Sök i Ratio Lex

om ändring i tullagen ( 1973:670)

20 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:108, om ändring i tullagen ( 1973:670)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108

Regeringens proposition

1979/80:108

om ändring i tullagen (1973:670);

beslutad den 21 februari 1980.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga del förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

STAFFAN BURENSTAM LINDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs vissa ändringar i tullagen
(1973:670). Några av dem lar sikte på en effeklivare kontroll i fråga om bl. a.
mervärdebeskall-ningen. Förslagel innebär alt lullmyndighelerna skall få lämna riksskatte-verkel
och länsslyrelserna uppgifier som rör imporl och export av varor. För alt
genomföra delta och för all få ell bäitre arkiveringssystem hos lullmyndighelerna
föreslås all regenngen eller, efler regeringens bemyndigande, generallullslyrelsen
skall kunna meddela föreskrifter om idenlifika-tionsuppgifier i imporl- och exporlanmälningar.

Vidare föreslås bl, a, sådana ändringar i tullagen som gör
det möjligt alt medge ränlegoUgörelse vid ålerbelalning av tull med anledning
av beslul om tullfrihet för viss vara.

I Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 108

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108

Förslag till

Lagom ändring i tullagen (1973:670)

Härigenom föreskrivs i fråga om lullagen (1973: 6701 dels atl
22. 42 och 54 ij§ skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall
införas två nya paragrafer. 37 a och 54 a §5 nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse föresliigen Ivdelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
tullskyldig inbetalat tull eller annan införselavgifi med högre belopp än
han rälleligen har all erlägga, ålerbeialas överskjulande belopp. Molsvarande
galler niir han inbetalat lull eller annan införselavgift trols att avgift
ej skall ulgä. Belopp, som den lullskyldige kan dra av enligi lagen (1968:430)
om mervärdeskatl. ålerbeialas dock ej.

Har Uillskyldig inbetalat tull eller annan införselavgifi
med högre belopp im han riilteligen har att erlägga, återbetalas
överskjutande belopp. Motsvaiande gäller när han inbetalat Utll eller annan införselavgift
trols alt avgift ej skall ulgä. Ilar med stöd uv 5 \ fssl slag
återbetalas inbetuhil tull-belopp. Belopp, som den tullskyldige kan dra av
enligt lagen 11968: 430) om mervärdeskatt, återbetalas dock ej. På belopp som
återbetalas ulgår ränla. Ränla utgår även på ränta enligt

20 § som
återbetalas. Vid ränteberäkningen tillämpas beslämmelsema i

20 a § försia
stycket. Ränta ulgår från ulgängen av den månad under vilken

beloppet erlagts
lill och med den månad då beloppel ulbelalals.

Har beslul. som föranlell ränta enligt andra stycket,
ändrats på sådanl

sätl alt ränla
icke skulle ha ulgåll eller skulle ha ulgåll med lägre belopp.

skall den lullskyldige återbetala vad han sålunda uppburil
för myckel.

Beslämmelsema i denna lag om lull och annan införselavgift
gäller därvid i

tillämpliga
delar.

Vid ålerbelalning lill den lullskyldige får avdrag göras
för lill belalning

förtallen lull eller avgift som den tullskyldige har att
erlägga till lullverkel.

37 a §

Om del behövs för tullverkets kontrollverksamhet eller
för uppglfls-läninunde enligi 54 a § får regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, generultiillslyrelseii föreskriva, alt tiillskyldig skall lämna
uppgift rörande organisationsnummer eller personiiuinmer när vara anges till förtiilliiing.
samt atl den för vars räkning vara utförs ur landel skall lämna sådan uppgifl
når variin anmäls till iitjörsel.

Senaste lydelse 1974:982.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 §

Vite skall
beslämmas lill belopp som med hänsyn till vederbörandes ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigl kan antagas förmå honom all iakiiaga
föreläggandel, dock ej lägre än ellhundra kronor eller högre än femtusen
kronor.

Meddelar tullmyndighet med slöd av denna lag eller
bestämmelse, som utfiirdats med stöd av lagen, föreläggande lör tullskyldig
eller annan all vidta ålgärd som behövs för förlullning eller för lullverkets
kontrollverksamhet, kan vite föieläggas. Vite kan även föreläggas, om någon underlälil
alt lämna uppgifl eller handling enligt 7-9 §§ eller 10 S första stycket eller atl
fullgöra skyldighel som föreskrlves i36§, "

Försutiei vite utdömes av generallullslyrelsen. Finns ändamålel
med vitel ha förtallil då fråga om uldömande uppkommer får vilel ej uldömas.
Har vileslöreläggande iakllagils försi sedan fråga om uldömande har uppkommit,
skall ändamålet med vilel icke anses ha för-fallil därigenom.

Meddelar tullmyndighet med stöd av denna lag eller
bestämmelse, som utfiirdals med stöd av lagen, röreläggande för Uillskyldig
eller annan all vidta åtgiird som behövs för förlullning eller för lullverkets
kontrollverksamhet, kan vite föreläggas. Vite kan iiven föreläggas, om någon
underlåtit all lämna uppgifl eller handling enligt 7-9 §§ eller 10 § försia
stycket eller alt fullgöra skyldighel om föreskrivs i 36 § eller med slöd av 37
a §.

Försuttet vite utdöms av generallullslyrelsen. Om
ändamålet med vilel /((/) förfallit då fråga om utdömande uppkommer får vilel
ej uldömas. Har vitesföreläggande iakllagils försi sedan fråga om utdömande
har uppkommit, skall ändamålel med vilel icke anses ha förfallit därigenom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållel
i lulldeklaration eller moLsvarande handling eller handling som avses i 10 §
får icke yppas för annan än den som själv får taga del av handlingen. Den som full-gjorl
kontrollverksamhet enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid eriarit.

Innehållel
i tulldeklaration eller motsvarande handling eller handling som avses i 10 §
får icke röjas för annan än den som själv fär laga del av handlingen. Den som
fullgjort konlrollverksamhet enligi denna lag fär ej obehörigen röja vad han
därvid erfarii. Inie heller får i övrigl sådan uppgift om Imporl eller export
av vuror som rör enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ohehiirigen
röjas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54 a §

Tullmyndighci skall på begäran lillhandahålla riksskutteverket
eller länsstyrelse uppgift som förekommer hos liillmyndigheien och som rör imporl
eller exporl uv varor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980. Avser etl
förordnande som nämns i 22 § första stycket tredje meningen en vara som har angetts
till förtullning före ikraftlrädandet skall ränla enligt 22 § andra slyckel ulgå
ocksä för tid före ikraftlrädandet. 'Jfr prop. 1979/80:80.

opaginerad Kontrollera mot PDF

HANDELSDEPARTEMENTE 1

Uidrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

lOHO-02-21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och sialsråden
Bohman, Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenslam Linder,
Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Pelri

Föredragande: statsrådet Burcnslam Linder

Proposition om ändring i lullagen (1973: 670)

1 Inledning

Generallullslyrelsen har i framställning den 16 januari
1978 i samråd med riksskatteverket och statens pris- och kartellnämnd hemställt
all beslämmelser tas in i lullagen (1973:670) som gör det möjligt all
föreskriva all imporlörers och exportörers organisaiionsnummer/personnummer
skall anges i import- och exportanmälan, I framställningen begär styrelsen vidare
att erforderliga förfaiiningsbesiämmelser ulfärdas som medger infor-malionsövertöring
mellan generallullslyrelsen, riksskatieverkel samt pris-och karlellnämnden av imporl-
och exporluppgifier ulan hinder av beslämmelsema om sekreless,

Efler remiss har yllranden över framställningen avgivits
av justiliekanslern, riksåklagaren, datainspektionen, statistiska
centralbyrån, statskontoret, dalamaskincentralen för administrativ
databehandling (DAFA), riks-revisionsverket, riksskaileverket, stålens
jordbruksnämnd, kommerskollegium, näringsfrihelsombudsmannen. pris- och karlellnämnden.
länsstyrelserna i Stockholms län. i Göleborgs och Bohus län och i Malmöhus
län. länsstyrelsernas organisalionsnämnd (LON), riksbanken, delegalionen för
företagens uppgiftslämnande m, m, (DEFU), betalningsbalansdelegationen (Fi
1975:02), Sveriges industriförbund, Sveriges grossislförbund, Sveriges
exportråd, Sveriges spedilörtörbund. Svenska handelskammarförbundel. Svenska
arbetsgivareföreningen och Sveriges hantverks- och induslriorganisalion.
Svenska företagares riksförbund. Svensk induslriförening, Tjänslemännens
centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen i Sverige (LO),

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 5

AB Svenska Godscentraler (ASG) har i framslällning den 16
januari 1979 hemställt om ändring av 22 § tullagen för att möjliggöra ränlegoUgörelse
i sådana fall då lullbelopp belalas lillbaka efler beslut av regeringen om
tullfrihet enligt 5 § lullförordningen (1973: 979), Motsvarande framslällning
har den 31 januari 1979 gjorts av Sveriges spedilörförbund,

Efler remiss har yttranden över framställningarna avgivils
av kommerskollegium och generallullslyrelsen, Kollegiel har överlämnat yllranden
från Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges mekanförbund,
Sveriges kemiska industrikonlor saml handelskamrarna i Stockholm, Göleborg och
Malmö,

2 Föredragandens överväganden

2.1 Förslaget om organisationsnummer/personnummer i
import- och exportanmälan saml om informationsöverföring av import- och
exportuppgifter

Generallullslyrelsen anför alt man med silt förslag atl
organisationsnummer/personnummer skall anges i imporlanmälan bl, a, avser all
göra del möjligt för tullverket alt lägga upp ell nyll system för arkivering av
fakturor och andra förlullningshandlingar. Systemet skulle grundas på
uppgifter om importörens organisationsnummer/personnummer och den utländske
leverantörens namn. Av styrelsens framslällning framgår vidare följande.

Enligt 12 § tullagen (1973:670) fastställer tullmyndighet
med ledning av tulldeklaration eller molsvarande uppgift lull och annan införselavgifi
(tulltaxering). 1 samband med alt vara anges lill förtullning lämnar den tullskyldige
(själv eller genom ombud) en lulldeklaration med uppgifler om sialisliskl
nummer, lull och annan införselavgift, statistiskt värde m, m. Deklarationen
tecknas på angivningshandlingen (imporlanmälan). Samtidigt med lulldeklaration
lämnas faktura eller annan molsvarande handling som slyrker uppgiflerna i
deklarationen. Om varusändningens tullvärde överstiger visst belopp, behåller
tullverket fakturan.

Fakturorna förvaras i styrelsens fakluraarkiv under fem
år. Vid arkivläggningen sorteras materialet efter elt enhetligt sorleringsbegrepp,
nämligen fakturautslällarens namn. Antalet fakluraakter som arkiveras är ca
1,5 milj, per år, vilkel innebär atl del lotala arkivbeståndet med den lillämpade
förvaringsiiden omfaltar ca sju milj, akter,

Fakluraakterna används bl, a, för uiredningar i efterhand
i samband med besvär över lulliaxering m, m, Fakluramalerialel används också
för uiredningar med anledning av konlrollbesök hos importörer. Det kan även
gälla kontroller av uppgifler i tulldeklarationer, bl, a, rörande importerade
varors tullvärde och ursprung.

Under senare år har belydande svårigheter visat sig
föreligga att hålla del cenirala fakturaarkivel akluelll. En arbelsgrupp med
representanter

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 6

för tullverket och statskontoret har i en rapport med
förslag till system för förlullning m. m. skisseral vissa rikllinjer på
området. Slyrelsen avser alt i huvudsak följa dessa. Della innebär bl. a. atl lörlullningsaklerna
i forlsållningen arkiveras vid de lokala tullanslallerna. Genom della kan del
centrala arkivet successivi avvecklas.

Arkiveringsmetoden förutsätter att etl söksysiem införs
som kan ge anviindarna pä lokal, regional och central nivå inom tullverket
information om var en viss akt kan återtinnas. Söksystemet bör bygga på dalaregislre-ring
och mikrokort, Enligi generallullslyrelsen förulsiiiler della all uppgift om importörens
organisationsnummer I i förekommande fall personnummer) lämnas i imporlanmälan.
För hemlagare ulnylljas hemlagarens regi-slreringsnummer för en iransformcring lill
dennes organisationsnummer.

Enligt generaltullslyrelsens föislag bör vidare vid ulförsel
av varor exportörens organisationsnummer/personnummer anges i exporianmälan.

Etl nytt arkiveringssystem med användande av importörens
och exportörens organisationsnummer/personnummer skulle enligi slyrelsen ralionalisera
arbelet med sortering och framtagning av handlingar.

Generallullslyrelsen pekar vidare på alt en registrering
av imporlörers och exportörers organisalionsnummer/peisonnummer skulle innebära
förbällrade möjligheter att tillgodose riksskatteverkets och länsslyrelsernas
önskemål om en mer rutinmässig informalionsöveiföring av import- och exporluppgifier
från tullverket. På denna punkt redovisar styrelsen bl.a'. alt riksrevisionsverkei
har hävdat atl kontrollen av mervärdeskallen är otillräcklig. Ett slort behov
föreligger enligt verkels mening av att kunna följa och stämma av
skattepliktiga transaktioner från säljare lill köpare i led efler led. Enligi riksrevisionsverkeis
mening skulle del således vara av värde för skallemyndigheterna atl fti direkta
informationer från lullverkel om enskilda förelags import- och exportverksamhet
för kontroll i mervär-deskatlehänseende. Kontrollen skulle avse bl.a. mervärdeskatleredovis-ningar,
icke regisirerade skatleskyldiga samt olika branscher och näringsgrenar.
Materialet skulle också användas för kartläggning av skatteflykt.

Ell ökal informalionsulbyle av denna arl skulle enligi de
berörda myndigheterna effeklivisera kontrollen av direkl skalt, mervärdeskall
och olika punkiskatler, Ulbylel skulle även göra del möjligt alt samordna tull-och
skallemyndigheters kontrollbesök hos förelag. Vidare skulle samarbelel medföra
en bälire resursanvändning.

Av generallullstyrelsens framställning framgår, som nyss
berördes, alt del främsl är fråga om rulinmässigl överlämnande av uppgifler.
som rör imporl och export, från tullverket lill riksskaileverket och
länsstyrelserna. Däruiöver förulsälls bl.a. ett överlämnande i vissa fall av
fakturor och annat maierial eller andra uppgifter som finns hos lullverkel och
som behövs t. ex. som komplettering lill vad som har överlämnais rutinmässigt. Slyrelsen
föreslår även all informalion skall få överföras från skallemyndighelerna till
lullmyndighelerna i fall då detla ler sig angeläget med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 7

hänsyn lill konirollen av in- och ulförsel av varor. I
fråga om del iiilinmiis-sigä informalionsuibytel finner slyrelsen en förfatlningsreglcring
erforderlig. Styrelsen pekar därvid också pa vad som kan komma att gälla n;ir
en ny sekretesslagslift ning införs.

Av framstiillningen framgår vidare all slalens pris- och kariellnämnd
lill slyrelsen har anmäll inlresse av viss informalionsöveiföring från lullverkel
i fråga om specifika uppgifler som avser imporl och exporl.

Slyrelsen anför bl.a. all nämnden behöver informalionen
för att följa koncenlralionsulvecklingen saml för etl importörregisier och för
branschundersökningar. Vidare har nämnden bl. a. åberopal all dess slorförelags-rcgisler
behöver uppdateras kontinuerligt. Nämnden önskar informationen också för en effekiivisering
av dess prisövervaknings-. prisreglerings- och ulredningsarbele. Nämnden har möjlighel
au direkt från förelagen inhämla de uppgifler som behövs för imporlörregislrel.
Detla skulle dock innebära elt dubbelarbete, anförs det vidare.

Underhand har inhämtats från generaltullstyrelsen följande
i fråga om vilka uppgifler rörande organisationsnummer/personnummer som kan behövas
för del nya arkiveringssyslemei och för informalionsöverföringen lill bl.a. riksskalieverkei.

I fråga om de importörer som får förtoga över vara ulan
hinder av atl den ej förlullals (hemlagare) behöver sådant nummer inle
infordras. Hemtaga-rens registreringsnummer, som redan nu anges i
tulldeklarationerna, kommer nämligen aulomaliskl all omvandlas lill organisalionsnummer
i samband med dalorbehandlingen av utrikeshandelssiatistiken. Dessa fall
täcker ca 75 9f av det totala antalet lulldeklaralioner. En slor del av övriga deklaralioner.
vilka således lämnas av andra än hemlagare. avser smärre importsändningar, för
vilka något nummer ej torde ertordras. När del gäller tullskyldighel i ett
begränsat antal fall förspeditör. slalens järnvägar, posiverkei eller utlänning
behövs numret pä den för vars räkning varan införs. Denne kan vara svensk
köpare eller varumottagare. Är vederbörande ulländsk medborgare behövs
ombudets nummer.

Beiräffande exporl behövs i allmänhel numrel på den för
vars räkning varan ulförs. Denne kan vara lillverkaren. ägaren eller säljaren
av varan.

Samiliga myndigheter som har yilral sig över förslagel om organisalions-nummer/personnummer
i imporl- resp. exporlanmälningar har lillslyrkl detta eller lämnal det ulan
erinran. De myndigheler som har kommenierai förslagel anser all tillgången till
information underiälias och alt merarbelet för uppgiftslämnarna med angivande
av organisationsnummer/personnummer inle torde vara särskilt betungande.

Näringslivets organisationer har avslyrkt förslagel.
Organisationerna anser alt etl onödigl merarbeie skapas för importörer,
exportörer och spediiörer och vill all etl mer genomarbetat förslag ularbelas
och remissbehandlas.

Delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) är principielll

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:108 8

posiliv lill förslagel men vill all frågan uireds ullorligare
med avseende på de konsekvenser förslagen får för uppgiflslämnarna och hur del lolala
uppgiftslämnandet påverkas. Förslagen medför enligt DEFU ofrånkomligt etl merarbeie
för importörer och exportörer, Merarbelet bedöms dock vara av olika omfallning.

Näringslivets organisaiioner och DEFU föreslår också alt ell
alternativt arkivsystem för tullverkets fakturor övervägs.

De hörda myndigheterna, som enligt vad som redovisals lidigare
har lillslyrkl generaltullslyrelsens förslag om organisalionsnummer/person-nummer
eller lämnal det ulan erinran, har med undanlag av länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län även mottagit förslagel om informationsöverföring positivt. Man
uttrycker den uppfattningen atl en effektivare skattekontroll och därigenom en
rättvisare beskaltning kan åstadkommas genom de föreslagna ålgärderna. Vidare
framhålls all de samhällsintressen som ligger lill grund för önskemålel om
informationsöverföring inte slår i strid med de enskilda iniressen som
sekretessbeläggningen är avsedd alt skydda. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län anser dock all tillräckliga skäl inle har anföris för all genomföra
en generell och aulomalisk informationsöverföring från tullverket till andra myndigheler.

DEFU och näringslivets organisationer avslyrker förslaget
om generell informationsöverföring. DEFU anser all varken uppgifislämnarens
kostnader eller värdel ur konirollsynpunkl har blivil belysta eller
analyserade. Frågan om sådan överföring bör enligt DEFU utredas utförligare. DEFU
har dock ingenting emot etl system med selekliv överiöring av informalion fill riksskatteverket
för speciella och klart uttalade krav. Ocksä denna fråga behöver dock utredas
mer. Näringslivsorganisalionerna befarar ökal uppgiftslämnande. De ulgår från
all sekretesskyddet krafligl skulle försvagas om tullverkets material skulle
spridas på flera händer. Organisationerna anför vidare bl, a, alt möjligheter lill
och former för en selektiv övert"ö-ring inom ramen för nuvarande
uppgiftskrav evenluelll bör ulredas yllerligare.

Jag vill framhålla atl övergången lill ell nylt
arkivsystem inom lullverkel har påbörjals den I juli 1979, Sysiemel kan f. n, emellerlid
inle genomföras hell. Sortering efter importör kan nu endasl avse förlullningshandlingar
för sådana sändningar som har varil föremål för s, k, hemlagning. Dessa
registreras efler hemtagarnumrel. Registreringen görs med hjälp av dator och
överförs till mikrokort. Dessa kort används i samband med konlrollbesök hos
importörer eller för uiredningar i efterhand, l, ex, vid besvär eller vid
kontroll av varors ursprung, Förlullningshandlingar avseende andra än hemtagna
sändningar kan nu inte sorteras imporlörsvis i sysiemel, Della medför nackdelar
från kontrollsynpunkt. Användningen av organisationsnummer m, m, ulgör här en
förutsättning för etl rationellt ulnylljande av det nya arkivsystemet, Etl
syslem med sädana nummer gör del hos lullverkel befintliga materialet
lättillgängligt. Därmed lämnas uirymme förfördju-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 9

pade analyser och prognoser på utrikeshandelns område. Av belydelse
är vidare att infordrandet av organisationsnummer gör det praktiskt möjligt att
etablera en länk lill övriga beskallningsmyndigheier och all bislå dessa med kontrollmaterial.
All jag förordar ell sådant samarbete kommer alt framgå av del följande.

Enligt min uppfattning torde de uppgifter om
organisationsnummer/ personnummer som fordras komma atl innebära endast ett begränsat
merarbeie för förelagen. Ca 75% av imporlanmälningarna avser hemlagna varor. Beiräffande
dessa kommer hemtagarnumrel all utnyttjas. Organisationsnummer/personnummer
behöver därtör inle anges. De fall nar uppgifl skall lämnas om den uppgiftsskyldiges
egel nummer lorde i allmänhel inle kunna vålla problem. Därutöver kan förekomma
situationer nar denne behöver lämna uppgift om annans
organisationsnummer/personnummer. Den krets del därvid kan vara fråga om harjag
lidigare berört. Här kan länkas all del i visst fall är svårl för den uppgiflsskyldige
alt lämna uppgiften. Enligt min uppfattning utgör sådana svårigheter inle ell
skäl för all avslå från en i övrigl lämplig ordning. Denna bör nämligen kunna ulformas
så all uppgifisskyldighet undviks i del fall när sådan inle framstår som
rimlig. Jag återkommer i del följande lill denna tekniska fråga.

All yllerligare uireda frågan om organisalionsnummer/personnummer
anser jag inle vara påkallat. Jag förordar mol bakgrund av del antörda atl
importörer oeh exportörer skall kunna åläggas atl lämna upgifl om organisationsnummer/personnummer
i den ulslräckning som nu har berörts.

1 fråga om informalionsöverföringen villjag anföra följande.
Enligt min mening är det av flera skäl angelägel att riksskatieverkel och länsslyrelserna
i ändamålsenliga former och genom regelmässig informationsöverföring kan på
begäran få del av sådana uppgifler som förekommer hos lullmyndighelerna och
som rör imporl eller export av varor. Överföringen kan ge underlag för en effeklivare
skattekontroll och diirigenom en rättvisare beskattning. Elt manuellt
inhämtande av uppgifterna skulle bli mycket arbetskrävande och kostsamt. All
sådana uppgifter lillhandahålls stämmer vidare väl överens med vad som gäller
för riksskalleverkels och länsslyrelsernas verksamhel i övrigl. Denna bygger
ju särskilt på att konlrollupp-gifter kan erhållas för granskning mol den
skallskyldiges deklaralioner och räkenskaper. Ell samarbele av denna arl framslår
också som naturligt med lanke på all även lullmyndighelerna är beskallningsmyndigheier
som vid förtullning lar ul tull, skall och andra införselavgifier.
Tullmyndigheterna debiterar och uppbär ca två iredjedelar av inkomslerna av
mervärdeskallen. Framför allt i fråga om mervärdeskalten lorde därför
fördelarna för samhällel av etl sådanl samarbete vara pålagliga. Del förhålhindel
att uppbörden av mervärdeskatl handläggs av ivå myndigheter, en för den inlerna
beskallningen och en för imporlen, hänger samman med myndighelernas
verksamhetsområden och uppgifter. Denna arbetsfördelning får dock inle leda lill
en begränsning av ell informlionsutbyle som syftar lill en

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 10

effektivisering av skattekontrollen. Under förutsättning atl
uppgifterna rörande import och export omfiitlas av handlingssekretess och lystnadsplikl
också hos riksskaiteverket och liinsslyrelserna kan jag inle se alt
informationsöverföringen skulle slrida mol vad del allmänna bör iaklla av
hänsyn till enskildas iniressen. Del kan lilliiggas alt de uppgifter som skall
kunna öveiTöras främsl rör ekonomiska förhållanden.

Mot denna bakgrund förordar jag att det införs en ordning
enligt vilken tullmyndigheterna på begäran skall tillhandahålla riksskatteverket
och länsstyrelsema uppgifter rörande imporl och exporl. Jag anser därvid all överviigande
skäl lalar mot etl system med någol slag av selektiv överföring. Del får förutsiillas
all de berörda myndigheiema noga följer ulvecklingen och gör en ulvärdering av
verksamhelen.

Den av mig förordade ordningen bör lillämpas fr. o. m. den
I juli 1980. Generallullslyrelsen har vidare föreslagit att informalion pä
motsvarande sätt skall kunna övertöras rulinmässigl från riksskatieverkel och länsslyrelserna
lill Uillmyndighelerna. Vidare har salts i fråga om inte ytterligare
myndigheter rulinmässigl bör lä del av informalion från lullverkel. Av skäl somjag
kommer all beröra närmare i del följande kan siällning inle nu las i dessa aveenden.
Jag övergår lill bl. a. vissa förtallningslekniska frågor. Föreskrifter rörande
organisationsnummer/personnummer bör las in i tullagen i en ny paragraf. 37a§.
Därvid bör gälla atl. om del behövs för tullverkets kontrollverksamhet eller
för det nu akluella informationsläm-nandet. regeringen får föreskriva atl lullskyldig
skall lämna uppgift rörande organisationsnummer eller personnummer när vara
anges lill förlullning. Under molsvarande förulsältningar bör regeringen få
föreskriva alt den för vars räkning vara ulförs ur landet skall lämna sådan uppgifl
när varan anmäls lill ulförsel. Regeringen bör kunna överlåta de nu redovisade
befogenheterna till generallullslyrelsen.

Beslämmelser som ulfärdas enligt den föreslagna 37a § får
alltså inle slräcka sig längre än som behövs för de angivna ändamålen. Vid ulformning
av regler av della slag bör prövas i vad mån del är möjligt atl göra undanlag
från uppgiftsskyldighei. exempelvis när det gäller imporl eller export av varusändningar
med låga värden. En betydande del av sändningarna har så låga värden all elt
inhämtande av organisalionsnummer eller personnummer lorde sakna egentlig
betydelse från konlrollsynpunkt. Det ligger vidare i sakens nalur all undantag
från skyldigheten kan göras i ell särskili fall. om della är påkallat av
speciella omsiändigheler. Så kan exempelvis ske om det föreligger avsevärd svårighel
i visst fall alt lämna föreskriven uppgifl om organisationsnummer/personnummer.

Del kan visa sig vara lämpligl alt regeringen lill generallullslyrelsen
delegerar befogenhel atl utforma föreskrifter om uppgiftsskyldighei. Om så sker
får del förutsättas atl slyrelsen vid ularbetandel av dessa samråder med
näringslivels organisaiioner.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 11

Jag finner det inte påkallat att införa en
straffbestämmelse vid underlålenhel att fullgöra uppgiftsskyldigheten. F. n.
gäller enligt 42 S lullagen att vite kan föreläggas om någon underlåtit atl
lämna viss uppgift eller handling. Jag förordar all också underlålenhel alt
fullgöra skyldighet enligt föreskrifter som utfärdas med stöd av den föreslagna
37 a § skall kunna mötas med vite. För delta krävs en ändring i 42S. I samband
därmed bör en redaklionell ändring göras.

När det sedan gäller den föreslagna
informationsöverföringen aktualiseras frågor som rör handlingssekretess och lystnadsplikl
saml principema för utbyle av information mellan myndigheler. Dessa frågor
behandlas bl.a. i det förslag lill ny sekrelesslag som regeringen l;ide fram ar
1979 (prop. 1979/80:2) och har även lidigare denna dag berörls av chefen för budgeldeparlemenlel
vid anmälan av proposition med förslag lill skaltere-gislerlag.

I den nya sekrelesslag, som föreslås iriida i kraft den I
januari 1981, regleras såväl handlingssekretess som lyslnadspliki, Lagen gäller
inle bara förhållandel mellan myndigheiema och allmänheten utan även förhållandet
mellan myndigheterna inbördes. Alt de särskilda sekretessreglerna har direkl
tillämpning även myndigheterna sinsemellan hindrar inle ulbyte av uppgifler
mellan dem i särskilt reglerade silualioner. En sådan är atl uppgiftsskyldighei
följer av lag eller förordning. En annan siluaiion regleras i en
generalklausul som anger all uppgifl i vissa fall får lämnas till myndighel om
del är uppenbart all intresset av atl uppgiflen lämnas har förelräde framför
del inlresse som sekretessen skall skydda, I propositionen framhålls att
förslaget inle hindrar att ulbyte av uppgifter mellan myndigheler eller mellan
en myndighels olika verksamhelsgrenar sker rutinmässigt även utan särskild
författningsreglering. Förslaget bygger emellertid på att rulinmässigl uppgiflsulbyle
i regel skall vara författnings-reglerat,

I bl, a, laxeringslagen (1956; 623) finns f, n, vissa beslämmelser
om myndighelers skyldighet all tillhandahålla beskallningsmyndigheier handling
eller uppgifl som behövs för kontroll. Del av mig nu förordade informalionsuibytel
innebär en sådan övertöring av bl, a, sekrelessbelagda uppgifler som kan ske
rutinmässigt och i slor omfattning. Någon omedelbar anknytning till pågående
taxering m, m, i visst fall behöver inte föreligga. Jag finner påkallat atl del
utliyckligen slås fast regler om denna överföring av uppgifler om import- och exporlverksamhet
från lullmyndighelerna. Regleringen bör anpassas lill den undanlagsregel i den
nya sekretesslagen som jag förut har berört och som innebär all sekreless inle
hindrar all uppgifl lämnas lill myndighel om uppgiftsskyldighei följer av lag
eller förordning. Jag anser del lämpligt all beslämmelser om informalionsöverföringen
ges i en ny paragraf i tullagen med placering i anslulning till 54 §, I
sistnämnda lagrum finns föreskrifier om tystnadsplikt, 1 den nya bestämmelsen
bör anges att tullmyndighet på begäran skall tillhandahålla riksskat-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 12

leverkel eller länsstyrelse uppgift som förekommer hos
tullmyndigheten och som rör import eller export av varor. Jag vill framhålla
alt verkels eller länsstyrelsens begäran kan avse exempelvis generell övertöring
av viss typ av sådan informalion men all det också kan gälla cll sårskill
ärende. Givetvis skall del vara fråga om uppgifler avsedda för myndighelens verksamhel
som beskaiiningsmyndighel.

Om den föreslagna sekrelesslagen Iräder i kraft den 1
januari 1981 kommer sekreless enligi 9 kap. lagen i princip all gälla för uppgifler
av berört slag hos tullmyndigheterna, riksskatteverket och länsstyrelserna. 1
fråga om tiden dessförinnan föreligger handlingssekretess enligt nu gällande sekrelesslag
(17§). Dock kan del diskuleras i vilken ulslräckning tysl-nadspliklsbeslämmelserna
i skatlelagsliflningen ger skydd förde uppgifler rörande imporl och exporl av
varor somjag föreslår skall kunna övertöras regelmässigt från
tullmyndigheterna. Det skulle därför vara lämpligl med ell förtydligande på
denna punkl. Emellertid är det tekniskt komplicerat all i della syfle göra
ändringar i skalieförfallningarna med den uppbyggnad sekrelessföreskrifterna
där har. Vidare gäller alt en anpassning av bl.a. nämnda föreskrifter till den
nya sekretesslagen kommer atl övervägas senare under är 1980.

Del förefaller all vara smidigast all för den korla period
som ålersiår innan den nya sekretesslagen skall börja tillämpas låta frågan
vara reglerad i tullagen. Somjag nyss berörde finns i 54§ nämnda lag redan
föreskrifter om tystnadsplikt. Där anges atl innehållel i tulldeklaration eller
motsvarande handling eller handling som avses i 10 § inte får yppas för annan
än den som själv får la del av handlingen. Bestämmelsen i 10 § avser vissa yllerligare
uppgifler som skall avlämnas för förlullning. Vidare anges i 54 S all den som
har fullgjort kontrollverksamhet enligt tullagen inle får obehörigen yppa vad
han därvid erfarii. 1 övrigl gäller på lullområdel enligt 36§ Ijänslgöringsreglemenlel
för lullstalen särskilda tyslnadspliklsbesläm-melser. Enligt dessa fär
tulltjänsteman inle i olrängi mål munlligen eller skriftligen yppa vad han i ijänslen
erfarii om enskildas affärsförhållanden. Bestämmelserna har giltighet lill
följd av punklen 6 i övergängsbeslämmelserna lill regeringsformen.

Föreskrifterna i 54 § lullagen får anses gälla även för ijänslemän
vid riksskatteverket och länsslyrelser som lar befattning med imporluppgifler
från lullmyndighelerna. Paragrafen ger däremoi ell olillräckligt skydd i fråga
om de uppgifler rörande export av varor som enligt milt förslag skall på
begäran av riksskatieverkel eller länsstyrelse överlämnas från tullmyndigheterna.

Mot denna bakgrund finner jag all den uividgning av
tystnadsplikten som är påkallad under den begränsade perioden innan nya sekretessregler
iräder i kraft lämpligen bör kunna ske genom en ändring i 54 § tullagen så atl
bestämmelsen läcker alll del maierial som informalionsöverföringen omfallar i
den ulslräckning della behöver skydd. Bestämmelsen bör i viss

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 13

utsträckning språkligt anpassas till den nya
sekretesslagstiftningen.

I sammanhanget vill jag erinra om den proposition om följdlagstiftning
lill den nya sekretesslagen som nyligen har beslulals Iprop. 1979/80; 801.
Regeringen föreslår i proposilionen bl.a. att 54 S tullagen skall upphävas
närde nya sekrelessreglerna Iräder i kraft den 1 januari 1981. I sekrelesslagen
finns nämligen en molsvarande reglering lill föreskrifterna i 54 i) lullagen. Mitl
förslag om ändrad lydelse av 54 § har som framgått av min redogörelse lill
syfte all siikerslälla elt tillriickligt skydd fram lill upphävandet.

De bestämmelser jag nu har föreslagil lar sikle på
regleringen av informationsöverföring från tullmyndigheterna till riksskatteverket
och länsstyrelserna. Somjag tidigaie har berört har generallullslyrelsen också
förordal all informalion rulinmässigl skall lämnas frän beskailningsmyndighe-lerna
på inrikesområdel lill lullmyndighelerna.

Bestämmelser om utlämnande av sekrelessbelagda uppgifler
hos be-skatlningsmyndighelerna finns bl.a. i 50§ 1 och 3 mom. laxeringslagen
(1956: 623). Däri föreskrivs all självdeklaration och vissa andra handlingar
skall tillhandahållas de myndigheler som i och för sin verksamhel bör erhålla
del därav. Motsvarande beslämmelser för andra skatteområden finns bl.a. i 73 §
uppbördslagen (1953:272) och 25 § lagen (1968:430) om mervärdeskatl.

Frågan om i vilken omfattning och i vilka fall beskatlningsmyndighe-lerna
på inrikesområdet skall lämna ut sill material till andra myndigheter har som
förut nämndes tidigare denna dag berörts av chefen för budgeldeparlemenlel i
samband med anmälan av proposiiion med förslag lill skatteregisierlag. I fråga
om regleringen av uppgiftsuilämnandet framhöll föredraganden bl. a. att en
anpassning av de nyss nämnda och andra bestämmelser i skattelagstiftningen
till regleringen i sekrelesslagen kräver yllerligare överväganden och bör las
upp i samband med övervägandena rörande följdlagstiftning lill den nya sekrelesslagen.

Frågan om ell ullämnande av maierial från riksskalieverkei
och länsslyrelserna lill olika myndigheter och däribland tullmyndigheterna
kommer alltså all prövas i elt senare sammanhang. Därför bör frågan om rutinmässig
informationsöverföring från riksskatteverket och länsslyrelserna till lullverkel
inle anmälas nu.

Som lidigare har berörls har i generaltullslyrelsens
förslag även redovisals behov från pris- och kartellnämndens sida av alt på
motsvarande sätt som skallemyndighelerna fä lillgång till informalion om
företags import och export. Därvid nämnde jag all även andra myndigheter har
anmält inlresse av atl få del av dessa uppgifter.

En spridning av tullmyndigheternas uppgifter om förelags imporl
och exporl också ulanför beskallningsområdel ökar risken för att materialet utnylljas
på ell obehörigt säll och för all den personliga inlegritelen kan beröras.
Frågan om en sådan spridning bör bedömas i etl slörre samman-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 14

häng än det nu akluella niir tillräckligt underlag finns.
Jag vill här erinra om att regeringen har getl brollsförebyggande rådel i
uppdrag all se över beslämmelsema om informalionsulbyle och
anmälningsskyldighet mellan myndigheter och föreslå eifordeiiiga
lagstiftningsåtgärder,

2.2 Räntegottgörelse enligt 22 S lullagen (1973: 670)

1 22 § första stycket tullagen (1073:6701 finns regler om
återbetalning i vissa fall av lull eller annan införselavgifi som har inbelalals
av lullskyltlig. Reglerna innebiir alt, om lullskyldig har inbetalat tull eller
annan införselavgift med högre belopp än han rätteligen har att erlägga,
överskjutande belopp återbetalas. Motsvarande gäller när han inbelalal sådan
avgift trols att avgift ej skall ulgå, 1 22 § andra slyckel anges bl, a, atl ränla
ulgår på belopp som ålerbeialas,

Enligi beslämmelsema i 5§ lullförordningen (1973:979) kan
regeringen förordna all tull ej skall utgå för varuslag som inte eller endast i
ringa omfattning är föremål för tillverkning inom landel eller för vara av
sådant slag. Förordnande som gäller varuslag meddelas av regeringen för högsl
två år i sänder genom utfärdande av förordning. Förordnande beträffande
enskilda varor meddelas av regeringen genom beslut i varje särskilt fall (beslul
"in casu").

Sveriges spedilörförbund och AB Svenska godscenlraler (ASG)
har, somjag berörde inledningsvis, hemställt om åtgärder så atl ränla kan utgå
då återbetalning av lull sker i anledning av regeringsbeslui enligt 5 § tullförordningen
om tullfrihet in casu för vara. Förbundel och ASG hävdar dock båda i första
hand all redan nuvarande lydelse av 22 S tullagen ger utrymme för sådan räntegottgörelse.

Generallullslyrelsen har i yltrande över framslällningarna
framhållit all bestämmelserna om ränta i 22 § lullagen inle är lillämpliga vid
sådan tullfrihel in casu som del här är fråga om. Slyrelsen pekar på alt bestämmelserna
är så avfattade atl de avser sådana fall då tull eller annan införsel-avgift
skall återbetalas på grund av atl något fel eller misstag begåtts i förhållande
lill lagar och förordningar (jfr ordalydelsen "rätteligen har all
erlägga"), Slyrelsen har därför ansell sig förhindrad atl medge räntegottgörelse
i fall som här avses. Styrelsen lillslyrker emellertid atl 22 § lullagen ändras
så alt slyrelsen kan medge räntegottgörelse vid återbetalning av tull i
anledning av regeringsmedgivande om tullfrihel enligt 5 § tullförordningen och
andra regeringsbeslut om liillfrihel in casu.

Förslagel alt ändra gällande bestämmelser lillslyrks också
av övriga remissinstanser. Kommerskollegium är för sin del närmasl böjl all
göra samma lolkning som generallullslyrelsen. Kollegiet finner del rimligl med
en ordning som medger ulbeialning av ränla vid återbetalning av tull i
anledning av medgivande frän regeringens sida av tullfrihel in casu enligt 5§ lullförordningen.
Delsamma får enligi kollegiel anses gälla i fråga om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 108 15

beslut in casu med stöd av 24 S tullförordningen. Enligt sisinämnda
paragraf kan regeringen eller, efter regeringens ftirordnande, generallullslyrelsen
när synnerliga skal föreligger medge befrielse från eller ålerbelalning eller nedsällning
av lull, Kollegiel lillslyrker därtör all i lullagen ges uirymme för ränlegoUgörelse
i fall av nämnda slag.

Jag ansluter mig lill uppfatlningen all del är rimligl alt
ränta ulgår nar tull ålerbeialas lill följd av beslut enligt 5 § lullförordningen.
För all undanröja den iveksamhel som kan råda huruvida 22 § lullagen i dess
gällande lydelse lämnar utrymme för sådan räntegottgörelse och da del är
angelägel alt sa snarl som möjligt fä lill slånd en ordning där ränla
fortsättningsvis utbetalas anser jag att frågan bör regleras uttryckligen i
paragrafen.

Myndigheterna har vidare berört möjligheten alt medge
ränta i fråga om andra beslut om tullfrihel in casu, nämligen när synnerliga
skäl har ansetts föreligga enligt 24 § lullförordningen att medge befrielse
från tull. Det är emellertid enligt min uppfattning inle i sak påkallal med ränlegoUgörelse
i dessa mer sällsynta fall.

Den ändring jag sålunda finner skäl atl förorda bör träda
i krafl den 1 juli 1980.

3 Upprättat lagförslag

1 enlighet med del anförda har inom handelsdepartementet
efter samråd med chefen för budgeldeparlemenlel upprättats förslag till lag om
ändring i lullagen.

Lagförslaget är lekniskl okomplicerat. Även i övrigt är
förslaget sådanl alt lagrådels yttrande skulle sakna betydelse.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen

all anlaga inom handelsdeparlemenlel upprättat förslag lill
lag om ändring i lullagen (1973; 670),

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl antaga del förslag som
föredraganden har lagl fram,

Norsiedts Trycken, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 11 dokument.

  1. Prop. 2020/21:184 Nya EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel s. 49 · s. 50 om s. 9 i texten
  2. SOU 2013:1 Förändrad hantering av importmoms s. 108 om s. 9 · s. 108 om s. 12 · s. 117 om s. 9 · s. 220 i texten
  3. SOU 2004:57 Tillsyn för säkra varor s. 136 i texten
  4. Prop. 1984/85:16 om vissa frågor rörande internationella adoptioner s. 6 i texten
  5. Prop. 1981/82:227 om ändring i tullagen (1973:670) s. 5 i texten

Visa alla 11