om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret
77 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 44 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:117, om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:117 Regeringens proposition
1979/80:117
om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret;
beslutad den 6 mars 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ERIC KRÖNMARK
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till inriktning av
krigsorganisationen inom det militära försvaret för perioden 1980/81 - 1984/85.
Därvid behandlas också frågan om framtida anskaffning av flygplan. Vidare läggs
fram slutligt förslag för budgetåret 1980/81 beträffande anslagen Arméförband: Materielanskaffning,
Arméförband: Forskning och utveckling. Marinförband: Materielanskaffning,
Marinförband: Forskning och utveckling. Flygvapenförband: Materielanskaffning
samt Flygvapenförband: Forskning och utveckling.
1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 117
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:117
FÖRSVARSDEPARTEMENTET Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-03-06
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Åsling, Krönmark, Burenstam
Linder, Johansson, Holm, Boo, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Krönmark
Proposition om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret
1 Inledning
Vid anmälan av prop. 1979/80:100 (bil. 7) förordade jag
att regeringens förslag beträffande vissa anslag inom utgiftsramen för det
militära försvaret skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under
våren 1980. I avvaktan härpå behandlade jag inte avvägningsprogrammens
utveckling och de försvarsindustriella frågorna i propositionen. Regeringen
beslöt i enlighet med mina förslag.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor. Jag vill i detta
sammanhang också beröra frågan om utveckling av framtida flygplanssystem m. m.
Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt
begärda anslag framgår av följande sammanställning.
Anslag Belopp
Prel. beräknat Slutligt
begärt
Arméförband:
Materielanskaffning 950 000 000 947 700 000
Forskning och utveckling 97 400 000 97 900 000
Marinförband:
Materielanskaffning 691000 000 69100Q000
Forskning och utveckling 52 000 000 52 000 000
Flygvapenförband:
Materielanskaffning 1924 000 000 1968 900 000
Forskning och utveckling 397 969 000 354 869 000
4 112 369 000 4
112 369 000
Prop. 1979/80:117 3
2 Krigsorganisationens fortsatta utveckling m. m.
2.1 Inledning
Vid anmälan av prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 31) lämnade
jag en sammanfattning av överbefälhavarens programplan för det militära försvaret.
I det följande lar jag åter upp överbefälhavarens förslag om avvägningsprogrammens
och de organisatoriska huvudprogrammens inriktning samt hans syn på vissa
försvarsindustriella frågor. Därefter sammanfattar jag den del av
överbefälhavarens programplan som behandlar flygvapnets materielanskaffning.
Slutligen redovisar jag mina ställningstaganden till avvägningsprogrammens
utveckling och till flygvapnets materielanskaffning.
2.2 Överbefälhavaren
2.2.1 Avvägningsprogrammens inriktning m. m.
För inriktningen avavvägningsprngrammen gäller enligt
överbefälhavaren följande.
Markstridsförbanden bör behållas i sin nuvarande nmfatlning
uch ges en förbättrad eldkraft genum pansarvärnsvapen nch vapen för indirekt
eld. Infanteriförbanden bör ges en förbättrad rörlighet och eldkraft uch ett
nytt rörligt kustartilleri bör tillföras. I första hand prioriteras brigader
och nytt rörligt kustartilleri.
För övervallensslridsförbanden gäller att de bör kunna
verka i flottiljförband. Sjörobotar med medellång räckvidd bör anskaffas till
torpedbåtarna. Helikoptrar med särskild utrustning bör kunna upptäcka och bekämpa
ubåtar. För utläggning av minor bör särskilda minfartyg, övriga stamfartyg,
helikoptrar och civila fartyg användas. Förmågan atl röja minor bör så långt
det är möjligt vidmakthållas. Vidare bör eftersträvas en god tillgång till
minor och en modernisering av dessa.
Fjärrslridsförbanden bör bl. a. omfatta attackflyg för
bekämpning av såväl sjö- som markmål. Attackflyget bör också kunna lösa
uppgifter inom luftförsvaret. I fjärrslridsförbanden bör vidare ingå
ubåtsförband. Ett nytt ubåtssystem bör utvecklas och anskaffas.
Inom luftförsvarsförbanden bör jaktförbanden påbörja en ombeväpning
till flygplan JA 37. Vidare bör balans upprätthållas mellan flygande förband
samt bas-, luftbevaknings- och stridsledningsförband. Antalet luftförsvarsförband
bör i huvudsak behållas och en del av förbanden bör ges en ökad effekt genom
att luftvärnsrobot 70 tillförs. Dessutom bör en utveckling påbörjas av ny luflvärnsmateriel
med mörker- eller allväderskapacitet.
De organisatoriska huvudprogrammen bör enligt överbefälhavaren
ges följande inriktning.
Prop.
1979/80:117 4
Huvudprogrammet Arméförband bör inriktas så att
infanteribrigader (IB 77), norrlandsbrigader och pansarbrigadcr prioriteras på
bekostnad av äldre infanteribrigader (IB 66) uch skyttebataljoner. De
prioriterade förbandens pansarvärnsförmåga och förmåga till strid i mörker bör
förbättras. Elva infanteribrigader bör moderniseras uch handlingsfrihet finnas
att modernisera ytterligare en infanteribrigad eller organisera mekaniserade
förband. Norrlandsbrigaderna bör moderniseras och tillföras nya bandvagnar.
Handlingsfriheten bör bevaras beträffande utformning av den framtida
pansarorganisationen i östra Mellansverige. Under perioden kommer förband med tunga
pansarvärnsrobotar att organiseras. Under perioden organiseras
luftvärnsbataljoner med robot 70 och luftvärnsförband med robot 67
moderniseras. Dessutom påbörjas en omorganisation av fältarbets- och
underhållsorganisationen. Den nya underhållsorganisationen baseras på en utökad
samordning med samhällets civila resurser. Försvarsmaktens
underhållsorganisation minskas till att omfalta de specifikt militära
förnödenheter och tjänster som behövs. Sjukvårdsorganisationen förstärks när
det gäller akut omhändertagande, kirurgisk operationskapacitet och transporter.
Inum huvudprngrammet Marinförband planeras en nedgång till
två ytattackflottiljer och en fristående torpedbåtsdivision. Flottiljerna
beväpnas med sjörobotar. De sjörobotbeväpnade patrullbålsförbanden organiseras
och ett tredje minfartyg levereras. Minröjningsförbanden minskas med fyra
flottiljer och minröjningsfunktionens framtida utformning studeras. Ubåtsförbanden
kommer efter nödvändiga förlängningar av livstiden atl omfalta tolv ubåtar.
Under perioden påbörjas en modernisering av två tunga rörliga
kustartilleribataljoner. Marinens lednings-, underhålls- och transportorganisation
samt kustbevakningsorganisationen ses över. Flottans basnrganisation anpassas
till den förändrade krigsorganisationen och ges en ökad rörlighet. Vidare
påbörjas omorganisation vid ett antal av försvarsmaktens rörliga sjukhus och
ett antal sjuktransportfartyg organiseras.
Innm huvudprngrammet Flygvapenförband påbörjas en ombeväpning
av jaktflygdivisiunerna till flygplan JA 37. Anskaffningen inriktas mnt åtta
divisioner. Antalet medeltunga attackdivisioner är oförändrat fem nch en halv. Aitackflygförbandens
krigsorganisatoriska inriktning beror på det pågående utredningsarbetet och
statsmakternas beslut. Spaningsförbandens skyddsförmåga förbättras genom
tillförsel av jaktrobotar. Antalet flygbasbataljoner minskas under perioden.
Inriktningen kan komma att förändras beroende på beslut om framtida
flygplansanskaffning. Dessutom kommer ett antal sjuktranspnrtflygplan att nrganiseras.
Planeringen inriktas vidare mnt att antalet sektnrer och sektorstaber minskas
till fyra. Nya radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög höjd
tillförs successivt krigsorganisationen. Ett antal förband med äldre materiel
läggs ned. Vidare införs i krigsorganisationen i en första etapp en ny
radar för låghöjds- och
Prop. 1979/80:117 = 5
havsövervakning. 1 samband med fortsatt omsättning
samordnas anskaffning, utbyggnad och utbildning mot det behov som är gemensamt
för försvarsmakten.
Fr. o. m. budgetårel 1980/81 styrs verksamheten inom
huvudprogrammet Operativ ledning m. m. genom nya delprogram som närmast
beskriver ledningsfunktioner i stället för som fidigare organisatoriska
enheter.
Inom huvudprogrammet inriktas planeringen t. v. mot att
behålla sex militärområden. Tekniska försök och studier genomförs för att
undersöka möjligheterna att utnyttja automatisk informationsbehandling och
informationsöverföring på den centrala och regionala ledningsnivån. De
prioriterade ledningsplatsernas skydd förbättras fortlöpande.
Överbefälhavarens planering för krigsorganisationens
viktigaste förband framgår av följande sammanställning.
Förband/enheter
1979/80
1984/85
1989/90
Infanleribrigader
(IB 77)
2
11
111
Infanleribrigader
(IB 66)
18
9
91
Norrlandsbrigader
4
4
4
Pansarbrigader
4
4
4'
Fältförband
i övrigt (bataljoner)
ca
100
ca
120
ca 130
bataljoner
ca
100
ca
100
ca 100
Lokalförsvar
kompanier
(motsvarande)
ca
500
ca
500
ca 500
Ytattackflottiljer
3
2
2
Torpedbåtsdivisioner
(självständiga)
I
1
1
Patrullbåtsdivisioner
3
4
4
Helikopterdivisioner
4
4
4
Ubåtar
12
12
12
Minröjningsflottiljer
14
10
10
Minfartyg
(stam)
3
3
3
Kustartilleriförband
(bataljoner
eller
motsvarande)
30
29
29
Lednings-
och basförband (bataljoner)
ca
30
ca
30
ca 30
JaklOygdivisioner
12
2
--
Medellunga
attackOygdivisioner
5,5
5,5
_2
Lätta attackflygdivisioner
5
_2
2
SpaningsOygdivisioner
6
6
_2
Stridslednings-
och basbataljoner
ca
55
ca
55
_3
' Antal och typ av förband beror på den framtida
inriktningen mot en tolfte
infanteribrigad (IB 77) eller mekaniserade förband.
- Del slutliga antalet Oygdivisioner beror på kommande
beslut.
' Det slutliga antalet bataljoner är under utredning.
Överbefälhavaren har i sin planering utgått från de
operativa krav som ställs på försvarsmaktens utveckling. Han har emellertid
också redovisat vilka knnsekvenser de samlade materielbeställningarna får för
försvarsindustrins kumpelens. Enligt överbefälhavaren kan denna kompetens
vara
Prop. 1979/80:117 6
särskilt värdefull inom områden där vi inte kan förlila
oss på utländska marknader av sekretesskäl. Det kan vidare vara av väsentlig
betydelse för svensk säkerhetspolitik atl vi behåller en egen förmåga att
utveckla och producera system som är anpassade för svenska förhållanden. Likaså
är det väsentligt att kunna upprätthålla en krigsproduktion. Andra
industripolitiska hänsyn av t, ex, samhällsekonomisk art kan leda till ökade
kostnader vid anskaffning av försvarsmateriel. Enligt överbefälhavaren bör
dessa kostnader inle belasta försvarets utgiftsram. Överbefälhavaren anser att
de senaste årens omfördelning av resurser från materielanskaffning till
fredsdrift och utbildning har skapal stora problem för försvarsmakten men också
för försvarsindustrin. Produktionsvolymen ligger inom flera materielområden på
en nivå som är kritisk för industrins fortlevnad och för en bibehållen förmåga
till krigsproduklion. Ytterligare en snabb minskning av maierielanslagen
skulle enligt överbefälhavaren leda till en minskad handlingsfrihet att
upprätthålla effekten i krigsorganisationen på längre sikt.
2.2.2 Flygvapnets materielanskaffning
Inom ramen för regeringens anvisningar har
överbefälhavaren studerat och redovisal sex alternativa flygplansfamiljer.
Benämning Innehåll
A:l 8 divisioner med flygplan JA 37
5 divisioner med flygplan SK 1
Ny nygplansplatttorm
A:2 8 divisioner med flygplan JA 37
9 divisioner med flygplan SK 2
Ny flygplansplattform
C:l 8 divisioner ined flygplan JA 37
2 divisioner med flygplan JA 37 B
4 divisioner med flygplan J 35 (låg modifieringsgrad)
45 flygplan av typ SK 3
Ny flygplansplattform
C:2 8 divisioner med flygplan JA 37
2 divisioner med flygplan JA 37 B
4 divisioner med flygplan J 35 (hög modifieringsgrad)
45 flygplan av typ SK 3
Ny flygplansplattform
D;l 8 divisioner med flygplan JA 37
6 divisioner med flygplan F 16 (direktköp)
45 flygplan av typ SK 3
Ny flygplansplattform
D:2 8 divisioner med flygplan JA 37
6 divisioner med flygplan F 16 (slulmontering i Sverige) Ny
flygplansplattform
Prop.
1979/80:117 7
Alternativ A:l förutsätier utveckling och anskaffning av
fem divisioner av ett beväpnat skolflygplan benämnt SK 1. Efter produktion av
detta anskaffas ett utländskt flygplan.
Flygplan SK 1 är en vidareutveckling av flygplan SAAB 105 Ö.
Det är ett skolflygplan som kan utrustas med begränsad attackbeväpning.
Flygplanet är i huvudsak utformat för att användas för utbildning. Det kan inte
bära den sjörobot med lång räckvidd som nu ulvecklas i samarbete mellan marinen
och flygvapnet.
Ett genomförande av alternativet medför under slutet av
1980-talet och början av 1990-talet en allvarlig nedgång i förmågan till attack
mot sjömål. Mot markmål kan systemet ges en omfattande beväpning. Systemets
insatsförmåga begränsas dock allvarligt av dess dåliga fartprestanda samt
bristen på telcmotmedel. Flygplan SK 1 ger inte något nämnvärt tillskott till
luftförsvaret på grund av dess låga prestanda samt oförmåga att samtidigt bära
både jakt- och altackvapen. Alternativet kan inte anses försvarbart med hänsyn
till kostnader och effekt. Enligt överbefälhavaren bör det därför inte komma i
fråga.
Alternativ A:2 förutsätter utveckling och anskaffning av
nio divisioner av ett beväpnat skolflygplan med högre kvalitet än flygplan SK
1. Detta flygplan kallas SK 2. Efter flygplan SK 2 anskaffas ett utländskt
flygplan. Flygplan SK 2 byggs i två skilda versioner, en tvåsitsig som i
huvudsak används för skoluppgifter (2 divisioner) samt en ensitsig för
attackuppgifter (7 divisioner).
Flygplanet liknar i flera avseenden flygplan SK 60 och
flygplan SAAB 105 Ö. Skillnaderna år främst betingade av förmågan att bära sjömålsrobotar.
Flygplanet uppvisar flera likheter med flygplan A 38 når det gäller beväpningen.
Avkall har dock getts bl. a. på elektronikutrustning och beväpning. I fräga om
prestanda har flygplanet anpassats till samma bassystem sum flygplan A 38.
Flygplan SK 2 kan bära en betydande vapenlast men
möjligheterna att taktiskt/operativt utnyttja dessa vapen begränsas i viss mån
av flygplanets mindre goda elektronikutrustning m. m. och därmed möjlighet att
överleva i stridsmiljö.
Flygplanets möjlighet till självförsvar samt förmåga till
insats mot helikoptrar och transportflygplan är godtagbar. Flygplan SK 2:s
bidrag till luftförsvarseffekten är dock liten. Flygplan SK 2 kan bära
spaningsradar-kapsel, vilket ger planet möjlighet att lösa spaningsuppgifter.
Alternativets sjömålskapacitet motsvarar i stort sett vad som tidigare har angetts
för flygplan A 38.
Överbefälhavaren anser att de begränsningar som har
framtvingats i fråga om flygplanets prestanda och elektronikutrustning leder
till att systemet hamnar på en väsentligt lägre operativ kvalitetsnivå
än det tidigare
Prop.
1979/80:117 8
flygplansprojektet B3LA/A38. Flygplan SK 2 kan dock vid altackuppgifter
fylla ett väsentligt operativt behov på den angivna ekonoiniska nivån. .Alternativet
leder till avveckling av den svenska flygindustrin.
Alternativen C:l uchC:2 förutsätter mndifiering uch
anskaffning av två divisiuner av flygplan JA 37 B med attackförmåga utöver
inplanerade åtta divisioner flygplan JA 37. Vidare modifleras fyra divisioner
av flygplan J 35 Draken för attackuppgifter. Efter produktion av flygplan J 37
B förutsätts anskaffning av ett utländskt flygplan. Modifieringen innebär atl
flygplan J 35:s livslängd ökar fram till år 1995. Två alternativ för
modifiering har studerats.
Det ena alternativet har en låg modifieringsgrad med
inriktningen att ge flygplan J 35 F en begränsad attackfunktiun. Flygplanet får
möjlighet att bära attackvapen som möjliggör bekämpning av hårda och mjuka
punktmål samt kommunikationer under dager. Flygplanet kan inte utnyttja ett
nytt bassystem uch inte heller bära sjömålsrubntar med lång räckvidd.
Det andra alternativet har en hög modifieringsgrad. Detta
innebär, utöver vad sum nyss har angetts, att flygplanet kan utnyttja ett nytt
bassystem samt bära sjömålsrubntar med lång räckvidd nch kvalificerad beväpning
för attack mnt markmål. Flygplanets genmetri ändras med en större yttervinge,
en rörlig nusvinge nch elt nytt landningsställ.
Studierna har visat att mudifieringar av flygplan J 35
till attackversiuner inte ger en effekt snm motsvarar kostnaderna. Ekonomiskt
godtagbara alternativ medför en alltför begränsad atiackförmåga. En operativt
godtagbar modifiering medför kostnader som inte kan godtas. Däremot kan en
förlängning av livstiden hos J 35 intill milten av 1990-talet för jaktuppgifter
vara väl motiverad i flera alternativ.
En utveckling och produktion av två divisioner av flygplan
JA 37 med förbättrad attackkapacitet (JA 37 B) ger ett kvalitativt sett
godtagbart system. Kvantitativt är systemet godtagbart endast om det betraktas
som de två första divisionerna i en efterföljande serie. Eflersom denna
förutsätts bygga på ett utländskt projekt, finns det inte några operativa motiv
för att inte direkt börja en anskaffning ulomlands. Kostnaden för att utveckla
och tillverka två divisioner av flygplan JA 37 B är inte försvarbar, om man ser
till effekten.
Luftförsvarsförmågan får genom flygplan J 35 och flygplan
JA 37 B ett betydande tillskott under första hälften av 1990-talet. Härför
erfordras emellertid inte någon modifiering av flygplan J 35 till en attack
version. Åtgärderna kan begränsas till en ren livstidsförlängning. Tillförseln
av flygplan JA 37 B ger ökad spaningskapacitet.
Sammantaget visar en ekonomiskt godtagbar inriktning av
alternativet enligt överbefälhavaren kvalitativa brister i attackfunktionen mot
markmål nch vissa kvantitativa nch kvalitativa brister i attackfunktiunen mul
sjömål. Alternativet ger gud luftförsvarskapacitet. Detta kan emellertid inte
helt
Prop.
1979/80:117 9
uppväga bristerna i attackfunktiunen. Överbefälhavaren
anser atl knmbina-tinner av flygplan JA 37 B nch mudifierade flygplan J 35 av uperativa
skäl inte bör anskaffas.
Allernaliven C:l nch C:2 leder till atl framlida
flygplanssystem mäste anskaffas genum direktköp men innebär en förlängd
avvecklingslid för den svenska flygindustrin.
Alternativen D:l och D:2 förutsätter anskaffning av ett
utländskt flygplan snarast efter flygplan JA 37. För värderingen har förutsatts
en anskaffning av ett system med prestanda som liknar det amerikanska flygplan F
16:s.
Flygplan F 16 bedöms under 1990-lalet som elt kvalificerat
jaktflygplan med god attack- och spaningskapacitet. Flygplanet förutsätts kunna
bära robot 15 och en i övrigt omfattande attack- och jaktbeväpning.
Alternativet innebär ett betydande effekttillskott till luftförsvaret. Flygplan
F 16:s förmåga att verka i stridsmiljö och beväpning mot mark och sjömål skapar
goda förutsättningar för effektiva insatser. Flygplanet torde knappast helt
kunna anpassas till vårt planerade bassystem. Detta kan medföra besvärande
begränsningar. Alternativet leder till avveckling av den svenska flygindustrin.
Vid val mellan de alternativ som regeringen har anvisat
anser överbefälhavaren - trots de olägenheter som basanpassningen kan innebära
- att anskaffning av ett utländskt flygplan motsvarande flygplan F 16 är att
föredra av operativa skäl.
Sedan överbefälhavaren i februari 1979 senasl redovisade
sina ställningstaganden i flygplansfrågan har ett omfattande studie- och
värderingsarbete genomförts inom ramen för perspektivplaneringen. Arbetet
kommer att redovisas i juni 1980. Överbefälhavaren konstaterar att det
operativa behovet av ett flygplan som är allsidigt användbart för jakl-,
attack- och spaningsuppgifter (JAS) klart har bekräftats i samtliga
handlingsvägar som har studerats inom ramen för perspektivplaneringen.
Enligt överbefälhavaren är det betydelsfullt att nu välja
en sådan linje i flygplansfrågan att förutsättningarna behålls att i framtiden
anskaffa ett flygplan som kan lillgodose de operativa kraven inte bara för
attackfunktionen utan även för jakt- och spaningsfunktionerna. Flygplanet bör
vidare kunna anpassas till den svenska basfilosofin. Hittills gjorda kontroller
tyder enligt överbefälhavaren på att krav som motsvarar de svenska inte kommer
att vara styrande för aktuella utländska projekt. Det är därför enligt
överbefälhavarens mening angeläget att vi inom landet behåller en sådan
kompetens att vi kan påverka utformningen av framtida flygplan i viktiga
avseenden.
Mot denna bakgrund och mot bakgrund av de från operativa
synpunkter negativa egenskaperna hus regeringens alternativ anser
överbefälhavaren att man direkt bör inrikta arbetet mul en
framtida ersättning av hela
Prop. 1979/80:117 10
Viggensystemei med elt J AS-system som i väsentliga
avseenden utformas för att passa våra speciella förhållanden. Delta förutsätter
en viss anpassning vad gäller det fortsatta utnyttjandet av flygplan J 35 och
flygplan AJ 37. Handlingslinjen innebär i praktiken att man slopar den hittills
förutsatta, separata anskaffningen av attackflygplan.
Av krigsorganisaloriska skäl bör alternativet kompletteras
genom atl livstiden hos tre till fyra divisioner av flygplan J 35 förlängs till
år 1995.
Den beskrivna handlingslinjen torde såväl operativt som
industriellt vara fördelaktigare än en utveckling av flygplan SK 2, även om
utvecklingen av detla flygplan kompletterades med särskilda utvecklingsuppdrag.
Överbefälhavaren framhåller alt han är fulll medveten om
de problem som är förknippade med alternativet. Om de förutsatta
förhandlingarna med utländsk industri och det inledande utvecklingsarbetet
skulle peka på att alternativet inte är genomförbart, bör man senast år 1982 gå
över till att anskaffa ett utländskt flygplan. De operativa skälen för detta
har överbefälhavaren tidigare redovisat. Statsmakternas slutliga
ställningstagande lill fnrtsalt utveckling kan enligt överbefälhavaren ske i
anslutning till 1982 års försvarsbeslut.
Överbefälhavaren anser att det angivna alternativet bör
utvecklas innm ramen för successivt förändrade arbetsfurmer mellan myndigheter
och industri, varvid industrin bör få ett ökat eget ansvar men också stå en
större risk. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren en kraftfull
projektledning inom försvarsmakten samt maximerade kostnadsramar.
Överbefälhavarens knstnadsberäkningar utgår i samtliga alternativ från chefens
för flygvapnet och försvarets malerielverks kostnadsbedömningar. Mot bakgrunden
av den korta tid som har stått till förfogande för att genomföra utredningen
har regeringens krav på att alternativen bör grundas på offerter från industrin
inte i något fall kunnat tillgodoses.
Med de presenterade kostnaderna för alternativen och med
den avvägning som chefen för flygvapnet har gjnrt av planerade alternativ knnstaterar
överbefälhavaren att följande skillnader (milj. kr.) har erhållits för de olika
alternativen i förhållande till tillgängliga eknnumiska resurser.
Alternativ
1980/81-
I9S5/86-
1990/91-
1995/96-
1984/85
1989/90
1994/95
1999/2000
A:l
inrvms
inryms
inryms
inryms
A:2
inrvms
inryms
inryms
inryms
C:l
inrvms
inrvms
inrvms
inrvms
C:2
-730
- 733
inrvms
inryms
D:l
inrvms
-2 758
inrvms
inryms
0:2
- 47
- 475
inryms
inryms
Prop. 1979/80:117 11
De kostnader som i alternativen D:l och D:2 redovisas som
ett överskridande av ramen under perioderna 1980/81 - 19S4/i85 och
1985/86-1989/90 grundar sig på antagandel atl del ulländska flygplanet skall
börja levereras under budgetåret 1988/89. Överbefälhavaren bedömer alt den fonderingsmöjlighet
som regeringen i sina anvisningar har öppnat för dessa alternativ samt
möjligheten att anpassa beställningstidpunkten ger förutsättningar för att
inrymma alternativen i del sammanlagda ekonomiska utrymmet för varje period om
fem budgetår.
Kravel på kontinuerlig produktion gör att alternativ C:2
måste anpassas så att flygplan JA 37 slutar tillverkas den 1 juli 1988. Därmed
föreligger inte den tidsmässiga och ekonomiska handlingsfrihet som allernaliv D
har. Alternativet ryms således inte inom ramen.
Alternativen har inom den redovisade planeringsramen
belastats med tillkommande kostnader. Dessa kostnader är framräknade med den
förutsättningen att flygindustrin läggs ned, när aktuell flygplanstyp har
slutat levereras. Om dessa knslnader är relevanta, kan överbefälhavaren inte nu
ta ställning till, eftersnm en särskild statlig utredning har tillsaUs för att
studera bl. a. dessa frågor.
Kostnadernas storlek är direkt beroende av hur och på
vilken nivå driften och underhållet måste läggas för alt säkerställa
tillgängligheten hos våra flygsystem när flygindustrin har lagts ned.
Överbefälhavaren pekar dock på att delar av de kostnader,
som har lagits upp som tillkommande kostnader i de olika alternativen, skall
tillgodoräknas medel för anskaffning av ett nytt enhetsflygplan, om någon form
av utveckling och produktion behålls inom landet.
För alternativet med flygplan JAS anges i följande tabell
ett exempel på hur tillgängligt ekonomiskt utrymme, med nu gällande
förutsättningar, kan fördelas mellan skilda objekt efter flygplan JA 37 (milj.
kr.).
Objekt
1980/81-1984/85
1985/86-1989/90
1990/91-1994/95
1995/96-1999/2Ö00
1980/81-1999/2000
Flygplan 35 F Skolflygplan JAS (typ, serie och
beväpning)
100
1 600 1700
350 180
4 670
5 200
480
6 670
7 150
180
6 220 6 400
450 840
19 160
20 450
Överbefälhavaren anser all tillgängliga medel inom den
förutsatta ekonomiska ramen gör det möjligt alt följa denna handlingslinje,
under förutsättning att en betydande civil utveckling och produktion kommer
till slånd vid svensk flyginduslri. Han anmäler dock att det är osäkert om lillgängliga
medel är lillräckliga under mitten och sluiet av 1980-talet.
Prop.
1979/80:117 12
Handlingslinjen förutsätter också att försvarsmakten i
1982 års försvarsbeslut tillförsäkras en sådan ekonomisk ram att flygvapnet -
inom ramen för en balanserad utveckling av försvarsmakten - kan tilldelas minsl
de resurser som överbefälhavaren har förutsatt. Perspeklivplaneringens fas 2 är
inle slutförd, varför en precisering av den lägsta ekonomiska nivå för försvarsmakten
där en sådan tilldelning är rimlig inte har kunnat ske. Överbefälhavaren anser
preliminärt att de resurser som han har förutsatt bör kunna tilldelas
flygvapnet i en ekonomisk nivå för försvarsmakten som i storl sett motsvarar en
prolongering av nuvarande planeringsnivå.
Överbefälhavaren föreslår sammanfattningsvis att
flygplansanskaffningen nu inriktas mol att omkring år 1990 börja ersätta
samtliga versioner av Viggensystemei. Ett beväpnat skolflygplan bör därför inte
anskaffas. Det framtida JAS-flygplanet bör så långt som det är möjligt lillgodose
de särskilda svenska kraven på allsidighet och anpassning till vår basfilosofi.
Överbefälhavaren föreslår att statsmakterna nu ger honom i
uppdrag att inleda utvecklingen av JAS-flygplanet för att möjliggöra ett
slutligt beslut år 1982 om att svensk industri i samarbete med utländsk industri
skall utveckla det.
Delta innebär enligt överbefälhavaren att statsmakterna nu
bör klart deklarera atl de är beredda atl vidmakthålla svensk kapacitet att
utveckla flygplan på en sådan nivå, att industrin i samarbete med utländsk
industri kan ta fram framtida stridsflygplan samt att statsmakterna avdelar
medel för systemdefiniiion och en inledande fas av utvecklingsarbetet på ett
nytt enhetsflygplan.
Överbefälhavaren anser det vidare nödvändigt att
statsmakterna nu klart tar ställning i flygplansfrågan. En fortsatt osäkerhet
leder till ett orationellt utnyttjande av försvarsmaktens resurser, försvårar
försvarsplaneringen och undergräver försvarets trovärdighet. Osäkerheten leder uckså
till svårigheter att behålla tilltron till den egna förmågan, särskilt bland
flygvapnets personal.
Ärendet har behandlals i militärledningen och i
militärledningens rådgivande nämnd.
2.3 Föredraganden
Vid anmälan av prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 58) anförde
jag bl.a. aU överbefälhavarens programplan inte omfattade flygvapnets materielanskaffning.
Jag angav att det var nödvändigt att ta ställning till försvarsgrenarnas materielanskaffning
i ett sammanhang. Jag förordade därför att regeringens förslag beträffande
berörda anslag skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under våren
1980. 1 avvaktan på denna behandlade jag inte avvägningsprogrammens utveckling eller
de försvarsindustriella frågorna.
Prop. 1979/80:117 13
Överbefälhavaren har den 1 februari 1980 redovisat den del
av programplanen som omfattar flygvapnets materielanskaffning.
Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden till
avvägningsprogrammens utveckling, flygplansanskaffningen och de
försvarsindustriella frågorna.
2.3.1 Avvägningsprogrammens utveekling
Markstridsförbanden skall i samverkan med övriga
stridskrafter kunna lösa stridsuppgifter inom invasionsförsvaret i gräns-och
kustområden. De skall också, om det blir nödvändigt, kunna fullfölja striden
inne i landet. Vissa förband skall avses för strid även inom sådana delar av
vårt land som angriparen har tagit.
Avvägningsprogrammet omfattar arméförbanden ulom vissa
luftförsvarsförband samt kustartilleriförbanden.
Den planering som överbefälhavaren har redovisat innebär bl.a.
följande.
Markstridsförbanden behåller i huvudsak sin nuvarande
omfattning. Allmänt prioriteras eldkraften i form av främst pansarvärnsvapen
samt vapen för indirekt eld. Infanteriförbandens rörlighet och eldkraft
förbättras. Nytt rörligt kustartilleri tillförs förbanden. Brigader och rörligt
kustartilleri prioriteras.
Förband med tunga pansarvärnsrobotar organiseras. Elva
infanteribrigader moderniseras. Handlingsfriheten bevaras så att en tolfte
moderniserad infanteribrigad eller mekaniserade förband kan organiseras efter
planeringsperioden.
Norrlandsbrigaderna mnderniseras uch anpassas till de muderniserade
infanteribrigadernas urganisatiun.
Fyra pansarbrigader samt pansarförbanden i övre Nurrland nch
på Gotland behålls. Handlingsfriheten bevaras avseende den framtida pansarorganisationen
i östra Mellansverige.
Moderniseringen av en del av kustartilleriets fasta
spärrbataljoner med nya tunga tornbatterier fullföljs.
Modernisering av två tunga rörliga kustartilleribataljoner
påbörjas.
I förhållande till föregående programplan innebär
planeringen bl. a. följande viktigare förändringar.
Den planerade organisationen av förband med tunga pansarvärnsrobotar
har minskats. Vissa pansarförband behålls för att medge handlingsfrihet inför
nästa försvarsbeslut.
Jag kan i huvudsak godta planeringen för
avvägningsprogrammet Mark-stridsförband.
Övervattensstridsförbanden skall genom anfall mot en angripares
sjötransportmedel och sjöslridskrafter och genom mineringar kunna
Prop.
1979/80:117 14
försvåra anfall över havet. De skall vidare kunna skydda
vår sjöfart och övriga förflyttningar lill sjöss saml medverka i övervakning
och incidentberedskap.
Avvägningsprogrammet omfattar ylaltackförband,
helikopterförband samt min- och minröjningsförband.
Den av överbefälhavaren redovisade planeringen innebär bl.
a. följande.
Övervattensstridsförbanden skall kunna verka i floitiljförband.
Sjörobotar med medellång räckvidd anskaffas. Helikoptrar med särskild
utrustning används för att upptäcka och bekämpa ubåtar. God tillgång till sjöminor
liksom modernisering av dessa eftersträvas. För utläggning av minor används
särskilda minfartyg, övriga stamfartyg, helikoptrar och civila fartyg. Minröjningsfunktionen
vidmakthålls sä långt som det är möjligt.
Ytatlackförbanden utvecklas mot två ytattackflotliljer och
en självsländig torpedbåtsdivision. Flottiljerna beväpnas med sjörobotar.
Studier bedrivs för att klarlägga ylattackförbandens sammansättning och ledning
när jagarna Halland och Småland går ur organisalionen.
Sjörobotbeväpnade patrullbåtsförband organiseras och ett
tredje minfartyg anskaffas.
Minröjningsförbanden minskas med fyra flottiljer. Studier
pågår för att klarlägga minröjningsfunktinnens framtida utformning.
I förhållande till föregående programplan innebär
planeringen bl. a. följande viktigare förändringar.
Leveransen av det tredje minfartyget har uppskjutits ett
år och fyra minröjningsflottiljer har utgått.
Jag kan i huvudsak godta planeringen för
avvägningsprogrammet Över-vattensstridsförband.
Fjärrslridsförbanden omfattar attackflyg- och
ubåtsförband. Dessa förband skall utanför vår kust kunna anfalla främst en
angripares tonnage för trupp- och underhållstransporter och därigenom minska
hans styrka. Ubåtsförbanden skall även kunna lägga ut minor på stort avstånd
från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en
gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även långt framför våra förband.
Attackflyget skall också kunna sättas in mot en angripares lufllandsättningsföretag
och kunna användas för direkt understöd av markstridsförbanden.
Överbefälhavarens planering av auackflygförbanden under
perioden innebär 5,5 divisioner av flygplan AJ 37 Viggen nch 5 lätta divisiuner
utrustade med flygplan SK 60. För ubåtsförbanden innebår planeringen tolv
ubåtar.
Olika alternativ för omsättning av attackflygförbanden har
planerats. Ett nytt ubåtssystem, A 17, utvecklas.
I förhållande till föregående programplan har alternativen
med flygplanen A 20 och B3LA utgått ur planeringen.
Prop.
1979/80:117 15
Jag återkommer i det följande till frågan om omsättning av
attackflygförbanden. I övrigt kan jag i huvudsak godta planeringen för
avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband.
Luftförsvarsförbanden skall kunna försvåra en angripares flygkrigföring
mol vårl land, skydda våra övriga stridskrafter och områden som är viktiga för
totalförsvaret samt tillsammans med andra funktioner bidra till att
befolkningen skyddas.
Avvägningsprogrammet omfattar jakl-, luftvärnsrobot- och
luftvärnsförband samt stridslednings- och luftbevakningsförband.
Den planering som överbefälhavaren har redovisat innebär
bl. a. följande.
Jaktförbanden börjar ombeväpnas med flygplan JA 37 Viggen.
Balans upprätthålls mellan flygande förband, bas-, luftbevaknings- och stridsledningsförband.
Luftvärnsförbandens antal behålls i huvudsak. En del av förbanden ges ökad
effekt genom atl robut 70 tillförs. Utveckling av ny materiel med mörker- eller
allväderskapacitet påbörjas.
Åtta jaktdivisiuner ombeväpnas med flygplan JA 37 Viggen.
Luftvärnsbataljoner med robot 70 organiseras under
perioden. Luftvärns-förband med robot 67 moderniseras.
Radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög
höjd organiseras. Förband för låghöjds- och havsövervakning börjar organiseras
i slutet av perioden.
1 förhållande till föregående programplan innebär
planeringen bl. a. den förändringen att anskaffningen av ny låghöjdsradar har
lagts tidigare med en första etapp under perioden.
Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet
Luftförsvarsförband.
2.3.2 Flygvapnets materielanskafTning
Flygplansfrågan kan inte enbart bedömas från
försvarspolitiska, ekonomiska, industripolitiska eller arbetsmarknadspolitiska
utgångspunkter utan måste även sättas in i ett säkerhetspolitiskt sammanhang.
Jag vill därför först något beröra de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för
flygplansfrågan innan jag behandlar de olika alternativ till
flygplansanskaffning som föreligger.
Sverige har alltsedan andra väridskriget vidmakthållit ett
respektingivande försvar som stöd för sin neutralitetspolitik. Strävan har
varit att skapa sådan balans mellan olika totalförsvarsgrenar och mellan skilda
delar av det militära försvaret aU en godtagbar effekt i olika tänkbara
situationer skulle nås. Hittills har det militära försvarei främsl utformats
som elt invasionsförsvar och de därav motiverade resurserna har varit
tillräckliga för att övervaka vårt territorium och avvisa kränkningar under
fred och neutralitet.
Prop.
1979/80:117 16
Den ekonomiska siluationen för det militära försvaret
framtvingar en hårdare prioritering mellan olika uppgifler för försvarsmaklen.
En sådan prioritering måste ske med utgångspunkt i vår säkerhetspolitiska situation.
Sverige ligger i gränsområdet mellan två militära block.
Områden i både norra och södra delen av det nordiska området har en ökande
strategisk betydelse för maktblocken. Sverige spelar en viklig roll redan i
fredstid för att upprätthålla stabiliteten och avspänningen i det nordiska
området. Detta är en aspekt som våra nordiska grannländer fäster stur vikl vid.
En avsevärd förändring av det svenska militära försvaret i förhållande till
omvärlden skulle kunna leda till nsäkerhet inum maktblncken um Sveriges
ställning i en eventuell framtida, mera kritisk situatinn.
Avgörande för maktblockens åtgärder i fred och i mera
kritiska situationer är deras föreställningar om etl eventuellt krigs karaktär.
Försvarskommittén (Fö 1978:02) har i sitt betänkande (SOU 1979:42) Vår
säkerhetspolitik från juni 1979 bedömt att ett krig i Europa åtminstone
inledningsvis kommer att föras med konventionella stridsmedel. I syfte att nå
en godlagbar polilisk uppgörelse kan maktblocken därvid genomföra snabba, geografiskt
begränsade operationer som syftar till att ställa motparten inför fullbordat
faktum.
För att skapa respekt i omvärlden för den svenska
neutralitetspolitiken är det därför nödvändigt att vi inom värnliktsförsvarets
ram kan åstadkomma en förmåga till snabba, kraftsamlade militära insatser över
hela territoriet. Därtill krävs en förmåga att förhindra kränkningar och
medvetna överflygningar av svenskt område.
Mot denna bakgrund anser jag att kvalificerade
flygstridskrafter för jakt-, attack- och spaningsändamål även inom en överblickbar
framlid kommer alt utgöra en nödvändig och väsentlig del av det svenska
militära försvaret.
I detta sammanhang bör också framhållas den roll som
inhemsk utveckling och tillverkning av flygplan under de senaste decennierna
har spelat för den svenska säkerhetspolitiken. Genom en inhemsk utveckling har
en svensk profli på vårl flygvapen kunnat säkerställas samtidigt som vi fått
flygplan som har varil väl anpassade till våra operativa behov.
Flygstridskrafterna består främst av jaktflyg, attackflyg uch
spaningsflyg-
Jaktflyget omfattar f. n. tolv divisioner jaktflygplan av
typ J 35 Draken. Deras främsta uppgift är att försvåra flyg- och robotanfall
mot vårt land genom att bekämpa flygplan och robotar i luften. Flygplan J 35
Draken ersätts under 1980-talet av flygplan JA 37 Viggen (Jaktviggen). Enligt
nu gällande planeringsinriktning anskaffas åtta divisioner. Jaktviggen
förutsätts vara kvar i krigsorganisationen under hela 1990-talet.
Attackflyget består f. n. av fem och en halv divisioner
medeltunga attackflygplan AJ 37 Viggen (Attackviggen) och fem divisioner lätt
attack
Prop.
1979/80:117 17
med skolflygplanet SK 60. Attackflygets uppgift är att förhindra
eller försvåra invasiun genum anfall mnt stridskrafter såväl till lands som
till sjöss. Den tekniska livslängden hos Attackviggen medför att det uppstår
behov atl ersätta flygplanet i början av 1990-talet. Tidpunkten för ersättning
av flygplan SK 60 är beroende av hur systemet utnyttjas i fortsättningen. Om
flygplanet används enbart till flygutbildning, bör elt nytt skolflygplan
anskaffas i början av 1990-talet. Om attackuppgifterna kvarslår, behöver det
ersättas redan i slutet av 1980-talet.
Spaningsflyget består av tre fredsdivisioner av flygplan S
37 Viggen (Spaningsviggen) och har till uppgift att skaffa upplysningar om
motståndarens dispositioner. Den tekniska livslängden hos Spaningsviggen
medför att den behöver ersättas under första delen av 1990-talel.
Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssysiem
har varil föremål för omfattande utredningar under hela 1970-talet. Därutöver
har ett visst arbete påbörjats både när det gäller att vidareutveckla Jaktviggen
till ett medeltungt attackflygplan med benämningen A 20 och att utveckla ett
nytt lätt attack- och skolflygplan kallat B3LA.
1 prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken
och totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. 1 s. 124-129) anslöt sig regeringen
till 1974 års försvarsutrednings rekommendationer (SOU 1977:1 Totalförsvaret
1977 -82) att det medeltunga attackflygplanet A 20 borde utvecklas och att ett
kompletterande underlag var nödvändigt, innan beslut kunde fattas angående
inriktningen av kommande anskaffning av attack- och skolflygplan. Riksdagen (FöU
1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt enligt regeringens förslag.
För att nära följa nch utvärdera det fortsatta arbetet
tillkallades den s. k. B3LA-beredningen, som lämnade sin rapport (Ds Fö 1977:7)
i oktober 1977. Beredningen fann att valet borde slå mellan ett alternativ som
innehöll sex divisioner av flygplan A 20 och 45 skolflygplan av utländsk eller
svensk tillverkning och ett alternativ som omfattade nio divisioner av flygplan
B3LA och två divisioner av Attackviggen, som i sin nuvarande utformning skulle
behållas intill mitten av 1990-talet. Alternativet med flygplan B3LA beräknades
kräva ett tillskott till det militära försvarets planeringsram för perioden
1977/78 - 1981/82 av ca 350 milj. kr. per budgetår. Motsvarande tillskott för
alternativet med flygplan A 20 beräknades till 100 milj. kr. per budgetår.
I prop. 1977/78:95 om anslaget Flygvapenförband: Forskning
och utveckling anfördes att flera skäl talade för att man inte skulle fatta
slutligt beslut i flygplansfrågan under våren 1978. B3LA-beredningen hade inte
haft möjligheter att studera konsekvenserna för den svenska flygindustrin och
för vissa av försvarets myndigheter uch verkstäder av att inte utveckla och
anskaffa flygplan B3LA. Det fanns en betydande osäkerhet om vad produktionen
och driften av Jaktviggen skulle komma atl kosta, om den
2 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 117
Prop.
1979/80:117 18
måste ske utan slöd av så stora utvecklingsavdelningar som
de berörda företagen hade då. Vidare ansågs den version av flygplan A 20 som
överbefälhavaren förordade inte kunna anskaffas inom planeringsramen. Del fanns
därför anledning atl närmare överväga om och i så fall hur Viggen borde
utvecklas till ytterligare en attackversion och om det fanns något utländskt
alternativ till flygplan A 20. Det borde vidare undersökas på vilkel sätt och i
vilken utsträckning som det var möjligt att inom andra områden ta till vara det
tekniska kunnande som flygindustrin representerar. Med hänsyn till frågans
stora betydelse tillkallades i januari 1978 en parlamentarisk kommitté, flygindustrikommittén
(Fö 1978:01), för att ta fram ytterligare beslutsunderlag för det fall att
flygplan B3LA inte skulle komma att utvecklas. Flygindustrikommittén föresing i
sin betänkande (Ds Fö 1978:8) i uktnber 1978, att anskaffningen av
attackflygplan närmast burde inriktas mnt flygplan A 20, um en anskaffning av
flygplan B3LA inte kum till stånd. Med hänsyn till möjligheterna att inrymma ulika
A 20-alternativ innm den gällande försvarsramen nch med hänsyn iill de uperativa
bedömningar snm hade reduvisats för knmmittén förnrdade den ett alternativ snm nmfattade
åtta divisiuner av flygplan JA 37 nch sex divisiuner av flygplan A 20. Denna
anskaffning rymdes duck inte helt inum det eknnumiska utrymme sum
överbefälhavaren hade beräknat fanns tillgängligt för ersättning av attackflygplan
under periuden 1979/80 - 1983/84.
Efter det att flygindustriknmmittén hade avlämnat sitt
betänkande inknm från försvarets materielverk till försvarsdepartementet ett
nytt underlag avseende en variant av flygplan B3LA med benämningen SK 38/A 38.
Detta underlag avvek i ekunumiskl avseende väsentligt från tidigare underlag.
Kravet på tillskntt till försvarsmaktens ram kunde enligt försvarets materielverks
uppfattning minskas från tidigare angivna 350 milj. kr. per budgetår till 60
milj. kr. per budgetår under den första femårsperioden.
Regeringen uppdrog i december 1978 åt överbefälhavaren att
utreda förutsättningarna för en eventuell anskaffning av flygplan SK 38/A 38.
Av uppdraget framgick bl. a. att överbefälhavaren burde analysera de långsiktiga
ekonomiska följderna för försvaret i dess helhet av en anskaffning av flygplan
SK 38/A 38.
Överbefälhavaren överlämnade i februari 1979 den begärda
utredningen. I denna förordade överbefälhavaren SK 38/A 38-alternativet endast
under förutsättning att försvarsmakten efter budgetåret 1981/82 kunde påräkna
en sådan höjd eknnumisk ram, att flygplanssystemen kunde tillföras erfnrderliga
resurser inom ramen för en balanserad avvägning mellan skilda
försvarsfunktioner. Inte heller alternativet med flygplan A 20 kunde inrymmas
utan en ökad försvarsram. Överbefälhavaren framhöll att om inte tillräckliga
resurser kunde tillföras det militära försvaret, en fortsatt
flygplansanskaffning borde inriktas mot utländska alternativ.
Min förelrädare anförde i prop. 1978/79:138 om vissa
anslagsfrågor m. m. rörande försvaret att det pågående arbetet med projekten B3LA
och SK
Prop.
1979/80:117 19
38/A 38 borde avbrytas. Vidare förordades att en vidareulveckling
av flygplan JA 37 Jaktviggen till det médeliunga attackflygplanet A 20 pä grund
av kostnaderna inte borde komma i fråga på den kvalitetsnivå som
överbefälhavaren hade funnit önskvärd. Enligt min företrädare var det därför
nödvändigt att undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaktviggen kunde
fylla elt väsentligt operativt behov pä en godtagbar ekonomisk nivå. Min
företrädare förordade att etl visst utvecklingsarbete på Jaktviggen borde
fortgå under budgetårel 1979/80 lill dess att delta var klarlagt. Vidare
anmäldes att överbefälhavarens planering för perioden 1980/81 - 1984/85 måste
föreligga innan ställning kunde tas till frågan om utveckling och anskaffning
av nya flygplan, I denna planering borde möjligheterna till och konsekvenserna
av elt antal alternativ med varierande antal Jaktviggendivisiuner, divisiuner
med vidareutvecklade Jaktviggen uch divisiuner med utländska flygplan granskas.
Även ulika alternativ till anskaffning av beväpnade uch ubeväpnade skulflygplan
skulle vägas in i det avdelade eknnumiska utrymmel. Riksdagen beslöt i enlighet
härmed (FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:327). Försvarsutskuttet erinrade därvid um
aU 1978 årsförsvarsknmmittébl. a. härtill uppgift att granska alternativa
möjligheter till anskaffning av jaktflygplan, luftvärnsrnbntar nch andra luftförsvarsknm-punenter
samt att lämna förslag um den framtida avvägningen mellan skilda åtgärder för
luftförsvar.
Regeringen gav i april 1979 överbefälhavaren kumpletterande
direktiv för prngramplaner för periuden 1980/81 - 1984/85 uch
anslagsframställningar för budgetåret 1980/81. Överbefälhavaren skulle rednvisa
planering för en fnrtsalt flygplansanskaffning i enlighet med två alternativ.
Båda alternativen skulle grundas på förutsällningen att Jaktviggen
vidareutvecklas till begränsad attackkapacitet med bl. a. förmåga att bära sjömålsrnbutar.
Vidare skulle snm framtida ersättare för Viggensystemei förutsättas en ny flygplans-plattfnrm
med pruduktiun nch kumpletterande utveckling vid svensk industri nch så långt
möjligt svensk beväpning. Det ena alternativet förutsatte lägst sammanlagt lin divisiuner
Jaktviggen nch vidareutvecklade Jaktviggen samt ett nytt skulflygplan med
mycket begränsad beväpning där antalet bestäms av utbildningsbehuvet. Det andra
alternativet förutsatte lägsl åtta divisiuner Jaktviggen nch vidareutvecklade Jaktviggen
samt ett skulflygplan med viss beväpning, bl. a. förmåga att bära sjömålsrubntar.
Båda alternativen skulle grundas på att svensk industri skulle delta i pruduktionen
och atl denna skulle bedrivas på en förhållandevis jämn nivå utan påtagliga
luckor eller dubbelbeläggningar. Vidare skulle industrins utvecklingskapacitet
på det militära området anpassas till en nivå motsvarande vad som krävs för den
nya flygplansplattform som angavs i direktiven. Vid detaljutformningen av
alternativen skulle möjligheterna till och konsekvenserna av att förlänga
livstiden på flygplan av typ J 35 Draken och 37 Viggen granskas. En sådan
förlängning skulle i den utsträckning överbefälhavaren fann operativt
Prop.
1979/80:117 20
lämplig samt tekniskl och ekonomiskl möjlig genomföras i
de två alternativen.
Regeringen gav härutöver i november 1979 överbefälhavaren
direktiv atl översiktligt granska möjligheterna till och konsekvenserna av en
anskaffning av flygplan från utlandet. Enligt detta alternativ förutsågs ett
sådant utländskt flygplanssystem i mitten av 1990-talet ingå i flygvapnet vid
sidan av åtta divisioner av flygplan JA 37, i försia hand som ersättare för
utgående flygplan av typ AJ 37 Attackviggen och S 37 Spaningsviggen. Stor vikt
skulle dock läggas vid flygplanssystemets luftförsvarsegenskaper. Överbefälhavaren
skulle som referensalternativ förutsätta ett utländskt flygplan som har ungefär
samma presianda som det amerikanska flygplanet F 16.
Överbefälhavaren överlämnade till regeringen den 1
februari 1980 underlag i flygplansfrågan samt komplettering till programplanen
för det militära försvaret för perioden 1980/81 - 1984/85. Överbefälhavaren har
-uiöver de alternativ som regeringen tidigare har angett - gianskat ett
alternativ, där man direkt inriktar arbetet mot en framtida ersättning av hela Viggensystemei
med ett enhetsflygplan för jakt-, attack- och spaningsuppgifter (JAS), som i
väsentliga avseenden har utformats för att passa våra speciella förhållanden.
Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssysiem
har. sum tidigare nämnts, utretts under större delen av 1970-talet. Härvid har
av olika skäl beslut om utveckling nch anskaffning successivt uppskjutits.
Detta har medfört att tidsskillnaden har minskat mellan ersättningen av dagens attackoch
skolflygplanssysiem samt den framtida ersättningen av hela Viggensystemei.
Under denna tid har också den tekniska utvecklingen förändrat förutsättningarna
för att utveckla och producera stridsflygplan. Mot denna bakgrund måste man
överväga att avstå från en omedelbar ersättning av dagens lätta attack- och skolflygplanssysiem
för att i stället ersätta hela Viggensystemei under 1990-talet. En sådan
inriktning stöds av överbefälhavarens perspektivstudier, där det uperativa behuvet
av ett flygplan som är allsidigt användbart för jakt-, attack- och
spaningsuppgifter klart har belagts i samtliga handlingsvägar. Jag finner det
därför viktigt att detta delvis nya alternativ granskas och jämförs med de
alternativ som regeringen tidigare har angett. Jag övergår nu till att behandla
de alternativ för flygplansanskaffningen som därmed föreligger.
I samtliga de alternativ som redovisas i det följande
ingår åtta divisioner av Jaktviggen. Jag anser liksom överbefälhavaren att
beslut om anskaffning av den tredje delserien av Jaktviggen bör fattas under
budgetåret 1980/81.
Alternativ A:l förutsätter utveckling uch anskaffning av
fem divisioner av ett beväpnat skolflygplan benämnt SK 1. Efter produktion av
detta anskaffas ett utländskt flygplanssystem. Flygplan SK 1 åren
vidareutvecklad version av nuvarande flygplan SK 60. Flygplanet är i huvudsak
utformat för att användas för utbildningsändamål. Det kan inte bära den sjömålsrobot
med
Prop.
1979/80:117 21
läng räckvidd (Rbs 15), som f. n. utvecklas gemensamt för
marinen och flygvapnet. Flygplanet ger på grund av sina låga prestanda inte
något nämnvärt tillskolt till luftförsvaret. Jag anser att den operativa effekl
som fem divisioner av flygplan SK 1 skulle tillföra vårt försvar inte står i
rimlig relation till redovisade kostnader. Jag finner vidare att ett framtida JAS-syslem
då måste anskaffas från utlandet. Jag anser liksom överbefälhavaren att
flygplan SK 1 inte bör utvecklas och anskaffas.
Alternativ A:2 förutsätter utveckling och anskaffning av
nio divisioner av ett beväpnat skolflygplan med högre kvalitetsnivå än SK 1.
Flygplanet benämns SK 2. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt
flygplans-syslem. Flygplan SK 2 byggs i två separata versioner. Den ena är en ensitsig
version för attackuppgifter (sju divisioner). Den andra är en tvåsitsig version
för i huvudsak skoluppgifter nch med begränsad attackkapacitet (två
divisioner). Flygplanet har i flera avseenden liknande ulfnrmning snm flygplan
SK 60. Skillnaderna är främst betingade av förmågan att bära sjömålsrnbutar
samt anpassningen till det framtida bassystemet. Flygplan SK 2 kan bära en
betydande vapenlast men möjligheterna att utnyttja dessa vapen begränsas av
flygplanets mindre gnda elektrunikutrustning m. m. uch därmed dåliga möjlighet
att överleva i stridsmiljö. Bidraget till den totala luftförsvarsförmågan år
liten.
För att svensk flygindustri skall kunna fortleva efter
flygplan SK 2 fordras militära beställningar utöver vad detta flygplan ger.
Några sådana beställningar har inte inplanerats. Därutöver är kostnadsbilden
för projektet sådan, att ett utvecklingsarbete för en efterträdare till Viggensystemei
av ekonomiska skäl inte kan bedrivas parallellt med att flygplan SK 2
produceras under andra hälften av 1980-talet. Detta innebär att flygplan SK 2
blir det sista stridsflygplan som utvecklas av svensk industri uch att en
planerad avveckling av denna industrigren bör påbörjas snarast.
Jag anser liksnm överbefälhavaren att detta alternativ
ligger på en väsentligt lägre nperativ nivå än B3LA/A 38 nch A 20 nch därmed
innebär ett klarl avkall på den uperativa styrkan hus attackflygfunktinnen
under slutet av 1980-talet nch början av 1990-talet. Flygplan SK 2 ger enligt
min mening inte tillräcklig nperativ effekt trnts de stura eknnumiska uppuffringar
sum måste göras. Jag finner vidare att den utvecklande delen av svensk
flygindustri avvecklas efter projektet SK 2. Jag anser liksom överbefälhavaren
att flygplan SK 2 inte bör utvecklas och anskaffas.
Alternativen C förutsätter modifiering och anskaffning av
två divisiuner Jaktviggen med förbättrad attackkapacitet (JA 37 B) utöver
inplanerade åtta divisioner Jaktviggen. Vidare modifieras fyra divisioner av
flygplan J 35 Draken för attackuppgifter. Olika modifieringsgrad av J 35 Draken
har studerats. Efter produktion av flygplan JA 37 B förutsätts ett utländskt
flygplanssystem anskaffas.
Studierna har visat att attackmodifieringar av flygplan J
35 Draken inte ger
Prop.
1979/80:117 22
en effekt som motsvarar kostnaderna. Ett förlängt
utnyttjande av flygplan J 35 Draken lill fram mot år 1995 utan attackmodifiering
ger dock elt betydande effcktlillskolt till luftförsvarsförmågan till rimlig koslnad.
Härigenom undviks också kapitalförstöring.
Utveckling nch pruduktiun av tvä divisiuner JA 37 Bi ger
ett kvalitativt sett gndtagbari system. Antalet flygplan är duck ntillråckligi.
Luftförsvarsförmågan får genom flygplan J 35 Draken och
flygplan JA 37 B eU betydande effekttillskott under första hälften av 1990-lalet.
Jag anser liksom överbefälhavaren att en ekonomiskt
godtagbar inrikining av alternativet medför kvalilativa och kvantitativa
brister i altackfunktionen. Brislerna uppvägs inle av alternativets goda lufiförsvarskapacilet.
Jag finner vidare att den utvecklande delen av svensk flygindustri snabbt
avvecklas enligt detta alternativ. En kombinatinn av flygplan JA 37 B uch etl attackmndifierat
flygplan J 35 Draken bör således inle ulvecklas nch anskaffas. Ett förlängt utnyttjande
av flygplan J 35 Draken i luftförsvars-funktinnen bör dnck enligt min mening
planeras.
Alternativen D förutsätter anskaffning av sex divisiuner
utländska flygplan snarasl efter det att Jaktviggen har slutat pruduceras, dvs.
år 1988 enligt nuvarande plan. För värderingen har förutsatts en anskaffning av
elt system som har liknande prestanda som flygplan F 16.
Detta flygplan bedöms under 1990-talet vara ett
kvalificerat jaktflygplan med god attack- och spaningskapacitet. Flygplanet förutsätts
kunna bära sjömålsrobotar med lång räckvidd (Rbs 15) och en i övrigt omfattande
attack- och jaktbeväpning. Alternativet innebär ett betydande effekttillskott
till luftförsvaret. Bl. a. möjligheterna att förse flygplanet med beväpning mol
mark- och sjömål skapar goda förutsättningar för en effektiv insats. Vissa
problem kan finnas när det gäller en fullständig anpassning till vårt
bassystem.
Detta alternativ innebär en omedelbar nedläggning av en
utvecklande svensk flygindustri. Problem kan därmed komma att uppstå med
fortsatt produktion av Jaktviggen samt med drift och underhåll av hela Viggensystemei.
Jag anser liksom överbefälhavaren att vid val mellan av
regeringen anvisade alternativ är anskaffning av ett utländskt flygplan
motsvarande flygplan F 16 av operativa skäl att föredra. Jag återkommer i det
följande till frågan om hur handlingsfrihet att köpa flygplan i utlandet skall
behållas till försvarsbeslutet år 1982. Jag kan för min del inle utesluta alt
en sådan anskaffning kan bli nödvändig.
Jag övergår nu till att behandla alternativet att ersätta
hela Viggensystemei med ett JAS-system. Alternativet innebär att den hittills
förutsatta separata anskaffningen av attackflygplan inle sker och att ett nytt skolflygplan
anskaffas först i mitten av 1990-talet. Detta innebär en viss försvagning av
attackfunktionen under senare delen av 1980-talet jämfört med tidigare
Prop.
1979/80:117 23
planering. Möjligheten att utnyttja ett ökat antal
divisioner av flygplan J 35 i luftförsvaret kan lill viss del kompensera detla.
Som jag tidigare har anförl har tidsskillnaden minskat
mellan ersättningen av dagens attack- och skulflygplanssyslem saml den framlida
ersättningen av hela Viggensystemei. Vidare barden militärtekniska utvecklingen
gjnrt det möjligt att med mindre och lättare flygplansplattformar lösa
uppgifter för vilka tidigare krävdes betydligt större flygplan. Härigenom
skulle den hittillsvarande kostnadstrenden för flygplanssystem kunna brytas.
Det perspektivplanearbete snm bedrivits av
överbefälhavaren har entydigt visat på ett operativt behov av en ny gemensam
plattform för jakt-, attackoch spaningsuppgifter (JAS) under 1990-talet. Det
gäller på alla studerade ekonomiska nivåer.
Mot bakgrund av vad jag har anförl i det föregående anser
jag i likhet med överbefälhavaren att flygplansanskaffningen nu bör inriktas
mot att i början av 1990-talet påbörja ersättning av Viggensystemei. Det
framtida JAS-flygplanet bör i så hög grad som möjligt tillgodose de särskilda
svenska kraven på allsidighet och operativa förutsättningar.
Ett JAS-system kan anskaffas på olika sätt.
En första möjlighet är köp av ett färdigt utländskt
flygplan. Ett exempel på ett tänkbart flygplanssystem är det amerikanska
flygplanet F 16. Jag har tidigare redovisat vissa konsekvenser av detta
alternativ. Exempel på andra möjliga flygplanssystem kan vara det amerikanska
flygplanet F 18 eller framtida avancerade västeuropeiska stridsflygplan.
En andra möjlighet är licenstillverkning av ett utländskt
flygplan. Detta är enligt nu tillgänglig erfarenhet inte ekonomiskt lönsamt.
Däremot kan man tänka sig slutmontering i Sverige, vilket medför viss
sysselsättning vid industrin och ett långsammare utflöde av pengar.
En tredje möjlighet är samarbete med ett eller flera andra
länder om utveckling och produktion av ett gemensamt flygplan.
Västtyskland, Storbritannien och Frankrike studerar f. n.
hur dagens generation av jakt- och aUackflygplan skall ersättas under
1990-talet. 1 Västtyskland studerar landets flygindustri alternativa lösningar
för ett nytt flygplansprojekt benämnt TKF90 (Taktisches Kampflugzeug). 1
Storbritannien studeras alternativa lösningar inom ramen för ett projekt
benämnt AST 403 (Air Staff Target). Man planerar att ersättning av vissa av
dagens engelska flygplan skall påbörjas före år 1990. Även i Frankrike pågår
arbete som syftar till ett nytt flygplanssystem under 1990-talet.
Ett antal flygplan har redan utvecklats i Europa i samarbete
mellan olika länder. Flygplanet Tornado av Storbritannien, Västtyskland och
Italien, flygplanet Alpha Jet av Västtyskland och Frankrike samt flygplanet
Jaguar av Frankrike och Storbritannien är exempel på detta. Många
flygindustrier i Europa har därför stor och långvarig erfarenhet av samarbele
vad avser både utveckling och produktion. Detta samarbete har lett till en
allt bättre
Prop.
1979/80:117 24
förmåga att hantera och förebygga uppkommande problem, som
alllid är förknippade med internationellt teknologiskt samarbele. En av
fördelarna med samarbete är en lägre kostnad för var och en till följd av
delade utvecklingskostnader och större tillverkningsserier. En annan vinst är
den möjlighet till bibehållen teknisk kompetens som blir resultatet av att
varje företag får delta i fler projekt.
Det är sannolikt att det studiearbete beträffande
1990-talets flygplansgeneration som nu genomförs på olika håll i Europa leder
till etl samarbetsprojekt mellan två eller flera parter inom de närmaste åren.
En fjärde möjlig anskaffningsväg är att ta fram ett nytt
flygplanssystem i Sverige men med en större andel utländska komponenter än
tidigare i syfte att nedbringa kostnaderna, som annars blir orimligt höga vid
den begränsade serie det trots alll skulle bli fråga om. Alternativet skulle
kunna kallas för inhemskt sammanhållen utveckling av en ny flygplansplattform. Samarbele
med utlandet skulle i elt sådant alternativ sannolikt komma att ske industri
till industri. Det kan heller inte uteslutas atl ett annat land vill delta i
ett sådant svenskt projekt på en bredare bas.
Utgångspunkterna för ett svenskt JAS-projekl är följande.
Det är möjligt att med känd teknik - bl. a. lättare uch mindre bränslekrävande mntur,
nya lätta knmpnsitmaterial och miniatyriseringen på elektronikområdet -
konstruera ett stridsflygplan som väger omkring hälften av Viggen men har samma
eller bättre prestanda. Kostnaderna för moderna stridsflygplan är starkt
beroende av vikten, varför kostnadstrenden borde kunna brytas.
Det borde vidare gå att hälla utvecklingskostnaderna nere
genom att i största möjliga utsträckning antingen köpa färdiga kompnnenter
utomlands eller licenstillverka dem i Sverige eller samarbeta med utländsk tillverkare
nm gemensam utveckling. Exempel på knmponenter som inte behöver utvecklas i
Sverige är motor, landningsställ och katapultstol. Exempel på komponenter som
torde kunna samutvecklas är styrsystem och radar.
Genom prioritering av de egenskaper som är viktiga för det
svenska försvaret, t. ex. basanpassning, kan vi få ett flygplan som har en
svensk profli med de fördelar detta ger. Härigenom undgår man att betala för de
eventuella överprestanda som ett utländskt flygplan har. Vidare skulle man med
ett svenskt J AS-flygplan bygga vidare på de tekniska erfarenheterna av Viggensystemei
uch dessutum ta till vara delar av det arbete som har lagts ned på utvecklingen
av B3LA.
Enligt min mening skulle en inhemskt sammanhållen
utveckling av flygplanssystemet JAS vara fördelaktig från försvarspolitiska och
säkerhetspolitiska synpunkter, förutsatt att det kan realiseras Ull rimliga
kostnader. Vid en inhemsk systemsammanhållning kan flygplanssystemel anpassas till
svenska operativa förhållanden. Detta medför att en lämplig avvägning kan ske
mellan de egenskaper som krävs för luftförsvar, attack och spaning. Flygplanet
kan också helt anpassas till vårt bassystem. Detta ökar avsevärt
Prop.
1979/80:117 25
möjligheterna till en spridd och skyddad basering. En
inhemskt sammanhållen utveckling och produktion av flygplan JAS innebär inle atl
vi blir oberoende av utlandet, eftersom ett ökat antal komponenter förulsälts
anskaffas från utlandet. Alternativet innebär dock en markering gentemot
omvärlden atl vi avser behålla en självständig flygplansproduklion som stöd för
vår neutralitetspolitik.
Överbefälhavaren föreslår att han får i uppdrag att
genomföra en inledande fas av utveckling för att möjliggöra ett slutligt beslut
år 1982 om att svensk induslri i samarbete med utländsk industri skall utveckla
elt JAS-flygplan. Överbefälhavaren föreslår vidare att beslällningsbemyndiganden
om 500 milj. kr. och betalningsmedel om 411 milj. kr. avdelas för detta ändamål
intill år 1982.
Jag har i "det föregående förordat atl
flygplansanskaffningen skall inriklas mul att ersälta hela Viggensystemei med
ett JAS-system. Det underlag snm föreligger från myndigheter uch industri är
inte fullständigt. Möjligheterna till samarbete med utlandet liksnm
förutsättningarna för en inhemskt sammanhållen utveckling kan inle nu helt
överblickas. Det taktiska, tekniska nch eknnumiska underlaget för
flygplanssystem JAS är ofullständigt.
Detta medför att det inte nu är möjligt att slutligt
avgöra om flygplan JAS kan utvecklas i Sverige. För att möjliggöra ett sådant
avgörande beslut i samband med 1982 års försvarsbeslut behövs tillgång till
dels en syslempla-nering av ett svenskt alternativ för anskaffning av JAS-systemet.
dels underlag för alternativ anskaffning i utlandet, om en svensk J AS-utveckling
inte visar sig vara möjlig eller ekonomiskt hållbar. För all det avgörande beslutet
skall kunna fattas år 1982 förordar jag att sammanlagt 200 milj. kr. avdelas
för projektstudier och systemdefinition under budgetåren 1980/81 och 1981/82.
Jag har då förutsatt att även industrin är beredd att avdela egna medel för
denna verksamhet fram till år 1982. Som en utgångspunkt för delta arbete bör
gälla att medlen används så att produktion av elt svenskt JAS-flygplan kan
inledas år 1990, om riksdagen år 1982 fattar ett sådant beslut. Detta innebär
att viss begränsad utvecklingsverksamhet måste genomföras före år 1982, bl. a.
för atl ett tillräckligt genomarbetat beslutsunderlag skall kunna föreläggas
riksdagen. Mot denna bakgrund avser jag föreslå regeringen att uppdra åt
överbefälhavaren att senast den 1 oktober 1981 till regeringen redovisa
erforderligt beslulsunderiag beträffande anskaffning av eU JAS-system. Underiaget
skall avse bindande offerter för ett svenskt alternativ och budgetpriser för
utländska alternativ.
Överbefälhavaren anser att ett svenskt JAS-system bör
utvecklas inom ramen för successivt förändrade arbetsformer mellan myndigheter
och industri varvid industrin får etl ökat eget ansvar, men också får stå en
större risk. Enligt överbefälhavaren förutsätter detta en kraftfull
projektledning inom försvarsmakten samt maximerade kostnadsramar. Jag anser
liksom överbefälhavaren att vid en inhemskt sammanhållen
Prop.
1979/80:117 26
utveckling av ett JAS-system arbelsformerna mellan myndigheterna
och industrin bör förändras. Industrin bör få elt ökat ansvar men samlidigt få
stå en större egen risk för projektet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
såväl projektels slora belydelse som behovet av särskilda insalser under den
korta tid som står till förfogande fram lill 1982 års försvarsbeslut, anser jag
liksom överbefälhavaren att arbetet med ett svenskt JAS-system bör ledas av en
särskilt utsedd ledningsgrupp, underställd överbefälhavaren. Jag avser föreslå
regeringen atl uppdra åt överbefälhavaren alt föreslå hur en sådan
ledningsgrupp skall vara sammansatt. Ledningsgruppen börvaraett på heltid
arbetande organ med uppgift att styra myndigheternas och industrins verksamhet
med JAS-projektet. Överbefälhavaren skall i första hand genom ledningsgruppen forllöpande
orientera regeringen. Framställningar om medel för JAS-projektet skall ske
genom ledningsgruppen.
Samtliga anskaffningsformer för ett JAS-system innebär ett
ökat utlandssamarbete i förhållande till dagsläget. Detta är oundvikligt med
hänsyn till de mycket stora kostnader som är förknippade med en helt
självständig flygplansproduklion. Enligt min mening är det av detta skäl
väsentligt atl vi noga följer den inlernationella utvecklingen på det militära
flygområdet. Jag avser dårför ta initiativ till en uppföljning inom regeringskansliet
för att undersöka möjligheterna till och konsekvenserna av ett svenskl
dellagande i olika former i utländska flygplansprojekt. Vidare bör undersökas
om något annat land är intresserat av att deltaga i en i Sverige sammanhållen
utveckling av ett JAS-flygplan.
Med hänsyn till JAS-projektets stora nationella betydelse
finner jag det lämpligt alt de poliliska partiernas representanter i
militärledningens rådgivande nämnd genom min försorg informeras om såväl
utvecklingen inom det svenska JAS-projektet som de utlandskontakter som tas
genom regeringskansliet.
Jag övergår nu till att behandla förutsättningarna för en
långsiktig inriktning av verksamheten vid svensk flygindustri. Härvid utgår jag
från alternativet att riksdagen är 1982 fattar beslut om att utvecklingen av
ett flygplan JAS skall hållas samman inom landet eller ske tillsammans med en
eller flera samarbetsparter. Om riksdagen vid detta tillfälle fattar beslut att
direktanskaffa ett utländskt JAS-system, innebär det att den utvecklande delen
av svensk flygindustri avvecklas.
Livslängden på moderna stridsflygplan är sådan, att
försvaret inte har ett kontinuerligt behov av utveckling av nya stridsflygplan.
Försvarets ekonomiska resurser ställer vidare krav på att kostnaderna för nya
stridsflygplan hålls på en rimlig nivå. Detta gör att den utvecklande delen av
svensk flygindustri inle kontinuerligt kan sysselsättas för det svenska
försvaret. Den kan heller inte i nuvarande omfattning sysselsättas med militära
projekt. Dock krävs en viss lägsta nivå av militär och civil sysselsättning för
att säkerställa driften av nuvarande svenska flygplan.
Prop.
1979/80:117 27
Efler samråd med chefen för industridepartementet vill jag
därför framhålla att svensk flyginduslri med hänsynstagande lill vad som är
säkerhetspolitiskt och ekonomiskt möjligt måste ges en ny inrikining även i det
fall flygplan JAS utvecklas och tillverkas i Sverige. Kostnaderna för
utveckling och produktion måste avsevärt reduceras bl.a. genom ökat samarbete
med utlandet. En föruisättning för att JAS-projektet skall kunna genomföras vid
svensk industri är att antalet personer som är sysselsatta med militär
utveckling och produktion i det närmaste halveras i jämförelse med vad som krävdes
för Viggen. För att möjliggöra en jämn flygindustriell verksamhet på en lämplig
nivå år det nödvändigt atl induslrin kombinerar den militära delen av
verksamheten med satsning på utveckling uch produktion av civila produkter,
främst inom flyg- och rymdomrädena. Detta har redan med statligt stöd påbörjats
vid Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Sålunda har statsmakterna lidigare
beslutat alt bevilja ell lån um 138 milj. kr. till Vnlvn Flygmntur AB för att
finansiera dess andel i ett civilt samarbetsprnjekt med det amerikanska
företaget General Electric Cnmpany (prup. 1979/80:13, NU 1979/80:6, rskr
1979/80:39). Vidare har regeringen i prupnsitinn den 28 februari 1980 (prup.
1979/80:115) föreslagil riksdagen att bevilja flygindustrin stöd i form av lån uch
bidrag på tillsammans 520 milj. kr.
För svensk flygindustri skulle JAS innebära en långsiktig nch
stabil inriktning. Den flygtekniska kumpetensen skulle därigenum kunna vidmakthållas
i Sverige men med väsentligt mindre vulym vad gäller militär andel. Härigenom
vidmakthålls dnck den bas sum är en förutsättning för fnrtsalt satsning på
civila prujekt. På samma sätt är civil pruduktiun en förutsätlning för att ett JAS-flygplan
skall kunna utvecklas nch pruduceras till en realistisk kustnad.
Även en utveckling av ett svenskl JAS-flygplan släller
enligt min mening krav på avsevärda strukturförändringar innm svensk
flygindustri.
Jag har i det föregående anfört att ett svensk JAS-prujekt
förutsätter ändrade relatinner mellan myndigheterna uch industrin, varvid
industrin skulle ges ökat ansvar. Detta kummer givetvis att påverka nrganisatinnen
och persnnalbehnvet vid försvarets materielverk. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att dessa frågor utreds av 1979 års militära flygindustriknmmitlé (Fö
1979:02) nch 1979 års materielanskaffningskummitté (Fö 1979:03). Jag avser att återknmma
till regeringen i denna fråga när förslag från dessa knmmittéer föreligger.
2.4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
att gndkänna de rikllinjer för krigsurganisatiunens
furisatta utveckling uch flygplansanskaffningen snm jag har angett i det
föregående.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Anslagsfrågor för budgetåret 1980/81 B Arméforband
B 2. Arméförband: Materielanskaffning
1978/79 Utgift 994 243 0101
1979/80 Anslag 999 500 000
1980/81 Förslag 947 700 000
' Varav 234,3 milj. kr. i prisregleringsmedel.
Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant malerielunderhåll
som inte år en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och
övningar vid förbanden, dels anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens
utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel förfredsbruk.
Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden. medan takten i
beställningarna bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 3
398 652 293 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett besiällningsbemyndigande
om 1 128 milj. kr. och anvisat ett anslag av 999,5 milj. kr. Den på detta sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (3 398 652 293 -1-1 128 000
000 - 999 500 000) 3 527 152 293 kr.
Beställningsbetnyndiganden
och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1979/80
1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chefen för
armén
Föredraganden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arméförband:
Centralt vidtaget mate-
rielunderhåll
m. m., utom av viss
siukvårdsmateriel,
för delprogram-
met
Fördelningsförband
m. m.
9 600
Infanteribrigad
m. m.
4 400
Norrlandsbrigad
m. m.
1 100
Pansarbrigad
m. m.
2 000
Centrala
och högre regionala led-
nings-
och underhållsförband
2 100
Lokalförsvarsförband
6 300
Hemvärnet
-
Gemensamma
produklionsresurser
10 000
> 74 000
6 900 4 100 1 000 3 900
400 3 200
11000
16 600 6 100 1 800 6 000
1000
9 000
400
15 000
30 500 55 900
1'rinKiruppLlrag m. m.
1979'SO
l')S(VSl
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Rel.
Cliclcii fcii
.nnién röictliiigiiiuien
Bcl.
Hem
Det.
Hem.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 800
13 800
3 600
5 500
Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m..
utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammel
Fördelningsförband m. m.
Infanteribrigad m. m.
Norrlandsbrigad m. m.
Pansarbrigad m. m.
Centrala och högre regionala lednings- och
underhällsförband
Lokalförsvarsförband
Hemvärnet
Gemensamma produktionsresurser
Till regeringens disposition
60 200
109 400
38 200
95 300
10 700 \| 024 600
49 000 i 82
000
2 000 I 18
200
91 300 I 1
700
160 000/ 57
200
223 300
343 600
109 500
35 800
17 000
54 900
3 900
97 200
201 800 885 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arméförband:
Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m. av viss
sjukvårdsmateriel för delprogram
met
Fördelningsförband m. m. 10 400
Infanteribrigad m. m. 9 200
Norrlandsbrigad
m. m. 2 000
Pansarbrigad m. m. 2 400
Centrala
och högre regionala led
nings- och underhållsförband 5
200
Lokalförsvarsförband 6 800
Gemensamma produklionsresurser 4 000
23 900
7 200
9 600 \
6 300
8 400 1
1 400
1
800 1
1 700
2 200 \ i
> 27 700
36 600
3 600
4
700 1
4 700
6 200 1
2 800
3 700 /
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader
Prisreglering
Reducering på grund av överplanering och inkomster
691600
1 122 500 260 000
481 400 + 20 0001 487 000 45 000- 143 000- 60
000
977 700 260 000 977 700
30 0001 + 487 000 + 30 000 60 000 - 60 000 - 60
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Medelsbehov
Bemyndigandebehov
999 500
1 128 000 - 687 000
947 700
- 947 700 687 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd
kostnadsutveckling och nettoprisindex.
Budgetåret 1978/79
Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för
budgetåret 1978/79 alt verksamheten i stort seU har följt uppgjorda planer.
Beställningsverksamheten har begränsats i viss mån av likviditetsskäl.
Under budgetåret har bl. a. beställts bandvagn 206 och nya
motorcyklar. Tidigare beställningar av kulspruta 58 och automatkarbin 4 har
utökats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Leveranserna av lastbilar, ammunilion och robotar till luflvärnsroboisystem
70 har löpt planenligl. Dessulom har haubits 77 börjat levereras.
Försvarets malerielverk anger vidare i sin årsredovisning
alt under vissa anslag bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 enligt prop.
1978/79:100 (bil. 7) och prop. 1978/79:138 inle överensslämmer med den
redovisning som sker i materielverkets produktionsplaneringssystem. Detta
gäller bl. a. anslagen B 2. Arméförband: Materielanskaffning, B 4. Arméförband:
Forskning och utveckling. C 2. Marinförband: Materielanskaffning. C 4.
Marinförband: Forskning och utveckling, D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning,
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling och E 7. Krigsorganisalion för
vissa staber m. m,: Materielanskaffning m, m.
I följande sammanställning redovisas bemyndigandeskulderna
enligt prop. 1978/79:100 (bil. 7) och prop. 1978/79:138 samt enligt
materielverkets produktionsplaneringssystem, skillnaden mellan dem samt
uteliggande beställningar.
Bemyndigandeskuld m. m. den 30 juni 1978 (milj. kr.)
Anslag
Bemyndi
gande-
Bemyndigande-
Skillnad
Uteliggande
skuld enl
igt
skuld enligt
beställningar
prop. 1978/79:100
materielverkets
(bil. 7) och prop.
produktions-
1978/79:138
planerings-
system
B 2.
Arméförband:
Materielanskaffning
2 827,9
2 969,6
+ 141.7
2 595,0
B 4.
Arméförband:
Forskning
och utveckling
198.0
204,7
+ 5,7
74,4
C 2. Marinförband:
Materielanskaffning
2 490.5
2 604,3
+ 113.8
1 172,1
C 4.
Marinförband:
Forskning
och utveckling
126,8
126,3
- 0,5
39,6
D 2.
Flygvapenförband:
Materielanskaffning
4 435.5
5 301,5
+866,0
4515.1
D 4.
Flygvapenförband:
Forskning
och utveckling
1 936.7
1 366.0
-570.7
371.0
E 7.
Krigsorganisation
för
vissa staber m.m.:
Materielanskaffning
m. m.
93.6
93,1
- 0,5
51,6
Materielverket har under budgetåret 1978/79 undersökt
orsaken till skillnaderna mellan bemyndigandeskulderna enligt regeringens
redovisning och enligt materielverkels prnduktiunsplaneringssystem. Verket har
därvid knnstaterat alt det är svårt att med rimliga arbetsinsatser exakt
klarlägga hur skillnadena har uppknmmit. Verket anser emellertid alt de uppstnd
innan verket införde sitt prnduktinnsplaneringssystem, nämligen under budgetåren
1968/69 - 1971/72 nch att skillnaderna i huvudsak hänför sig lill ulika meloder
för beräkning av bemyndigandeskulden.
Prop. 1979/80:117 31
Enligt materielverket kan brislande överensstämmelse ha
uppstått vid transformeringen av tidigare riksstaisanslag till nuvarande
anslag. Avvikelser kan dessutom ha uppkommit vid konverteringen av uteliggande
beställningar nch outnyttjade bemyndiganden från tidigare redovisningssvs-tem
till verkels produktionsplaneringssystem. Inkomsler som enligt regleringsbrev
får tillgodoföras anslaget har i vissa fall ansetts åtföljas av motsvarande bemyndiganden
och i andra fall inte. I nuvarande regleringsbrev har detta reglerats så att tillgodnförda
inkomster åtföljs av molsvarande bemyndiganden.
Försvarets materielverk pekar på flera andra möjliga
orsaker till att avvikelserna har uppstått. Verket framför att de väsentligaste
orsakerna till avvikelserna hänför sig till tiden före den 1 juli 1976.
Materielverkets uppfattning om bemyndigandeskulden den 30
juni 1979 i enlighet med verkets redovisningssystem framgår av följande sammanställning
(1 OOO-tal kr,).
Anslag Bemyndigande
skuld
B 2. Arméförband: Materielanskaffning 3 540 326
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling 199 355
C 2. Marinförband: Materielanskaffning 1963 646
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling 136 587
D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning 5
222 163
D 4. Flygvapenförband; Forskning och utveckling 1306912
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m. materiel
anskaffning 117 543
Med hänvisning till den lämnade redogörelsen föreslår
materielverket atl bemyndigandeskulderna den 30 juni 1979 under de tidigare
nämnda anslagen bringas i överensstämmelse med bemyndigandeskulderna enligt
materielverkets redovisning.
Budgetåret 1979/80
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för
budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Under
budgetåret planeras bl. a. beställning av tungt pansarvärnsrobutsystem (TOW).
Vidare planeras en gennmgripande renuvering av de medeltunga heliknptrarna.
Budgetåret 1980/81
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 947,6 milj. kr. nch eU besiällningsbemyndigande
um 687 milj. kr. inhämtas.
Prop.
1979/80:117 34
so
1'S's;
t !;.:.i;;, r .:i:;;cn
For.-.!: .
.:.lcn
n._i
tWm 'tici.
li.iii.
Hel.
Kostnader 85 100 94
700 40 000 101400 40
000 101400
Prisreglering + 24 900 +
2 0001 +22 000 + 2 OOOi 22
000 + 2 000
Reducering på grund av överplanering - - 4 700 - - 5 500 - - 5 500
Medeisbehov - 92 000 - 97 900 - 97 900
Bemyndigandebehov IIOOOO - 62 000 - 62 000
Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd
kostnadsutveckling och nettoprisindex.
Budgetåret 1978/79
Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetårel
1978/79 att utvecklingsarbetet för arméförband i sturt sett har följt uppgjorda
planer. Under budgetåret har utveckling av elt lätt stridsfordon påbörjats.
Studierna beträffande fördelningsluftvärn för mörker, modifiering av stridsvagn
103, stridsvagnsmina 6 och sambandssystem 6 har fortsatt.
Budgetåret 1979/80
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgelåret
1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär att
forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak kommer alt inriktas mot
fortsatta studier av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambandssystem samt
stridsfordon.
Budgetåret 1980/81
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 97,9 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan-de
om 62 milj. kr. inhämtas.
Under budgetårel 1980/81 inriktas utvecklingsarbetet
främst på att fortsätta studierna av framtida pansarvärns-, luftvärns- och
sambandssystem samt siridsfordon.
Av begärda bemyndiganden avser 22 milj. kr. prisreglering.
Beloppel har beräknats enligt följande.
1. Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under
budgetåret 1980/81 från prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981
enligt bedömd prisutveckling med 5,8 milj. kr.
Prop.
1979/80:117 35
2. Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen
den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981
enligt bedömd prisutveckling med 3,6 milj. kr.
3. Uppräkning av beräknade uteliggande
beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget
februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 12 milj. kr.
4. LInderskott av prisregleringsbemyndiganden
från budgetåret 1978/79 med 600 000 kr.
Föredraganden
Min beräkning av del toiala bemyndigande- och medelsbehovei
framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden nch betalningsmedel.
Under anslaget B 2, Arméförband: Materielanskaffning (s,
32) har jag redugjnrt för materielverkets framställning nm ändring av bemyndigandeskulden
för vissa anslag. Enligt min mening finns det inle heller under förevarande
anslag någon anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (211615 491 4- 62
000 000 -97 900 000) 175 715 491 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med
hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgelåren
1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir
därmed ca 150 milj. kr.
Liksnm tidigare bör det få anknmma på regeringen att ta
ställning lill vilket utvecklingsarbete snm bör beställas innm ramen för det besiällningsbemyndigande
snm riksdagen kan knmma att lämna.
Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen alt medge att utvecklingsarbete för arméförband får beställas inom
en kostnadsram av 62 000 000 kr.,
2.
till
Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 97 900 000 kr.
Prop. 1979/80:117 C Marinförband
36
opaginerad Kontrollera mot PDF
C 2. Marinförband: Materielanskaffning
1978/79 Utgift 640 571601'
1979/80 Anslag 631000 000
1980/81 Förslag 691000 000
' Varav 86,4 milj. kr. i prisregleringsmedel.
Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på
grund av generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. och sådant materielunderhåll
som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning nch modernisering av
vapen- och fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. tn. samt
anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.
Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden, medan takten i
beställningarna bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 1
849 977 536 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett besiällningsbemyndigande
om 1 049 milj. kr. och anvisat ett anslag av 631 milj. kr. Den på detla sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (1 849 977 536 -f 1 049 000
000 - 631 000 000) 2 267 977 536 kr.
Beslällningsbemyndiganden
och belalningsmedel (1 OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1979/80
1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chefen
för marinen Föredraganden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 500>
II
100
22 100
26 600
900
29 900
406 200 ,
135 000''
557 200
Marinförband:
Centralt vidtaget materielunderhåll m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel,
för delprogrammet Helikopterförband Ylaltackförband m. m. Ubålsförband
Minröjningsförband Gemensamma produktionsresurser
Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.,
utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet
För Oera delprogram gemensamma lednings-, bas- och
underhållsförband m.m.
Helikopterförband
Ylaltackförband m. m.
Ubätsförbard
Minröjningsförband
Fasta kuslartilleriförband
Rörliga kustartilleri förband
Gemensamma produktionsresurser
17 800
17 600
17 600
20 200
24 900
23 500
3 000
> 79
500
6 000
8 200
\ 77 700
8 800
3 300
6 200
26 800
25 900
28 500 J
8 400
9 800
4 300
17 200
3 900
298 600
8 100
50 700 t 500
> 100-300
6 900
99 700
300
26 600
68 400
90 000
84 000
592 600
Prop.
1979/80:117 37
Primäruppdrag m. m. 1979,/80 1980/81
Chefen för marinen Föredraganden
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. ni.
av viss
sjukvårdsmateriel för delprogrammet
Gemensamma produktionsresurser
Kostnader
Prisreglering
Reducering på grund av inkomster och överplanering
Medelsbehov Bemyndigandebehov
5 000
4 600
4 700
4 700
4 700
4 700
722
900
641
300
182
700
682 800
182 700
681
300
327 U)0
-
+ 201
600
+ 13 3001
+ 201 600
+ 13
300'
1000-
- 10 300
- 1 000
- 3 600
- 1000
- 3 600
-
631
000
_
692
500
_
691
000
049
000
-
383
300
-
383 300
_
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd
kostnadsutveckling och nettoprisindex.
Budgetåret 1978/79
Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse
anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1978/79 att malerielanskaffningen
i huvudsak har följt uppgjorda planer.
Prisutvecklingen har inte i sin helhet kompenserats genom
erhållna prisregleringsmedel. DeUa har stört produktionsplaneringen och medfört
förskjutningar i planerade beställningar.
Fem patrulibåtar av typ Hugin har levererats liksom
materiel för pågående fartygsbyggen samt vapenmaleriel för flottan nch
kustartilleriet. InstallaUn-nen av ERSTA-balterier har fortsatt.
Av likviditetsskäl och på grund av den ökade omfattningen
av haverier har vissa generalöversyner på stridsfartyg uppskjutits eller
begränsats.
Budgetåret 1979/80
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för
budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslul den 8 november 1979. Planerna
innebär bl. a. att det under budgetåret kommer att beställas sjöminor,
modernisering av ubåtar, dykräddningsbålar och röriiga kustartilleribatterier
(KARIN).
Budgetårel1980/81
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 692,5 milj. kr. och ett besiällningsbemyndigande
om 383,3 milj. kr. inhämtas.
4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 117
Prop.
1979/80:117 38
Beställningsbemyndigandena för ge m e n s a m m a lednings-
och u n d e r h å 11 s f ö r b a n d m . m . är avsedda bl. a. för att anskaffa
irossbå-lar samt utrustning till viss vapenmaleriel.
Beställningsbemyndigandena för h e 1 i k o p t e r f ö r b
a n d är avsedda för vissa vapeninstallationer samt för all underhålla och
förlänga livstiden ni. m. på helikoptrar.
Beställningsbemyndigandena för ylaltackförband m. m. avses
för viss eldledningsmateriel, för anskaffning av sjöminor m, m, saml för atl
genomföra generalöversyner av ytattackfartyg nch underhålla motorer och
gasturbiner,
Beställningsbemyndigandena för ubåtsförband avses för
anskaffning av batterier, reservdelar och förrådsutrustning till lorpeder samt
för atl genomföra generalöversyner av ubåtar,
Beställningsbemyndigandena för minröjningsförband avses
för generalöversyner av minsvepare.
Beställningsbemyndigandena för fasta kustartilleriförband
är avsedda främsl för transporter, anskaffning av telemateriel, installationsarbeten
i tunga fasta kustartilleribatterier (ERSTA) samt störtningav ammunition.
Beställningsbemyndigandena för rörliga kustartilleriförband
är avsedda för smärre anskaffningar av diverse materiel.
Beställningsbemyndigandena för gemensamma produktionsresurser
avses bl. a. för att modernisera övervattensfartyg, ställa i urdning hjälpfartyg
uch anpassa isbrytare militärt. Bemyndiganden begärs uckså för viss gemensam vapenmaleriel,
utrustningar för bl.a. marinens verkstäder samt intendentur-. förplägnads- och sjukvårdsmateriel.
Av begärda bemyndiganden är 201,6 milj. kr. avsedda för prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande.
1. Omräkning av bemyndiganden för nya
beställningar under budgelåret 1980/81 från prisläget februari 1979 till
prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 26,3 milj. kr.
2. Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen
den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981
enligt bedömd prisutveckling med 80,4 milj. kr.
3. Uppräkning av beräknade uteliggande
beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget
februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 94,9 milj. kr.
Utöver de beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel
som redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 587.4 milj. kr. -
varav 74.4 milj. kr. för prisreglering- i beslällningsbemyndiganden och 80
milj. kr. i betalningsmedel för minröjningsförband m. m.
Prop. 1979/80:117 39
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och
betalningsmedel.
Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s.
32) har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigandeskulden
för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande
anslag någon anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (2 267 977 536 4-
383 300 000 -691000 000) 1 960 277 536 kr. Detla belopp bör emellertid justeras
med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren
1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir
därmed ca 1 800 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta
ställning lill vilka anskaffningar m. m. snm bör ske inom ramen för det besiällningsbemyndigande
som riksdagen kan kumma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att medge atl beställningar av maleriel m. m. för marinförband får
läggas ut innm en kustnadsram av 383 300 000 kr.,
2.
till
Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 691 000 000 kr.
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling
1978/79 Utgift 49 689 600'
1979/80 Anslag 47 500 000
1980/81 Förslag 52 000 000
' Varav 6.7 milj. kr. i prisregleringsmedel.
Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete
beträffande materiel för marinen. Verksamheten inriklas med beslällningsbemyndiganden,
medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979
137 147 186 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett besiällningsbemyndigande
om 65,2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 47,5 milj. kr. Den på detta sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (137 147 186 -I- 65 200 000 - 47 500 000) 154 847
186 kr.
Prop.
1979/80:117
Beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal
kr.)
40
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1979/80
1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chefen
för marinen Föredratiandcn
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bern.
Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
> 62
600
62 600
+ 15 300
77 900
Marinförband: Utvecklingsarbete för delprogrammet
Föv flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsför
hand m.m. 700
Helikopterforband
Ylaltackförband
m. m. 3 200
Ubålsförband 32 100
Minröjningsförband
Fasta kustarlilleriförband 2 500
Rörliga kuslartilleriförband 2 800
Gemensamma produktionsresurser 2 700
Kostnader 44 000
Prisreglering +21 200
Reducering på grund av överplanering
Medelsbehov
Bemyndigandebehov 65 200
49 300
49 300
- 1 800 47 500
2 300
1 600 \
-
100
3 900
13 800
32 300
22 600
4 800
800
-
900
2 000
4 200
17.300
10 100 /
62 600
54 100
15,XI0
1 300'
-
- 3 100
52 300
77 900
53 son
53 800
- I 30(|i 3 100
52 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd
kostnadsutveckling och nettoprisindex.
Budgetåret 1 978/79
Försvarels malerielverk anger i sin årsredovisning för
budgetåret 1978/79 atl planerat utvecklingsarbete för marinförband i stort sett
har kunnat genomföras.
Budgetåret 1979/80
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetårel
1979/80 och ändrals genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär bl. a.
att konstruktionen av ubåt typ A 17 fortsätter.
Budeetåret 1980/81
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 52.3 milj. kr. och ett besiällningsbemyndigande
om 77,9 milj. kr. inhämtas.
Beställningsbemyndigandet för gemensamma lednings-, bas-och
underhållsförband m.m. avses för att utveckla trådsignal-
Prop.
1979/80:117 41
materiel och för all utveckla elt nytt spaningssyslem samt
för att ta fram en prototyp till ny stridsledning för lägre
kustartilleriförband.
Beställningsbemyndigandet för ylaltackförband avses för
systemutveckling av övervattensfartyg och viss utveckling av vapenmaleriel
Beställningsbemyndigandet för ubåts förband avses som tilläggsbe-myndigande
för projektering av ubåtar lyp A 17, som delbemyndigande för konstruktion av
ubåtar av typ A 17 samt för systemutveckling för ubåtar.
Beställningsbemyndigandet för m i n r ö j n i n g s f ö r b
a n d avses för projektering av en ny minsvepare.
Beställningsbemyndigandet för rörliga kuslartilleriförband
avses dels för komplettering av prototypen till ny rörlig eldledning, dels för
utveckling av ammunition till en ny, tung. rörlig pjäs (KARIN).
Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser
avses främsl för allmän utveckling av bl. a. motmedels-, stridslednings- och sambandsmaleriel
samt för viss komponentprovning.
Av begärda bemyndiganden avser 15.3 milj.kr. prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande.
1. Omräkning av bemyndiganden för nya
beställningar under budgelåret 1980/81 från prisläget februari 1979 till
prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 9,1 milj. kr.
2. Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen
den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981
enligt bedömd prisutveckling med 6,3 milj. kr.
3. Uppräkning av beräknade uteliggande
beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget
februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 4,9 milj. kr.
4. Överskott av prisregleringsbemyndiganden från
budgetåret 1978/79
med 5 milj. kr.
Uiöver beslällningsbemyndiganden och belalningsmedel som
redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 20,6 milj. kr. - varav
2,6 milj. kr. för prisreglering-i bemyndigande och 14 milj. kr i
betalningsmedel för utvecklingsarbete för ylaltackförband m. m.
Föredraganden
Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovei
framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel.
Under anslaget Arméförband: Materielanskaffning (s. 32)
har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigandeskulden
för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande
anslag någun anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.
Prop.
1979/80:117 42
Med utnyttjande av de belupp snm har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (154 847 186 -I- 77
900 000 -52 000 000) 180 747 186 kr. Detta belupp bör emellertid justeras med
hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren
1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir
därmed ca 170 milj. kr.
Liksom tidigare bordet få ankomma på regeringen att ta
ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det
bemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att medge att utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom
en kostnadsram av 77 900 000 kr.,
2.
lill
Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1980/81 anvisa eU
förslagsanslag av 52 000 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
D Flygvapenförband
D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning
1978/79 Utgift 2 408 967 219'
1979/80 Anslag 1 977 000 000
1980/81 Förslag 1968 900 000
' Varav 521 milj. kr. i prisregleringsmedel.
Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll
som inte är en direkt följd av maierielens förrådshållning eller utbildning och
övningar vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationens
behov samt viss maleriel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden,
medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 4
356 561 095 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat eU besiällningsbemyndigande
nm 2 032 milj. kr. uch anvisat ett anslag nm 1 977 milj. kr. Den pä detta sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (4 356 561 095 4-2 032 000
000 - 1 977 000 000) 4 411 561 095 kr.
Beslällningsbemyndiganden
och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1979/80
1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chefen
för flygvapnet Föredraganden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
> 71
100
Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.
utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet
För flera
delprogram gemensam
ma lednings- och strilförband 3 000
Jaktförband 3 700
Attackförband 4 500
Spaningsförband
Flygtransportförband I 000
Basförband 200
Gemensamma produktionsresur
ser 67 000
78 700
2
600
3
400 3 300
800 200
60 800
2 800 \
2
600
3
300
900 200
59 300 /
69 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Flygvapenförband: Centralt vidtagen malerialanskaffning m.
m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet
i
3 428
200 2 136 800
l'isn SI
1 lu'lci\ ini lK>.;\.ijnicl ! ' iickli j.u.iuJi.n
l.l lk'1
Ti iiii.ii lijjHh .r..! in. in
IK-m li.-i
i'.,.'in
llvi.
För
flera delprogram gemensam-
ma
lednings- och strilförband
206 500 "
165 700
150 100
Jaktlorband
879 500
2 615 100
1411 200
Attacklörband
149 900
91 500
161 800
Spaningsförband
14 000
98 000
57 700
Flygtransportförband
24 400
33 000
19 300
Basförband
210 500 1
156 800
168 800
Gemensamma
produktionsresur-
ser
56 000 1
93 600
72 900
Till
regeringens disposition
44 800 '
-
-
Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m,
av viss sjukvårdsmaleriel för delprogrammet
Basförband
Kostnader
4 300 4 300 3 700 4 300 3 700 4 300 1669
600 2 176 600 3 328 500 2 115 200 3 503 000 2 210 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prisreglering
+ 362 400
+ 25
000
+ 842
000
+ 32
000
+ 842
000
+ 32 000
Reducering
på grund av överpla-
nering m.
m.
-
- 224
600
-
- 227
300
-
- 227 300
Medelsbehov
_
1 977 000
_
1 919 900
_
1 968 900
Bemyndigandebehov
2 032 000
-
4 170 500
-
4 345
000
-
Budgetåret 1978/79
Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse
anger i sina årsredovisningar för budgetårel 1978/79 alt planerad materielanskaffning
för flygvapenförband i stort sett har kunnat genomföras.
För gemensamma lednings- och strilförband har större
beställningar avsett materiel till bl. a. luftförsvarscentraler,
radaranläggningar, olika kommunikationsnät och vädersystem samt markbunden maleriel
för navigering och landning.
För jaktförband, attackförband och spaningsförband har
anskaffningen av materiel för de olika versionerna av flygplan 37 fortsatt.
Till flygvapnets basförband har bl. a. beställts materiel
för samband, belysning, räddning, trafikledning och fältarbeten samt fordon.
Budgetåret 1979/80
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för
budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna
innefattar bl. a.
Prop.
1979/80:117 45
kompletterande beställningar av utrustning och reservdelar
till de olika versionerna av flygplan 37.
Budgetåret 1980/81
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 1 919,9 milj. kr. och ett beställningsbemyndi-gande
om 4 170,5 milj. kr. inhämtas. Anslagsframslällningen utgår från alt ett lätt skol-
och attackflygplan, benämnt flygplan SK 2. utvecklas och anskaffas.
Beslällningsbemyndiganden för delprogrammet Gemensamma lednings-
och strilförband avser fortsatt anskaffning och underhåll av ulrustning för
radaranläggningar, sambandssystem och ledningscentraler.
Inom delprogrammet Jakt förband bör främst beställas
delserie 3 av flygplan JA 37.
Beslällningsbemyndiganden för delprogrammet Attackförband avser
kompletterande beställningar till saml underhåll av flygplan AJ 37.
Inom delprogrammet Spanings förband avser beställningsbemyndigandena
främst molmedelsutrustningar.
Inom delprogrammet Flygtransportförband bör anskaffas
ersättare för helikopter 3.
Inom delprogrammet Basförband planeras fortsatt
anskaffning av bl. a. flygsäkerhetsmateriel, fordon och sambandsutrustning.
Under delprogrammet Gemensamma produktionsresurser redovisas
diverse verksamhet som inte entydigl kan hänföras lill annat delprogram, t. ex.
normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduklionsnmrådel
centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta delprogram.
Av begärda bemyndiganden avser 842 milj. kr. prisreglering.
Belnp-pet har beräknats enligt följande.
1. Omräkning av bemyndiganden för nya
beställningar under budgetåret 1980/81 från prislägel februari 1979 till
prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 519 milj. kr.
2. Omräkning av den beräknade bemyndigandereservatiunen
den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981
enligt bedömd prisutveckling med 9 milj. kr.
3. Omräkning av beräknade uteliggande
beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget
februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 470 milj. kr
4. Överskntl av prisregleringsbemyndiganden från
budgetåret 1978/79
med 156 milj. kr.
Prop. 1979/80:117 46
Föredraganden
Vlin beräkning ;iv det totala bemyndigande- nch
medelsbehovet framgår av siimmanslällningen över beslällningsbemyndiganden och
betalningsmedel. Av bemyndigandebeloppet avser ca 2 600 milj. kr. den tredje
delserien m. ni. av flygplan JA 37 Jaktviggen och ca 90 milj. kr. motmedelsulriistning-ar
avsedda för flygplan SH 37 och SF 37 Spaningsviggen.
Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s,
32) har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigandeskulden
för vissa anslag. Som framgår av den stimmtmställningsoin redovisas där anser
materielverket atl bemyndigandeskulden den 30 juni i979 under förevarande
anslag är 866 milj. kr. större än vad jag nyss (s. 43) har angett, medan bemyndigandeskulden
under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling är 570.7 milj.
kr. mindre än vad som tinges under delta anslag (s. 47). Eftersom skillnaden
mellan materielverkets redovisning och redovisningen i denna proposition är
särskilt stor när det gäller de nyss nämnda anslagen, finner jag det lämpligl atl
belrakla dem i elt sammanhang. Jag är därvid inte beredd att förorda någon
ändring av den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden för de två
anslagen sammantagna. Enligt min mening bör emellertid bemyndigandeskulderna
under anslagen justeras så, att skulden under förevarande anslag ökas med 570,7
milj. kr., medan skulden under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och
utveckling minskas med motsvarande belopp.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen och med den justering som jag nyss har förordat blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1981 (4 411 561 095 + 4 345 000 000 - 1 968 900 000 4- 570 700 000)
7 358 361 095 kr. Delta belopp bör emellerlid justeras med hänsyn till den
beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och
1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 6
800 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta
ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det besiällningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband
får läggas ul inom en kostnadsram av 4 345 000 000 kr.,
2.
till
Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1980/ 81 anvisa ett
förslagsanslag av 1 968 900 000 kr.
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
1978/79 Utgift 426 883 893'
1979/80 Anslag 418 200 000
1980/81 Förslag 354 869 000
' Varav 35 milj. kr. i prisregleringsmedel.
Prop. 1979/80:117 47
Beslällningsbemyndiganden och belalningsmedel (1 OOO-lal kr.
I
Priniäruppdrag
m, m.
1979/80
1980/81
Chelcn for f
lygvapnet
Föredraganden
Bem,
Bet,
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Flygvapen
förband: Utvecklingsarbete
för
delprogrammet
För
flera delprogram gemensamma
v
lednings- och strilförband
44 600'
25 200
25 .100
Jaktförband
25 600
34 200
48 300
Attackförband
183 700
2 IS2 600
276 900
Spaningsförband
300
1.418
200
100
900
/ 417
700 .191069
Basförband
2 700
5 500
4 200
Gemensamma
produktionsresurser
183 600
146 100
141 400
Till
regeringens disposition
553 500
-
- ;
f
Kostnader
994 000
418
200
2 393 700
497
000
417 700 .191069
Omplanering
- 702 000
_
_
_
_ _
Prisreglering
+ 146 400
-
+ 412 000
+ 13
000
+ 72
000 + 13 000
Reducering
på grund av överplanering
- 98 400
-
-
- 95
200
- - 49 200
Medelsbehov
-
418
200
-
414
800
354 869
Bemyndigandebehov
320 000
-
2 805 700
-
489 700
Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete
beträffande materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden,
medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 1
877 790 427 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat elt besiällningsbemyndigande
om 320 milj. kr. och anvisat ett anslag av 418,2 milj. kr. Den på detta sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (1 877 790 427 -1-320 000
000 - 418 200 000) 1 779 590 427 kr.
Budgetårel1978/79
Försvarets malerielverk anger i sin årsredovisning för budgeiårei
1978/79 att verksamheten inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband
i huvudsak har inriktats på fortsatt utveckling av rörligl indikatorrum och
transmissionsnät.
För delprogrammet Jaktförband har verksamhelen till
största delen beslåU av typarbete för flygplan JA 37 Jaktviggen. Fortsatt
utveckling av grundflygplan, målinmätningsulrustning, el- och teleutrustning,
beväpning saml underhällsutrustning har beställts.
Utvecklingsarbetet för delprogrammet Allackförband härtill
största delen avsett fortsatt arbete på flygplan AJ 37 Attackviggen. Vidare har
beställningar lagts ut avseende verksamheten för att ersätta flygplan AJ 37.
Prop. 1979/80:117 48
Budgelåret 1979/8 f)
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgelåret
1979/80 och ändrats genom beslul den 8 november 1979. Planerna innebär bl, a. att
utvecklingsarbetet för slridslednings- och luftbevakningsförband fortsätter.
För atlackförbanden fortsälter utvecklingen av Jaktviggen till ell flygplanssystem
med atlackuppgifter. Vidare studeras olika lätta skol- och attackflvg-planssysiem,
B 11 d 11 e t å r e t 19 8 0/81
Chefen för fiygvapnel
Anslaget bör föras upp med 414,8 milj, kr, och etl besiällningsbemyndigande
om 2 805,7 milj. kr. inhämtas. Anslagsframställningen utgår från att ett lätt skol-
och attackflygplan. benämnl SK 2, utvecklas och anskaffas.
Inom delprogrammel G e m e n s a m m a lednings- och strilförband
fortsälter utvecklingen av materiel till rörliga indikatorrum och nva
radarstationer. Vidare påbörjas ulvecklingen av en transportabel stridsled-ningsradio.
Inom delprogrammet Ja k t förband planeras endast
verksamhet av mindre omfattning.
Verksamheten inom delprogrammet Attackförband avser huvudsakligen
utveckling av flygplan SK 2.
Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produktions
resurser är främsl avsell för drift och underhåll av försöks-platser. Under
delprogrammet beställs även viss objektbunden forskning samt kompletterande
studier och utredningar.
Av begärda bemyndiganden avses 412 milj.kr. för prisreglering.
Beloppel har beräknats enligt följande.
1. Omräkning av bemyndiganden för nya
beställningar under budgetåret 1980/81 frän prisläget februari 1979 till
prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 373 milj. kr.
2. Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen
den 30 juni 1980 frän prisläget februari 1980 till prislägel februari 1981
enligt bedömd prisutveckling med 41 milj. kr.
3. Omräkning av beräknade uteliggande
beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget
februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 45 milj. kr.
4. Överskott av prisregleringsbemyndiganden från
budgetåret 1978/79
med 47 milj. kr.
Prop.
1979/80:117 49
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och
betalningsmedel. Av bemyndigandet avser 200 milj. kr. systemdefinitionsarbete
och visst utvecklingsarbete för flygplan JAS.
Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s.
32) har jag redugjnrt för materielverkels framslällning om iindring av bemyndigandeskulden
förvissa anslag. Under anslaget D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning (s.
46) har jag förordal en justering av bemyndigandeskulderna för nyssnämnda
anslag och förevarande anslag. Med ulnytljande av de belopp som har lagits upp
i sammanställningen och med den justering som jag nyss har nämnt blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1981 (1 779 590 427 -I- 489
700 000 - 354 869 000 - 570 700 000) 1 343 721 427 kr. Detta belopp bör
emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel
för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30
juni 1981 blir därmed ca 1 300 milj. kr.
Liksom tidigare bordet få ankomma på regeringen alt ta
ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det besiällningsbemyndigande
som riksdagen kan komma all lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas
inom en kostnadsram av 489 700 000 kr.,
2.
till
Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 354 869 000 kr.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom prupnsitinn föreslå riksdagen atl antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop.
1979/80:117 50
Innehåll
1 Inledning...................................................................... ....... 2
2
Krigsorganisationens
fortsatla utveckling m. m............ ....... 3
2.1
Inledning................................................................... ....... 3
2.2
Överbefälhavaren
................................................... ....... 3
2.2.1
Avvägningsprogrammens
inriktning m. m........ ....... 3
2.2.2
Flygvapnets materielanskaffning..................... ...... 6
2.3 Föredraganden......................................................... .... 12
2.3.1
Avvägningsprogrammens
utveckling................ .... 13
2.3.2
Flygvapnets materielanskaffning..................... .... 15
2.4 Hemställan................................................................ .... 27
3 Anslagsfrågor
för budgeläret 1980/81.......................... 28
Arméförband: ......................................................... .... 28
Materielanskaffning................................................... .... 28
Forskning och utveckling........................................... .... 33
Marinförband: .......................................................... 36
Materielanskaffning................................................... .... 36
Forskning och utveckling........................................... .... 39
Flygvapenförband:.................................................... .... 43
Materielanskaffning................................................... 43
Forskning och utveckling........................................... 46
4 Beslut........................................................................... 49
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (30)
30 kopplingar i 10 dokument.
- SOU 2002:108 Fred och säkerhet - del 1 s. 514 · s. 551 · s. 552 i texten
- Prop. 1982/83:119 om riktlinjer för JAS-projektet s. 17 i texten
- Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten
- Bet. 1981/82:FöU18 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:100 och 102) s. 75 · s. 76 i texten
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten