells lillfälle alt avge
yllrande,

SPPB:s
institutionella organisation

Utredningen diskulerar tre olika modeller
beträffande SPPB;s uppgifter, ställning och institutionella organisalion,

1.
SPPB inlegreras hell med
universitetsbiblioteket i Stockholm.

2.
SPPB bibehålls som ell
fristående specialbibliotek.

3.
SPPB knyts till universitetet i
Siockholm såsom en inrättning som avses i 16 kap. 14 § högskoleförordningen.
SPPB bör därvid få en ställning som frislående filialbibliolek lill
universitetsbiblioteket.

Utredningen föreslår del iredje alternativet. UHÅ,
HSFR samt några av de hörda universiteten och högskolemyndigheterna tillstyrker
utredningens förslag.

UHÄ redovisar atl flertalel hörda universitet och
högskolemyndigheter anser det angelägel all SPPB även i framtiden får ett
riksomfallande ansvar och atl dess karaklär av specialbibliotek för psykologi
och pedagogik bevaras. De förordar därför atl SPPB skall bibehålla sin
ställning som frislående specialbibliotek med i storl sett samma organisalion
som tidigare och tillstyrker sålunda utredningens alternativ 2 då en risk med
alternativ 3 anses vara atl SPPB kommer all råka i en olycklig konkurrenssituation
mellan lokala och nationella intressen i samband med prioriteringar inom
universitetet i Stockholm.

Enligt UHÄ; s mening bör dock det av utredningen
förordade alternativet 3 kunna utformas på ett sätt som tillvaratar de
administrativa fördelarna i etl inordnande av SPPB i högskolans
biblioleksorganisalion och samtidigt - bl. a. när del gäller former för
medelsanvisning och ledning -lillgodose de särskilda krav som bibliotekets
karaklär av nationellt specialbibliotek ställer. Det utgör därmed enligt UHÄ:s
mening en ändamålsenlig mellanform mellan å ena sidan ell bevarande av SPPB som
en självständig myndighet, å andra sidan en fullsländig integration av del i
universitetsbiblioteket.

UHÅ uttrycker förslåelse för de farhågor som
flerlalel av de hörda högskolemyndigheterna hyser för alt svårigheter skall
uppstå lokall vid avvägningen mellan lokala och nationella intressen. På några
års sikt bör emellertid enligt UHÅ sådana svårigheler i alll väsentligl kunna
övervinnas, dels genom alt lillämpningen av del nuvarande anslagssystemel renl
allmänl bör ytterligare förbättras, dels lill följd av den ulredning om ans-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 104 126

varsbiblioiek som DFI avser all genomföra. I denna
ulredning lorde komma all närmare analyseras hur nationella uppgifler för
olika vetenskapliga bibliolek bäsl kan lösas inom ramen för högskolans
nuvarande organisalion och anslagssyslem, framhåller UHÅ.

UHÅ tillstyrker mol denna bakgrund
ulredningens alternativ 3 och förordar all del läggs till grund för ett mera
konkret planeringsarbete med sikle på ett slutligt inordnande i universitetets
organisation i samband med bibliotekets flytining lill Frescatiområdel. Redan
på korl sikt bör emellerlid redovisningscenlralen vid universitetet i
Siockholm ges ansvarei för bokföring, redovisning och kassagöromål för SPPB,
anser UHÅ.

Överbibliotekarien vid
universitetsbiblioteket i Uppsala och högskolestyrelsen vid högskolan i Örebro
lillslyrker allernaliv 3 men undersiryker i sitt yllrande samtidigt vikten av
att SPPB fär en ställning som ell självständigt filialbibliolek och fär
tillräckliga medel för all fullgöra sina nationella och inlernalionella
uppgifler. Bihiiotekskollegiet vid universitetet i Göteborg förutsätter alt
medelstilldelningen till SPPB konstrueras så alt inriktningen och omfattningen
av SPPB: s verksamhet i realileien inle blir helt beroende av den lokala
högskoleslyrelsens prioriteringar och lillslyrker därför allernaliv 3 under
förutsättning att ansvaret för medelstilldelningen lill SPPB inte blir beroende
av universitetsstyrelsens prioriteringar.

KB hänvisar till det uppdrag som
DFI erhållil av regeringen alt uireda frågan om införande av ell system med
ansvarsbibliotek för olika fackområden och anser del rikligast all avvakla
resultatet av denna utredning innan någon förändring vidlas beträffande SPPB;s
organisation och huvudmannaskap. När evenluelll beslut fallals om SPPB: s
åligganden som ansvarsbibliotek kan - enligt KB - ulredningens förslag vara en
lämplig avvägning vad gäller huvudmannaskapel.

En majorilel remissinstanser
förespråkar ulredningens alternativ 2 dvs. alt SPPB bibehålls som elt
frislående specialbibliotek. SPPB själv, såväl slyrelse som personal, hävdar
alt denna organisationsform bäsl slår vakt om bibliotekets ställning som
svenskl specialbibliotek av rikskarakiär inom ämnesområdena psykologi och
pedagogik. Även SÖ och skolforskningskommittén förordar denna
organisationsform. Kommittén vill dock inle hell avvisa ulredningens
huvudförslag men vill betona nödvändighelen av att bibliotekets resurser
dimensioneras så att dess riksansvar verkligen garanteras allt framgent.

Sveriges psykologförbund och Folkbildningsförbundet
förordar båda all biblioteket bibehålls som en fristående enhel direkt
underställt ulbildningsdepartemenlel,

DFI konslalerar att SPPB har
existerat som självständig biblioleksorganisalion sedan 1885 och atl den
nuvarande organisationsformen, som med smärre förändringar fungerat sedan
1950-talet har medverkat lill bibliotekets framgångsrika utveckling och
verksamhel under senare år, DFI påpekar att samtidigt som delegationen
inrättades betonade slalsmakterna alt forskning och utveckling är nödvändiga
för en effekliv framlida informationsförsörjning. Det är enligt DFI;s mening
angelägel alt stärka och utveckla vitala biblioleksorganisalioner som inle
blott fyller nationella försörjningsuppgifter utan även visal vilja och förmåga
all aklivi medverka i avancerade utvecklingsprojekt på
informationsförsörjningens område. SPPB tillhör enligt DFI: s mening denna
kalegori av bibliotek.

DFI finner konslruklioner av
utredningens organisalionsförslag diskutabel i två hänseenden. För del försia
förutsätter rollen som filialbibliolek bl. a. personalgemenskap med
universitetsbibliotek. För det andra har

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 127

sedan ordningen infördes atl medel för de vetenskapliga
biblioteken inom högskolan beräknas inom ramen för anslagen för utbildning och
forskning, i en del fall svårigheler funnils alt inom resp. högskoleenhel få
tillräckliga resurser för bibliotekens nationella uppgifter. Enligt DFI faller
del på nämnda ulredning om ansvarsbibliotek all överväga konslruklioner som
lillgodoser sådana behov.

Med den betydelse SPPB har för
informationsförsörjningen för landet i dess helhet är del enligt DFl:s mening
betydelsefullt all biblioiekels ställning bedöms i det slörre sammanhang som
ansvarsbiblioteksulredningen utgör. DFI föreslår därför med huvudsaklig
anslutning till utredningens alternativ 2 alt SPPB;s organisalion och uppgifler
skall förbli i princip oförändrade tills vidare.

De remissinstanser som förordar
utredningens alternativ I dvs. en fullsländig integrering av SPPB med
universitetsbiblioteket i Stockholm är statskontoret saml rektorsämbetet och
universitetsbiblioteket vid universitetet i Lund. De båda senare menar atl
utredningen om ansvarsbibliotek som skall genomföras av DFI i viss utsträckning
föregripils i ulredningens ställningstaganden. Vilka resultat som än framläggs
om ansvarsbibliotek anser rektorsämbetet och universitetsbiblioteket atl SPPB:s
ställning som vetenskapligt specialbibliotek inom psykologi och pedagogik obelingal
bör fortleva men att dess nuvarande och framlida verksamhet kommer all
väsenlligl underlättas av en lolalintegrering med bibliolekel vid universitetet
i Stockholm.

Styrelsen för högskolan för
lärarutbildning i Stockholm förordar inle någol av de organisalionsallernaliv
som utredningen diskulerar ulan hemställer atl innan elt definitivt beslut
fattas om SPPB;s framlida lokalisering och organisation möjligheterna prövas
all anknyta SPPB lill högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Slyrelsen
anser all de låga siffror för lokala lån till f.d. lärarhögskolan som redovisas
i ulredningen inle kan vara lillräckligl skäl för all avvisa tanken på all SPPB
knyts lill högskolan för lärarutbildning då denna är en betydligt slörre
organisalion än f.d. lärarhögskolan.

Lokaliseringen

Utredningen anser all bibliolekel
vid tillkomsten av ell föreslaget beteendevelenskapligt centrum inom f. d,
skogshögskolans område förläggs lill det tidigare skogsbibliolekels lokaler,

Flertalel remissinslanser
tillslyrker i likhet med byggnadsstyrelsen all SPPB förläggs lill del lidigare
skogsbibliotekel om etl beteendevelenskapligt centrum anordnas inom f. d,
skogshögskolans område.

Byggnadsslyrelsen har utarbetat
förslag lill disposiiion av nämnda område för elt sådant centrum. Förslaget
har underställts regeringen för godkännande. Om elt sådant godkännande erhålls
kan SPPB flytta till f.d. skogsbibliotekel omkring årsskiftel 1982/83 ulan atl
några mer omfallande ombyggnadsålgärder dessförinnan behöver ulföras i
byggnaden framhåller byggnadsslyrelsen. Styrelsen för högskolan för
lärarutbildning i Stockholm anser som lidigare nämnls atl möjligheterna bör
prövas atl anknyta SPPB till lärarhögskolan. Samhällsvetenskapliga
jäkultetsnåmnden vid universitetet i Lund anför atl om elt beteendevelenskapligt
centrum inte kommer lill stånd bör en fortsall diskussion om alternativa
lokaliseringar föras, Fakullelsnämnden anser ell därvid länkbart alternativ
vara att förlägga SPPB i anslutning till SÖ;s lokaler och aU göra SÖ; s
dokumentsamlingar lättare tillgängliga för forskning genom all sammanföra SÖ:s
och

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 128

SPPB;s samlingar lill en gemensam datapool med
bibiioleksmässiga rutiner för arkivering och katalogisering, DFI anser sig
inle ha anledning all ta ställning lill lokaliseringsfrågan.

Instruktion, slyrelse m.m.

Ulredningen föreslår alt regeringen
utfärdar SPPB;s inslruklion och tillsätter styrelsens ordförande.

Utredningen föreslår även all i
slyrelsen ingår ordförande, SPPB;s föreståndare och universitetets
överbibliotekarie saml del antal övriga ledamöter som universitetels slyrelse
bestämmer sedan förslag inhämtats från berörda myndigheler och inslilulioner.
Bland de icke självskrivna ledamöterna skall ingå ledamöier med anknylning
lill SPPB;s riksomfallande verksamheter. Slutligen föreslår utredningen alt
tjänsten som föreståndare för biblioteket tillsätts av regeringen efler förslag
av SPPB:s styrelse och sedan universitetels slyrelse yttrat sig i ärendel.

Enligt utredningen bör i SPPB;s
styrelses uppgifter ingå all lämna förslag lill anslagsframslällningar,
disposition av medel och inrikining av verksamhelen. Sammansättningen bör
spegla såväl lokala som riksomfattande intressen med stor vikt lagd på de
senare, Slyrelsen bör innehålla personer med god överblick över nationell och
inlernalionell forskning inom området men den bör äveri ha god förankring inom
universitetets beslutande organ, 1 styrelsen bör enligt utredningen ingå
representanter för HSFR, SÖ, UHÄ, Riksbanksfonden, universitetet i Stockholm
och bibliotekspersonalen,

UHÄ framför i sill yltrande inga synpunkter i dessa
frågor,

SÖ finner det naturligt atl de
nämnda fyra slora anslagsgivarna lill beleendevetenskaplig forskning finns
represenlerade i SPPB: s styrelse med hänsyn lill att dessa organ har god
överblick över nationell och internalionell forskning inom del område SPPB
representerar,

SPPB:s styrelse anser atl
regeringen skall utfärda SPPB:s inslruklion och tillsätta styrelsens ordförande
och föreståndare för biblioteket, I styrelsen bör finnas represenlanler för
cenirala anslagsbeviljande myndigheler som SÖ och UHÄ, för forskare inom
psykologi och pedagogik, både från Stockholmsområdet och från högskolor eller
universitet från andra regioner, utsedda av HSFR, Del bör också finnas
representanter för Folk-bildningsförbundet, högskolan för lärarutbildning i
Siockholm, kanske också Svenska barnboksinslitulel, 1 slyrelsen bör vidare ingå
överbibliotekarien vid universilelsbibliolekel i Siockholm saml representant
för personalen vid SPPB,

Även Folkbildningsförbundet självt
avser atl det vore naluriigt att ge förbundet representation i styrelsen om
biblioteket skall ges funktionen som dokumentationscentral för folkbildningsområdet.

Styrelsen för universitetet i
Stockholm anser del synnerligen viktigt att en samordning mellan
universitetsbiblioteket i Siockholm och SPPB sker och atl överbibliotekarien
vid universitetsbiblioteket därför blir självskriven ledamot i SPPB:s
styrelse.

Institutionen för pedagogik vid
högskolan för lärarutbildning iStock-holm och regionstyrelsen i Stockholms
högskoleregion anser i likhet med DFI att styrelsebreddningen bör innebära att
styrelsen utökas med en förelrädare för SUB och en för högskolan för
lärarutbildning i Stockholm, i syfle att främja samverkan mellan SPPB och dessa
institutioner.

Institutionen för pedagogik föreslår i detta sammanhang en
försiärkning

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 129

av samarbetet mellan SPPB, SUB och högskolans för
lärarutbildning bibliolek genom all en samarbelsgrupp dem emellan lillsaiis.

Styrelsen för högskolan i Örebro finner all det är
angelägel med hänsyn lill omfaliningen av fjärrlån all forskare men även lärare
och/eller övriga representanter från högskoleenheler ulanför Siockholm blir
represenlerade i styrelsen, vilkel - enligt slyrelsen - synes än mer angeläget
för atl kunna hävda regionala intressen om SPPB flyttas lill Frescali,

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:104 130

Innehållsförteckning

Proposition........................................................................ ...... I

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ ...... 1

Uidrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 6 mars
1980 .... 3

1
Inledning 3

2
Föredragandens
överväganden ................................. ..... 3

2.1 Befogenhetsfördelning m. m. inom högskolan ....... 3

2.1.1 Bakgrund ....................................................... ..... 3

2.1.2 Allmänna utgångspunkter .............................. ..... 4

2.1.3 Beslulsnivåerna inom högskolan ................... ..... 5

2.1.4 Den lokala nivån ............................................ ..... 7

2.1.5 Den regionala nivån ....................................... ... 10

2.1.6 Den cenirala nivån ....................................... ... 14

2.1.7 Samråd vid avvikelse från
planeringsramar för grundläggande högskoleulbildning 16

2.1.8 Hemställan ..................................................... 17

2.2 Dokumentation och slalisiik om högskoleulbildning .. 17

2.2.1 Bakgrund ....................................................... 17

2.2.2 Allmänl ........................................................... 18

2.2.3 Den lokala sludiedokumenlalionen
nt. m........... 22

2.2.4 Organisationen för
högskoleslalisliken .......... 23

2.2.5 Statistikens innehåll ....................................... 24

2.2.6 Samordning med studiestödets
informationssystem ,.. 29

2.2.7 Ansvarsfrågor och kosinader m.m..................... ... 29

2.2.8 Hemställan ..................................................... 31

2.3 Organisalion m, m. för slalens
psykologisk-pedagogiska

bibliotek .................................................................... 31

2.3.1 Inledning ....................................................... 31

2.3.2 Ställning och organisalion .............................. 32

2.3.3 Lokaliseringen .............................................. .. 34

2.3.4 Inslruktion, styrelse m.m................................... .. 34

2.3.5 Medelsberäkning och anslag .......................... 34

2.3.6 Hemställan ..................................................... .. 35

3 Beslut ......................................................................... .. 35

Bilaga I, Decenlraliseringsgruppens sammanfallning av
siu förslag 36

Bilaga 2, Sammanställning av remissyttranden över
rapporten (Ds

U 1979: I) En
decentraliserad högskola ............ 41

Bilaga 3, Ulredningens (U 1975; 14)
sammanfattning av belänkandet

(SOU 1979:47) Dokumentation och statistik om högskole

ulbildning 77

Bilaga 4, Sammanställning av
remissyttranden över betänkandet

iSOU 1979; 47) Dokumentation och statistik om högskole

utbildningjämte specialbilagan (Ds U 1979:6) Redovisning

av behovsanalys ............................................. 82

Bilaga 5, Promemoria 1978-01-27
angående frågan om samordning

mellan högskolans sludiedokumentationssyslem och stu

diestödels informationssystem ........................ 107

Bilaga 6, Sammanslällning av
remissyttranden över promemorian

1978-01-27 angående frågan om samordning mellan hög

skolans sludiedokumenlalionssyslem och siudiestödels

informalionssyslem ............................................ 112

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:104 131

Bilaga 7, Sammanfattning av
beiänkandei Ulredning och förslag rö

rande slalens psykologisk-pedagogiska bibliotek 117

Bilaga 8, Sammanslällning av
remissyttranden över belänkandet

Ulredning och förslag rörande statens psykologisk-peda

gogiska bibliolek .............................................. 125

Norstedts Trycken, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (28)

28 kopplingar i 12 dokument.

  1. Prop. 1989/90:90 om forskning i texten
  2. Bet. 1986/87:UbU26 om forskning (prop. 1986/87:80 jämte bil. 6 delvis samt prop. 1986/87:100 delvis) s. 37 i texten
  3. Prop. 1986/87:80 om forskning i texten
  4. Bet. 1982/83:UbU23 om vissa för grundläggande högskoleutbildning gemensamma frågor, m.m. (prop. 1982/83:100) s. 7 i texten
  5. Prop. 1981/82:103 1981/82:103 i texten

Visa alla 12