Sök i Ratio Lex

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80

88 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:125, med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 Regeringens proposition

1979/80:125

med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80;

beslutad
den 20 mars 1980.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade uidrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår till ca 4 356,3 milj. kr., varav ca 4 301,3 milj. kr.
på driftbudgeten och 55,0 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på
driftbudgeten föreslås gå till bidrag till arbetsmarknadsutbildning, investeringsbidrag
till utbyggnad av Visby hamn saml lill svenska FN-styrkors verksamhet
utomlands. Del största anslaget på kapitalbudgeten avser lån till KB United Sflriing
(Sweden) AB & Co.

Sammanlagt
har nu begärts eller anvisats anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för
innevarande budgetår med ca 6 283,9 milj. kr.

I
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-03-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri

Föredragande: statsråden Bohman, Mundebo, Wikström,
Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Adelsohn, Danell,
Pelri

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1979/80. Anförandena redovisas i underprotoknllen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: Regeringen har i prop.
1979/80:79 föreslagit att 941 milj. kr. anvisas som kapitaltillskott till
Statsföretagsgruppen, m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i
underprotokollen och en sammanslällning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagor I -14.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 3

Bilaga
I

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[I] H 9. FN-styrkors
verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades
första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop.
1956:198, SU 1956:179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterligare medel
anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de årliga utgiftema
inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan
m. m. anvisas sedan budgetåret l%5/66 under förslagsanslaget Bercdskapsslyrka
för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss
personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt - fr. o. m. den 1 juli
1967 -för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservaflonsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands.

Sammanlagt
har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 1 200765 000 kr. på
tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 56,5 milj. kr. anvisats för att
täcka utgiftema för FN-slyrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer
under tiden juli-december 1979 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop.
1979/80: 25 bil. 2, FöU 1979/80:9, rskr 1979/80:69).

Del
av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill december 1979 har
från FN influtit 537 379 124 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgick i december 1979 lill 108857636 kr. Ersättningar som
flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse
inkomster.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 4

Genom
beslut den 20 december 1979 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta Östem
förlängts t. o. m. den 30 april 1980. Utgifterna beräknas till ca 1,1 milj. kr.
för månad eller för tiden januari-april 1980 sammanlagt 4,3 milj. kr.

Genom
beslut den 13 december 1979 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
förlängts t.o.m. den 15 juni 1980. Utgifterna har beräknats till ca 2,5 milj.
kr. för månad eller för liden januari-juni 1980 sammanlagt 29,2 milj. kr.

En
allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa ulgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 januari 1980 till 38. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas flll 600 000 kr. för månad eller för tiden januari-juni 1980
sammanlagt 3,7 milj. kr.

Vid
utgången av december 1979 fanns ett underskott på 471 400 kr. under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.

Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östem och på Cypern och för
observatörer uppgår alltså flll (4300000 -t- 29200000 -l-3000000 -1- 3700000 4-
471 400) 40671 400 kr., avrundat 40,7 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare
anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med
hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till ofömtsedda utgifter. Dessa ulgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhel utomlands. Frågan om deras
täckning bör få las upp senare.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
flll FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 40700000 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 5

Bilaga
2

Uidrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Söder såvitt avser frågan under punkten 1;

statsrådet
Holm såvitt avser frågnr under punkterna 2 och 3

Anmälan
till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

A.
Socialdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats ett
reservationsanslag av 19 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från
anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än
vad som kunde fömtses vid anslagsberäkningen hösten 1978. Jag räknar nu med ett
ytterligare medelsbehov av 7,8 milj. kr. Jag har därvid bl. a. beräknat 3,3
milj. kr. för en central barnomsorgsundersökning som statisflska centralbyrån
har fått i uppdrag att genomföra under våren 1980. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 7 800000 kr.

E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2]
E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. För uppdragsverksamheten
vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL) gäller i princip att full
kostnadstäckning skall uppnås för verksamhelen i sin helhet även om enskilda
sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Ca 80% av verksamheten vid SBL
finansieras genom taxesatta tjänster och produkter. För uppdragsverksamheten
har i slalsbudgeten för budgetåret

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 6

1979/80 anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. under
anslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet. Anslaget får
i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga
likviditetsproblem för uppdragsverksamheten och för att t. v. tillgodose
behovet av rörelsekapital disponerar SBL en tillfälligt höjd rörlig kredit i
riksgäldskontoret om 18 milj. kr.

Under förevarande reservationsanslag har i statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. Driftbidraget
är i första hand avsett att täcka kostnader för forsknings- och
utvecklingsarbete inom program I, Diagnostiska undersökningar och program 2,
Preparatförsörjning som inte kan täckas genom taxeintäkter. Under detta anslag
kan även medel anvisas för att täcka eventuella förluster i verksamheten.

Statens bakteriologiska laboratorium

SBL har i skrivelse till regeringen den I oktobei '979
överlämnat det affärsmässiga bokslutet för budgetåret 1978/79.

Av resultaträkningen framgår att SBL redovisar ett
underskott på 9 146000 kr. efter finansiella intäkter och kostnader, som utgör
årets resultat. Efter avdrag för den kalkylmässiga posten ränta på rörelsekapital
uppgår det underskott, för vilket SBL i efterhand behöver kompenseras, till
8814000 kr.

Underskottet beror i allt väsentligt på intäktsbortfall
inom program 2, Preparatförsörjning. Försäljningen av egentillverkat
influensavaccin blev lägre än beräknat beroende på att någon större epidemi
inte har förekommit och att intresset för vaccination av s. k. riskgmpper
tillfälligt har minskat. Vidare blev försäljningen av egentillverkat polio- och
mässlings-vaccin lägre än budgeterat, vilket i fråga om poliovaccinet beror på
att produktionen delvis legat nere på gmnd av ombyggnad av lokaler.

Dessutom har budgeterade intäkter från de av
socialstyrelsen disponerade anslagen för beredskapslagring av vacciner och sera
nästan helt bortfallit på gmnd av tillfälligt ändrade dispositioner från
socialstyrelsen.

Även kostnadsbudgeten, exkl. lagerförändringar, har
överskridits bl.a. beroende på ökade kostnader för inköp av importpreparat för återförsälj-ning,
personal och lokalhyra.

I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har SBL
redovisat behovet av rörelsekapital för budgetåret 1979/80.

SBL beräknar för budgetåret 1979/80 ett genomsnittligt
statskapital på 18 milj. kr. för att finansiera kapitalbindningen i
omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. För att finansiera
tillfälliga fluktuationer i in-och utbetalningsströmmar behövs en rörlig kredit
i riksgäldskontoret om 9,3 milj. kr.

Enligt balansräkningen uppgår verkskapitalet den 30 juni
1979 till 4,4 milj. kr. och den rörliga krediten uppgår till 11 milj. kr.

Detta ger tillsammans inte det rörelsekapital som är
nödvändigt. För att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 7

SBL:
s statskapital skall uppgå till 18 milj. kr. föreslår SBL att SBL under budgetåret
1979/80 erhåller ett kapitaltillskntt om 4,8 milj. kr. utöver föriusttäckningen
avseende budgetåret 1978/79 om 8,8 milj. kr.

Riksrevisionsverket

Regeringen
har den 24 januari 1980 uppdragit åt riksrevisionsverket (RRV) att efter samråd
med SBL studera laboratoriets behov av kapital och rörlig kredit för den
återstående delen av budgetåret 1979/80 och för budgetåret 1980/81. RRV skall
härvid analysera orsakerna till SBL:s underskott de två senare budgelåren och
redovisa olika alternativ att lillgodose SBL:s kapitalbehov.

RRV
har i skrivelse den 13 febmari 1980 yttrat sig över SBL:s kapitalbehov för
innevarande budgetår. RRV påpekar att revisionskontoret vid sin granskning av SBL:s
bokslut avseende budgetåret 1978/79 har funnit att det av SBL redovisade
underskottet borde justeras från 8815 000 kr. (exkl. kalkylmässig ränta) till
9963 000 kr. De föreskrivna justeringarna har inte bokförts av SBL och har inte
heller medfört någon korrigering av 1978/79 års bokslut. RRV erinrar om att den
rörliga krediten i princip bör användas för att fånga upp fluktuationer i
betalningsströmmarna och att den inte är avsedd för att täcka mer långsiktiga
kapitalbehov. RRV föreslår att ett förlusttäckningsbidrag om 10 milj. kr.
anvisas SBL för alt täcka den hittills balanserade förlusten. Vidare föreslår
RRV att den rörliga krediten i riksgäldskontoret t. v. bibehålls på nuvarande
nivå, 18 milj. kr.

RRV
avser enligt nämnda skrivelse att senast den 1 maj 1980 till regeringen
redovisa en analys av de två senaste budgetårens underskott och föreslå
tänkbara åtgärder för att långsiktigt förbättra SBL:s resultat.

Föredraganden

På gmnd
av underskott i SBL: s verksamhet under budgetåret 1978/79 har SBL haft
likviditetsproblem under hösten 1979. Regeringen har därför genom beslut den I
november 1979 bemyndigat SBL att t. v., dock längst t. o. m. den 30 juni 1980,
disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret om 18 milj. kr.

SBL
har gjort och gör stora ansträngningar för att åsladkomma full kostnadstäckning
i uppdragsverksamheten. Med hänsyn flll SBL: s beredskapsfunktion och till att
epidemier och förändringar i immunitetsläget medför fluktuafloner som inte helt
kan fömtses förordar jag att 8,8 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för
innevarande budgetår för att täcka underskottet i SBL: s verksamhet under
budgetåret 1978/79.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 8800000
kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 8

G. Undervisningssjukhus m. m.

[3] G 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Under denna
rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisals ett
reservationsanslag av 15,5 milj. kr. Härav disponerar direktionen för
karolinska sjukhuset högst 14,5 milj. kr. för nyinköp av utmstning till
befintliga kliniker och avdelningar vid sjukhuset. Medlen disponeras i övrigt
av byggnadskommittén för uppmslning av karolinska sjukhuset efter beslul av
regeringen i varje särskilt fall.

Direktionen för karolinska sjukhuset

På senare år har inom sjukvården införts en ny metod - dalortomografi
- för röntgenundersökningar, framför allt av hjärnan. Röntgenstrålar får
passera vävnaderna och uppfångas av detektorer. Signalerna från detek-torema
lagras och bearbetas matematiskt i en dator. Resultatet presenteras i form av
en bild på en televisionsskärm. Datortomografin har i många fall blivit ett
alternativ lill dyrbara och för patienten mer riskfyllda och plågsamma angiografiundersökningar.

Vid karolinska sjukhuset har en dalortomograf för undersökning
av hela kroppen (helkroppsscanner) installerats under år 1979 inom sjukhusets neuroradiologiska
avdelning. Vid avdelningen finns också sedan år 1974 en dalortomograf för vissa
skallundersökningar (EMI-scanner).

Sjukhuset hyrde vidare en dalortomograf (helkroppsscanner),
som placerades inom den röntgendiagnostiska avdelningen. Kapaciteten hos da-tortomografen
är ca 2 500 undersökningar per år.

Vid karolinska sjukhuset utfördes 3 868 datortomografiundersökningar
under år 1978. Direktionen räknar med att behovel av dessa undersökningar
ökar. I gengäld har vissa specialundersökningar med angiogreifl minskat från
534 angiografier år 1975 till 314 år 1978.

EMI-scannern behövde renoveras och moderniseras till en
kostnad av ca 500000 kr. Därefter skulle apparaten vara fullt brukbar ytteriigare
ca tre år. Om den hyrda datortomografen skulle transporteras bort, skulle sjukhuset
enligt gällande hyresavtal få en kostnad för detta av ca 250000 kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset fann i det läget del
mer fördelaktigt att inte bekosta renovering av EMI-scannern utan i stället
köpa den hyrda datortomografen. Till inköpet kunde påräknas vissa
donationsmedel.

Direktionen träffade därför en uppgörelse med ägaren till datortomografen.
Sjukhuset fick köpa den för 450000 US-dollar jämte mervärdeskatt (20,63%).
Köpeskillingen skulle slutbetalas senast den 15 januari 1980. Kostnaden för datortomografen
uppgick till ca 2,3 milj. kr. Härav täcktes 1 milj. kr. av donationsmedel.
Drygt 300000 kr. betalades av direktionen inom ramen för tillgängliga utmstningsanslag.
Till ändamålet behövdes emellertid ytterligare 1 milj. kr.

Nämnden för undervisningssjukhusets utbyggande flllstyrkte
inköpet av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 9

datortomografen
under fömtsättning att bl. a. röntgenverksamheten vid karolinska sjukhuset
omorganiserades enligt vad som hade föreslagits i en utredning om sjukhusets
laboratorieverksamhet. Sjukhuset har f. n. fyra självständiga
röntgenavdelningar, nämligen den röntgendiagnostiska avdelningen,
röntgenavdelningen för barn samt de neuroradiologiska och thoraxradiologiska
avdelningarna. Förslaget innebär bl. a. att röntgendiagnostiken organiseras
inom en gemensam avdelning.

Direktionen
anser att denna förändring inte bör ske nu. Behovet av samordning, som
föreligger i fråga nm sjukhusets röntgendiagnostiska verksamhet, har l.v. flllgodosetts
genom atl biträdande blockchefen för laboratorieblocket ansvarar för planeringen
av utrustning, lokaler och verksamhet för samfliga röntgenavdelningar.

Föredraganden

Regeringen
medgav den 10 januari 1980 att direktionen för karolinska sjukhuset disponerade
I milj. kr. från förevarande reservationsanslag för att täcka kostnaderna för
anskaffandet av datortomografen i enlighet med direktionens förslag. Regeringen
bemyndigade samtidigt direktionen att ta emot ifrågavarande donationsmedel. Datortomografen
är numera inköpt.

Beredningen
av ärendet om organisationen av bl. a. sjukhusets röntgendiagnostiska
verksamhet pågår. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Genom
regeringens fömtnämnda beslut har medel tagits i anspråk, som urspmngligen
beräknades under detta anslag med hänsyn till att byggnadskommittén för uppmslning
av karolinska sjukhuset föreslagit att vissa medel skulle beräknas för
utrustning till sjukhuset i samband med den allmänna uppmslningen (prop.
1978/79: 100 bil. 8 s. 127, SoU 1978/79: 27, rskr 1978/79:232). Jag har
emellertid anledning att räkna med att motsvarande medel behövs under
budgetåret 1979/80 vid sjukhusets upprustning. Under anslaget bör därför på
tilläggsbudget anvisas 1 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Karolinska sjukhuset: Utrustning på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1000000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 11

Bilaga
3

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Adelsohn

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE
HUVUDTITELN

D.
Sjöfart

[1]
D 9. Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn. Vid sin behandling av
motionerna 1978/79: 376, 1978/79:533 och 1978/79: 1421 ansåg riksdagen vid en
sammantagen bedömning att utbyggnaden i Visby hamn i den utsträckning denna
berör färjetrafiken bör utföras med statligt bidrag (TU 1978/79: 22, rskr
1978/79:414).

I
skrivelse dagtecknad den 1 augusti 1979 ansökte Gotlands kommun hos kommunikationsdepartementet
om statsbidrag med 95 % av kostnaderna för om- och utbyggnad av Visby hamn.

Med
stöd av regeringens bemyndigande förordnades den 3 september 1979 en särskild
sakkunnig med uppdrag att ta upp överläggningar med berörda intressenter om
statsbidrag flll utbyggnad av Visby hamn. Den sakkunnige redovisade resultatet
av överläggningarna och överlämnade ett med förbehåll av statsmaktemas
godkännande träffat avtal den 3 januari 1980.

Den
sakkunnige har tillsammans med berörda intressenter utfört en teknisk granskning
av Gotlands kommuns förslag flll utbyggnad. Han har därvid träffat överenskommelse
om att utbyggnaden lämpligen kan få en något annorlunda utformning och
omfattning än vad kommunen föreslagit i sin statsbidragsansökan. Enligt den
överenskommelse som den sakkunnige träffat med kommunen skall i den utbyggda
hamnen anläggas två nya färjelägen om 2(X) resp. 170 meters längd. Hämtöver
reserveras plats inom vågbrytarna som möjliggör en framtida utbyggnad av
ytterligare två färjelägen. Hamnbassängen muddras till elt djup av 7 meter, och

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 12

spontningen
vid kajerna dimensioneras så att en ytterligare muddring till 8,5 meter kan
utföras i framtiden. Den del av hamnbassängen snm är avsedd för eventuell
framtida utbyggnad skall enligt överenskommelsen inte muddras nu. Inseglingsrännan
avses bli muddrad Ull 9 och 8 meters djup.

De
överenskomna förändringarna av kommunens ursprungliga förslag innebär att de
beräknade kostnaderna för utbyggnaden kunnat minskas med ca 22 milj. kr.

Jag
finner den sakkunniges förslag till teknisk utformning av hamnutbyggnaden väl
avvägt. Dimensioneringen av vågbrytare och inseglings-ränna bör för mycket lång
tid framöver svara mot högt ställda anspråk på säkerhet i fråga om
färjetrafiken. Detta gäller även om betydligt större fartyg än de nu aktuella
kommer att utnyttjas i framtiden. Samtidigt som alltså utbyggnadens yttre
dimensioner fått en betryggande utformning för framtiden, har utbyggnaden av
kajer och kajplaner samt muddring av hamnbassängen anpassais flll de behov som
nu kan överblickas med förberedda möjligheter till ökad dimensionering i olika
avseenden. Den betydande sänkningen av den beräknade totala kostnadsramen är i
sammanhanget väl värd att notera. Jag lillstyrker alltså den sakkunniges
förslag till teknisk utformning av hamnutbyggnaden.

Den
sakkunnige har också träffat överenskommelse med Gotlands kommun om statsbidrag
till utbyggnaden. Härvid har följande överenskommits.

Utbyggnaden
fömtsätts ske inom en beräknad total kostnadsram om 111,8 milj. kr. i prisläget
mars 1979.

Kostnaderna
för oljehamnen beräknas uppgå till 11 milj. kr. Denna kostnad skall i sin
helhet erläggas av kommunen.

Kostnaderna
för terminalbyggnad i ytterhamnen beräknas uppgå till 16,5 milj. kr.
Statsbidrag härför skall enligt överenskommelse utgå med 8 milj. kr. Om de
verkliga kostnaderna överstiger beräknade 16,5 milj. kr. betalar staten
ytterligare bidrag med 50% av överskjutande belopp. Om de verkliga kostnaderna
understiger vad som beräknats minskar bidraget med 50% för den del av
kostnaderna som understiger 16,5 milj. kr.

Kostnaderna
för övriga hamnanläggningar i yttre hamnen för färjetrafiken saml kostnaderna
för ombyggnad i nuvarande hamn i Visby och i Kappelshamn för färjelrafiken
beräknas uppgå till 81,5 milj. kr. Enligt överenskommelsen skall statsbidrag
härför utgå med 74 milj. kr. Överstiger de verkliga kosinaderna beräknade 81,5
milj. kr. betalar staten ytterligare bidrag med 85% av överskjutande belopp. Om
de verkliga kostnaderna understiger vad som beräknats minska bidraget med 85 %
av den del av kostnaderna som understiger 81,5 milj. kr.

Enligt
avtalet skall vidare räkenskaperna för Visby hamn och för Kappelshamn i den
del de hänför sig till färjetrafiken särredovisas från räkenskaperna för
övriga hamnar i Gotlands kommun. Vidare skall det samman-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 13

lagda beloppet av avgifter och övriga intäkter inkl.
intäkter från terminalbyggnaden i Visby hamn samt avgifter från färjetraflken
i Kappelshamn inte få sättas högre än att det täcker kostnaden för Visby hamn
och färjetrafiken i Kappelshamn. Genom avtalet har staten tillförsäkrats viss
kontroll i fråga om upphandling och byggnadsarbetenas utförande. Avtalel
tillförsäkrar också staten viss kontroll i fråga om hamnlaxor i Visby hamn och
i Kappelshamn.

När det gäller frågan om kostnadsansvaret för
hamnutbyggnaden vill jag erinra om att detta numera är en kommunal angelägenhet
och atl statligt bidrag inte utgår för hamninvesteringar. Bl.a. med hänsyn till
Gotlands geografiska belägenhet finns det emellertid skäl att göra ett undantag
från denna allmänna princip i fråga om Visby hamn. Jag vill i sammanhanget
påminna om att staten under hela 1970-talet successivt byggt ut stödet till
Gotlandstrafiken och att staten härigenom påtagit sig ett betydande ansvar för
trafikförsörjningen mellan Gotland och fastlandet. En statlig medverkan när
det gäller att tillse att Gotland får en ändamålsenlig färjehamn är enligt min
mening en naturlig del av ett sådant ansvarstagande.

Ett av syftena bakom det nuvarande kostnadsansvaret för
hamnverksamheten är att landets hamnar skall konkurrera med varandra på så
långt möjligt lika villkor utan statlig ekonomisk inblandning. Med hänsyn flll
att Visby hamn inte på något sätt konkurrerar med hamnar på fastlandet och med
hänsyn till att samtliga hamnar på Gotland, med undantag av en specialhamn, ägs
av Gollands kommun torde inle ett statligt bidrag till utbyggnaden av Visby
hamn rubba de allmänna hamnpolitiska riktlinjer som gäller f. n. Jag har
således inga principiella invändningar mot att ett statsbidrag utgår i detta
fall.

Enligt det avtal som den sakkunnige träffat med Gotlands
kommun kan det statliga bidraget beräknas till totalt 82 milj. kr. medan
kommunens egen andel av investeringen har beräknats till ca 30 milj. kr. Jag
finner denna fördelning väl avvägd. De prognoser som nu kan göras angående trafik-och
taxeutveckling synes medge att kommunen kan klara en egen investering av
nämnda storleksordning utan att behöva tillgripa kommunala driftbidrag
och/eller drastiska höjningar av hamnavgifterna. Det lägre statsbidraget till
terminalbyggnaden finner jag motiverat eftersom standarden på denna torde kunna
anpassas inom ganska olika kostnadsramar. Jag tillstyrker alltså den
sakkunniges förslag till statsbidrag till utbyggnad av Visby hamn.

Jag finner också att den uppgörelse som träffats i fråga
om statens möjligheter till kontroll av upphandling och av utbyggnadsarbetenas
utförande liksom av hamnavgifter m.m. är rimlig. Enligt min mening måste
staten med hänsyn till det stora ekonomiska åtagande som det här är fråga om
tillförsäkras viss insyn inte bara under byggnadstiden utan också framgent.

Som jag tidigare har nämnt har det statliga bidraget till
utbyggnaden av

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 14

Visby
hamn beräknats till 82 milj. kr. i prisläget mars 1979. Efter det att Gotlands
kommun nu anlagit entreprenör finns möjlighet att mera exakt ange det statliga
bidragets storiek. Enligt vad jag erfarit kan detta nu beräknas till 102 milj.
kr. Differensen mellan detta belopp nch det tidigare beräknade beloppet beror
dels på att byggnadskostnadsindex under tolv-månadersperioden mars 1979-mars
1980 stigit med 17 %, dels på en beräknad kostnadsutveckling under
byggnadstiden. Byggtiden är beräknad lill ca 18 månader med början i april
1980. Enligt nämnda avtal skall bidraget från staten utbetalas kvartalsvis i
förskott alltefter utbyggnadens fortskridande. För ändamålet förordar jag att
ett särskilt reservationsanslag benämnt Investeringsbidrag tdl utbyggnad av
Visby hamn om 102 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80. Från förevarande anslag torde även statens direkta
kostnader i anslutning till avtalet, l.ex. arvode till byggkontrollant, få
bestridas.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

i.
godkänna de allmänna riktlinjer för statligt stöd till utbyggnaden

av
Visby hamn somjag har förordat, 2. till Investeringsbidrag till utbyggnad av
Visby hamn på tillläggs-budget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 102000(X)0 kr.

E. Institut m. m.

[2]
E 12. Statens geotekniska institut: Utrustning. För budgetåret 1979/80 har
under anslaget Statens geotekniska institut: Utmstning anvisats ett reservationsanslag
av 195000 kr. (prop. 1978/79: 100 bil. 9, TU 1978/79: 11, rskr 1978/79:247).

I
skrivelse den 13 november 1979 har statens geotekniska institut hemställt om
att under budgetårel 1979/80 få överföra 600000 kr. av reserverade medel under
anslaget Ell. Bidrag till statens geotekniska insfltut till anslaget E 12.
Statens geoiekniska institut: Utmstning. Institutet anför att anskaffningsbehovet
vad gäller utrustningsobjekt under den närmaste femårsperioden uppgår lill 2
milj. kr. Med nuvarande utmstningsanslag kan mindre än hälften av detta behov
tillgodoses under perioden.

Institutet
anför vidare att verksamhelen under senare år blivit alltmer mekaniserad, bl.a.
av arbetsmiljöskäl. Samtidigt har utvecklingen inom forsknings- och
konsultationsverksamheten ställt ökade krav på utmst-ningens noggrannhet och
precision. Med hänsyn till att institutet skall vara ledande inom den geotekniska
forskningen samt att institutet i sin konsultationsverksamhet konkurrerar på
lika villkor med privata konsulter, kan svårigheterna att med ordinarie
anslagsmedel inköpa den behövliga utrustningen få allvarliga konsekvenser för
institutets verksamhet.

På
grund bl. a. av att uppdragsverksamheten under de senaste åren varit något slörre
än planerat hade institutet inför budgetåret 1979/80 en reserva-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 15

tion
om 1 173 000 kr. under anslaget Ell. Bidrag till statens geotekniska institut.
Under de närmaste två åren behöver institutet anskaffa utrustning för ca 1
milj. kr. Institutet bedömer att denna utrustning skulle kunna anskaffas om -
utöver de medel snm på anslaget Statens geotekniska institut: Utmslning
beviljats för budgetåret 1979/80 och som föreslagits i budgetpropositionen för
budgetåret 1980/81 - 600000 kr. får föras över från bidragsanslaget till ulmslningsanslagel.

Enligt min uppfattning bör
under budgetåret 1979/80 en överföring göras av 300000 kr. från anslaget Ell.
Bidrag till statens geotekniska institut till E 12. Statens geotekniska
institut: Utrustning. På så sätt möjliggörs anskaffning av nödvändig
utrustning inom ramen för institutets tillgängliga medel.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat angående överföring av medel mellan statens geotekniska
instituts anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:125 17

Bilaga
4

Uidrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Bohman

Anmälan
till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
ekonomidepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE
HUVUDTITELN

A.
Ekonomidepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 5 milj. kr. Den utredningsverksamhet
som bekostas från anslaget beräknas under budgetåret bli mera omfattande och
kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1978.
Jag räknar nu med etl ytterligare medelsbehov av 1 milj. kr. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 anvisa elt reservationsanslag av I 000(KX) kr.

2 Rik.sdagen 1979180. I saml. Nr 125

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 19

Bdaga5

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regenngssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

A. Budgetdepartementet m.
m.

[I] A 3. Kommittéer m. m. För
ändamålet har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats ett
reservationsanslag av 10,5 milj. kr. Vid ingången av detta budgetår fanns på
anslaget en reservation av 7094 691 kr.

Kommittén (B 1979: 1 1) för
utbildning av högre chefer inom statsförvaltningen har den 17 januari 1980 i
ett delbetänkande (Ds B 1980:2) lämnat förslag om försöksvis anordnad
utbildning för dels chefer på verksledningsnivå, dels chefer på nivån närmast dämnder,
dvs. chefer för byråer (motsv.) och högre tjänstemän. För verkschefer och
chefer direkt underställda verkschef föreslås centrala utbildningsinsatser.
För den resterande delen högre chefer har kommittén bl.a. med hänsyn till
gruppens storiek (5000-7000 personer) bedömt att utbildningen, utifrån ett
centralt fastställt innehåll, bör genomföras av myndigheterna själva.

Kommittén
har beräknat kostnadema för den försöksvisa utbildningen för verkschefer flil
1,9 milj. kr., fördelat på 1,5 milj. kr. i utvecklingskostnader och 400000 kr.
i genomförandekostnader (försökskurs). Motsvarande kostnader för central
utbildning av chefer närmast verksledande nivå beräknas till 1,4 milj. kr.
(försökskurs) och för den myndighetsarrangerade utbildningen till 1.9 milj. kr.
(framställning av utbildningsmaterial m.m.). Utvecklingskostnaderna beräknas
därvid till 1,2 milj. kr. resp. 1,5 milj, kr. och genomförandekostnaderna till
200000 kr. resp. 400000 kr. Sammanlagt beräknas kostnaderna för
försöksutbildningen således till 5,2 milj. kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 20

Under föruisättning alt förberedelsearbetet kan påbörjas
omgående planeras försöksutbildningen vara genomförd och utvärderad i februari
1981.

Ulbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen är elt
viktigt led i strävandena att effektivisera verksamheten och hushålla med
resurserna. Efter samråd med statsrådet Johansson förordar jag att chefsutbildnings-knmmittén
ges möjlighet att gennmföra den föreslagna försöksverksamheten så snarl del är
möjligt. Kosinaderna bör emellertid begränsas i förhållande tillvad kommittén
har föreslagit. Det bör vara möjligt atl genomföra försöksverksamheten inom en
kostnadsram av 4 milj. kr. Även denna kostnad ligger emellertid på en sådan nivå
atl jag inte bedömer det vara möjligt att inrymma den inom ramen för
tillgängliga medel och det anslag som regeringen har föreslagit för nästa
budgetår. Etl ytterligare medelsbehov föreligger alltså om 4 milj. kr. Med
hänsyn till atl huvuddelen av kostnaderna uppstår under tiden fram till
årsskiftet 1980-1981 anser jag det mest praktiskt att dessa medel begärs på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 4000000
kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 400 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning
av 150,9 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för
investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig
verksamhet i den mån medel inte har anvisats under annat invesleringsanslag.
För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata
kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under anslaget.
Följande byggnadsobjekt bör med hänsyn till tidplanen för arbetena nu
redovisas för riksdagen.

Stockholm. Ombyggnad för Stockholms datamaskincentral.
Stockholms datamaskincentral utför databehandling samt metod- och utvecklingsarbete
främst inom fnrskning och högre utbildning. I mån av resurser biträder
centralen även andra myndigheter med råd och anvisningar i
databehandlingsfrågor. Datamaskincentralen har huvuddelen av sina lokaler
förlagda inom försvarets forskningsanstalts (FOA) lokalområde i kv. Garnisonen.
Sedan verksamheten påbörjades år 1968 har datorkapaciteten vid centralen
kraftigt utökats. I beslut den 29 november 1979 har regering-

opaginerad Kontrollera mot PDF

en
bemyndigat statskontoret att anskaffa ytterligare datorutrustning till
centralen. Den utökade verksamheten har medfört att lokalsituationen för
centralen är otillfredsställande bl.a. ur arbetsmiljösynpunkt. Regeringen har
efter förslag av byggnadsslyrelsen uppdragit åt slyrelsen atl projektera en
ombyggnad för dalamaskincentralen. Projektet omfattar i första hand ombyggnad
för datorhall m. m. av lukaler snm dispnnerats för garage- och förrådsutrymmen.
Lokalerna har lämnats av huvudavdelning 3 inom FOA i samband med omlokaliseringen
till Linköping. Härutöver omfattar förslaget vissa åtgärder för den verksamhel
inom FOA som i avvaktan på den beslutade flyttningen lill Botkyrka skall stanna
kvar i kv. Garnisonen. Kostnaderna för projektet har av byggnadsstyrelsen
beräknats till 8,5 milj. kr., i prisläget den 1 april 1979.

Mot
bakgmnd av vad jag har anfört förordar jag att följande nya kostnadsram i 1 OOO-tal
kr. förs upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekt

Kostnadsram 1979-04-01

Medelsförbrukning

Byggstart
år-mån

Färdigställande år-mån

Beräknad för 1979/80 1980/81

Stockholm

Ombyggnad
för Stockholms datamaskincen tral i kv. Garnisonen

8500

2000 4000

80-08

81-05

Jag
förordar vidare att de utgifler som hänger samman med de redovisade
byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta investeringsanslag.
Någon ytterligare medelsanvisning behövs sålunda inte.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig

förvaltning inom den koslnadsram som jag har förordat i det

föregående,

2. godkänna
vad jag har förordat i del föregående angående bestri

dande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvalt

ning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 23

Bdaga6

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Wikström

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

B.
Kulturändamål

[1]
B 13. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 72448000 kr. På
tilläggsbudget I för budgetåret 1979/80 har till Bidrag till Svenska riksteatem
anvisats ett reservationsanslag av 8 392000 kr. (prop. 1979/80:25, KrU
1979/80:22, rskr 1979/80: 76) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av
1978 och 1979 års löneavtal, kostnadsökningar för traktamentsersättningar samt
ändrade sociala avgifter. Riksteatern har anhållit om ytterligare medel för
budgetåret 1979/80 med hänsyn bl.a. till ytterligare kostnadsökningar med
anledning av 1979 års avtal.

Föredraganden

Då
detta anslag anmäldes i prop. 1979/80:25 anförde jag atl jag hade för avsikl
att återkomma senare i annat sammanhang. Med hänsyn till ytterligare beslutade
ökningar beträffande 1979 års avtal, höjda traktamenten samt beslutade höjda
sociala avgifter förordar jag att anslaget till bidrag till Svenska riksteatem
höjs med 2072000 kr., varav för löner med högst 1 109000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservaflonsanslag av 2072000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 24

[2]
B 14. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av
136320000 kr. På tilläggsbudget I för budgetåret 1979/80 har till bidrag flll
Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservalionsanslag av 15 953 000
kr. (prop. 1979/80: 25, KrU 1979/80: 72, rskr 1979/80:76) med hänsyn lill
kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal m. m. Operan och
Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1979/80 med
hänsyn flll bl.a. kostnadsökningar med anledning av 1979 års avtal.

Föredraganden

Då
medelsbehovei under detta anslag anmäldes i prop. 1979/80: 25 anmälde jag att
jag hade för avsikt att återkomma beträffande ytterligare medelsbehov för
budgetåret 1979/80. Förhandlingarna för 1980 års avtal är ännu ej slutförda
varför jag har för avsikt alt återkomma i annat sammanhang. Med hänsyn lill
ytterligare beslutade ökningar beträffande 1979 års avtal samt beslutade ökade
sociala avgifter förordar jag att anslaget till bidrag till Operan och
Dramatiska teatern höjs med 4434000 kr. resp. 1 424000 kr., varav för löner
högst 1 592000 kr. resp. 675000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget Hl till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservaflonsanslag av 5 858000
kr.

[3]
B 15. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 30419000 kr. På
tilläggsbudget 1 för 1979/80 har flll rikskonsertverksamhet anvisats ett
reservationsanslag av 738000 kr. (prop. 1979/80: 25, KrU 1979/ 80: 22, rskr
1979/80:76) med hänsyn flll bl. a. 1978 och 1979 års löneavtal. Rikskonserter
har anhållit om ytterligare medel till följd av 1979 års avtal.

Föredraganden

Sedan
medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1979/80:25 har ytterligare
beslut fattats när det gäller 1979 års löneavtal. Med hänsyn härtill samt till
beslutade ökade sociala avgifter förordar jag atl anslaget flll rikskonserter
höjs med 487 000 kr.

Jag
har för avsikt att återkomma när det gäller ökat medelsbehov till följd av 1980
års avtal. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 487000 kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 25

D. Högre utbildning och forskning

[4] D 17. Medicinska fakulteterna. Vid universitetet i
Göteborg flnns inrättad en tjänst som professor (L 22) i röntgendiagnostik.
Dess innehavare sedan år 1966, Osborne Bartley, är heltidsanställd ordförande i
styrelsen för Centralorganisationen SACO/SR och har ej på flera år uppehållit
tjänsten.

Bartley uppnår pensionsperiodens nedre gräns den 30 juni
1984. Tjänsten är f.n. föremål för prövning enligt bestämmelserna i 19 kap. 22
§ högskoleförordningen.

Med hänsyn till de speciella omständigheterna i detta fall
anser jag det motiverat att Bartleys tjänst förs över stat. En tjänst som
professor (L 22) i röntgendiagnostik, eller med det ändrade innehåll som kan
komma att bli aktuellt, bör därvid få tillsättas med ordinarie innehavare.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att föra Bartleys
tjänst över stat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att föra en tjänst som professor
över stat enligt vad jag förordat.

[5] D 52. Bidrag till en svensk expedition till Arktis.
Under nionde huvudtiteln finns anvisat ett reservationsanslag av 5 045 000 kr.
som bidrag till en svensk vetenskaplig expediflon flll Arktis (prop. 1978/79:
144, UbU 1978/ 79: 30, rskr 1978/79: 279).

Expeditionen avses bli genomförd under en tid av ca tre
månader med början i juni 1980 och fömlsälter för sitt genomförande bl. a.
tillgång flll en svensk statsisbrytare.

Syftet med expeditionen är att i internationellt samarbete
genomföra vetenskapliga forskningsprogram med tyngdpunkt förlagd till atmosfärsforskning
samt geovetenskaplig och marinbiologisk forskning. En närmare redogörelse för bakgmnden
till dessa forskningsprogram samt det förväntade värdet av expeditionen från
vetenskaplig synpunkt återfinns i prop. 1978/79:144 s. 2-5.

Den ansvarige för expeditionens genomförande har anhållit
om ytterligare bidrag för dels täckande av ökade kostnader för dieselbrännolja
för statsisbrytaren, dels för inköp av ytteriigare kvantiteter olja motsvarande
totalt 1906115 kr.

Av det urspmngligen anvisade beloppet avsåg 1,3 milj. kr.
kostnader för dieselbrännolja. Efter det att medel anvisats för bidrag till en
svensk expedilion till Arktis har en kraftig prisökning på oljeprodukter ägt
mm. Jag anser det befogat att ytterligare medel ställs till expediflonens
förfogande. Jag förordar att, utöver för ändamålet tidigare anvisade 1,3 milj.
kr., högst 1,9 milj. kr. anvisas för inköp av dieselbrännolja för
statsisbrytaren.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 26

Medlen
bör endast få användas för 2200 m' olja samt för den ytteriigare oljevolym som
erfordras för statsisbrytarens färd från Stockholm till Tromsö och åter. I den
mån som överskott av dieselolja föreligger vid expeditionens slut bör detta
tillfalla sjöfartsverket. Jag har i dessa frågor samråll med cheferna för
försvars- och kommunikationsdepartementen. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen

att
till Bidrag till en svensk expedition till Arktis på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1900000
kr.

[6j
D 53. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsmbrik uppfört ett
reservationsanslag av 100 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt
regleringsbrev byggnadsstyrelsen 22 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan
och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 77,5 milj. kr. enligt en
särskild utmstningsplan. Anslagsposten Diverse objekt är uppförd med 500000 kr.
(prop. 1978/79:82, UbU 1978/79:43, rskr 1978/ 79:410). Medelsreservationen vid
budgetårets början var ca 49,8 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har lagt fram
förslag om nya kostnadsramar för följande inredningsobjekt, som med hänsyn
till föreliggande tidplaner nu bör behandlas.

Stockholm

Förskollärarutbildning
i Visby. Riksdagen beslöt under våren 1979 att förskoltäramtbildning skulle
anordnas på Gotland i enlighet med förslag som framlagts av regionstyrelsen för
Stockholms högskoleregion (UbU 1978/79:33 s. 8-9, rskr 1978/79:273). Beslutet
innebar att 84 nybörjarplatser skall förläggas till Gotland budgetåret 1980/81
och att planeringstalet därefter skall vara 60 nybörjarplatser.

Byggnadsstyrelsen
har med skrivelse den 20 november 1979 redovisat lokalprogram för förskollärarutbildningen
i Visby. Lokalbehovet avses bli tillgodosett genom förhyrning. Den inredda
arean uppgår till I 300 m och byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för
inredning till 950000 kr. Lokalerna beräknas successivt tas i bruk fr. o. m.
höstterminen 1980.

Lund

Magasin
för universitetsbiblioteket. Byggnadsstyrelsen föreslår i skrivelse den 15
januari 1980 att universitetsbibliotekets behov av magasinslokaler tillgodoses
genom förhyrning. Lokalema skall utnyttjas som depå för de reservexemplar av
tidskrifter som skall tillhandahållas vid universitetsbiblioteket i Lund (jfr prop.
1977/78:97). Byggnadsstyrelsen beräknar lo-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 27

kalbehovet
till ca 1 000 m och inredningskostnaden lill 1,6 milj. kr. Lokalerna beräknas
kunna tas i anspråk under hösten 1980.

Föredraganden

För
att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag
redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna
kostnadsramarna - i 1 OOO-tal kr. - föras upp i inredningsplanen. Jag har
därvid tagit hänsyn till prisökningar under upphandlingstiden.

Objekt

Förordad ram

Kostnadsram Definitiv ram

Inredning

Stockholm

Förskollärarutbildning
i Visby

-1- 950

950

Lund

Magasin
för universitetsbiblioteket

-1-1600

1600

Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får
bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inred

ning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsra

mar som jag har förordal i det föregående,

2. godkänna
vad jag har förordat i det föregående angående bestri

dande av utgifterna för viss inredning av lokaler vid högskoleen

heterna m. m.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 29

Bilaga
7

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

A.
Jordbruksdepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 15,8 milj. kr., varav 9035000
kr. beräknats för jordbmksdepartementets kommittéverk-samhel och 6765000 kr.
för miljödatanämndens verksamhel. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget
en reservation av drygt 2 milj. kr.

Under
tiden juli - december 1979 har för kommittéverksamheten utbetalats 6,2 milj.
kr. från anslaget. Återstoden beräknas inte räcka för att täcka kostnaderna
under resten av budgetåret. Detta beror dels på att flera kommittéer
tillkallats, dels på att bl. a. bilavgaskommittén kommer att belasta anslaget
med betydligt större kostnader än som tidigare har beräknats. Jag räknar
därför med ett ytteriigare medelsbehov av 2 milj. kr. för jordbmksdepartementets
kommittéverksamhet under innevarande budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 20000

G.
Utbildning och forskning

[2]
G 8. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.
m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 30

denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 26
milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 12 milj. kr. enligt en
särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor
14 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Inredning

Byggnadsstyrelsen har redovisat behov av inredning till
ytterligare en byggnad för elevbostäder i Garpenberg. Denna skall uppföras för atl
flllgo-dose det behov av ytterligare 20 elevmm i Garpenberg som föreligger fr. n.
m. vårterminen 1981 med anledning av riksdagens beslut (prop. 1978/ 79: 100
bil. 13, JoU 1978/79: 20, rskr 1978/79: 253) att fr. o. m. höstterminen 1980
öka den åriiga antagningen till jägmästariinjen från 40 till 60 elever.
Kostnaderna för inredningen har preliminärt beräknats till 275000 kr. vid
inflyttningen. Denna beräknas kunna ske vid årsskiftet 1980/81. Med hänsyn
härtill är det enligt byggnadsstyrelsen nödvändigt att ärendet redovisas för
riksdagen i samband med tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1979/80.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har
redovisat ett behov av ytterligare medel för utmstningsändamål under
innevarande budgetår.

UUH disponerar under innevarande budgetår sammanlagt 17,8
milj. kr., inkl. ingående reservalion. Utbetalningarna för inköpt utrustning,
som hänför sig till utrustningsplanen för Sveriges lantbruksuniversitet m.m.,
har under perioden den I juli 1979 - den 31 december 1979 uppgått till i
genomsnitt 2,6 milj. kr. per månad eller sammanlagt till 15,7 milj. kr. Den I
januari 1980 återstod under anslagsposlen 2,1 milj. kr. För de sex månader som
återstår av budgetåret uppskattar UUH medelsbehovet till 15 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad byggnadsstyrelsen har anfört
förordar jag att för Ökad antagning till jägmästarlinjen förs upp en
kostnadsram av 275 000 kr. i gällande inredningsplan under Sveriges
lantbruksuniversitet.

Jag förordar att de ökade utgifter som föranleds av detta
inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Av UUH:s redovisning framgår att behovet av medel för att
tillgodose objekten i utrustningsplanen överstiger de anslag som anvisats för
ändamålet. Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen budgetåret
1979/80 bör 13 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 31

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inred

ning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom i

inredningsplanen uppförd kostnadsram i enlighet med vad jag

har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning för
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.,

3.
till Inredning och utrustning
av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. på tilläggsbudget Ul till
statsbudgeten förbudgeiårei 1979/80 anvisa elt reservationsanslag av 13000000 kr.

H.
Miljövård

[3]
H 18. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under förevarande anslagsmbrik
har på tilläggsbudget 11 till statsbudgeien för budgetåret 1978/79 förts upp
ett reservationsanslag av 5,5 milj. kr. Anslaget är avsett att täcka koslnadema
för saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp i enlighet med ett
saneringsprogram som lagts fram av länsstyrelsen i Malmöhus län.
Totalkostnaden för saneringsprogrammet har av länsstyrelsen beräknats till 11,5
milj. kr., varav 5,5 milj. kr. avser flden den Ijuni 1979-den 30 juni 1980.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län

I
skrivelse den 18 januari 1980 har länsstyrelsen framhållit att saneringskostnaderna
till följd av vissa ofömtsedda händelser blivit större än beräknat. Sålunda
har i samband med rivning av fabriksbyggnader konstaterats att vissa jordmassor
varit starkt förorenade vilket medfört behov av ytterligare undersökningar och
saneringsåtgärder. Till följd bl. a. härav har uppkommit merkostnader på
sammanlagt ca 2,6 milj. kr. Angivet belopp behöver enligt länsstyrelsen ställas
till förfogande för det fortsatta saneringsarbetet under resterande del av
innevarande budgetår. För budgetåret 1980/81 beräknar länsstyrelsen
medelsbehovet för ett fullföljande av saneringsprogrammet till 3.4 milj. kr.
Länsstyrelsen hemställer därför att sammanlagt 6 milj. kr. ställs till
länsstyrelsens förfogande för saneringsåtgärder under resterande del av
innevarande budgetår och budgetåret 1980/ 81. I särskilda promemorior från
länsstyrelsen och justitiekanslern har vidare frågan om den fortsatta
förvaltningen av de fastigheter i Teckomatorp som nu tillhör konkursboet efter
BT Kemi KVK Aktiebolag tagits upp. Som alternativa lösningar har därvid
angivits antingen att länsstyrelsen t. v. skall svara för förvaltningen eller
att fastigheterna skall överlåtas till Svalövs kommun.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 32

Föredraganden

Det
är angeläget att saneringsarbetet kan fullföljas i enlighet med föreliggande
program och på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande
sätt. Ytterligare medel behöver därför ställas till lånsstyrelsens förfogande.
På fllläggsbudget III för innevarande budgetår bör för detta ändamål anvisas
ett belopp av 4,5 milj. kr. Jag har därvid räknat med att länsstyrelsen efter
samråd med bl.a. statens naturvårdsverk återkommer med närmare beräkningar av
kostnaderna för det fortsatta saneringsarbetel efter utgången av år 1980. Från
anslaget bör också bestridas kostnadema för att åstadkomma en ändamålsenlig
förvaltning av berörda fastigheter sedan konkursförvaltningen avslutats. Det
bör ankomma på regeringen att pröva hur den fortsatta förvaltningen av
fastigheterna skall ordnas.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 4500000
kr.

I.
Idrott

[4]
I 2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 35,4
milj. kr. Från anslaget lämnas bl.a. bidrag till riksanläggningar för den
samlade idrottsrörelsens behov m. m.

Åreprojektet

Åreområdet
har sedan länge stor betydelse för turism och rekreation. Regionen har också
under större delen av 1970-talet varit föremål för särskilt intresse genom det s.
k. Åreprojektet. Vidare är Åre ett av de 25 särskilt angivna primära
rekreationsområden som riksdagen år 1975 fattade beslut om (prop. 1975:46, CU
1975/76: 2, rskr 1975/76:46). Till grund för de beslul som fallals har legat bl.a.
ett av turistkommittén år 1971 lämnat särskilt betänkande (Ds Jo 1971:5) Åre -
Utvecklingsplan för ett svenskl rekreationsområde.

Den
huvudsakliga inriktningen av Åreprojektet har lagts fast genom beslut av
statsmakterna under åren 1973-1977. Även därefter har emellertid Åreprojektel
på olika sätt behandlals av riksdag och regering.

T.
o. m. år 1976 uppgick statens bidrag till projektets finansiering till ca 50
milj. kr., varav ca 35 milj. kr. som bidrag och återstoden som lån. Bidragen
avsåg planerings- och projekteringskostnader, byggande av en kabinbana och en
mindre servering, skidliftar, stollinbana, utförsåkningsbackar, en raststuga
med servering och parkeringsplatser i Ullådalen,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 33

upprustning av Sylstationen samt ett s. k. alpint centrum
för utförsåkning i Åre.

Riksdagen fattade i maj 1977 beslut (prop. 1976/77: 98, KrU
1976/77: 46, rskr 1976/77:38) om riktlinjerna för Åreprojektels fortsatla ulbyggnad.
Därvid behandlades också frågan nm ytteriigare statligt ekonomiskt stöd till
projektet. De då beslutade åtgärderna vidtogs i syfte att, med bibehållen
målsättning för projektet, underiätta den fnrlsalta utbyggnaden i Åre. Lån om
sammanlagt 47 milj. kr. till kommunala investeringar i vatten, avlopp och vägar
m. m. saml till flnansieringen av underskottet i Åre Lift-och Kabinbane AB (ÅKAB)
m. m. medgavs.

Våren 1979 beslöt riksdagen (prop. 1978/79: 167, KrU
1978/79:27, rskr 1978/79:311) att genom ytteriigare lån om 30,3 milj. kr. bidra
till flnansieringen av utbyggnaden av vatten- och avloppssystemet jämte ett
reningsverk i Åre-Du vedområdet. Denna utbyggnad bedömdes som avgörande för
områdets möjligheter att öka sin kapacitet att ta emot turister. Utbyggnaden
har påbörjats och beräknas kunna slutföras under år 1981. Den har beräknats
kunna möjliggöra en tredubbling av den nuvarande båddkapaci-teten om ca 2 500
bäddar för turister under 1980-talet.

Under tiden efler 1977 års beslul har staten därutöver
genom regeringsbeslut bidragil till finansieringen av vandringsledssyslem,
vissa fiskevårdande åtgärder m.m.

De sammanlagda direkta statliga insatserna inom
Åreprojektet - frånsett lokaliseringsstöd, beredskapsmedel eller andra
generella stödformer snm kommit Åreområdet till godo - uppgår nu till ca 140
milj. kr. i form av bidrag och lån. 1 flera avseenden har statens medverkan
inneburit att projektet kommit att genomföras med väsentligt högre ambilionsnivå
än vad som angetts i de ursprungliga planerna. Delta gäller främst vatten- och
avloppssystemet inkl. reningsverket.

I anslutning till riksdagens beslut i maj 1977 uppdrog
regeringen åt beredningen för samordning av statens insatser för turism och
rekreation (rekreationsberedningen) att i samråd med Sveriges turistråd ulvärdera
Åreprojektel. Beredningen och turistrådet flck vidare i uppdrag alt genomföra
en kompletterande utredning av de objekt inom projektet som föreslagits men om
vilka ännu inte fattals beslut. Rekrealionsberedningen överlämnade ijuli 1979
sin redovisning av uppdragel till regeringen. Till denna fogades särskilda
rapporter från Statskonsult AB och Sveriges turistråd. Rapporterna belyser
planerings- och beslutsprocessen i Åreprojektel. Förslag redovisas vad gäller
dels organisation och planering m. m. av framtida turistprojekt, dels de marknadsmässiga
aspekterna på en fortsalt utbyggnad i Åreregionen.

Rekreationsberedningen

Rekrealionsberedningen anser alt Åreprojektet bör
fullföljas i stort sett enligt tidigare intentioner. De förbättringar som
beslutals av riksdagen 3 Rik.sdagen 1979/80. I saml. Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 34

beträffande dels det statliga regionalpolitiska stödet,
dels möjligheterna atf anslå slatliga medel för markinköp för
rekreationsändamål bedöms få betydelse för Åreprojektets genomförande.

Beredningen understryker behovel av en samordning mellan
olika intressenter i Åre och förutsätter att kommunen tar initiativ till atl
samarbetet ytterligare utvecklas. Förstärkta insatser behövs också för att
genom fysisk planläggning undanröja de oklarheter som flnns beträffande möjligheterna
att genomföra olika delar av projektet. En ytterligare förutsättning för etl
vidare statligt engagemang i Åre bör enligt beredningen vara att en
rekonstruktion av ÅKAB genomförs.

Beredningen anser det väsentligl alt staten vid planering
och utbyggnad av större turistområden inte tar över initiativet från
kommunerna. 1 stället bör statens insatser inriktas på att på olika sätt stödja
kommunernas egen kapacitet. En förutsättning för statligt stöd måste vara att
kommunen och turistnäringen själva anser en utbyggnad av turistnäringen
angelägen och av väsentlig betydelse i strävandena att utveckla näringsliv,
service och sysselsättning. Beredningen anser emellertid att erfarenheterna bl.
a. från Åreprojektets utbyggnad samtidigt visar på behovet av ett särskilt slatligt
stöd för extraordinära insatser i rekreationsområden.

Statskonsults rapporter beskriver utvecklingen av
Åreprojektet vad gäller såväl planer, investeringar och flnansiering som
organisation och marknadsföring. Statskonsult anser att en totalplanering -
innefattande bl.a. markanvändningsplaner, vatten- och avloppsfrågor samt
finansieringsplaner för delprojekten - skulle varit en naturlig bas för
projektets utveckling. Det under åren 19731978 verksamma planeringsorganet
Åre Planerings AB (ÅPAB) kom emellertid att dominera planeringsarbetet för
hela Åreområdet till följd av den tonvikt Åreprojektet gavs i den kommunala
planeringen. Statskonsult anser att brister i planering och organisation jämte
ett beroende av extern - framför allt statlig flnansiering av Åreprojektet
har verkat hämmande för lokala initiativ från projektets ledning, kommunen och
övriga näringsintressenter i Äre. Vidare framhåller Statskonsult de svårigheter
som funnits att samordna alla intressenter.

I en särskild studie som gjorts av Sveriges turistråd
framhåller rådet liksom Statskonsult, att organisationsbilden vad gäller
utveckling, drift och marknadsföring av Åre som turistnrt är komplicerad.
Turistrådet konstaterar dock att Åre har flera naturliga förutsättningar för
alt bli en attraktiv turistort såvål vinter som sommar samt atl de invesleringar
som gjorts i Åre-Duvedområdet gör alt området i dag är konkurrenskraftigt. Nu
råder också en bredare enighet beträffande framtida investeringar i området.
En förutsätlning för att ytteriigare investeringar skall ge önskad effekl är
enligt turistrådet en mer sammanhållen satsning på alt utveckla och sköta
turismen utifrån de resurser och förutsättningar som finns. Ett mer långtgående
samarbete blir därvid nödvändigt mellan de olika intressenterna. Turistrådet
framhåller också ÅKAB: s ansvar för fungerande liftsy-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 35

slem, nedfarter m. m. En åtgärd som bör prioriteras är
därför enligt turistrådet att ÅKAB rekonstrueras ekonomiskt, organisatoriskt nch
persnnellt samt att bolagets verksamhet fortsättningsvis kan drivas på nnrmala
företagsekonomiska villknr. I turistrådels förslag ingår såväl kumpletterande
investeringar bl.a. i furm av inläktsbringande skidliftar - snm avskrivningar
av befintliga lån i företaget. Turistrådet föreslår även att investeringar
görs i form av markpreparering för skidnedfarter, snökannner m. m. samt atl Åre
Strand byggs ul för summaraktiviteter. Turistrådet understryker vikten av att
turistsäsongen kan förlängas och att Åre blir attraktivt för luristbesök även
sommartid. Sammanfattningsvis bordel enligt turistrådet skapas förutsättningar
för atl Åreområdets intressenter skall kunna iniliera, finansiera och driva
den långsiktiga utvecklingen utan extranrdinära statliga engagemang.

Remissyttrandena

Förslagen har remissbehandlais och yttranden har lämnats
av statskontoret, riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk, statens
planverk, Sveriges turistråd. Svenska kommunförbundet. Svenska samernas
riksförbund samt Åre Lift- och Kabinbane AB. Etl gemensamt yttrande har
därtill lämnats av Jämtlands läns landsting, Åre kommun, Jämtlands-Härjedalens
turistförening. Till Fjälls Resor AB och Jämtfjäll ekonomisk förening.

I storl sett samtliga remissinstanser understryker behovet
av fasta organisaloriska former. Riksrevisionsverkei uch statskontoret förnrdar
all eknnumiska utredningar företas innan ytterligare investeringar gennmförs i
nmrådet. Det finns en allmän uppslutning kring kravet att Åreprnjeklet skall
slutföras i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare planer. Intressenterna i
Jämtland förutsätter i sitt gemensamma yltrande att sä sker med extraordinära insalser
från slalens sida. Ett flertal remissinslanser understryker vidare alt
initiativet inle får tas från kommunerna i turistområdena. Flertalet
remissinstanser uttalar sig positivt vad gäller rekonstruktion av ÅKAB eller
lämnar denna fråga utan kommentar. Samma förhållande gäller de av turistrådet
föreslagna investeringarna nch åtgärderna för att göra Åre-Duvednmrådet lill en
bättre turistnrt från marknadsföringssynpunkt. Svenska samernas riksförbund
anser alt en särskild ulredning bör göras rörande Åreprnjektets effekter på
rennäringen innm Kalls sameby samt all inga ytterligare statliga medel bör
satsas i Årereginnen innan resultatet av en sådan utvärdering reduvisats.

Föredraganden

Regeringen har i prup. 1979/80: 100 (bil. 13 s. 166)
uttalat alt Åreprnjek-tet bör slutföras samt att förslag därum skall föreläggas
riksdagen. Enligt min mening är det viktigt att nu ta till vara den vilja till
utveckling av prujektet snm flnns på regiunal och lokal nivå.
Kommunen och

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 36

turistnäringen har nu tagit upp överläggningar för atl
gemensamt lösa de organisatoriska frågorna. Detla innebär att den statliga
försöksverksamheten med utveckling av ett primärt rekreationsområde kan
avslutas och alt Åreområdet jämställs med andra primära rekreationsområden vad
avser statens engagemang.

Självfallet skall dock Åreområdet som ett av de 25 primära
rekreationsområdena inbegripas i del arbele som särskilt inriktas på dessa
områden. Så utarbetas just nu t. ex. utvecklingsprogram för de primära
rekreationsområdena. Detta arbete samordnas av rekreationsberedningen. Programarbetet
har i liden knutits till länsprogramarbetet och den fysiska riksplaneringen.
Regeringen har nyligen fattat beslut om rambelopp för utvecklingsarbetets
kostnader i vissa områden. Bl.a. Åreområdet omfattas av detta beslut. Jag vill
i detta sammanhang liksom rekrealionsberedningen peka på behuvet av en förslärkt
regional planering och organisation. Del primära rekreationsområdet Åre har slark
anknytning till lån och region i övrigt. I de flesta andra primära
rekreationsområden har skapats organ med företrädare för kommuner, landsting,
länsstyrelser, berörda näringar m.fl.

Turistrådet framhåller att särskilda resurser för produktulveckling
och marknadsföring är angelägna. Jag delar denna uppfattning, men är inte
beredd att nu förorda särskilda medel för detla ändamål. Behovet av statligt
stöd för att främja marknadsföringen av Åreområdet får täckas inom ramen för de
medel som slår till turistrådels förfogande. Med de åtgärder som vidtagits -
bl. a. byggandet av kabinbanan samt de ulbyggnadsplaner som föreligger
kommer Äreområdel att fä etl högt attraktionsvärde och en förbättrad konkurrenskrafi.
Därmed uppnås också positiva effekler för näringsliv och sysselsättning i
regionen.

Även enligt min mening bör en reknnstruktinn av del slag
Sveriges turistråd föreslagit ske beträffande ÅKAB. Etl av syftena med reknnstruk-liunen
bör vara alt företaget utan statlig medverkan skall kunna fungera på normala
företagsekonomiska villkor. Detla bedömer jag kunna uppnås genom atl staten
efterger sin fordran på lån i företaget. Efler samråd med chefen för
industridepartementet föreslår jag att regeringen efterger slatens fordran i
form av lokaliseringslån till elt belopp av 8 260000 kr. jämle upplupen ränla. Efler
samråd med chefen för budgetdeparlementet föreslår jag vidare alt regeringen
dels efterger statens fordran i form av villkorslån nm 30 milj. kr., dels
föreslår riksdagen all ÅKAB får göra investeringar i skidliftar m. m. med slatligt
bidrag inum en ram av 10 milj. kr. Jag avser vidare att senare denna dag
föreslå regeringen atl besluta om bidrag med sammanlagt 728 400 kr. till
byggande av en skidskolelifl och till belysning av en skidbacke inom ÅKAB;s
verksamhet samt om bidrag med 190000 kr. till kommunen för vissa åtgärder inom skid-
och vandringsledssystemet. Genom dessa olika ålgärder bör det vara möjligt alt
bl.a. förverkliga ÅKAB:s förslag att skapa ell attraktivt skidområde väster
och norr om kabinbanan.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 37

Genom de av mig föreslagna åtgärderna beträffande ÅKAB bör
balans kunna uppnås i företaget. Ränte- och avskrivningskostnaderna minskar
till följd av den kraftigt reducerade lånebelastningen och möjligheterna till
driftintäkter förbättras bl. a. genom en utökad skidliftskapacitet. Företaget
bör också bli i stånd att skapa utrymme för egna investeringar.

Mul bakgrund av att staten upphör med sina extraordinära
insatser bör staten fortsätiningsvis inte vara represenierad i bolagets
styrelse.

Investeringar i syfte att förlänga turistsäsongen i Åre
och främja sommarturismen är nödvändiga för en positiv utveckling av
Åreområdet. En förlängd säsong bör även kunna ge ökade intäkter till ÅKAB,
liksom flll turistnäringen i övrigt i området. Efter samråd med chefen för
budgetdepartementet ärjag beredd atl föreslå att medel reserveras inom en ram
av högst 5 milj. kr. som bidrag till finansieringen av sådana åtgärder. De
förslag som f. n. finns i detta avseende bör emellertid utvecklas ytterligare.
Efter förnyad framställning från Åre kommun bör de medel jag här angivit kunna
las i anspråk under en tvåårsperiod fr.o.m. budgetåret 1981/82. Medlen bör tas
frän reservationsanslaget Stöd till idroUen: Anläggnings-stöd m.m.,
anslagsposten Riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov m. m.

Jag vill vidare för riksdagens kännedom anmäla att under
samma anslag finns I milj. kr. reserverade för utbyggnad av skid- och
vandringsleder, rastplatser m. m. Jag förutsätter att, i den takt förslag
lämnas av kommunen eller andra intressenter inom Åreprojektet, medlen tas i
anspråk för att bidra till flnansieringen av delprojekt av allmännyttig och
inte direkt inkomstbringande karaktär.

De i rapporterna föreslagna investeringarna i snökanoner,
avsedda atl förlänga skidsäsongen, kan jag däremot inte biträda, bl. a. med
hänsyn till atl driftkostnaderna är otillfredsställande utredda.

Den av Svenska samernas riksförbund förordade ulredningen
av effekterna för rennäringen av ytterligare investeringar i Åreområdet finner
jag inte nödvändig mot bakgmnd av omfattningen och innebörden av de förslagjag
här har redovisat. De investeringar som möjliggörs berör i huvudsak Åre
samhälle samt kabinbaneprojektet. De investeringar i liftar m. m. på Åreskutan
som föreslås avser områden som redan är ianspråklagna för turism. Jag delar
dock uppfattningen att det finns skäl att noggrant följa effekterna för
rennäringen till följd av utvecklingen av Åreområdet. Ett fortlöpande lokalt
samråd mellan ren- och turistnäringarnas intressenter bör upprätthållas för atl
så långt möjligt nå lösningar som tillgodoser båda näringarnas intressen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
redovisade förslagen för avslutande av statens extraordinära engagemang i
Åreprojektet somjag har förordat,

2.
till Stöd till
idrotten: Anläggningsstöd m. m.på tilläggsbudget III flll statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 15 000000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 38

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5] 15. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.
m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett investeringsanslag av 90 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet
med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de
i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemsläller atl en kostnadsram för
följande objekt tas upp i investeringsplanen.

Sveriges lantbruksuniversitet Garpenberg

Ökad antagning till Jägmästarlinjen, byggnad för
elevbostäder. Enligt riksdagens beslul (prop. 1978/79: 100 bil. 13) skall den årliga
antagningen till jägmästarlinjen öka från 40 till 60 elever fr. o. m.
höstterminen 1980. Detta medför ett behov av ytterligare 20 elevbostäder i Garpenberg
fr.o.m. vårterminen 1981. För att tillgodose detta lokalbehov har byggnadsstyrelsen
redovisat ett byggnadsprogram som innebär att ytterligare en byggnad för
elevbostäder uppförs med i stort samma utformning snm två tidigare uppförda
sådana byggnader. Kostnaderna för byggnadsarbetena beräknas preliminärt till
ca 2,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979. Definitiv koslnadsram kan sättas
först sedan anbud inkommit. Den 14 februari 1980 uppdrog regeringen åt
byggnadsstyrelsen alt i enlighet med det redovisade byggnadsprogrammet
projektera ytterligare en byggnad för elevbostäder i Garpenberg.

För att inflyttning skall kunna ske redan vid årsskiftet
1980/81 krävs att byggnadsarbetena kan påböijas senast under maj 1980. Det är
därför enligt byggnadsstyrelsen nödvändigt att ärendet redovisas för riksdagen
i samband med tilläggsbudget 111 flll statsbudgeten för budgetåret 1979/80 så
att byggnadsuppdrag kan föreligga senast i mitten av sistnämnda månad.

Föredraganden

Med hänvisning till vad byggnadsstyrelsen har anfört i det
föregående förordar jag att följande nya kostnadsram förs upp i gällande
investeringsplan.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 39

Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekt Kostnads- Byggstart Färdig-

ram slällande

1979-04-01
år-mån år-mån

Sveriges
lantbruksuniversitet

Garpenberg

Ökad
antagning till jägmästariinjen,

byggnad
för elevbostäder 2600' 1980-05 1980-12

'
Preliminärt beräknad koslnadsram.

Kostnaderna
för objektet bör få beslridas av tillgängliga medel under anslaget. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen alt besluta om byggnadsarbelen vid Sveri

ges lantbmksuniversilet m. m. inom i investeringsplanen uppförd

kostnadsram i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

2. godkänna
vad jag har förordat i det föregående angående bestri

dande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid Sveriges lant

bmksuniversilet m. m.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 41

Bilaga
8

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder

Anmälan
till tilläggsbudget III till staUbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

A.
Handelsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. Till ändamålet har för budgetåret 1979/80 anvisats ett
reservationsanslag av 3 160000 kr. (prop. 1978/79: 100 bil. 14, NU 1978/79:27, rskr
1978/79:217). Reservationen från föregående budgetår uppgick till 677 530 kr.

För
utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1979/80 en sammanlagd medelsförbmkning
om ca 5,8 milj. kr. Ett ytteriigare medelsbehov föreligger således om 2 milj.
kr.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret
1979/80 anvisa eU reservationsanslag av 2000000 kr.

B.
Främjande av utrikeshandeln m. m.

[2]
B 2. Handelssekreterare. Under denna mbrik har för innevarande budgetår
anvisats (prop. 1978/79: 100 bil. 14, NU 1978/79: 27, rskr 1978/79: 217 och prop.
1979/80:25 bil. 8, NU 1979/80:16, rskr 1979/80: 114) eU reservationsanslag om
25 666000 kr.

Verksamheten
under förevarande anslag indelas i följande grenar eller program, nämligen
exportservice, projektverksamhet och uppdragsverksamhet. Dessutom finns elt
internprogram för administrativ verksamhet.

I
exportservice ingår de tjänster som handelssekreterare utför avgiftsfritt, l.ex.
rådgivning till besökande affärsmän, enklare vamförfrågningar och
rutinkorrespondens. Denna verksamhet finansieras av staten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 42

Projektverksamheten
omfattar de tjänster som handelssekreterarna ulför på uppdrag av Sveriges
exportråd och som hell eller delvis finansieras av staten med särskilt anslagna
medel för exportfrämjande ändamål.

Uppdragsverksamheten
omfattar de tjänster som handelssekreterarna utför på särskild beställning och
mot särskild avgift för enskild abonnent hos Sveriges exportråd.

Under
anslaget finansieras även externa utgifter, s. k. gemensamma utgifter i handelssekrelerarverksamhelen
såsom för rekrytering, vissa resor, flyttning m. m., liksom utgifter för
lokala rådgivande organ vid vissa handelskontor.

I
uppdrags- och projektverksamheten föreligger en fldsförskjutning mellan
utgifter och inkomster vilket för med sig likviditetsproblem vid slutet av
varje budgetår. Hämtöver har handelssekreterarna behov av kapital till vissa
förskott, bank och kassamedel vid handelskontoren samt postgiromedel. Under
löpande budgetår har handelssekreterarna av regeringen medgivits disponera de
medel som anslagits för exportservice som rörelsekapital. Sammantaget uppgår
behovet av rörelsekapital till storleksordningen 10 milj. kr.

Behovel
av rörelsekapital mot slutet av budgelåren har hillills tillgodosetts
huvudsakligen genom att reservationer under anslaget har kunnat utnyttjas och
att Sveriges exportråd förskottsvis tillhandahållit medel för projektprogrammet.
Detta förhållande har inneburit atl de samlade resurser som riksdagen har
ställt till förfogande för exportfrämjande åtgärder inte helt kunnat tas i
anspråk i avsedd utsträckning. För att bl. a. kunna frigöra nu bundna medel bör
därför för handelssekreterarnas verksamhel få disponeras en rörlig kredit i
riksgäldskontoret i likhet med vad som gäller för andra slatliga myndigheler
som bedriver uppdragsverksamhel.

Enligt
5 § i avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges
exportråd skall exportrådet planera och leda handelssekrete-ramas verksamhet
med medel som staten släller till förfogande. Avtalet innebär att Sveriges
exportråd bl. a. har att fömtse behovet av rörelsekapital i
handelssekreterarnas verksamhet liksom ansvara för att likviditeten tillgodoses.
Det bör därför ankomma på Sveriges exportråd att få utnyttja den rörliga kredit
som erfordras för handelssekreterarnas verksamhet. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen

att
uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att till verksamheten under anslaget
Handelssekreterare ställa en rörlig kredit om högst lOOOOOOO kr. till
förfogande att utnyttjas av Sveriges exportråd.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 43

KAPITALBUDGETEN

II. Statens
allmänna fastighetsfond

[3]
16. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Under denna mbrik har på statsbudgeten
för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 3 215000 kr. Vid
budgetårets ingång fanns en behållning av 848621 kr. under anslaget. Från
anslaget bestrids utgifter för anskaffning av markområden och byggnader
avsedda att tillgodose behovet av expeditions- och förrådslokaler för de
regionala och lokala tullmyndigheterna. Byggnadsverksamheten omfattar även
region- och områdesbaser för olje- och kemikaliebekämpning m. m.

Regionbas
för oljebekämpning, Djurö

En
redogörelse för projektet har lämnats senast i prop. 1979/80: 100 (bil. 14 s.
171). Generallullslyrelsen har hemställt att regeringen föreslår riksdagen att
på tilläggsbudget III flll statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ytterligare
2,5 milj. kr. för byggande av regionbas för oljebekämpning. Djurö.
Totalkostnaden är enligt styrelsen numera beräknad till 12418000 kr., varav 7
540000 kr. faller på tullverket och 4813000 kr. på televerket.

För
budgetåret 1978/79 anvisades 440000 kr. för projektering, markförvärv och gmndundersökning
av regionbas Djurö. Innevarande budgetår disponerar generaltullstyrelsen 3,1
milj. kr. för uppförande av regionbasen. I prop. 1979/80: 100 har under
anslaget G 3. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1980/81
tagits upp vissa merknstnader nm 1,5 milj. kr. för markförvärv m. m.

Föredraganden

Som
jag anförde i prop. 1979/80:100 (bil. 14 s. 173) har det sedan byggnadsarbetena
på regionbasen påbörjades visat sig att gmndförhållan-dena är sämre än vad den geotekniska
undersökningen, som låg till gmnd för upphandlingen, utvisade. Storleken av
merkostnaderna kunde vid denna tidpunkt inte beräknas med säkerhet.
Generaltullstyrelsen har nu beräknat kostnadsökningen för tullverkets del till
ca 4 milj. kr. Jag godtar generaltullstyrelsens beräkning. Med hänsyn till fldplanen
för arbetena bör 2,5 milj. kr. anvisas redan innevarande budgelår. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 2500000 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 44

V.
Fonden för låneunderstöd

[4]
9. Försörjningsberedskapslån. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
innevarande budgetär anvisals ett investeringsanslag av 85,4 milj. kr. Medel
har därvid för programmet Kemiska produkter m. m. beräknats flll 1,5 milj. kr.
I prop. 1979/80: 101 med förslag om fllläggsbudget II flll
statsbudgeten har dämtöver under detta anslag upptagits ytterligare 2 milj. kr.
till programmet Kemiska produkter. Detta belopp har tillgodosetts genom ompriorilering
inom ramen för redan anvisade medel för beredskapslagring av kemikalier under
investeringsanslaget Lagring för beredskapsändamål.

Regeringen
har den 29 november 1979 uppdragit åt Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
att utreda alternativa meloder att på sikt tillgodose beredskapsbehovet av
medicinsk röntgenfilm, grafisk film, fotosätt-ningspapper och fotopapper.

Regeringen
har vidare i väntan på resultatet av denna utredning den 20 december 1979 uppdragil
ål ÖEF alt inom en kostnadsram av 850000 kr. per månad för tiden fr. o. m. den
1 januari 1980 nch längst t. o. m. den 30 juni 1980 teckna avtal med Ceaverken
AB om upprätthållande av produktion och produktionskapacitet som erfordras för
att trygga försörjningsberedskapen i fråga om medicinsk röntgenfilm och fotosättningspapper.

ÖEF
har med skrivelse den 21 januari 1980 överiämnat ett avtal som tecknats med Ceaverken
AB under angivna fömtsättningar och hemställt om att erforderliga medel skall
ställas till förfogande. Avtalet gäller under förutsättning av statsmakternas
godkännande.

Jag
förordar att det totala medelsbehovei på högst 5,1 milj. kr. som ÖEF:s avtal
med Ceaverken AB omfattar tillgodoses dels genom omprioriteringar inom ramen
för redan anvisade investeringsmedel över statsbudgeten, dels genom alt
ytterligare medel slälls till ÖEF:s förfogande. Genom omprioriteringar inom
programmet Kemiska produkler m. m. beräknarjag atl 2 milj. kr. som för
budgetåret 1979/80 anvisats för beredskapslagring av kemikalier under investeringsanslaget
Lagring för beredskapsändamål skall kunna frigöras. Av budgettekniska skäl
måste nya anslag tas upp på tilläggsbudget för omprioriteringen till
försörjningsberedskapslån. Motsvarande belopp kommer inte att utnyttjas under
anslaget Lagring för beredskapsändamål. Det resterande medelsbehovet av 3,1
milj. kr. bör tillgodoses genom att ytterligare medel anslås på
tilläggsbudget.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 5 100000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 45

Bilaga 9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-03-20

Föredragande: statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna 1,
2 och 3; statsrådet Anderssnn såvitt avser punkten 4

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har på statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisats ett reservatinnsanslag av 13 758000 kr., varav
6686000 kr. till anslagspnsten Övrig utredningsverksamhet. Under tiden
juli-december 1979 har utbetalats närmare 6 milj. kr. från anslagsposten.
Återstoden beräknas inte räcka till för att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten
under resten av budgetårel. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 4,5
milj. kr. till anslagsposlen Övrig utredningsverksamhet under innevarande
budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III flll
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 4 500000
kr.

B. Arbetsmarknad m. m.

[2] B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning. På statsbudgeien
för budgetåret 1979/80 har under ifrågavarande anslag anvisals sammanlagt
2138668000 kr. Medlen förs över till arbetsmarknadsutbildningsfonden, vilken
dämtöver också lillförs medel från arbetsgivare i enlighet med lagen (1975:
335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. Från fonden
bestrids kostnaderna för delprogrammel Arbetsmarknadsutbildning inom programmet
Yrkesmässig och geografisk rörlighet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 46

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hemställde i skrivelse den 2
november 1979 alt ytteriigare 800 milj. kr. skulle anvisas under anslaget.
Efter förslag av regeringen (prop. 1979/80: 101, AU 1979/80: 15, rskr 1979/80:
159) har riksdagen sedermera på tilläggsbudget II förbudgeiårei 1979/80 anvisal 629 milj. kr. under
anslaget. Av detta belopp avsågs enligt proposilionen 200 milj. kr. alt täcka
överskjutande utbetalningar från budgetårel 1978/79. Resterande 429 milj. kr.
avsågs dels uigöra kompensalion för höjda utbildningsbidrag (enligt nya regler
från den 1 juli 1979), dels täcka kostnaderna för en beräknad ökning av anlalel
utbildningsveckor. 1 prupnsitiunen anmäldes atl frågan nm ökade anslag till skulöverstyrelsen
(SÖ) flck anstå i avvaktan på ett bättre underlag för medelsberäkningen.

Med skrivelse den 4 februari 1980 har SÖ överlämnat en prnmemnria
med närmare beräkningar av medelsbehnvet för verksamhelen under 1979/ 80. Av
promemorian framgår följande.

SÖ har i sin anslagsframslällning för budgeiårei 1979/80 beräknai
medelsbehovet utifrån antagandel atl inga väsentliga förändringar med avseende
på yrkesinriktning och lokalisering av utbildningen skulle ske jämfört med budgelåret
1977/78.

Ett stort antal utbildningar har dnck ändrats lill
innehåll och nmfatlning nch även Inkaliseringen har påverkats t. ex. genum
inrättande av fliialer lill AMU-center. För atl tillguduse behuvet av
arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomar beräknas 15 milj. kr. för köp
av utbildning hos andra uibildningsanordnare.

Som en följd av beställningar från AMS har
utbildningskapaciteten ulökats med ca 12 % från 1977/78 till andra halvåret
1979. Ökningarna har bl.a. gällt allmän teoretisk preparandkurs, svenska för
invandrare, kurser inom tillverkning nch maskinskölsel, Iranspnrl nch kummunikatinn
saml servicearbete. Det ytterligare medelsbehnvet till följd av den reduvisade
kapacitetsökningen, inkl. nämnda 15 milj. kr., beräknas sålunda till tutalt 95
milj. kr.

Till följd av träffade löneavtal, snm ej kunde beaktas i anslagsframslällningen
beräknar SÖ ett ökat medelsbehnv för löneknstnader med sammanlagt 55 milj. kr.
Därtill beräknar SÖ elt ytterligare medelsbehov av 55 milj. kr. snm knmpensatinn
för atl arbetsmarknadsutbildningsfnnden till följd av övergång till det slalliga
lönesystemet (SLÖR) under innevarande budgetår kummer atl belastas med trettun månadslöneulbelalningar
mnt nurmalt tniv.

Föredraganden

De beräkningar snm SÖ nu har rednvisat visar att elt
belopp av 110 milj. kr. behöver tillföras fonden för alt täcka knslnader för avlalsenliga
lönehöjningar nch vissa knslnader snm uppstår i samband med övergången lill SLÖR.
Jag förnrdar all så sker gennm anslag på tilläggsbudget 111 för budgetåret
1979/80.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 47

I fråga om det återstående beloppet, eller 95 milj. kr.,
är beräkningsunderlaget fortfarande osäkert. Jag kan därför inle biträda SÖ:s
yrkande på denna punkt. Jag räknar således med att den planerade
utbildningsvolymen skall kunna genomföras med nuvarande anslagsbelopp inkl.
del till-läggsanslag som jag nyss har förordat. Skulle det emellertid visa sig
att lillgängliga medel vid budgetårets utgång inte täcker utbetalningarna får
frågan om hur ett eventuellt underskoU skall läckas tas upp när belaslningen
på fonden under budgetåret 1980/81 kan närmare överblickas.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på
tilläggsbudget III till statsbudgeien för budgetåret 1979/80 anvisa ell anslag
av I lOOOOOOO kr.

C. Arbetsmiljö

[3] C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett anslag
av 214 milj. kr. Härav har under delprogrammet Arbetsmarknadsinstitut beräknats
206850000 kr. För lönekostnader avseende personal vid arbetsmarknads-insfltuten
har beräknats 105 365000 kr. och för Inkalknstnader 23 500000 kr.

Medlen disponeras av AMS för överföring till
arbetsmarknadsutbildningsfonden.

Föredraganden

Våren 1979 beslutade riksdagen (prop. 1978/79:73, AU
1978/79: 20, rskr 1978/79: 186) om grunder för inrättande av
arbetsmarknadsinstitut inom arbetsmarknadsverket och anvisade samtidigt - på
grundval av förslag i budgetpropositionen för 1979/80 - medel för verksamheten.

AMS har i skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet den
25 januari 1980 - i enlighet med vad jag anförde i budgetpropositionen för
1979/80 -närmare beräknat lönekostnaderna för personal vid arbetsmarknadsinstituten
under institutens första verksamhetshalvår.

Enligt styrelsens beräkning knmmer utgifterna för löner lill
personalen att uppgå till 113,4 milj. kr., vilket innebär en merkostnad om ca 8
milj. kr. i förhållande lill därför anvisade medel. Till grund för styrelsens
beräkning ligger det löneläge som gäller från den I november 1979, en
uppräkning med ca 4,2 milj. kr. jämfört med tidigare lönenivå. Däremot har inte
medräknats kostnader för lakar- och styrelsearvoden, korttidsvikarier på vissa
funktioner och heller inle lönetillägg och L-ATF-medel.

Kostnaderna under igängsättningsskedel beror dock i hög
grad på i vilken takt vakanta tjänster kan tillsättas och övertalig personal ompla-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 48

ceras. Enligt AMS bedömning kommer inbesparingar på icke
tillsatta tjänster att balansera dessa kostnader och även löneomräkningen den 1
november 1979 nm 4,2 milj. kr. Uiöver anvisade medel 105 365000 kr. skulle
därför erfordras ytterligare 3,9 milj. kr. för löner. För egen del beräknarjag
behovet av ytteriigare medel härför till 3 milj. kr.

1 budgetpropositionen för 1979/80 har beräknats 23,5 milj.
kr. för Inkalknstnader.

Arbetsmarknadsinstitutens lokaler har i slor utsträckning
övertagits från tidigare huvudmän. Regeringen har genom beslut den 17 maj, 16
augusti nch 13 december 1979 godkänl avtal som statens förhandlingsnämnd träffat
med berörda huvudmän för arbetsvårdsinslilul resp. arbelspsykologiska inslitut
bl. a. om överiåtelse av lokaler m. m.

Kostnaderna för övertagna lokaler uppgår enligt AMS beråkningar
till 24,6 milj. kr. inkl. engångskostnader för vissa investeringar i dessa
lokaler. Somjag närmare redovisat i prop. 1979/80:93 om vissa kompletlerande
åtgärder i fråga om anställning med lönebidrag, yrkesinriktad rehabilitering m.m.,
tillkommer kostnader för nytillförhyrningar och lokalförändringar, som blir en
följd av att verksamheten decentraliseras. Dessa kostnader beräknas uppgå till
3,5 milj. kr. under budgelåret 1979/80, inberäknal engångskostnader för
förändring av övertagna lokaler. Sammanlagt beräknar AMS alt lokalkoslnaderna
kommer att uppgå till 27,5 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

En relativt omfattande förläggningsverksamhel - elevinlernal
- har tagits över till institutsorganisationen. Enligt AMS kan ulgifterna för
dessa beräknas uppgå till 3,1 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

Sammantaget beräknar således AMS alt kosinaderna för
lokaler kommer alt översliga härför beräknade medel med 7,1 milj. kr.

Jag beräknar den sammantagna merkostnaden för
arbetsmarknadsinstitutens verksamhet under budgetårel 1979/80 till 10 lOOOOO
kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag
av 10 lOOOOO kr.

D. Invandring m. m.

[4] D 3. Åtgärder för invandrare. Under anslagsposten
Bidrag lill sliftelsen Invandrartidningen har i statsbudgeten för innevarande
budgetår under denna rubrik anvisals elt reservationsanslag av 2 925 000 kr.

Stiftelsen Invandrartidningen

I skrivelse den 4 februari 1980 har sliftelsen Invandrarlidningen
hem-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 49

ställt om bl.a. ytterligare statsbidrag med 216000 kr.
under innevarande budgetår i syfte att täcka etl beräknat underskott i
verksamheten. De allmänna kostnadsstegringarna och oförutsedda prishöjningar på
för verksamheten vitala områden har inte kunnat motsvaras av tillräckligt
stora intäktsökningar.')

Föredraganden

Invandrartidningen har sedan starten år 1967 visat sig
vara etl effekiivt medel för samhällets informalion till invandrare. I samband
med 1975 års invandrarpoliliska beslut gjorde riksdagen i elt vidare sammanhang
en positiv bedömning av verksamhelens inriktning. Det är angelägel att stiftelsen
ges resurser så att verksamhelen kan bedrivas i huvudsakligen samma omfattning
som hittills.

Mol dennabakgrund och med hänsyn bl. a. till den för
tidningsverksamheten ogynnsamma kostnadsutvecklingen förordar jag att
statsbidraget till stiftelsen Invandrartidningen för innevarande budgetår höjs med
150000 kr. till sammanlagt 3 075 000 kr. Härav ulgörs 85 000 kr. av ett engångsbidrag
för att täcka vissa investeringskostnader i samband med flyttning till nya
lokaler.

Mot bakgmnd av vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen

alt lill Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 150000
kr.

') Frågan om bidrag till stiftelsen Invandrarlidningen för
budgetåret 1980/81 behandlas i regeringens proposition 1979/80:94.

4 Riksdagen 1979/80. I .saml. Nr 125

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 51

Bilaga
10

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Danell

Anmälan
till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

D.
Lantmäteri- och kartväsendet

D 7.
Lantmäteriet: Täckning av förluster i förrättningsverksamheten. Något anslag
för detta ändamål har inte tagits upp i statsbudgeten för budgetåret 1979/80.

Kostnaderna
för lanimäteriets förrällningsverksamhel skall i princip täckas av avgifter som
tas ut av sakägare enligt lantmäteritaxan (1971: 1101, omtryckt 1976:491,
ändrad senast 1979: 1070). För verksamheten disponeras ett formellt s. k. I 000-kronorsanslag,
anslaget D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet. Anslaget får
inte visa upp någon belastning vid utgången av budgetåret.

Förrättningsverksamheten
har under senare år, trots stora taxehöjningar, gått med förlust. Det
balanserade underskottet i verksamheten uppgick vid utgången av budgetåret
1976/77 till nära 20 milj. kr. Riksdagen anvisade på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (prop. 1977/78: 101, CU 1977/78: 10, rskr
1977/78: 135) ett förslagsanslag av 22 milj. kr. för att täcka detta underskott
jämte ränta. En ytterligare förlust om 8,8 milj. kr. redovisades per den 31
december 1977. Riksdagen anvisade på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 (prop. 1978/79: 101, CU 1978/79:8, rskr
1978/79: 140) eU anslag av 10,2 milj. kr. för täckning av detta underskott
jämte ränta.

Statens
lantmäteriverk (LMV) har i förslag till anslagsframställning för budgetåret
1980/81 konstaterat en förlust av 8,4 milj. kr. av förtättnings-verksamheten
per den 31 december 1978. Den taxehöjning som skedde fr. o. m. den 1 januari
1978 har fömtsätts ge full kostnadsläckning i verk-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 52

samheten under kalenderåret 1978. LMV hemsläller därför atl
bidrag ges till förlusten per den 31 december 1978 med 8,4 milj. kr. jämte
ränta fram till utbetalningslidpunkten.

Föredraganden

Kravel pä full kostnadstäckning i lanimäteriets
förrättningsverksamhet innebär givetvis att avgifterna enligt lantmäteritaxan
skall sättas så alt förlust inte uppknmmer. Mnt bakgrund av de senaste årens stnra
taxehöjningar har det emellertid enligt min mening inte varit möjligt att
täcka den nu aktuella förlusten gennm en i mnlsvarande mån ökad höjning av avgifterna
år 1980. En sådan ålgärd skulle innebära all taxan per den I januari 1980
skulle ha behövt höjas med ca tiu prncentenheler utöver de höjningar som
bedömts erfnrderliga i syfle att erhålla kustnadstäckning för verksamheten t. n.m.
budgetåret 1980/81.

Regeringen har på min föredragning beslutat um höjning av lanlmälerilaxan
fr. n.m. den I januari 1980, sakersättningarna med ca 28% uch tidersätlningarna
med ca 13%. Taxan har beräknals ge balans mellan intäkter och kostnader i verksamhelen
l.o.m. budgetåret 1980/81. Jag anser att taxehöjningen är uroväckande slur mnt
bakgrund av de laxehöjningar snm regeringen har gennmfört under senare år. Jag
avser därför föreslå regeringen atl en utredningsman får i uppgift att se över lantmäteritaxan.
Uppgiften bör bli att dels utvärdera de taxeprinciper sum tillämpas, hur de
uppfylls och om beräkningsmelnderna är gudtagbara samt bedöma möjligheterna lill
ökad prnduktivitel, dels föreslå lämpliga ändringar i taxesällningen.

Jag tillstyrker sålunda LMV:s hemställan uch förnrdar etl lilläggsanslag
av 9,9 milj. kr. för att täcka förlusten. Anslaget svarar mul den beräknade
förlusten i verksamheten under tiden den I januari-den 31 december 1978, 8,4
milj. kr., jämle ränlekustnader för rörlig kredit på beloppet fr. u. m. den I
januari 1979 fram till den tidpunkt då medel beräknas kunna ställas lill förfugande.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Lantmäteriet: Täckning av förluster 1 förrältnlngsverksam-heten
på tilläggsbudget 111 lill slalsbudgeten för budgetåret 1979/ 80 anvisa elt
förslagsanslag av 9900000 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 53

Bilaga 11

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande: statsrådet Åsling såvitt avser punkterna 1
-8 nch 10-11, statsrådet Petri såvitt avser punkl 9

Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

fl] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för budgelåret 1979/80 anvisats etl reservationsanslag av 20
milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservalion på anslaget av 11 342 140
kr. På tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (prop.
1979/80: 25 bil. 1 1. NU
1979/80: 16, rskr 1979/80: 114) har anvisats ytterligare 26,3 milj. kr. Vid
utgången av februari 1980 hade av anslaget förbrukats 45 129 751 kr. Detla
innebär atl det under anslaget flnns tillgängligt 12 512 389 kr.

En genomgång har visat alt tillgångliga medel inte räcker
för de anspråk som slälls på utredningsverksamheten under resten av detta
budgetår. Kostnaderna för reaktorsäkerhetsutredningen (1 1979:07) och
konsekvensutredningen (I 1979:08) beräknas sålunda sammanlagi uppgå till ca
7,5 milj. kr., varav hitlills 6015 600 kr. har utbetalats. Vidare medförde! slora
antal utredningar som tillsattes under första hälften av år 1979 nu kostnader
som inle kunde förutses när medelsbehovet under anslaget beräknades. Bland
dessa utredningar kan nämnas, oljeersällningsdelegalionen (I 1979:01), försvarsmaterielinduslriutredningen
(I 1979:02), utredningen (I 1979: 10) om myndighetsorganisationen inom
energiområdet m.m., industristödsutredningen (I 1979: 17) och utredningen (I
1979: 18) om skogsinduslrins virkesförsörjning. Härtill kummer också kostnader
för olika undersökningar nch utredningar snm utförs på departementets
föranstaltande, främsl gäller delta frågor med anslutning till varvsindustrin.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 54

Efter samråd med statsrådet Petri beräknarjag det
ytterligare medelsbehovet till 13,5 milj. kr.

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 13 500000
kr.

[2] A 4. Extra utgifter. Under denna rubrik har i slalsbudgeten
för budgelåret 1979/80 anvisats etl reservationsanslag av 385 000 kr.

Efter bedömning av kostnaderna för väntade utländska besök
och bl. a. mölen med de blandade kommissionerna för ekonomiskt, industriellt, tekniskl
och vetenskapligt samarbele harjag funnit att anslaget innevarande budgetår bör
lillföras ytterligare 67000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att till Extra utgifter på lilläggsbudgel III flll
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservalionsanslag av 61000 kr.

B. Industri m. m.

|3] B 19. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit. Under denna rubrik har i slatsbudgelen för
innevarande budgetår tagils upp ett förslagsanslag av 15 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78: 155 bil. 3, NU
1977/78:73, rskr 1977/78:379) får AB Svensk Exportkredit (SEK) inom en ram av
10000 milj. kr. lämna exportkrediter eller utfästelser därom under en
försöksperiod från den I juli 1978 till den 30 juni 1981. Löften om statsstödd
kredit som ännu inte har accepterats av kunderna avräknas mot den beslutade
ramen med f.n. 25%. Efter riksdagens beslul i december 1978 ingår numera även
export av nybyggda fartyg i försöksverksamheten (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:
14, rskr 1978/79: 115).

Reglerna för kredilgivningen återflnns i förordningen
(1978:404) om exportkreditflnansiering med statligt stöd, m.m. (ändrad
1978:996). Villkoren för krediterna skall stå i överensstämmelse med den
överenskommelse om rikllinjer för begränsning av statligt stöd till exportkreditgivning
snm Sverige har biträtt, den s. k. cnnsensusöverenskommelsen, samt med
tillämpningen av överenskommelsen. SEK:s kostnader vad gäller skillnaden
mellan upp- och utlåningsräntor saml kursförluster ersätts av staten. SEK har
att inkomma med framställning om kostnadstäckning för räntedifferenser och
eventuella realiserade kursförluster lill regeringen årsvis i efterskott.
Kostnaderna belastar detta anslag.

Per den I juli 1979 uppgår ulestående löften om statsstödd
exportkredit till 4 880 milj, kr. Därutöver har avtal om exportkrediter
träffals flll ett sammanlagt belopp av 1 301 milj, kr. varav 250 milj. kr. har
utbetalats. Av

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 55

den Intala ramen på 10000 milj. kr. hade vid den
tidpunkten 2 521 milj. kr. avräknats. Utnyttjandet har därefter ökat snabbt.

SEK har i skrivelse den 8 februari 1980 anhållil um en
ökning av lutalramen för exportkreditgivning från 10000 milj. kr. till 18000
milj. kr. under försöksperioden. I skrivelsen framhålls bl. a. alt behovet av refinansiering
av statsstödda exportkrediter för fartyg kommer att bli betydligt mer
omfattande än tidigare bedömningar har pekat på. Vidare förutses en allmän
ökning av behovet av refinansiering av statsstödda expnrtkrediter uiöver det snm
förutsattes i det ursprungliga beslutet. SEK understryker i en särskild
skrivelse den 20 februari 1980 att behuvet av statsstödda expnrtkrediter nu
ökar snabbare nch hemsläller om en ökning till 20000 milj. kr. Sålunda beräknar
SEK atl vid försöksperiodens slut 6000 milj. kr. av ramen kan behöva utnyttjas
för refinansiering av fartygskrediler. Krediter för export till Folkrepubliken
Kina resp. Snvjelunionen beräknas la vardera 2000 milj. kr. i anspråk.
Tillsammans med etl behov för övriga krediter på 9000 milj. kr. och en reserv
på 1 000 milj. kr. beräknas behovet av totalram till 20000 milj. kr. Av
totalramen var den 20 februari 1980 sammanlagt 5 870 milj. kr. utnyttjade. De
affärer som är under behandling visar enligt SEK att ramutnyttjandet kan öka
snabbt den närmaste tiden.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen av den 8 febmari
1980 inkommit från fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskonlorel
samt från nämnden för fartygskredilgarantier (FKN). Fullmäktige i riksbanken
ifrågasätter SEK-systemets omfattande subventionering av en del av Sveriges
export och den styrning till vissa länder, främst utvecklingsländer och stalshandelsländer,
som systemet medför. Det flnns vidare enligt fullmäktige anledning att mer
ingående pröva argumentet att Sverige måste följa andra länders subventionerade
kreditvillkor när subventionsinslaget lenderar att öka. Fullmäklige förordar
att en översyn av systemet görs och alt det därvid övervägs om subventioneringsgraden
bör sänkas. En vidgning av ramen bör enligt fullmäklige anstå tills denna
översyn har gjorls. Fullmäktige i riksgäldskontoret har inle något atl erinra mol
bifall till SEK:s framslällning och förutsätter att SEK i största möjliga
utsträckning söker finansiering utomlands. FKN, som tillslyrker SEK:s begäran,
framhåller alt behovet av flnansiering av fartygsexpnrt år svårbedömt men
godtar SEK:s bedömning att 6000 milj. kr. av ramen behöver utnyttjas för detla
ändamål. FKN fömlsälter alt den av SEK yrkade reservramen på 1 000 milj. kr.
skall kunna ulnylljas för fartygsflnansiering om det behövs.

För egen del villjag anföra följande. Statsstödda
exportkrediter genom SEK har nu lämnats sedan den I juli 1978. Systemet har
utnyttjats mer än vad som förutsågs när det infördes. Vidare har genom
riksdagens beslul refinansiering av fartygskrediter med 2 500 milj. kr.
inkluderats i ramen. Utvecklingen har lelt till en markant ökning av SEK:s flnansiering
av exportkrediter. Särskilt anmärkningsvärt har varit den stora volymen löften
som har begärts i samband med företagens offerter på exportmarkna-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 56

der. Den snabba ökningen av marknadsräntorna för flertalet
valutor hittills under försöksperioden har letl till atl subventionsåtagandet
från slatens sida har ökat. Del har hitlills inte gått atl få förslåelse bland
andra länder för en höjning av de lägsta räntesatser som får tillämpas enligt
den s. k. cnnsensusöverensknmmelsen. Ett utredningsarbete med sikte på en begränsning
av subventionsinslaget pågår dock inom överenskommelsens ram. Med hänsyn till
det starka behovet för svensk induslri alt ha tillgång till konkurrenskraftig flnansiering
av exportfordringarna förordar jag trots det ökade subventinnsinslaget all
ramen nu utökas. Eftersom bara drygl ett år återstår av försöksperioden bör en
ökning av ramen från 10000 milj. kr. lill 18000 milj. kr. vara tillräcklig. Jag
vill vidare nämna atl jag avser atl inom kort återkomma lill regeringen i fråga
om utvärdering av försöksverksamheten. Jag kommer i det sammanhanget atl la
upp de frågor som fullmäktige i riksbanken har väckt i sitt remissyttrande. Jag
vill erinra om att regeringen redan nu har möjlighel att ändra villkoren inom
ramen för våra internationella åtaganden.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen föreslår riksdagen

att medge att statsstödd exportkredit genom AB Svensk
Exportkredit lämnas inom en ram av 18000000000 kr.

[4] Garanti för lån till ett aktiebolag för
miljöskyddsfrågor. Miljöskydd i vid bemärkelse har blivit en internationellt
intressant fråga. Under senare år har ett anlal konventioner undertecknats som
reglerar den marina miljön. Den viktigaste av dessa är den s. k. MARPOL 1973 CONVENTION
som reglerar utsläpp av såväl nlja som kemikalier, toalettavfall och fast
avfall. MARPOL-konventionen är en serie genom FN:s försorg upprättade re-kommendationer
lill medlemsländerna om hur de bör agera i marina miljöskyddsfrågor.
Konventionen har visserligen hittills ratiflcerats av endast etl fålal stater,
men den har lett till all ett antal regionala konventioner har slutits som är inriktade
på att begränsa alla slags utsläpp.

Miljövårdsfrågor har tidigt rönt ett stort intresse i
Sverige. På många områden anses Sverige också vara ett föregångsland. Väridens
första miljövårdskonferens anordnades också i Sverige år 1972.

Svensk teknik innm miljöskyddsområdet ligger långt framme.
Mot denna bakgrund har idén fötts all pä ett organiserat sätl dels förmedla
och erbjuda svenskt kunnande och utbildning i miljöskyddsfrågor, dels marknadsföra
svenska systemlösningar för miljöskydd.

Under hösten 1978 ägde elt anlal möten rum med
representanter för Svenska Varv AB, sjöbefälsskolan i Malmö, Malmö kommun och
svenska tillverkare av miljöskyddsulrustning för att diskutera möjligheterna
till bildande av någnn furm av paraplyorganisation. 1 detta syfte bildade
Svenska Varv Utveckling AB ett särskilt bolag för miljöskyddsfrågor, Swedish Environmental
Protection Services AB (SEPS).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 57

Ett dotterbolag till Svenska Varv, Karlskronavarvci AB,
och dess dotterbolag Göteverken Sölvesborg AB hade sedan lång lid undersökt
vissa produkter och affärsidéer inom miljöområdet. Efter en omstrukturering av verksamhelen
inom Svenska Varv Utveckling övertog Karlskronavarvet ansvaret för SEPS.

Den I september 1979 sålde Kariskronavarvet SEPS lill en
för detta ändamål bildad ekonomisk förening för SEPS. Medlemmar i denna ekonomiska
förening är ett antal industri- och konsultbolag. Medlemskap i föreningen
erhåller varje bolag som betalar in en medlemsavgift på 10000 kr. Varje medlem
har dessutom förpliktigat sig atl ställa burgen på 25 000 kr. för lån snm SEPS
upptar i svensk bank.

SEPS har till syfte att samverka med statliga nrgan,
svensk nch utländsk industri samt internationella miljövårdsorgan för atl
utveckla, konstruera och marknadsföra system och produkter som syftar till att
förebygga resp. åtgärda miljöskador orsakade av olika typer av föroreningar. SEPS
tecknade under föregående är ett avtal med Förenta Nationernas Ekonomiska och
sociala kommission för Asien och Stilla havsområdet (ESCAP). Avtalet betecknas
ESCAP-1. Det omfattar ett biståndsprogram under ett år, varvid nationella
seminarier i miljövård skall genomföras av SEPS i etl dussintal asiatiska
länder, likaså ett större regionalt seminarium i Bangkok, Thailand och ett
antal demonstrationer och produktpresentationer i Sverige med representanter
för ESCAP-länderna inbjudna. Ett avslutande seminarium äger rum i Sverige i
augusti år 1980. Efler ansökan från Svenska Varv beslutade regeringen den 17
maj 1979 att läcka kostnaderna för att genomföra ESCAP-1 avtalet genom att
anvisa 2,5 milj. kr. från anslaget G 7. Bidrag till Svenska Varv AB för
alternativ produklion.

Jag ser positivt på samarbele mellan svenska företag för
att öka den svenska exporten. SEPS erbjuder goda möjligheter för att på ett
organiserat sätt dels förmedla och erbjuda svenskt kunnande och utbildning i
miljöskyddsfrågor, dels marknadsföra svenska systemlösningar och däri ingående
produkter för miljöskydd. Enligt min mening bör SEPS möjligheter lill ex port
framgå ngar öka om bolaget i sin verksamhet kompletterar industri- och
konsultbolagens resurser och erfarenheter på miljösidan med den offentliga
sektorns kunskaper på miljövårds- och exportområdena.

Verksamheten inom SEPS beräknas under den försia
treårsperioden inte kunna generera tillräckligt med intäkter för att läcka
kostnaderna för bolagets verksamhet. För alt finansiera verksamheten har
medlemmarna i den ekonomiska föreningen för SEPS förbundit sig att ställa
borgen på 25000 kr. per medlem för lån som SEPS upptar i svensk bank. Medlemmarnas
toiala borgensåtagande för en treårsperiod räknat från den I januari 1980 är
begränsat till 5 milj. kr. Mot bakgrund av vad jag just har anfört anser jag
att även staten bör medverka till atl SEPS får tillräckliga ekonomiska
resurser genom att lämna en garanti för lån upp till 5 milj. kr. jämle ränla
som tas upp av SEPS under perioden 1980-1983. I likhet med andra

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 58

statliga
kreditgarantier bör en garantiavgift av 1 % av beloppet utgå. Den statliga
garantin bör las i anspråk i samma takt och ungefärligen på samma villkor som
medlemmarna i den ekonomiska föreningen för SEPS ställer borgen. Det bör
ankomma på regeringen att träffa avtal med bolaget om de närmare villkoren för
statens borgensåtagande. Jag hemståller alltså att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten den nämnda
garantin. Denna bör ställas till förfogande till ett aktiebolag för
miljöskyddsfrågor, eftersom jag har inhämtat att ägarna till SEPS avser att
byta namn på aktiebolaget.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

atl
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån
till ett aktiebolag för miljöskyddsfrågor med högst 5000000 kr. jämte ränta.

C.
Regional utveckling

[5]
C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidrags verksamhet. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisals ett förslagsanslag av 423,3 milj.
kr.

Riksdagen
beslöt våren 1979 atl som sin mening ge regeringen till känna vad
näringsutskottet hade anfört om inrättande av två särskilda utvecklingsbolag
och anvisade till regionala utvecklingsbolag för budgetåret 1979/ 80 under
fonden för statens akiier etl invesleringsanslag av 10 milj. kr. (NU
1978/79:415).

Näringsutskottet
har uttalat följande (NU 1978/79:59 s. 42, rskr 1978/ 79:415).

I
motionen 1978/79: 2427 (s) föreslås vidare bl. a. atl produktutvecklings-verksamheten
främst i de mindre och medelstora företagen stimuleras genom försöksverksamhet
med särskilda utvecklingsbolag. Dessa skall utgöra instmment för ett mera
aktivt samhälleligt deltagande, även ägar-mässigt, i hela utvecklingsprocessen
från idé flll färdig produkt. Utskottet tillstyrker att sådana bolag bildas.
Verksamheten bör samordnas med de regionala utvecklingsfonderna. Enligt
utskottets mening bör verksamhelen lokaliseras flll Västerbottens och Jämtlands
län. För verksamheten bör anvisas 5 milj. kr. för varidera bolaget, dvs. totalt
10 milj. kr.

Efter
riksdagens beslut har frågan bereits vidare inom industridepartementet. En
promemoria med förslag om verksamhetsinriktning, finansiering och
organisatorisk uppbyggnad av de beslutade bolagen har utarbetats. Prumemnrian
har utarbetats av direktören Gunnar Sundwall, som på särskilt uppdrag biträtt
inom departementet i denna fråga.

Jag
avser att i del följande med utgångspunkt i promemorieförslaget ta upp frågan
om ytterligare kapitaltillskott till bolagen. Vad gäller bolagens

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 59

inriktning, arbetsformer och organisation är det frågor
som det ankommer på regeringen att med utgångspunkt i riksdagens beslut la
ställning lill.

För riksdagens information bör dock följande redovisning
lämnas i dessa frågor.

Inriktning av bolagens verksamhet

Syftet med de särskilda utvecklingsbolagen bör enligt
promemorian vara att skapa ny sysselsättning genom att främja industriell och knmmersiell
utveckling inum resp. län. Bnlagens uppgift bör vara alt

-
siödja elablering
av företag i syfte att exploatera uppfinningar eller andra affärsidéer,

-
stödja
befintliga företag i syfte alt säkerställa fortsatt expansion eller åstadkomma
möjlig sådan,

-
underlätta
generationsväxlingar, ägarbyten eller rekonstmktioner så att företag med goda
framtidsutsikter skall kunna leva vidare.

I promemorian betonas att bolagen bör arbela efter
företagsekonomiska grunder och vinslbegrepp. Bolagens driftkostnader bör
finansieras med avkastningen från bolagens arbetande kapital. Samtidigt kommer verksamhelen
att medföra avsevärda risktaganden i de konkreta affärsprojeklen eftersom
bolagens uppgifl är att medverka i utvecklingsprojekt med hög leknisk och
kommersiell risk. Man får därför räkna med att bolagen kommer atl åsamkas
förluster i åtskilliga projekl. Mol denna bakgrund bör inte bolagen belastas
med krav om utdelning lill staten. Kravet på affärsmässighet innebär vidare
att bolagen inte skall driva verksamhet som på sikt beräknas bli olönsam eller siödja
sådan verksamhel. Verksamhel som är önskvärd från samhälleliga utgångspunkter
men som är företagsekonomiskt olönsam bör bolagen medverka i enbart efter
särskilt uppdrag från statsmakterna och mot särskild ersättning.

Jag ansluter mig i huvudsak till prumemnrians förslag till
inrikining av bolagens verksamhet. Enligt min uppfattning har regionala
utvecklingsbolag en viktig uppgift all fylla i Jämtlands och Västerbottens län
genom att bidra till en utbyggnad inom industrin och därmed också nya
arbetstillfällen. Jämtlands län har en outvecklad industristmktur med låg
andel sysselsatta inom industrin. Dessutom finns betydande struktiirella
problem inom den beflnlliga industrin i såväl Jämtlands som Västerbottens län.
Båda länen har också relativt sell låga yrkesverksamhetsgrader nch en i förhållande
till övriga rikel hög arbetslöshet. Behovet av industriell förnyelse och ökad
industrisysselsättning är stort i båda länen.

Det långsiktiga arbetet med att förbättra den induslriella
strukturen åvilar länsstyrelsen och den regionala utvecklingsfonden i länen.
Utvecklingsbolagens verksamhel bör vara av kompletterande natur gennm att ta lill
vara konkreta utvecklingsprojekt och bidrar till atl förverkliga dem.
Utvecklingsbolagen bör lill grund för sill arbete lägga myndigheternas

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 60

beslul om den regionala utvecklingen så att bolagens
verksamhet sker i samklang med övriga åtgärder som statsmakterna vidtar för alt
utveckla näringslivel inom dessa län.

Riksdagens nyssnämnda beslut år 1979 innebär atl
huvudinriktningen för de båda bolagen skall vara produktutveckling. Jag kan
därför inte ansluta mig till promemorians förslag att stödinsatserna i princip
skall omfatta även redan existerande företag utan samband med
produktutveckling. Enligt min mening bör tyngdpunklen i bnlagens verksamhet
ligga i att medverka lill etablering av ny verksamhel snm ger ökad
sysselsättning gennm att nya produkter tillförs redan existerande eller för
ändamålet bildade företag. Insatser för redan existerande företag, ulan samband
med utveckling av nya produkter, bör därför komma i fråga endast i absoluta
undanlagsfall. Det finns annars risk för att bolagens kapital blir långsiktigt
bundet i sådana åtgärder och att bolagens roll som nyskapare av produkter och
sysselsättning upphör. Frågan om hur mindre och medelstora företag i allmänhet
skall kunna erhålla eget kapital i tillräcklig omfattning bör lösas i annan
ordning. Jag vill också erinra om möjligheterna att vid utbyggnader och
nyetableringar i dessa län lämna regionalpolitiskt stöd inom offertstö-dets ram
så atl företagen kan täcka förluster som har samband med inkörningskostnader.
Ett sådant stöd innebär indirekt en förstärkning av soliditeten i företagen.
Frågan om statliga åtgärder vid företags obestånd bereds f, n. inom
regeringskansliet.

Bolagens arbetsformer

I promemorian föreslås att utvecklingsbolagen skall siödja
länets företag både personellt och finansiellt. Utvecklingsprocessen inrymmer
många svårigheter. Idéer måste utvärderas med avseende på produktionsteknik,
marknadsmöjligheter elc. Produktion skall organiseras. Investeringar skall flnansieras
liksom den löpande verksamheten från produktionsstarten till den tidpunkt då
rörelsen ger vinst. Det tar ofta fem år eller mer, innan en produktidé har
utvecklats till en vinstgivande verksamhet.

Promemorian pekar på atl flllgång på ekonomiska resurser
inte är den viktigaste förklaringen till framgång i produktutvecklingsarbete.
Personligt engagemang och speciella entreprenöregenskaper är minst lika viktiga
inslag i etl framgångsrikt egenföretagande. Utvecklingsbolagens medverkan i
olika projekl förutsätts medföra ansvar som går utöver de finansiella
åtagandena eftersom bolagen ofta kommer att engagera egen personal eller
konsulter i uppläggning och genomförande av utvecklingsarbete. Engagemanget
från utvecklingsbolagen bör ta sig uttryck i att bolagen bl. a. söker skapa
lämpliga organisatoriska miljöer i vilka projekten kan planteras in. Sådana miljöer
känneteckns enligt utredaren av entreprenörvänligt klimat i vilket
ansvarstagande och personligt risktagande uppmuntras.

Utvecklingsbolagen bör enligt promemorian med egen
personal eller

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 61

genom konsuller vara beredda att stödja hela fasen från produklidé
lill del alt prndukten knmmer ut på marknaden nch ger avkastning. Målet bör
vara atl i första hand söka placera prnduklförslagen i etablerade företag där
resurser nch utvecklingskapacitet av nlika slag redan finns lillgängliga. 1
vissa fall kan det vara nödvändigt atl utvecklingsbolagen tar på sig huvudansvarei
för arbetet.

Finansiering av utvecklingsprojekt som utvecklingsbolagen dellar
i bör lösas i samverkan med l.ex. utvecklingsfonder, banker, styrelsen för
teknisk utveckling och länsstyrelserna, som förmedlar regionalpolitiskt stöd.
Formerna för utvecklingsbolagens finansiella engagemang bör avgöras från fall
till fall. Stor frihei bör råda för utvecklingsbniagen när det gäller att flnna
den i varje enskill fall lämpligaste formen. Utvecklingsbolagen bör t. ex. ha
möjlighet atl teckna aktier i andra företag, bilda särskilda företag för
utveckling av produkler, teckna konvertibla skuldebrev, ge stöd mot avtal om royaity
eller på annat sätt medverka till flnansiering. Del skall vara ulvecklingsbolagens
målsättning alt avveckla engagemangen när företaget kan fortsätta verksamheten
vidare utan insatser från utvecklingsbolagen. Härigenom frigörs kapital för
andra projekt. Utlösen av utvecklingsbolagen bör ske på förmånliga villkor och
flll i första hand företagels ägare. 1 andra hand bör akiier överiåtas till
företagens anställda eller andra intressenter. Samtidigt bör utvecklingsbniagen
få viss del i den värdetillväxt som uppknmmer genom alt utvecklingsprojekten
har lyckats.

Jag delar den uppfattning som framförs i promemorian i
dessa frågor och vill samtidigt framhålla viklen av att bolagen har möjlighel atl
välja arbetsformer och former för finansiella engagemang som lämpar sig bäst
för det särskilda projektet. Detta förhållande ger bolagen styrka och motverkar
byråkrati.

Organisation/Huvudmannaskap/Styrelse

Enligt promemorian bör bolagen undvika att bygga upp en
stor personal. I slället bör de genom samarbete och samverkan la lill vara
redan beflnlliga resurser inom och ulom länen. Utvecklingsbolagen kommer att ha
arbetsområden som gränsar till bl.a. regionala utvecklingsfonderna, länsslyrelserna.
Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre
Norrland (lUC), Expolaris, Svelab Nord AB, Stiftelsen Industricentra m. fl. I
promemorian framhålls att del bör vara en självkarhet för utvecklingsbolagen
att utnyttja dessa och andra befintliga resurser för atl undvika dubbelarbete
och minimera de egna driftkostnaderna. Särskilt väsenlligl är alt
utvecklingsbolagen har etl nära samarbele med de regionala
utvecklingsfonderna. 1 prumemnrian förnrdas att ulvecklingsbulagens kanslier um
möjligt samlnkaliseras med de regiunala utvecklingsfnndernas kanslier.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 62

Jag delar synpunkterna i prumemnrian när det gäller behuvet
av etl nära samarbete mellan utvecklingsbolagen och andra beflnlliga
institutioner och myndigheter.

I promemorian framhålls att det på sikt torde flnnas behov
av en samordning av de särskilda utvecklingsbolagen i Jämtlands och
Västerbottens län och andra utvecklingsbolag, men i avvaktan på en slutlig
lösning föreslås att staten förvaltar aktierna genom fonden för statens aktier flll
dess att ytteriigare erfarenheler har vunnits.

Staten har i främsl regionalpolitiskt syfte medverkat flll
att utvecklingsbolag har bildats inom stödområdena. Regioninvesl i Norr AB
verkar i hela Norrbotten. Dala Invests verksamhetsområde är begränsat till
Ludvika och Borlänge kommuner. Vidare ingår både Jämtland och Västerbotten i Svelab
Nords verksamhelsområde. Enligt min mening bör man tillgodogöra sig
erfarenheterna av de redan verkande utvecklingsbolagen saml av de kommande
utvecklingsbolagen i Jämtlands och Västerbottens län, innan frågan om atl
inrätta nya utvecklingsbolag tas upp lill prövning. De nu nämnda bolagen har
tillkommit under skilda omständigheter och har också delvis olika inriktningar.
Även i fråga om huvudmannaskap har olika former valts. Först när erfarenheter
vunnits från resp. utvecklingsbolags verksamhet kan behov av och former för
samordning bedömas.

1 promemorian föreslås att vardera bolags styrelse skall
beslå av sju ledamöter varav en majoritet bör representera det län där bolaget
verkar. I styrelsen bör ingå personer med industriell erfarenhet. Genom en
sådan slyrelserepresentation tillförs utvecklingsbolagen industrikunnande som
blir tillgängligt också för ulvecklingsbolagens samarbetspartner nch därvid
kommer utvecklingsprojekten till godo. Styrelsen bör i övrigt vara sammansatt
så atl den tillför utvecklingsbolagen etl brett kunnande. 1 promemorian
föreslås följande sammansättning.

-
en ledamot
företräder central slallig organisatiun.

-
en ledamnl är
resp. regiunal uivecklingsfnnds verkställande direktör,

-
en ledamot
företräder vissa banker,

-
en ledamot
företräder landslingel,

-
tre ledamöter
med industrikunnande.

Jag delar uppfattningen om att styrelsen för
utvecklingsbolaget bör ha förankring inom länet och att den bör tillföra
bolaget kunnande på skilda nmråden. Jag avser därför att tillse all styrelsen
utses i huvudsak efter de rikllinjer snm uiredaren har föreslagil. När det
gäller frågan om formerna för bankernas eventuella medverkan i
utvecklingsbolagens slyrelser får närmare preciseringar anstå till dess yllerligare
beslutsunderlag föreligger.

Finansiering

Förslaget i promemorian till finansiering av utvecklingsbolagen
har utgångspunkt i att den ambitionsnivå snm har angivils för utvecklingsbola-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 63

gen inte står i paritet med de resurser som har ställts
till förfogande. Promemorian fömlsälter därför ytterligare medelstillskolt från
samhällels sida.

Mot denna bakgrund har överiäggningar genomförts med
landslingen i Jämllands och Västerbottens län. Resultatet av dessa överiäggningar
år alt vartdera landstinget har ulfäsl sig att bidra med I milj. kr, per år
under fem år lill resp. utvecklingsbolag under förutsätlning att staten utöver
de tidigare anslagna medlen ställer ytterligare 25 milj. kr. lill förfogande.

Överläggningar har genomförts också med vissa banker om
deltagande i utvecklingsbolagen. Med anledning av dessa har Svenska
Handelsbanken och Sundsvallsbanken i särskilt brev gjort följande utfästelse.

Vi är beredda att bidra vid tillskapandet av de tänkta
utvecklingsbolagen. Det ligger i linje med våra intressen att verka för
fortsatt näringslivsul-veckling här i Norriand. Det ler sig naturligt atl ell
flertal frågor blir föremål för överläggningar, såsom formen för våra
eventuella kapitaltillskott, liksom storleken av desamma. Åven andra frågor
måste naturiiglvis bli föremål för överiäggningar.

Jag delar uppfattningen att utvecklingsbolagen bör
tillföras medel utöver de 10 milj. kr. som riksdagen redan har anslagit. Flera
skäl talar för detla. Avsikten är att bolagens fortsatta verksamhet med
utgifter för administrationskostnader och konsultinsatser samt finansiella
engagemang i utvecklingsprojekt skall bekostas från avkastningen på de medel
som bolagen erhåller i inledningsskedet. Särskilda tillskott eller åriig
förlusttäckning bör inte kunna komma i fråga. Sannolikt kommer det normalt alt
ta flera år från del att bolagen har satsat medel i utvecklingsprojekt till
dess de ger avkastning. Det är därutöver nödvändigt att bolagen har möjlighet
all satsa i ett flertal projekt för att erhålla riskspridning. Det fordras
också att utvecklingsbolagen har en sådan volym att avkastningen ger bolagen
möjlighet att fortlöpande engagera sig i nya utvecklingsprojekt och därmed
också utnyttja egen personal. Mot denna bakgmnd bedömer jag alt förslaget i
promemorian om ett ytterligare medelstillskott om 25 milj. kr. till vartdera
bolaget under en femårsperiod som väl avvägt.

Formerna för landstingens kapitaltillskott bör regleras i ell
särskilt avtal som bör godkännas av regeringen. Ytteriigare överiäggningar bör
tas upp med bankerna om deras eventuella medverkan i utvecklingsbolagen och
formerna för sådan medverkan. Eventuell medverkan från bankerna bör bekräftas
genom särskilda avtal som regeringen godkänner.

Jag förordar alltså att vartdera utvecklingsbolag lillförs
25 milj. kr. under en femårsperiod och att dessa medel räknas av mol den regionalpoliliska
ramen för budgetåren 1979/80-1983/84 (prop. 1978/79: 112, AU 23, rskr 435).
Medlen bör anvisas under förslagsanslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhel.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 64

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag atl
regeringen föreslär riksdagen

alt gndkänna vad jag förnrdat nm flnansiering av de regiunala
utvecklingsbniagen i Jämtlands nch Västerbottens län.

D. Mineralförsörjning m. m.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU)
bedrivs inom fyra program, nämligen Kartering, Information och dokumentation, Prospektering
samt Speciella undersökningar. Medel för verksamheten anvisas över anslagen
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation. Sveriges geologiska undersökning: Prospeklering m.m. och
Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag.
Under förslagsanslagel Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.

Sveriges geologiska undersökning

SGU har i skrivelse den 23 januari 1980 redovisat
kostnadsökningar under budgetårel 1979/80 till följd av pris- och löneökningar.

Kostnaderna för höjda löner nch traktamenten m. m. till SGU:s
persnnal beräknas av SGU uppgå till sammanlagt 8216000 kr., varav dnck 4 790000
kr. avser personal som sysselsätts innm uppdragsverksamhet. SGU hemställeratt
återstående belupp - 3 426000 kr. - anvisas till SGU. Härav bör 2466000 kr.
utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering saml
information nch dokumentation och 960000 kr. över anslaget Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering m. m.

Kostnadsökningarna på grund av höjda priser på material
beräknas av SGU uppgå till 3 107 000 kr., varav 2 353000 kr. avser uppdragsverksamhel.
Av återstoden - 754000 kr. - bör 368 000 kr. utgå över anslaget Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering samt infnrmatinn nch dokumentation
och 386000 kr. över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.
m.

Under åttonde huvudtiteln finns uppfört förslagsanslaget
Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Vissa av de av SGU
angivna kostnadsökningarna är av sådant slag atl de bör täckas från sistnämnda
anslag. Regeringen har den 28 februari 1980 beslutat att över detta anslag
anvisa ytteriigare 2992000 kr. lill SGU för budgetåret 1979/80.

[61 Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering samt information och dokumentation: För detta ändamål har för budgelåret
1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 30816000 kr., varav 299000 kr. på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för innevarande budgetår. Under anslaget
redovisas kostnader och intäkter för programmen Kartering och Information och
dokumentation.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 65

Föredraganden

Under detta anslag beräknar jag 235 000 kr. för ökade kosinader
på grund av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering samt information och dokumentation på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 235 000
kr. [7] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. För detla
ändamål har för budgetåret 1979/80 anvisats elt reservalionsanslag av 15
534000 kr,, varav 318000 kr. på tilläggsbudget I för innevarande år.

Anslaget avser täcka sådana kostnader för programmen Prospeklering
och Speciella undersökningar som inle kan finansieras genom uppdragsiniäkter.

Föredraganden

Jag beräknar under detta anslag 199000 kr. för ökade
kostnader på grund av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m.
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 199000 kr.

[8] D 6. Statens gruvegendom. För innevarande budgetår har
under denna anslagsmbrik anvisats ett förslagsanslag a" 64451 000 kr.
Medlen disponeras av nämnden för statens gruvegendom huvudsakligen för prospektering
och brytvärdhetsundersökningar av olika mineralfyndigheter.

I skrivelse den 11 februari 1980 har AB Statsgruvor, som
är ett helägt dotterbolag till Luossavaara-Kiirunavaara AB, hemställt om
statligt stöd för prospekterings- och undersökningsarbeten i Stollbergsfället i
Smedjebackens kommun. Bolaget uppger alt Stulbergsgruvans nuvarande malmbas
beräknas räcka endast till halvårsskiftet 1981. Vid gruvan bryts i dag malm för
uivinning av bly-, zink- och järnkoncentral. För alt säkerställa bolagets
produktion av bly- och zinkkoncenlrat har sedan år 1975 bedrivits intensiva unersökningar
i Stollbergsfället. Resultaten av dessa undersökningar har inte påvisat
brytvärd malm men getl indikationer på sulfld-mineraliseringar, som ger
anledning att fortsätta undersökningarna. Dessa bör påbörjas snarast och
beräknas pågå under ca 18 månader. Vid positivt utfall av undersökningarna
finns möjligheter att förlänga driften i Stoll-bergsgruvan med fyra till sex
år. Den totala koslnaden för arbetet är beräknad till 13,9 milj. kr. varav
bolaget endast kan betala hälften.

1 skrivelse den 14 februari 1980 har delegationen för
mellansvensk gruvindustri lämnal en översiktlig redogörelse för nlika projekl av
pru-spekterings- och undersökningskaraktär i Mellansverige. 1 enlighet med 5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
125

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 66

sitt uppdrag har delegationen gjort en bedömning av
angelägenhetsgraden hns prujekten nch därvid bedömi Stnllbergsprnjektet vara
det mest angelägna. Sannolikheten att flnna malm i det aktuella områdel bedöms
vara myckel god. Delegationen anför att del är angeläget att eventuella
åtgärder sätts in skyndsamt om kontinuiteten i sysselsättningen skall kunna
upprätthållas.

Nämnden fir statens gruvegendom har den 26 februari 1980
yttrat sig över AB Statsgruvors framställning och har därvid - under
förutsättning av alt erforderliga medel slälls lill nämndens förfogande - åtagit
sig att teckna avtal för statens räkning om medverkan vid finansieringen av del
akluella projektet.

Jag flnner projektet vara angeläget och delar
delegationens uppfattning alt skyndsamma åtgärder är nödvändiga. Jag förnrdar
att kustnaderna beslrids från förevarande anslag. Jag avser alt föreslå
regeringen att uppdra ål nämnden att med förbehåll för riksdagens gudkännande
av vad jag nu har förnrdat - teckna avtal med bnlaget nch även i övrigt för
statens räkning svara för erfnrderlig medverkan i prujektet. Nämndens erfarenheter
av dess medverkan i de under budgeiårei inledda undersökningarna i Bäckegruvan
i Riddarhyttan bör därvid kunna nyttjas. Undersökningsarbetet där bedrivs av
nämnden med Fagersta AB snm entreprenör.

Om brytning kommer till stånd innm Stnllbergsfältet, bör
återbetalning ske. Det ankummer på regeringen att besluta nm närmare villknr
för statens medverkan i prujektet.

Med hänvisning lill vad jag har anfört bör anslaget räknas
upp med 6 950000 kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens gruvegendom på tilläggsbudget III till slalsbudgeten
för budgelåret 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 6950000 kr.

E. Energihushållning

[9] E 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.
I statsbudgeten för budgeiårei 1979/80 har under denna rubrik anvisals ett reservatinnsanslag
av 300 milj. kr.

Slatens industriverk dispnnerar huvuddelen av anslaget -
290 milj. kr. - för bidrag enligt förurdningen (1975: 422) nm statsbidrag lill energibesparande
ålgärder innm näringslivet m.m. (nmlryckt 1978:339, ändrad 1979: 554) nch
enligt förordningen (1978:985) om särskilt lillägg lill statsbidrag enligt
förordningen (1975:422) um slalsbidrag till energibesparande åtgärder innm
näringslivet m.m. De åtgärder sum avses rör företagens byggnader och processer m.
m.. små vattenkraftverk samt prototyper och demonslralionsanläggningar m. m.

Med hänsyn tagen lill reservalioner och ianspråklagna bemyndiganden

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 67

saml till administrationskostnaderna fanns den 1 juli 1979
ca 192 milj. kr. disponibla för bidrag till ålgärder i förelagens byggnader och
processer samt till ålgärder rörande små vattenkraftverk. Därutöver fanns ca 60
milj. kr. disponibla till prototyper och demonstrationsanläggningar.

Statens industriverk har i en skrivelse den 8 februari
1980 bl. a. redovisat att verkel under innevarande budgelår t.o.m. den 4
februari 1980 har beviljat bidrag om sammanlagt drygt 143 milj. kr. Verket
anger att inneliggande ansökningar beräknas molsvara bidrag om sammanlagi ca
165 milj. kr. med nuvarande tillämpning av bidragsreglerna. Därutöver
uppskattar verket bidragsbehovet för under våren 1980 inkommande ansökningar
till sammanlagt ca 245 milj. kr. I skrivelsen rednvisar verkel alt en skärpning
av de bidragskriterier snm verkel f. n. tillämpar skulle kunna minska detta medelsbehnv.
Även med en sådan skärpning av bidragskriterierna så alt bidrag beviljas endast
till de från energisparsynpunkl allra bäsla prujekten räknar verket med att brisl
sannlikt knmmer alt uppslå i slulel av della budgetår.

Industriverket föreslår därför bl. a. att verket under
innevarande budgetår får dispnnera sammanlagi ytterligare 140 milj. kr. för bidragsverksamhelen
gennm att dels ytterligare 40 milj. kr. anvisas för bidrag till prototyper och demnnstratinnsanläggningar,
dels verkets bemyndiganden att under innevarande budgetår besluta om bidrag för
åtgärder i företagens processer och byggnader samt rörande små vattenkraftverk,
som innebår åtaganden för följande budgetår utökas med 100 milj. kr. öm denna
framställning inte bifalls hemställer verket att medel fördelas om från anslagsposten
för åtgärder i företagens byggnader, processer m.m. samt åtgärder rörande små
vattenkraftverk m. m. till anslagsposten för prototyper och demonstrationsanläggningar
m. m.

1 samband med anslagsbehandlingen för innevarande budgetår
uttalade näringsutskottet (NU 1978/79:60 s. 62) atl i den mån det skulle uppslå
behov av ytterligare medel för bidrag till angelägna projekt bör regeringen
kunna återkomma med förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget. Riksdagen har
inte haft någon erinran mot utskuttets uttalande (rskr 1978/ 79:429).

Ulsknltet har vidare (NU 1979/80: 32) fäsl stur vikt vid
att satsningen på energibesparande åtgärder innm näringslivet nch på prolotyper
och demonslralionsanläggningar kan fortsätta i sådan omfattning all välmotiverade
projekt på energihushällningsnmrådet kan genomföras.

Del är enligt min mening angeläget att la till vara den
vilja till ökade insatser för atl spara energi som finns inom näringslivel. De
insatser som därvid bör priorileras är de som avser att ta fram nya
energiekonomiska lösningar genom att demonstrera ny teknik i praktisk
tillämpning eller känd teknik i nya sammanhang. Ytterligare medel för
bidragsverksamheten bör därför anvisas för bidrag lill prototyper och demonslralionsanläggningar.

Vad gäller verksamheten med statsbidrag till energibesparande
åtgärder

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 68

inom näringslivets byggnader och processer har tidigare
anförts (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 214) atl en nedlrappning av verksamheten
bör ske. Inför en sådan nedlrappning och i ett läge med stor konkurrens om
bidragsmedlen anser jag det naluriigt aU de kriterier som slatens industriverk
tillämpar för bidragsgivningen skärps så att de från energihushållningssynpunkt
mest välmotiverade projekien prioriteras.

Jag beräknar det ytterligare medelsbehnvet under
innevarande budgelår för statsbidrag till prototyper och demonslralionsanläggningar
lill 40 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.
på till-läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 40000000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[10] 23. Lån till Sveriges geologiska undersökning. Något
anslag för detla ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1979/80.

Sveriges geologiska undersökning

I skrivelse den 31 januari 1980 redovisar Sveriges
geologiska undersökning (SGU) ökade kostnader till följd av påbörjad
internationalisering av verksamheten. SGU har i samarbete med konsultexportutredningen
(B 1978:03) undersökt förutsättningarna för att sälja tjänster inom sitt område
till utlandet. Möjligheterna bedömdes vara så goda alt verksamheten inleddes
budgetåret 1978/79. För budgetåret 1979/80 beräknar SGU, med hänsyn tagen till
förestående offertarbelen och intensiflerade marknadsföringsåtgärder, att
kostnaderna blir 600000 kr. SGU hemställer om ett särskilt anslag för
budgetåret 1979/80 om 600000 kr. för utveckling av verkets utlandsverksamhet.

Föredraganden

Den påbörjade internationaliseringen av SGU:s verksamhet
är elt viktigt led i strävandena att få till stånd export av ijänster från den offenlliga
sektorn. Gjorda marknadsundersökningar visar atl SGU har goda möjligheter att
självständigt eller i samarbete med olika förelag få ullandsupp-drag. SGU bör
därför erhålla stöd för atl i första hand utföra fortsaU offertarbete. Eflersom
den internationella verksamheten skall bedrivas under affärsmässiga former
förordar jag att stödel lämnas i form av ett lån av 600000 kr. lill SGU. Det
ankommer på regeringen att meddela närmare villkor för lånet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 69

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån till Sveriges geologiska undersökning på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisa etl investeringsanslag
av 600000 kr.

[II] 24. Lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1979/80.

I prop. 1972:85 (s. 47), 1972: 130 (s. 59), 1973: 170 (s.
49), 1974: 170 (s. 71), 1975/76:25 (s. 77), 1976/77:25 (s. 102), 1977/78:25 (s.
94) och 1978/ 79:101 (s. 45) har redogörelser lämnats för förenade
fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn. Hittills har FFV
för budgetåren 1971/72-1978/79 beviljats investeringsanslag med sammanlagt 47
milj. kr. för flnansiering av stirlingprojektet. FFV har vidare för nämnda
ändamål givits rätl att solidariskt med Kockums Air AB teckna borgen för lån i
Sveriges Investeringsbank AB intill ett belopp av totalt 110,5 milj. kr. (prop.
1978/79: 101 bil. 11, NU 1978/79: 21, rskr 1978/79: 167).

FFV Industriprodukter AB driver ett utvecklingsarbete
rörande en mindre stirlingmolnr. Redngörelse för projektet har lämnats i prop.
1978/ 79: 125 (s. 57). För att bl.a. finansiera detta utvecklingsprojekt har FFV
bemyndigats att lämna ett ägartillskott av högst 30 milj. kr. till FFV
Företagen AB. Rätten atl lämna ägartillskott är begränsad lill verksamhetsåret
1979/80. Avsikten är att FFV Förelagen AB i sin tur skall lämna ägartillskott
till FFV Industriprodukter AB, för att på detta sätl finansiera ulvecklingen av
en mindre sliriingmntor (prop. 1978/79: 125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr
1978/79:447).

Förenade fabriksverken

FFV hemställer i skrivelse den 29 januari 1980 om medel
för flnansiering m. m. av siirlingmotorutveckling. Av FFV:s skrivelse framgår i
huvudsak följande.

Utvecklingen av slörre sliriingmotorer sker i företaget KB
United Stirling (Sweden) AB & Co (United Stiriing). Förelaget ägs lill 50%
av FFV Förelagen AB, som är etl förvaltningsholag under affärsverket FFV, och
till 50% av del av staten ägda Kockums Air AB. United Stirling påböljade hösten
1968 sin verksamhet med målet atl utveckla och konstruera sliriingmotorer med
sådana egenskaper och tillämpningsområden som kunde leda till seriemässig
tillverkning. Utvecklingsarbetet har delats upp i delmål, som skall uppnås vid
vissa tidpunkter då beslut beträffande den fortsatta verksamheten skall fattas.
Den senast reviderade långsiktsplanen för United Stirling har framlagts hösten
1979. I denna plan har stor vikt lagts vid stationära tillämpningar, i första
hand för decentraliserad el- och värmeproduktion. Med stigande energiknapphet
har dessa tillämpningar fått alll slörre intresse.

I stationära tillämpningar ligger stirlingmotorns styrka gentemnt
konkur-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 70

rerande energiomvandlare främsl i att med bibehållet goda
miljöegenskaper effektivt kunna utnyttja alla typer av bränslen; gasformiga,
flytande, fasta bränslen och solenergi. Decentraliserad elproduktion medger
under vissa förutsättningar lägre investeringar såväl i kraftverk som i elnät.
Inom vissa länder kommer lokall lillgängliga fasla bränslen i framtiden att bli
mycket intressanta för alt producera el och värme. Särskilt i Förenta staterna
är tillgången gnd på nlika typer av s. k. biomassa-bränslen, som sågspån, flis
och halm. I takt med siigande oljepriser väntas priserna på dessa bränslen
stiga men ändå bli attraktiva för Inkal produktion av elström. Stiriingmolorns
huvudkonkurrent i dessa tillämpningar lorde vara dieselmotorer, modifierade för
gengasdrift. Stiriingmolorns miljöfördelar gör den till ett mycket attraktivt
alternativ.

United Stirling dellar även i utvecklingsprogram inom
solenergiområdet. Dessa finansieras delvis av amerikanska staten.

En ytterligare stationär tillämpning av stiriingmoturn ulgörs
av värmepumps- nch luftkonditioneringsanläggningar med en stirlingmolor som
drivkälla. Denna tillämpning medför en hög tolal verkningsgrad gentemot
konventionella förbränningsmotorer.

Vid sidan av stationära tillämpningar är ett andra
huvudområde vid United Stirling framdrivningssystem för fordon. Delta område
domineras f. n. av ett utvecklingsprogram som bekosias av det amerikanska
energidepartementet. Verksamhetsplanen omfattar en sexårsperiod och omsluter tntalt
ca 95 milj. US-dnllar, varav ca 30 milj. dnllar beräknas tillfalla United Stiriing.
Enligt direktiven skall underiag för beslul nm prnduktiuns-program hos en
tillverkare föreligga under år 1984. För all dra full nytta av de resultat som
framkommer i det amerikanska programmei har en fram-flyttning sketl av United Stiriings
tidigare planer på produklion av motorer för specialfordon, såsom gruvfordon,
truckar nch stadsbussar.

Förserietillverkning av United Stiriings basmnlnr på 75 kilnwatt
beräknas starta under år 1984. Egentlig serietillverkning beräknas påbörjas
under år 1986.

Den första kommersiella tillämpningen av stirlingmotorutvecklingen
i Sverige utgörs av projektet Stiriing Power Pack, som f. n. drivs inom FFV
Industriprodukter AB. Syftet med deUa projekt är aU utnyttja en liten stirlingmolor
för att alstra ström och värme med ett minimum av störningar i form av skadliga
avgaser, buller eller vibrationer. I sin första lillämpning utnyttjas Stirling
Power Pack såsom energikälla i ett totalenergisystem för s. k. motor homes i
Förenta staterna. Den officiella presentationen av energisystemet för motor homes
har väckt ett starkt inlresse såväl bland tillverkare av fritidsfordon som
bland andra företag. Ett stort antal företag, myndigheter och organisationer
har framfört intresse att utnyttja Stirling Power Pack i olika typer av
energisystem. Den oro som flnns på oljemarknaden och som har drabbat
försäljningen av fordon i Förenta staterna, har drabbat även försäljningen av
motor homes. En ytterligare analys av denna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 71

marknad och av andra tillämpningar för Stirling Power Pack
har därför påbörjats. Projektet Stirling Power Pack befinner sig f. n. i elt
skede av produktionsteknisk utveckling och förberedelse för serieproduktion. För-serieprnduktinnen
beräknas slarla under år 1980 uch egentlig serieprnduk-lion några år senare.

Eftersom Stirling Power Pack är den första kommersiella
tillämpningen av stirlingmotorn, har detta projekl slor belydelse för det
svenska slirling-molorprogrammet som helhel. En framgångsrik lansering av
Stirling Power Pack kommer all grundlägga ett förtroende för stiriingmolorns
kommersiella möjligheter. Vissa delar av stirlingmotnrerna lämpar sig väl alt
tillverka vid FFV:s pruduktinnsenheter. En stnr del av knmpnnenterna i de nlika
stirlingmutnrerna knmmer att kunna köpas från övrig svensk industri.
Tillverkningen bidrar därför lill ökad sysselsällning hos svenska
underleverantörer. Den svenska utvecklingen av sliriingmotorer år ett av alllför
få exempel inom landel på ett högleknologiskt projekt med stora
utvecklingsmöjligheter. Genom de internationella kontakter som blir aktuella
inom stiriingulvecklingen skapas en kanal för all motta avancerad teknologi
från andra industriländer, framför allt från Förenta slalerna.

FFV anför atl en fastare organisatorisk knytning bör
skapas mellan de olika enheter som är engagerade i ulvecklingen och
exploateringen av sliriingmotorer. United Stirling bör därför i sin helhel ägas
av FFV:s förvaltningsbolag. Detta kan ske genom atl till förvaltningsbolaget
överföra samtliga aktier i Kockums Air AB. Av balanstekniska skäl är det
därvid nödvändigt atl United Stirlings balansräkning först rekonstrueras.

När det gäller att tillverka sliriingmotorer har avsikten
sedan länge varit att samarbeia med etablerade motortillverkare. Däremot har
erfarenheten visal all den grundläggande stirlingmotorutvecklingen inle kan flnansieras
enbart genom insatser från enskilda företag.

Verksamheten i United Stirling har t. o. m. ulgången av år
1979 finansierats dels genom ägartillskott från FFV och Kockums AB på
tillsammans 109 milj. kr., dels genom alt 96,9 milj. kr. har lånats upp i
Sveriges Invesleringsbank mot solidarisk borgen av ägarna. FFV:s andel av ägartillskottet
utgör 54,5 milj. kr., varav 47 milj. kr. motsvaras av särskilda invesleringsanslag.
Dessutom har 2,7 milj. kr. lämnals som lån och 4,8 milj. kr. som bidrag från FFV.
Bruttokostnaden för utveckling inom United Stirling för åren 1980-1984 beräknas
uppgå till ca 240 milj. kr. Från detta belopp avgår beräknade intäkter från
betalda utvecklingsuppdrag på ca 130 milj. kr. Nettokostnaden för
femårsperioden beräknas därför uppgå till ca 110 milj. kr. i 1979 års
kostnadsläge. De kosinader som senare kommer att uppstå i samband med
produktionsförberedelser och produktion av United Stirlings motorer kommer
enligt nuvarande planer att i betydande del kunna täckas genom insatser från samarbetspartners
och via banklån. FFV framhåller att det inle är rimligt att flnansiera ett
långsiktigt utvecklingsprojekt av denna slorlek med lån med marknadsmässiga
krav

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 72

på räntor och amorteringar. Hitlills upptagna lån bör
därför enligt FFV ersättas av lån med villkorlig återbelalningsskyldighet.

Projektet Stirling Power Pack har till skillnad från
verksamheten i United Stirling helt finansierais av medel genererade inom FFV.
Under perioden 1981-1984 kommer projektet att medföra en successiv marknadsintroduktion
och produktionsuppbyggnad. Under de första åren kommer endast kortare serier atl
tillverkas för fältprov och begränsad försäljning. De externa intäkterna
beräknas under perioden till sammanlagt ca 155 milj. kr. Koslnaden för
verksamheten i Sverige och Förenta staterna kommer dels atl innefatta start-
och tillverkningskostnader om sammanlagt ca 200 milj. kr., dels kostnader för
marknadsföring, viss utveckling och produktionstekniska insatser om sammanlagt
165 milj. kr. Del toiala underskottet under intrnduktinnsåren beräknas alltså
uppgå till 210 milj. kr. Dessutom finns etl kapitalbehov för rörelsekapital och
investeringar.

FFV föreslog i skrivelse lill regeringen den 8 februari
1979 att projektet under budgetåren 1979/80-1981/82 skulle finansieras genom
dels FFV:s vinster uiöver gällande avkastningskrav och dels nedsättning av
avkastningskravet. Statsmakterna beslöt (prop. 1978/79: 125 bil. II, NU 1978/ 79:21, rskr 1978/79: 167)
au projektet för verksamhetsåret 1979/80 skulle finansieras på av FFV föreslaget
sätt. Under år 1979 har emellertid resultatutsikterna för FFV under den närmasle
femårsperioden försämrats. Delta beror främst på stora nedskärningar av det
svenska försvarets beställningar. Samtidigt har också resultatutsikterna
försämrats för bolagen knutna till FFV. Denna utveckling medför att FFV saknar
möjlighet att själv finansiera projektet på sätl som föreslagits tidigare. FFV
föreslår därför att staten inlräder som finansiär på samma sätt som gäller för
utvecklingen inom United Stirling.

FFV begär att utan egen koslnad få efterge lämnade lån
till United Stiriing på 49,7 milj. kr. och att FFV Företagen AB erhåller etl
lån av staten på 96,9 milj. kr. med villkorlig ålerbetalningsskyldighel för att
avveckla United Stirlings hittillsvarande lån i Sveriges Investeringsbank.
Vidare hemställer FFV om att aktierna i Kockums Air AB överförs lill FFV
Företagen AB och att nettokostnaden för den samlade stirlingverk-samheten
intill utgången av år 1984 - beräknad till ca 320 milj. kr. i 1979 års
kostnadsläge - täcks genom lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

Föredraganden

Utvecklingsarbetet på stirlingmotorn fortsätter planenligl,
dels med en större mntur snm utvecklas vid United Stirling i Malmö, dels med en
mindre mntur snm utvecklas vid FFV Industriprndukter i Linköping.

Enligt vad FFV framhållit har de senaste årens framsteg innm
stirling-motnrtekniken kraftigt ökat omvärldens intresse för att använda stirlingmotorn
i nlika applikatinner. Snm exempel på detta kan nämnas United

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 73

Stirlings
deltagande i ett amerikanskt konsortium som på uppdrag av de amerikanska
myndigheterna utvecklar en stirlingmolor för personbilar. Värdel av United
Stirlings uppdrag beräknas vara ca 30 milj. US-dollar. United Stirling har
erhållit även andra utvecklingsuppdrag för amerikanska företag och myndigheter.

Stirlingmotorns
goda miljöegenskaper har tidigare varit det främsta skälet till satsningen på stirlingmotorutvecklingen.
På gmnd av försörjningsläget i fråga om olja och bensin har stirlingmotorns flerbränsleegenskaper,
dvs. möjligheter att driva motorn med en mängd olika bränslen, på senare tid kommit
att bli den mest belydelsefulla fördelen med motorn framför andra motorer.

Enligt
de nuvarande planerna kommer den mindre stirlingmotorn att introduceras i Stiriing
Power Pack i serieleveranser om några år. Serietillverkning av United
Stirlings 75 kilowattsmotor beräknas påbörjas under år 1986. För båda motorerna
krävs ytterligare utveckling kombinerad med tids- och kostnadskrävande prov.
Det återstående arbetet till lidpunkten då serieleveranserna börjar kommer att
föra med sig stora kapitalanspråk.

De
pågående projekten för utveckling av sliriingmotorer har kommit att bli
utvecklingsprojekt av en storleksordning som det finns få motsvarigheter till
inom landel. Projekt av denna omfattning fordrar enligt min mening en mycket
noggrann genomgång för att kunna motivera stora slatliga kapitalinsatser. Den
av statsmakterna nyligen bildade Fonden för industriellt utvecklingsarbete
(Industrifonden) gör vissa utredningar om stirlingmotorns konkurrenssituation
gentemot andra framtida motorer och skall lämna förslag till de framtida
formerna för drifl av projekten. 1 avvaktan på dessa utredningar är jag nu inte
beredd att föreslå en lösning på stirling-projektets långsiktiga finansiering.
Först när pågående utredningar är slutförda under sommaren 1980 finns underlag
för att bedöma fömtsättningarna för atl skapa en långsiklig finansiering för slirlingprojekten.
Jag avser därför att återkomma till frågan under hösten 1980.

Det
är emellertid nödvändigt att projektens kapitalbehov på kort sikt tillgodoses.
För United Stirlings del bedömer jag att detta bör ske genom att bolaget
erhåller ett lån med villkoriig återbetalningsskyldighet för sitt nellokapitalbehov
för år 1980. I bolagets kostnader ingår ränta och amortering för lån till
Sveriges Investeringsbank med 23,8 milj. kr. Eftersom staten numera indirekt
helt äger United Stirling, bör staten svara för hela det erforderliga
kapitalbehovet. Jag beräknar detta för år 1980 lill 46,8 milj. kr. Jag förordar
därför att ett anslag av 46,8 milj. kr. avseende lån till KB United Stiriing (Sweden)
AB & Co tas upp på tilläggsbudget III flll statsbudgeten för budgetåret
1979/80. Villkoren för lånet bör enligt min mening vara desamma som f. n.
gäller för lån till utvecklingsprojekt som ges av styrelsen för leknisk
utveckling. Frågan om rekonstruktion av företagets balansräkning och
ställningstagande till vem som skall förvalta statens aktier och andelar i
företaget avser jag återkomma till i samband med 6 Riksdagen 1979180. 1 .saml. Nr
125

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 74

förslag
om en långsiklig lösning av flnansieringen av utvecklingskostnaderna för
United Stirling. Kapitalskulden till Sveriges Investeringsbank beräknas vid
utgången av år 1980 uppgå till ca 83 milj. kr.

Kosinaderna
för alt utveckla den mindre stirlingmotorn inom FFV Industriprodukter AB har hittills
flnansierats genom att vinstmedel inom FFV överiåts till projektet. FFV har
hemställt att projektet i fortsättningen skall finansieras av staten. Den
uppläggning som skisserats för finansieringen i prnp. 1978/79: 125 innebar att
prujektet finansierades gennm alt vinstmedel innm FFV överfördes lill
projektet. Detta medför att avkastningskravet på FFV i viss ulslräckning
skulle behöva nedsättas under de kommande åren. FFV:s förmåga att generera
vinster har nu kraftigl minskat genom att orderingången från del svenska
försvaret hastigt har minskat. Detta medför också ett ökat behov för FFV att
salsa resurser för aU åstadkomma beläggning även med andra civila produkter i
sina verkstäder.

Jag
anser att frågan om finansiering på lång sikl av utvecklingskostnaderna för
den mindre stirlingmotorn bör prövas samtidigt med frågan om finansieringen för
den större motorn. I avvaktan på denna prövning anser jag alt kostnaderna för
utvecklingen av den mindre stirlingmotorn under andra halvåret 1980 bör
finansieras på samma sätt som hittills.

Jag
förordar därför att FFV för verksamheten under andra halvåret 1980 bemyndigas
att lämna ägartillskott till FFV Företagen AB med högst 19 milj. kr. Riksdagens
medgivande härtill bör inhämtas.

FFV
har tidigare medgivits rätt att tillsammans med Kockums AB lämna garantiförbindelse
avseende det betalningsansvar som kan komma atl åvila United Stirling (Sweden)
AB såsom komplementär delägare i det rörelsedrivande KB United Stiriing (Sweden)
AB & Co (jfr prop. 1977/78: 25 bil. 11. NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108)
med hänsyn till att Kockums AB:s aktier i United Stiriing (Sweden) AB och andelar
i KB United Sflriing (Sweden) AB & Co numera har överförts till Kockums Air
AB, vilket har förvärvats av staten, måste bemyndigandet ändras. Eftersom
Kockums Air AB inte äger tillgångar som kan ligga till gmnd för en garantiförbindelse
bör denna enligt min mening lämnas av FFV ensam. Jag förordar att regeringen
inhämtar riksdagens medgivande att ändra bemyndigandet på angivet sätt.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att medge förenade fabriksverken att läm

na garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan

komma att åvila United Stiriing Sweden AB på grund av kapital-

undersko» i KB United Stiriing (Sweden) AB & Co,

2.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken att för verksamheten under tiden den 1 juli-den 31
december 1980 lämna ägartillskott till FFV Företagen AB med högst 19000000 kr.,

3.
till Lån till KB United
Stirling (Sweden) AB & Co på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 46800000 kr.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 75

Bdaga 12

Uidrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-20

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag
på tilläggsbudgetarna I-III till gällande statsbudget. 1 enlighet med de
principer som hittills har tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovel för de nlika
investeringarna kan överblickas, förslag om erfnrderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehnv uppkomma eller ändring ske
i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena
förutsätter jag alt vederbörliga tillägg nch jämkningar vidtas av riksdagen.

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

II. Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar

Statens affärsverksfonder. På tilläggsbudget 1 har
anvisats ett belopp av 288 milj. kr. för anskaffning av ny lågfärja. För att
kompensera slatensjärnvägar (SJ) för de merkostnader som upphandlingen ger
upphov till bör ell avskrivningsanslag om 160 milj. kr. ställas till SJ:s
förfogande i samma relativa takt som betalningarna sker. Ett avskrivningsanslag
om 160 milj. kr. bör nu tas upp för detta ändamål.

På tilläggsbudget I har också anvisats 275 milj. kr. till
särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens län.
Investeringarna beräknas inte kunna ge full förräntning. Med hänsyn härtill bör
ett avskrivningsanslag om 195 milj. kr. föras upp.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler
för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör
grundavskrivning för förvallningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och
för byggnader för

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 76

kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor
50%. Investeringar i mark avskrivs inte.

Med lillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på
tilläggsbudget uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag Investering Avskrivning

kr. kr.

Justitiedepartementet

Polishus m.m. 17500000 43750(H)

Vissa byggnadsarbeten för

kriminalvården 21000000 I05(X)000

Handelsdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid

tullverket 2.SOOO00 625 000

Fonden för låneunderstöd. På tilläggsbudget I har anvisats
I milj. kr. för lån till Lewi Pethrus Stiftelse för fliantropisk verksamhel.
Lånet är ränle- och amorteringsfritt. Med hänsyn härtill bör för detla ändamål etl
avskrivningsanslag om I milj. kr. tas upp.

Staten, Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans aktiebolag
har den 13 september 1979 träffat avtal angående riksinlernatskola m. m. i Sigtuna.
För att stärka den
ekonomiska gmndvalen för riksinternatskolan skall staten enligt avtalet lämna ell
lån på 5 milj. kr. Delta lån skall vara ränte- och amorteringsfritt under tiden
fram till den 1 juli 1985. På tilläggsbudget I har anvisats ett belopp om 5
milj. kr. till lånefonden för riksinternatskoleverk-samhet m. m. i Sigtuna.
Anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag om 5 milj.
kr.

På tilläggsbudget 11 har anvisats 8 milj. kr. för lån till
teko-, sko- och garveriinduslrier. Lånet är ränte- och amorteringsfritt, varför
elt avskrivningsanslag om 8 milj. kr. bör föras upp.

På tilläggsbudget II har 2 milj. kr. anvisats för försörjningsberedskapslån.
På tilläggsbudget III föreslås 5,1 milj. kr. anvisas för samma ändamål. Lånen
är ränte- och amorteringsfria. Jag tar upp ett avskrivningsanslag om 7,1 milj,
kr.

För avskrivningslån till Berol Kemi AB har på
tilläggsbudget 11 anvisals ett anslag om 2 milj. kr. för lån till kemisk
industri. Anslaget bör skrivas av hell. För detta ändamål bör etl
avskrivningsanslag om 2 milj. kr. nu föras upp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i
härefter angivna fonder på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1979/ 80 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 77

Statens affärsverksfonder

Kommu ni kat innsdeparle men tet

Anskaffning av ny tågfärja 160000000

Särskilda investeringar i järnvägsan

läggningar i Norrbottens län 195 000000

Statens allmänna fastighetsfond

Juslitiedepartementel

Polishus m.m. 4 375 000

Vissa byggnadsarbelen för kriminalvården 10500000

Handelsdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 625 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet

Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för

filantropisk verksamhel 1000000

Utbildningsdepartementet

Lånefonden för riksinternalskoleverksamhet

m.m. i Sigtuna 5000000

Handelsdepartementet

Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier 8000000

Försörjningsberedskapslån 7 lOOOOO

Lån flll kemisk industri 2000000

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 79

Bilaga
13

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1980-03-20

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER
FÖR STATENS KAPITALFONDER

111.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler. På fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler,
vilken förvallas av riksgäldskontoret, redovisas förlusler som har uppkommit
på slatens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen har
bestämt i varje särskilt fall.

I
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 finns uppfört ett anslag av 1 milj. kr.
för reglering av uppkommande kapitalmedelsförlusler.

Riksdagen
beslutade under hösten 1977 om riktlinjer för en modernisering av det statliga
budgetsystemet (prop. 1976/77: 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Denna
skulle genomföras till budgetåret 1980/81. Som en följd av
budgetmoderniseringen upphör fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler.

Avskrivning
mot fonden för oreglerade kapiialmedelsföriuster har hittills gjorts per den
30 juni varje år och bör även göras per den 30 juni 1980. Enligt en skrivelse
från riksgäldskontoret den 14 februari 1980, utgjorde behållningen på fonden
per den 30 juni 1979 drygt 822 milj. kr.

Slatensjärnvägar
(SJ) har i skrivelse den 12 oktober 1979 anmält att den erforderliga
minskningen av avsättningarna lill värdeminskningskontol för budgetåret 1978/79
uppgår till 113463 000 kr., varmed avskrivningarna har minskats enligt
regeringens medgivande.

Regeringen
medgav i beslut den 15 november 1979 med stöd av riksdagens beslut (prop.
1978/79: 125 bil. 15, FiU 1978/79:45, rskr 1978/79:457) att SJ per den 1 juli
1979 från fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler fick föra över 113 463
000 kr. till värdeminskningskontot för statens järnvägars fond.

I
enlighet med riksdagens trafikpolitiska beslut våren 1979 (prop. 1978/

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:125 80

79:99, TU 1978/79: 18, rskr 1978/79:419) har SJ avlastats
vissa kosinader för att möjliggöra försök med rabatter och andra prisåtgärder
på persontrafiksidan. Regeringen har med ledning av riksdagens
ställningstagande, i beslut den 7 juni 1979 med fastställande av statens
järnvägars driftstat för budgetåret 1979/80, bemyndigat SJ att för budgetåret
1979/80 dels minska avsättningarna till värdeminskningskontot för SJ:s fond med
150 milj. kr., dels per den 1 juli 1980 föra över molsvarande belopp till
värdeminskningskontot. Regeringen medgav härutöver att räntan på disponerat
statskapital fick sättas ned med 65 milj. kr. vid beräkning av förräniningskravet
för budgetåret 1979/80.

SJ:s ekonomiska situation f.n. inger farhågor för aU verkel
inte skall uppnå full kostnadstäckning för innevarande budgetår. Hur stor
brislen blir beror på hur kostnads- och intäktsulvecklingen samt
trafikefterfrågan ulvecklas framtill budgetårets slut. Regeringen barden 7 juni
1979 givit SJ i uppdrag att i mars 1980 inkomma med en redogörelse för de ålgärder
som man planerar vidta för att nå sitt ekonomiska mål.

För att det inte skall uppstå underskott i
resultaträkningen för SJ för budgetåret 1979/80 har regeringen för avsikt att
medge att SJ får minska avskrivningarna med det belopp som kan behövas för att
inte rörelseunderskott skall behöva redovisas. Regeringen har för avsikl att
uppdra åt SJ att, sedan bokslutet fastställts, anmäla till regeringen med
vilket belopp avsättningarna till värdeminskningskontot minskats.

Eftersatta avskrivningar leder till att det förräntningspliktiga
kapitalet blir större än avsett. För att ej belasla SJ med detta bör, i
enlighet med den metod som anges i prop. 1978/79: 99 om en ny trafikpolitik,
det statskapital som SJ skall förränta skrivas ned med del belopp med vilket
avskrivningarna fått minskas. Detta bör ske per den 1 juli 1980 genom
anlitande av fonden för oreglerade kapiialmedelsföriuster. Regeringen kommer
att besluta om nedskrivningen sedan SJ har anmält med vilket belopp man har
minskat avskrivningarna.

Investeringarna i Trollhätte kanal och Södertälje kanal
har under åren 1972-1975 resp. 1973-1976 uppgått lill sammanlagi ca 110 milj.
kr. I prop. 1977/78: 13 om nylt system för de slalliga sjöfartsavgifterna, m. m.
behandlades bl. a. frågan om avgiftsuttag för trafiken på Trollhätte och
Södertälje kanaler. Mot bakgrund av förutsatt avgiftsnedsättning och den akluella
trafikutvecklingen i kanalerna bedömdes del t. v. inte möjligt att täcka
kapitalkostnaderna förgjorda investeringar. Med hänsyn härtill förordades att
de årliga avskrivningarna t. v. borde täckas genom anlilande av fonden för
oreglerade kapiialmedelsföriuster. Något krav på avkastning borde t. v. heller inle
ställas. Härvid förutsattes att bl.a. den framflda Irafik- och
kostnadsutvecklingen fick avgöra hur frågan om kapitalkostnaderna i kanalerna
slutligt skulle lösas. Förslagen i propositionen godtogs av riksdagen (TU
1977/78:8, rskr 1977/78: 102).

Omläggningen av del statliga budgetsystemel fr.o.m.
budgetåret 1980/

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 81

81 omöjliggör framdeles den lösning, med anlitande av
fonden för oreglerade kapiialmedelsföriuster för avskrivningar, som f. n.
tillämpas. Trafikutvecklingen på de båda kanalerna torde heller inle för
framliden medge att kapilalkostnaderna för gjorda investeringar kan täckas
genom avgifter. Det gäller även för de investeringar som gjorts under senare
år. Frågan om kapitalkostnaderna för gjorda investeringar i Trollhätte och
Södertälje kanaler bör därför få en slutlig lösning. Efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet och chefen för industridepartementet förordar
jag en nedsättning av statskapitalet i Trollhälte kanal med upp lill 92 507 530
kr. och i Södertälje kanal med 35 248 000 kr.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 3 s. 13 och bil. 7 s. 74)
anmäldes atl en förändrad finansieringsform kommer att tillämpas för försvarets
investeringar fr.o. m. budgetåret 1980/81. Tidigare har utgiftsramarna
belastats med dels investeringsutgifter, dels kapitalkostnader. Utgiftsramarna
har inför budgetåret 1980/81 minskats med belopp motsvarande de beräknade
kapitalkostnaderna och kommer framdeles endast att belastas med investeringsutgifterna.
Som en följd härav bör kapitaltillskotten till investeringar i mark och
byggnader för ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i
fortsättningen skrivas av med 100%. Den förändrade finansieringsformen medför
att även lidigare investerat kapital bör skrivas av helt.

På byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond redovisade byggnader för försvarets forskningsanstalt och
civilförsvarsstyrelsen (inkl. vissa skyddsrumsanläggningar) motsvarade en
kapitalbehållning den 30 juni 1979 av 73 365 129:43 kr. Den 30 juni 1980
beräknas motsvarande värde lill ca 82 milj. kr.

Kapitalbehållningen på försvarets delfond av statens dalamaskinfond
var den 30 juni 1979 67905 969: 88 kr. och beräknas den 30 juni 1980 vara ca 70
milj. kr.

Kapitalbehållningen på försvarets fastighetsfond var den
30 juni 1979 2859582 528:53 kr. och beräknas den 30 juni 1980 vara ca 3 077
500000 kr.

Regeringen har genom beslut den 13 december 1979 avskrivit
11,4 milj. kr. av de lån till processutveckling i Ranstad om sammanlagt 24
milj. kr. som för budgetåret 1977/78 har lämnats till Luossavaara - Kiirunavaara
AB (LKAB) och som efter riksdagens godkännande (prop. 1978/79: 100 bil. 17 s.
211. NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429) överförts lill Ranslad Skifferaktiebolag
som bedriver verksamheten i Ranstad och ägs av ASA, LKAB och Sludsvik
Energiteknik AB. Det sålunda avskrivna lånet bör täckas med anlitande av fonden
för oreglerade kapitalmedelsförlusler.

Studsvik Energiieknik AB har i skrivelse lill regeringen
den 26 juni 1979 hemställt om särskilda bidrag till verksamheten samt om
kapitaltillskott för rekonstruktion av bolagets finansiella ställning.
Riksdagen har i skrivelse den 28 november 1979 anmält sina beslul med anledning
av propositionen 1979/80: 18 om medelslillskotl till Sludsvik Energiteknik AB, m.m.
(NU 1979/80: 7. rskr 1979/80:40).

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 82

Regeringen föreskrev i beslul den 20 december 1979 att,
som en del i en ekonomisk reknnstruktinn av Studsvik Energiteknik AB, lån till
förelaget om sammanlagt 11 075 000 kr. skall efterges.

Regeringen uppdrog i samma beslul åt kammarkollegiet all
per den I juli 1979 mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler efterge
5,5 milj. kr., 350000 kr. resp. 5 225000 kr. av de lån som Aktiebolaget
Atomenergi under budgetåren 1971/72-1973/74 erhållit från investeringsanslaget
Lån till Aktiebolaget Atomenergi.

Under fonden för låneunderstöd har anvisals etl invesleringsanslag
om 47 milj. kr. för lån till Åreprojektet (prop. 1976/77:98, KrU 1976/77:46, rskr
1976/77:38). Av detta belopp har 30 milj. kr. disponerats för lån till Åre Lift-
och Kabinbane AB (ÅKAB). Chefen för jordbruksdepartementet förordar denna dag
att regeringen efterger slatens fordran på ÅKAB om 30 milj. kr. för att bolaget
därmed skall kunna bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. Med hänsyn
härtill bör ifrågavarande tillgångspost sållas ned gennm anlilande av funden
för oreglerade kapiialmedelsföriuster.

En viss reserv är nödvändig för atl täcka kommande
avskrivningsbehov. Jag förordar därför att 3 500 milj. kr. anvisas för
ytterligare regleringar av nreglerade kapitalmedelsförlusler.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen atl besluta om nedsättning av slalens järnvägars kapital i enlighet
med vad jag har anförl,

2.
lill
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler på tilläggsbudget III flll statsbudgeien
för budgetårel 1979/80 anvisa elt anslag av 3 500000000 kr.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125 83

Bilaga 14

Förteckning

över av
regeringen hos riksdagen i prop. 1979/80:125 begärda anslag

på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1979/80

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations

anslag 40700000

V. Socialdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 7800000

E 7 Statens bakteriologiska laboratorium: Driflbidrag,

reservationsanslag 8 800 000

G 3 Karolinska sjukhuset: Utrustning, reservations

anslag 1000000

VI. Kommunikationsdepartementet

D 9 Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn,

reservationsanslag 102000000

VII. Ekonomidepartementet

A 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 1000000

VIII. Budgetdepartementet

A 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 4000000

IX. Utbildningsdepartementet

B 13 Bidrag till Svenska riksteatern. reservationsanslag 2072000

B 14 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reserva

tionsanslag 5 858000

B 15 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 487000

D 52 Bidrag till en svensk expedition till Arktis, reserva

tionsanslag 1900000

A". Jordbruksdepartementet

A 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 2000000

G 8 Inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 13000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

H 18 Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp, re

servationsanslag 4 500 000

I
2 Slöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m., reserva

tionsanslag 15 000 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

XI.
Handelsdepartemenlet
A 2 Kommittéer m. m., reservalionsanslag

2000000

s. 3 Kontrollera mot PDF

XII.
Arbetsmarknadsdepartementet A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag B
2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning C 8 Bidrag till yrkesinriktad
rehabilitering D 3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

4500000

IIOOOO 000

10100000

150000

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIII.
Bostadsdepartementet D 7 Lantmäteriet: Täckning av föriuster i förrättningsverksamheten,
/örj/agjwMi/aj?

9900000

opaginerad Kontrollera mot PDF

A3 A4 D I

D3

D6 E5

XIV. Industridepartementet Kommittéer m. m.,
reservationsanslag Extra ulgifter, reservationsanslag Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk kar-tering samt information och dokumentation, reservationsanslag

Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.,
reservationsanslag Statens gruvegendom, förslagsanslag Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m., reservalionsanslag

Summa
egentliga statsutgifter

13 500000 67 000

235000

199000 6950000

40000000 407718000

s. 3 Kontrollera mot PDF

B.
Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

A. Statens
affärsverksjonder Kommunikationsdepartementet 3 a Anskaffning av ny
lågfärja 3 b Särskilda invesleringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens
län

160000000 195000000

s. 4 Kontrollera mot PDF

B.
Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m.
m.

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

4 375 000 10500000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:125

Handelsdepartementet 14 Vissa byggnadsarbeten vid
tullverket

E. Fonden Jör låneunderstöd Sncialdepartemenlel I a
Lån till Lewi Pethms Stiftelse för filantropisk verksamhet

85

625 000

1000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utbildningsdepartementet
2 a Lånefonden för riksinternalskoleverksamhet m. m. i Sigtuna

5000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handelsdepartementet

4
Lån till teko-,
sko- och garveriinduslrier

5
Försörjningsberedskapslån
5 a Lån lill kemisk industri

8000000 7 100000 2000000

opaginerad Kontrollera mot PDF

111. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler

Avskrivning
av oreglerade kapiialmedels

föriuster 3 500000000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 3893600000

Summa för driftbudgeten 4301318000

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

11. Statens allmänna fastighetsfond

Handelsdepartementet 16 Vissa byggnadsarbeten vid
tullverket

V. Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet 9 Försörjningsberedskapslån

2500000

5 100000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Industridepartementet

23
Lån till
Sveriges geologiska undersökning 600000

24
Lån till KB
United Stiriing (Sweden) AB & Co 46
800000

Summa för kapitalbudgeten 55000000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

92 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (92)

92 kopplingar i 65 dokument.

  1. Prop. 1987/88:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 s. 70 i texten
  2. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 om s. 58 i texten
  3. Bet. 1983/84:NU15 om anslag m.m. på tilläggsbudget I inom industridepartementets område (prop. 1983/84:25 delvis) om s. 58 i texten
  4. Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 s. 63 om s. 58 i texten
  5. Prop. 1982/83:94 om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag, m.m. s. 62 om s. 61 i texten

Visa alla 65