om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m.m.
27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:15, om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:15 Regeringens proposition
1979/80:15
om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m.
m.
beslutad den 6 september 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
BIRGIT RODHE
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sedan läsåret 1973/74 har en försöksverksamhet med s. k.
särskild samordnad gymnasieskola (SSG) ägt rum inom elt antal regioner, där
elevunderlaget varit svagt eller vikande. Inom försöksverksamheten har reviderade
timplaner för de treåriga linjerna och den fyraåriga tekniska linjen
(årskurserna 1 och 2) tillämpats för att öka möjlighelerna till samläsning
mellan linjerna.
I propositionen föresläs att försöksverksamheten skal)
avslutas med utgången av läsåret 1979/80 samt att de alternativa timplaner som
har tillämpats inom försöksverksamheten i stället skall få tillämpas som en
reguljär anordning vid vissa gymnasieskolor från läsåret 1980/81. Några mindre
jämkningar föreslås i dessa timplaner. Bl. a. bör de skolor, som nu har årskurserna
3 och 4 av teknisk linje, få anordna sådan undervisning även om de övergår till
de alternativa timplanerna.
De nya alternativa timplanerna bör tillämpas när
elevunderlaget stadigvarande understiger 400 16-åringar. Skolöverstyrelsen
föreslås vidare få pröva om nya gymnasieorter med bl. a. treåriga linjer kan
tillkomma med stöd av de nya alternativa limplanerna. För att så skall vara
fallet bör dock krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar.
1 Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:15
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-09-06
Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss,
Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Tham,
Bondestam.
Föredragande:
statsrådet Rodhe
Proposition
om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m.
1
Inledning
Iprop.
1976/77: 150 (bil. 2 s. 12) med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1977/78, m.m. (kompletteringsproposition) angavs bl. a. att
regeringen avsåg att uppdra åt skolöverstyrelsen (SO) att till regeringen
inkomma med förslag om övergång till s. k. särskild samordnad gymnasieskola (SSG)
i gymnasieregioner med mindre än 500 16-åringar.
Regeringen
uppdrog den 21 april 1977 åt SÖ att inkomma med ett sådant förslag. Enligt
uppdraget skulle SÖ samtidigt överväga vilka kompletleringar av de nuvarande SSG-limplanerna
som kunde visa sig erforderliga. Årskurserna 3 och 4 av fyraårig teknisk linje
borde även i fortsättningen finnas vid de gymnasieskolor som f. n. har sådan ulbildning.
Vid fullgörandet av uppdraget borde SÖ också överväga de förenklingar av SSG-limplanerna
som SÖ bedömde vara angelägna. SÖ borde samtidigt redovisa förslag till de
förändringar och kompletteringar av nuvarande bestämmelser som kunde visa sig
erforderliga. Förändringar av behovel av lärare som ett genomförande av SÖ:s
förslag skulle innebära borde även uppmärksammas och redovisas av SÖ.
Riksdagen
har den 3 juni 1977 anmält sina beslut med anledning av propositionen med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m.m. (prop.
1976/77:150, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341). Riksdagen gav härvid regeringen
till känna all den förutsatte att kompletteringen av försökstimplanerna för SSG
skulle vara av sådan art att nuva-
Prop.
1979/80:15 3
rande utbildningsmöjligheter i berörda gymnasieregioner
inte försämrades. Förslag till kompletterade limplaner samt om vilka
gymnasieregioner som skulle komma i fråga borde redovisas för riksdagen innan
beslut i ärendei fattades.
SÖ har den 5 oktober 1977 till regeringen redovisat sitt
uppdrag. SÖ föreslog därvid bl. a. att ytteriigare 32 kommuner skulle övergå
till SSG och att timplanerna skulle förändras så att ytteriigare valmöjligheter
möjliggjordes för de studerande. Den årliga besparingen beräknades uppgå till
ca
2,5 milj. kr. En sammanfattning av SÖ;s förslag bör fogas
till protokollet i detta
ärende som bilagu I.
Efter remiss har yllranden över förslaget avgetts av länsskolnämnderno
i Stockholms, Uppsulu, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kulmur, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands,
Västmanlands, Koppurbergs, Gävleborgs, Västernorrlunds, Jämilunds, Väslerboltens
och Norrbottens län, Nynäshamns, Tierps, Strängnäs, Finspångs, Eksjö, Nybro,
Olofströms. Ronneby, Falkenbergs, Stenungsunds, Lysekils, Ulricehumns, Filipstuds,
Högfors, Kristinehumns, Torsby, Fugersia, Hullstuhummur, Köpings, Arbogu, Sula,
Avesta, Hedemora. Ljusdals, Söderhamns, Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Ange,
Strömsunds, Lycksele, Vilhelmina, Bodens, Haparanda, Kalix och Gällivare kommuner
samt Svenska kommunförbundet. Centralorganisationen SACOISR,
Lundsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens cenlralorgunisution
(TCO).
Yttranden har även inkommit från professor Sven Lundström,
Uppsala, ämnesföreträdarna för ämnet latin vid universiteten, läramas
riksförbunds (LR) lokalavdelning i Filipstad, kollegiet vid Thomasgymnasiet i
Strängnäs, LR:s lokalförening vid Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn och rektorn
för Nordenbergsskolan i Olofström.
I ärendet har dessutom inkommit en skrivelse från
skolstyrelsen i Köping, en skrivelse från lärarkollegiet vid Gudlav Bilderskolan
i Sollefteå samt en skrivelse från Sveriges Riksidrotlsförbund.
En sammanfattning av remissyllrandena bör fogas lill prolokollel
i detla ärende som bilugu 2.
Regeringen uppdrog den 26 juni 1975 åt SÖ att senast den 1
april 1979 för regeringen redovisa erfarenhetema av försöksverksamheten med SSG.
SÖ har med skrivelse den 28 februari 1979 lill regeringen överiämnat
en inom SÖ gjord utvärdering. SÖ hemställer därvid atl försöksverksamheten med
SSG avslutas och all samlidigl SSG-limplanerna för de tre- och fyraåriga
linjerna får erbjudas som reguljära alternativ lill dem i Lgy 70. SÖ hemställer
vidare att det skall ankomma på SÖ att besluta om i vilka kommuner SSG-timplaner
skall tillämpas. Enligt SÖ bör SSG-timplanerna vara det naturiiga alternativet
i gymnasieregioner med ett stadigvarande elevunderlag under 400 16-åringar. ti Riksdagen 1979180. I saml. Nr
15
Prop.
1979/80:15 4
En inom SÖ utarbetad sammanfattning av utvärderingen bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
2 Bakgrund till försöksverksamheten med SSG
De allmänna principerna för planeringen av det gymnasiala
stadiets skolor fastlades genom beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 171, SäU
1964:1, rskr 1964:407) och 1968 års riksdag (prop. 1%8: 140, SU 1968: 195, rskr
1%8:404). Det senare beslutel innebar aU de lidigare formerna av gymnasial
utbildning - fackskola-gymnasium-yrkesskola -sammanfördes i en skolform,
gymnasieskolan, som startade den I juli 1971.
För alt underlätta planeringen indelades landet i s. k.
gymnasieregioner (g-regioner) av varierande storlek både vad beträffar area och
folkmängd. Antalet sådana g-regioner är f.n. 131. Om elevernas ämnes- och
kursval skulle kunna tillgodoses, borde det totala elevunderiagel inom varje g-region
utgöras av minst 400 16-åringar enligt SÖrs bedömning inför genomförandet av
1964 års gymnasiereform. År 1965 hade endast tre g-regioner i landet lägre
elevunderlag än 400. En senare analys visade att tre fjärdedelar av
åldersklassen i en region under vissa förutsättningar kunde få sina önskemål
tillgodosedda av 14 studievägar, om elevunderiagel uppgick till minst 700 16-åringar.
Större fullständighet i utbudet av studievägar krävde ett snabbt stigande
elevunderlag.
Resursskäl och önskan att erbjuda ungdomen ett
representativt urval av studievägar talade för att den gymnasiala utbildningen
inom varje g-region centraliserades till en gymnasieort (g-ort). De tidigare
upprättade yrkesskolorna på andra orter än g-orter borde dock enligt
riksdagens mening kunna bibehållas i form av specialkurser så länge de hade en
tillfredsställande elevtillströmning och det fanns ett klart avnämarintresse
för utbildningen i fråga.
Åren 1969 och 1970 tog regering och riksdag ställning i
vissa regionalpolitiska frägor, bl.a. i fråga om fortsatt regionalpolitisk
stödverksamhet. Dessa ställningstaganden kunde innebära att vissa avsteg från
de allmänna principerna för gymnasieskolans planering ibland måste göras. Det
sjunkande antalet 16-åringar kunde även komma alt försvaga gymnasieskolans
underlag inom flera g-regioner.
Mot denna bakgrund uppdrog Kungl. Majrt den 30 juni 1971
åt SÖ att inkomma med förslag rörande den fortsatta planeringen av
gymnasieskolan. SÖ borde därvid pröva frågan om utökning av antalet g-orter och
möjligheten att inom en och samma g-region fördela linjerna inom gymnasieskolan
på två skilda g-orter samt göra en mer samlad bedömning av i vilka former de
särskilda anordningarna för utbildning i glesbygd fortsättningsvis borde
organiseras.
Prop.
1979/80:15 5
SÖ överiämnade med skrivelser den 7 juni 1972 och den 20
november 1972 förslag i ärendet. SÖ föreslog därvid att en försöksverksamhet
med särskild organisation av gymnasieskolan skulle få starta på ett antal orter
där elevunderlaget var vikande. SÖ gav den nya organisationsformen namnet
särskild samordnad gymnasieskola (SSG). Förslaget innebar dessutom en
revidering av timplanerna för de treåriga linjerna och den fyraåriga tekniska
linjen för att öka möjligheterna till samläsning mellan dessa linjer. De
reviderade timplanerna byggde på en horisontell samordning av de treåriga
ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna i samtliga
årskurser och av den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen i
årskurserna 1 och 2. Årskurserna 3 och 4 av den sistnämnda linjen skulle inte
anordnas på orter med SSG. Samläsning i årskurs 3 mellan å ena sidan de
treåriga ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller del
därav och å andra sidan den naturvetenskapliga linjen skulle ske i den
omfattning det var organisatoriskt möjligt.
1 prop.
1973: 77 om skolväsendets organisation i glesbygd m. m. godtogs i princip SÖ:s
förslag. Departementschefen anförde därvid bl.a. att om elevunderlaget i en g-region
understeg ca 400 16-åringar måste antalet studievägar bli begränsat. Han
konstaterade att antalet g-regioner med mindre än 400 16-åringar vid
tidpunkten för propositionen var ca 15. År 1980 beräknades antalet sådana g-regioner
vara 21. Samtidigt fanns det och skulle det komma att finnas orter som kunde
diskuteras som g-orter i nya regioner med samma elevunderlag som de svagare av
de dåvarande g-regionerna. Antalet sådana områden beräknades uppgå till mellan
fem och tio. Det skulle därför vara värdefullt för den fortsatta planeringen av
gymnasieskolan att utpröva en alternativ organisation av gymnasieskolan som
skulle vara lämpad för ett elevunderlag av nämnda storleksordning. Den av SÖ
föreslagna modellen (SSG) syntes vara ett sådant alternativ, som var både
förenligt med de planeringsprinciper som lades fast genom besluten av 1964 och
1968 års riksdagar och realistiskt från samhällsekonomisk synpunkt. En
försöksverksamhet med SSG borde därför anordnas på ett antal orter i landet.
Vid valet av dessa orter borde högst fem vara sådana där treåriga
gymnasieskolelinjer inte tidigare funniis. Några g-orter med vikande
elevunderlag borde dessutom kunna få ingå i försöksverksamheten. Den närmare
utformningen av timplanerna fick göras av SÖ i samband med att de orter
utvaldes där försöksverksamheten skulle bedrivas. Tim- och kursplanerna borde
anpassas lill de lokala förutsättningarna på resp. ort.
Riksdagen godkände de i propositionen angivna riktlinjerna
för försöksverksamheten. Riksdagen gav dock som sin mening Kungl. Maj:t till
känna att ett oförändrat antal timmar skulle eftersträvas inom ämnel religionskunskap
jämfört med vad den reguljära gymnasieskolorganisalionen medgav (UbU 1973: 29, rskr
1973: 243).
Försöksverksamheten startade i Eksjö med början i årskurs
1 läsåret
Prop.
1979/80:15 6
1973/74. Läsåret 1974/75 utvidgades verksamheten till alt
omfatta även gymnasieskolorna i Arboga, Strömsund och Ange.
Senare har även Nynäshamn, Olofström och Stenungsund samt
fr. o. m. läsåret 1977/78 Lysekil tillkommit som försökskommuner. 1 Haparanda
bedrivs sedan läsåret 1974/75 försöksverksamhel med partiell särskild samordnad
gymnasieskola omfattande treårig ekonomisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig
linje.
För försöksverksamheten lillämpas följande av SÖ
fastställda timplaner.
Timplaner för de tre- och fyraåriga linjerna i särskild
samordnad gymnasieskola'
Ämne
Åk 1
Ak 2
Åk 3
EHS
NT"
E
H
S
N
V
E
H
S
N
Sv
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
3
En
3
3
3
3
3
3
y
2
2
2
2
B/C
3'
3»
3
3
3
3
3
-
4
4
4
As Hi
4
-
3
3
3
-
-
-
4 3 3
-
-
1
2
3
3
3
3
3
_
3
_
Re
-
-
-
-
-
-
-
2
3
3
2
Fs Ps
Sh
2 3
-
-
-
-
1
-
-
2
2
2
3
3
3
3
1
_
2
3
3-1-2
2
Km
-
-
-
2
2
2
-
-
-
-
-
Mu/Te
-
-
-
->
2
2
-
-
-
-
-
Ma
3
6
3
3
3
4
4
5
-
5
5
Nk
4
-
-
3
3
-
-
-
-
-
-
Fy
-
3
-
-
-
3.5
3,5
-
-
-
4
Ke
-
3,5
-
-
-
2,5
2.5-1-1
-
-
I
Bi
-
-
_
-
_
-1
-
-
3
TI
-
2.5'
-
-
-
-
8'
-
-
-
-
Fe
2
-
6
-
-
-
-
9
-
-
-
Rk
-
-
-
-
-
-
-
2
-
-
-
Ms
-
-
-)
-
-
-
2
-
-
Gy
3
3
0
3
3
2
2
2
2
2
2
Tlf
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
33
33
32
32
32
32
34
31
31
31
31
' Noterna till timplanerna för de tre- och fyraåriga
linjerna i Läroplan för gymnasieskolan gäller i lillämpliga delar. Delsamma
gäller Allmänna bestämmelser till timplanerna i Läroplan för gymnasieskolan, '
Utanför timplanen tillkommer 20 utr konlorsteknik,
' Utanför limplanen tillkommer sammanlagt 6 vtr praktik i skolverkslad
i åk 1-2 T, dock minsl 2 vlr i vardera årskursen. Praktik i skolverkstad åk 1 N
i samma omfattning som åk 1 T.
' På linjerna E och S alternativt socialkunskap med 3 vlr
i vardera åk 1 och 2. Därvid gäller vissa begränsningar i antalet C-språk vid skolenhelen
(SÖ 197.S-02-17),
' Vid konstruktionsövningar i teknologi skall klass eller
grupp delas, om elevantalet är lägst 17, under 1 vte i åk 1 och under 3 vtr i
åk 2.
Prop. 1979/80:15 7
3
Föredragandens överväganden
Den
av SÖ med skrivelse den 28 februari 1979 redovisade utvärderingen av
försöksverksamheten med SSG visar atl försöksverksamheten mottagits väl av
elever och lärare vid berörda skolor. Av utvärderingen framgår bl. a. att
antalet studieavbrott är lägre än i riket i genomsnitt. Många elever har ansett
det vara till stor fördel att det definitiva studievalet kunnat uppskjutas ett
år. Linjebylen efter årskurs 1 är mycket vanligare inom SSG än vad genomsnittet
för rikel utvisar. Övergångar har skett från humanistisk och
samhällsvetenskaplig linje till ekonomisk linje och i mindre utsträckning från
naturvetenskaplig till fyraårig teknisk linje. Antalet övergångar från
naturvetenskaplig till samhällsvetenskaplig linje har däremot varit mycket
litet. Ett ökat antal flickor har valt fyraårig teknisk linje.
Utvärderingen
tyder således på att den nu aktuella alternativa organisationen av
gymnasieskolan som infördes på försök fr.o.m. läsåret 1973/74 visal sig vara
framgångsrik. Försöksverksamheten har väsentligt bidragit lill all undervisning
på treåriga linjer och i årskurserna 1 och 2 på fyraårig leknisk linje kunnat
anordnas även på orter med mindre elevunderlag än 400 16-åringar, Det finns
således enligt min mening främst pedagogiska skäl som talar för att
verksamheten med SSG-timplaner ulvidgas till flera gymnasieskolor. Den gräns -
500 16-åringar - som lidigare diskuterats för tvingande övergång till SSG är
dock enligt min mening för högt satt. Som jag kommer atl redovisa i del
följande bör gränsen för övergång vara lägre.
1
likhet med SÖ bedömer jag det därför vara möjligt alt avslula försöksverksamheten
med SSG och att i stället tillämpa nu gällande timplaner för SSG som alternativ
till timplanerna enligt 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70).
Regeringen bör kunna överiämna till SÖ alt besluta om i vilka kommuner de
alternativa timplanerna skall tillämpas. De alternativa timplanerna bör vara
det naturliga vid ett stadigvarande elevunderlag av mindre än 400 16-åringar.
Vidare bör gymnasieskolor med ett elevunderlag över 400 16-åringar efter
medgivande av SÖ (å tillämpa de alternativa timplanerna.
Jag
övergår härefter till att behandla frågor rörande vissa kompletteringar och
ändringar i nu tillämpade SSG-timplaner.
SÖ
föreslog, mot bakgrund av riksdagens uttalande, i sin skrivelse den 5 oktober
1977 om övergång till SSG i vissa kommuner lämligen omfattande förändringar i
nu gällande timplaner. Från flera av de kommuner som redan har SSG har vid
remissbehandlingen framkommit viss tveksamhet inför SÖ:s förslag. Man finner
att de föreslagna timplanerna är betydligt mera komplicerade än nu gällande
främst genom att grenar och varianter införts. Jag har viss förslåelse för den
kritik som riktats mot SÖrs förslag i detla avseende. De nu gällande SSG-limplanerna
bör således tillämpas även i fortsättningen med endast vissa smärre justeringar
och kompletteringar. 12 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 15
Prop. 1979/80:15 8
Både
i Haparanda och Strömsund fanns, innan övergång till SSG ägde rum, årskurs 3 av
teknisk linje. Denna årskurs av linjen ingår inte i SSG-organisationen. För
Haparandas del tillämpas därför SSG-modellen enbart för den ekonomiska,
humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorn. För Strömsunds del har
regeringen genom skilda beslul medgivit att undervisning enligt årskurs 3 på
teknisk linje får anordnas till och med läsåret 1979/80. Samläsning skall
därvid ske i årskurs 3 med naturvetenskaplig linje i alla ämnen ulom de
tekniska. Enligt min mening bör de skolor som nu har årskurserna 3 och 4 av
teknisk linje få anordna sådan undervisning även efter övergång till de
alternativa timplanerna om elevunderlaget så medger. Samläsning med årskurs 3
på naturvetenskaplig linje bör så långl som det är möjligt eftersträvas.
Nu
gällande timplaner medger inte studier i ämnet latin. Nästan samtliga
remissinstanser har förordat att limplanema för SSG kompletteras med detta
ämne. Jag anser alt möjligheter bör skapas att välja latin som alterna-livämne
i årskurserna 2 och 3 på humanistisk linje. Det bör kunna ske inom den av SÖ
angivna ramen av sex veckotimmar i årskurs 2 och sex veckotimmar i årskurs 3.
Såsom gäller för studier enligt Lgy 70 bör ämnet kunna erbjudas när minst fem
elever anmäler inlresse härför.
Mot
bakgrund av den gjorda utvärderingen finner jag det i övrigt inte motiverat med
annat än smärre förändringar i gällande timplaner. Således bör en veckotimme
kemi i årskurs 3 på den naturvetenskapliga linjen byta plats med en veckotimme
psykologi i årskurs 2 varigenom förutsättningar skapas för maximal samläsning
med fyraårig teknisk linje i ämnet kemi i årskurs 2. Av utvärderingen framgår
även att ämnet kontorsteknik som läses utanför timplanen under tjugo
undervisningstimmar i årskurs 1 på ekonomiska, humanistiska och
samhällsvetenskapliga linjer inte mottagils väl av eleverna. Enligt min mening
bör dessa timmar flyttas till högre årskurs än årskurs 1 och samordnas med
ämnet maskinskrivning så långt som det är möjligt. Ämnet bör studeras endast av
elever på ekonomisk linje.
1
övriga delar bör de limplaner som nu gäller för SSG tillämpas även i fortsättningen.
Somjag
tidigare har föreslagil bör försöksverksamheten med SSG upphöra och de inom
försöksverksamheten tillämpade timplanerna bli reguljära alternativ till dem enligl
Lgy 70. Mot denna bakgrund finns inget skäl att längre använda benämningen särskild
samordnad gymnasieskola (SSG) för de skolor som tillämpar de alternativa
timplanerna.
Elt
viktigt skäl utöver dem som jag har anfört tidigare för all SSGrs timplaner nu
bör bli ett reguljärt inslag i gymnasieskolan är att man därigenom ökar möjligheterna
att etablera gymnasieutbildning på nya orter.
Många
undersökningar har visat all närhel lill utbildningen är en viktig förutsältning
för att ungdomar med svag studiemotivation skall söka sig till gymnasieskolan.
Det finns även undersökningsresultat som tyder på att lång skolväg ökar risken
för studieavbrott.
Prop.
1979/80:15 9
Om man vill ge alla ungdomar gymnasieutbildning är del
därför väsentligt att vi söker ge gymnasieskolan största möjliga geografiska
spridning. Samtidigt bör man fortfarande eftersträva att de orter dit
gymnasieskolan förläggs kan erbjuda ett allsidigt urval av studievägar.
De alternativa limplanerna bör möjliggöra en ökad
spridning av ulbildning på de tre- och fyraåriga linjerna. Kravet på etl
allsidigt ulbildningsulbud kan tillgodoses genom atl även yrkesinriktad
utbildning förläggs lill gymnasieskola med alternativa timplaner.
Det har
hittills ankommit på regeringen att besluta i fråga om inrättande av SSG på nya
orter. Regeringen bör nu överlämna lill SÖ att på sätt som gäller för etablering
av gymnasieskola av konventionell typ besluta om ytterligare g-orter, dvs.
orter med treåriga linjer, i nya g-regioner som kan tillkomma genom de
alternativa timplanerna.
För alt ny
gymnasieskola med alternativa limplaner skall kunna inrättas bör krävas ett
stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar. Elt sådant inrättande
får dock inte medföra att elevunderlaget för redan uppbyggd gymnasieskola
nämnvärt påverkas eller atl de totala kostnaderna för
gymnasieskoleorganisationen i de berörda kommunerna kraftigt ökar.
Införandet
av alternativa timplaner vid gymnasieskolor som idag följer Lgy 70 kan
eventuellt i vissa fall medföra mindre bortfall av tjänstgöringsunderlag för
lärare. Ogynnsamma verkningar bör kunna mötas med insatser inom ramen för
gällande irygghetsregler eller i enstaka fall med särskilda ålgärder.
Simrishamns kommun har i skrivelse till regeringen
anhållit om inrättande av SSG i Simrishamn. Ansökningen har remissbehandlats.
1 skrivelse den 18 maj 1978 har riksdagen anmält sina beslut med anledning av
motioner om särskild samordnad gymnasieskola i Simrishamn (UbU l977/78r 26, rskr
I977/78r 327). Riksdagen gav därvid regeringen till känna att konsekvenserna på
både kort och lång sikt av ett inrättande av SSG i Simrishamn för Ystads
gymnasieregion måste bedömas av SÖ och ytterst av regeringen mot bakgrund av
alla relevanta omständigheter. Årendel har beretts inom regeringskansliet. Jag
avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag om atl gymnasieskola
med treåriga linjer (SSG-modell) får inrättas i Simrishamn.
Avvecklingen
av försöksverksamheten med SSG och övergången till de alternativa timplanerna
bör på de hittillsvarande försöksorterna ske läsåret 1980/81 i alla årskurser.
Övergång till de alternativa timplanerna i andra kommuner bör ske successivi
med början i årskurs 1 läsåret 1980/81. Det ankommer på SÖ att utfärda
erforderliga övergångsbeslämmelser.
Prop. 1979/80:15 10
4 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i fråga om alternativa timplaner på vissa linjer
i gymnasieskolan m. m.
5 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.
Bilaga I
Sammanfattning
av skolöverstyrelsens förslag den 5 oktober 1977 om övergång till s. k.
särskild samordnad gymnasieskola (SSG) i vissa kommuner
Urval av orter, aktuella för övergång till SSG
SÖ föreslår all ytterligare 32 kommuner, utöver de nio som
redan omfattas av försöksverksamheten, skall gå över till SSG. Till grund för
vilka
Följande g-regioner bör enligt SÖ kommu i fråga för
övergång till SSG-timplaner
Län
G-region
Antal 16-åringar'
1978
1985
1
2
3
C
Tierp
535
460
504
D
Strängnäs
322
310
328
E
Finspång
421
470
477
F
Nässjö
494
430
439
Tranås
361
360
374
G
Ljungby
442
430
442
Älmhull
417
370
404
H
Hultsfred
503
420
425
Nybro
490
510
486
K
Ronneby
402
460
473
N
Falkenberg
440
490
449
P
Ulricehamn
436
480
452
S
Filipstad
354
320
312
Hagfors
342
260
259
Kristinehamn
423
450
417
Torsby
350
280
310
U
Fagersta
400
350
347
Hallstahammar
479
460
483
Köping»
394
310
401
Sala
490
360
441
w
Avesta
385
340
336
Hedemora
355
280
300
X
Ljusdal
285
200
229
Söderhamn
445
380
394
Y
Härnösand
327
330
344
Kramfors
299
300
319
Sollefteå
350
250
296
AC
Lycksele
499
410
424
Vilhelmina
241
200
181
BD
Boden
406
400
411
Kalix
383
280
338
Gällivare
504
360
410
' Kolumn Ir Registret över totalbefolkningen (RTB)
1976-12-31. Fjortonåringar 1976 framskrivna två år ulan flyltningsantagande.
Kolumn 2: 1 samband med länsplanering 1974 har
befolkningsramarna för länen fördelats på kommuner och åldersuppdelats.
Kolumn 3: RTB 1976-12-31. Sjuåringar 1976 framskrivna utan
flyltningsantagande lill 1985.
» Huvuddelen av gymnasieeleverna från Kungsör i Arboga g-region
är för närvarande inlagna i Köpings gymnasieskola varför elevunderiagel är
större än antalet 16-åringar i g-regionen.
Prop.
1979/80:15 12
kommuner som bör komma i fråga har lagts antalet 16-åringar
inom g-regionen åren 1978 och 1985. Större vikt har därvid fästs vid elevunderiagel
år 1985 än år 1978. Sålunda har de regioner som ligger klart under 500 16-åringar
år 1985 tagits med. Däremot har regioner som ligger under gränsen år 1978 inle medtagits,
om de ligger klart över gränsen år 1985.
Utöver ovan angivna kommuner har även två kommuner inom
Storstockholmsområdet mindre än 500 16-åringar nämligen Danderyd och
Sundbyberg. Dessa kommuner bör enligt SÖ inte gå över till SSG. Skälet härtill
är främst att kommunema ingår i ett elevområde som är gemensamt för hela
Storstockholmsområdet. Av skolorganisatoriska skäl måste visst utbyte ske
mellan kommunerna inom elevområdet. Olika timplaner skulle försvåra intagningen
av elever. Dessutom har en viss uppdelning av linjeorganisationen skett mellan
gymnasieskolorna i Sundbyberg och Solna. Hela organisationen inom della område måsle
därför beaktas vid planeringen.
Kompletteringar och förenklingar av nu gällande SSG-läroplaner
SÖ föreslår följande förändringar i nu gällande SSG-timplaner.
- Årskurserna 3 och 4 av T-linjen införs
-
Språklig gren
av E-linjen införs i årskurs 3
-
Halvklassisk
variant införs i årskurserna 2 och 3 av H-linjen, varvid ämnet latin föreslås
fä nio veckotimmar. SÖ kan som ett alternativ även tänka sig alt latin erhåller
sammanlagt 12 veckotimmar. I sådant fall får tre limmar tas ifrån ämnet
naturkunskap i årskurs 2
-
Socialkunskap
blir alternativämne i årskurserna 1 och 2 även för H-lin-jens elever
-
Dramatik eller
musik, estetisk specialisering eller teckning, estetisk specialisering kan efler
medgivande från SÖ erhållas som alternativämne under fyra veckotimmar i årskurs
3 av E-, H- och S-linjerna
-
Grekiska kan
efter medgivande från SÖ erhållas som altemativämne under fem veckotimmar i
årskurs 3 av H-linjen
-
På N-Iinjen
byter en veckotimme kemi i årskurs 3 plats med en veckotimme psykologi i
årskurs 2, vilket ger möjlighet till maximal samläsning med T-linjen i kemi i
årskurs 2
-
På H-linjen tas
i årskurs 3 en veckotimme från ämnet samhällskunskap och läggs till allmän
språkkunskap.
Prop. 1979/80:15 13
SÖ föreslår följande modifierade timplaner for de tre- och
fyraåriga linjerna i särskild samordnad gymnasieskola'
Ämne
Åk 1
1
Åk:
)
Åk 3
1
Åk 4
EHS NT
E
H
Ha2
S
N
T
E
Sp»
W
Ha
S'
N
T
T
Sv
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
3
2
En
3
3
3
3
3
3
3
3
2
2
2
0
2
n
0
B/C
3
3
3
3
3
3
3
3
0
4
4
4
4
O
4
3
3
3
3
0
4
4
4
As
4
0
La
0
3/6
0
6
Hi
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
3
Re
2
2
3
3
3
2
2
Fs
2
2
2
2
Ps
2
1
Er
2
Sh
3
3
3
3
0
3
2
2
2
2
5
2
2
Km
2
2
2
2
Mu/Te
2
2
2
2
Ma
3
6
3
3
3
3
4
4
5
0
5
5
5
Nk'
4
3
3/0
3
Fy«
3
3,5
3,5
4
4
Ke«
3,5
3,5
3,5
Bi»
2
3
TI'
2,5
8
Övr te
ämnen'
12
30
Fe
2
6
9
0
3
Rk»
2
2/0
Ms
2
2
2
Sg
6
Se»
0/2
Gy
3
3
2
3
3
3
2
2
2
2
2
2
2
2
1
Tlf
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
S:a
3310
33"
32
32
32
32
32
34"
31
31
31
31
31
31
2912
35
' Allmänna bestämmelser till timplanerna i Läroplan för
gymnasieskolan gäller vad avser punklema 1, 4-6,
8, 10-12, 14-16 samt punkl 9 (de två första slyckena saml
den sista meningen "Om ämneskonferensen ...
som här angivits"),
' För anordnande av halvklassisk variant av H4injen skall
elevantalet vid undervisningens början vara lägst
fem.
I årskurs 3 kan på halvklassisk variant av H-linjen efler SÖrs
medgivande erhållas grekiska som altemativämne under fem vtr. Elevantalet
skall vara lägst fem,
' 1 årskurs 3 kan på språklig gren av E-linjen saml på H-
och S-linjema efter SÖrs medgivande erhållas dramalik eller musik, estetisk
specialisering eller teckning, estetisk specialisering som altemativämne under
fyra vtr i utbyte mot B- eller C-språk.
* C-språk. 1 årskursema 1 och 2 av E-, H- och S-linjema
kan C-språk utbytas mot socialkunskap som alternativämne under tre veckolimmar
i vardera årskursen. Elever på H-linjen med socialkunskap i årskursema 1 och 2
har i årskurs 3 fem vlr samhällskunskap och två vtr rättskunskap.
Vid anordnande av socialkunskap begränsas antalet C-språk
på följande sätt:
Prop. 1979/80:15 14
Antal antagningsplatser på Anlal C-språk i årskurs 1 om
tre- och fyraåriga linjer undervisning i socialkunskap
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
60
90
120
150
180
anordnas
inte anordnas
h ö gst 2
h ö gsl 2
2
3
3
4
3
4
4
4
4
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
I de fall där C-språkel i årskurs 3 på E-, H- och S-linjema
är annal språk än tyska eller franska erhåller del fem vtr. Annat språk minskas
därvid med en vte. ' Vid laboration delas klass eller grupp en vte i vardera
årskursen, om elevantalet är lägst 17.
' Vid laboration i följande ämnen delas klass eller grupp,
om elevantalet är lägst 17. Fysik (0,5 vte i åk 1, I vte i åk 2, 0,5 vte i åk
3). Kemi (0,5 vte i åk 1, 1 vte i åk 2). Biologi (0,5 vte i åk 2, 1 vte i åk
3).
' Vid konstruktionsövningar delas klass eller grupp, om
elevantalet är lägst 17, under en vte i årskurs 1 och under tre vtr i årskurs
2. ' Övriga tekniska ämnen
- Vid laborationer och konstmktionsövningar delas
klass eller grupp, om elevanta
let är lägst 17, enligt not 1 till limplanen för T-linjen i Lgy 70,
-1 årskurs 3 erhåller övriga tekniska ämnen tillsammans 0,5
vte mer än i Lgy 70. Denna överskjulande halva veckotimme får efler rektors
bestämmande tillföras lämpligt tekniskt ämne.
- I årskurs 4 gäller fordelningen av veckotimmar i Lgy
70.
Val mellan rättskunskap och praktiskt sekreterararbete,
" Utanför timplanen tillkommer i årskurs 1 20
lektioner konlorsteknik för E-, H-och S-linjema.
" Utanför timplanen tillkommer sammanlagt sex vtr
praktik i skolverkstad i årskursema 1 och 2 av T-linjen, dock minst två vtr i
vardera årskursen.
1 årskurs 1 har elever på N-linjen praktik i skolverkstad
i samma omfattning som eleverna på T-linjen. ' Tillkommer tio lektioner arbetsstudier
i årskurs 3 på T-linjen.
Förändringar av nuvarande bestämmelser
SÖ föreslår att övergången lill SSG enligt nu föreslagna
timplaner sker successivi med början i årskurs 1. De nya timplanerna bör lillämpas
även för de kommuner som redan tillämpar de ursprungliga SSG-limplanema. Detta
medför atl Haparanda skall lillämpa SSG-timplan även för N- och T-linjerna.
SÖ föreslår även att föreskriftema om att riket skall vara
elevområde för försöksverksamheten i vissa kommuner upphävs.
Förändringar av lärarbehovet
SÖ har undersökt effekterna för timunderlaget av en
övergång till de nya SSG-limplanerna. En jämförelse med nuvarande organisation
och timplaner visar att en SSG-organisation innebär en minskning av antalet lärarveckotimmar
med 3 ä 4%, i fakliska tal ca 450-550 eller ca 23-27 lä-rarvolymljänsler. Den
årliga besparingen beräknas uppgå till ca 2,5 milj. kr.
Prop.
1979/80:15 15
Om
timtalet i latin ökas på sätt SÖ angivit i sill alternativa förslag medför
detta en merkostnad av ca 300000 kr.
Besparingarna
har inte blivit så stora som förutselts. Detta beror främst på att halvklassisk
variant på H-linjen och ekonomisk-språklig gren införts. Totalt innebär detta
en ökning med ca 200 lärarveckotimmar jämfört med om nu gällande SSG-timplaner
används.
I
vissa fall leder de nya SSG-timplanema till ett ökat behov av lärarresurser
jämfört med Lgy 70. Delta är fallel i ämnet praktik i skolverkslad och ämnet
teknologi (ca 170 lärarveckotimmar resp. ca 100 lärarveckotimmar).
Minskning
av timunderlaget jämfört med Lgy 70 kan redovisas för ämnesgruppen moderna
språk (ca 190 lärarveckotimmar), företagsekonomiska ämnen (ca 85 lärarveckotimmar)
och ämnena latin, naturkunskap, matematik och kemi (ca 85, 100, 100 resp. 40 lärarveckotimmar).
De nya timplanerna medför
en tillfällig minskning av limunderlaget i ämnena konst- och musikhistoria samt
musik och teckning i årskurs 1 under första året.
Samband
mellan elevunderlag och organisation
SÖ
finner att de ökade samläsningsmöjligheterna i SSG bäst utnytljas, då endast
två klasser anordnas i årskurs 1 av de fem linjerna. En klass av vardera
sektorn EHS resp. N och T blir då en lämplig organisation.
SÖ
finner även att samläsningen är slörst och mest rationell inom EHS-sektorn och
att därför en övergång till SSG inom denna sektor och inom de minsta av de
berörda g-regionema är mest önskvärd. Härtill kommer dock vinster av pedagogisk
art som bör vägas in i övrigl.
SÖ
erinrar slutligen om atl vissa vanliga situationer där länsskolnämnderna går
in och ger dispens för att starta grupper bör kunna elimineras genom en
övergång till SSG.
Prop.
1979/80:15 16
Bilaga
2
Remissyttranden
över SÖ:s förslag den 5 oktober 1977 om övergång till s. k. särskild samordnad
gymnasieskola (SSG) i vissa kommuner
AUmänna
överväganden
Uppfattningarna
i fråga om övergång till SSG i flera kommuner än vad som nu är fallet är
delade.
Länsskolnämnden
i Värmlands lån anser t. ex. att SSG inte är en nödlösning för
gymnasieregioner i trångmål utan är en gymnasieskola som är fullt likvärdig med
övriga och i vissa fall till och med överlägsen. 7"C0 finner att erfarenhetema
av försöksverksamheten med SSG ligger i linje med den utveckling av
gymnasieskolan som TCO i andra sammanhang förordat. Hedemora kommun finner
principen om att uppskjuta linje- och grenvalet ett år helt riktig. Samtidigt
får emellertid inte samläsningen medföra ökade kostnader för kommunen eller
sämre utbildningsmöjligheter i gymnasieregionen. Vilhelmina kommun delar förslagels
syn på atl de teoretiska linjerna kan samordnas mer än vad som nu sker. Del är
dock på sin plats alt varna för allt för slark övertro på kostnadsbesparingar. Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anser att en övergång till SSG garanterar elevema både lillgång
till alla nuvarande ulbildningsvägar och möjligheter att få fullfölja sina
ämnesval utan timreduceringar. SSG skulle sannolikt innebära en stabilare
organisation och därmed ett jämnare underlag för tjänster. Rektorn för Nordenbergsskolan
i Olofström anser att ett system med återkommande utbildning underlättas om en
enkel struktur av gymnasieskolan tillskapas. Svenska kommunförbundet ställer
sig positiv "till en ökad samordning av de tre- och fyraåriga linjerna i
gymnasieskolan. En övergång till SSG kan ge ökad flexibililei, etl rikare ulbud
av studiealier-nativ och därmed en möjlighet att behålla bredare valalternativ
inom gymnasieregioner (g-regioner) med vikande elevunderlag."
Länsskolnämnden
i Kopparbergs län anser att SSG innebär en förenklad och möjligen något
billigare gymnasial organisation än Lgy 70. Länsskolnämnden i Älvsborgs län
finner att en övergång till SSG i g-regioner med 450-500 16-åringar är rimlig
även om effekterna för timunderlaget är marginella.
Länsskolnämnden
i Västmanlands län ser helst atl en mer allmän övergång lill SSG finge anslå lill
dess gymnasieutredningen hunnit utreda och lägga fram sitt principförslag om
gymnasieskolans framtida organisation. De statliga besparingarna är alltför små
för atl reformen skall brytas ut ur sitt större sammanhang. Åven Köping, Sala, Älmhults
och Nässjö kommuner finner att gymnasieutredningens förslag bör avvaklas. Länsskolnämnden
i Värmlands län är tveksam lill om ett system med olika gymnasieskolor är en
god lösning på sikt. Gymnasieutredningen förutsätts beakta detla problem i
sitt förslag till framtida gymnasieskola. LR:s lokalförening i Ulricehamn
anser att principen om att gymnasieskolorna i landet skall vara likvärdiga ej bör
frångås och all samläsning medför negativa följder för lärare och elever i
flertalet fall. Den ökade elevtillströmningen till treåriga linjer talar även emol
övergång till SSG. Åven SACOISR befarar att ett genomförande av SÖrs förslag
kan leda till olika utbildningsstandard i landet. Länsskolnämnden i
Södermanlands län beklagar att försia-
Prop.
1979/80:15 17
get läggs fram innan utvärdering av försöksverksamhelen
lagts fram. Förslaget har positiva effekter ur planeringssynpunkt. Strängnäs
kommun finner att besparingseffekter lika väl kunnat erhållas genom allmän övergång
till nytt språkprogram och samläsning i årskurs 1 vid samtliga gymnasieskolor.
Ronneby kommun finner att förslaget om övergång till SSG i de angivna
kommunerna inle bör genomföras. I stället bör vissa inslag i förslaget läggas
till grund för en snarast möjligt genomförd revision av läroplanen i hela
landet. Länsskolnämnden i Gävleborgs län bedömer att den stora svårigheten för
de små gymnasieorterna ligger på de tvååriga yrkesinriktade linjema där
utbudet blir torftigt, likaså på de tvååriga teoretiska linjerna. LR:s
lokalavdelning i FiUpstad anser sig inte kunna acceptera förslag, vars enda
klart angivna syfte är att skapa en billigare skola. Skolslyrelsen i Tranås
konstaterar att benämningen särskild samordnad gymnasieskola är missvisande
eftersom förändringarna endast berör de 3-åriga linjerna.
Skolstyrelsen i Tierp anser att en grundlig utvärdering av
försöksverksamheten först bör göras innan del beslutas om generell övergång
till SSG i gymnasieregioner med mindre än 500 16-åringar. Lärarkollegiet vid
Gudlav Bilderskolan i Sollefteå finner att man ser alldeles för begränsat och
kortsiktigt på detta med övergång till SSG. Det är föruiom en skolfråga även en
fråga om arbetsmarknadspolitik och regionalpolilik, som bör utredas i ett
större sammanhang.
Elevantalet 500 som gräns för övergång
Den i regeringens uppdrag till SÖ angivna gränsen 500 16-åringar
i g-regionen för övergång lill SSG kommenteras i vissa remissyttranden. SACOjSR
framhåller att den övre gränsen för övergång till SSG bör sättas vid högst 400 16-åringar.
Samma elevantal föreslås även av Strömsunds kommun. Kollegiet vid Thomasgymnasiet
i Strängnäs, Ljusdals kommun, och länsskolnämnden i Gävleborgs län anser atl
någon fixerad gräns ej bör sättas. I stället bör antalet behöriga sökanden till
årskurs 1 på de tre-och fyraåriga linjerna vara riktmärket. Fulkenbergs kommun
vill inle ha något fastställt elevantal utan det avgörande är om någon verklig
besparing kan göras. Även Sula kommun finner att 500-gränsen kan diskuteras ur
flera synpunkter i samband med syftena med övergången. Om antalet 16-åringar
över huvud taget skall vara utslagsgivande bör detta antal vara betydligt
lägre än 500.
Övergång till SSG i enskilda kommuner
Följande kommuner har inget att erinra mot att kommunens
gymnasieskola går över till SSGr Tranås, Hultsfred, Nybro. Fagersta, Avesta,
Hedemora, Kramfors, Lycksele, GålUvare och Kalix. Länsskolnämnderna i
Södermanlands, Jönköpings, Älvsborgs, Västmanlands, Västerbotlens och
Norrbottens län har ingenting att erinra mot att de av SÖ föreslagna kommunema
i resp. län går över till SSG.
Länsskolnämnden i Stockholms län anser att gymnasieskolan
i Nynäshamn borde behandlas på samma sätt som gymnasieskolan i Sundbyberg och Danderyd,
dvs. ej vara SSG. Länsskolnämnden i Hallands län anser att den nuvarande
organisationen för gymnasieskolan i Falkenberg fungerar väl och att det därför
inte finns skäl för övergång till SSG. Länsskol-
Prop.
1979/80:15 18
nämnden i Västmanlands län, som i princip anser att
övergång till SSG bör anstå tills vidare, motsätter sig särskilt att
gymnasieskolan i Köping omvandlas lill SSG. Mol bakgrund av alt 90% av eleverna
i Kungsör genomgår gymnasieskolan i Köping är elevantalet under aktuell period
mer än 500. Länsskolnämnden i Gävleborgs län förordar att övergång till SSG
blir frivillig för kommunerna. Köpings, Falkenbergs och Tierps kommuner godtar
inle de beräkningar över antalet 16-åringar åren 1978 resp. 1985 som SÖ
redovisat. Antalet 16-åringar inom dessa kommuners gymnasieskolors elevområden
uppgår till mer än 500.
Strängnäs, Älmhults, Ljungby, Ronneby, Sala, Filipstads, Hallstahammars,
Ljusdals och Söderhamns kommuner samt LR:s lokalförening vid Tingsholmsgymnusiet
i Ulricehumn avvisar samtliga förslaget att gymnasieskolan i resp. kommun
skall övergå till SSG. Den nuvarande gymnasieskolan fungerar väl och några
förändringar av här föreslagen art är ej motiverade. SACOjSR anser all eflersom
Finspång har gemensam intagning tillsammans med Norrköpings gymnasieregion bör
här samma resonemang föras som tillämpats för Danderyd och Sundbyberg.
SÖ:s förslag till nya timplaner för SSG
AUmänt
Eksjö kommun, som redan har SSG, är kritisk mot nu
redovisade förslag till limplaner. De är mer komplicerade och den tidigare
filosofin om ökade samläsningsmöjUgheter har fåll ge vika för införandet av
enstaka grenar och varianter. Det bör allvarligt prövas om man inte inom ramen
för den ursprungliga SSG-limplanen kan tillgodose utbildningsbehovet, grenar
och varianter förutan. Strömsunds kommun, som likaså redan har SSG, anser att
en återgång till den komplicerade struktur med grenar och varianter, som SÖ
föreslagit, är ett steg i fel riktning. Rektorn för Nordenbergs-skolun i
Olofström förordar ej heller att grenar och varianter införs och att antalet allernalivämnen
ulökas. TCO har ingenting atl erinra mot de av SÖ framförda förslagen till
förändringar. Principen om det uppskjutna studievalet ett år mottas positivt
av Nybro, Strängnäs, Söderhamns, Hultsfreds och KuUx kommuner samt av länsskolnämnderna
i Jönköpings, Gävleborgs och Väslernorrlands län. Länsskolnämnden i
Västmanlands län finner det tillfredsställande att nuvarande timplaner för SSG
kunnat korrigeras så att nuvarande utbildningsmöjligheter inte försämras, även om
den organisatoriska enhelen delvis gått förlorad. Länsskolnämnden i
Södermanlands län finner att de ursprungliga SSG-limplanerna är från planeringssynpunkt
mer lätthanterliga. Länsskolnämnden i Värmlands län bedömer att det föreligger
viss risk för att man återinför splittring i SSG-timplanerna i sin slrävan atl
åstadkomma ett så stort utbildningsutbud som möjligt. Länsskolnämnderna i
Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbotlens
och Norrbottens län tillstyrker i huvudsak SÖ:s förslag till utformning av
timplaner. LR:s lokalavdelning i FiUpstad anser däremot att SÖ:s förslag till
timplaner i en rad ämnen är behäftade med allvarliga nackdelar och illa genomtänkta.
Prop.
1979/80:15 19
Synpunkter på enskilda ämnen
SÖrs förslag till språkprogram mottas positivt av flertalet
remissinstanser. Sålunda konstaterar t.ex. Ronneby kommun att en omorganisation
av språktillvalen måste ske på gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer. Della
gäller dock alla gymnasieskolor, inle bara de små. Länsskolnämnden i
Jönköpings län bedömer att det mera enhetliga språkprogrammet i SSG bidragii
till att försöksverksamheten uppfatlats posilivt. Länsskolnämnden 1
Södermanlands län anser alt det föreslagna språkprogrammet ger större
stabilitet mellan årskurserna. Strängnäs kommun ser fördelar med det ändrade
programmet genom alt eleven inte kan välja bort C-språk efler endast ett års sludier.
Språkprogrammet tillstyrks även av länsskolnämnderna i Östergötlunds län.
Värmlunds län, Gävleborgs län och Västernorrlands län samt av Nybro kommun.
Ljungby och Söderhamns kommuner är kritiska mot att valmöjligheterna
reduceras.
Nästan samtliga remissinstanser ställer sig positiva till
att hal v klassisk variant införs i SSG. Likaså tillstyrks SÖ:s altemativa
förslag alt ämnet skall erhålla 12 veckotimmar och att ämnet naturkunskap
minskas med 3 veckotimmar i årskurs 2. Länsskolnämnderna i Stockholms län. Värmlunds
lån och Norrbottens län ställer sig tveksamma till att latinet i årskurs 2
skall få sex veckotimmar på bekostnad av tre timmar naturkunskap. Sulu kommun
föreslår att utökning av latin i årskurs 2 skall ske på bekostnad av ämnet
matematik.
Frågor om
införande av social variant redan från årskurs 1 på humanistisk, ekonomisk och
samhällsvetenskaplig linje ifrågasätts av länsskol-nämndernu i Gävleborgs och Västernorrlunds
län och av Fulkenbergs, Fagersta, Söderhamns och Vilhelminu kommuner. Eksjö
kommun anser inte att socialkunskap skall kunna läsas i stället för C-språk i
årskurs I på humanistisk hn}e. Länsskolnämnden 1 Norrbottens län anser att
socialkunskap inte bör väljas som alternativämne av den som väljer
ekonomisk-språklig gren i årskurs 3.
De ekonomiska konsekvenserna av övergång till SSG
Falkenbergs, Ronneby, Ljungby, Älmhults, Sala och
Söderhamns kommuner ifrågasätter om ett införande av SSG skulle medföra några
ekonomiska vinsier. Länsskolnämnden i Kronobergs län bedömer att den ekonomiska
vinsten vid en skolenhet med fyra intagningsklasser i årskurs 1 på dessa linjer
är så liten att förslaget ej bör genomföras vid sådan skolenhet.
Prop.
1979/80:15 20
Bilaga 3
Sammanfattning av SÖ:s utvärdering av försöksverksamheten
med särskild samordnad gymnasieskola (SSG) under åren 19731978
1 Bakgrund
1.1 Gymnasiereformerna 1966 och 1971
Genom gymnasiereformen den 1 juli l%6 ersattes de tidigare
fristående gymnasieformerna - det allmänna gymnasiet, det tekniska gymnasiet saml
handelsgymnasiel - av en enda organisation gymnasiet. Bakom denna nyordning
låg bl.a. grundskolereformen, gymnasiets starka kvantitativa utveckling efter
1950 samt en önskan om ett samordnat skolsystem på det gymnasiala stadiet.
Denna samordning fullföljdes den I juli 1971 i och med att
det nya gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan förenades under samma lak, gymnasieskolan,
med SÖ som central myndighet. En organisation med 22 linjer (varav en, tvåårig
konsumtions- och vårdlinje, ännu inte upprältats), 56 grenar och 18 varianter
hade skapats. Etl slort anlal specialkurser lades också inom gymnasieskolan.
1.2 Gymnasieregioner och utbildningsutbud
För att gymnasieskolplaneringen skall underlättas är
Sverige indelat i elt antal gymnasieregioner (g-regioner), för närvarande 131
stycken. En analys har visat att tre fjärdedelar av åldersklassen i en g-region
under vissa fömtsättningar kan få sina önskemål om gymnasial utbildning tillgodosedda
av 14 studievägar, om elevunderlaget i g-regionen uppgår till minst 700 16-åringar.
Större fullständighet i utbudet av studievägar kräver ett snaebt stigande
elevunderlag.
För att etl representativt urval studievägar skall kunna
erbjudas inom en g-region till rimligl resursutnyttjande borde denna ha ett
elevunderlag av minst 400 16-åringar. Mellan 1965 och 1978 har antalet g-regioner
med fårre än 400 16-åringar ökat från 3 lill 23.
1.3 SÖ:s planeringsarbete för utbildning i glesbygd
Vid den fortsatta planeringen för gymnasieskolan efter
1971 har SÖ bl.a. haft att bedöma i vilka former utbildningen i glesbygd i
framtiden borde organiseras, inte minsl mot bakgrunden av det sjunkande antalet
16-åringar i flera g-regioner.
SÖ föreslog 1972 regeringen all en särskild organisation
skulle skapas för g-regioner med mindre än 400 16-åringar.
Organisationsförslaget upptog linjerna E, H, N, S, So, Ek, Dk, Et, Fo, Ko, Ve
och en specialkurs eller annan linje, således 12 utbildningsvägar. För att
kostnaderna skulle kunna hållas på en acceptabel nivå måste samläsningsmöjligheterna
vidgas framför allt på treåriga men på sikt även på tvååriga linjer.
Organisationen
Prop.
1979/80:15 21
fick beleckningen "särskild samordnad
gymnasieskola", SSG. Ett förslag till limplaner för de treåriga linjerna
utarbetades och presenterades för regeringen 1972. Timplaneförslaget
innefattade även de två första årskurserna av T-linjen.
1.4 SSG omfattning och några utmärkande drag
Efter beslut av riksdagen och medgivande av Kungl. Maj:t
igångsattes försöksverksamhet med SSG höstterminen 1973 vid Eksjö
gymnasieskola. Försöket har senare utvidgats till åtta andra orter. Läsåret
1978/79 läste 2% av rikets elever i årskurs 1 av tre- och fyraåriga linjer
enligt SSG-timplanerna.
Utmärkande drag för SSG-timplanerna är bl. a.
samläsning mellan E, H och S saml mellan N och T i årskurs
1, vilket innebär att eleverna kan skjuta upp sitt definitiva linjeval ett år,
ekonomiska ämnen (företagsekonomi och kontorsteknik) läses
obligatoriskt av samtliga elever på E-, H- och S-linjerna i årskurs 1,
tekniska ämnen (teknologi och skolpraklik) läses
obligatoriskt av samtliga elever pä N- och T-linjerna i årskurs I,
språkprogrammet innehåller inga ettåriga studiegångar och
ger möjlighel att undvika den besvärliga studiesituationen med två nybörjarspråk
(C-språk),
grenar och varianter saknas i årskursema 2 och 3, samt
förstärkning av maskinskrivning och svenska på E-linjen.
2 Erfarenheter av försöksverksamheten
2.1 Linjebyten
De uivärderingar som gjorts av försöksverksamheten med SSG
har visat att linjebyten efter årskurs 1 är mycket vanligare inom SSG än vad
genomsnittet för riket utvisar. Tendensen har varit en övergång från H och S
till E och, i mindre utsträckning, från N till T. Den i riket tämligen frekventa
övergången från N till S (en av elva som börjat på N byter till S, SÖ dnr P
76:610) har inom SSG varit i det närmaste obefintlig.
Huvudorsaken till del stora antalet linjebyten till E och
T vid SSG lorde vara att eleverna på H och S resp. N under första årskursen fått
stifta bekantskap med ekonomiska och tekniska ämnen, vilka varit okända för
dem från grundskolan, där de flesta haft spräk och inte ekonomi eller teknik
som lillvalsåmne.
2.2 Studieavbrott
Studieavbrott har i SSG förekommit i mindre omfattning än
vad genomsnittet för hela riket utvisar, bortsett från den första årskullen
elever, för vilken avbrotten var markant högre.
Faktorer som ligger utanför försöksverksamheten, t.ex. den
lokala arbetsmarknadssituationen och förhållanden vid små skolor i allmänhet,
har troligen inverkat här.
Orsak till den första årskullens höga avbrottsfrekvens
synes ha varit sen
Prop. 1979/80:15 22
och
ofullständig information samt missnöje med att social variant inte kunde
väljas inom SSG. Båda dessa brister har sedermera avhjälpts: information såväl
centralt som lokalt har blivit mer fullständig, och socialkunskap kan numera
väljas som altemativ till det tredje språket på E- och S-linjerna.
2.3
Det uppskjutna linjevalet
Det
uppskjutna linjevalet anses genomgående vara en av de siörsta fördelarna med SSG.
Denna uppfattning synes vara enhällig bland skolledningarna vid försöksskoloma
och delas av nästan 90% av elevema.
Det
uppskjutna linje valet medför fler informationstillfällen. SSG har därmed
kommit att medföra ett visst merarbete för SYO-funktionärema. De behöver vara
väl förtrogna med gymnasieskolans timplaner enligt både Lgy 70 och SSG.
Likvärdigheten ifråga om kompelens mellan SSG och Lgy 70 måste också
understrykas.
3
Allmänt om SSG som ett alternativ inom gymnasieskolan
Inte
minst gymnasieinspektörernas rapporter har under flera år förmedlat intrycket
att flertalet gymnasister synes vara nöjda med det mesta i sin skolgång och
anser den vara meningsfull. Varierande arbetsformer förekommer normalt i vardagsmtinen.
Trivsel i arbetet och full sysselsättning synes vara det normala, även om
arbetsbelastningen ibland är i överkant.
Det
är således inte förvånande att utvärderingarna av SSG ämnesvis mestadels har
givit en klart positiv bild av verksamheten. Mest angeläget för SÖ har under försöksliden
varil all spåra evenluella negaliva konsekvenser av SSG-timplanerna för att
snabbt kunna göra möjliga justeringar.
3.1
En ökad betoning av metodiska aspekter i försöksverksamheten
Det
kan konstaleras atl försöksverksamhelen med SSG utvecklats lill något myckel
mer än den rent organisatoriska förändring som var avsedd från början. Effekten
av samläsningen i årskurs 1 med ett uppskjutet definitivt linjeval har ovan
berörts. De små justeringar som vidtagits i förhållande till Lgy 70-timplanerna
har inte sällan letl till ett omfattande studieplansarbete vid
försöksskolorna, vilket påverkat gymnasieskolans inre arbete i klart posiliv riklning.
Arbetsgrupper av lärare i ekonomiska och tekniska ämnen med erfarenhet från
samläsningen i årskurs 1 har utformat förslag lill studieplaner avsedda att
användas inom SSG.
3.2
SSG-inslag i gymnasieskolan i stort
Flera
av de för SSG-timplanerna utmärkande dragen har de senaste åren genomförts
eller på försök prövats vid "Lgy 70-skoIor". Således har Lgy 70:s
alternativa kurser i naturkunskap och i matematik generellt slopats fr.o.m.
läsåret 1978/79. Försöksverksamhet bedrivs med sammanhållen NT-linje under de
två första årskurserna och med kameral-distributiv gren i årskurs 3 av E-linjen.
Prop.
1979/80:15 23
Andra
inslag i SSG-timplanerna vilka diskuteras i den allmänna debatten är följande;
- praktiska inslag i den annars teoretiska
studiegången på de treåriga linjerna (konlorsteknik för H och S, praktik i
skolverkstad för N),
- förstärkning av svenska och maskinskrivning på E-linjen,
- arbetsmarknadsanpassning (övergång till E och T),
- ett nytt språkprogram för gymnasieskolans tre- och
fyraåriga linjer med möjlighet all undvika två nybörjarspråk i årskurs 1.
3.3
SSG och det begränsade utbildningsutbudet
Den
reducerade valfriheten inom SSG, där grenar och varianter saknas, har inte
föranlett särskilt många kommenlarer från elevhåll. Delta är i och för sig inte
anmärkningsvärt. Vid skolor av den aktuella storleken är Lgy 70-timplanernas
rika flora av valmöjligheter i många fall enbart teoretisk. På grund av
bestämmelserna om minimiantal elever för bildande av undervisningsgrupp blir
valfriheten där i realiteten kraftigt beskuren. Efter justeringen av
försökstimplanerna fr. o. m. läsåret 1975/76 varvid socialkunskap infördes,
återstår endast önskemål från elever vid ett par av försöksskolorna om alt få
läsa latin.
3.4
Några enskilda ämnen i SSG
Justering
av SSG-timplanerna har också önskats i ämnet samhällskunskap, där samläsning
mellan E, H och S i årskurs 3 med olika veckotimtal för linjerna är mycket
svår. Berömvärda insalser har gjorts från lärarhåll, men varken lärarna själva
eller eleverna är helt belåtna med resultatet. En justering kan nås med ökad
gruppdelning, vilken innebär viss kostnadsökning.
Justering
av timplanerna för SSG har vidare önskats för ämnena psykologi, kemi och
gymnastik. Åven här behöver uppmärksammas konsekvenser i fråga om koslnader
(liksom för andra ämnen).
4
Erfarenhetsutbyte mellan SSG-enheterna och SÖ
Under
försöksverksamheten med SSG har ett antal skolledar- och ämneskonferenser hållits.
Dessa har i regel förlagts till någon av försöksskolorna och varit avsedda för
utbyte av erfarenheter skolledare och lärare emellan. Vid samtliga konferenser
har SÖ varit representerad. Konferenserna har upplevts som givande och
stimulerande och enhälliga önskemål föreligger om en fortsättning i flera av de
berörda ämnena.
5
T-Iinjen i SSG
S.l
Äk 3 av T-linjen
Ett
problem vid de försöksskolor som tidigare tillämpat timplaner enligt Lgy 70 har
varit årskurs 3 av T-linjen. Strömsund, som före övergången
Prop.
1979/80:15 24
till
SSG hade maskinteknisk gren i årskurs 3, har alltsedan 1976/77 begärt och
beviljats dispens för att behålla denna utbildning. Haparanda har deltagit i
försöksverksamheten med SSG endast partiellt, med EHS-sektorn, för att kunna
behålla tre årskurser på teknisk linje. En följd av detta har blivit att ingen
av de sex språkgrupperna i årskurs 3 1978/79 (2 i B-språk, 4 i C-språk)
uppfyller kravet på minsl åtta elever, varför man tvingats begära och
beviljats dispens av länsskolnämnden med reducerat antal lärarledda
undervisningstimmar som följd.
5.2
F. d. SSG-elevers syn på T-linjen i SSG
En
enkät som höstterminen 1978 besvarats av elever i årskurs 3 och 4 av T-linjen
som tidigare gått i SSG visar att även teknikerna anser att det uppskjutna
linjevalet är den största fördelen med SSG. På den negaliva sidan noterar
teknikerna i SSG stor arbetsbörda i årskurs 2 och betygskonkurrensen med
naturvetarna.
6
Timunderlaget i SSG
Det
genomsnittliga behovet av lärarveckotimmar är enligt SÖrs beräkningar mellan 9
och 10% mindre i en SSG-organisation. SSG har -jämfört med en Lgy 70-organisation
- ett ökat timbehov i företagsekonomi, teknologi och praktik i skolverkstad.
Dessa ämnen är gemensamma för hela EHS- resp. NT-sektorn i årskurs 1 och ligger
till grund för det uppskjutna linjevalet. SSG har ett minskat timbehov i bl.a. modema
språk, matematik och naturvetenskap samt samhällsorienterande ämnen.
7
Organisatoriska effekter av SSG
7.1
Allmänt
De
organisatoriska effektema av att gymnasieskolor med SSG-timplaner för de tre-
och fyraåriga linjerna tillkommit inom ramen för försöksverksamhelen i Arboga,
Nynäshamn, Olofström och Stenungsund har redovisats. Dessa effekter får
förutsättas i försia hand bero på alt kommunen fått en egen allmän skolenhet.
Att SSG-timplanerna kommit att användas istället för Lgy 70rs timplaner har
förmodligen organisatoriskt haft en relativt lilen effekl. Man kan dock inte hell
bortse från den i så måtto att den entusiasm som de nya skolledningarna och
övrig personal vid dessa nya skolor visar i sitt arbete till en del kan ha sin
grund i övertygelsen om de fördelar SSG-timplanema uppvisar. Detta sprider sig
bland elever och föräldrar och kan på så sätt påverka skolans organisation.
Det är dock omöjligt att ens uppskatta den inverkan SSG-timplanerna haft i sammanhanget.
Ett exempel på detta är Bromölla kommun som tillhör Kristianslads g-region men
nyligen begärt att få ingå i elevområdet för Olofströms SSG och som fått sin
framställning beviljad av berörda länsskolnämnder.
Prop.
1979/80:15 25
7.2 Inverkan
på näraliggande gymnasieskolor
Effekten
av nya SSG-enheter på organisationen av de närliggande gymnasieskolorna
Köping, Haninge, Karlshamn och Kungälv har i regel varit marginell. Köping är
den enda skola som fått en bestående reducering av sin organisation motsvarande
10-15% av elevantalet före starten av SSG i Arboga. Organisationen på de tre-
och fyraåriga linjerna i Köping har dock minskat med endast en klass per
årskurs, från fem till fyra paralleller. Den nybyggda gymnasieskolan i Köping
projekterades med tanke på tillkomsten av Arbogas SSG och är dimensionerad
därefter.
I Karishamn
har organisationen i årskurs 1 trots tillkomsten av Olofströms SSG ökats med
15-20% jämfört med tiden före SSG.
För
Haninge och Kungälv är organisationen 1978/79 i årskurs 1 ungefär lika slor som
före tillkomsten av Nynäshamns resp. Stenungsunds SSG-enheter, efter att det
första året efter SSG-starten ha varit mindre. Inrättandet av mera
fullständiga gymnasieskolor i Nynäshamn och Stenungsund har varit en förutsättning
för att de ökade ungdomskullama inom Haninge-Nynäshamns- och Kungälv-Stenungsundsområdena
skulle kunna beredas gymnasial utbildning.
Orsakerna
till den måttliga effekt pä de näriiggande skoloma, för vars storlek åtminstone
en av de berörda kommunema fmktat, är bland annat alt ca 20% av eleverna i
årskurs I tillkommit på grund av ökad gymnasiebenägenhet i främst SSG-kommunen
men även i närliggande kommuner med goda kommunikationer. Gymnasiebenägenheten
är därvid definierad som kvoten mellan det totala antalet elever från kommunen
som den 15 september finns i årskurs I på linje eller specialkurs vid
gymnasieskola och kommunens antal 16-åringar. Den ökning av elevunderlaget som
förekommit under försökstiden har givit ett tillskott på ca 40%, och de
återstående 40 % motsvarar bortfallet frän moderskoloma. Regionala variationer
förekommer givetvis.
7.3 Kommunikationernas
betydelse for valet av gymnasieort
För
närbelägna kommuner utan egen gymnasieskola synes kommunikationerna lill och
från SSG-orlen eller "Lgy 70-orten" ha avgörande belydelse för
inställningen till den nya SSG. Om "Lgy 70-skolan" ligger kom-munikationsmässigt
bättre till (Kungsör-Köping), väljer man den. Om kommunikationerna till SSG-orten
är bättre eller förbättras, väljer man SSG (södra OrustStenungsund, Bromölla-Olofström).
En mindre och trivsammare skola kan också utöva en viss attraktionskraft på elevema
i en valsituation. Inget har framkommit som tyder på att elever skulle välja gymnasieskola
på grund av all man föredrar vissa limplaner.
8
Slutord
Vid
de i försöksverksamheten deltagande skolorna uppfattas SSG i dag som en
permanent modell för gymnasial utbildning. Försökskaraktären är i det närmaste
borta. Särskilt intressant är bedömningen från Stenungsund atl SSG fungerar
utmärkt vid skolan, trots att denna är större än övriga försöksskolor (sex
paralleller i årskurs 1 på tre- och fyraåriga linjer 1978/79). De nackdelar som
redovisats i de gjorda utvärderingarna har i viss utsträckning redan kunnat
åtgärdas inom försöksverksamhetens ram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 8 dokument.
- Prop. 1981/82:157 om flexibel skolplanering m.m. s. 22 i texten
- Bet. 1981/82:UbU5 om förändringar av gymnasieskolans utformning m.m. (prop. 1981/82:14) s. 5 i texten
- Prop. 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning m.m. s. 10 i texten
- Skr. 1980/81:102 1980/81:102 s. 44 i texten
- Rskr. 1979/80:27 i texten