Sök i Ratio Lex

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m. (kompletteringsproposition)

814 sidor, varav 434 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 434 av 814 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:150, med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m. (kompletteringsproposition)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Regeringens proposition

1979/80:150

med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m.
(kompletteringsproposition);

beslutad
den 23 april 1980

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÅLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen.

Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas
en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid
handen att totalbudgelunderskottet för budgetåret 1979/80 skulle minska med 391
milj. kr, i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda
förutses nu ett underskott om ca 48,6 miljarder kr.

För
budgetåret 1980181 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om drygt 55
miljarder kr. De nya beräkningarna visar elt underskott av ca 57,9 miljarder
kr.

I
särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1980 och det reviderade
budgetförslaget 1980/81,

Vidare
redovisas bl, a, en reviderad nationalbudget för år 1980 samt en långtidsbudget
för budgetåren 1980/81-1984/85.

1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Uidrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1980-04-23

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling. Söder, Krönmark, Burenstam Linder,
Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande:
statsråden Bohman och Mundebo

Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81,
m.m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet
Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1979/80: 100)
förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81. På de
punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag
sedermera redovisats i särskilda propositioner.

Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 2 S riksdagsordningen skall regeringen -förutom
förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett särskilt förslag
till slutlig reglering av slatsbudgelen för del kommande budgetåret i den s.k.
kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. 1
samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska
politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget
tillställas riksdagen.

Statsråden
Bohman och Mundebo föredrar de delar av förslagel till kompletteringsproposiiion
som faller inom vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement.

Statsrädel
Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger
riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder som de har hemställt
om.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen
skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1979/80:150 Bilaga 1

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-04-23

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser reviderad finansplan

REVIDERAD FINANSPLAN

1 Den internationella utvecklingen

Den ekonomiska aktiviteten i industriländerna visade en
oväntad styrka under senare delen av 1979. Trols de krafligl dämpande
effekterna av oljeprishöjningarna och den allt stramare ekonomiska politiken
steg tillväxttakten mellan de båda halvåren i fjol. Sammanlaget ökade BNP i
OECD-länderna med 3,4% 1979. Särskilt lydlig var konjunkluriorbällring-en i
Västeuropa. En gynnsam investeringsverksamhet inom näringslivet bar upp
efterfrågan i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike liksom i flera av de
mindre länderna. Också i Japan förstärktes konjunkturen, främst till följd av
en snabb uppgång i exporten. 1 Förenta slalerna registrerades en fortsatt
tillväxt mot slulel av året. Ökningen i eflerfrågan var dock här liksom på
andra håll förenad med en allt snabbare inflationsutveckling.

1 förhållande till finansplanens bedömningar innebär den
oväntade styrkan i den internationella konjunkturen vid ingången av 1980 att
perspeklivel förskjutits. Den lidigare förutsedda konjunkturnedgången har
sålunda flyttats framåt i tiden. Del är dock sannolikt all en tydlig dämpning
av efterfrågeutvecklingen är förestående. Fördubblingen av oljepriserna innebär
en köpkraftsindragning inom OECD-länderna med närmare 2% av BNP, och
huvudeffekten härav bedöms falla under innevarande år. Dessutom är den ekonomiska
politiken generellt setl inställd pä atl molverka oljeprisstegringarnas
inflationseffekter snarare än alt kompensera efterfrågebortfallet.

Den förutsedda nedgången av konjunkturen i
industriländerna väntas inledas med en dämpning av utvecklingen i den privala
konsumtionen. Konsumenternas reala köpkraft försvagas av prishöjningarna på
olja och bensin liksom av atl ökade produktionskostnader efler hand slår igenom
i konsumentpriserna. Hittills har konsumtionen kunnat upprätthållas genom 1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr
150. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 2

att
hushållen minskat sitt sparande. Denna utveckling har varit särskilt påfallande
i Förenta staterna där sparkvoten sjunkil till en historiskt selt mycket låg
nivå. En återgång till ett högre sparande är emellertid att räkna med i mänga
länder, varvid den privata konsumtionen skulle visa en motsvarande nedgång, I
samband med en sådan utveckling kan man också fömtse en försvagning av
lagerutvecklingen. I Västeuropa gav lagerrörelserna ett avsevärt positivt
bidrag till efterfrågan under senare delen av 1979. Om försäljningen drastiskl
minskar, är en omvänd utveckling att vänta under innevarande år, I Förenta
staterna och i Japan däremoi var lagerinvesleringarna mer återhållna under
Qolåret, varför den konjunklur-neddragande effekten 1980 följaktligen förutses
bli mer begränsad.

Den
positiva trenden i näringslivets investeringar i flertalet OECD-länder förutses
bli beslående ännu en tid. Vinstutvecklingen ter sig allmänt fortsatt gynnsam
och undersökningar av förelagens investeringsplaner ger på många håll oväntat
positiva resultat. Att den nuvarande tillväxten av investeringarna skulle kunna
fortgå någon längre lid är emellertid ej särskilt sannolikt.
Investeringsplanerna väntas successivt justeras ned efterhand som efterfrågan
mattas av. Dessutom bedöms de nuvarande höga räntenivåerna få en dämpande
effekt på företagens investeringsvilja. De åtgärder som på många håll vidtagits
för att hålla tillbaka kreditexpansionen verkar i samma riktning. Däremot
erhålls en allt störte positiv effekl från behovet av nyinvesleringar inom
energiområdet.

Den
efterfrågedämpande effekten av oljeprishöjningarna under fjolåret och början av
1980 beräknas vara av samma storleksordning som efter oljeprischocken 1973
1974, Risken för en acceleration av inflationstakten, liksom strävan att
undvika alltför stora bytesbalansunderskoll, föranledde då de stora
industriländerna atl föra en stram ekonomisk politik. Liknande överväganden har
kommii all bli besiämmande för ulformningen av politiken också i nuläget.
Dessutom kan åtstramningen nu betecknas som mer omfattande eftersom även de
mindre industriländerna denna gång intar en mer restriktiv ekonomisk-politisk
kurs. En viktig skillnad i situationen nu jämfört med 1974 är att
konjunklumtvecklingen ej präglas av samma grad av synkronisering. 1974 skedde
ett mycket markant omslag efler den alllför snabba uppgången årel innan. Av
avgörande betydelse för den framtida konjunkturutvecklingen blir de framgångar
som kan vinnas då det gäller att få ned den höga inflationstakten.

Effekterna
av prisuppgången på olja och andra råvaror väntas efterhand klinga av i
OECD-länderna under 1980. Rådande utbuds- och efterfrågeför-hållanden talar för
en dämpning av den snabba prisuppgängen på olja 1980. Efterfrågan på OPEC-olja
minskar i och med att produktionen av olja ökar på andra håll i världen och den
ekonomiska aktiviteten mattas av. Dessutom är lagren i OECD-länderna för
närvarande stora, Å andra sidan måste man räkna med att OPEC-länderna söker
förhindra en upprepning av händelseutveckingen efter 1974 då realpriset på olja
föll. Flera oljeprodu-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 3

center
har aviserat nedskärningar av produklionen för att anpassa utbudet till den
minskande efterfrågan. Sammantaget kan man förutse all kulmen av
oljeprishöjningarnas inflationsdrivande effekter inträffar under innevarande
halvår. Möjligheterna alt därefter hejda inflationen blir i stor utsträckning
beroende av löneutvecklingen.

Hitintills
har lönerna allmänt sett ej visat den kraftiga stegring som inträffade 1974, då
en klar pris- och lönespiral uppstod i OECD-ekonomierna, De avtal som slutits
i de slörsia länderna - Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland
- tyder i stället på måttliga löneökningar. Löntagarna i dessa länder
kompenseras därmed ej fullt ut förökningen av inflationstakten. Fömtsatt att
dessa tendenser dominerar och löneutvecklingen blir lugn samt att det reala
oljepriset ej stiger ytterligare, väntas den genomsnittliga inflationen i
OECD-länderna i år uppgå till ca 10%. Under loppet av året förutses
prisstegringstakten mattas av.

Vid
sidan av oron för inflationen betingas den allmänna åtstramningen i den
ekonomiska politiken av en strävan att begränsa bytesbalansunderskotten. Förra
året svängde OECD-ländernas samlade bytesbalans om från överskott till ett
underskott på ca 30 miljarder dollar. Dagens bedömningar tyder på att
underskottet mer än fördubblas under 1980, På längre sikt blir det
OPEC-ländernas förmåga att omvandla oljeinläkterna till efterfrågan på
industriländernas produkter samt energipolitiken i industriländerna som
bestämmer möjligheterna att nedbringa underskottet. En alllför långt driven
strävan i enskilda OECD-länder att minska det egna underskottet genom att
hålla tillbaka den inhemska efterfrågan leder främst till en övervällring av
bördan på andra länder och försvårar därmed anpassningsprocessen. En sådan
politik ökar därmed risken för nya protektionistiska ålgärder. Mot denna
bakgrund måste det betecknas som positivt att de tidigare överskoltsländerna
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland nu tar på sig en slor del av den börda
som det samlade underskottet innebär.

De
icke-oljeproducerande u-länderna fömtses i år registrera elt underskott i
storleksordningen 50 miljarder dollar, 1 viss mån kommer dessa länder att se
sig nödsakade att justera ned planerna för sin import och därmed för sin
ekonomiska tillväxt. I övrigt kommer underskotten att finansieras genom ökad
utlandsupplåning och en neddragning av valutareserverna efter den uppbyggnad
som skett de senaste åren i många av länderna. Om konjunkturutvecklingen i
OECD-områdel fortsätter att vara återhållen under en längre period, kan
bytesbalanssituationen för ett växande antal u-länder efterhand bli mycket
bekymmersam, Sverige strävar efler att ytterligare stärka internationella
valutafondens roll i den globala anspassningsprocessen och vidmakthålla dess
möjligheter att ge lån till länder i behov av finansiellt stöd.

Åtstramningen
av den ekonomiska politiken i OECD-länderna har hittills varit mest uttalad
inom penningpolitikens område, 1 flertalet länder

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 4

har diskontot höjts till historiskt mycket höga nivåer.
Detta får en återhållande inverkan på näringslivets investeringar,
lagerhållningen och bostadsbyggandet. Storleken på den depressiva effeklen är
dock svår atl bedöma, vilket utgör en av de största osäkerheterna i prognosen
för den framtida konjunkturutvecklingen. En stram penningpolitik kan anses
motiverad mol bakgrund av strävan att dämpa de sekundära inflationseffekterna
av oljeprishöjningarna. Det föreligger emellertid risk för att ländernas omsorg
om valutakursen driver dem till konkurrerande åtstramningar och räntehöjningar.
Den allmänna räntenivån riskerar då att bli betydligt högre än vad som kan
anses motiverat med hänsyn lill den inlerna balansen i de enskilda länderna.

Finanspolitiken i många länder präglas av en strävan all
reducera de statliga budgetunderskotten. De budgeter som framlagts i Förenta
staterna. Japan och Storbritannien innebär en betydande åtstramning i förhållande
till tidigare år. Också budgeterna i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike
kan beskrivas som försiktigt restriktiva i sin utformning. Den väntade
konjunkturavmattningen innebär dock alt skalteunderiaget minskar samtidigt som
tranfereringarna ökar. Trots nedskärningarna i de statliga ulgifterna i många
länder kan därför underskotten komma att bestå eller rent av öka.

Den allmänna åtstramningen av den ekonomiska politiken förstärker
de krafter som verkar i riktning mot en konjunkturförsvagning. Detla förhållande
är särskilt tydligt i Förenta staterna. De ytterligare åtstramningsåtgärder
inom både finans- och penningpolitik som framlades i mars i år, får en
betydande dämpande inverkan på efterfrågan både under innevarande och
nästkommande år. För 1980 förutses en nedgång i den amerikanska
totalproduktionen med ca 0,5%. Utvecklingen väntas bli särskilt svag under
årets senare del.

Också i Storbritannien förstärks den underliggande
svagheten i konjunkturen av en mycket stram ekonomisk politik, varför även här
en minskning av BNP är att räkna med. Trots ett betydande positivt bidrag till
utvecklingen från den expanderande oljesektorn väntas totalproduktionen sjunka
med omkring 2,5%, I Västeuropa totalt sett förutses en dämpning av tillväxten
fill ca 1,5%. En tämligen god investeringsaktivitet i Förbundsrepubliken
Tyskland kan komma atl hålla uppe efterfrågan ännu någon tid. Tillväxten i den
västtyska ekonomin bedöms uppgå till ca 2 %, och tillväxttal i samma
storleksordning är att räkna med för Frankrike och Italien, Bland våra nordiska
grannländer väntas Norge och Finland uppvisa en real tillväxt pä 4% eller mer,
medan nolltillväxt förutses i Danmark.

I Japan har den inhemska efterfrågan redan mattats av
klart. Detta molverkas emellertid av en stark exportutveckling, som underiälias
av yenens depreciering med nära 20% förra året. En tillväxt i den japanska
ekonomin på ca 4% bedöms därför kunna uppnäs. Sammantaget skulle därmed den
genomsnittliga BNP-ökningen inom OECD-området stanna vid drygt 1 %, En sädan
svag utveckling bedöms medföra en avsevärd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 5

uppgång av arbetslösheten. I början av 1980 uppgick
antalet arbelslösa till nära 17 miljoner. Denna siffra kan komma att översliga
19 miljoner vid slutet av året.

Den svaga efterfrågeutvecklingen får också en kraftigt
negativ inverkan på väridshandeln. Exporten till OPEC-länderna vänlas
visseriigen öka starkt, men detta motverkas av en betydande dämpning av
OECD-låndernas internhandel. Den sammanlagna ökningen av OECD-ländernas export
bedöms därför stanna vid ca 5%. Betydande skillnader mellan olika länder är
dock att förutse. Tidigare fall i växelkurserna för dollarn och yenen har
förbättrat exportutsikterna för Förenta staterna respektive Japan innevarande
år. På något längre sikt blir möjligheterna att hålla tillbaka de inhemska
koslnadsstegringarna avgörande för de .skilda ländernas exportutveckling.
Redan i nuläget kan man förutse betydande skillnader då det gäller
möjligheterna att begränsa den inhemska inflationen. En vidgning av
differenserna vad gäller inflationstakt mellan länderna skulle innebära ökade
spänningar på valutaområdet.

De här skisserade utsikterna för den internationella
ekonomin ler sig tämligen dystra, I Förenta staterna förutses en period av
negativ tillväxt och i Västeuropa och Japan bedöms den ekonomiska aktiviteten
efterhand mattas av. Den fasförskjutning mellan de slora länderna och
länderområ-dena som tidigare präglat förioppel väntas sålunda förlora i
betydelse, varvid nedgången i de olika områdena riskerar att bli ömsesidigt
förstärkande. De depressiva faktorerna väntas därför dominera utvecklingen vid
ingången till 1981, Oljeprishöjningens neddragande effekler bedöms göra sig
gällande också under 1981 och den nuvarande inrikiningen av den ekonomiska
politiken verkar återhållande på utvecklingen under åtskillig tid framöver. Den
finanspolitiska åtstramningen i Förenta staterna. Japan och Storbritannien
bedöms få en återhållande effekl på efterfrågan även under första hälften av
nästkommande år. Eflersom del tar tid innan penningpolitiska förändringar
inverkar pä konjukturförloppet måsle man räkna med att den senaste tidens
allmänna åtstramning kommer att slå

Tabell 1. Bruttonationalproduktens utveckling i vissa
länder och länderområden 1977-1980

Årlig procentuell volymförändring

1977

1978

1979

1980

Förenta
slalerna

4.9

4,4

2,3

-1 -

0

Japan

5,4

5,6

6,1

3,5-

4,5

Förbundsrep.
Tyskland

2,6

3,5

4,4

1,.'5-

2,5

Frankrike

3,0

3,3

3,7

1,5-

2,5

Storbritannien

2,0

3,3

0,8

-3 -

-2

Italien

2,0

2,6

4,5

1,5-

2,5

Norden

0,1

2,4

4,0

3 -

3,5

Västeuropa

2,3

3,0

3,3

1,5-

2

OECD-lolall

3,7

3,9

3,4

1 -

1,5

Källor: För 1977. 1978 och 1979: OECD och nationell
statistik. För 1980: Ekonomi-departemenlets bedömningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 6

igenom
fullt ut först under nästa år. En återhämtning av konjunkturerna fömtses därför
kunna inledas tidigast mot slutet av nästa är. 1981 skulle därmed liksom 1980
karakteriseras av låg real tillväxt.

2
Konjunkturer och ekonomisk politik under 1979 och början av 1980

Oljeprishöjningarna
under 1979 hade en dramatisk inverkan på såväl den internationella som den
svenska ekonomiska utvecklingen. Priset för vår importerade olja fördubblades
vilket fick genomgripande konsekvenser för inflationen, bytesbalansen och
lillväxttaklen i den svenska ekonomin.

Under
hösten 1978 och våren 1979 hade inflationstakten nedbringats till mellan 5 och
6% över en )2-månadersperiod, den lägsta på många år, 1 mars i år hade priserna
stigit med 13,6% pä ett år. Härav kan 5 procentenheter direkt hänföras till
inverkan från den internationella utvecklingen, främst då på oljemarknaden.
Importprisernas ökningstakt på tolvmåna-dersbasis steg från ca 6% vid årsskiftel
1978/1979 till bortåt 25% i början av 1980, Visserligen tillämpades
prisreglering på oljeprodukter, men vårt internationellt selt stora beroende av
den s. k. spotmarknaden, där en fri prissättning råder, och behovet att
lillgodose vår försörjning med olja krävde en succesiv ökning av oljepriserna.
Totalt sett svarade oljepriserna inklusive den energipoliftskt betingade höjda
beskattningen för en ökning av konsumentprisindex på ca 3,5 procentenheter.

Den
internationella oljekrisen har också på mera indirekta vägar drivit på den
svenska inflationslakten. Den av läget på oljemarknaden i hög grad påverkade
penningpolitiken i de slora industriländerna har drivit upp den intemationella
räntenivån. Vårt stora utlandsberoende tvingar oss att iaktta en betydande följsamhet
med den internationella ränteutvecklingen. Räntehöjningarna har under den
aktuella perioden höjt konsumentprisindex med 1,5 procentenheter.

En
inflationstakt av den nu rådande storleken utgör ett allvarligt samhällsproblem.
Det kan därför vara motiverat att ställa frågan om det hade varit möjligt att
uppnå en lägre inflafionstakt genom ytterligare ekonomiskpolitiska åtgärder.
Ibland har förordats en politik som skulle ha syftat till en succesiv
uppskrivning av den svenska kronans värde. Oljeprishöjningarna under sommaren
1979 bidrog dock till att försämra bytesbalansen på ett sådant sätt att en
apprecieringspolitik knappast hade kunnat ges trovärdighet.

En
lyckosam revalveringspolitik hade krävt att företagen i utgångsläget hade haft
en större finansiell styrka och eU bättre konkurrensläge. Vinsterna hade under
1977 och 1978 minskat ner lill nivåer långl under vad som varit vanligt i
tidigare lågkonjunkturer. 1 elt sådanl läge skulle en revalvering ha varit
förenad med uppenbara svårigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 Tabell 2. Försörjningsbalans 1978-1979

Miljarder

Procentuell
volym-

kr. 1979,

förändring,

löpande priser

1975 ärs
priser

1978

1979

Tillgång

BNP

435,2

2,4

3,8

Imporl
av varor och Ijänster

142,9

- 6,4

12,8

därav: varor

122.3

- 7,0

15,2

Summa
tillgång

578,1

0,3

5,8

Eflerfrågan

Brulloinvestering

86,5

- 6,0

5,4

Näringsliv

37,7

-17,9

9,5

därav: industri

10,8

-21,7

0,1

Slalliga myndigheter

och affärsverk

9,8

3,3

1,9

Kommuner

16,5

- 3,1

1,9

Bostäder

22,5

17,9

2,4

Lagerinveslering

1,1

- 1,1'

1,8'

Prival
konsumlion

226,8

- 0,7

2.3

Offentlig
konsumtion

130,1

3,1

3,9

Slallig

39,2

- 0,2

2,4

Kommunal

90,9

4,6

4,5

Export
av varor och ijänster

133,6

7,6

7,3

därav: varor

118,0

7,8

8,4

Summa
efterfrågan

578,1

0,3

5,8

Inhemsk
slutlig efterfrågan

- 0,8

3,3

Konsumentpriser
(årsgenomsnitt)

10,0

7,2

Real
disponibel inkomst

- 1,5

2,6

Bytesbalans
(milj, kr.

löpande priser)

-29

-10964

Förändring
i procent av föregäende års BNP.

En
i olika hänseenden hårdhänt åtstramningspolitik skulle dessutom ha blivit
nödvändig. Ytterligare räntehöjningar torde ha blivit mer eller mindre
ofrånkomliga. Åtstramningspolitiken hade fått rikla sig inte bara mot den
privata konsumtionen ulan också i hög grad mol den offenfliga.

Den
långsamma internationella prisuppgången i förening med den förda ekonomiska
politiken ledde lill att inflalionen och inflationsförväntningarna hade börjat
brytas före oljekrisen. Den upptrappning av inflationsnivån som oljekrisen
medförde kom därför särskilt olyckligt. Det gäller nu att på nytt åstadkomma en
utveckling som succesivt kan reducera inflationstakten.

Oljekrisen
medförde att kostnaderna för vår oljeimport ökade från 13 miljarder kr. 1978
till 23 miljarder kr. 1979 och beräknas bli 27-28 miljarder kr. i år.
Siffrorna är neltosiffror, dvs, efler avdrag för reexporterad olja. Följande
tablå visar utveckhngen av oljeimporten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1972 1973

1974

1978

1979

1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oljeimport,

miljarder
kr. 3,5

Procenl
av BNP 1,8

4,9

13

3,3

23 5.2

27,5 5,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
1979 svarade prisstegringarna på olja för en kostnad på över 8 miljarder kr. De
fortsatta prisstegringarna gör att för 1980 tillkommer en koslnad på nelto 7,5
miljarder kr. På två år har således koslnaden för oljeimporten lill följd av
prisstegringar stigit med närmare 16 miljarder kr.

För
alt få en bild av hur det totala bytesbalansunderskottet utvecklats måste
givetvis även andra prisförändringar beaktas.

Tablån
visar att de tillskotl till vår handelsbalans som härrör från att
prisstegringen pä exporten av råvaror och bearbetade varor varit snabbare än
prisstegringen på motsvarande import motverkats av en ur bytesbalanssynpunkt
ofördelaktig volymutveckling för dessa varugrupper.

Förändring
av handels- och bytesbalans 1979

Miljarder
kr, (Siffrorna är avrundade)

Prisförändring

Volymförändring

Summa

Råolja och oljeprodukter Bearbetade varor, exkl, fartyg
Övrigl bl, a. råvaror

-8,5 2,5 1,5

-1,5

-2

-2

-10

0,5 - 0.5

Summa
handelsbalans

-4

-6

-10

Tjänster
och transfereringar

-

-

- 1

Summa
bytesbalans

-11

För
de bearbetade varorna, dvs, verkstadsprodukler m. m., gäller aU de svenska
företagen enligt konjunklurinsiilulels förnyade beräkningar synes ha höjl sina
priser på exportmarknaden så myckel mera än konkurrenterna alt de förväntade
andelsvinsterna inom OECD-området uteblivit. Enligt konjunkturinstitutets
bedömning kan en viktig faktor här ha varit att de dämpade
tillväxtförvänlningarna ledde lill försiktighet med utbyggnader och att
företagen istället försökte återställa sina starki nedpressade vinster inte i
första hand genom volymökningar och andelsvinster utan genom prishöjningar,

Råvampriserna
på exportmarknaderna har i och för sig stigii kraftigt, över 20%, och därmed
givit elt positivt bidrag till handelsbalansen. Dessa prisstegringar är dock
till stor del av cyklisk karaktär. Dessutom förelåg betydande svårigheter att
få fram tillräckliga kvantiteter, främst ifråga om skogsprodukter, varför
råvarorna gav ett negativt volymmässigt bidrag.

Utvecklingen
under 1979 innebar således att de ökade oljekostnaderna inte gav fullt utslag i
handelsbalansen utan till viss del doldes av faktorer av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 9

cyklisk karaktär och av relalivprishöjningar som riskerar
att försämra möjligheterna till volymtillväxt. Erfarenheterna från 1974 och
1975 demonstrerar med all önskvärd tydlighet hUr viktigt det år alt inle låta
sig invaggas i tillförsikt av denna typ av kortsiktiga lättnader för vår
bytesbalans.

De krafiiga oljeprishöjningarna under 1979 innebar i sig
en åtstramning av ekonomin. Genom den ökade inflationstakten reducerades
inkomsternas reala köpkraft. För hushållens realt disponibla inkomster innebar
delta att ökningstakten sjönk från 3 % första halvåret till ca 1,5 % andra
halvåret, räknat över en 12-månadersperiod. Dessulom riktades den successiva
skärpningen av kreditpolitiken under 1979 i stor utsträckning mot hushållen.

Bidrag till BNP-lillväxlen 1979

Reviderad finans- Reviderad finans

plan 1979 plan 1980

Inhemsk eflerfrågan 5,2 5,1

Netloeflerfrågan från utlandet -0,1 -1,3

Summa BNP-tillvä.xt 5,1 3,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 den reviderade finansplanen för ett år sedan bedömdes
BNP-tillväxten 1979 kunna bli 5 %. Ulvecklingen blev ocksä i flera avseenden
den beräknade med stigande orderingång, industriproduktion, export och
sysselsättning. Flera problem framträdde emellertid också och tillväxten
stannade enligt statistiska centralbyråns preliminära beräkningar vid 3,8%. Som
framgår av tablån förklaras skillnaden av ett negativt bidrag från utrikeshandeln.
Exporten ökade något snabbare än förutsett till följd av en större
marknadstillväxt. Importen ökade dock ännu mycket mer. Den inhemska efterfrågan
har totalt sett utvecklats så som förväntades.

Tabell 3. Bytesbalans 1978-1979

Milj. kr., löpande priser

1978 1979

prel.

98205

118030

92718

122 343

5487

-
4313

3113

3622

-3904

- 4635

-3682

- 4 329

-8 143

- 9309

7 100

8000

- 29

-10964

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tjänster, nelto

Transfereringar, nello

Korrigeringspost för tjänster och transfereringar'

Bytesbalans

' Korrigeringspost enligt belalningsbalansdelegalionens
beräkningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 10

Det
förhållandet att importtillväxten blev slörre än vänlat vid den angivna totala
inhemska efterfrågeökningen tyder på all produktionstillväxten hämmats av
kapacitetsreslriklioner, vilket hindrat annars möjliga volymökningar och lett
till prishöjningar. Ett viktigt sådant hinder förefaller svårigheterna för
industrin alt rekrylera arbetskraft ha varit.

3
Den ekonomiska politiken 3.1 Mål och inriktning

/
Balansbrister i den svenska ekonomin

Vid
ingången av 1979 tedde sig Sveriges ekonomiska utsikter i flera avseenden som
jämförelsevis ljusa. Inflationen låg pä en lägre nivå än i omvärlden och
möjligheterna att genom högt kapacitetsutnyttjande förbättra produktiviteten,
dämpa kostnadstrycket och förbättra vår bytesbalans bedömdes som goda. Vi fick
också en tillväxt på ca 3,8% vilket var mei' än genomsnittet för OECD-området.
1 andra avseenden blev dock utvecklingen en besvikelse. Genom den nya
oljechocken försämrades de yttre betingelserna för vår ekonomi och de interna
fömtsättningarna visade sig också vara mindre gynnsamma än vad som antagits. Vi
fick därför inte den bytesbalansutveckling, den återhämtning av marknadsandelar
eller den ökning av industrins invesleringar som var önskvärd. Industrins produktion,
liksom anlalel anslällda, ökade visserligen men inte i den takt som hade
behövts i den uppgångsfas av konjunkturen som förelåg 1979.

Flexibiliteten
på arbetsmarknaden visade sig vara sämre än beräknat. Trots att vi befann oss i
en expansiv fas av konjunkturcykeln och trots att många företag hade svårl alt
rekrytera folk låg arbetslöshetstalen och antalet personer som var föremål för
olika arbelsmarknadspolitiska åtgärder pä en lika hög nivå som under
konjunktursvackan 1971-1972,

Till
de ogynnsamma dragen hörde också att kommunema expanderade mer än vad som
överenskommits mellan regeringen och kommunförbunden, vilket bidrog till alt
försvåra industrins rekryleringsansträngningar. Underskotten i statsbudgeten
och i bytesbalansen ökade. Industrins vinster steg, men nådde inte upp till
mer än den nivå som varit normal vid tidigare lågkonjunkturer.

Med
någon förenkling kan man sammanfatta den ekonomiska politiken under senare år
genom att säga att vi gripit oss an de problem som sammanhänger med att den s.
k. överbryggningspolitiken i mitten av 1970-talet medförde en starkt försämrad
konkurrenskraft. I detta avseende har en betydande återhämtning skell. De
strukturella problemen, som har sina rötter långt tillbaka i tiden, återstår
emellertid i stor utsträckning alt lösa.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 11

De balansbrister som på tröskeln till 1980-talet
kännetecknar den svenska ekonomin hänger samman och förstärker varandra. De
hotar på olika sätt vår ekonomiska handlingsfrihet och om de lilläls bestå
kommer de alt göra det omöjligt för oss alt uppnå de grundläggande målen för
den ekonomiska politiken.

En första balansbrist och den som människorna oflasl och
mesl direkt kommer i kontakt med utgörs av den snabba inflationen. Denna
drabbar hushållen och underminerar pä flera sätt basen för välfärden. En hög
inflation skapar osäkerhet om den ekonomiska framtiden. I ett sådant klimat gynnas
spekulativa placeringar medan de produktiva investeringar som är nödvändiga för
att bygga ut den utlandskonkurrerande sektorn hålls tillbaka. Inflationen har
ocksä starkt negativa fördelningsmässiga effekter och omfördelar stora belopp
från dem som sparar till förmån för dem som har belånade tillgångar.
Inflationen undergräver samhällssolidariteten och förstärker många av de
problem som vårt skattesystem ger upphov till.

För det andra har vi ett storl underskott i vår
bytesbalans som för 1980 kan uppskattas till närmare 17 miljarder eller ca 3,4%
av BNP. Underskottet i våra löpande affärer med utlandet försvårar för oss att
föra en aktiv växelkurspolitik och begränsar därmed möjligheterna att dämpa
utifrån kommande prisstegringar. Etl stort bytesbalansunderskott beskär vår
handlingsfrihet också genom att det blir svårare alt vid en inlernalionell
konjunkturnedgång molverka en vikande utländsk efterfrågan genom inhemsk
stimulans. Skulle underskottet i bytesbalansen bli bestående hotas således
sysselsättningen. Omvärlden bär många vittnesbörd om hur länder med stora
underskott i bytesbalansen efter en tid också tvingats att acceptera betydande
arbetslöshet.

Därtill kommer, alt även om vår kreditvärdighet är god,
blir kostnaderna för utlandsupplåningen vid nuvarande höga ränteläge mycket
stora. Räntebördan bara för 1980 års upplåning kan uppskattas till drygt 3
miljarder kr. Till den del utlandsupplåningen inte motsvaras av ökade
investeringar lägger vi en tung förränlningsbörda på framtida generationer, F.
n. ivingas vi låna lill realräntor som är högre än tillväxten i den svenska
ekonomin. Om inte denna utveckling kan brytas mäste vi avsätta en ständigt
växande andel av nationalinkomsten till atl förränta utlandslånen.

För det tredje har vi ett slort underskott i statens
budget. Detta har till en del uppstått på grund av de betydande
arbetsmarknadspolitiska och industripoliliska insatserna under senare år.
Budgetunderskottet är således delvis etl resultat av ambitionen att hålla uppe
den fulla sysselsättningen även i en konjunktur som präglals både av
kostnadskris och av stora strukturella omvälvningar i världshandeln.

Till största delen är budgetunderskottet dock ett uttryck
för en hög underliggande tillväxttakt hos utgifterna. Denna avspeglar i sin tur
långsiktiga beslul och reformåtaganden, framför allt i fråga om ökade
inkomst-överföringar, som fattades vid tidpunkter när man räknade med en
väsent-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 12

ligt
snabbare tillväxt i den svenska ekonomin än vad som senare visal sig bli
fallet. Underskollen i statsbudgeten är ett uttryck för att vi inte anpassat
tillväxten i den del av vär standard som finansieras via statens budgel till de
ändrade förutsättningarna för den svenska ekonomin.

Samtidigt
har det inte varit möjligt eller önskvärt att täcka de ökade utgifterna medelst
ökade skatter. Högre skatter, exempelvis i form av ökade arbetsgivaravgifter,
skulle ha medfört högre inflationstakt och sämre konkurrenskraft. Därigenom
hade bytesbalansunderskottet förvärrats, tillväxten i ekonomin och
skalteunderiaget blivit lägre och de arbetsmarknadspolitiska utgifterna högre.
Någon påtaglig förbättring av budgetsaldot hade inte uppkommit.

De
stora budgetunderskotten utgör ett hot mot såväl prisstabiliteten och
bytesbalansen som den fulla sysselsätlningen. De medför en likvidisering av
ekonomin som kan ta sig uttryck i en snabb importökning eller i en
inflationsdrivande efterfrågan. Hög likviditet medför också att motståndet mot
prisstegringar och löneglidning minskar.

Redan
på kort sikt medför budgetunderskottet dessutom att vi inte än en gäng i någon
större utsträckning kan motverka en utländsk konjunkturnedgång genom att via
statsbudgeten stimulera den inhemska efterfrågan. Underskottet ger också upphov
till obalans på kreditmarknaden och tenderar alt driva upp ränteläget. Staten
måste täcka en stor del av sitt upplåningsbehov genom att låna från
allmänheten, om inle penningmängden skall tillåtas öka orimligt snabbt. Höga
ränlor tenderar i sin tur att minska investeringsbenägenheten, vilket hotar
grundvalen för framlida välfärd och sysselsättning.

Del
är mol denna bakgrund etl allvarligt memento atl den senare idag framlagda
långtidsbudgeten visar att underskottet, om inga åtgärder vidtas, fortsätter
att öka frän ca 58 miljarder kr, budgetåret 1980/81 till ca 79 miljarder kr,
1984/85, Situationens allvar understryks av att beräkningstekniken förutsätter
dels att inga nya reformåtaganden görs, dels alt vissa tidsbegränsade program
t, ex, inom industripolitiken ej förnyas. Den dämpning av utgifternas
ökningstakt som detta leder till räcker dock inte för att balansera ökade
räntor på den stigande statsskulden.

En
fiärde balansbrist i ekonomin återfinns i den kommunala sektorns snabba
expansion. Under senare hälften av 1970-talet har den totala produktionen växt
med drygt 14 miljarder kr. i fasta priser. Härav har nästan 10 miljarder eller
ungefär två tredjedelar lagits i anspråk av den kommunala sektorn. En alltför
snabb kommunal konsumtionsökning hotar på flera sätl den samhällsekonomiska
balansen. Den försvårar för den utlandskonkurrerande sektorn att rekrytera den
arbetskraft som behövs för att öka produktionen tillräckligt för att återställa
en rimlig balans i våra utrikes affärer.

Vidare
medför en snabb offentlig utgiftsökning, i vilken den kommunala sektorn utgör
ett väsentligt inslag, atl det utrymme för reallöneökningar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 13

som
parterna på arbetsmarknaden har att förhandla om drastiskt minskar eller helt
försvinner. Delta komplicerar avtalsförhandlingarna och medför betydande
brister för konflikler eller för att inflationsdrivande avtal träffas.

Det
är mot denna bakgrund klart att vi inte kommer att kunna återvinna
samhällsekonomisk balans med mindre än att den kommunala expansionslakten
påtagligt bromsas upp.

För
det Jémte är den ullandskonkurterande sektorn för liten för att kunna betala
den importstandard och den energiförbrukning vi vant oss vid.
Investeringsverksamheten ligger dessutom på en alltför låg nivå för att trygga
den trendmässiga tillväxt på ca 3% per år som man tidigare räknat med, senast i
1978 års långtidsutredning. En lägre lillväxl minskar utrymmet för inhemsk
konsumlionsökning, såväl privat som offentlig, och ställer fördelningsfrågorna
på sin spets. En låg tillväxt försvårar också möjligheterna att uppnå etl
lägre budgetunderskott.

Ett
positivt inslag i bilden utgörs av vår växande tjänsteexport. Betalningsbalansdelegationens
undersökningar har visat att den s. k. restposten i vår bytesbalans till
största delen beror på att vi under senare år underskattat tillväxten i
exporten av vissa tjänster som försäkringar, byggentreprenader, licenser m, m,
1 restposten ligger också en ökad avkastning på våra direktinvesteringar i
utlandet. Tjänsteexporten utgör etl viktigt inslag i den utlandskonkurrerande
sektorn. Likväl är det uppenbart att våra traditionella produkter säsom
skogsindustriprodukier och verkstadsprodukter under överskådlig framtid kommer
atl dominera vår export. Kan vi inte framgångsrikt hävda oss på dessa områden
torde vi inte heller kunna mer påtagligt nedbringa underskottet i vår utrikes
balans.

För
del sjätte föreligger en belydande obalans i vår energiförsöijning framför allt
genom vårt stora oljeberoende, Sverige importerar mer olja per capita än något
annat land i västvärlden. Vi är dessutom mer beroende än de flesta andra länder
av spotmarknaden. Del stora oljeberoendet medför att vi drabbas hårdare än
många andra länder av oljeprisslegringar. En slående illustration härtill är
att vår oljenota, med avdrag för reexport, som redan sagts, beräknas öka frän
13 miljarder kr. 1978 till ca 27-28 miljarder 1980, De kraftiga prissvängningar
som karakteriserar spotmarknaden skapar dessutom särskilda problem,

2
Ekonomisk-politiska åtgärder

Sedan
lång tid lillbaka råder i vårl land enighet om de grundläggande målen för den
ekonomiska politiken: god lillväxl, full sysselsällning, låg inflation, rättvis
inkomstfördelning och regional balans. Skall vi kunna nå dessa mål måste de i
det föregående diskuterade balansbrislerna hävas. Då dessa hänger samman kan de
inle lösas var för sig ulan måsle angripas på bred font. Det är nödvändigt alt
vi så effektivt som möjligt använder den respit som vår än så länge goda
inlernationella krediivärdighet ger oss.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 14

Jag
vill särskilt understryka att i den situation vi befinner oss måste åtgärder
för atl bekämpa inflalionen ges högsta prioritet. Inflationen är inte endast
ell ont i sig själv; den hindrar oss också effektivi från atl nå
samhällsekonomisk balans i andra avseenden. Lyckas vi inte dämpa inflationen
kommer vi heller inte att fä igång en exportledd tillväxt i den svenska
ekonomin. Det skulle i sin tur innebära att vi skulle komma att tvingas in på
en ålstramningspolitik, som genom att hålla nere den totala efterfrågan
visserligen kan minska importen, men som med nödvändighet också kommer all leda
till ökad arbetslöshet.

Samtidigt
som vi står inför uppgiften att återvinna balans i den svenska ekonomin har vi
anledning att räkna med en allmänt sett tämligen svag internationell konjunktur
under 1980 och 1981. Visserligen har västvärldens ekonomier visat sig ha högre
tillväxt under inledningen av 1980 än man tidigare ansett sannolikt, men
inflationsbekämpningen ges nu högsta prioritet i de tongivande länderna och det
synes mot denna bakgrund Iroligl - med reservation för den osäkerhet som alltid
vidlåder prognoser av detta slag - att den internationella konjunkturen
successivt mattas av. Den höga räntenivån samt det förhållandet att
efterfrågebortfallet lill följd av oljeprisslegringarna inte kompenseras genom
finanspolitiska åtgärder torde inte undgå att få effekt,

1
denna situation kommer konkurrensen med andra länder att bli intensiv. Jag
vill i detla sammanhang peka på den roll som Förbundsrepubliken Tyskland och
Japan spelar. För 1980 förutses dessa båda länder få betydande underskott i
sina respektive bytesbalanser, men samtidigt finns det många tecken som tyder
på att man kommer att göra stora anslrängningar för att vända denna för dessa
länder ovanliga utveckling.

Åtgärder
för att minska infiationen

1
början av 1979 hade den svenska inflationstakten sjunkit titl 5 ä6%och
möjligheterna att framgenl uppnå en låg inflation föreföll tämligen ljusa.
Utvecklingen bröts av oljechocken och del därmed sammanhängande skeendet bl,
a. på ränteområdet. Under årels två första månader sleg priserna med mer än 5%,
I mars var prisstegringstakten väsentligt lägre eller ca 0,5%,

Bakom
den snabba uppgången i början av året låg faktorer som delvis var av tillfällig
karaktär (genomslag av oljeprishöjningar i samband med OPEC:s Caracasmöle,
höjda guldpriser, diskontohöjning m,m.) och det finns mot denna bakgrund
anledning aU räkna med en stark uppbromsning i prissiegringstakten under loppet
av 1980,

En
fömtsättning för en lugn prisutveckling är givetvis också att lönerna ökar i
måttlig takt, I syfte alt underlätta för arbetsmarknadens parter att träffa ett
rimligt avtal beslöl regering och riksdag förra året alt vidtaga flera
åtgärder. Således sänktes marginalskatterna i de inkomstskikt där de stora

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 15

heltidsarbetande
grupperna återfinns. Skatteutjämningsbidragen till kommunerna höjdes kraftigt,
vilket bidrog till alt göra det möjligt för dessa att undvika skattehöjningar.
Den statliga skatteskalan förblev indexskyddad, vilket förhindrar en av
inflationen framdriven skärpning av progressiviietcn.

1
syfte att underlätta den pågående avtalsrörelsen har regeringen den 27 mars
beslutat att införa allmänt prisstopp t. o. m. den 9 maj 1980.

Regeringen
har dessutom förklarat sig beredd vidta följande åtgärder för tiden intill
årets slut, nämligen

1, förlänga
prisstoppet

2. föreslå riksdagen att införa allmänt hyres- och
arrendestopp

3. föreslå riksdagen att höja den särskilda
skattereduktionen i inkomstskikten ca 40 000-ca 80000 kr, med högst 500 kr,

4, föreslå
riksdagen all införa skyldighet för förelagen alt avsätta 25%

av vinsterna över en viss nivå lill särskild investeringsfond

5. hindra
höjning av slatliga taxor. Samlidigt förutsätts all kommunerna

inte höjer de taxor som inte omfattas av allmänt prisstopp

6, hindra
ersättning enligt jordbruksavtalet fram till prisstoppets infö

rande att slå igenom på konsumentpriserna. Någon kompensation till jord

bruket utgår inte under den tid som prisstoppet gäller.

Regeringen
har genom detta program skapat förutsättningar för en uppgörelse på
arbeismarknaden.

Avgörande
för atl programmet skall kunna genomföras är att arbetsmarknadens parter
träffar avtal på i stort sett oförändrade villkor.

Genom
åtgärderna begränsas enligt konjunkturinstitutels beräkningar inflationstakten
till ca 8% under loppet av 1980, Mätt mellan årsgenomsnitten blir inflationen
ca 11,5 %. Utan de tillkännagivna åtgärderna skulle motsvarande tal bli ca 9,5
resp. drygt 12%,

Dessa
beräkningar bygger på finansplanens antagande att lönerna 1980 höjs med 7,5%
jämfört med 1979, Till allra största delen är denna ökning, som således avser
årsgenomsnitt, redan intecknad av löneglidning och av helårseffekter på 1980 av
under 1979 inträffade förändringar.

De
positiva effekter som skulle följa av ett ungefär oförändrat avtal kan knappast
överskattas, Förslärkt konkurrenskraft skulle innebära ett viktigt steg på
vägen mot bättre balans i utrikeshandeln. En förutsättning härför är dock att
företagen konsekvent nyttjar de möjligheter till relativprissänkningar som ett
måttfullt avtal skapar. En på della sätt förbättrad handelsbalans skulle också
medföra större tillväxt, vilket skulle minska budgetunderskottet och även
medge högre privat och offentlig konsumlion än som annars vore möjligt.
Sysselsättningen skulle bli högre. Inflationstrycket skulle dämpas.

Den
reala inkomstförsämring som oljeprishöjningarna medför för folkhushållet kan
inle övervältras på omvärlden. För löntagarna som kollekliv innebär regeringens
program alt den reala inkomsten efter skatt blir ca 1 % bättre än utan dessa
åtgärder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 16

I
syfte alt bibehålla en rättvis balans mellan löntagare, företagare och
jordbrukare ingår i marsprogrammet också alt annan kompensation till jordbruket
inte skall utgå för den tid efter den 26 mars som prisstoppet gäller än vad som
följer av reglerna för prisstoppet. Den återhållsamhet som nu krävs bör också
ses i ljuset av utvecklingen under en längre tidsperiod.

Hushållens
totala disponibla inkomster efter skatt och rensade för prisstegringar har
sedan 1973 då den förra oljekrisen inleddes och fram till 1979 stigit med
17-18%. Av denna ökning faller 13-14% på perioden 1973-1976. Huvuddelen av det
utrymme som stått till förfogande för privat slandardökning under perioden
1973-1979 togs således ut under det år då den s, k, överbryggningspolitiken
bedrevs. Denna politik byggde på tanken att den inhemska efterfrågan skulle
hållas uppe genom att den standardökning som på längre sikt fanns utrymme för
skulle tas ut i förväg. 1 gengäld tänkte man sig att i motsvarande män hålla
igen konsumtionstillväxten under de följande åren.

Den
totala lönesumman efter skatt och rensad för prisstegringar steg under perioden
1973-1976 med ca 10%, medan den under perioden 1976-1979 var i stort sett
oförändrad. Till följd av ett stigande antal pensionärer och förbättrade
pensionsförmåner ökade de reala pensionerna efter skatt däremoi kraftigt under
båda treårsperioderna. Totalt uppgick ökningen under hela perioden 1973-1979
för pensionärskollektivet till 43-44%,

Konjunkturinstitutet
har i nationalbudgeten analyserat effekterna av en högre nominell löneökning.
Man har därvid utgått från en löneökning på ca 10% att jämföra med de 7,5 % som
ligger i finansplanens beräkningar. En sådan högre nominell löneökning medför
under 1980 obetydligt bättre real inkomstutveckling än man får med regeringens
program i kombination med den lägre lönehöjningen. Däremot blir inflationen
högre, konkurrenskraften lägre och arbetslösheten större än vid den mindre
nominella löneökningen. Detta innebär alt möjligheterna till framtida
reallöneökningar och till förbättring av Sveriges ekonomiska läge under de
närmaste åren blir avsevärt sämre vid det högre lönekostnadsalternativet.

Det
förutskickade pris- och hyresstoppet blir självfallet heller inte möjligt alt
upprätthålla om inte arbelsmarknadens parter träffar avtal på i stort setl
oförändrade villkor. Ett tidsbegränsat allmänt prisstopp är ett användbart
vapen när det gäller att kyla ner inflationsförväntningarna. Eftersom själva
förväntningarna om fortsatt inflation spelar en pådrivande roll i
inflationsprocessen kan prisstoppet bidra till att skapa förutsättningar för en
lugnare prisutveckling. Jag vill dock betona att eftersom prisstopp enbart
angriper symptom på underliggande balansbrister och inle de egentliga
orsakerna till inflationen, kan prisslopp aldrig bli effekiivt under mer än en
begränsad tidsperiod. Det kan heller inte användas som ett självständigt
ekonomiskt-politiskt medel utan är för sin effektivitet beroende av att också
de underliggande balansbristerna angrips.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 17

Det ligger vidare i sakens natur atl man inte annat än
temporärt kan förhindra atl prishöjningar på varor i internationell handel slår
igenom pä den inhemska prisnivån, Eftersoni drygt en tredjedel av den privala
konsumtionen i Sverige består av imporl har detta förhållande slor betydelse
för prisutvecklingen. Prisslopp över en längre lidsperiod leder dessutom till
snedvridningar och effektivitetsförluster i ekonomin och blir med tiden alll
svårare att upprätthålla,

1 regeringsprogrammet ingår atl företagen skall avsätta 25
% av de vinster som intjänas under 1980 till särskilda räntdösa
investeringsfondkonton i riksbanken. Avsikten är atl samma vinstbegrepp skall
användas som vid de avsättningar till särskilda investeringsfonder som beslöts
1974, dvs. vinslen före skall och före avsällningar till investeringsfonder men
efler skallemässigl tillåtna avskrivningar och avsättning lill lagerreserv.

Företagens vinster har på senare år legat på farligt låga
nivåer, Soliditeten har kraftigl försämrats. Därigenom hotas sysselsältningen
på både korl och läng sikt. I ett kortare perspektiv därför att
motståndskraften vid en ny konjunkturnedgång är allvariigl försvagad. I det
något längre perspektivet genom att både företagens förmåga och vilja att
investera för framtiden påverkas negativt. Satsningar på långsiktigt
betydelsefull forskning och utveckling hålls tillbaka till förmån för
koslnadsbesparande rationaliseringar av produktionen.

Förra året ökade vinsterna något, men enligt
konjunkturinstitutets beräkningar nådde vinstmarginalerna likväl inle upp till
mer än vad som varit normalt vid tidigare lågkonjunkturer. För 1980 förutses en
oförändrad eller något stigande vinstnivå under förutsättning att
avtalsrörelsens utfall håller sig inom den samhällsekonomiska ramen. Genom att
25% av vinsten avsätts på särskilda investeringsfondkonton i riksbanken uppnås
flera fördelaktiga effekter: dels säkerställs alt företagens invesleringar gär
till produktiva investeringar i den ordinarie rörelsen snarare än till
finansiella placeringar, dels minskas likviditeten på kreditmarknaden under
1981 med uppskattningsvis 2 å 3 miljarder kr.

När del gäller den fördelningsmässiga effekten av ökade
vinsler och utdelningar vill jag understryka att det inte är möjligt atl
märkbart öka lönerna genom alt minska utdelningarnas andel av förelagens
förädlingsvärde. Detta illustreras av att utdelningarna kan beräknas uppgå
lill mindre än I % av lönesumman (i bägge fallen beräknade efter skatt), I
själva verket torde alltför låga utdelningar i stället få en negativ inverkan
på möjligheterna att höja reallönerna genom att företagens förmåga att dra till
sig riskvilligt kapital - och därmed deras investeringsförmåga - minskar.

Åtgärder för att dämpa utgiftsökningen i statens budget Av
skäl som utvecklats i det föregäende är det nödvändigl att förhindra att
statens budgetsaido ytteriigare försämras. Chefen för budgetdeparlementet
kommer senare denna dag alt föreslå att det mål som måste uppställas 2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. Bilaga I

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 18

pä korl sikt är all i 1981/82 års budgel nedbringa saldol
med ca 7 miljarder kr. i jämförelse med den i långtidsbudgeten angivna nivån.
Detta skulle möjliggöra oförändrat nominellt saldo och mätt som andel av BNP
skulle budgetsaldot minska med närmare en procenlenhel.

En förbättring av statens finanser måste emellertid också
ses i ett mer långsiktigt perspektiv. Det mål som bör uppställas för
budgetsaidols långsiktiga utveckling är atl dess andel av BNP skall minska med
ca en procentenhet per år. Förbättringen i budgetsaldot jämfört med de i långtidsbudgeten
angivna nivåerna måsle väsentligen åstadkommas genom besparingar pä
ulgiftssidan.

Överväganden om var besparingar ska ske måste utgå från en
analys av statsutgifternas struktur. Som framgår av långtidsbudgeten utgör
transfereringarna 2/3 av de totala statsutgiflema och beräknas dessulom fortsätta
att öka snabbt. Skall automatiken på budgetens utgiftssida kunna dämpas måste
därför de tunga transfereringsposterna till förelag, kommuner och enskilda bli
berörda. Besparingarna bör inle bara avse statsbudgetens utan också
socialförsäkringssektorns transfereringar.

Besparingsansträngningarna bör givetvis omfalta ocksä den
Iredjedel av statsutgifterna som inte beslår av transfereringar av olika slag,
således konsumtion, investeringar och finansiella transaktioner.

De besparingar som blir nödvändiga bör göras under
noggrannt beaktande av de fördelningspolitiska följderna. Besparingsarbelet
måsle bedrivas i ljuset av insikten att ulan en reducering av
budgelunderskottet av den storleksordning som angivits ovan kommer resultatet
med all sannolikhet att bli en kraftigt ökad inflation. Denna skulle i sin lur
leda till en sysselsättningskris. Fördelningsmässigt skulle en sådan
utveckling komma alt drabba de mest utsatta grupperna i samhället hårdast.

Åtgärder för att dämpa den kommunala utgiftsökningen Den
kommunala sektom log 1979 i anspråk nära en fjärdedel av den totala
bruttonationalprodukten. Den har därmed en sådan lyngd atl den på ett avgörande
sätt påverkar den samhällsekonomiska balansen och jag har tidigare angivit
skälen för alt kommunernas utgiftsökning nu mäste begränsas.

I syfte alt dämpa den kommunala expansionstakten har
staten träffat överenskommelse med kommunförbunden i vilket de senare förbundit
sig att uppmana sina medlemmar att hålla sin sammanlagda expansion inom en
överenskommen ram om 3 % i volym räknal för 1979 och 1980. Avtalet har godkänts
av samtliga riksdagspartier med undantag av VPK och det föreligger således en
bred parlamentarisk enighet härom. Takten i den kommunala konsumtionsökningen
ligger emellertid för såväl 1979 som 1980 väsentligt högre, eller på 4 å 4,5
%,

Som närmare utvecklas i treårskalkylen är del knappast
möjligt att låta

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 19

den kommunala konsumtionen växa med mer än ca 2,5% per år
om ett rimligl utrymme skall kunna beredas för andra aktiviteter i samhället.
Härvid är att märka all dessa beräkningar ulgär från en privat konsumtionsökning
pä 0,5 lill I % per år och en ökning av den statliga konsumtionen på ca 0,3%
per år. Kalkylen bygger dessulom på antaganden om den möjliga tillväxttakten
som inte kan betraklas som pessimistiska. Den kommunala konsumtionen intar
således en priviligierad ställning även vid en i jämförelse med nulägel
relativt kraftig uppbromsning.

För alt åstadkomma en sådan dämpning krävs medvetna och
kraftfulla ålgärder av kommunerna. Dessa måste omfatta såväl konsumtion som
investeringar och transfereringar. Besparingsanslrängningarna måste beröra
samtliga områden.

Om ansträngningarna att dämpa den kommunala
expansionslakten skall kunna krönas med framgång är det nödvändigt att också
statsmakterna tar sitl ansvar och dels undviker atl lägga på kommunerna och
landstingen nya uppgifter dels genom konkreta ställningstaganden anger vilka
planerade reformer och utbyggnadsprogram som bör anstå eller där takten vid genomförandet
bör omprövas.

Chefen för budgetdepartementet kommer senare denna dag alt
lämna en närmare redogörelse för de riktlinjer efter vilka besparingsarbetet
bör bedrivas i vad avser kommunerna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att för huvuddelen
av de kommunala verksamheterna kan ingen som helsl ulbyggnad ifrågakomma under
de närmaste åren. Befintlig verksamhet mäste kritiskt prövas inom alla områden.
I stort selt är del endasl utbyggnad av barnomsorgen och långtidssjukvården
som kan accepteras. Ett fullföljande av kommunernas planer i fråga om
barnomsorgen kommer att ta i anspråk ca hälften av det samhällsekonomiska
utrymme som står till buds för ökning i kommunernas konsumlionsvolym. Del
innebär alt andra kommunala verksamheter måste stå tillbaka. Regeringen avser
inte att vidta ålgärder i form av höjda statsbidrag e.dyl. för alt ytterligare
stimulera barnomsorgsutbyggnaden. Det är vidare angeläget atl resurserna inom
barnomsorgen inte utökas genom en fortsatt personalförtätning.

Åtgärder för att minska oljeberoendet

Sedan flera år lillbaka har energipolitiken inriktats på
att åsladkomma en minskning av Sveriges stora oljeberoende. En sådan minskning
är nödvändig för att minska den allt tyngre belastning på vär bytesbalans som
oljeimporten utgör.

Folkomröstningen i mars 1980 har på väsentliga punkter
skapal klarhet vad gäller den framtida energipolitiken. Omröstningen innebar
ett förord för att använda högst lolv kärnkraftsaggregal under deras lekniska
livslängd som bedöms vara ca 25 år. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 Bilaga 1 20

skall förekomma. Resultatet av omröstningen ger
förutsättningar för att utnyttja den resurs för oljesparande som
kärnkraftverken ulgör.

1 en proposition till riksdagen har regeringen redovisal
vissa riktlinjer för energipolitiken efter folkomröstningen. Avsikten är att i
senare förslag till riksdagen mer utförligt behandla en rad frågor som är av
slor betydelse för våra möjligheter att begränsa oljeberoendei. Det gäller
bl.a. de fortsatta insatserna för att främja energisparande i hushåll och
näringsliv.

1 december 1979 fattade riksdagen, på förslag av
regeringen, beslut om vissa höjningar av energiskatterna i syfte att premiera
hushåll som spar energi. Det finns anledning att gå vidare på denna väg. Det är
därför regeringens avsikt att med hjälp av beskattningen åstadkomma en successivt
höjd prisnivå på energi. Genom att företag och hushåll pä detta sätt informeras
om att energin successivt kommer atl bli allt dyrare oavsett eventuella tillfälliga
variationer i t. ex. oljepriserna, skapas en stabil grund för planering av de
fortsatta energisparinsatserna.

Sådana åtgärder bör också stimulera investeringarna genom
att påskynda utbyte av maskiner och utrustningar mot sådana som har en lägre
energiförbrukning. Detta innebär också en stimulans för kapitalvaruindustrins
produktutveckling i samma riktning.

Det råder en bred enighet om behovet att utveckla och
använda inhemska, fömybara energikällor för att minska oljeberoendet och
förbättra bytesbalansen. På många håll i landet pågår försök med olika metoder
och bränslen, staten satsar varje år betydande belopp på forskning och utvecklingsarbete
inom detta fält. Jag vill erinra om möjligheterna att använda skogsavfall för
eldning i fliseldade värmeverk, en verksamhel som redan idag är i gång på flera
håll. De nya metoder som nu utvecklas för tillvaralagande av en slörre del av
skogsråvaran kan också underlätta skogsindustrins råvaruförsörjning. Det är
angelägel alt denna verksamhel i framliden sätts in i ett regionalpoliliskt och
arbetsmarknadspoliliskl sammanhang för att snabbare kunna fä betydelse för vårt
lands energiförsörjning.

Kreditpolitiska åtgärder

Kredilpoliliken har under senare år i väsentlig
utsträckning fält inriktas på att dämpa den likviditetsökning som statens
budgetunderskott ger upphov lill. Ett annat huvudmål har varil att förhindra
atl internationella ränteförändringar leder till kapitalutflöde. Som medel för
denna politik har använts diskontohöjningar och förändringar av kassa- och
likviditetskraven, Åven andra åtgärder har vidtagits bl, a, i syfte att suga
upp en del av företagens likviditet till riksbanken. Under 1979 öppnades
således en särskild möjlighet för företagen att till förmånliga villkor sätta
in pengar på särskilda likviditetsuljämningskonton i riksbanken.

Förslaget att företagen skall sätta av 25% av sina vinster
för 1980 till särskilda investeringskonton i riksbanken har, som nämnts, också
en kre-ditpolitisk motivering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 21

Ytterligare
åtgärder behövs för att begränsa likviditeten på kreditmarknaden. Den avgifi
som gäller för arbetsgivare som underiåler atl göra fyllnadsinbetalning av
arbelsgivaravgifter uppgår f.n, till 6% för belopp upp till 5 000 kr,, och 8%
för större belopp. Avgifterna moisvarar en årsränta om 6,8% resp. 9,1 %.
Eftersom denna avgift inle är avdragsgill blir det för de flesta arbetsgivare
en mycket dyr kredit, fyllnadsinbetalning blir i dessa fall lönsamt. För
arbetsgivare som betalar låg eller ingen vinstskatt föreligger däremot endast
svaga incitament till fyllnadsinbetalningar. Dit hör t, ex. kommuner, företag
med stora förlustavdrag, vissa kredit- och försäkringsinstitul m, m. De
nuvarande avgiftssatserna fastställdes i en situation när ränteläget var väsentligt
lägre än vad som f. n. är fallet. En anpassning uppåt bör därför ske. Enligt
vad jag erfarit avser chefen för budgetdepartementet att i höst förelägga
riksdagen ett förslag av denna innebörd. Därigenom kan statens och AP-fondernas
inkomster öka med 1 1/2 å 2 1/2 miljarder kr, 1981.

På
längre sikt bör den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter kunna knylas
till den lönesumma som redovisas i samband med källskal-teredovisningen.
Därigenom skulle i princip näslan all eftersläpning kunna upphöra. En sådan
omläggning kräver dock yllerligare ulredning och remissbehandling. Avsikten är
att ett sådant förslag om möjligt skall kunna föreläggas riksdagen i sådan tid
att ikraftträdandet kan ske fr.o.m. 1982 års avgiftsuppbörd.

I
syfte att motverka en ytteriigare ränteuppdrivning på kreditmarknaden, som
bl.a. skulle kunna påverka investeringarna och även ha andra negativa
verkningar, avser jag atl efter framställning från riksbanksfullmäktige senare
idag föreslå regeringen att förordna om räntereglering avseende
försäkringsföretag och bankinstitut och om allmän placeringsplikt för
försäkringsföretag. Jag återkommer senare mer i delalj till de kreditpolitiska
frågorna.

Sysselsättningspolitiska
åtgärder

Efterfrågan
på arbelskraft ökade under 1979, arbetslösheten minskade och antalet personer i
arbetsmarknadspolitiska ålgärder kunde nedbringas. Denna utveckling har
fortsatt under början av 1980 och även under återstoden av året förutses ett
förhållandevis gott arbetsmarknadsläge.

Denna
gynnsamma bild får emellertid inle skymma de problem som alltjämt finns eller
de svåra uppgifter som sysselsättningspolitiken har alt möta i framtiden. Åven
om arbetslösheten totall sett har minskat kvarstår en hög arbetslöshet i vissa
regioner, framför allt i skogslänen. Samtidigt råder i andra regioner en klar
brist på arbetskraft. Åven inom en och samma region, t, o, m, på samma orl, kan
arbetslöshet och arbetskraftsbrist förekomma samtidigt. Efterfrågan på
arbetskraft riktar sig inte i första hand mot de grupper som är arbetslösa och
de lediga platserna stämmer

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 22

inle alltid överens med de arbetssökandes önskemål och
möjligheter. Detta s. k. matcbningsproblem ställer både arbetssökande och
arbetsgivare inför nödvändighelen att vara mer flexibla i sina krav.

Behovel av en större utlandskonkurrerande sektor innebär
att industri-sysselsättningen måste öka. Del är därtör oroande att industrin på
mänga håll möter svårigheter att rekrylera arbelskraft. Jag har tidigare nämnt
att del bl.a, av detla skäl är nödvändigl att dämpa den kommunala sektorns
expansion.

Det är mot denna bakgrund angeläget att de kommunala
beredskapsarbetena vid framtida konjunkturavmaltningar utformas på etl sådant
sätt att de inte främjar en bestående ökning av den kommunala verksamheten och
inte heller försämrar industrins möjligheter att rekrytera arbetskraft. Den
nyligen framlagda propositionen om företagsförlagd gymnasieutbildning m.m.
(prop. 1979/80: 145) ligger härvid väl i linje med den ekonomiska politikens
krav.

De regionalpolitiska ambitionerna kommer att hällas kvar
på en hög nivå. Det är självfallel önskvärt atl industriell expansion
lokaliseras till områden med strukturell arbetslöshet. På senare år har också
en rad insatser i form av olika regionalpolitiska stödåtgärder vidtagits. Dessa
har bl.a, syftat till att stimulera förtagen att förlägga ny verksamhet eller
expandera befintlig verksamhet i regioner med svagt arbetsmarknadsläge.
Regionalpolitiken har också varit framgångsrik i sä måtto att den stora nettoutflyttning
som tidigare ägde rum från bl.a. skogslänen nu upphört. Initiativ syftande till
nyetablering av industriell sysselsättning har tagits med hjälp bl.a. av s.k.
offertslöd. Avsikten med dessa särskilda insatser är atl minska överhettningen
i vissa industriorter och öka sysselsätlningen i områden med lägre aktivitet.
På detta sätt kan uirymme beredas för en expansion av den industriella sektorn
på områden där det nu finns kapacitetsproblem.

Vi har f. n. belydande överhettningstendenser på
byggarbetsmarknaden i Stockholmsområdet. De medför förseningar och fördyringar
av pågående byggen, inte minst bostadsbyggandet i regionen. Samtidigt kvarstår
trots konjunkturuppgången en avsevärd arbetslöshet bland byggnadsarbete i de
fyra nordligaste länen och i Värmlands län. Därför kommer chefen för
arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag atl föreslå regeringen att en
extra slarlhjälp på 15 000 kr. underen 24-månadersperiod fr.o.m, den 1 maj 1980
skall fä beviljas personer frän dessa län som lar byggnadsarbetare i Stockholms
län och i övrigt uppfyller villkoren för flyttningsbidrag enligt
arbetsmarknadskungörelsen. Syftet är sålunda att motverka både arbetslösheten
i skogslänen och överhettnings- och inflationstendenserna i Stockholmsregionen
och att främja bostadsbyggandet. Regeringen bör begära riksdagens godkännande
av denna temporära insats. Utgifterna för den extra starthjälpen skall belasla
det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bl.
Arbelsmarknadsservice, anslagsposten Flyllningsbidrag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 23

Kravet att förbättra bytesbalansen kommer de närmasle åren
att slå i förgrunden för den ekonomiska poliliken. Detta kräver bl.a. atl värt
relativa kostnadsläge förbättras. Samtidigt är ambitionsnivån i Sverige vad
gäller atl värna sysselsättningen mycket hög. För att etl högl efterfrågetryck
på arbeismarknaden skall kunna förenas med en lugnare koslnadsul-veckling än i
omvärlden måste arbeismarknaden i Sverige fungera bättre och smidigare än i
våra konkurrentländer. En av de viktigaste lärdomarna av de gångna årens
utveckling är atl vi inle har möjlighet att hålla ett högre efterfrågetryck -
dvs, i sista hand lägre arbetslöshet - än man gör i omvärlden utan att vår
konkurrenskraft försämras. Vi måsle dårför förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt. Om så icke sker kommer vi inte att kunna upprätthälla den fulla
sysselsättningen.

Åtgärder för att förbättra den svenska ekonomins
funktionsduglighet

Som framgått av det föregäende ställs slora krav om vi
skall kunna återställa den samhällsekonomiska balansen, I en sädan situation är
det av största vikt alt lagstiftning samt skatte- och bidragsregler är så
utformade att det så långt som möjligt ger den enskilde motiv att handla på ett
sätt som är till fördel för samhället i dess helhet. Det är mot denna bakgrund
som de senaste årens skatteförändringar skall ses. Marginalskatterna har
stegvis sänkts med tyngdpunkt i de inkomstskikt där de stora heltidsarbetande
grupperna befinner sig. Den statliga skatteskalan har indexreglerats i syfte
att förhindra att inflationen automatiskt skärper progressionen. Staten har
ökat sina bidrag till kommunerna för atl göra det möjligt för dessa atl avstå
från skattehöjningar. Skattebördan har lättats för små och medelstora företag.
Regeringen har förulskickal lättnader i fråga om dubbelbeskattningen av
näringslivets riskkapital. Åtgärder har vidtagils för alt uppmuntra långsiktigt
sparande. Jag kommer inom kort att remittera en inom ekonomidepartementet
upprättad promemoria med förslag till vissa tillägg till de regler som gäller
för skatlefondsparande. Syftet är atl underlätta för de anställda att spara i
aktier i det företag där de är anslällda och samtidigt komma i åtnjutande av de
skattelättnader som gäller inom skatie-fondsparsystemet.

För att medborgarna skall kunna känna solidaritet med
samhället måste skattesatser och skattelagar upplevas som rimliga. Det är också
av detta skäl nödvändigt att fortsätta att reformera skattesystemet. Jag vill i
detta sammanhang understryka att en rättvis fördelning av skattebördan förutsäuer
alt skatlebroU med krafl bekämpas. Härvidlag har insatserna kraftigt
förstärkts på senare år bl. a. genom att taxeringsmyndigheterna givils starkt
ökade resurser. Kontrollen inriktas i första hand på dem som har komplicerade
deklarationer.

Regeringen har också vidtagit åtgärder för atl täppa till
luckor i lagstiftningen. Som exempel kan nämnas att möjligheterna att genom
reparations-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 24

avdrag i andelshus minska sin skattebörda, eventuellt ända
ner till noll, kraftigt beskurits. Regeringen har också nyligen beslulal om en
utredning för atl se över möjligheterna att hindra atl vissa avdragsregler
utnyttjas på ett säll som inte varit avsett.

Del är inte endast skattereglerna som i vissa avseenden
fått andra effekter än som avsetls. Detsamma gäller också de olika
bidragssystemen. Åven dessa måste därför ses över. Del vore i nuvarande
situation oförsvarligt att inte använda sig av de stimulanser som elt riktigt
utformat skatteoch bidragssystem skulle kunna ge.

3.2 Finanspolitiken

Ett viktigt underiag för finans- och penningpolitiken är
utvecklingen av det finansiella sparandet inom den offentliga sektorn (tabell
4) samt i övriga delar av ekonomin (labell 5).

I den konsoliderade offentliga sektorn förutses en
försämring av det finansiella sparandet med knappt 5 miljarder kr. mellan 1979
och 1980. Sparandeunderskottet beräknas därmed uppgå till 21 miljarder kr.
Sparandet i socialförsäkringssektorn och kommunerna förväntas genomgå relativt
små förändringar mellan 1979 och 1980. Nedgången i offentligt sparande beror
huvudsakligen på en försämring i den statliga seklorns finansiella sparande.

Den negativa utvecklingen av den offentliga sektorns
finansiella sparande har delvis balanserats av en uppgång av hushållens
finansiella sparande. Bakom denna ligger bl, a. en stark ökning av del privata
försäkringssparandet, Åven näringslivets finansiella sparande har varit
relativt högt trols ett lågt vinstläge. Detta är en följd av alt förelagens
investeringar varit låga.

För ekonomin som helhet har det uppstått en växande
sparandebrist som avspeglas i ett ökande strukturellt underskott i vår
bytesbalans, som 1980 beräknas uppgå till närmare 17 miljarder kr,

Efler kostnadskrisen 1975-1976 förlorade den svenska industrin
marknadsandelar. Kapacitetsutnyttjandet och investeringsviljan sjönk. Den
minskade eflerfrågan på exportmarknaderna och investeringssidan har i syfte att
förhindra en ökad arbetslöshet av siaten kompenserats genom en ökad
nettoefterfrågan. Den avspeglas i del stora budgetunderskollel.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Finansiellt sparande i den oftentliga sektorn
1978-1980

Miljarder kr.

1978 1979 1980

-24

-34

-41

15

15

18

4

3

1

Slaien

Socialförsäkringssektorn

Kommunerna

Tolall - 5 -17 -21

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 25

Tabells. Finansiellt sparande 1978-1980

Miljarder kr.

1978 1979 1980

19

21

24

-11

-12

-14

- 3

- 3

- 6

- 5

-17

-21

Hushåll Bostäder Näringsliv Offenllig sektor

Summa (= bytesbalans) O 11 17

För att kunna nedbringa underskottet i den offentliga sektorns
finansiella sparande måste de balansproblem jag pekal pä lösas. En minskning
av budgelunderskottet leder till ett efterfrågebortfall som måste kompenseras
av ett motsvarande tillskolt i efterfrågan från andra delar av ekonomin för
att inte arbetslösheten skall öka. Om bylesbalansunderskottet skall minska
måsle efterfrågeökning uigöras av en expansion av produklion och investeringar
i den konkurrensutsatla sektorn.

Vad som krävs för att kunna minska budgetunderskottet vid
full sysselsättning och med bibehållande av våra långsiktiga
tillväxtmöjligheter är alltså en exportledd tillväxt. Detta konstaterande är av
stor vikt vid en avvägning mellan utgiftsbegränsningar och skattehöjningar för
att avveckla budgetunderskottet. Det föreligger betydande svårigheter att, med
de internationella förutsättningar vi nu kan se inför 1980 och 1981, få igång
en lillräckligt expansiv process i privala delar av ekonomin så all balansbristerna
snabbt kan elimineras. Det torde emellertid, under alla omständigheter, inte
vara möjligt att åstadkomma en sådan utveckling med en samtidig höjning av det
lotala skattetrycket. Den enda väg som står till buds när det gäller att minska
budgetunderskottet, utan en neddragning av aktiviteten och sysselsättningen i
ekonomin, är därför att begränsa den offentliga utgiftsökningen. Det är emot
denna bakgrund som inriktningen av finanspolitiken skall ses.

Tabell 6. Statens inkomster och utgifter 1978-1980

Löpande priser

Milj. kr. Förändring, %

1978

1979

1980

1978- 1979

1979-1980

1.

Inkomster

95689

103570

117000

8,0

13,0

2.

Utgifter

120095

137940

157 520

15,0

14,0

varav:
transfereringar

81345

95 250

110100

17.0

15,5

konsumlion

32865

36900

40230

12,5

9,0

investeringar

3817

4 300

4590

12,5

6,5

3.

Finansiellt
sparande

-24406

-34370

-40520

, ,

.

4.

Finansiella
iransaklioner

8316

11 120

14480

5.

Tolalsaido

-32
722

-45490

-55000

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 26

Tabell 7. Den olTentliga sektorns reala utgifter 19701980

Årlig procentuell förändring

1970-

-1979

1979-1980

Ulgifter

6.5

4,5

därav:
sialen

7.0

3,0

socialförsäkrings-

seklorn

9,0

6,5

kommunerna

5,0

4,5

Anm. Omräknat i fasla priser med BNP-deflalorn.

För att begränsa det totala skattetrycket måste de
offentliga utgifterna hållas tillbaka. Som framgår av tabell 7 har den
offentliga sektorns reala utgifter trendmässigt ökat med ca 6,5 % per år under
perioden 1970-1979,

Under 1980 förutses de offentliga utgifterna öka med ca
4,5%, vilket är långsammare än tidigare under 1970-talet, De offentliga
utgiftsökningarna måste emellertid ytterligare nedbringas och i varje fall inte
öka snabbare än BNP,

Produktivitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn är
långsammare än i ekonomin i genomsnitt. En ökad produktivitet i den offenlliga
verksamheten kan vid given volymökning bidra till att begränsa det totala
skattetrycket. Det är därför angeläget atl genom ett långsiktigt reformarbete
höja effektiviteten inom den offentliga sektorn. Eftersom den offentliga
sektorns andel av BNP är stor kan en framgångsrik verksamhel pä detta område
leda till kraftiga genomslag på skattetrycket.

Den reala ökningen i de statliga ulgifterna beräknas uppgå
till ca 3,5% mellan 1979 och 1980, Den statliga konsumtionen väntas ligga på i
stort sell samma nivå som 1979 medan däremot de statliga myndigheternas investeringsvolym
förulses minska 1980, Huvudförklaringen lill att de stafliga utgifterna
volymmässigt växer snabbare än vad som beräknades i årets finansplan är den
kraftiga ökningen av ränteutgifterna på statsskulden till följd av det höjda
ränteläget.

Statens inkomster beräknas stiga realt med drygt 3% mellan
1979 och 1980, Vid beräkning av den direkta statliga skatten för 1980 utgår
kalkylerna bl. a. från den marginalskattesänkning pä sammanlagt 2 800 milj.
kr. som riksdagen antagit samt från den skattereduktion på högst 500 kr. i
inkomstskiktet ca 40000 till ca 80000 kr, som regeringen inför avtalsrörelsen
förklarat sig beredd alt under vissa förutsättningar föreslä. De indirekta
skatteinkomsterna beräknas öka snabbare under 1980 än under föregående år
främst p, g, a, de i slutet av 1979 genomförda punktskaltehöjning-arna på
energi samt alkohol och tobak.

Statens budgetunderskott skulle därmed öka från 45
miljarder kr, 1979 till ca 55 miljarder kr, 1980, De problem kreditpolitiken
ställs inför vid ett underskott av denna slorleksordning redovisas i nästa
avsnitt. Problemen är särskilt på några års sikt av sådan omfattning att en
fortsatt statlig

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 27

utgiftsexpansion
svårligen kan finansieras genom ökad upplåning. Av skäl som jag tidigare
utvecklat måste problemet i allt väsentligl lösas genom besparingar.

Utgifterna
i övriga delar av den offentliga sektorn, dvs. i socialförsäkringssektorn och
kommunerna beräknas växa snabbt i volym eller med ca 6,5 % resp. 4,5 % mellan
1979 och 1980. Kommunernas finansiella situation är god p. g. a. den kraftiga
skattehöjningen 1978 saml de stora ökningarna av de statliga transfereringarna
till kommunerna. Uigifisexpansionen under 1979 och 1980 har kunnat ske inom ramen
för relativt små höjningar av det kommunala skatteuttaget. Trots den snabba
konsumtionsökningen beräknas det finansiella sparandet i kommunerna uppgå till
sammanlagt 4 miljarder kr, under 1979 och 1980.

Utvecklingen
visar att den kommunala expansionen går snabbare när etl finansiellt
överutrymme stär kommunerna till buds. Eftersom en dämpning av den kommunala
konsumtionsvolymen ter sig ofrånkomlig från samhällsekonomisk synpunkt har
regeringen beslutat föreslå riksdagen åtgärder som innebär att genomförandet
av skatteutjämningsreformen uppdelas i två steg. Regeringen har även under
våren haft överläggningar med de båda kommunförbunden i syfte att åstadkomma en
uppbromsning av den kommunala volymutvecklingen och därmed ett minskal behov av
kommunala skattehöjningar. Somjag tidigare påpekat blir det i detta sammanhang
nödvändigt att ompröva sädana statliga beslut som direkt påverkar kommunernas
utgifter.

3.3
Kreditpolitiken

Kreditpolitiken
inriktades såväl under 1979 som i början av 1980 på att begränsa den
likviditetsökning som statens budgetunderskott gav upphov till. Den förda
politiken i kombination med försämringen av bytesbalansen verkade åtstramande
på likviditetsläget. Penningmängdsökningen begränsades därigenom till drygt 11
% under 1979,

Räntenivån
i flertalet industriländer och pä de inlernationella kreditmarknaderna steg
såväl under 1979 som i början av 1980, Genom det kraftigt stigande nominella
ränteläget har realräntorna trots den tilltagande inflationen hållits uppe och
i många fall t, o, m. fortsatt att stiga. Utvecklingen skiljer sig därmed
markant frän 1974-1975 då den höga inflationstakten ledde till kraftigt
sjunkande realräntor.

Mot
bakgrund av det stigande internationella räntelägel höjdes det svenska
diskontot och den långfristiga obligationsräntan vid flera tillfällen under
1979 samt i januari 1980. Diskontot uppgär f.n. till 10%. Åven kassa- och
likviditetskraven höjdes vid ett flertal tillfällen bl. a. i syfte att begränsa
bankernas kredilexpansion. I april 1980 sänktes kassakravel från 8 till 2%,
Samtidigt emitterade staten två nya obligationslån i avsikt att

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 28

läsa
in den kassalikvidilet hos bankerna som blev resullatet av
kassakravs-sänkningen. Sänkningen innebar således inte någon lindring av den
strama penningpolitiken.

De
vidtagna ätslramningsåtgärderna resulterade i att bankernas kreditexpansion
avtog under andra halvåret 1979, Kredilgivningen till såväl hushållen som
kommunerna begränsades. Den relativt kraftiga ökning av kredilgivningen till
företagen som skedde under tredje kvartalet följdes under fjärde kvartalet av
en minskning. Det förefaller emellertid som om kredilgivningen till företagen
tagit ny fart i början av 1980. En sädan utveckling framslår som naturlig mol
bakgrund av den ökning av produktion och investeringar som nu pågår i
företagssektorn, även om det förbättrade vinstlägel och företagens goda
likviditetssituation självfallet utgör en begränsande faktor när del gäller
förelagens krediteflerfrågan. Liksom under andra halvåret 1979 tycks såväl
hushållskreditgivningen som bankernas totala kredilgivning ha varit relativt
begränsad i början av 1980.

Valutareserven
minskade under 1979 med ca 3 miljarder kr. och under första kvartalet 1980 med
ca 0,3 miljarder kr., medan statens utlandsupplåning under motsvarande
perioder uppgick till ca 9 miljarder kr, resp. ca 5 miljarder kr. Under 1979
uppgick bytesbalansunderskottet till 11 miljarder kr. Enligt riksbankens
statistik resulterade den icke statliga sektorns kapitaltransaktioner med
utlandet under 1979 inte i någol valutaulflöde. Handelskrediterna mellan olika
förtag kan dock netto ha givit upphov till elt visst valutautflöde, SCB:s
statistik över större företags utländska tillgångar och skulder tyder också på
en sådan utveckling. Jag vill emellertid betona atl statistiken på detla område
är osäker, varför några mer definitiva slutsatser ännu inte kan dras. Den icke
statliga sektorns långfristiga nettoupplåning utomlands var under 1979 mycket
liten.

Som
jag framhöll i finansplanen kommer det stora bytesbalansunderskotlet i
kombination med statens budgetunderskott att ställa kreditpolitiken inför
stora krav 1980, Kreditpolitiken måste dessutom utformas mot bakgrund av det
internationella ränteläget. Vid etl fortsatt högt internationellt ränteläge
under 1980 måsle även det svenska ränteläget vara relativt högt, om det skall
vara möjligt att nå balans i den icke statliga sektorns kapitaltransaktioner
med utlandet. Med hänsyn till behovet av ökade investeringar främst inom den konkurrensutsatta
sektorn kan emellertid ett alltför högt ränteläge samtidigt vara förknippat med
vissa nackdelar och skapa svårigheter för den invesleringsuppgång som är på
väg. Del är därför viktigt att ränteläget kan avvägas på etl lämpligt sätt. En
ytterligare ränteuppdrivning skulle kunna leda till en från samhällsekonomiska
utgångspunkter olämplig fördelning av krediler eftersom skilda grupper i ekonomin
har olika möjligheter att bära en hög räntekostnad. Efter framställning från
fullmäktige i riksbanken avser jag senare denna dag föreslå regeringen att
förordna om räntereglering avseende försäkringsföretag och bankinstitut.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 29

Räntelägel
kan dock inte ses isolerat från den långsiktiga prisstegrings-takten. En
positiv realräntenivå bör enligt min mening i normala fall inte utgöra något
hinder för investeringar med en rimlig förväntad avkaslning. Som jag framhöll i
finansplanen är en relativt hög läng ränta vidare motiverad av att den
statliga upplåningen så långl möjligt bör placeras utanför bankerna samt av att
det är angeläget att långfristiga obligalionsplaceringar sett över en längre
tidsperiod ger en positiv real avkastning. På sikl utgör en politik som
inriktas på atl dämpa inflationen det främsta medlet för att uppnå såväl lägre
nominella räntenivåer som en posiliv real avkastning på långfristiga
obligationsplaceringar.

Liksom
under 1979 mäste kreditpolitiken under 1980 inriktas på att begränsa
likviditetsökningen i ekonomin. Den uppbromsning av bankernas kreditexpansion
som skett måste bestå. Inom ramen för en ökning av bankernas toiala
övrigutlåning exkl, vad som refinansieras i utlandet, i storleksordningen 9%,
mäste i försia hand näringslivts behov av investerings- och rörclsekrediter
fillgodoses. Särskilt angeläget är del atl den konkurrensutsatta sektorns
investeringsverksamhet inte hämmas av brist på lånekapital.

Kommunernas
likviditet i form av bankinlåning har från utgången av 1977 lill ulgången av
1979 ökat från knappl 10 miljarder kr. lill drygl 20 miljarder kr. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till behovet av att hålla lillbaka expansionen av den
kommunala verksamhelen är en begränsning av kommunernas utrymme pä
kreditmarknaden under 1980 nödvändig.

Vid
en begränsad tolal kredilgivning från bankerna blir hushållens utrymme på
kreditmarknaden under 1980 relativt litet. Detta bidrar till att den privata
konsumtionens tillväxttakt dämpas. Det är en uppgifl för den löpande
kreditpolitiken att anpassa hushållens kreditutrymme så att den privata
konsumtionen påverkas i enlighel med de ekonomisk-politiska målen,

Åven
om bankernas kredilgivning hålls tillbaka finns, somjag framhöll i
finansplanen, stora risker för att kredilgivningen vid sidan av banksystemet
ökar i snabb takt. Enligt regeringens förslag kommer lagen om kreditpolitiska
medel fr, o, m, den 1 juli 1980 att kompletteras med avseende på finansbolagen
så att utlåningsreglering och emissionskontroll han tillämpas på dem. Frän
denna tidpunkt står finansbolagen vidare under bankinspek-fionens tillsyn.

För
1980 har överenskommelse träffals om bankernas medverkan i
bostadsfinansieringen, 1 enlighet med riksdagens beslut har reglerna för
bostadsfinansieringen ändrats så att prioriterad bostadsuppläning inte längre
lill någon del får användas till oprioriterad fastighetsfinansiering, dvs.
belåning i samband med överlåtelse av småhus och finansiering av affärs- och
kontorsfastigheter. Nya regler har vidare utformats för den oprioriterade
faslighetsfinansieringen, varvid bl.a. en sanering av säljarre-versmarknaden
eftersträvats. 1 syfte atl öka kapitalmarknadsinstilutens

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 30

nyutlåningskapacitet har i enlighet med riksdagens beslut
amorteringsplanerna för de obligationslån som bosladsinstilulen lar upp och
för de län som instituten lämnar förkortats.

En starkt växande statlig upplåning från hushåll och
företag har ingått som ett led i strävan atl minska likviditelseffekterna av
det stafliga budgetunderskottet. Under 1979 förstärktes denna
likviditetsdragning genom att konton för likviditetsutjämning infördes på vilka
företagen placerade 3,2 miljarder kr. Den totala indragningen av medel frän
sektorn utanför bankerna blev omfattande och översteg 20 miljarder kr.

Slatsskuldspoliliken måste även under 1980 inriktas på att
uppnå en omfattande upplåning utanför banksystemet. Försäljningen av premie-
och sparobligalioner till allmänheten torde kunna ökas något, I syfte aU även
öka kapitalmarknadsinstilutens bidrag till statsskuldens finansiering avser jag
senare denna dag föreslå regeringen att förordna om allmän placerings-plikt
avseende försäkringsföretag. En sådan åtgärd behövs också för aU tillgodose
bostadsbyggandets finansieringsbehov. Den obligatoriska avsättning till
särskilda investeringsfonder som ingär som en del i den serie av åtgärder som
regeringen föreslagit för all underiätta årets avtalsrörelse har en
likviditetsindragande effekt. Denna faller dock på 1981. Delsamma gäller för
den åtgärd som jag lidigare redogjort för och som avser förändringar i
avgiftsuttaget för arbetsgivare som underlåter att göra fyllnadsinbetalningar
av arbetsgivaravgifter. Trots ansträngningarna att öka statens upplåning hos
allmänheten kommer den totala banksektorns förvärv av statspapper att behöva
bli betydande under 1980,

1 finansplanen framhöll jag att staten även 1980 måsle
svara för en belydande del av finansieringen av bylesbalansunderskottet genom
utlandsupplåning. För att den statliga uflandsupplåningen inte skall växa
alltför mycket är del önskvärt med en viss nettoupplåning i den icke statliga
sektorn. Det betyder att en viss del av näringslivets och kommunernas
långfristiga upplåning sker i utlandet i slället för på den svenska
kapitalmarknaden.

Tabell 8. Finansiering av budgetunderskottet 1978-1980

Nettobelopp, miljarder kr.

1978 1979 1980

20

11

16-22

8

9

13

3

12

7-9

31

35

38-42

2

9

13-17

Banksektorn'

Kapitalmarknadsinslilul

Allmänheten

Summa Sverige

Utlandet

Totall (stålens ulgifts-

överskott) 33 44 55

' Någon fördelning på riksbanken och banksystemet i övrigt
görs inte i denna uppställning. Hur en sådan fördelning utfaller beror på hur
kassakraven används. Häri ingår 3,2 miljarder kr., som insatls i riksbanken på
konton för likvidiletsutjämning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9. Försörjningsbalans 1978-1980

Miljarder

Procenli

jell
volymförändring.

kr.
1979,

1975 års

priser

löpande

priser

1978

1979

1980

Tillgång

BNP

435,2

2,4

3,8

3,7

Imporl
av varor och Ijänster

142,9

- 6,4

12,8

5,1

därav: varor

122,3

- 7,0

15,2

5,3

Summa
lillgång

578,1

0,3

5,8

4,0

Efterfrågan

Brulloinvestering

86,5

- 6,0

5,4

5,5

Näringsliv

37,7

-17,9

9,5

7,5

därav: industri

10,8

-21,7

0,1

15,0

Statliga myndigheler och

affärsverk

9,8

3,3

1,9

7,3

Kommuner

16,5

- 3,1

1,9

3,1

Bosläder

22,5

17,9

2,4

2,S

Lagerinveslering

1,1

- 1,1'

1,8'

0,7'

Privat
konsumlion

226,8

- 0,7

2,3

1,7

Offenllig
konsumlion

1.30,1

3,1

3,9

2,8

Slallig

39,2

- 0,2

2,4

0,2

Kommunal

90,9

4,6

4,5

4,0

Exporl
av varor och Ijänster

133,6

7,6

7,3

5,8

därav: varor

118,0

7,8

8,4

6,0

Summa
efterfrågan

578,1

0,3

5,8

4,0

Inhemsk
slutlig eflerfrågan

- 0.8

3,3

2,8

Konsumenlpriser
(årsgenomsnili;

1

10,0

7,2

11,6

Real
disponibel inkomsi

- 1,5

2,6

ca 1,5

Bytesbalans

(milj.
kr. löpande priser)

-29

-10964

-16584

Förändring i procenl av föregående års BNP.

Statens upplåning utomlands torde likväl bli av betydande
omfattning. Vid det bytesbalansunderskott på närmare 17 miljarder kr. som jag
nu räknar med torde den statliga upplåningen behöva uppgå lill mellan 13 och 17
miljarder kr. Den slalliga utlandsupplåningen får avpassas så att den
tillsammans med den icke statliga seklorns kapitaltransaktioner med utlandet
säkerställer en önskvärd utveckling av valutareserven.

Som framgått ovan kommer de statliga budgetunderskotten
att i betydande utsträckning finansieras utanför bankerna.
Likviditetstillskottet till den svenska ekonomin genom budgetunderskoUel kommer
likväl atl bli stort. Genom en fortsatt höjning av likviditetskraven kommer
bankernas utlåning att begränsas och ge ett likvidiletstillskott av ungefär
samma storieksordning som förra året. Bytesbalansen och den privata sektorns
kapitaltransaktioner lorde sammantagna ge ett större valutautflöde än under
förra året. Mot denna bakgrund kan likviditetsökningen i den svenska ekonomin
beräknas bli av ungefär samma storieksordning som 1979. UUryckt i termer av
penningmängd innebär detta en penningmängdstillväxt av 11 ä 13% för 1980.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 32

Avslutningsvis
vill jag understryka att de här presenierade beräkningarna över budgetunderskottens
finansiering inrymmer flera osäkra antaganden och inte får tolkas som en
fastställd plan för kreditpolitiken. Kreditpolitiken mäste givetvis snabbt
kunna anpassas till förändrade förutsättningar.

4
Den ekonomiska utvecklingen 1980

Medan
finansplanen utarbetades i slutet av 1979 inträffade omfattande prishöjningar
pä den internationella oljemarknaden. Följderna har emellertid inle, i varje
fall inte hittills, blivit sä omfattande som dä befarades. Tillväxten i vår
omvärld har blivit snabbare än väntat och även här hemma är aktiviteten hög.
Orderingången är fortfarande god och industriproduktionen och sysselsättningen
ökar.

De
grundläggande faktorer som talar för en avmattning i världsekonomin kvarstår
dock men konjunkturavmattningen kommer uppenbarligen senare än vad som ansågs
troligt vid årsskiftet. Behovet att anpassa den svenska ekonomin till de krav
jag redovisat redan i finansplanen kvarstår med oförminskad styrka.

Inflationen
framstår i dag som ett av de allvarligaste problemen i ekonomin. Många av våra
konkurrentländer sätter inflationsbekämpningen som det högst prioriterade mälet
för sin ekonomiska politik. Vi kommer att befinna oss i ett mycket bekymmersamt
läge om vi inte beslutsamt eftersträvar att hålla inflationen lillbaka. De
prisstegringar som hittills ägt rum under 1979 och 1980 kan i betydande
utsträckning ses som följden av den internationella prisuppgängen. Det gäller
nu att se till att dessa prisstegringar inte ger upphov till en andra omgång
av "kompenserande" pris- och lönehöjningar.

Det
åtgärdsprogram som regeringen framlade den 27 mars i år syftar till atl dämpa
inflationstakten och skapa förutsättningar för en måttfull löneuppgörelse. Det
räkneexempel som angavs i finansplanen innebar i storl sett oförändrade
reallöner räknat på hela lönesumman. Sedan dess har ytterligare
oljeprisstegringar tillkommit som varken vi själva eller medborgarna i andra
industriländer kan kompensera sig för genom höjda löner. En viss
reallöneminskning framstår därför som ofrånkomlig under 1980. Regeringens
åtgärder syftar till att såvitt möjligt begränsa denna. Hittills i år har
priserna stigit med ca 5,5 %, Om regeringens åtgärder läggs lill grund för en
uppgörelse pä arbetsmarknaden kvarstår det allmänna prisstoppet under hela 1980.
Den totala prisstegringen från årets början till dess slut kan då beräknas bli
ca 8%. Vid samma räkneexempel för löneutvecklingen som användes i finansplanen,
skulle reallönerna efter skatt för hela löntagarkollektivet minska med ca 0,5
%. Eftersom en viss sysselsättningsökning sker under 1980 blir
reallöneminskningen per timme ca 1,5 %,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 33

Enligt
konjunkturinstitutet ger det högre löneökningsallernalivet knappast någon
bättre reallön utan i första hand högre inflation. Konjunkturinstitutet anger
prisstegringen under loppet av året till 10,4% vid det högre löneallernaiivet.
Den större prisstegring som en högre nominell löneökning leder till uppträder
dessutom med full kraft först nästa år.

1
det lägre löneökningsalternativet stiger de totala reala disponibla inkomsterna,
som således inkluderar, förutom löner, inkomstöverföringar, pensioner och
ränteinkomster med drygt 1,5%. För 1980 kan den privata konsumtionstillväxten
vid i stort sett oförändrad sparkvot beräknas bli ca 1,5%. Detta är klart över
vad som på längre sikt kan förväntas stå till förfogande för privat konsumtion.

Beträffande
den offentliga konsumtionen har jag idag ingen anledning räkna med att
utvecklingstakten skulle bli en annan än enligt den bedömning som gjordes i
finansplanen. Detta innebär en volymtillväxt i kommunerna med 4 %.

Investeringarnas
andel av BNP beräknas stiga. Företagens planer tyder på alt industrins
investeringar i år kommer att öka. Det är i och för sig inte förvånande alt
invesleringsuppgången låtit vänta på sig. Efter en kostnadskris av det slag vi
genomgått utgör investeringsuppgången den sista fasen i
tillfrisknandeprocessen.

Först
måsle devalveringen få effekl på vårt relaliva koslnadsläge. Därefter kan
orderingången börja öka. Till en början möter företagen den ökande efterfrågan
genom alt sälja ut sina överlager. Det dröjer därför innan
kapacitetsutnyttjandet börjar öka. Ånnu längre tid tar det innan man börjar
närma sig kapacitetstaket och det är först då företagen har anledning att börja
investera. Det tar också tid innan företagens finansiella ställning förbättrats
tillräckligt för att möjliggöra ökade investeringar. Konjunkturinstitutet har
bedömt att de föreliggande investeringsplanerna innebär en uppgång på 15% i
volym, en klart större uppgång än den som förutsågs i finansplanen. Det är
vanskligt att dra säkra slutsatser av detta slags material men det finns även
andra tecken som tyder på att industriinvesteringarna nu ökar. Jag räknar
därför med samma invesleringsökning som institutet.

En
viss vinståterhämtning har skett inom industrin. Vinstnivån 1980 beräknas bli i
stort setl oförändrad eller öka något i förhållande till 1979. Det innebär att
vinsterna nu ligger på ungefär samma nivå som under lågkonjunkturen i början av
1970-talet.

Tillväxttakten
i vår omvärld synes fortfarande ha sådan kraft att en exportökning om 6%
framstår som möjlig. Under första kvartalet har ökningen enligt preliminära
bedömningar utgjort ca 10%. Exportökningens tyngdpunkt ligger under första
halvåret medan en viss nedgång förväntas under andra halvåret. Prognosen
innebär en i stort sett oförändrad marknadsandel för bearbetade industrivaror
på våra viktigaste marknader. Regeringens marsprogram ger fömtsättningar för
att uppnå en kost-3 Riksdagen I979I80. I saml. Nr 150. Bilaga I

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 34

nadsutveckling som bevarar konkurrenskraften. Därmed finns
också förutsättningar för att, även under de närmaste årens sannolikt svaga
världshandelstillväxt, uppnå en hygglig och helt nödvändig exporttillväxt.

Jag har räknal med en högre total importtillväxt än
konjunkturinstitutet. Med en uppgång i den inhemska efterfrågan på ca 3,5 %
talar mycket för att importökningen också blir betydande. När den svenska
ekonomin nu befinner sig allt närmare elt fullt kapacitetsutnyttjande läcker av
naturliga skäl också efterfrågan ut i ökad import.

Oljeimporten lorde komma att minska något eflersom en
kraftig upplagring ägde rum under 1979 och efterfrågan i år, bl.a, beroende på
en varmare vinter, ökar långsammare. Kostnaderna för vår oljeimport skulle
därmed uppgå till ca 27-28 miljarder kr. efter avdrag för reexport. Jag har
härvid utgått från konjunkturinstitutets bedömning atl importpriset på råolja i
år skulle ligga knappt 55% över fjolårets nivå. Detta är drygt 10% lägre än vad
t, ex, OECD-sekretarialet räknar med. Skillnaden beror på att under 1979 hade
vår oljeimport en sådan sammansättning atl importpriset låg högre än
OECD-ländernas genomsnitt, I år ökar priset på vår import långsammare p,g, a,
sammansättningsförskjutningar genom vissa långsiktiga kontrakt. Därför blir
prisökningen för vår import lägre. Vidare har institutet ej heller räknat med
någon ytterligare nominell prisstegring på råolja i år. Här har vidare räknats
med en svag nedgång i importpriset på raffinerade produkter. En stark
reservation måste självfallet göras för följderna av eventuella politiska
kriser, eller av andra orsaker möjliga begränsningar av oljeutbudet.

Jag räknar med alt den samlade importen ökar med drygt 5 %
och alt BNP-tillväxten blir 3,7%. Den här angivna utvecklingen leder till en ökning
av sysselsättningen med inemot 60000 personer,

I fjol uppgick bytesbalansunderskottet till 11 miljarder
kr, I år stiger underskottet ytterligare till närmare 17 miljarder kr.
molsvarande ca 3,4% av BNP.

Tabell 10. Bytesbalans 1978-1980

Milj. kr., löpande priser

1978 1979 1980

prel. prognos

Export
av varor

98 205

118030

137998

Import
av varor

92718

122 343

145058

Handelsbalans

5487

- 4313

-
7060

Sjöfartsneito

3113

3622

3 792

Resevaluta

-3904

- 4635

- 4900

Övriga
tjänster, netto

-3682

- 4 329

- 4 886

Transfereringar,
netto

-8143

- 9309

-12430

Korrigeringspost
för tjänster och

transfereringar'

7100

8000

8900

Bytesbalans

- 29

-10964

-16584

Korrigeringspost enligt belalningsbalansdelegalionens
beräkningar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150
Bilaga 1 35

5
Utblick mot 1981 och 1982

Sedan
1977 har den reviderade nationalbudgeten innehållit analyser av den ekonomiska
ulvecklingen på 3 års sikt. Dessa kalkyler är inle genomarbetade på samma sätt
som naiionalbudgetens kalkyler för det framförliggande året. Därför bör
treårskalkylerna i första hand ses som räkneexempel avsedda att belysa vissa
centrala problemställningar för den ekonomiska poliliken. De bör inle
betraktas som prognoser. Treårskalkylen diskuteras och redovisas utföriigt i
nationalbudgeten, varför jag inskränker mig till att ange vissa huvudpunkter i
analysen.

Kalkylerna
har baserats pä ett antagande om att den nedgång i den internationella
konjunkturen som förulses under andra halvåret 1980 blir relativt långvarig och
att den uppgång som antas vinna styrka under 1982 i varje fall lill atl börja
med blir relafivt försiktig. Denna bedömning grundas på bl. a, följande
faktorer,

1, Den strama penningpolitik som nu bedrivs i flera
länder syftar till att nå en dämpning av inflationen genom en
konjunkluravmaltning. Den hittillsvarande utvecklingen tyder pä att denna
process kan bli utdragen. Inflationstrycket är fortfarande högt i flera länder
och de höga räntor som den strama penningpolitiken givit upphov till förefaller
ännu inte ha haft någon inflalionsdämpande verkan. För atl fullfölja poliuken
och verkligen få ner den nuvarande höga inflationen till acceptabla nivåer
förefaller det därför rimligt att anta att det krävs en avmattning som varar
gott och väl ett år. Svårigheterna att nu få ned prisstegringarna kommer med
all säkerhet även all leda lill en belydande försiktighet när det gäller all
åler slimulera ekonomin till en uppgång,

2, De bytesbalansunderskott som de senaste
oljeprishöjningarna givit upphov lill i OECD-området gör att många länder
kommer att uppfatta exlernbalansen som en restriktion för den ekonomiska
poliliken. Detta torde också bidra till en mycket försiktig finans- och
penningpolitik i industriländerna under de närmaste åren.

3, Risken för nya oljeprishöjningar lägger en
ytteriigare restriktion på OECD-ländernas ekonomiska politik.

Det
är i och för sig möjligt atl peka på fakiorer som skulle tala för en något
starkare internationell konjunktur. Sådana faktorer är bl. a. att den
inlernationella konjunklumppgången under slutet av 1979 och början av 1980
visat en anmärkningsvärd styrka och uthållighet trots oljeprishöjningarna. En
posiliv faktor är också att prishöjningarna på olja och andra råvaror denna
gång inte fått ett genomslag i löneökningar i samma omfattning som 1973-1974,
vilket talar för att inflationseffekten denna gång skulle bli mindre allvarlig
än 1973-1974. Vidare finns det mycket som lyder på alt beredskapen nu är större
all genomföra anpassningsälgärder på energiområdet än som var fallel 1973 och
1974. Detta skulle ha två positiva konsekvenser. För det första skulle en sådan
utveckling göra

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1

Tabell 11. Internationell utveckling 1980-1982

36

opaginerad Kontrollera mot PDF

BNP, OECD Väridshandel

Priser i inlernationell handel, bearbetade varor

1,3

10

0,8

2

3,3 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

restriktionen från oljesidan något mindre kännbar. För det
andra innebär denna anpassning en uppgång i investeringarna som skulle ge en
sfimulans för tillväxten. Trots dessa faktorer är det dock mest realistiskl att
ge störst vikt åt de faktorer som pekar mot en relativt läng konjunkturnedgång,

Treårskalkylens antagande om den inlernationella
ekonomiska utvecklingen sammanfattas i tabell 11. Som framgår av tabellen
förutses att den restriktiva ekonomiska politik som antagits för
industriländerna leder till att inflationstakten dämpas redan 1981.

Jag har tidigare pekat på att förloppet vid den senaste
oljeprishöjningen skiljer sig från de tidigare därigenom att de efterföljande
lönekostnadsstegringarna i många länder har förblivit måttliga. De redovisade
prisantagandena bygger på förutsättningen att det i industriländerna inte
kommer några ytterligare lönestegringar som kompensation för de redan
inträffade oljeprishöjningarna. En annan viktig förutsättning är att det inte
sker några ytterligare realprishöjningar på olja under perioden före 1982.

Den återhållsamma löneutveckling som kan förutses i flera
av våra konkurrentländer skärper kraven på en dämpad löneutveckling också i den
svenska ekonomin.

Effekten av olika löneantaganden belyses i
treårskalkylerna med två olika alternativ för den svenska löneutvecklingen. De
utgör en förlängning i tiden av de tvä alternativ för utvecklingen 1980 som
konjunkturinstitutet arbelal med, I det lägre alternativet (1) antas
löneökningen 1980 uppgå till 7,5%, medan den 1981 och 1982 skulle uppgå till 6%
per år, 1 det högre aUernafivet (II) ökar
lönerna med 10% 1980 och 1981 och 9% 1982, Såväl de statliga som de kommunala
utgifterna utvecklas långsammare än tidigare. Den kommunala
konsumtionsökningen antas 1981 kunna begränsas

Tabell
12. Nyckeltal 1980-1982

All. 1

All. II

1980

1981

1982

1980

1981

1982

opaginerad Kontrollera mot PDF

Årlig
procentuell ökning Löneökning Exportvolym Imporl volym Privat konsumtion
Kommunal konsumtion Industriinvesteringar BNP

Bytesbalans milj. kr.

6,0 3,5
1,9 0,5 3,0 5,0 2,2

7,5 6,0 5,3 1,7 4,0 15,0 3,7

-16600 -18300

6,0 7,7 3,9 1,0 2,5 10,0 3,1

-13300

10,0

5,6

5,6

1,7

4,0 15,0

3,5

-17000

10,0

hl

1,9 0,5 3,0 -7,0 1,5

-19400

9,0

5,7 3,8 0,5 2,5 3,0 1,9

-16800

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 37

lill
3%, Molsvarande ökningsial 1982 uppgår lill 2,5%. 1 kalkylen förulses alltså en
väsentlig dämpning av den kommunala konsumtionsutvecklingen. Kalkylerna
sammanfattas i tabell 12.

Skillnaden
i löneutveckling leder till att vår industri får ett bättre konkurrensläge i
alternativ I än i alternativ II,
Vidare blir inflationstakten lägre.
Den förmånligare kostnadsutvecklingen för industrin ger utrymme för en
vinstförbättring men också för en sänkning av relativpriserna såväl 1981 som
1982, Detta möjliggör marknadsandelsvinster båda åren, medan detta inte är
möjligt i alternativ II,

Alternativ
I ger en högre exportutveckling, bättre vinstläge och en lägre
inflationsutveckling än alternativ II, I alternativ I ökar följaktligen industriinvesteringarna
med 5% 1981 och med 10% 1982. I altemativ II minskar
däremot industriinvesteringarna med 7% 1981 och ökar med endast 3%> 1982.

Skillnaden
i export mellan de båda alternativen medför en bättre bytesbalansutveckling i
alternafiv 1, Slutåret beräknas bylesbalansunderskottet uppgå till 13,3
miljarder kr,, medan motsvarande siffra för alternativ II är 16,8
miljarder kr. Vad gäller total utländsk upplåning under treårsperioden skiljer
sig alternativen åt med ca 5 miljarder kr. Därtill kommer att i alternativ 1
gmnden har lagts till en fortsatt förbättring av bytesbalansutvecklingen genom
att företagen här genom investeringar och relativa kostnadsförbättringar har
skaffat sig en förstärkt konkurrensposition.

År
1982 är den samlade produktionen, BNP, i alternativ I ca 2% större än i
alternativ II, Om hela denna skillnad slår ut i arbetslöshet
kommer antalet arbetslösa i alternativ II att
vara 80000 fler än i alternativ I och antalet arbetslösa komma atl närma sig
200000, 1 kalkylen har emellertid fömtsätts alt den lägre aktivitetsnivån i
alternafiv 11 i huvudsak resulterar i en lägre produktivitetsutveckling. Detta
ligger i linje med utvecklingen under den senaste konjunkturnedgången. Denna
utveckling var emellertid i hög grad ett resultat av den stora satsning inom
arbetsmarknadspolitiken och industripolitiken som då gjordes. Under den nedgång
som vi nu har framför oss finns inte de finansiella resurserna för en sådan
politik. Därmed torde del inle bli möjligt alt i alternafiv II klara full
sysselsättning.

Jag
har tidigare pekat på den nyckelroll investeringarna - speciellt inom industrin
har när det gäller att lösa balansproblemen. Investeringsutvecklingen i
alternativ 1 innebär en återgång lill mera normala förhållanden, medan
investeringsandelen i alternafiv II ligger kvar på en
otillräckligt låg nivå. Detta försvårar eller omöjliggör i sin tur en lösning
av våra exierna balansproblem genom en utbyggnad av den konkurtensutsalta
sektorn, Detla innebär all vi förr eller senare kommer all ivingas lösa
balansproblemen genom en restriktiv ekonomisk politik. Det säger sig självt atl
en sådan politik inte är förenlig med full sysselsättning i ekonomin.

Under
1970-talet har kapitalbildningen kraftigt eftersatts. Detta belyses i

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150
Bilaga 1

38

opaginerad Kontrollera mot PDF

diagrammet
som anger BNP-ökningen och dess användning under 1960-och 1970-talen och under
perioden 1979-1982 enligt alternativ I och alternativ II, Staplarnas
höjd anger ökningen av BNP, dvs. ökningen av vår samlade produktion. I
staplarna anges hur stor del av produkiionsökningen som använts till offenllig
eller privat konsumtion. Återstoden utgör vår kapitalbildning, dvs. summan av
reala investeringar samt förändringar i vår ställning gentemot utlandet.

Diagram
BNP:s ökning och dess användning 19601982

Milj.
kr., 1975 års priser. Genomsnittlig årlig förändring

BNP + 9 200

BflP + 9 300

Kapital-bildninc + 2600

Kapit.-.l-

BILDNINr + 5 700

ENP + 7000

Kapital-

BlLCtllNE

+ 3 700

Offentlig konsumtion + 2600

EfJP + 4 700

Offentlig

KONStTlOtg

+ 2300

Privat konsumtion + 4000

CkF.KONS,

+ 1900

Opr.KONS, + 1900

Privat

KDNSUmiW

+ 2300

Priv.kons. + 1 700

Priv.kons. + 1400

1960-1970

1970-1979

1979-1982 Alt. 1

1979-1962

Alt, 11

Av
jämförelsen mellan 1960-talet och 1970-talet framgår den kraftiga nedgång i
fillväxten som ägde mm. Under 1960-talet användes vidare nära nog 1/3 av
tillväxten till ökad kapitalbildning. Under 1970-talel gick i stort setl hela
BNP-ökningen till ökad privat och offenllig konsumlion. För att inte permanent
hamna i en situation med mycket låg tillväxt är det därför nödvändigl alt under
1980-lalet låta kapitalbildningen i framför allt näringslivet öka väsentligt
snabbare än under 1970-lalet, Därför måste kapitalbildningen i alternativ II
betraktas som helt otillräcklig i ett längre perspektiv,

Åven
efter den kraftiga dämpning av den offentliga konsumtionsökningen som ligger i
kalkylen, tas huvudparten av det toiala konsumlionsutrym-met i anspråk av den
offentliga sektorn. Den privala konsumtionsökningen har bringats ned till en
nivå som endast ger utrymme för ungeför oförändrad reallön efter skatt. Det är
mot denna bakgrund nödvändigt all den offentliga konsumtionsutvecklingen också
håller sig inom de ramar som anges i kalkylen. En större ökning måste med
nödvändighet gå ut över antingen kapitalbildningen eller den privata
konsumtionen. 1 det förra fallet drabbas tillväxten, dvs. det uirymme som finns
att fördela. I det senare fallet blir följden i stället successiva
reallönesänkningar under

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 39

perioden.
De svårigheter detta ger vid avtalsförhandlingarna illustreras av årets
avtalsrörelse.

Utvecklingen
av konsumentpriser samt export- och importpriser i svenska kronor anges i
tabell 13. Som framgår av tabellen möjliggör den dämpade löneutvecklingen i
alternativ I en relativt snabb uppbromsning av prisökningarna. För detta krävs
emellertid en aktiv apprecieringspolitik som möjliggör en dämpning av
exportpriser och importpriser. Utan en uppskrivning av vår valuta får vi en
snabbare ökning av export- och importpriser i alternativ I än vad som angivits
i kalkylen. Då drivs den inhemska prisnivån upp dels därigenom att de högre
importpriserna pressar upp de inhemska kosinaderna och dels därigenom att de
högre exportpriserna i kombination med de låga lönerna ger en alltför kraftig
vinstuppgång som även den verkar inflationsdrivande.

Kalkylen
undersiryker på denna punkt två vikliga förhållanden.

- Vid en hög internationell prisutveckling är en
apprecieringspolitik en nödvändig del i en lyckosam politik för att dämpa den
inhemska inflationsutvecklingen.

- En sådan politik är endasl möjlig om det inhemska
inflationstrycket dämpas. I kalkylen möjliggörs en uppskrivning av kronan 1981
och 1982 genom en lugn löneutveckling 1980 som sedan följs upp med en måttfull
löneutveckling också under de båda följande åren.

Svårigheten
alt bedriva en apprecieringspolitik är emellerlid påtaglig även i alternativ 1.
Bytesbalansunderskottet ligger även i detla alternativ kvar på myckel höga
nivåer 1981 och 1982, Det är därför nödvändigt att vi, trots våra stora
bytesbalansunderskoll, genom den dämpade löneulvecklingen och begränsningen av
de offentliga utgiftema kan skapa en internationell trovärdighet för en
uppskrivning av kronan.

En
annan central fråga när det gäller möjligheten att dämpa prisökningstakten
gäller huruvida det är möjligt atl hantera de stora budgetunderskott som kan
fömtses även 1981 och 1982 på ett sådant sätt att de inte verkar
inflationsdrivande och så att de inte bidrar lill en räntenivå som förhindrar
den nödvändiga investeringsuppgången.

Som
framgår av det reviderade budgetförslaget kommer vi trots kraftiga besparingar
under de kommande åren att bli tvungna att acceptera budgetunderskott i
storleksordningen 57 ä 58 miljarder kr. För att dessa underskott inte skall
verka inflationsdrivande måste staten kraftigt öka sin

Tabell
13. Priser 1980-1982

Procentuell
ökning, svenska kr.

1980

1981

1982

alt. I

all. 11

alt. 1

ah. 11

alt. 1

alt. II

KPl

Exportpris Importpris

11,6 10,3 12,6

12,6 10,9 12,6

6,7 3,6 6,0

9,4 6,4 7,0

6,1 4,4 5,0

7,8 7,0 7,0

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 40

långfristiga
upplåning hos allmänheten. Delta kommer att ställa mycket stora krav på
kreditpolitiken. Det lorde bli nödvändigt att vid sidan av en kraftig upplåning
hos allmänheten också arbeta med ökade likviditetskvoter i bankerna.
Ytterligare ökningar av budgetunderskottet skulle naturligtvis skärpa
problemen på kreditmarknaden och öka riskerna för en hög inflation. Detta
innebär att de besparingsbelopp som angivits i budgetpropositionen med
nödvändighet mäste uppnås för att vi skall kunna nå en dämpad inflationsutveckling
under de närmaste åren.

Sammanfattningsvis
understryker kalkylerna allvaret i de anpassningskrav som nu ställs på vår
ekonomi. Vi måste under de närmasle åren räkna med en mycket låg tillväxt i
såväl privat som offentlig konsumtion. För att kunna återföra den svenska
ekonomin till balans krävs en dämpad pris-och kostnadsutveckling. Delta kan
åstadkommas endast om vi kraftigt begränsar den offenlliga utgiftsexpansionen
och nedbringar de statliga budgetunderskotten. Av kalkylerna framgår vidare all
en ålerhållsam löneutveckling ej ger en sämre konsumtionsutveckling men inte
heller omedelbar avkastning i form av högre konsumtion. Däremot kan vi redan
nästa år få en nedgång i inflationstakten. Vi kan också genom ökade
investeringar och en förbättrad konkurrenskraft lägga gmnden till en varaktig
förbättring av den svenska ekonomin.

6
Avslutning

Den
bedömning inför 1980 somjag tecknade i årets finansplan byggde på
förhållandevis optimistiska antaganden. Trots den påtagliga avmattningen i
världskonjunkturen förulsågs en relativt god exportökning. Tillväxten i den
svenska ekonomin förutsattes ligga klart över motsvarande siffror för
OECD-området och läget på arbetsmarknaden bedömdes också bli gynnsammare än i
flertalet andra länder.

Åven
om betydande oljeprisstegringar iniräffal efter del all finansplanen
utarbetades, har dess prognoser i stort selt hållit och i vissa fall t, o, m.
överträffats. Tillväxten kan för året förväntas bli högre än vad som antogs i
januari och ligger därmed klart över genomsnittet för OECD-området.
Orderingången i industrin är positiv och industriproduktionen fortsätter att
öka. Sysselsättningsläget kommer under större delen av året att vara gott.
Ökningen av industrins investeringar kan nu förväntas bli större än vad som
antogs i finansplanen.

Den
förhållandevis tillfredsställande bilden av den ekonomiska utvecklingen på
kort sikt kan emellertid inte fördölja vårt lands utomordentligt allvarliga
långsiktiga strukturella problem. Vår samhällsekonomi kännetecknas sedan en
följd av år av betydande balansbrister i olika hänseenden, vilka skärpts av den
hårdnande konkurrensen på världsmarknaden. De

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150
Bilaga 1 41

försämrade
förutsättningarna för det internationella varuutbytet och den försvagning av
den ekonomiska stabiliteten som inträtt till följd av utvecklingen av
oljemarknaden har ytterligare ökat kraven på en balanserad inhemsk utveckling,

1
förhållande till ulvecklingen under 1960-lalet har 1970-talet kännetecknats av
väsentligt lägre tillväxt och av all en växande andel av våra gemensamma
resurser gått till konsumtion. Kapitalbildningen har drastiskt gått ned. Redan
i slutet av 1960-talet hade - som bl.a, 1970 års långlidsutredning påvisade
en tilltagande strukturell obalans gentemot omvärlden givit sig tillkänna.

Det
föreligger ett klart samband mellan Sveriges allvarliga bytesbalansbrist och
den offentliga sektorns snabba expansion. Starkt schematiskt kan utvecklingen
mellan de två decennierna förklaras av en relativt sett alltför snabb
förskjutning i resursförbrukning från den konkurrensutsatla till den skyddade
sektorn i vår ekonomi.

Årets
avtalsrörelse har på ett påfallande sätt belyst våra balansproblem. Under en
följd av år har den samlade konsumfionen tillåtits ligga på en högre nivå än
vad som motsvarat våra produktiva resurser. Den brist på sparande som därigenom
uppkommit har framtvingat upplåning utomlands med därav föranledd
ränlebelaslning och minskad ekonomisk handlingsfrihet.

De
restriktioner i ekonmiskt-politiskt hänseende som tvånget att återvinna balans
i våra utrikes affärer leder till, innebär att det reala utrymmet för
löneökningar och ökad konsumlion blir siarkt begränsat. Visserligen fömtsätter
årets budgetproposition en betydande neddragning av de statliga utgifternas
ökningstakt, men den kommunala konsumiionsökningen ligger alltjämt på en i
förhållande till den ekonomiska tillväxten alltför hög nivå. Detta gäller också
i fråga om de statliga inkomstöverföringarna.

Tvånget
att öka exporten och dämpa importen fömtsätter att de svenska företagens
internationella konkurrenskraft förbättras genom en återhållsam
kostnadsutveckling och ökad produktivitet.

Det
förblir en obestridlig sanning, att vi inte kan ta ut mera ur vår
samhällsekonomi än vad ekonomin förmår producera, I en situation där tillväxten
av nya resurser i ekonomin är lägre än efterfrågan och de stigande offentliga
åtagandena tar i anspråk den övervägande delen av nya tillgångar, blir utrymmet
för ökad privat konsumtion starkt pressat. Åt detta grundläggande förhållande kan
ingen regering, inget politiskt parti eller någon arbetsmarknadsorganisation
göra något på kort sikt. Att söka la ut mer ur ekonomin än vad som faktiskt
finns tillgängligt leder enbart till att vi i än högre grad tvingas att leva på
utländsk upplåning och att inflationen blir än mer svårbemästrad. Ingen kan i
längden vara betjänt av en utveckling som genom ökad inflation och
utlandsupplåning försvårar strävandena att säkra välfärden och att komma till
rätta med balansbristerna i samhällsekonomin.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 42

Efter
den allvarliga kris i vilken vårt näringsliv befann sig hösten 1976 har
regeringspolitiken bl. a. syftat till att stärka den svenska konkurrenskraften
och att därigenom skapa förutsättningar för fullt kapacitetsutnyttjande, full
sysselsättning och fortsatt ekonomisk tillväxt. Den ytterligare försämring av
våra internationella bytesrelationer som uppkommit genom de nya
oljeprishöjningarna under 1979 och i början av 1980 innebär emellertid krav på
ytterligare utbyggnad av vår industriella kapacitet. Ett överförande av
resurser från konsumtion lill investeringar och från den skyddade till den
konkurrensutsatta seklorn framstår nu som alltmer nödvändig om vi skall kunna
nå de grundläggande målen för den ekonomiska politiken,

Sveriges
möjligheter att här hemma konkurrera med utländska varor och att avsätta sina
produkter på de internationella marknaderna har fått alltmer ökad betydelse.
Den internationella konjunkluravmaltning som vi nu står inför och som kan
förväntas blir alltmer påtaglig under senare delen av 1980 och under 1981
ställer skärpta krav på svensk produktion och på våra företags möjlighet och
villighet att bedriva en aktiv priskonkurrens. För att jämvikten i vår
bytesbalans skall kunna återställas utan en långtgående åtstramningspolitik med
ty följande välfärdsföriuster, måste Sveriges relativa kostnadsläge utvecklas
gynnsammare än andra länders. Det utrymme för relativa prissänkningar som kan
åstadkommas genom elt ansvarsmedvetet löneavtal måste utnyttjas. De tendenser
till ökade exportpriser som kom till utrryck främst under första hälflen av
1979 ledde till att fömtsedda andelsvinster på den internationella marknaden
uteblev. Lönsamheten i vårt näringsliv ligger visserligen generellt setl inte
på högre nivå än under lågkonjunkturen i början av 1970-talet, men den
förbättring av vinstmarginalerna som likväl skett borde möjliggöra en offensiv
prispolitik. Det är också angeläget att den ökande invesleringsbenägenheten
som nu kommer lill ultryck i gjorda enkäter omsätts i kapacitetsökande investeringar.

En
industriell expansion utgör alltså den nära nog avgörande fömtsättningen för
återvunnen balans gentemot omvärlden. Den bygger bl. a, på att medborgarna är
beredda att medverka till produktions- och produktivitets-höjande insalser.
Detta skärper kraven på en skattepolitik som stimulerar till arbete och
sparande. Del svenska skattesystemet har inte motsvarat de krav i dessa
hänseenden som situationen reser. De höga inkomst- och marginalskatterna är
ägnade att dämpa initiativkraften och luslen till de produktions- och
produktiviletshöjande insatser som är nödvändiga i våra strävanden efter balans
i förbindelserna med omvärlden, Somjag framhöll i finansplanen, måsle
självfallet skattepolitiken kunna användas som etl konjunkiurpolitiski medel,
Somjag också underströk i finansplanen, skulle dock en politik inriktad på att
söka lösa våra problem genom höjda skatter leda till allmänt sänkt tillväxt
samt en försvagning av skalleunderlaget.

Jämte
åtgärder med direkt konsumtionsbegränsande syfte exempelvis på

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 1 43

energiområdet och del alkoholpolitiska området, måste
alltså budgetproblemet främst lösas genom en betydande neddragning av
ökningstakten i de offentliga utgifterna och en omprövning av ålaganden för
vilka real-ekonomiskt utrymme icke längre står till förfogande. Stegringen i de
offentliga utgifterna måste anpassas till utvecklingen i samhällsekonomin i
dess helhel.

Den bild av budgetunderskottens utveckling som tecknas i
långtidsbudgeten är utomordentligt oroande. Om den förverkligades, skulle den
snabbt omintetgöra varje ansträngning alt hålla del samhällsekonomiska läget
under kontroll och obevekligen leda lill att vårt ekonomiska, sociala och
politiska system utsattes för större påfrestningar än vad den nu verksamma
generationen tidigare upplevt.

Regeringen är därför fast besluten alt begränsa
budgetunderskotten. För budgetåret 1981/82 måste underskottet ligga omkring 7
miljarder kr, under den nivå som anges i långtidsbudgeten. För perioden
därefter måste målet vara att minska budgetunderskottet som andel av BNP med i
genomsnitt en procentenhet varje år.

Detta är krävande mål. Det finns ingen anledning alt dölja
de svårigheter och de uppoffringar som kommer att erfordras. De besparingar som
kommer alt bli nödvändiga måsle beröra i stort sett alla posler i den statliga
budgeten. Skall förutsättningar skapas för ekonomisk stabilitet, social
trygghel och en rättvis fördelning av våra resurser också i framliden, måsle
betydande förändringar även i transfereringssystemet komma i fråga.

Alldeles säkert kommer en sådan politik att bli utsatt för
kritik. Men jag vill starkt understryka, att solidariteten med dem som skall
leva i och skyddas av vårt samhälle senare under 1980-talet inte gör någon
annan politik möjlig. Vi kan i vår omvärld studera konsekvensera av en politik
som vägrar att i tid se sanningen och sviker sitt ansvar för ekonomin och
förden framtida sociala och politiska stabiliteten. Sverige måste förbli en
nation med förmåga att klara de påfrestningar landet slälls inför.

Jag vill också starkt siryka under den betydelsefulla roll
inflationsbekämpningen måste spela i den ekonomiska politiken. Den klara
dämpningen av prisstegringstakten som åstadkoms 1978 och som också skulle ha
kunnat registreras förra året, om icke de internationella prisstegringarna
framför allt pä olja hade pressat upp inflationen, vittnar om att det är
möjligt att nå resultat genom samverkan mellan ekonomisk-politiska ålgärder
och avtal på arbetsmarknaden anpassade till den reala tillväxten i ekonomin.
Inflationen är ett samhällsonl. Den är ägnad alt fräta sönder solidariteten och
grunden för vårt välstånd. Den måste bekämpas och insikten om dess drivkrafter
måste få ökad spridning. Inflafion kan i längden inte hejdas genom priskontroll
eller prisstopp utan bara genom att den bakomliggande kostnadsutvecklingen
bemästras.

Efter de prisstegringar som noterats under årets försia
månader och som i hög grad sammanhänger med de mol sluiet av förra året
inträffade

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 1 44

oljeprishöjningarna
saml av den internationella kreditmarknadsutvecklingen framtvingade
räntehöjningar, borde fömtsättningar föreligga för en någorlunda lugn
utveckling under återstoden av året. Självfallet spelar härvidlag ulgången av
de pågående avtalsförhandlingarna en avgörande roll. Jag vill därför än en gång
inskärpa vikten av alt möjligheterna till standardhöjning och förstärkt
köpkraft bedöms med hänsyn till våra reala resurser. De skattelättnader som
genomfördes i slutet av förra årel och det program regeringen offentliggjorde
den 27 mars i år har skapal förutsättningar för ett avlalsresultat som i reala
termer är för 1980 i stort sett lika bra och på längre sikt bättre än vad som
skulle vara möjligt utan ett sådant program och med nominellt sett större
löneökningar,

Sveriges
energiförsörjning och slarka beroende av importerad olja utgör vårt slora
framtidsproblem vid sidan av den alltför snabbi växande offenlliga sektorn.
Utgången av folkomröstningen i energifrågan i mars har skapat underlag för en
energipolitik syftande lill all genom god hushållning ta tillvara våra
energitillgångar och begränsa vårt oljeberoende, Ralionell hushållning och
energibesparande investeringar stärker möjligheterna att komma till rätta med
både våra bytesbalans- och budgetproblem.

Återställd
balans i samhällsekonomin framstår idag som ett nationellt samlande mål. En
stark samhällsekonomi utgör ett gmndläggande villkor för en harmonisk
samhällsutveckling och för möjligheterna att garantera den generation som lagt
grunden för vår välfärd den trygghet den har rätt att kräva. Den är en
fömtsättning för vår fortsatta välfärdsutveckling.

Vägen
mot balans kan bli både lång och mödosam. Det finns inga enkla lösningar. Våra
svårigheler kan inte angripas med löftespolitik, Detla har erfarenheterna från
andra länder visat. Såväl politiska ledare som förelrädare för
arbetsmarknadens parter måste vara beredda att la silt ansvar då det gäller atl
teckna en riktig och realistisk bild av de svårigheter vår ekonomi slår inför
och av de ålgärder som oundgängligen krävs för atl återställa den förlorade
balansen. Dessa kan inte sällan bli slarki kännbara och det är därför angeläget
att skydda framför allt utsatta gmpper. Vad som fordras är insikl om problemens
arl och vidd och en beslämd vilja all i samhällssolidaritetens intresse
åstadkomma det resultat nationens bästa kräver.

Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom bilaga den reviderade
nationalbudgeten för 1980 (bilaga l.l).

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna
de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

somjag har förordat i det föregående.

2, godkänna
vad jag har anfört om extra slarlhjälp till vissa bygg

nadsarbetare.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150
Bilaga 1 45

Innehållsförteckning

1 Den internationella utvecklingen 1

2 Konjunkturer och ekonomisk politik under 1979 och
början av 1980 6

3 Den ekonomiska politiken 10

3.1 Mål och inriktning 10

3.2 Finanspolitiken 24

3.3 Kreditpolitiken 27

4 Den ekonomiska ulvecklingen 1980 32

5 Utblick mot 1981 och 1982 35

6 Avslutning 40

7 Hemställan 44

Tabellförteckning

1 Bmttonationalproduktens utveckling i vissa länder
och länderområden 1977-1980 5

2 Försörjningsbalans 1978-1979 7

3 Bytesbalans 1978-1979 9

4 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn
1978-1980 24

5 Finansiellt sparande 1978-1980 25

6 Statens inkomster och utgifter 1978-1980 25

7 Den offentliga sektorns reala ulgifter 1970- 1980 26

8 Finansiering av budgetunderskottet 1978-1980 30

9 Försörjningsbalans 1978-1980 31

10 Bytesbalans 1978-1980 34

11 Internationell utveckling 1980-1982 36

12 Nyckeltal 1980-1982 36

13 Priser 1980-1982 39

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reviderade
budgetförslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens prop. 1979/80:150 Bilaga 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-04-23

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 198U/81 såvitt avser utgifter och beräkning av statens inkomster, m.
m.

REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG 1 Det reviderade
budgetförslaget

1.1 Inledning

Underskottet i statsbudgeten har ökat snabbt under senare
är. Della är en följd av statsmakternas strävan att kompensera en vikande
efterfrågan från främst exportmarknaderna och att därigenom hålla
sysselsättningen uppe på en hög nivå. Budgetunderskottet har emellertid nu nätt
en sådan storlek atl det inte ytterligare kan tillåtas öka. Politiken måste
tvärtom inriktas på en successiv minskning av underskottet bl. a. i syfte alt
undvika att det får inflationsdrivande effekler. Regeringen har i årels
budgetproposition aviserat all riktlinjer för budgetpolitikens inriktning på
längre sikt skulle redovisas i komplelteringspropositionen. Jag återkommer nu
lill denna fråga.

1.2 Tendenser i den statliga budgetutvecklingen

Inledningsvis vill jag ge en kort översikt av
budgetutvecklingen under en längre period.

Budgetåret 1964/65 uppgick de statliga utgifterna till
knappt 26 miljarder kr. Femton år senare, budgetåret 1979/80, har de mer än
sjudubblats och uppgår till drygt 183 miljarder kr. Åven statsinkomsterna har
ökat kraftigt under denna period, från 26 miljarder kr. till 136 miljarder kr.

Tillväxten av statens utgifter och inkomster har varil
kraftig också räknal i reala termer. 1 diagram 1 redovisas utvecklingen sedan utgifter
och inkomster deflalerats med implicitprisindex för bruttonationalprodukten, 1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. Bilaga 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 2

den s. k. BNP-deflalorn'. Av diagrammet framgår att
ulgifterna realt sett ökat med ca 140% under perioden, medan inkomslerna stigit
med ca 80%.

Diagram 1. Statsutgifternas och statsinkomsternas
reala utveckling budgetåren 1964/65-1979/80

(Miljarder
kr.. 1975 års priser)

120

I 10

100

90

W)

7(1

6(1

opaginerad Kontrollera mot PDF

19(14/6.

\9(ili!(i7

l9(iK/(.9

1970/71

1972/7.

I974;7,S 1976/77 1978/79

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Detla beräkningssätl innebär all inkomsternas och
ulgiflernas utveckling direkl kan jämföras med brullonationalproduktens reala
utveckling. Dock bör uppmärksammas all prisutvecklingen varierar mellan olika
samhällssektorer. Sålunda ligger exempelvis prisulvecklingen för siaten resp.
kommunsektorn normall över bruttonationalproduktens prisutveckling (bl.a.
beroende på all dessa sektorers verksamhet är mer arbelskraftsinlensiva). Då
volymulvecklingen för varie sektor beräknas med hjälp av sektorns prisindex
kommer sålunda volymutveckling resp. real utveckling enligt BNP-denalorn atl
avvika från varandra. För siaten och kommunerna kommer volymulvecklingen
normalt alt vara lägre än den reala ulvecklingen enligt BNP-deflalorn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 3

Utgifter
och inkomster kan också sättas i relalion till bruttonationalprodukten (BNP).
Utgifternas andel av BNP har vuxit från ca 24% 1964/65 till drygt 39% 1979/80
och inkomsternas ahdd från 24% till ca 29% (diagram 2),

Diagram 2. Statsutgifter och statsinkomster uttryckta
som andel av bruttonationalprodukten

(Miljarder
kr,, 1975 ärs priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

.18"/.

Iiiii

Budgel

under-

sk ö n

s. 1 Kontrollera mot PDF

6-H

H"L 1

.12'X,

.10"

28".',',

SS' inkomsler

24"':,

s. 2 Kontrollera mot PDF

----- 1----- 1------ 1----- 1----- 1----- ;------ 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----

1964,/6,S 1966/67 1968/69 1970/71 1972/7.1 1974/7. 1976/77

1978/79

s. 3 Kontrollera mot PDF

Om
man ser till enskilda år har taklen i inkomst- och utgiftsutvecklingen
varierat. Utgiftstillväxten har sålunda i reala termer varierat mellan drygt 2
och knappt 9%, medan inkomsterna vissa är t.o.m. minskal och ett är, 1975/76,
ökat exceptionellt kraftigl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 4

Selt över hela perioden kan dock vissa tendenser i
utvecklingen klarl iakltas. Utgifterna har Irendmässigt ökat med ca 6% per år
realt sett, medan inkomsterna i genomsnitt stigit med ca 4% per år.

Skillnaden i tillväxttakt har letl till ett växande
budgetunderskott. I mitten av 1960-talet var budgeien i stort sett balanserad.
1970/71 uppgick underskottet till l,5%avBNP, 1974/75 till 4% och 1979/80 till
10,5%, Del bör dock påpekas all del växande budgetunderskottet under försia
delen av perioden balanserades av överskottet inom socialförsäkringssektorn,
främst APfonden. Det innebar att den konsoliderade offentliga sektorn ända
fram till budgetåret 1977/78 trols etl växande underskott i statsbudgeten
uppvisade ett positivt finansiellt sparande.

Den krafiiga inkomstförstärkningen budgetåret 1975/76
bryler påtagligt mot den trendmässiga utvecklingen. Statens inkomster som andel
av BNP steg då på ett år från 27 % till knappt 31%, dvs. med mer än under hela
den föregående tioårsperioden. Den viktigaste förklaringen till denna exceptionella
uppgång var de myckel kraftiga löneökningar som inträffade åren 1975 och 1976.
De kortsiktiga effekterna på slalsbudgeten förstärktes av systemet för
utbetalning av kommunalskattemedel. De stora löneökningarna år 1975 (och i
mindre grad 1976) slog genast igenom i preliminärskalten för löntagare.
Eftersom avtalet kom rätt sent påverkades statsinkomsterna först andra halvåret
1975, dvs. budgelåret 1975/76, i nägon större grad. Samtidigt innebär reglerna
för utbetalning av kommunalskatiemedlen all den stora ökningen av
kommunalskatleunderlaget påverkade utbetalningarna först är 1977, dvs,
budgetåret 1976/77 (lill hälften) och budgetåret 1977/78 (starkare eftersom
även 1976 var ett år med betydande ökning av kommunalskatleunderlaget). Detta
betyder att statsbudgeten flck en avsevärd tillfällig förstärkning under de
två budgetåren 1975/76 och 1976/77. Utöver de effekter som var en följd av
löneökningarna ökade statens inkomster ytterligare genom höjning av
arbetsgivaravgifterna och på grund av helårseffekten av den momshöjning som
skedde höslen 1974. Dessutom inflöt som en engångseffekt stora
fyllnadsbetalningar av arbetsgivaravgifter våren 1976,

Den kraftiga ökningen av lönekostnaderna åren 1975-1976
var en direkt orsak till den kostnadskris som allvarligt försvagade Sveriges
ekonomi under de följande åren. Den framtvingade också anpassningsälgärder av
olika slag, bl.a. de osedvanligt stora utgifterna för arbetsmarknads- och
industripolitik samt borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften, vilka
påverkade budgetutvecklingen under de sista åren av 1970-talet. Det är helt
uppenbart att den inkomstökning som uppkom budgetåret 1975/76 visseriigen kortsiktigt
ledde till en förstärkning av den statliga budgeten men samtidigt hade så
negativa effekter på samhällsekonomin all förstärkningen inte kunde bli
permanent. För en tid kunde den dock dölja de underliggande tendenserna till
ett växande budgetunderskott.

Utgiftsutvecklingen är ett resultat av successiva beslut
om reformer. De regler som styr kostnadsutvecklingen, sedan reformerna väl
beslutats, har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 5

i myckel liten grad varit kopplade till den ekonomiska
tillväxten. Utgifterna har därior fortsatt atl öka i ungefär samma takt även
under perioder då tillväxten i ekonomin varil myckel låg. I årets budgetförslag
redovisade jag hur utgiftsökningen under perioden 1976/77-1979/80 fördelade sig
pä automatik, nya utgiftsåtaganden resp. tillfälliga arbetsmarknads- och industripolitiska
insatser. Därav framgick att automatiken, inkl, pris- och löneomräkningar för
slalliga myndigheter m, m,, svarade för närmare 80% av utgiftsökningen på
totalt 70 miljarder kr, 1 reala termer ökade slaisulgifierna under denna
period med ca 7 1/2% per år. Räknar man bort de nya utgiftsåtagandena, bl.a.
insatser på energiområdet och höjda barnbidrag, så blir ökningstakten likväl ca
6%.

Med en tillväxttakt av de slalliga utgifterna som ligger
betydligt över tillväxttakten i ekonomin som helhet kommer statsutgifternas
andel av BNP atl öka successivt. Taklen i denna andelstillväxt blir större ju
större skillnaden i lillväxllakt är mellan statsutgifter och BNP. Till detla
skall läggas att ökningen av statsutgifterna vid given BNP-tillväxt tar en allt
större andel av denna tillväxt i anspråk. När stalsutgifterna motsvarade 24% av
BNP innebar en tillväxt pä 6% av dessa knappt I 1/2 procenl av BNP. När
statsutgifterna stigit till 40% blir molsvarande anspråk knappt 21/2
procentenheter. Det innebär alt om BNP-lillväxlen understiger 2 1/2% sä räcker
del inte att staten tar in etl belopp molsvarande hela tillväxten för atl täcka
sin utgiftsökning. Därutöver krävs, om inle ökningen av statsutgifterna skall
finansieras länevägen, en ytterligare omfördelning mellan olika sektorer. Det
här beskrivna fördelningsproblemet accentueras ytterligare om man ocksä tar
hänsyn till att såväl socialförsäkringssektorns som kommunsektorns utgifter
uppvisat samma kraftiga tillväxt som statens.

Som
tidigare noterats var statsbudgeten i mitten av 1960-talet i balans. Därefter
har statsinkomsterna utvecklats långsammare än utgifterna. En viktig orsak
härtill är att regering och riksdag inte bedömt atl det funnits utrymme för de
statliga skattehöjningar som hade krävts för att hälla takt med
utgiftsutvecklingen. Tvärtom har de årliga skatteomläggningarna under
i970-talet inneburil att de statliga inkomstskatterna som andel av BNP
successivt sjunkit. Samlidigt har kommunalskatten och arbetsgivaravgifterna
ökal kraftigt. Totalt har en kraftig skärpning av skattetrycket uppstått. De
toiala skatterna som andel av BNP iill marknadspris sleg från 40% år 1970 till
53% år 1977. Därefter har en uppbromsning skett (tabell 1), Som tidigare
framhållits har dock utgiftsutvecklingen i stort selt varil opåverkad härav.
Det finansiella sparandeunderskoll som pä detta sätt uppkommit har helt
koncentrerats till stalsbudgelen. Ökningen av socialförsäkringsavgifter under
åren 1978-1980 har balanserats av borUagandet av den allmänna
arbetsgivaravgiften och den kommunala expansionen har under denna period till
betydande del finansierats genom ökade statsbidrag. Dessa åtgärder har hafl en
negativ effekt pä budgetunderskottet, vilket alltså inte bara avspeglar expansionen
i den statliga sektorn utan i hela den offentliga sektorn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150

Tabell I, Skattekvotens' utveckling i Sverige (procenl av
BNP till marknadspris)

År

Direkl skall

på
hushåll

Löne-

Förela-

Oms,

Punkl-

Totala

-
summe-

gens

moms

skaller

skalle-

slalligl

kommunall

lolall

skaller

direkla skaller

kvoten

1965

(10,3)

( 8,2)

18,5

3,6

2,2

3,6

7,2

35,1

1970

(11,2)

(10,4)

21,6

6,1

1,8

4.2

6,7

40,4

1971

( 9,6)

(10,7)

20,3

7,0

1,5

5.9

6,7

41,4

1972

(10,2)

(11,4)

21,6

7,1

1,7

6,3

6,4

43,1

1973

( 9,2)

(11,4)

20,6

8,0

1,9

6,2

6,2

42,9

1974

( 9,0)

(12,4) .

21,4

10,1

1,5

5,7

5,9

44,6

1975

( 8,6)

(13,0)

21,6

12,2

2,0

5,5

5,7

47,0

1976

( 8,2)

(14,1)

22,3

14,6

1,8

6,3

5,8

50,8

1977

( 7,4)

(15,1)

22.5

16,8

1,6

6,7

5,9

53,5

1978

( 6,7)

(16,2)

22,9

15,6

1,6

7,0

5,5

52,6

prel.

1979

( 6,6)

(16,5)

23,1

15,7

1,5

7,0

5,6

52,9

prel.

' Med skattekvot menas i della sammanhang debiterade
skaller och socialförsäkringsavgifter i förhållande lill BNP. De faktiskt
inbetalade beloppen, vilka framgår av labell 9:6 i nationalbudgeten, visar i
allmänhel på en någol lägre skattekvot. Skattekvotens utveckling enligt denna
princip skulle för åren 1977-1979 i stället bli 52,8, 52,6 och 52,0% av BNP.

Anm.: De tidigare ulgäende folkpensions- och
sjukförsäkringsavgifterna har behandlals som direkla slalliga skaller.
Egenavgifter för rörelseidkare m. fl. ingår i lönesummeskatler.

Skattetrycket har enligt min bedömning nu nätt en sådan
nivå att det inle kan höjas väsentligt mer. Staten har under hela 1970-lalet
minskat den statliga inkomstskatten för atl bl.a. molverka effekten av de
kommunala skallehöjningarna. I slulel av 1970-lalel har också ökade statliga
bidrag ulgåll för alt minska behovet av ytterligare skattehöjningar.
Arbetsgivaravgifterna höjdes under perioden 1974-1977 kraftigt, frän 18 lill
34% av avgiftsunderlaget, vilkel otvivelaktigt bidrog till den kostnadskris i
svenskt näringsliv somjag tidigare beröri. Del var mot den bakgrunden
nödvändigl atl stoppa utvecklingen. Som jag tidigare påpekat har de höjningar
som därefter skett balanserats av borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften.
De negaliva effekterna av slora skattehöjningar på människornas beteende och
konkurrenskraften är helt uppenbara. Som jag framhöll i budgetpropositionen
torde dessulom de växande problemen med ett utbrett skalteundandragande vara
ett tecken på alt det finns gränser för vad människorna ser som ett rimligt
skatteuttag. Härtill kommer de växande administrativa problem som följer med
ett ökat skattetryck. Del är mol den bakgrunden de beslul skall ses som har
lett till en uppbromsning av den snabba ökningen av skaltelrycket som ägde rum
fram lill år 1977.

Somjag skall återkomma till i det följande är det nu
nödvändigt att vidta ålgärder för att minska budgetunderskottet. Innan jag
närmare redovisar mina överväganden härvidlag vill jag emellertid redovisa de
reviderade beräkningarna för budgetutvecklingen under innevarande och kommande
budgelår, liksom resultaten av de långtidsbudgetkalkyler för perioden fram till
1984/85 som nu gjorts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 7

1.3 Det reviderade budgetförslaget

Statsinkomsterna

Av avgörande betydelse för statsinkomsternas utveckling är
den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Chefen för ekonomidepartementet
har vid sin anmälan av den reviderade finansplanen presenterat två alternativ
för ökningen av lönesumman under åren 1980 och 1981. Jag utgår i min beräkning
av statsbudgetens inkomster från de lägre alternativet, 1 huvudsak
överensstämmer detta även med den utveckling av lönesumman som låg till grund
för mina beråkningar i budgetpropositionen. Statsinkomsterna för budgetåret
1980/81 uppskattas i min nuvarande beräkning till 148,4 miljarder kr,, vilket
är i storl setl samma belopp somjag räknade med i budgetpropositionen. Detta
innebår att statsinkomsterna förutses öka med 13,8 miljarder kr. jämförl med
det nu beräknade utfallet för budgetåret 1979/80. Av denna ökning är ca 3
miljarder kr. en effekt av den övergång till bruttoredovisning som sker i
samband med genomförandet av budgetreformen budgeläret 1980/81. Räknas
effekterna härav bort förutses inkomsterna öka med 8,0%.

Jag vill i detta sammanhang anmäla atl jag avser all
senare föreslå regeringen att av i första hand hälso- resp, energipolitiska
skäl återkomma till riksdagen med förslag om höjning av skatterna på drycker,
tobak saml energi. De planerade höjningarna beräknas öka statsinkomsterna under
budgetåret 1980/81 med ca 1,5 miljard kr. netto. Denna inkomstförstärkning
harjag beaktat när jag har avvägt behovel av medel under anslaget till
oförutsedda utgifter.

Jag vill även nämna alt jag har för avsikt all senare i är
föreslå regeringen att lägga fram förslag som berör
realisationsvinstbeskattningen samt beskattningen av fastigheter och de
förändringar av förmögenhels- och arvsbeskattningen som föranleds därav.
Effekterna av dessa förslag harjag emellertid inte beaktat i min beräkning av
budgetsaldot. Till betydande del torde effekten falla pä senare budgetår.

Statsutgifterna

I budgetförslaget beräknades de totala statsutgifterna för
budgetåret 1980/81 komma att uppgå till inemol 204 miljarder kr. Nu
föreliggande beräkningar slutar pä drygt 206 miljarder kr., dvs, en ökning med
ca 2,5 miljarder kr. Huvudparten av denna ökning beror på händelser som inte
kunde förutses i budgetpropositionen nämligen höjningen av räntenivån och den
under första kvartalet 1980 inträffade snabba prisstegringen, vilka medförl
ökade utgifter för statsskuldräntor och vissa priskänsliga anslag, främst försvarsramen
och folkpensionerna.

Jag avser att senare vid min anmälan av särskilda frågor
återkomma med en mera detaljerad redogörelse för vad som ligger bakom den
uppräkning av statsutgifterna för budgetåret 1980/81 som skett jämförl med
budgetför-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 8

slaget. Jag underströk i budgetpropositionen att det var
regeringens avsikt all begränsa anlalet frägor som tas upp i särpropositioner.
Belastningen för budgetåret 1980/81 av de särpropositioner med
kostnadskonsekvenser som har lagts fram beaktades i budgetförslaget under
anslaget till oförutsedda utgifter. Totalt uppgår anslagsansökningarna till
följd av dessa särpropositioner och vissa andra av riksdagen fattade beslut
till 4 564 milj. kr. Den kassamässiga belastningen budgetåret 1980/81 beräknarjag
till ca 2,5 miljarder kr.

Jag övergår nu till att redovisa de statsfinansielll mer
betydande särpropositioner som framlagts under våren 1980,

Det har visat sig nödvändigt att via statsbudgeien anvisa
ytterligare medel till de svenska varven. 1 en nyligen avlämnad proposition
föreslås atl sammanlagi 3 109 milj. kr. anvisas för budtetåret 1980/81. De
medel som anvisas är i vissa fall avsedda för utbetalningar under flera år. Jag
vill i detta sammanhang även nämna att en betydande belastning uppstått på
statsbudgeien för innevarande år på grund av föriuster på garantier till den
statliga varvskoncernen. Åven för kommande budgetär fömtser jag aU
statsbudgeten kommer att belastas med belydande belopp härför.

I en särskild proposition har regeringen lagt fram förslag
till ett stödprogram som syftar till alt göra det möjligt för den svenska
fiygindustrin atl delvis slälla om sin tillverkning frän mililära fill civila
flygprodukter.

Mot bakgrund av den besväriiga arbetsmarknadssituationen
för ungdomar som söker sig ut i arbetslivet efter avslutad grundskola har
regeringen i en proposition föreslagit speciella stödåtgärder inom
gymnasieskolans ram,

I syfte att stärka det svaga sysselsättningsläget i
Norrbotten har regeringen föreslagit att 500 milj, kr. anvisas som lån till
Norrboltens läns landstingskommun. Lånet skall användas för att täcka
kostnaderna för tidigareläggning av vissa investeringar inom sjukvården.

Efter verkställd översyn har regeringen också lagt fram
förslag om förhöjt prisstöd till Jordbruket I norra Sverige.

I en proposiiion om sjöfartspolitiken har bl.a.
föreslagils all slalliga värdegarantier lämnas för visst tonnage. Härutöver
läggs i propositionen fram vissa förslag som ger en direkt belastning på
budgeten.

Utöver de nu berörda propositionerna har det i enlighet
med vad som sagts i budgetpropositionen lagts fram ett antal viktiga förslag på
vissa andra områden med mindre effekler på statsbudgeten.

Saidoutvecklingen

De förändringar av statsbudgeten för vilka jag nyss
redogjort sammanfattas i labell 2. Som framgår av tabellen överensstämmer
budgetunderskottet för innevarande budgetår i slort med beräkningen i
budgelpropositionen. För budgetåret 1980/81 beräknas budgetunderskottet nu
komma att uppgå till närmare 58 miljarder kr. att jämföra med tidigare
beräknade drygt 55 miljarder kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 9

Totalt beräknas statsinkomsterna nu till inemol 135
miljarder kr. för budgetåret 1979/80 och till drygt 148 miljarder kr. för
budgetåret 1980/81. Jämfört med beräkningarna i budgetförslaget förutses
sålunda statsinkomsterna nu bli något lägre för innevarande budgetår medan de
förutses bli lika stora för budgetåret 1980/81 som i den tidigare beräkningen.

Tabell 2. Statsbudgeten 1979/80-1980/81

(Miljarder kr.)

1979/80 1980/81

Budgetprop. Ny beräk- Budgetprop. Ny beräk-

1980 ning 1980 ning

Inkomsler Ulgifter

Saldo

136,0 185.0

-49,0

134,6 183,2

-48,6

148,4 203.8

-55,4

148,4 206,3

-57,9

På utgiftssidan innebär de nya beräkningarna vissa
förändringar i förhållande till vad som redovisades i budgetförslaget. Totalt
räknar jag med att utgifterna, jämfört med budgetpropositionen, minskar med 1,8
miljard kr. budgetåret 1979/80 och ökar med 2,5 miljarder kr. påföljande
budgetår. Vad gäller budgetåret 1979/80 förklaras detta framför allt av all
förbrukningen av reservalionsmeddsbehållningar samt ianspråktagandet av rörliga
krediter beräknas bli mindre än vad som beräknats tidigare. För budgetåret
1980/81 förklaras uppräkningen främst av ökade slalsskuldränlor och ökade
kostnader för vissa priskänsliga anslag till följd av de prisstegringar som
inträffat under första kvartalet 1980. Bortsett frän de nya förhållanden somjag
nu tagit upp överensstämmer min beräkning av utgifterna för budgetårel 1980/81
väl med den beräkning som gjordes i budgetpropositionen.

Jag vill avslutningsvis beröra det åtgärdsprogram som
regeringen har lagl fram i syfte all underlätta avtalsförhandlingarna. Om avtal
kommer alt kunna slutas inom de ramar som förutsatts återkommer regeringen till
riksdagen med förslag med anledning av de nämnda åtgärderna. I avvaktan på
detta har jag inle beaklal effekterna av de älgärder jag nämnl i min beräkning
av statsbudgetens inkomster och utgifter.

1.4 1980 års långtidsbudget

Jag övergår nu till atl redovisa resultaten i 1980 års långtidsbudget
(bilaga 2,1), Jag gör della mol bakgrund av den redovisning av de samhällsekonomiska
perspektiven pä nägot längre sikt som chefen för ekonomidepartementet har
lämnat tidigare,

Långlidsbudgetarbelets syfte är alt kartlägga
budgelulvecklingen på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda ålaganden.
En sådan kartläggning ulgör ett underlag för en analys av de slalsfinansiella
förutsätt-'

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 10

ningarna
under den framföriiggande femårsperioden, I syfle att ge elt utförligare
underlag fören sådan analys kompletteras årets långtidsbudget, som i övrigt
endast omfattar statsbudgetens inkomster och utgifter, med beräkningar rörande
socialförsäkringssektorn samt vissa andra statliga verksamheter. Vidare
behandlas den kommunala utvecklingen ingående. Dessutom ägnas ett särskilt
avsnitt åt automatiken i statens utgifter. Beskrivningarna och analyserna av
utgiftsstyrande faktorer har utvidgats och fördjupals jämförl med fidigare
långtidsbudgetar. Avsikten år alt långlids-budgeten på detta sätt skatl kunna
utgöra ett underlag för bedömningar av den samlade offentliga sektorns
utveckling på någol längre sikt.

Långtidsbudgeten
är inte någon plan eller prognos över slatsulgiflernas och statsinkomsternas
utveckling. Beräkningarna av statens utgifter omfaltar enbart de resurser som
krävs för att olika verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut
som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden, I
långtidsbudgeten görs alltså inte några försök att förutse vilka beslut som
statsmakterna kommer att fatta under perioden.

Vad gäller
statsinkomsterna grundas beräkningarna pä oförändrade skalleregler och
avgiftssatser i den män inte förändringar beslutats eller förutskickats, 1
årets långtidsbudget har bl.a, hänsyn tagits lill de punktskaltehöjningar som
aviserats. Dessa beaklas dock på budgetens utgiftssida under anslaget lill
oförutsedda utgifter. Beräkningarna utgår beträffande åren 1980-1982 frän
samma antaganden rörande priser, löner och tillväxt i samhället som presenteras
i den reviderade finansplanen. För perioden därefter har mer schablonmässiga
anlaganden gjorts. En ärlig real tillväxt av bruttonationalprodukten om 2,5-3 %
har förutsatts för långtids-budgetperioden.

Statsinkomsternas
årliga procentuella tillväxt under den framförliggande perioden skulle enligt
långlidsbudgetkalkylen komma all uppgå lill 5,4% i löpande priser,
Inkomsllillväxlen i löpande priser ligger därmed lägre än vad som angavs i
förra årets långtidsbudget, då ökningstakten var 6,9% årligen. Den lägre
ökningslaklen i årels beräkning förklaras bl.a. av alt lönesumman antagits öka
långsammare samt av att inflationsskyddet medför en förhållandevis kraftig
kompensation budgetåret 1981/82. Det bör vidare uppmärksammas att de aviserade
skattehöjningarna beräkningstekniskl inte beaktats i långtidsbudgetens
förändringstal för statsinkomsterna. Den nu angivna inkomsttillväxten ligger
vidare väsentligl lägre än den faktiskt registrerade ökningen om 13,3 % under
perioden 1974/75-1978/79. Detta beror bl.a, pä att ökningen av lönesumman har
varit större och skattehöjningar vidtagits under den historiska perioden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Tabell 3. Stalsinkomslernas utveckling 1974/75-1984/85

Genomsniltlig

1980/81

Genomsnittlig

procentuell

(milj. kr.)

procentuell

förändring

förändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85-

Mervärdeskall

+ 18,6

37 300

4-7,8

Inkomstskatt

f-l-11,8

32900

-1-4,9

Socialavgifter

30 100

+ 3,2

Övriga
inkomster

-1-12,1

48 159

+ 5,2

Totala
inkomster

4-13,3

148459

4-5,4

Statsutgifterna, exkl. statsskuldräntorna, beräknas i
långtidsbudgeten minska med i genomsnitt 0,5% årligen i fasta priser under den
framförliggande femårsperioden. I fjolårets långtidsbudget beräknades
utgifterna komma aU öka med 0,3%, Jämfört med perioden 1974/75-1978/79, då
statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna i genomsnitt ökade med 7,0% om året i
oförändrad pris- och lönenivå, innebär långtidsbudgetens kalkyler en mycket
dämpad utgiftsutveckling.

Tabell 4. Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85

Genomsniulig

1980/81

Genomsniltlig

procenluell

(milj. kr.)

procentuell

förändring

förändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Oförändrad
pris- och

lönenivå

Utgifler
exkl.

slalsskuldränlor

+ 7,0

186737

- 0,5

Löpande
priser

Ulgifter
exkl.

statsskuldränlor

+ 17,1

186 737

+ 4,0

Slalsskuldränlor

+ 25,3

19600

+ 22,2

Totala
ulgifter

4-17,5

206337

+ 6,1

I löpande priser beräknas den genomsnittliga ökningen av
de totala statsutgifterna under långtidsbudgetperioden till 6,1 % per år att
jämföra med 17,5% under perioden 1974/75-1978/79, Den framfida ökningslaklen
ligger därmed i stort sett på samma nivå som den som redovisades i förra årels
långtidsbudget. Utgiftsnivån för budgetårel 1980/81 beräknas vidare nu ligga väsentligt
över den nivå som framgick av 1979 års långtidsbudget. Orsaken lill denna högre
utgiftsnivå jämfört med beräkningarna för ett år sedan ligger dels i högre
pris- och lönenivå, dels i att beslut har fattals som inte kunde beaktas i 1979
års långtidsbudget.

Eftersom statsskuldräntorna förvänlas stiga snabbare än
övriga statsutgifter blir den årliga genomsnittliga ökningen för
statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna något långsammare än för de totala
statsutgifterna, eller 4,0% i löpande priser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Den starka automatik i utgiflsulvecklingen som beskrivs i
långtidsbudgeten är i allt väsentligl en följd av beslul som har fallals i
parlamentarisk enighel och gällt sedan länge. Automatiken kan illuslreras av
följande överslagsvisa kalkyl. I genomsnitt ökar utgifterna i löpande priser
årligen under långtidsbudgelperioden med ca 14 miljarder kr. Infriande av utfästelser
vad gäller folkpensioner och bostadspolitik svarar för 1,8 resp. 1,1 miljard
kr, av denna ökning. Fullföljandet av försvars- och biståndspolitiken svarar
för resp. 1,0 och 0,5 miljard kr. Åtagandena inom skolväsendel resulterar i
ökade utgifler om 0,9 miljard kr. i genomsnitt per är. Ca 1,3 miljard kr.
består huvudsakligen av ökade lönekosinader i den slatliga verksamheten.
Härtill kommer årligen ökade slalsskuldränlor om ca 6 miljarder kr. till följd
av budgetunderskottens slorlek.

För atl belysa hur de statliga ulgifterna direkt och
indirekl släller anspråk på samhällets reala resurser är del av inlresse atl
sludera ulvecklingen såväl av de statliga konsumtions- och
investeringsutgiflerna som av transfereringarna och de finansiella
transaktionerna. Slalens direkta anspråk på resurser skulle enligt årels
långtidsbudget såviit gäller statlig konsumlion ligga oförändrad i fasla priser
under perioden fram l.o.m. budgelåret 1984/85. I fiolårets beräkningar
förutsågs en genomsnittlig årlig ökning om 0,3 %. I beräkningen i löpande
priser har vidare för den egenlliga förvaltningen förutsatts 2% lägre
anslagsökning varje år än vad full pris- och lönekompensation skulle ge. De
slatliga invesleringsulgifterna skulle enligt långtidsbudgeten komma atl
minska, vilkel sammanhänger med beräkningstekniken. I princip återspeglas
endasl gjorda ålaganden, vilket leder till en systematisk underskattning av
invesleringsulgifternas framtida utveckling.

Tabell 5, Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85,
Konsumtion, investeringar och transfereringar

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Procentuell

Genomsniulig

Anslag

Genomsniulig

andel av

bud-

procenluell

1980/81

procentuell

geléns u

Igifter

förändring

(milj.
kr.)

förändring

1980/81

1974/75-1978/79

1980/81-1984/85

Statlig
konsumtion

22.9

+ 4.1

47300

± 0,0

Slalliga
investe-

ringsuigifter

4,4

+ 0,9

9100

- 1,1

Transfereringar

66,6

+ 9.0

137300

+ 2.2

lill
hushåll

27,3

+ 6,3

56 500

+ 1,1

lill
kommuner

20,2

+ 6,3

41600

- 0,8

slalsskuldränlor'

9,5

+ 12,4

19600

+ 15,8

till
företag

6,7

+ 28,2

13600

- 4,8

inlemalionella

2,5

+ 3,5

5200

+ 2,8

ofördelai

0,4

800

Finansiella

transaktioner

6.1

+ 5,3

12600

- 0,7

Deflaterade med konsumentprisindex.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 13

Liksom i lidigare långtidsbudgetkalkyler uppvisar
transfereringarna en betydligt snabbare expansionstakl än de statliga
konsumtions- och investeringsutgiflerna. Gjorda ålaganden på exempelvis
barnomsorgens och bostadspolitikens områden är här av betydelse. Som framgår av
sammanställningen är emellerlid statsskuldräntorna den snabbast siigande
utgiftsposten i budgeien. Den genomsnittliga ökningstakten i procenl är
ungefär densamma som i beräkningarna i fiolårets långtidsbudget. I absoluta tal
och löpande priser ligger dock ökningstakten avsevärl högre eller ca 6
miljarder kr. per år jämförl med 4 miljarder kr. i 1979 års långtidsbudget. Orsakerna
till denna ökning ligger dels i alt budgetunderskollel redan i utgångsläget i
årets långtidsbudget är större än vad som beräknades förra årel, dels i atl
della budgelunderskott beräknas stiga krafligl under perioden. Till skillnaden
bidrar också alt ränleanlagandena i årets långtidsbudget ligger högre än i
fjolårels.

Till följd av långtidsbudgetens beräkningsmelodik borde
man kunna förvänla sig att budgetunderskottet skulle minska eller i vart fall
inte öka eflersom i beräkningstekniken ligger en erfarenhelsmässig
underskattning av utgiftsutvecklingen. Metodiken innebär ju alt inga försök
görs att förulse eventuella nya beslut under perioden, l.ex. när det gäller de
statliga investeringarna. I metodiken ligger också en viss undervärdering av utvecklingstakten
för transfereringar, då prisomräkningar inte görs på de anslag som saknar
uttrycklig indexbindning, trols att den faktiska utvecklingen i många fall
inneburit uppjusteringar genom beslut av regering och riksdag. Detta betyder,
och det villjag starkt understryka, att utgiftsberäk-ningarna är mycket snävt
gjorda.

Redan i
beräkningarna i fjolårets långtidsbudget fanns en tendens till siigande
underskott under långtidsbudgetperioden. Denna lendens har i årets beräkningar
kraftigl förstärkts. De två viktigaste faktorerna bakom det under perioden
växande budgetunderskottet är den beräknat långsammare ökningen i inkomsterna
saml de snabbt växande statsskuldräntorna. Den långsammare ökningen på
inkomstsidan beror bl.a. på atl skalteunderiaget inle växer så snabbi som man
tidigare räknat med. Resultatet blir ett snabbt växande budgetunderskott i
vilkel statsskuldräntorna utgör en stigande andel. Statens budgetunderskott
ökar således under perioden med drygt 20 miljarder kr. till 78,5 miljarder kr. Statsskuldräntorna
beräknas för långtidsbudgetperiodens sista år uppgå till knappt 44 miljarder
kr, vilket motsvarar drygt halva det beräknade budgetunderskottet för samma år.

Variationer i de antaganden rörande den framtida pris- och
löneutvecklingen m. m. som legat till grund för långtidsbudgetkalkylen
påverkar inte i avgörande grad saidoutvecklingen. Om antagandena ändras så att
ökningslakten av lönesumman resp, priserna förulsälls ligga på en högre eller
lägre nivå med bibehållen reallönestegring påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida
som dess utgiftssida med i huvudsak oförändrade budgetunderskott som resultat.
Om skillnaden mellan lönesummeökning och infla-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 14

tion antas bli mindre och reallöneulvecklingen
följaktligen ogynnsammare blir följden någol ökande budgelunderskott. En högre
räntenivå än vad som antagits i långtidsbudgeten leder lill väsentligt ökade
statsutgifter. Av långtidsbudgetkalkylen kan emellertid dras slutsatsen att de
statliga budgetunderskotten inte bara blir bestående utan stiger under
perioden. Realistiska alternativa antaganden rörande den framtida ekonomiska utvecklingen
rubbar inte i någon avgörande grad denna slutsats. Utvecklingen enligt
långtidsbudgeten framgår av tabell 6.

Tabell 6. Siatsbudgetens utveckling 1980/81-1984/85

(Milj. kr., löpande priser)

1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
1984/85

Inkomster UM \5U> 1592 \lTÄ Tslj

Utgifter 206,3 217,4 232,9 247.4 261.8

Saldo -57,9 -64,8
-73,7 -74,0 -78,5

Långtidsbudgeten innehåller i år även ett utvidgat avsnitt
om den finansiella utvecklingen för statsbudgeien och socialförsäkringssektorn
sammantaget. Syftet är att ge en mer fullständig bild av den verksamhet som
styrs genom statliga beslut. De samhällsekonomiska effekterna på samhällets
sparandebalans av saidoförändringar pä statsbudgeten resp. inom socialförsäkringssektorn
är nämligen i stort sett desamma. Budgetbestämmelserna för den kommunala
sektorn är sådana all de samlade över- resp. underskotten i finansiellt
sparande blir relativt begränsade. Det totala offenlliga sparandet
överensstämmer därmed i stort sett med sparandet för statsbudgeten och
socialförsäkringssektorn enligt redovisningen i långtidsbudgeten.

Underskottet i finansiellt sparande för staten och
socialförsäkringssektorn beräknas uppgå till ca 44 miljarder kr. budgelåret
1984/85, vilket innebär en försämring med 13 å 14 miljarder kr. under
långtidsbudgelperioden. Inkomsler, ulgifter och finansiellt sparande framgår
av följande ta-bdl.

Tabell 7. Statens och socialförsäkringssektorns inkomster,
utgifler och finansiella sparande 1980/81-1984/85

(Miljarder kr., löpande priser)

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Inkomsler Ulgifter

216,5

257,6

227,4 272,8

240,7 294.3

262,0

314,7

279,0 334,8

Saldo

Finansiella transaktioner (netlo)

-41,1

10,5

-45,4

10,0

-53,6 11,1

-52,7 11,3

-55,8 11,8

Finansiellt
sparande

-30,6

-35,4

-42,5

-41,4

-44,0

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 15

Staten och socialförsäkringssektorn - och därmed även den
totala offentliga sektorn - utvisar sammantaget elt betydande
sparandeunderskott. För att finansiera detta ställs stora krav på
kreditpolitiken. Ställda i relation till den antagna tillväxten av
bruttonationalprodukten utvecklas statens och socialförsäkringssektorns finansiella
sparande enligt långlidsbudgetkalkylen på det sätt som framgår av tabell 8,
Mätt på della sätt visar sparandeunderskottet en svag tendens lill ökning. Det
bör dock betonas att beräkningar av detta slag är behäftade med viss osäkerhet
bl, a, vad gäller bruttonationalproduktens storiek i löpande priser.

Tabell 8. Statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparandeunderskott i procent av BNP

Budgelär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

6,0 6,4 7.1 6,4 6,3

1.5 Riktlinjer för budgetpolitiken

Utgångspunkter

I årets budgetförslag framhöll jag att prövningen av
statens utgifter åven för de närmaste åren måste bli ytterst restriktiv. Den
nödvändiga uppbromsningen måste samtidigt ske på ett sätt som står i samklang
med de sociala och fördelningspolitiska utgångspunkter om vilka en bred
polilisk enighet råder. Jag konstaterade dock atl förslag i syfte alt mera
påtagligt dämpa statsutgifternas ökningstakt ytterst måste beröra slora grupper
i samhället.

1 silt av riksdagen godkända betänkande över finansplanen
och budgetförslaget (FiU 1979/80: 15) konstaterar finansutskottet all
budgetunderskottet nu har nått en sådan storlek att en fortsatt ökning i den
hittillsvarande takten inte kan accepteras. Underskott av den nuvarande omfattningen
för med sig en rad konsekvenser. Likvidiielsökningen i ekonomin påverkar
prisutvecklingen. Finansieringen av underskotten skapar problem på
kapitalmarknaden och tvingar fram en myckel stram kredilpolitik, vilket i sin
tur även kan hälla tillbaka angelägna investeringsökningar.

Finansutskottet anför vidare att fortsatta ansträngningar
bör göras för att slimulera arbetet med rationaliseringar och omprövningar.
Utskottet underströk samtidigt att i ett vidare budgetperspektiv kan någon
påtaglig minskning av budgetunderskollel genom åtgärder på utgiftssidan aldrig
åstadkommas om inte utvecklingstrenden för transfereringsulgifterna kan brytas.

Detta behöver enligt utskottet understrykas desto starkare
som man inte normalt kan räkna med en så slark minskning av transfereringarna
till en sektor som nu beräknas för företagssektorn. Statsskuldräntorna kommer
även framöver att öka i mycket snabb takt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 16

I detta sammanhang uppmärksammar utskottet också del
förhållandel atl enbart för att nå oförändrat budgetunderskott måste
inkomslerna öka i snabbare takt än utgifterna, eftersom inkomsterna i
utgångsläget är väsentligt lägre än utgifterna. En pålaglig minskning av
underskottet förutsätter en betydligt lägre ökningstakt på utgiftssidan än på
inkomstsidan.

Finansutskottet anför slutligen att om i någol fall
utgifler utöver budgetförslaget bedöms som oundgängligen nödvändiga bör detta
kompenseras genom en motsvarande neddragning av utgifterna för något annat
ändamål.

Åven i den socialdemokratiska reservationen i
finansutskottets betänkande anförs att några beslut som ökar det redan alltför
slora budgetunderskottet inte kan accepleras. Utgångspunkten för riksdagens
budgetbehandling mäste vara alt utgiftsutvecklingen hälls tillbaka. Gamla
åtaganden kan behöva omprövas och en restriktiv attityd intas till nya sådana.
I reservationen anförs vidare att konsumtionens tillväxt måste hållas tillbaka
och att detta gäller såväl prival som offentlig konsumtion.

Mot bakgrund av vad jag anförde i budgetförslaget och de
bedömningar som gjorts i finansutskottet vill jag nu redovisa förslag till
riktlinjer för budgetpolitiken pä nägot längre sikt. Behovet av sådana
riktlinjer underslryks av de beräkningar i 1980 års långtidsbudget somjag
tidigare redovisat.

Budgetpolitiska överväganden

De senaste två årens långtidsbudgetar har visat att någon
automatisk förbättring av del budgetsaido som finns i utgångsläget inte är atl
vänta. Årets långtidsbudgetberäkning visar all enbart ell fullföljande av
fattade beslut och gjorda åtaganden medför alt budgetsaldot försämras i en takt
av ungefär fem miljarder kr, varje budgetår. Statsbudgeten karaktäriseras av
etl stort och växande strukturellt budgetunderskott. Det finns med andra ord
ingen anledning att räkna med att det skulle minska nämnvärt ens vid en mycket
snabb tillväxt i den svenska ekonomin under de närmaste åren. En
ekonomisk-politisk och budgetpolitisk strategi för framtiden måste utgå från
detta.

De allmänna fömtsättningarna för den ekonomiska
utvecklingen i vårt land framstår nu som mindre gynnsamma än enligt 1978 års
långlidsutredning. I långtidsbudgeten antas, somjag tidigare redovisat, en
genomsnittlig BNP-tillväxt på 2,5-3 % per år. Härigenom påverkas också utrymmet
för en fortsalt expansion av den offentliga sektorn. Om underskottet i
bytesbalansen successivt skall kunna nedbringas måste produktionstillväxten i
första hand avsättas för näringslivets investeringar och för export. Därav
följer att konsumtionen måste hållas tillbaka.

Om den förvärvsarbetande delen av befolkningen skall kunna
bibehålla och marginellt öka sin privata konsumtion och utfästelserna till
pensionärerna skall kunna infrias måste den privala konsumtionen öka med
inemot 1 % i volym per år. Utrymmel för ökning av den offentliga konsumtionen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 17

begränsas
därmed till ca 2% i volym per år. Den statliga konsumtionen beräknas i
långtidsbudgeten vara oförändrad. De program som beslutats och de planer som
finns beträffande den kommunala konsumtionen tyder emellerfid pä en volymmässig
tillväxt på mellan 3 och 5 % per år under de närmasle åren. Den nödvändiga
dämpningen av den offentliga konsumtionens ökningstakt måste därför i försia
hand innebära en påtaglig uppbromsning av den kommunala konsumtionens
expansion. Jag återkommer senare till denna fråga.

Om
statens budget sätts in i det allmänekonomiska perspektiv jag nu angett kan
först konstateras alt statens egen direkta efterfrågan på reala
produktionsresurser för konsumtion och investering i långtidsbudgeten beräknas
minska med 0,1 % per år under den framföriiggande perioden. Långtidsbudgeten är
som nämnts ingen plan över de närmaste årens utveckling. De resultat som
framkommer i beräkningarna är dock vad avser statliga konsumtions- och
investeringsutgifter väl förenliga med de reala kalkylerna för tillväxt och
resursfördelning i ekonomin i dess helhet. Det bör dock framhållas att det
kommer alt bli en svår uppgift aU i praktiken hålla tillbaka statens egen
efterfrågan i den omfattning som långtidsbudgeten anger. Exempelvis utgår beräkningarna
från en fortsatt tillämpning av det s, k. huvudalternativet för den statliga
myndighetsverksamheten, dvs, ett schablonmässigt avdrag om 2 % per år har
gjorts för förulsalt produktivitetsutveckling. Det är sannolikt aft en fakftsk
tillämpning av deUa under en följd av är i flera fall kan komma att innebära en
ambitionsnivåminskning.

Om
de reala kalkylerna kompletteras med motsvarande finansiella beräkningar blir
det uppenbart att ett stigande budgetunderskott är oförenligt med en balanserad
utveckling av samhällsekonomin. Målsättningen om ett minskande underskoU i
bytesbalansen kräver alt underskottet i det inhemska sparandet totalt setl
reduceras. Det framstår som nödvändigl att även underskottet i statens sparande
i en sädan situation minskas.

Med
långtidsbudgetens förutsättningar skulle man tvingas finansiera etl snabbt
växande budgetunderskott på kreditmarknaden. Budgetunderskottet innebär i sig
en likviditetspäspädning i ekonomin. Denna begränsas dock i den mån
underskottet finansieras genom statlig upplåning hos allmänheten, Åven ett
underskott i bytesbalansen verkar likviditetsindragande. Kraven på
budgetunderskottets finansiering bestäms av den likviditets- och därmed
penningmängdsökning som är förenlig med de ekonomisk-politiska målen för
prisutvecklingen och bytesbalansunderskottet. Om man som ett räkneexempel antar
att bytesbalansunderskottet som andel av BNP år 1985 begränsas något jämfört
med i dag och att inflationstakten ligger på 6%, kan under vissa övriga
förutsättningar beräknas att över 40 miljarder kr, skulle behöva placeras hos
allmänheten (exkl, AP-fonden och försäkringsbolagen). Det kan jämföras med en
statlig upplåning hos allmänheten på ca 6-8 miljarder kr. i år vilket, med
antagen BNP- 2
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 18

utveckling skulle molsvara ca 10-12 miljarder kr. år 1985.
Del framstår som orimligl atl en sädan placeringspolilik skulle kunna
förverkligas. Åven med betydligt mindre krav på upplåning hos allmänheten
framtvingas elt myckel högt ränteläge, med negaliva effekter pä bl.a.
företagens investeringar. Om den angivna placeringspoliliken misslyckades
skulle budgetunderskottet leda till en krafiig ökning av penningmängden och
därmed till starka inflatoriska effekter. Åven detta kan illustreras med ett
hypotetiskt räkneexempel. År 1980 beräknas ungefär en tredjedel av
budgetunderskottet kunna placeras hos allmänheten inkl. AP-fonden och
försäkringsbolag. Om andelarna är 1985 antas vara desamma vid ell
budgetunderskott pä närmare 80 miljarder kr. motsvarar del, förutsatt samma
bylesbalansmål som ovan, en ökning av penningmängden på ca 25%, vilkel i sin
tur implicerar en inflationstakt på över 20%.

Det framstår mot denna bakgrund som uppenbart nödvändigl
att som etl led i en politik som syftar till lägre inflation och minskal
bytesbalansunderskoll kraftigt nedbringa det statliga budgetunderskottet.

Budgetunderskollel som andel av BNP bör under
långtidsbudgetperioden enligt min mening minskas med minst en procentenhet per
år. Med utgångspunkt i långtidsbudgetens antaganden skulle delta innebära etl
underskoll 1984/85 på drygl 50 miljarder kr. Det bör enligt min bedömning kunna
vara förenligt med en lugnare prisutveckling och elt minskat underskott i
bytesbalansen samtidigt som neddragningen kan ske med de sociala och
fördelningspolitiska hänsynstaganden somjag tidigare beröri. Jag vill dock
understryka att även detta program för de närmasle åren kommeralt innebära
stora svårigheler när del gäller finansieringen av budgelunderskottet. Med ett
underskoll som minskar pä här angivei säll kommer skuldräntorna budgeiårei
1984/85 atl vara ca 4 miljarder kr. lägre än i långlidsbudgelkalkylerna.
Resterande differens, dvs. knappt 25 miljarder kr., måsle, liksom givetvis
eventuella nya åtaganden under de kommande åren, finansieras genom
nedskärningar eller inkomstförstärkningar. Tillgängliga resurser måsle i
första hand satsas på utsatta grupper.

Jag har tidigare i annal sammanhang framhållil att det
samlade skalletrycket nu nått en sådan nivå att ytterligare betydande
höjningar är svära att genomföra. Del finns emellertid skäl för fortsatla
omfördelningar inom skatteområdet. Sålunda är fortsatta
inkomstskalleminskningar elt angelägel mål. För att möjliggöra delta och
också av andra skäl, bl.a. sociala och energipolitiska - kan höjningar av vissa
punktskatter vara moliverade. Behovel av skattehöjningar sammanhänger nära med
frågan om i vilken omfattning utgiftsbegränsningar kan genomföras. Givelvis
måste skattepolitiken ocksä ses i etl konjunkiurpolitiski sammanhang.

I en politik som syftar till att begränsa
budgetunderskollel måste även de avgifter som tas ut i olika former av statlig
verksamhel komma upp till prövning. Det är emellertid enligt min mening inle
möjligt alt på någol avgörande sätt påverka behovel av statsinkomster eller
besparingar pä

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 19

utgiftssidan genom alt utvidga eller förändra
avgiftsbeläggningen enligt nuvarande principer. Det ankommer på
riksrevisionsverkei atl i sin löpande taxegranskning bevaka dessa frågor. Jag
återkommer närmare lill frågan om avgifter i slallig verksamhet i det följande.

Överväganden om möjlighelema att genom åtgärder som berör
statsbudgetens utgiftssida åstadkomma minskade budgetunderskott måsle utgå
från en analys av slatsutgifternas struktur. En sådan ålerfinns i långtidsbudgeten
ochjag har i korthet redovisat den lidigare. Analysen ulgår från en indelning
av ulgifterna efter dessas realekonomiska karaklär, dvs. konsumtion,
investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner. Statens utgifter
för konsumtion och investeringar ulgör för budgeiårei 1980/81 endast drygl en
Ijärdedel av de totala statsutgifterna. Dess andel av statsutgifterna beräknas
vid oförändrad ambitionsnivå minska under de närmaste åren. Besparingar inom
detta område är självfallel utomordentligt angelägna men det står samtidigt
klart, att den besparingspotential som hår finns inte kan åstadkomma en
avgörande minskning av budgetunderskottet. . För att detta skall kunna uppnås
måste även transfereringar beröras. Dessa utgör närmare två tredjedelar av
stalsutgifterna och beräknas fortsätta att öka snabbi som en följd av de
åtaganden som slalsmakterna redan beslutat om. Om denna tillväxtlakl skall
kunna dämpas är det ofrånkomligt att vissa av de tunga transfereringsposlerna
till företag, kommuner och enskilda måsle beröras. Särskilt om automatiken i
vissa av dessa anslag någol kan begränsas kan besparingseffekterna på sikt bli
betydande. I följande tabell redovisas vissa av de större transfereringsulgifterna
fördelade på motlagarkategorier.

Tabell 9, Transfereringarna budgetårel 1980/81

(Milj.kr.)

Till hushåll 56500

därav folkpensioner 30000

ränlebidrag lill bostäder 5 200'

barnbidriig 4 900

sjukförsäkring och föräldraförsäkring 4 200"

livsmedelssubvenlioner 3 700'

Till kommuner 41600

därav bidrag lill skolväsendet m. m. 16 200

allm ä nna bidrag 10400

sjukvård, social hemhjälp m. m. 4900

barnomsorg 4 600

Till.förelag m.m. 13 600

Övrigu transfereringar 25 600

därav slalsskuldränlor 19600

ulvecklingsbislånd m. m. 5 200

' I nalionalräkenskapssyslemel redovisas dessa anslag som
transfereringar till förelag.

" Huvuddelen av dessa kosinader, eller ca 20
miljarder kr., redovisas endasl över socialförsäkringsseklorn.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 20

Transfereringarna över slalsbudgeten lill hushållen, inkl.
livsmedelssubvenlioner och räntebidrag, uppgär nästa år till totalt drygt 56
miljarder kr. De största poslerna utgörs, som framgår av tabell 9, av
folkpensioner, räntebidrag och barnbidrag. Härtill kommer betydande
inkomsiöverföringar över socialförsäkringssystemet, i försia hand
ATP-pensioner och sjukförsäkringsförmåner.

Ca 30% av iransfereringarna över statsbudgeten går lill
kommunerna, som i sin tur står för omkring 70% av den totala offentliga
konsumtionen. Jag skall strax återkomma till frågan om kommunernas ekonomi.

Transfereringarna till förelag m. m, ulgörs av elt antal
olika budgetposter. De största är bidragen till Stiftelsen Samhällsföretag,
energibesparande åtgärder studiecirklar, resp. statens järnvägars olönsamma
nät. Bland övriga transfereringar dominerar räntorna på statsskulden och
utvecklingsbiståndet.

Vid alla överväganden om besparingar måste självfallel de
fördelningspoliliska effekterna noga prövas. Jag vill emellertid än en gång
understryka att om det skall vara möjligt atl skapa utrymme för insatser för de
mest utsatta grupperna är del nödvändigl att genomföra besparingsåtgärder med
bred inrikining.

Vad slutligen gäller de finansiella transaktionerna, som
väsentligen ulgörs av lån till bostadsbyggande och stöd lill studerande, kan
konstateras att dessa beräknas minska med ca 1 % per år i volym.
Besparingsmöjligheterna på detta område torde åtminslone på kort sikt vara
tämligen begränsade men det är självfallel angeläget att noga följa
utvecklingen.

Av vad jag hittills anförl följer att en politik som
syftar till ell minskat budgelunderskott mäste bygga på följande
utgångspunkter:

För att den offentliga konsumiionsökningen skall
kunna dämpas påtag

ligt krävs en krafiig uppbromsning av expansionen inom den kommuna

la sektorn.

9 För att den statliga utgiftstillväxten skall kunna
begränsas i nägon större omfattning måste transfereringarna till hushåll och
kommuner bli berörda,

9 Utrymmet för skattehöjningar är begränsat. I vilken
utsträckning skattehöjningar likväl blir ofrånkomliga beror bl.a. på i vilken
omfattning utgiftsbegränsningar kan genomföras,

# Begränsningar i de statliga transfereringarnas
automatiska tillväxt mås

te övervägas med hänsyn till fördelningspolitiska effekter. Kraven på

en socialt inriktad fördelningspolitik framstår som särskilt viktiga då

den ekonomiska situalionen kräver en allmän återhållsamhet.

Budgetpolitiska riktlinjer på kortare sikt

Flera åtgärder i syfte att dämpa den automatiska utgiflstillväxlen
i den slatliga budgeten presenterades i det budgetförslag som förelades riksda-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 21

gen i januari 1980. Förslag till besparingar redovisades
eller aviserades inom flera områden. Som exempel kan nämnas översyn av reglerna
för färdtjänsten, delpensionen och tandvårdsförsäkringen, uppdelning av del
andra sleget i den kommunala skatteutjämningsreformen och begränsningar av
bostadsbidragens reala tillväxt. För en utförligare redovisning av föreslagna
ålgärder hänvisar jag lill budgetförslaget.

Sedan budgetförslaget presenterades har ett arbele pågåll
inom regeringskansliel i syfle att analysera de regelsystem som styr vissa
slörre transfereringsanslag på statsbudgeten. Della arbete kommer atl forisälla
med sikte på att riksdagen skall kunna föreläggas förslag senast i 1981 års
budgetproposition.

Jag övergår nu till att presentera mina förslag till
budgetpolitiska rikllinjer för budgetåret 1981/82. 1 vissa fall är givetvis
dessa riktlinjer tillämpliga även i ett längre perspektiv.

Som jag tidigare anfört bör budgelunderskottet som andel
av BNP minska med i genomsnitt minst en procentenhet per är under
länglidsbud-getperioden. För budgelåret 1981/82 stiger budgetunderskollel
kraftigl lill följd av en långsam inkomsttillväxt detla år. Denna effekl är
temporär och återhämtas senare budgetår. För detta budgetår kan det mol den
bakgrunden bli svårt att genomföra en sä pass stor minskning av underskottet
som svarar mot I % av BNP. Målet bör därför vara atl i varje fall inle ytteriigare
öka underskottet i nominella termer jämfört med vad som nu redovisas för
1980/81. Det innebär en budgetförstärkning om ca 7 miljarder kr. jämfört med
långtidsbudgetberäkningen, Detla är en kraftigare ålgärd än vad som blir
erforderiigl senare år i långtidsbudgetperioden. Enligt min mening bör
budgetförstärkningen budgetåret 1981/82 väsentligen åstadkommas genom
nedskärningar på utgiftssidan. Det är uppenbart alt besparingar av denna
omfattning inte kan åstadkommas utan att flertalel tunga utgiftsposter i
budgeten blir berörda.

Med en sådan inriktning av budgetarbetet finns del
givelvis inga förutsättningar att föra fram egentliga nya reformförslag i 1981
års budgetproposition. De begränsade insatsområden som likväl kan komma i
fråga bör i första hand vara sådana som kan bidra till att långsiktigl komma
tillrätta med balansbristerna i den svenska ekonomin. För all sädana insalser
skall kunna beredas uirymme i budgeten måste de finansieras genom inkomstförstärkningar
eller yUeriigare besparingar utöver de 7 miljarder kr. som jag nyss berört.
Detsamma gäller givelvis de övriga påslag som kan bli aktuella med hänsyn till
att långtidsbudgetens utgiftssida är myckel snävt beräknad.

Statliga investeringar måste i kommande budgetarbete
behandlas myckel återhållsamt. Hänsyn måste dock las lill investeringar som
görs i direkl rationaliserings- och effektivitetsfrämjande syfle liksom lill
vissa investeringar - i första hand inom affärsverken - som nära hänger samman
med efterfrågeutveckling och kapacitetsläge. Dessa invesleringar avser i all-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 22

mänhet
uppbyggnad och modernisering av för samhället nödvändig infrastmklur som
energiproduktion, telekommunikationer och vägar. De är med andra ord
ofrånkomliga i ett program för atl stärka den svenska ekonomin. Däremot kan
deras tidsmässiga placering i viss mån göras med hänsyn till konjunktur- och
arbetsmarknadsläget. Regeringen bör därför sträva efter atl i ökad utsträckning
aklualisera nödvändiga investeringar i anslutning till eventuella konjunkturstödjandc
insalser.

Regeringen
bör vidare i nästa budgetarbete liksom i årets budgelförslag tillämpa det s, k,
huvudförslaget vad gäller slatliga konsumtionsutgifter. Med huvudförslag avses
en anslagsnivå för budgetåret 1981/82 som ulgår från anslaget för budgelåret
1980/81 uppräknat med hänsyn till pris- och löneutvecklingen och därefter
minskat med 2%, Anvisningar med denna innebörd har i januari lämnats till de
statliga myndigheterna. Förslag om inrättande av nya tjänster bör i princip
föras fram endast om uirymme härför skapats genom omprioriteringar inom ramen
för huvudförslaget.

Av
vad jag hittills sagt följer att myndigheterna i sina anslagsframställningar i
huvudsak bör inrikta sig pä möjligheterna att genom omprioriteringar och
besparingar bereda utrymme för eventuella nya insatser. I bl, a. detta syfte
har regeringen under våren utfärdai ett antal s. k. särskilda anvisningar till
vissa myndigheter. Jag vill liksom i budgetförslaget framhålla att
myndigheterna i sina anslagsframställningar visal en ökad återhållsamhet och i
många fall redovisat konstruktiva förslag till rationaliseringsålgärder och
omfördelning av resurser. Enligt min mening är det dock ytterst angelägel att
detta sker i än högre grad i de anslagsframställningar som f.n. utarbetas inom
myndigheterna. I avsikl att ytterligare betona vikten av återhållsamhet i
anslagsframställningarna bör regeringen i särskild ordning informera
myndigheterna om de riktlinjer för höstens budgetarbete somjag presenterat.

Av
avgörande vikt för budgetarbetets uppläggning är att så långt som möjligt
behandla alla utgiftsfrågor i etl sammanhang. Endast i sådana fall då etl
uppskjutande av ställningslagande leder till allvarligt men för verksamheten
och då nödigt beredningsmaterial saknas under budgetarbetet bör
särpropositioner med ulgiftskonsekvenser framläggas.

En
väsenllig faktor bakom slatsutgifternas stegringstakt är de utredningar med
förslag till reformer på olika områden som tas fram i kommiiiéform eller på
annal sätl. Som jag anförde i budgetpropositionen kan det i ett kärvt
statsfinansielll läge finnas skäl att noga pröva på vilka områden och med
vilken inriktning utredningsresurserna bör sättas in. Regeringen har mot denna
bakgrund utfärdai tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda
utredare. Av direkliven framgår att alla förslag som kommittéerna lägger fram
skall kunna finansieras inom det område förslagen avser. Kostnadsberäkningarna
skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå
oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. De kommittéer som av
särskilda skäl inte anser sig

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 23

kunna uppfylla kravet pä att alla förslag skall hållas
inom ramen för oförändrade resurser skall så snart som möjligt anmäla detla
lill det statsråd till vars ansvarsområde den hör. Det ankommer på regeringen
atl besluta om undanlag från de generella direkliven i någol fall skall medges.
Vad gäller frågan om tillsättande av nya kommittéer som kan antas leda lill
ökade statsutgifter bör regeringen lillämpa en myckel restriktiv linje. De nya
kommittéer som likväl tillsätts bör givetvis arbeta med samma förutsättningar
som anges i nyss nämnda tilläggsdirekliv.

En förbättring av statens finanser är en långsiktig
process. Med det budgelpolitiska perspektiv som nu avtecknar sig måsle översyn
och omprövning bli ett naluriigt inslag i statsverksamheten. I
förvaltningsutredningens betänkande Förnyelse genom omprövning (SOU 1979:61)
skisseras ett antal modeller för hur beslulsunderiag för beslut om omprövning
skall kunna tas fram. Betänkandet har remissbehandlais och bereds f, n. inom
regeringskansliet.

Jag är inte beredd atl i detta sammanhang slutligt
redovisa min syn på alla de frågor som tas upp i betänkandet. För min egen del
anser jag dock att tiden nu är mogen att starta vissa översynsprojekt med
inriktning på att efter hand uppnå kostnadsbesparingar.

Efter samråd med berörda departementschefer harjag kommit
till uppfatlningen all dessa i en försia elapp bör avse en översyn av
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna samt skogsvårdsorganisationen och
den regionala fiskeriadministrationen, en genomgång av den lagstiftning som
reglerar olika former av ledighel för arbetstagare saml tillsättande av en
arbetsgrupp för att pröva olika former av statlig normgivning avseende kommuner
och landstingskommuner. Uppgifterna för denna arbetsgrupp redovisas närmare i
det följande. Jag återkommer strax till en närmare redovisning av
förvaltningsutredningen och de nu angivna projekten.

De budgetpolitiska riktlinjer jag nu presenterat är enligt
min mening nödvändiga om vi skall kunna vända utvecklingen och på sikt uppnå en
stabil och balanserad ekonomi. Jag är medveten om atl elt genomförande av en
sådan politik medför belydande problem i olika hänseenden och atl det ställer
stora krav på solidaritet mellan medborgare och olika grupper i vårt samhälle.
Det är emellertid nu nödvändigt atl bestämt och konsekvent gripa sig an dessa
frågor. Alternativet är en utveckling som riskerar atl rycka undan viktiga
förutsättningar för välfärdspolitiken och den ekonomisk-politiska
handlingsfriheten i övrigt. Om beredskap finns att i samförstånd genomföra en
konsekvent budgetpolitik finns goda förutsättningar att uppnå balans i
samhällsekonomin och därmed en fast grund för fortsatt reformarbete.

Det är givelvis av största vikt att de åtgärder som blir
nödvändiga kan vinna sä bred uppslutning som möjligt hos medborgarna. Del finns
starka skäl att parallellt med den nödvändiga saneringen av statsfinanserna genomföra
vissa åtgärder som eliminerar eller minskar stötande inslag i t, ex.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 24

skattesystemet, Somjag aviserat i budgetpropositionen
kommer regeringen all framlägga förslag om skärpl realisalionsvinslbeskatlning
på fastigheter samt om en lag mot skaiieflykl. Regeringen har vidare nyligen
bemyndigal mig att tillkalla en kommitté med uppdrag all se över underskottsavdragen.
Ytterligare åtgärder av liknande slag övervägs inom budgetdepartemenlet och
kan komma atl aklualiseras längre fram. Som exempel kan nämnas förslag lill
ålgärder riklade mol ulnylljande av s. k. grå arbelskraft m. m. Jag är givelvis
medvelen om sädana åtgärders begränsade betydelse för möjligheterna att komma
lill rätta med det stora budgelunderskottet, men de bör likväl kunna bidra lill
en ökad förslåelse för de insatser som blir nödvändiga i delta syfle.

1.6 Riktlinjer för den kommunala ekonomin

Jag övergår nu lill atl redovisa mina överväganden
beiräffande den kommunala seklorn.

En genomgående sirävan vid utbyggnad av samhällets service
och tjänster har varit alt lägga ansvarei så nära medborgarna som möjligt. Kommuner
och landstingskommuner har anförtrotts ett stort anlal angelägna uppgifter.
Därigenom har en långtgående decentralisering åstadkommits, Successivi har de
verksamheier som har kommuner och landstingskommuner som huvudmän därmed också
ökal i omfattning.

Den kommunala sektorns konsumtion mätt som andel av
bruttonationalprodukten (BNP) i löpande priser har ökat mycket kraftigt under
1960- oeh 1970-talen och har tagil i anspråk en allt slörre andel av de samlade
resurserna i samhället. Konsumtionens andel av BNP var år 1960 knappl 8 %. 20
år senare har andelen ökat lill drygt 20 %. Konsumtion och invesleringar i den
kommunala seklorn lar nu sammanlaget i anspråk nära en Qärdedel av BNP i
löpande priser. Som jag vid flera tidigare tillfällen framhållit har den
kommunala sektorns utgiftsutveckling numera fått en sådan ekonomisk tyngd alt
den på etl avgörande säll påverkar den samhällsekonomiska balansen.

Den kommunala konsumtionen utgör ca 70% av den lotala
offentliga konsumtionen och svarar dessutom för en successivt växande andel.
Det är därför självklart alt kraven på en dämpad offentlig utgiftsökning inte
enbari kan avse staten utan i än högre grad måsle riklas mot kommuner och
landstingskommuner. Samtidigt måste understrykas atl mänga nya kommunala
utgifter har varit en direkl följd av statliga beslut. Av den samlade kommunala
konsumtionen faller ca två iredjedelar på kommunerna och återstående del på
landstingskommunerna.

Den kommunala konsumtionens volymökning har under andra
hälften av 1970-talet legat på 4 å 5% per år. Detla kan bl.a. jämföras med den
riktpunkt om 3 % per är för åren 1979 och 1980 som regeringen och de båda
kommunförbunden enades om i en särskild överenskommelse ijuni 1978,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 25

En
fortsatt kommunal utgiftsökning i samma takt som under de senaste åren är inte
förenlig med samhällsekonomisk balans.

I
prop. 1979/80:90 om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 harjag förordat en
viss omprövning av de statliga transfereringarna till kommunsektorn är 1981
för atl därigenom även uppnå en dämpning av de kommunala utgifternas
ökningstakt. I det följande lar jag, efter överläggningar mellan regeringen och
kommunförbunden, upp frågan om en begränsning av den kommunala
utgiftsexpansionen i etl någol längre tidsperspektiv.

I
den reviderade finansplanen anges de samhällsekonomiska förulsällningarna för
de närmaste åren på 1980-talet. Utrymmet för inhemsk konsumtion, både privat
och offentlig, kommer att vara mycket begränsat om balans i ekonomin skall
kunna uppnås. Åven om den statliga konsumtionen hälls i stort setl oförändrad
och den privata konsumtionsökningen begränsas så långt som möjligt blir
utrymmet för kommunal konsumtion relativt litet, I de angivna kalkylerna har en
i stort sell oförändrad real konsumlionsnivå beräknals för de akliva grupperna
för de närmaste åren. Trots della blir utrymmet för den kommunala konsumtionen
inte större än högst ca 3 % år 1981 och ca 2,5 % per år för åren därefter.

Kommuner
och landslingskommuner svarar för många socialt mycket angelägna uppgifter i
den offentliga sektorn, bl.a. barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård. Del
nu angivna utrymmet för kommunal konsumtion kan förefalla begränsai jämfört med
de senaste årens kommunala utgiftsutveckling. Man måste emellertid vara
medvelen om all angelägna verksamheter inom den kommunala sektorn har
prioriterats vid fördelningen av det inhemska konsumtionsutrymmel framför bäde
privat och statlig konsumtion.

En
grundläggande fråga är nu om den kommunala utgiftsutvecklingen under de
närmasle åren kan anpassas till de samhällsekonomiska förutsättningar somjag
nyss har redovisat. Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA),
med representanter för regeringskansliel och kommunförbundens kanslier, har i
en rapport om kommunernas och landstingskommunernas volymutveckling 1981-1983
belyst denna fråga, KEA: s rapporl redovisas utförligt i långtidsbudgeten (bil.
2,1, kap. 8). Rapporten har också legat till grund för överläggningarna mellan
regeringen och kommunförbunden om den kommunala volymulvecklingen under de
närmaste åren.

Sammanvägi
för den kommunala sektorn kan enligt det maierial som redovisas i rapporten,
konsumiionsökningen beräknas ligga klarl över 4% för är 1981, Ökningstakten
beräknas för är 1982 uppgå lill 3,5-4%. Förär 1983 dämpas ökningslakten något,
men den kan förutses ligga nära en procentenhet över del uirymme på ca 2,5% som
är samhällsekonomiskt godtagbart.

Som
ett utgångsläge för KEA: s beräkningar ligger en traditionell baskalkyl, där
hänsyn har lagits till effekterna av befolkningsförändringar och

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 26

fattade
beslut saml andra bindningar. Till detta har lagls effeklerna av olika
utbyggnadsalternativ säsom genomförandel av samlad skoldag, utvidgad
dimensionering av gymnasieskolan, fortsatt utbyggnad av barnomsorgen,
genomförande av socialtjänstreformen, utbyggnad i enlighet med landstingskommunernas
planer i fräga om folktandvård, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt
öppen vård m, m. Däruiöver tillkommer en ökning som hänför sig till olika slag
av inle direkl mätbara faktorer. Sammantaget torde dessa senare faktorer grovt
kunna uppskattas motsvara någon procentenhet i ytterligare ökning av den
samlade kommunala konsumtionen.

Kalkylerna
i rapporten ger också vid handen att det intecknade konsumtionsutrymmet för de
närmaste åren är något större för kommunerna än för landsiingskommunerna. Detla
gäller framför allt för år 1981.

Jämfört
med kommunernas och landstingskommunernas ekonomiska långtidsplaner utvisar
KEA: s kalkyler en klart snabbare volymutveckling. Inte minst gäller detta för
kommunerna. Denna iakttagelse styrks också av tidigare erfarenheter av de
ibland krafiiga underskattningar av den faktiska utgiftsutvecklingen som sker i
den kommunala ekonomiska flerärsplane-ringen. Den underskattning som görs i
planerna har flera orsaker. Den förklaras delvis av att ambitionsnivån sätts
högre i årsbudgeten och under löpande budgetår än i planerna. De höjda ambitionerna
är då en direkt följd av politiska beslut i kommuner och landstingskommuner.
Därtill kommer av statsmakterna fattade beslut som blir kända först sedan
långtidsplanerna antagils. Men även i andra avseenden sker en successiv ökning
av de kommunala utgifterna. Bl. a. har arbeismiljölagsliftningen medfört krav
på ökad personaltäthet. Vidare kan den ökande andelen äldre i befolkningen leda
till all vårdtyngden (resursinsatsen per vårddag) ökar. Denna underskattning i
planerna har av KEA beaklals genom del nämnda påslaget för inle direkt mätbara
faktorer uiöver de framräknade kalkylerna,

KEA:
s rapport visar klart att om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer den
kommunala sektorn alt byggas ul i alltför snabb takt under de närmaste åren.
En sådan utveckling skulle innebära en stor fara för den samhällsekonomiska
balansen och kan därför inte accepteras. För att anpassa den kommunala
utgiftsutvecklingen lill vad som är samhällsekonomiskt godtagbart krävs myckel
långtgående älgärder från bäde stat och kommun.

Staten
påverkar på olika sätt förutsättningarna för den kommunala verksamheten. Det
gäller såväl utformningen av den ekonomiska politiken i storl som beslut som
innebär krav på kommunala insatser inom olika verksamhetsområden. Statliga
ålgärder kan även avse den finansiella situationen för kommuner och
landstingskommuner.

I
proposilionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 konstaterade jag att
kommunernas och landstingskommunernas utgiftsutveckling bl.a. är beroende av de
tillgängliga finansiella resursernas storiek. En åtstramning av det finansiella
utrymmet i den kommunala sektorn kan åstadkommas på flera sätl.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 27

Inför år 1981 har jag i den nyss nämnda propositionen
föreslagil att åtstramningen skall ske genom all skatteutjämningsreformens
andra etapp fördelas på två är samtidigt som vissa specialdestinerade
statsbidrag, bl. a, skolbyggnadsbidraget, avvecklas. Förslagen har tvä
grundläggande utgångspunkter, dels all åsladkomma en dämpning av den kommunala
konsumtionsökningen, dels att av slalsfinansiella skäl begränsa ökningstakten
i de slatliga transfereringarna till kommunsektorn.

I propositionen våren 1979 om den kommunala ekonomin
(prop, 1978/ 79: 95) framhöll jag att tyngdpunkten i slalsbidragsgivningen till
kommuner och landstingskommuner successivt borde förskjutas från specialdestinerade
bidrag mot en större andel allmänna bidrag. Inför år 1980 avvecklades etl antal
speciella bidrag. Bidragsborlfallel för hell är uppgick till ca 250 milj. kr.
Åven inför år 1981 harjag som nämnts föreslagil alt vissa specialdestinerade
bidrag avvecklas. Bidragsborlfallel för hell år uppgår till ca 355 milj. kr.
Jag finner det naluriigt all fortsätta denna tyngdpunklsför-skjutning i
slalsbidragsgivningen även år 1982.

Den fria kommunala beskattningsrätten medför naturligtvis
att kommuner och landstingskommuner kan kompensera sig för den reducerade
slalsbidragsgivningen genom skattehöjningar. Eftersom syflel med de vidtagna
åtgärderna är att begränsa den kommunala utgiftsexpansionen är det emellertid
helt avgörande all så inle sker. Jag ulgår också från alt del numera finns etl
belydande motstånd mol skattehöjningar i kommuner och landstingskommuner.

Det utrymme pä kreditmarknaden som står lill buds för
kommunsektorn bör inte överstiga vad som är förenligt med en samhällsekonomiskt
godlagbar utbyggnadstakt för den kommunala verksamheten. Under senare år har
den exportkonkurrerande induslrin prioriterats pä kredilmarknaden. Detta blir
än viktigare i fortsättningen. De bedömningar som nu kan göras även mot
bakgrund av slalens upplåningsbehov innebär all ulrymmel för kommunsektorn på
kreditmarknaden lorde komma all minska under de närmaste åren.

I fråga om slalens direkla påverkan på de kommunala
ulgifterna villjag med skärpa framhålla det nödvändiga i en slark
återhållsamhet med nya statliga krav på konimunala insalser. Riksdagen har
ocksä vid behandlingen av budgetförslaget i årets budgetproposition framhållil
all en självklar utgångspunkt för riksdagens ställningstaganden under della och
kommande riksmöten bör vara all kommuner och landslingskommuner inle annat än
undanlagsvis åsamkas nya utgifter lill följd av slalliga beslul. Mol denna
bakgrund är del nödvändigl all de förslag som regeringen förelägger riksdagen
innehåller en redovisning av förslagens evenluella kommunalekonomiska
konsekvenser. Jag har också i de lidigare nämnda lilläggsdir-ektiven till
samtliga kommitléer och särskilda uiredare bl.a. redovisal dessa riktlinjer och
betonat att kommittéerna noga måsle beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna
av lämnade förslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 28

Enligt
min mening är det oundvikligt alt slalsmakterna i fortsättningen inte enbart
avslår från att lägga på kommunerna och landstingskommunerna nya uppgifter,
utan ocksä gör klart vilka planerade reformer och utbyggnadsprogram som bör
anstå eller där takten i genomförandet bör omprövas. I tidigare
överenskommelser mellan staten och kommunförbunden har angivits all de områden
som skall priorileras är barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård. Enligt min
mening bör man hålla fast vid denna prioritering. Det är emellertid inte nu
tillräckligt atl enbart peka ut vilka områden som skall priorileras. 1 det
följande ålerkommer jag lill på vilka områden som en ulbyggnad bör anstå eller
genomföras i långsammare takt.

De
slatliga myndigheternas föreskrifter och anvisningar måste också ägnas skärpt
uppmärksamhet. Jag betonade i den särskilda proposilionen om kommunalekonomiska
frågor inför är 1981 vikten av alt även befintliga normer blir föremål för
översyn i syfte atl så långt möjligt utmönstra sådana normer som verkar
kostnadsdrivande. De statliga myndighelernas normgivningsverksamhet har
behandlats av statskonlrollkommittén i betänkandet (SOU 1980: 10) Ökad
kommunal självstyrelse, Beiänkandei remissbehandlas f. n.

De
statliga myndigheternas krav pä viss slandard m, m. i den kommunala
verksamheten har stor belydelse för hur verksamhelen ulformas och vilka
kostnader som därmed uppkommer. Dessa frägor behöver därför ses över samlat. Chefen
för kommundepartemeniei avser alt inom korl föreslå regeringen alt utfärda
direkliv lill en särskild arbelsgrupp - knuien till kommundepartementet - med
företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbunden. Syftet med
utredningsarbelel är atl stärka den kommunala självstyrelsen och att begränsa
sådan statlig normgivning och annan tillsynsverksamhet som medför ökade
kostnader för kommuner och landstingskommuner. Förutom ändringar i föreskrifier
m.m. bör arbelsgruppen pröva behovet av och formerna för de slalliga
myndigheternas allmänna tillsyn över kommuner och landslingskommuner.
Arbelsgruppen bör därvid ularbela förslag till ändringar i berörda lagar,
myndighetsinstruktioner och andra förtattningar, Väsentligl är att kommuner
och landstingskommuner bereds möjlighet atl framföra synpunkter och önskemål
om förändringar av kostnadsdrivande och delaljreglerande föreskrifier m.m. En
akliv medverkan från de slalliga myndigheternas sida är också en avgörande
förutsätlning för att den föreslagna översynen skall leda fram till resultat. I
den män berörd myndighel inle acceplerar förslag från arbetsgruppen eller om
förslagen kräver regeringens eller riksdagens beslul fär förslagen prövas av
regeringen.

Jag
förordar vidare att älgärder vidlas för atl insamling skall kunna ske av
förslag till besparingar i den kommunala verksamheten. Enligt min mening bör
man, i likhei med vad som har skell i Danmark, samla in besparingsförslag frän
alla kommuner och landslingskommuner saml berörda statliga myndigheter.
Besparingsförslagen frän kommuner och lands-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 29

tingskommuner
bör kunna ställas samman av kommunförbunden för att kunna utnyttjas pä olika
nivåer för att dämpa ökningen av de kommunala utgifterna. Bl.a. är det önskvärt
atl få belyst vilka statliga myndighels-normer som är kostnadsdrivande för all
därigenom få underlag för omprövning av dessa. Vidare kan besparingar i
verksamhelen i en kommun tjäna som förebild för hur kostnadsutvecklingen kan
bemästras även i andra kommuner. Den ovan nämnda arbet.sgmppen bör bearbeta de
besparingsförslag som berör den statliga normgivningen.

Utöver
här skisserade älgärder krävs intensifierade anslrängningar i kommuner och
landstingskommuner som syftar till att rationalisera verksamheten och ta till vara
möjligheter till omprioriteringar, besparingar m. m. Mellan olika kommuner
resp. landstingskommuner och mellan olika delar av landet kan slandarden
variera. Inom vissa kommunala verksamheter kan 1,0. m. rätt betydande
olikheter i slandardnivå förekomma. Det fär inte längre vara givet att de
kommuner resp. landstingskommuner som har den högsta standarden skall utgöra
riktpunkt för de övriga. Tvärtom bör möjligheterna vara störst i de kommuner
och landstingskommuner som har hög standard att ompröva verksamhelen och uppnå
besparingar. Genom sädana ålgärder bör det ocksä vara möjligt atl till en del
motverka de effekter pä den kommunala konsumtionens ökningstakt som härrör från
olika svårmätbara faktorer. Dessa effekler kan som nämnts beräknas uppgå till
någon procentenhet per år.

Vad
gäller de kommunala investeringarna måste i första hand de investeringar
uppmärksammas som leder till en uiökad kommunal verksamhet på driftsidan.
Tillgängligt planmaterial medger f. n. inte en bedömning av de kommunala investeringarnas
effekter på konsumtionsutvecklingen. Det är därför angeläget all de kommunala
flerårsplanerna kompletteras i dessa avseenden.

Transfereringsutgifterna
i kommuner och landslingskommuner måste också bli föremål för samma intensiva
prövning som konsumtionsutgifterna. Som exempel kan nämnas kostnaderna för
kollektivtrafiken, som normalt redovisas som transfereringar till
trafikföretagen. Här måste inriktningen vara att subventionerna i varje fall
inte höjs.

Det
är också angeläget att kommuner och landstingskommuner för en aktiv
taxepolitik. Därigenom kan efterfrågan pä de kommunala tjänsterna begränsas,
vilket bör underlätta en dämpning av utgiftsutvecklingen. Detta bör gälla såväl
inom kommunernas industriella verksamhet, där full kostnadstäckning bör
eftersträvas, som i den kommunala verksamheten i övrigt. Inom den sociala
sektorn bör dock avgifterna utformas på sådant sätt att dessa tjänster når dem
som är i störst behov därav.

Det
finns, som jag tidigare anfört, nu anledning för statsmakterna atl ompröva
takten i genomförandel av olika aktuella reformer. Av redovisningen i
långtidsbudgetens kap. 8 framgår hur olika utbyggnadsprogram påverkar den
kommunala volymutvecklingen. Jag kommer i det följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 30

efler samråd med berörda statsråd, alt redovisa min syn på
den fortsatta utbyggnaden inom olika kommunala verksamhetsområden.

Utbildningsområdet är en tung post i kommunernas budget. I
grundskolan minskar antalet elever under perioden. Samlidigt genomförs den nya
läroplanen för grundskolan successivt med början läsåret 1980/81. De ökade
kosinaderna för läroplansreformen, lolalt ca 300 milj. kr., ger etl bidrag till
kommunernas konsumtionsökning med ca 0,1 -0,2 procentenheter per är fram
t.o.m. är 1983. Intagningsplatserna lill gymnasieskolans linjer och därtill
hörande specialkurser om minsl elt år dimensioneras efler antalet 16-åringar.
Denna årskull är nu som slörsl och kommer atl minska efter läsåret 1982/83,

Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om en
kraftigt ökad intagning i gymnasieskolan för att erbjuda utbildning och
yrkesintroduktion till de 16- och 17-åringar som saknar arbele. För år 1981
beräknas kommunernas konsumlionsvolym härigenom öka med omkring en halv
procentenhet. Molsvarande ökning år 1982 är ca 0,3 procentenheter. Summeras
inteckningen i kommunernas konsumtionsvolym av verksamhelen i grundskolan
(exkl, utbyggnaden av den samlade skoldagen) samt i gymnasieskolan och
vuxenutbildningen, erhålls en konsumtionsökning om ca 1,3 %år 1981, ca 0,8 % är
1982 och ca 0,2 % är 1983,

Effeklerna av en utbyggnad av den samlade skoldagen har av
KEA beräknals bidra endast med ca 0,03 procentenheter per år till kommunernas
konsumtionsvolym. Del bör understrykas all underlaget för kalkylerna dock är
bristfälligt. Vid beräkningen av kommunernas merkostnad för samlad skoldag har
antagits alt kommunerna i betydande utsträckning kan använda befinllig personal
för atl leda aktiviteter inom den samlade skoldagen. Detta gäller framför alll
frilidshemspersonal samt skol värdar/fritidsledare. Delta är en förutsättning
för all det samhällsekonomiskt skall vara möjligt atl genomföra den samlade
skoldagen under de närmasle åren. Om merkostnaderna för reformen har
underskattats bör en långsammare takt väljas för genomförandet av denna reform
än vad som förulsälls i KEA:s kalkyler. Det bör här uppmärksammas alt den
precisering av krav pä samlad skoldag som föreslagits av Delegationen för
bäitre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten (U 1979: 11) torde innebära att
förulsällningarna för att genomföra samlad skoldag i en kommun ulan betydande
merkostnader förbällras. Föislaget bereds f. n. i regeringskansliet.

Av KEA:s rapport framgår alt även om del antas att den
överenskomna ulbyggnaden av barnomsorgen inle kommer atl vara fulll genomförd
år 1981 ulan först ett år senare, kommer ändå barnomsorgsverksamheien atl ta i
anspråk ca hälften av den inteckning i utrymmet för kommunerna som följer av
befolkningsförändringar och fattade beslul. Läggs till denna kalkyl även
effekterna av en utbyggnad enligt kommunernas planer för år 1983 skulle
barnomsorgens lolala bidrag lill den kommunala volymökningen för år 1981 uppgå
till närmare 1,5 procenlenheler och för åren 1982 och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 31

1983 till omkring 1,3 resp. 1,0 procentenheter. Ett
fullföljande av kommunernas planer på detta omräde kommer således all ta i
anspråk ca hälften av det samhällsekonomiska utrymme som står till buds för
ökning i kommunernas konsumtionsvolym. En sä kraftig inteckning i konsumtionsul-rymmet
innebär att andra kommunala verksamheter måsle slå tillbaka. Jag vill i
sammanhanget understryka att regeringen inle avser att vidta åtgärder i form av
höjda statsbidrag e, d. för att ytterligare stimulera barnomsorgs-utbyggnaden
under dessa är. Det är vidare angeläget att resurserna inom barnomsorgen inte
utökas genom en fortsatt personalförtätning.

Summeras
effekterna av en utbyggnad av barnomsorgen enligt kommunernas planer och de
angivna effekterna på utbildningsområdet med uppgiftema om vad
befolkningsförändringar innebär inom bl. a. äldreomsorgen visar de utförda
kalkylerna att konsumtionsutrymmel för kommunerna intecknas med ca 3,5 % för är
1981, ca 2,6 % år 1982 och ca 1,6 % år 1983. Härutöver har man som nämnts
räknat med att det kan tillkomma upp emot nägon procentenhet per år
ytterligare, som är hänförlig till olika svårmätbara och svårpåverkbara
faktorer. Därigenom kan ökningstakten vara uppe i ca 4,5 % år 1981, ca 3,6 % år
1982 och ca 2,6 % år 1983.

Mot denna bakgrund är det ocksä mycket angeläget att
möjligheterna till omprioriteringar tas till vara även inom barnomsorgen. Bl.
a. bör erfarenheterna av hur barnomsorgen utnyttjas under dagen och veckan
användas till att organisera verksamheten så atl man med bevarad kvalitet kan
få väsentligt slörre utbyte av resurserna. Staten bör för sin del ta de beslut
som erfordras för att utmönstra de kostnadsdrivande normer och föreskrifter
som finns på området.

Del är helt uppenbart att redan de ovan summerade
totalsiffrorna för kommunerna ligger långt utöver vad som är samhällsekonomiskt
försvarbart för åren 1981 och 1982. För dessa år är det därför nödvändigl atl
ytterligare åtgärder vidtas för alt begränsa konsumtionsökningen. För
kommunerna gäller det att kritiskt pröva även befintlig verksamhel inom alla
områden. Vidare måsle utbyggnaden av olika verksamheter liksom en förbättring
av servicenivån anstå t. v.

I socialtjänstpropositionen har särskilt angivils alt
ålgärder i anledning av den nya socialtjänstlagen får genomföras i den lakl de
ekonomiska förutsättningarna medger. Del betyder atl socialtjänstlagen i sig
inte får tas till intäkt för krav på höjd kommunal ambitionsnivå i
verksamhelen.

För
landstingskommunerna intecknas konsumtionsutrymmet av befolkningsförändringar
och överenskommelsen om långtidssjukvården för åren 1980 och 1981 enligt KEA:s
rapport med ca 1,6 % år 1981, ca 1,6% år 1982 och ca 0,9 % år 1983, Läggs
därtill ulbyggnad inom olika områden enligt landstingskommunernas planer uppgår
ökningslakten för landstingskommunernas konsumtion (exkl. posten oförutsett)
till 3,2 % år 1981, 2,9 % år 1982 och 2,7 % år 1983. Hänsyn måste emellertid
även tas lill alt länglidsplanerna erfarenhetsmässigt underskattar den
faktiska utvecklingen. Orn

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 32

man liksom för kommunerna lägger på ytterligare en
procentenhet per år, utöver vad som framkommer i planerna, skulle ökningen i
landstingskommunernas konsumtion uppgå lill 4,2 % år 1981, 3,9 % år 1982 och
3,7 %år 1983,

En så snabb ökningslakt för landstingskommunerna är inle
förenlig med en balanserad utveckling av samhällsekonomin.
Landstingskommunernas planer måste således dras ned kraftigl. 1 budgetarbetet
för de närmaste åren måste en omprövning av utbyggnadsplanerna ske, så att
årsbudgetar och ekonomiska flerårsplaner visar högst 1,5-2 % i ökning av
landstingskommunernas konsumtion per år de närmaste åren. Därmed borde den
faktiska konsumtionsökningen kunna begränsas till högst 2.5-3 % per år. För att
uppnå detta krävs i princip att alla ulbyggnadsplaner omprövas.

Långtidssjukvården bör som nämnts prioriteras i
förhällande till andra verksamhetsområden även i fortsättningen. Prioriteringen
bör dock inle snävl begränsas till enbart den slutna sjukhusvården för äldre. I
många fall kan social hemtjänst, sjukvärd i hemmet och övrig vård i öppna
former ge möjlighet för de äldre att slanna kvar i eget boende. En utbyggnad av
de öppna delarna av primärvården kan också koslnadsmässigi vara att föredra
framför en utbyggnad av den slutna vården. En priorilering av långtidssjukvården
behöver därför inte uppfattas som etl förord för 2000 nya platser per år på
sjukhem, utan utbyggnaden av sjukvården för de äldre bör också kunna ske genom
en nägot långsammare ökning av antalet platser på sjukhem samtidigt som social
hemtjänst, sjukvård i hemmet och övrig primärvård lyfts fram i planeringen.

Enligt landstingskommunernas planer kommer den öppna
vården att byggas ut kraftigl samtidigt som antalet platser i sluten värd
(exkl. långtidssjukvård) förblir i stort sett oförändrat. Mot denna bakgrund
måste planerna för både öppen och sluten vård omprövas. Utbyggnaden av den
öppna värden måste anpassas lill tillgängligt utrymme och till faktisk tillgång
på såväl läkare som annan utbildad personal. Antalet platser i sluten
akutsjukvård och i psykiatrisk vård bör minskas snabbare än planerat. Detta
förutsätter en snabbare takt i nedläggningen av äldre sjukvårdsenheter än
hittills. Nuvarande sirävan att föra över vård från sluten till öppen vård bör
fortsätta. Därmed kan man åstadkomma en bättre och mänskligare vård närmare
patientens hem och undvika utnyttjandet av den betydligt dyrare sjukhusvården.
En sådan omstrukturering av sjukvården i nuvarande samhällsekonomiska läge
kommer alt kräva att redan planerade stora sjukhusbyggen omprövas.

Utbyggnadsplanerna för tandvärden och för övriga områden
som trafik, fritid, kultur m.m. måste också omprövas. I den mån det är
nödvändigt kommer regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att undanröja
sådana krav från statsmakternas sida som leder till en för hög volymexpansion.

Vidare är det angeläget att landstingskommunerna själva
vidtar ålgärder för att motverka den fortgående personalförtätningen inom
samtliga vård-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 33

grenar. Staten bör stödja dessa ansträngningar genom bl.a.
fördelningen av nyinrättade läkartjänster. Nya läkartjänster bör i första hand
fördelas lill långtidssjukvården och den öppna vården. Hänsyn bör därvid tas
till hur behoven i olika regioner varierar.

Kommuner och landslingskommuner bör som huvudmän för den
regionala och lokala kollektivtrafiken beakla all ocksä ulbyggnaden av denna
verksamhet måsle anpassas till de samhällsekonomiska realiteterna.

För kommunernas del bör ökningslakten i den kommunala
konsumtionen med de åtgärder som tagits upp i det föregående kunna nedbringas
jämfört med den av KEA beräknade utvecklingen. För år 1981 kan den reduceras
från 4,9 % lill 4,0-4.5 %. för år 1982 från 3,8 % lill ca 3,5 % och för år 1983
från 3,3 % lill 2,0-2,5 %. Härvid har förutsatts all det blir möjligt att hålla
den del av ökningen som härrör frän svårmälbara fakiorer vid 0,5-1,0
procentenheter per år genom ålgärder från både stat och kommun.

För landstingskommunerna har jag som nämnts pä molsvarande
sätt kommit fram till att ökningstakten kan reduceras från ca 4 % per år till i
bästa fall 2,5 % per år åren 1981-1983,

Sammantaget för den kommunala seklorn skulle detta
innebära att den kommunala konsumtionsökningen kommer atl uppgå lill ca 3,5 %
år 1981, ca 3,0 % år 1982 saml fill ca 2,5 % år 1983. Jag vill undersiryka att
detla kräver mycket medvetna och kraftfulla åtgärder i restriktiv riktning från
både stat och kommun. Dessa åtgärder måsle bl.a. innebära elt stopp för
utbyggnaden av huvuddelen av de kommunala verksamheterna de närmaste åren. I
stort sett är det endast utbyggnaden av barnomsorg och långtidssjukvård som kan
accepteras. I övrigt får endasl befolkningsförändringar och effekterna av
vissa svårpåverkbara fakiorer leda till volymökning. Därutöver krävs medvetna
ålgärder för alt nedbringa ambitionsnivån inom befintliga verksamheter.

Trols
de mycket långtgående ålgärder som har förutsatts för all åsladkomma denna
lägre ökningstakt ligger den fortfarande över vad jag i det föregäende har
bedömt vara samhällsekonomiskt godtagbart, i varje fall för åren 1981 och 1982.
Jag vill understryka atl en så hög kommunal konsumlionslillväxt innebär att
utrymmet för privat konsumtion blir i molsvarande mån mindre. För atl den
eftersträvade dämpningen av den kommunala expansionstakten skall bli möjlig
krävs atl åtgärder vidtas utan dröjsmål. Kommuner och landstingskommuner bör
redan i budgetarbetet inför år 1981 inventera möjliga besparingar och
omprioriteringar i verksamhelen och lägga fast budgeten i enlighet med de
riktlinjer jag nu skisserat. Även flerårsplanerna bör snarast revideras.
Regeringen bör för sin del förbinda sig att fullgöra de åtaganden som jag
aviserat i detta avsnitt. Jag är medveten om att utan aktiva insalser från
statens sida kommer det inte att vara möjligt för kommuner och landstingskommuner
atl genomföra detta åtslramningsprogram, 3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 34

2 Särskilda frågor

2.1 Den statliga revisionsverksamheten

2.1.1 Inledning

Förslag om ändrad organisation och ändrade arbetsformer
för den statliga revisionen har aktualiserats på olika säll under senare lid.

Riksrevisionsverket (RRV) har på eget initiativ genomfört
en översyn för atl klarlägga i vilken utsträckning intentionerna med den i
slutet av 1960-talet beslutade ändringen av organisationen för
revisionskontoren har kunnat förverkligas. Med anledning av denna översyn har
RRV ijuni 1979 gjort framställning till regeringen med förslag om vissa ändrade
arbetsformer. En sammanfattning av RRV:s framställning och remissyttrandena
över denna bör bifogas protokollet i detta ärende (bilaga 2.8).

Vidare har den av regeringen år 1974 tillkallade
revisions- och rationaliseringsutredningen (Fi 1974:02) i oklober 1978 i ett
delbelänkande (Ds B 1978:9) redovisat andra elappen av sitt arbete. Denna etapp
avsåg frågan om förvaltningsrevisionens organisation inom
försvarsdepartementets verksamhelsområde, Åven redovisningsrevisionens
ställning berördes någol. En sammanfatining av belänkandet och
remissytlrandena däröver bör bifogas protokollet i detta ärende (bilaga 2.9).

Jag vill slutligen erinra om att riksdagen, i anledning av
prop. 1976/ 77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering av del
slatliga budgetsystemet, har beslutat (FiU 1977/78: I, rskr 1977/78:19) atl
RRV skall ha ett ansvar för atl affärsverkens redovisning och
bokslulshandlingar löpande granskas på samma sätl som vid revision i ett
akliebolag. Denna ordning avses träda i kraft fr. o. m, budgetårel 1981/82,

Jag avser all här ta upp dessa spörsmål. Först behandlas
frågan om organisation oeh arbetsformer för redovisningsrevision inom
statsförvaltningen (avsnill 2.1.2). Därefler behandlar jag
förvaltningsrevisionen inom försvarei (avsnitt 2,1.3) oeh frågorna om revision
av affärsverken (avsnitt 2.1.4).

2.1.2 Redovisningsrevision

Nuvarande förhållanden

Principbeslut om den nuvarande ulformningen av och
organisationen för revision inom statsförvaltningen fattades av statsmakterna
år 1967 (prop, 1967:79, SU 1967:82. rskr 1967: 194). Innebörden av beslutet var
atl den av RRV bedrivna centrala revisionen skulle inriklas på en intensifierad
sakrevision, s. k. förvallningsrevision. Genom förvaltningsrevisionen avsågs
såväl statsmakterna som de enskilda myndigheterna få en redovisning av
lönsamheten inom olika verksamhelsgrenar. Kameralrevisionen, som

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 35

tidigare varit RRV:s huvuduppgifl, fick en ny inrikining
(redovisningsrevision) och decentraliserades och omvandlades till
myndighelsintern revision.

För att ulföra redovisningsrevisionen byggdes med början
är 1969 vid etl antal statliga myndigheler successivi upp en organisalion med
revisionskontor, F. n. finns 23 revisionskonlor och sju inlerna
revisionsenheter vid affärsverken. Dessulom finns vid försvarels
civilförvaltning en revisionsbyrå med uppgifter i huvudsak motsvarande
revisionskontorens, I varje revisionskontors granskningsområde ingår elt antal
myndigheter. Revisionskontoret är administrativt anslutet till en av dessa
myndigheler, den s.k. värdmyndigheten, som utövar arbetsgivarfunktionen
gentemot revisionskontoret och svarar för administrativ service.
Revisionskontoren är genomgående jämförelsevis små enheter. Personalstyrkan vid
revisionskontoren varierar mellan två och tolv årsarbetskrafter.

RRV ulövar tillsyn över revisionskonloren och där bedriven
revision och kan också självt utföra redovisningsrevision.

Revisionskontorens verksamhet regleras genom Kungl. Maj:ts
bestämmelser den 9 oktober 1970. RRV utfärdar föreskrifter och anvisningar för
revisionskontoren. Redovisningsrevisionens syfte har sedermera utvecklats av
RRV och formulerats dels i en handledning i redovisningsrevision för
statsförvaltningen HRS, dels i skriften Grundläggande principer för
redovisningsrevision (GPR), som utgör anvisningar för revisionskontoren.

RRV:s översyn och förslag

Vid översynen av revisionsverksamheten vid
revisionskontoren har RRV konstaterat all den nuvarande organisationen har både
starka och svaga sidor.

RRV anser sålunda atl sysiemel med interna,
decentraliserade revisionsorgan i huvudsak har haft de fördelar som angavs i
prop. 1967:79, nämligen specialisering, bälire myndighelskunskap och
myndighelskon-takter, kontinuiiet i granskningen, lätthet atl få tillgäng till
information samt förutsättningar atl börja granskningen tidigt. Den
organisatoriska närheten till redovisningscentralerna har däremot inte visat
sig ge de fördelar som man antog.

De brister som översynen har visal på hänför sig
huvudsakligen till fyra förhållanden, nämligen myndighetschefernas
bestämmanderätt över planeringen av revisionen, vissa följder av
revisionskonlorens organisaloriska knylning till värdmyndighet i fråga om bl.a.
medels-, rekryterings-, be-fordrings- och utbildningsfrågor, revisionskontorens
storlek saml RRV:s tillsyn.

RRV har föreslagit förändringar av nuvarande revision vid
revisionskontor inom de fyra områden där brister har påtalats. En bedömning av
de sammantagna effekterna av dessa ändringar leder RRV lill slutsatsen alt de
påtalade bristerna i allt väsentligt undanröjs, om diskulerade förändringar

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 36

genomförs inom ramen för den nuvarande principiella
uppbyggnaden av revision vid revisionskontor.

De föreslagna förändringarna innebär alt chefen för elt
revisionskontor själv skall fastställa revisionsplanen i stället för som nu
chefen för resp. myndighet, atl Ijänst som chef för revisionskonlor tillsätts
av regeringen och att medel för revisionskontors verksamhet särskiljs från
medelsanvisningen till värdmyndigheten i övrigt. Dessa förslag medför att
gällande bestämmelser för revision vid revisionskontor liksom RRV:s instruktion
behöver ändras. Härutöver har föreslagits att RRV fär regeringens uppdrag att
närmare utreda möjligheterna alt åstadkomma större revisionskontor. Vidare har
RRV redovisat atl verkel avser att intensifiera den direkta tillsynen av
revisionskontoren samt öka insatserna för personalens utbildning och
information.

Till RRV:s enhälliga styrelsebeslut i ärendet har två av
verkets avdelningschefer anmält skiljaktig mening. De har starkare betonat
vissa faktorer och därför kommit till andra slutsatser än RRV. De menar all
för att bäst kunna tillgodose de grundläggande kraven på en oberoende redovisningsrevision
och för att kunna bedriva en sä effektiv revision av statsverksamheten som
möjligt bör större förändringar vidtas än vad verkets förslag innebär. De
förordar en lösning som innebär atl revisionskontoren inordnas som lokala
enheter under RRV.

I bilaga 2,8 återfinns en utförligare sammanfatining av
RRV:s framställning till regeringen.

Vissa synpunkter i remissyttrandena

RRV:s framställning har varit remitterad lill myndigheler
och organisationer för yttrande.

Remissinstanserna har starkt delade meningar om RRV:s
förslag. Något mindre än hälflen av remissinstanserna ansluter sig i huvudsak
till RRV:s förslag. Flera av dessa har dock invändningar, t, ex, anser några
att myndighetens chef, och således inte chefen för revisionskonlor, bör
fastställa revisionsplanen. Andra remissinstanser anser inte all RRV:s förslag
går tillräckligt långt när det gäller att säkerställa redovisningsrevisionens
oberoende i förhällande lill de granskade myndigheterna. Flera av dessa
ansluter sig till det förslag som förordats av de tvä avdelningscheferna, medan
andra förordar lösningar som innebär att revisionskontoren skulle bli
självständiga myndigheter som stöds av RRV eller värdmyndighet. Flera större
myndigheter betonar också sitt behov av att ha en intern revision. Några
remissinstanser tar inte klar ställning i organisationsfrågan.

I bilaga 2,8 återfinns en utförligare sammanslällning över
remissinstansernas synpunkter.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 37

Föredragandens
överväganden

Det
ankommer på statsmakterna all ange i vilka organisaloriska former och med vilka
resurser redovisningsrevisionen skall bedrivas. Den översyn, som RRV genomfört
för att klarlägga i vilken utsträckning inlenlionerna med den nuvarande
organisalionen har kunnal förverkligas, lillsammans med remissyllrandena, ger
anledning atl nu på nytl överväga dessa frågor.

Revision
av myndigheternas redovisning och inlerna kontroll av hur resurser disponeras
och bokförs behövs av flera skäl. För statsmakterna är redovisningsrevision ett
instrument för alt konlrollera all myndigheterna använder tilldelade resurser i
enlighet med fattade beslut och givna rikllinjer och för att se till atl myndigheternas
redovisning och interna kontroll av förvaltningen av ekonomiska värden är
ändamålsenligt utformade. För styrelser och verksledningar är intern revision
bl. a. ett instrument för alt följa och styra verksamheten och för alt
kontrollera att oegenlligheler i redovisning och meddsförvallning inte
förekommer. Det finns självfallet också ett allmänt intresse av att statlig och
slatligt finansierad verksamhet bedrivs i fastställda och kontrollerbara
former. Brister i redovisningen och den inlerna kontrollen är ägnade att minska
förtroendet för sådan verksamhet. Dessa förhållanden ställer alla krav på en
redovisningsrevision som är oväldig, ändamålsenlig och effektiv.

Vissa
fakiorer gör atl kraven på revisionen i statsförvaltningen efler hand torde komma
att skärpas. Del gäller både förvallnings- och redovisningsrevisionen. En slor
offentlig sektor medför nämligen i sig atl denna i växande grad kommer atl
följas och kritiskt granskas från skilda utgångspunkter. I de allmänekonomiska
och statsfinansiella perspekliv som vi nu står inför, bl. a. stora underskott i
statsbudgeten under lång tid framöver, kommer kraven pä alt den offentliga
sektorn skall vara effekliv med största sannolikhet att ytterligare förstärkas.

Den
nuvarande organisationen för den slalliga redovisnings- och revisionsverksamheten
fastställdes av riksdagen genom beslul är 1967 (prop. 1967: 79, SU 1967: 82.
rskr 1967: 194). Omorganisationen innebar en kraftig resursförstärkning för
revisionen totalt sett i statsförvaltningen. Den lade grunden för en på
lönsamhets- och effektivitetsfrågor inriktad förvaltningsrevision. Den har
också lett till en standardhöjning på redovisningsrevisionens område genom en
rad åtgärder för att på olika sätt kvalitativt förbättra denna revision.
Samiidigi bör framhållas atl flera av åtgärderna har haft en långsiktig
inrikining och därför ännu inte hunnit ge full utdelning. Nuvarande
organisalion av redovisnings- och revisionsverksamheten var fullt genomförd
först år 1976 och är således jämförelsevis ny. Erfarenheterna av den är
begränsad. Enligt min mening bör ytterligare ansträngningar göras framöver för
atl, parallellt med en av riksdagen beslulad

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 38

(prop. 1976/77: 130, FiU 1977/78:2. rskr 1977/78: 19)
höjning av ekonomiadminislrativa nivän i stort, fortsätta att successivt
förbättra redovisningsrevisionen i statsförvaltningen. Del är mot den
bakgrunden som mina överväganden i det följande skall ses.

En aspekt på redovisningsrevisionen, som har kommii all
tilldra sig stor uppmärksamhet i RRV:s översyn och remissyttrandena, är om
denna revision organisatoriskt sett skall vara extem eller intern. Problemet
gäller främst revisionen av de myndigheler som är s. k. värdmyndigheter för
revisionskontoren. Flertalet värdmyndigheter är samtidigt verk med ekonomisk
tung produktion eller förvaltare och fördelare av slora ekonomiska värden.

De som förordar att revisionen organisatoriskt skall vara
extern anser all en intern revision inte kan bli oberoende av värdmyndighetens
verksledning i önskvärd utsträckning. De ser i regel också statsmakternas och
allmänhetens intresse av en oväldigl och korrekt fungerande förvaltning som
revisionens främsta syften. För många i denna grupp är den naturliga lösningen
på frågan om extern eller intern revision att bryta ut revisionskonloren ur
värdmyndigheterna och att inordna dem i RRV. Etl alternativ som i några fall
förordas är att minska antalet revisionskontor och göra dem till självständiga
myndigheter.

För dem som å andra sidan anser att nuvarande ordning i
stort sett är bra och, efter vissa justeringar, bör behållas framstår
motsatsförhållandet eller intressekonflikten mellan exierna och interna
iniressen av revision som mindre slark. Nuvarande redovisningsrevision är också
inom värdmyndigheterna oberoende i förhållande till den verksamhet som
revideras, även orn den inte är hell oberoende geniemot verksledningen. Som
moliv för att behålla nuvarande ordning framhålls att med den har en rad av de
fördelar som eftersträvades uppnätts, nämligen specialisering, bättre myndighetskunskap
och myndighetskontakter, kontinuitet i granskningen, lätthet att fä tillgång
lill information samt förutsättningar för att börja granskningen tidigt.

Också andra fakiorer anförs som stöd för nuvarande
ordning, till stor del de faktorer som motiverade statsmakternas beslul år
1967. En sådan faktor är den nu genomförda övergången till ADB-baserade
redovisningssystem, främsl syslem S, i statsförvaltningen. Genom delta har en
del rutinkontroller som tidigare påkallade extern revision fallit bort. I
stället har den interna kontrollen i samband med redovisningen fått större
betydelse. Åtgärder för att förbättra denna har vidtagits av RRV,

En annan faktor är standarden på myndigheternas
redovisning. Denna behöver som nämnts förbättras och åtgärder har vidtagits och
bör vidtas för detta. En väsentlig åtgärd i detta sammanhang är den nyligen
utfärdade statliga bokföringsförordningen. Den lägger den grund som behövs för
att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 39

utveckla en god redovisningssed inom den statliga
förvaltningen. Här berörda förbättringar kan ske inom ramen för nuvarande
ordning.

Ytterligare en faktor som anförs till stöd för nuvarande
ordning är utvecklingen i fräga om statsmakternas budgetstyrning. Denna har
gått från detaljstyrning mot en ordning som ger myndigheterna större utrymme
att på eget ansvar göra ekonomiska bedömningar i verksamheten. 1 linje med
detta har behoven ökat av en på lönsamhets- och effektivitetsfrågor inriktad
förvaltningsrevision. Denna bör inte vara inlern och bör alltjämt vara en
huvuduppgift för RRV,

För egen del harjag som utgångspunkt att en ändamålsenlig
och effektiv redovisningsrevision måste finnas. Om denna utgångspunkt råder
inga delade meningar. Jag anser att denna aspekt bör tillmätas slörre vikt än
att revisionen skall utföras av annat organ än den reviderade myndigheten.
Myndigheter med omfattande produktion eller stora ekonomiska värden att
förvalta eller fördela behöver under alla förhållanden en internrevision. Olika
åtgärder i syfte att höja den genomsnittliga standarden på revisionen och den
interna kontrollen ger enligt min mening snabbare och säkrare resultat än en
omorganisation med de omställningsproblem den skulle medföra. Jag förordar
därför att nuvarande ordning i slort behålls men att vissa åtgärder vidtas för
att avhjälpa brister eller uppnå förbättringar i revisionen. Till åtgärderna
återkommer jag i det följande.

En annan aspekt som rönt jämförelsevis slor uppmärksamhet
i utredningsarbetet är sambandet mellan förvaltnings- och redovisningsrevision.
Elt skäl som anförts för att inordna revisionskontoren i RRV har varit att
härigenom skapas förutsättningar för ett bättre samspel mellan förvaltnings-
och redovisningsrevision. Jag delar uppfattningen att del i och för sig är
angelägel att få till stånd etl samspel mellan de olika typerna av revision.
Vikten av detta samspel fär dock inte överdrivas med hänsyn till att
förvaltnings- och redovisningsrevisionen har olika inriktning och arbelar med
olika meloder. De förbällringar som kan uppnås i här berört avseende bör kunna
uppnås även inom ramen för nuvarande ordning. Jag utgår ifrån att RRV beaktar
denna fråga i sin planering och melodulveckling saml i sin tillsyn av
redovisningsrevisionen.

Innanjaggårin pä olika åtgärder som bör vidtas vill jag
beröra frågan om resurserna för redovisningsrevision i statsförvaltningen. RRV
bedömer i sin rapport det inte realistiskt att för de närmaste åren räkna med
några väsenlliga utökningar av de totala resurserna för revision inom statsförvaltningen
utöver vad som följer av riksdagens beslut när det gäller revision av
affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar. Denna bedömning är enligt
min mening väl grundad. Redovisningsrevisionen bör således bedrivas inom ramen
för de resurser som nu står till förfogande. Myndigheterna är givetvis dock
oförhindrade att använda resurser som de förfogar

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 40

över i sin ekonomiadministration för atl kompletlera
redovisningsrevisionen.

Som framgått bör vissa åtgärder vidtas för att avhjälpa
brister i nuvarande ordning och för att förbättra den. Åtgärderna syftar bl, a.
till att stärka redovisningsrevisionens ställning och oberoende inom ramen för
nuvarande organisation i stort. De förändringar det här är fråga om har
framkommil i RRV:s översyn och har föreslagils av verket. De har starki stöd i
remissyttrandena. Jag vill samtidigt ta upp några kompletlerande åtgärder och
synpunkter.

F. n. fastställs revisionsplanen av resp. värdmyndighets
chef. I syfte att stärka revisionens och revisionskontorens ställning bör den
ändringen göras att chef för revisionskontor fastställer revisionsplanen efter
samråd med vederbörande myndighets chef

Medel för revisionsverksamheten ingår f. n. som en inte
särskiljbar del i värdmyndighetens förvaltningsanslag i de nuvarande
regleringsbreven. En värdmyndighet kan därför i princip disponera eventuella
besparingar för revisionen för andra ändamål. Den förändringen bör därför göras
atl medel till revisionskontoren särskiljs från andra medel i
anslagsframställningarna och i regleringsbreven.

Värdmyndighet bör liksom nu ansvara för administrativ
service avseende personal-, ekonomi- och lokalfrågor. Bl. a. rekryteras och
anställs personalen vid revisionskonloren av värdmyndigheten. Den förändringen
bör dock göras alt Ijänsl som chef för revisionskontor tillsätts av RRV efter
samråd med i första hand värdmyndigheten. Härigenom bör revisionens ställning
stärkas inom värdmyndigheten och RRV:s centrala ansvar för revisionen markeras.

Övriga tjänster bör som hittills tillsättas av
värdmyndigheten. Nu gällande bestämmelser att värdmyndighelen skall inhämta
RRV:s yttrande vid tillsättning av tjänster i lönegrad F 11 eller högre bör
upphävas, I stället bör RRV på annal sätt ge stöd i här berörda frågor. Jag
ålerkommer till detta i del följande.

RRV har enligt sin instruktion till uppgifl att utöva
lillsyn över revisionskonloren. Till denna hänför RRV bl.a, löpande tillsyn
och tillsynsprojekl (direkl tillsyn), utvecklingsarbete och melodanvisningar
samt utbildning och information. Det kan nämnas all samtliga revisionskontor
blev föremål för direkt tillsyn under budgetåret 1978/79 och avses bli föremål
för sådan lillsyn också innevarande budgelär. RRV har under senare år bedrivit
ett ambitiöst arbete med att utveckla metoder och tillhandahålla metodstöd och
med utbildning och informalion. Insatserna har som nämnts haft en långsiktig
inriktning på att successivt höja standarden på redovisningsrevisionen.
Vidtagna ålgärder ger därför fullt resultat först efler hand.

Som nämnts är det angeläget att göra fortsatta
ansträngningar att höja

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 41

den genomsnittliga standarden på redovisningsrevisionen.
Del arbete som påbörjats bör därför fullföljas. Vidare bör undersökas vilka
ytteriigare initiativ som kan tas för att åstadkomma förbättringar. Enligt min
mening behövs såväl åtgärder som avser direkt lillsyn som generellt syftande
åtgärder avseende metoder, utbildning och information. Ansvarei för att
åstadkomma den fortsatta standardhöjningen av redovisningsrevisionen bör ankomma
pä RRV. Jag utgår från att RRV liksom hittills kommer aU redovisa planerade och
vidtagna åtgärder i fråga om tillsynen i de årliga verksamhetsplanerna,
verksamhetsberättelserna och anslagsframställningarna. Vidare bör enligt min
mening en samlad redovisning av effeklerna av åtgärderna lämnas om några år
som underlag för eventuellt förnyade överväganden i här berörda frågor.

Bland enskilda områden på vilka metodutveckling och
metodstöd behövs kan nämnas uppbyggnad av interna kontroller och redovisningsrevision
i samband med användning av ADB för ekonomisk redovisning och ekonomiska
transaktioner. Det sammanhänger med att ADB numera används för
administrationen av flertalet tunga verksamheter. Som exempel kan nämnas
skatteförvaltningen och socialförsäkringsområdet. Åven den lämpliga
fördelningen av expertis mellan RRV och revisionskontoren i dessa frågor är en
viktig aspekt. Jag avser alt låta närmare belysa vad som kan behöva göras på
detla område.

Jag vill i detta sammanhang också särskilt nämna behovet
av stöd till värdemyndigheterna i frägor om rekrytering, utbildning och annan
utveckling av den personal som arbetar med redovisningsrevision. I RRV:s
tillsyn ingär att forllöpande följa behovet av och tillgängen pä kompetens hos
revisionskontoren samt att vidta eller föreslå åtgärder för at få till stånd en
så god balans som möjligt häremellan. Ett viktigt inslag häri bör enligt min
mening kunna vara att RRV ulvecklar riktlinjer i bl.a, kompetensfrågor och
annat stöd i personalfrågor till värdmyndigheterna för att upprätthålla och
höja den revisionella kompetensen. Jag avser att låta belysa förutsättningarna
även för sädana insatser från RRV:s sida.

Jag går nu in på frågor som kräver fortsatt
utredningsarbete,

I den översyn som har gjorts av revisionsorganisationen
har bedömts att större revisionsenheter skulle möjliggöra bäitre
resursutnyttjande och kompetensutveckling. Vidare skulle förutsättningarna öka
atl upprätthålla kontinuiteten vid vakanser och frånvaro. Det har diskuterats
att minska antalet revisionskonlor för att därigenom göra dessa större. En
minskning till ett tiotal har nämnts. I likhei med RRV ärjag emellertid tveksam
till om en organisation med endast tio revisionskonlor kan vara lämplig. För
atl fördelarna med en decentraliserad organisation inte skall gå förlorade
behöver antalet troligen vara slörre.

Jag anser emellertid all en viss minskning av anlalet
revisionskontor är

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 42

nödvändig i syfle att begränsa de svårigheter som mycket
små revisionskonlor har att upprätthålla kontinuiteten i granskningen vid
vakanser, sjukdom och annan frånvaro, I första hand bör de allra minsta
kontoren, dvs, de med två ä tre årsarbetskrafler, föras samman med andra
revisionskontor.

Olika faktorer kan läggas till grund för indelning av
revisionsorganisa-lionen. En är atl lill samma revisionskontor föra samman
myndigheter inom likartade ämnesområden, l.ex. myndigheter inom skatte- och uppbördsområdet,
eller inom samma departementsområde. En annan är att lypen av redovisning hos
myndigheterna har betydelse för hur revisionen bör bedrivas. Detta kan tala för
att lill samma revisionskontor föra t, ex. ett antal uppdragsmyndigheter. En
tredje faktor är myndighelernas geografiska belägenhet. Myndigheter på samma
ort kan av praktiska skäl behöva föras till samma revisionskontor. Dessa
faktorer gör sig gällande med varierande styrka. Kopplingen mellan
revisionskontor och redovisningscentral kan också påverka indelningen.

Frågorna om antalet revisionskontor och den lämpliga
fördelningen av verksamhetsområden och andra uppgifter pä revisionskontoren kan
inte slutligt bedömas utan ytterligare utredningsarbete. Jag avser att återkomma
till regeringen med förslag till de utredningsuppdrag som behövs för att den i
det föregående förordade nyordningen skall kunna genomföras. Förändringarna i
revisionskontorsorganisationen bör genomföras successivt.

Den ändrade organisalion av revisionskontoren, som
sammanslagningen av mindre kontor med andra kan medföra, bör som nämnts
genomföras med förutsättningen att i huvudsak oförändrade resurser skall
användas för redovisningsrevisionen inom statsförvaltningen.

Inte bara organisatoriska förhållanden har betydelse för
redovisningsrevisionens ställning. Vid varje revisionskontor finns en eller
flera revisorer som är behörig att framställa anmärkning enligt förordningen
(1961: 313) om förfarandet i anmärkningsmål. RRV eller försvarets civilförvaltning
prövar sådana framställningar. I denna egenskap intar revisorn en självständig
ställning och handlar helt pä eget ansvar. Anmärkningsförordningens
tillämpningsområde är emellertid begränsai till åtgärder som har medfört att
myndigheter eller andra har åsamkats förlust eller åtnjutit otillbörlig
ekonomisk förmån. Anmärkningsförfarandel används därför numera ytterst sällan.
Enligt min mening finns det skäl atl få ytteriigare klarlagt i vad mån
anmärkningsförfarandel kan ändras eller på annat sätt kompletteras i syfte att
stärka revisorernas ställning och till att öka noggrannheten i myndigheternas
redovisning. Jag avser aft vidta åtgärder för deUa.

Jag vill nu - efter samråd med chefen för
försvarsdepartementet - ta upp frågan om hur redovisningsrevisionen på
försvarets område bör vara organiserad m. m. Till frågan om hur
förvaltningsrevisionen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 43

avseende försvarsverksamheten skall ordnas ålerkommer jag
i det följande, (avsnitt 2.1.3).

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde utförs
redovisningsrevision av revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning (prop.
1975/ 76: 100 bil. 6, FöU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 273). Det åligger RRV aU
öva tillsyn över denna redovisningsrevision. RRV utför också regelmässigt
revision vid försvarets civilförvaltning. Civilförvaltningen är revisionsmyndighet,
dvs. avgör anmärkningsmål. Denna ordning med civilförvaltningen som
värdmyndighet för redovisningsrevisionen inom försvaret liknar den inom den
civila statsförvaltningen.

I sitt förslag till principer för organisation och
arbetsformer för revision vid revisionskontor anser RRV att det inte finns anledning
atl nu ompröva formerna för revisionen på försvarsområdet.

Revisions- och rationaliseringsutredningen (RRU), som
tillkallades år 1974 och som i vad avser försvaret främst hade att behandla
förvaltningsrevisionen, lämnade i ett betänkande (Ds B 1978:9)
Förvaltningsrevision inom försvaret vissa synpunkter pä utvecklingen av
revisionsorganisationen i stort. Redovisningsrevision i försvaret bör enligt
utredningen sä långt det är möjligt följa samma principer som inom övrig
statsförvaltning. RRU gav sin syn pä vilka förändringar som behövs för att
redovisningsrevisionen i försvaret skall uppnå ett tillfredsställande
oberoende. Olika alternativa organisationsreformer för detta skisserades. I
bilaga 2.9 återfinns en utföriigare sammanfattning av RRU:s betänkande.

Ett alternativ är att redovisningsrevisionen liksom f. n.
utförs av revisionsbyrån i civilförvaltningen. Revisionsbyrån ges dock en mer
oberoende ställning inom civilförvaltningen och gentemot
försvarsmyndigheterna. Detta kan regleras i instruktioner, arbetsordning och
eventuellt i regleringsbrev.

tit annat alternativ är att omvandla revisionsbyrån till
ett fristående organ under regeringen. Revisionsorganet skulle dock kunna
placeras i anslulning till försvarets civilförvaltning och få viss teknisk-administrativ
service därifrån.

Ett tredje alternativ innebär att redovisningsrevisionen i
försvarei åläggs elt organ utanför fjärde huvudtiteln, ell organ som skulle ha
en starkare anknylning till RRV, Därmed markeras att redovisningsrevisionen är en
exlern funktion i förhällande till myndigheter inom försvaret.

Enligt RRU:s mening krävs minsl ålgärder enligt det
förslnämnda alternativet för alt redovisningsrevisionen i försvaret skall bli
lillräckligl oberoende. Enligt RRU:s mening tillgodoses emellertid de
uppslällda kraven pä revisionens oberoende, på samspel mellan
förvaltningsrevision och redovisningsrevision samt på flexibilitet i
planering, genomförande och resursutnyttjande, bäst i del Iredje alternativet.

Flertalet remissinstanser anser att det är angeläget att
yllerligare stärka redovisningsrevisionens oberoende i förhållande till de
granskade myndig-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 44

heterna
på försvarets område. Olika meningar finns om den lämpligaste organisaloriska
formen härför, I bilaga 2.9 ålerfinns en utförligare sammanslällning över
remissinstansernas synpunkier.

För
egen del anser jag i likhet med flertalet remissinslanser att det är önskvärt
all ytterligare nägol stärka redovisningsrevisionens oberoende inom försvaret.
Delta bör enligt min mening göras inom ramen för nuvarande organisation och
åstadkommas genom att i huvudsak de administrativa åtgärder som ingår i
RRU-ulredningens första alternativ vidtas.

När
det gäller tidsplanen för de förändringar av redovisningsrevisionen i statsförvaltningen
som jag förordar innebär dessa vissa förändringar jämfört med nuvarande
förhållanden. Som jag redan har nämnl erfordras ytterligare utredningsarbete i
fråga om revisionskontorens antal och verksamhetsområden. Jag anser därför att
ändringarna bör genomföras successivt,

2.1.3
Förvaltningsrevision Inom försvaret

Riksrevisionsverket
(RRV) har ansvaret för förvaltningsrevisionen inom hela statsförvaltningen,
således även på försvarels område. Resursinsatsen har hittills motsvarat ca
fem personår per år. Under senare tid har RRV inom försvarets område ulfört i
genomsnitt tre revisionsprojekt per år.

Förvallningsrevision
är en del av den utvärdering som sker av verksamheten i försvaret. Den mest
omfattande ulvärderingen inom försvarsorganisationen genomförs av
myndigheterna själva, t. ex. genom att en försvarsgrenschef kontrollerar att
underordnade myndigheter har löst de uppgifter de har fält, vilka kostnader
detta har dragit m. m. saml analyserar verksamhetens resultat.

Förvaltningsrevisionens
organisation inom försvarsdepartementets område har utretts av den i det
föregående nämnda revisions- och ralionalise-ringsutredningen (RRU). Resultatet
härav redovisades i oktober 1978 i belänkandet (Ds B 1978:9)
Förvaltningsrevision inom försvaret.

I enlighet
med uttalande i direkliven lill utredningen har som utgångspunkt för dess
arbete gällt alt RRV skall vara central förvaltningsmyndighet för
förvaltningsrevision inom statsförvaltningen i dess helhet. De iakttagelser som
RRU har gjort och de förslag som utredningen lämnar är i korlhel som följer. En
utförligare sammanfattning av RRU:s förslag lämnas i bilaga 2.9.

RRU
har prövat alternativ där ansvaret för förvaltningsrevisionen fördelas mellan
RRV och en eller flera myndigheter inom försvaret. Utredningen har dock inte
kunnal finna alt förvaltningsrevisionen i väsentliga och principiella avseenden
bör organiseras eller bedrivas på annat sätt än inom statsförvaltningen i
övrigt, RRU föreslår därför att förvaltningsrevisionen inom försvaret även i
framliden skall åligga RRV,

Hittillsvarande
praktiska erfarenheter och den utveckling som pågår

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 45

främsl
av redovisningsrevisionen visar enligt RRU:s uppfattning all del inte gär atl
dra en entydig gräns mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision.
Försvarels civilförvaltning har l.ex. ibland mött svårigheter i sin
revisionsulövning genom att reviderade myndigheter har hävdat att
civilförvaltningen i det aktuella fallet utfört uppgifler som har karaktär av
förvaltningsrevision. För atl komma lill rätta med della definitions- och
gränsdragningsproblem föreslår RRU att det organ som bedriver redovisningsrevision
i försvarei vid behov och i mån av resurser även skall få göra
förvaltningsrevisionella analyser i anslulning lill redovisningsrevisionen.
Inom den civila statsförvaltningen har revisionskontoren vissa sådana
befogenheter att bedriva förvaltningsrevision. RRU:s förslag innebär att
bestämmelserna för redovisningsrevision i försvaret anpassas till bestämmelser
inom övrig statsförvaltning.

RRU
lämnar avslulningsvis några synpunkier pä utvecklingen av revisionsorganisationen
i storl. Jag har redogjorl för huvuddragen i dessa synpunkter i det föregående
när jag presenterade mina överväganden och förslag rörande redovisningsrevisionen
inom statsförvaltningen,

RRU:s
betänkande Förvaltningsrevision inom försvaret har varil remitterat till
myndigheter och organisaiioner för yltrande.

Remissinstanserna
ansluter sig till förslaget att ansvaret för förvaltningsrevisionen inom försvaret
även i framtiden bör åligga RRV, Likaså anser flertalet remissinstanser att i
anslutning till redovisningsrevision skall analyser av förvaltningsrevisionen
karaktär kunna utföras vid behov och i män av resurser. En utförligare
sammanställning av remissinstansernas synpunkter lämnas i bilaga 2.9.

För
egen del villjag - efter samråd med chefen för försvarsdepartementet -
framhålla följande. Det militära försvarei kan i flera avseenden liknas vid en
koncern under överbefälhavarens ledning. En finansiell ram reglerar de yttre
ekonomiska förhållandena, elt gemensamt redovisningssystem används och starka
samband föreligger mellan olika delar av verksamheten. Dessutom finns etl väl
utvecklat mönster för lednings- och lydnadsförhållanden,

I
det ledningssystem som används inom försvaret spelar uppföljning och
resultatanalys en stor roll. Utvärdering av verksamheten genomförs av program-,
produktions- och fackansvariga chefer och myndigheter. Dessa eftersträvar att
genom metodutveckling, utbildning och organisatoriska åtgärder förbättra
utvärderingen.

Jag
anser atl det är viktigt alt det även finns en extern granskning av
ändamålsenligheten i den bedrivna verksamheten. Denna uppgifl bör åligga
förvaltningsrevisionen.

1
likhei med RRU-ulredningen anser jag att förvaltningsrevisionen i försvaret
även framdeles bör åvila RRV. En sådan ordning ger goda förutsättningar för atl
de samlade revisionsresurserna skall kunna användas på effektivaste sätt.
Försvaret kan på detta sätt få nytta av aktuell

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:
150 46

kompetens inom RRV och tillgång till ertarenhelerna från
förvaltningsrevisionen inom den statliga förvallningen i övrigt. Det är ocksä
angelägel att de erfarenheter som vinns av försvarels planerings- och
ekonomi-syslem via RRV kan förmedlas till den civila statsförvaltningen.

De revisionskontor som bedriver redovisningsrevision inom
den civila statsförvaltningen skall i mån av resurser också ulföra förvaltningsrevisionella
analyser. RRU-ulredningen har föreslagil att bestämmelserna för redovisningsrevision
inom försvaret anpassas till bestämmelserna inom den civila statsförvaltningen.

Åven jag anser att redovisningsrevisionen inom försvaret
bör bedrivas efter samma regler som gäller för den civila slalsförvaliningen.
Del innebär alt revisionsbyrån inom försvarets civilförvaltning således i mån
av resurser skall göra förvaltningsrevisionella analyser i anslutning lill
redovisningsrevision.

2.1.4 Vissa Jrågor rörande revision av affärsverken

Jag vill i detta sammanhang även la upp frågan om revision
av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar. Riksdagen bör få
tillfälle atl ta del av vad jag i det följande anför om detta.

1 skrivelse den 16 november 1977 har riksdagen meddelat
sina beslut angående modernisering av del slalliga budgetsystemet (prop. 1976/
77: 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Genom riksdagens beslut har
riksrevisionsverket ålagts ett ansvar för att en extern revision av affärsverkens
redovisning och bokslulshandlingar kommer till stånd av samma karaklär som den
som sker i aktiebolag. Enligt riksdagsbeslutel ankommer det på regeringen att
besluta om de närmare formerna för den aktuella revisionen.

Regeringen uppdrog den 29 december 1977 ål
riksrevisionsverket atl utreda och lämna förslag till utformning av en extem och
löpande granskning av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar. Verkel
hade i sitt utredningsarbete all beakta dels vad som anförts i nämnda
proposiiion och utskottsbetänkande, dels vad som anförts i en till uppdraget
fogad promemoria, uppräitad inom budgeldeparlemenlel. Verket skulle i sitt
utredningsarbete biträdas av representanter för affärsverken. Arbetet skulle
vidare ske i nära kontakt med berörda personalorganisationer. Riksrevisionsverkei
har den 29 januari 1979 rapporterat uppdragel till regeringen. Förslaget har
remissbehandlais.

Riksrevisionsverkets förslag innebär alt revisionen skall
bedrivas enligt de rikllinjer och med den ambitionsnivå som framgår av den av
riksrevisionsverket utgivna publikationen Grundläggande Principer för Redovisningsrevision
samt genomföras med kompetens motsvarande dels kvalitetskrav som ställs pä
revision i näringslivet, dvs, kompelens motsvarande erfaren auktoriserad
revisor, dels kunskap om statlig förvaltning. Revisionen skall leda fram till
en årlig revsionsberälldse som tillställs regering-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 47

en inför fastställandet av resp. affärsverks bokslut.
Revisionsberällelsen skall även fogas till resp, affärsverks tryckta
årsredovisning.

Riksrevisionsverket skall enligt förslaget svara för
funktionen som extem revisor och utföra revisionen dels med egen personal,
dels med auktoriserade revisorer som verket ulser all biträda vid revisionen.
Riksrevisionsverket skall avge revisionsberättelse genom myndighetsbeslut
varvid den aukloriserade revisorn förutsätts della i eller föredra beslutet.

Jag avser att inom korl föreslå regeringen att uppdra ål
riksrevisionsverkei atl från och med den 1 juli 1981 svara för alt revision av
affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar kommer till stånd och bedrivs
enligt av riksrevisionsverket föreskrivna riktlinjer. Riksrevisionsverket skall
svara för revisionen som i betydande utsträckning skall utföras med biträde av
auktoriserad revisor. Val av aukloriserad revisor skall ske i samråd med berört
affärsverk. Vid revisionen bör möjliheterna att utnyttja de reviderade verkens
interna revisionsarbete beaktas. Riksrevisionsverket skall årligen för varje
reviderat affärsverk avge revisionsberättelse till regeringen.

Jag vill också efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet något beröra frågan om förvaltningsrevision av
affärsverken, I likhet med vad som gäller för statsförvaltningen i övrigt har
riksrevisionsverket ansvarei för förvaltningsrevisionen av affärsverken. Vid
sidan härav och under riksrevisionsverkets lillsyn utför även verkens
revisionsenheter i mån av resurser förvaltningsrevisionella analyser i
anslutning till sin redovisningsrevision. Postverket har i en skrivelse
aktualiserat frågan om formema för förvaltningsrevisionen av affärsverken.
Enligt min mening är det viktigt att det utförs en extern, kvalificerad
granskning av affärsverkens -liksom av andra myndigheters - verksamhel. Härvid
är det naluriigt att en fortlöpande utveckling av metoder och samarbetsformer
sker. Ansvaret för förvaltningsrevisionen åvilar riksrevisionsverket. Denna
ordning finns det enligt min mening inte skäl att ändra,

2.2 Omprövning och omprioritering, m. m.

En förbättring av statens finanser måste ses i elt
långsiktigt perspektiv. Fortlöpande insatser för översyn, omprövning och
omprioritering av statlig och statligt finansierad verksamhet kommer atl
krävas under en följd av år. Frågor om översyn och omprövning av den offentliga
seklorn har nyligen behandlats av förvaliningsutredningen i belänkandet (SOU
1979:61) Förnyelse genom omprövning. Betänkandet har remissbehandlais. Det är
natudigt atl i detta sammanhang kortfattat redogöra för delar av betänkandet
och remissyttrandena samt vissa slutsatser som de föranleder. Denna
redovisning bör också bringas till riksdagens kännedom.

Bakgrunden till utredningens överväganden och förslag är
de svårigheter att finansiera den offentliga sektom som avtecknar sig i
framliden. Nya ålaganden får därför i större utsträckning än tidigare baseras
på ompriori-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 48

tering av befintliga resurser. Del innebär all det
poliliska arbetet i vidgad omfattning måsle inriktas på all kritiskt granska
lidigare beslul. Omprövning av gjorda åtaganden och befintliga verksamheter
bör enligt utredningen bli etl belydande inslag i anslrängningarna att förnya
den offentliga seklorn och därmed öka den samlade välfärden.

Ulredningen har undersökt faktorer som hindrar omprövning.
Tre lyper av hinder kan urskiljas. Ell är de politiska beslutens konstruktion
och beslår i att mänga beslut har inbyggda tillväxlmekanismer (s.k. automatik).
Som exempel kan nämnas att värdet av förmåner ofta kopplas till index e. d. Ett
annat hinder är bristande beslutsunderlag. Det underlag som tas fram är i
allmänhet avsell och lämpat för att belysa hur expansion av berörd verksamhet
bör ske. Mera sällan lämnas förslag lill besparingar och resursminskningar. Ett
tredje hinder för omprövning består i all reala resurser bundits upp genom
lidigare fattade beslut. Investeringar i fasta anläggningar liksom i kunskaper
och kompetens hos olika personalgrupper begränsar hell naturligt
handlingsfriheten.

Huvuddelen av förvaltningsutredningens belänkande ägnas åt
hur handlingsfriheten i det politiska beslutsfattandet skall kunna ökas. Detla
kan ske genom att automatiskt verkande tillväxtmekanismer undviks eller mildras
och genom att beslut tidsbegränsas. Sistnämnda åtgärd ger tillfälle atl granska
effekterna av beslut och till förnyade ställningstaganden med ledning av dessa.
Vidare bör enligt utredningen ett systematiskt arbete (s. k. översyner)
bedrivas för att fä fram underlag som möjliggör omprövning av gjorda åtaganden
och befintliga verksamheter. Utredningen skisserar ett antal modeller för hur
översyns- och omprövningsarbetet bör bedrivas. För atl initiera och underlätta
förändringar behövs dessulom en mer flexibel förvaltning än som finns idag.
Della kräver ändringar i organisalions- och arbetsformer, planeringsmetoder
samt de personaladministraliva reglerna i förvaltningen.

Remissinstanserna ger starkt stöd ål ulredningens
bedömning att elt systematiskt översyns- och omprövningsarbete behövs. De delar
i alll väsentligl också utredningens syn på problemen och hur de bör lösas.

Jag är inte beredd alt nu slutligt redovisa min syn pä
frågorna om översyn och omprövning av statlig och statligt finansierad
verksamhel. Till flera av utredningens förslag finns anledning att åierkomma
senare. Jag konstaterar dock att frägor om att ge direktiv lill översyner och
att ta ställning till de beslutsunderlag som översynerna resulterar i ankommer
på regering och riksdag. Jag bortser då från sådana interna översyner som
myndigheterna svarar för som ett led i det ordinarie arbetet med att förenkla
och förbättra verksamhelen. En omprövningsverksamhet som medverkar till att
förbättra statens finanser måste ofrånkomligen få effekter för allmänheten
eller statligt anställda. Den förutsätter därför att den politiska viljan att
fatta sådana beslul finns, I annat fall leder igångsättande av översyner enbart
till negativa effekter hos berörda myndigheter och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 49

organ,
I översyns- och omprövningsarbetet måste givelvis staten beakta det ansvar som
staten som arbetsgivare påtagit sig.

För
att strävandena till omprövning skall ge effekt är det givetvis av största
betydelse att myndigheterna och deras anställda själva aktivt medverkar i
detta arbete. Myndigheterna har redan i dag ett ansvar för att pä egel
inilialiv genomlysa den egna verksamhelen och alt komma med förslag till
besparingar, resursminskningar och omprioteringar.

Översyn
och omprövning mäste enligt min mening bli ett återkommande inslag i det
långsiktiga arbetet alt förbättra statens finanser, Ftera inifialiv till
översyner har redan tagits i syfte att få fram underiag för omprövning och omprioritering.
Del är angeläget att nu starta ytterligare översynsprojekt. Jag kommer här alt
kort redovisa vilka översyner som nyligen påbörjats eller som enligt min
mening bör påbörjas med det snaraste.

Av
min redogörelse kommer att framgå att inriktningen av och formema för
översynerna varierar. Vissa är primärt inriktade pä översyn av reglerna för
transfereringar, bidrag o.d. Andra har mer karaktär av organisationsöversyner.
Del finns dock ell starkt samband mellan lagars och reglers innehåll och utformning
och resp. förvaltningssektors resursbehov, organisation och sätt att arbeta.
Det är därför viktigt att man vid överväganden om lagar och regler beaktar de
förvaltningsmässiga konsekvenserna, särskilt kostnaderna. Likaså är det vid
organisationsöversyner viktigt att vara uppmärksam på om besparingar och
förenklingar kan göras genom ändringar i de lagar och regler som styr
verksamheten. Möjligheterna till kostnadssänkningar genom delegering och
decentralisering bör ocksä tas till vara.

Jag
vill i sammanhanget också framhålla att översyner som syflar till att undersöka
förutsättningama för besparingar och resursminskningar självfallet även måste
uppmärksamma möjligheterna lill förbällringar av statsförvaltningen. En inte
oväsentlig förbättring består i alt skynda på eller underiätta en anpassning av
myndigheter och statligt finansierade verksamheter till nya eller ändrade
uppgifter och mäl. Sådana förbättringar kan uppnås även vid besparingar och
resursminskningar.

Jag
övergår så till redogörelsen för påbörjade och nu aktuella översyner. Till att
börja med kan därvid nämnas att under det senasle året har ett arbete av
översynskaraktär påbörjats inom regeringskansliet. Detta arbete har syftat till
atl inom olika utgiftsområden dds analysera utgiftsutvecklingen och de
faktorer som styr kostnadslillväxten, dels exemplifiera sädana förändringar i
styrande regelsystem m. m. som kan medverka till att begränsa den framtida
kostnadstillväxten.

Vidare
har ett översynsarbete sedan många är bedrivits i fräga om de statliga
myndigheternas normgivningsverksamhet. Frågan har nyss behandlats av
slatskontrollkommilién i betänkandet (SOU 1980: 10) Ökad kommunal
självstyrelse. Betänkandet remissbehandlas f.n. Chefen för kommundepartementet
har nyligen utfärdat direkliv till en särskild arbets- 4 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr
150. Bilaga 2

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 50

grupp
knuten direkt till regeringskansliet. Syftet med utredningsarbetet är att
stärka den kommunala självstyrelsen och att begränsa sådan statlig normgivning
och annan tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommuner och
landstingskommuner. Förutom ändringar i föreskrifter m.m. bör arbelsgruppen
pröva behovet av och formerna för de statliga myndigheternas allmänna tillsyn
över kommuner och landstingskommuner. Arbetsgruppen bör därvid utarbeta
förslag till ändringar i berörda lagar, myndighetsinstmklioner och andra
författningar. Väsenlligl är all kommuner och landstingskommuner bereds
möjlighet alt framföra synpunkter och önskemål om förändringar av
kostnadsdrivande och delaljreglerande föreskrifter m, m. En aktiv medverkan
från de slatliga myndigheternas sida är också en avgörande förutsättning för
att den föreslagna översynen skall leda fram till resullal.

Jag
anser som framgått tiden nu mogen alt initiera ytterligare översyns-projekt.
Efler samråd med cheferna för social- och arbetsmarknadsdepartementen och
statsrådet Johansson anser jag att ett sådant bör avse effekterna av
lagstiftningen om ledighet och ulförande av olika uppgifter på arbetstid utom
ramen för den ordinarie verksamhelen. Under senare år har en snabb utveckling
ägt rum vad gäller både möjligheterna till ledighet från arbetet och
utnyttjandet av dessa möjligheter. Det gäller bl, a. den successivt utvidgade
föräldraförsäkringen, rätten till deltidsarbete för småbarnsföräldrar, rätl
till ledighet för studier, facklig verksamhet, offentliga förtroendeuppdrag m.
m. Syftet med dessa reformer är att skapa ökad valfrihet och välfärd för
medborgarna. Ånnu har dock inte någon samlad analys gjorts av vilka
konsekvenser som denna utveckling för med sig. Dessa frågor bör nu siuderas. Av
praktiska skäl kan det vara lämpligt att begränsa studien till ett mindre
antal myndigheter och förelag. Bl.a. bör den samlade frånvaron och kosinaderna
i olika avseenden kartläggas. Ell uppdrag med denna innebörd bör lämnas till
riksrevisionsverket. I enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen
(prop. 1979/80: 100 bil, 8) avser därutöver chefen för socialdepartementet att
inom kort återkomma till regeringen med förslag om en översyn av
ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och av reglerna för förkortad
arbetstid för småbarnsföräldrar. Översynen avses inriktas på att bl, a,
åstadkomma förenklingar av regelsystemet,

Åven
vissa projekt som till stor del har karaktär av organisationsöversyner bör
initieras. Lantbruksstyrelsen har i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1980/81 redovisat överväganden om raUonalise-ringar och
begränsningar av bl. a. den regionala organisationen inom lantbruksverket.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag att en
prövning sker av förutsättningarna för viss samordning m. m. av såväl
administration som annan verksamhet inom lantbruksnämndsorganisationen, bl.a.
rådgivningen. Jag vill samtidigt erinra om att skogsvärdsstyrelsernas
organisalion nyligen setts över av en särskild utredning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 51

Förslagen
remissbehandlas f.n. Frågan om samordning av vissa administrativa resurser för
lantbruksnämnderna, skogsvårdsslyrelserna och fiskenämnderna bör kunna
övervägas i detta sammanhang. Detsamma gäller den centrala
informationsverksamheten på jord- och skogsbruksområdet.

Jag
vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen i december 1979 har
uppdragit åt riksförsäkringsverkel alt redovisa erfarenheterna av de regler som
gäller för delpension bl. a. med avseende på förmånsnivå och kontrollfunkUoner,

Jag
konstaterar vidare att flera nu pågående utredningar och organisationsöversyner
har väsentliga inslag av analys och värdering av myndigheternas verksamhet. De
bör således ge statsmakterna värdefullt underlag för omprövning av
verksamhetens omfattning och inriktning. Det gäller bl.a. de översyner som
pågår av riksförsäkringsverkets organisation (S 1978:08), socialstyrelsen (S
1979:12) och statistiska centralbyrån (E 1979:02), Åven utredningen om
arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02) bör nämnas i
detta sammanhang.

Jag
övergår nu till att behandla frågan om de offenlliga taxornas roll för
utvecklingen av statsverksamheten. Förvaltningsutredningen har haft i uppgift
att överväga även denna fråga. Övervägandena har redovisats i betänkandet
Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter (SOU 1979:23). Med hänsyn
till att frågor om taxor och avgifter i kommunal och landstingskommunal
verksamhet nyligen har behandlats av kommunalekonomiska utredningen omfattas
dessa frågor inte av utredningens överväganden, I enlighet med sina direktiv
har utredningen inte heller behandlat affärsverkens taxor.

Om
transfereringar och utgifter för försvaret undantas, svarade enligt utredningen
avgifter för 8 procent (2,1 miljarder kr,) av kostnaderna för statlig
verksamhet, exkl, affärsverken, budgetåret 1977/78. Vid affärsverken uppgick
intäkterna samma år till 22.7 miljarder kr. Avgifter kan enligt ulredningen
således spela en väsentlig roll när det gäller alt finansiera statlig
verksamhet, även om andra källor för finansiering naturiiglvis har större
betydelse. Avgifter kan också ha betydande styreffekter. Det innebär att de
med lämplig utformning bidrar lill en bättre hushållning och till ett ökat
kostnadsmedvetande.

Vid
sina överväganden har utredningen för sin del funnil all del inte är möjligt
att i någon avgörande grad minska behovet av andra statsinkomster, l.ex.
skaUer, genom att utvidga eller förändra avgiftsbeläggningen enligt nuvarande
principer. I begränsad utsträckning är del dock möjligt att höja befintliga
avgifier så att de i högre grad än nu svarar mot krav pä kostnadsläckning och
alt utvidga avgiftsbeläggningen fill nya områden. Dessa förändringar kan enligt
utredningen få positiva effekter på hushållningen med resurser och i någon mån
avlasla statsbudgeten.

Utredningen
anser också att det är väsentligl alt möjligheterna att av-giftsfinansiera en
verksamhet prövas i samband med att nya verksamheter'

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:150 52

övervägs eller befintliga verksamheter omprövas.
Riksrevisionsverkets löpande laxegranskning har också en viktig uppgift när det
gäller att bevaka att föreskriven koslnadsläckningsgrad iakttas.

Förvaltningsutredningens betänkande om avgifier har
remissbehandlais. Flertalet remissinstanser delar i allt väsentligt
utredningens bedömningar eller lämnar dem utan erinran.

För egen del vill jag anföra följande. I en politik som
syftar lill att begränsa budgetunderskottet måste även de avgifter som tas ut i
olika former av statlig verksamhet komma upp lill prövning. En stor del av den
statliga tjänsteproduktionen är emellertid av den karaktären att avgifter inte
kan komma ifråga av tekniska skäl - t. ex. försvar och rättsväsende -eller att
avgifterna skulle möta allvarliga fördelningspolitiska invändningar. Det är
därför enligt min mening inte möjligt alt på något avgörande sätt påverka
behovet av andra statsinkomster eller av besparingar på utgiftssidan genom att
utvidga eller förändra avgiftsbeläggningen enligt nuvarande principer.
Självfallet är det angeläget att avgifterna svarar mot kravet på
kostnadsläckning. Det bör också vara möjligt all i någon mån utvidga
avgiftsbeläggningen till nya områden. Sådana förändringar kan få positiva
effekter på hushållningen med resurser och i någon mån bidra lill att avlasla
statsbudgeten. Det ankommer på riksrevisionsverket att i sin löpande
taxegranskning bevaka dessa frågor. Frågor om införande eller ändring av taxor
bör vidare alltid behandlas i arbete avseende översyn och omprövning av statlig
och statligt finansierad verksamhet.

Jag vill i anslutning härtill understryka, att kravet pä
kostnadstäckning måste vara tillämpligt i all statlig affärsdrivande verksamhel
i den mån inle hänsyn till övergripande samhällsmål i enskilda fall kan ge
anledning till särskilda beslut om undantag härifrån,

2.3 Fondfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska
utgifter

Sedan några år tillbaka finansieras vissa utgifler inom
arbetsmarknadspolitiken helt eller delvis över fonder som tillförs medel genom
särskilda arbetsgivaravgifter. Sålunda finansieras arbetsmarknadsutbildningen
från en särskild är 1975 inrättad fond som tillförs medel genom en arbetsgivaravgift
om 0,4%. Fonden tillförs också medel från statsbudgeten motsvarande vad som
uiöver avgiftsmedlen behövs för alt täcka totalutgifterna för
arbetsmarknadsutbildningen under ett budgetår. Utgifterna för statsbidrag till
de erkända arbetslöshetskassorna och för det kontanta arbetsmarknadsstödet
finansieras till viss del över arbetslöshetsfonden som helt finansieras genom
en arbetsgivaravgift om likaledes 0,4%. Till skillnad från vad som gäller i
fråga om arbetsmarknadsutbildningen är det i fråga om statsbidraget till
ersättningar vid arbetslöshet reglerat vilken andel av utgifterna som skall
bestridas från fonden och därmed av arbetsgivaravgifter (två tredjedelar av
grundbidraget och del kontanta arbetsmarknadsstödet samt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 53

viss del av progressivbidraget). Denna begränsning av
vilka kosinader som får täckas med medel frän fonden har bidragil till all
denna nu har en ackumulerad behållning av ca 1 500 milj, kr.

Utgifterna för den statliga lönegarantin vid konkurser
slutligen finansieras via en fond som tillförs medel frän en arbetsgivaravgift
om 0,2%. Ökande anspråk på denna fond har tvingat fram en successiv höjning av
denna avgift och dessutom gjort det nödvändigt atl till fonden knyta en rörlig
kredit i riksgäldskontoret om f. n. 200 milj. kr.

En interdepartemental arbetsgrupp har på uppdrag av chefen
för arbetsmarknadsdepartementet utrett vissa frågor kring den framlida
finansieringen av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 en promemoria (Ds
A 1980: 1) har gruppen föreslagit alt en arbetsmarknadsfond inrättas. Motivet
för förslaget är att utgifterna för olika ändamål inom arbetsmarknadspolitiken
åtminstone delvis varierar mot varandra och alt medelstilldelningen vid ett
system med en enda fond skulle kunna hållas på en jämnare nivå och balanseras
mellan "goda" och "dåliga" är. Utnyttjandet av fonden bör
knytas till väl definierade utgifter som är klart relaterade till del
arbetsmarknadspolitiska alternativet, nämligen ett arbele på den reguljära arbetsmarknaden.
Fonden bör således utnyttjas för finansiering av bidrag till individer eller
för lönerelaterade bidrag till företag. Utöver de ändamål vilka redan nu hell
eller delvis läcks genom fondmedel, alltså arbetsmarknadsutbildning,
ersättning vid arbetslöshet och löner under konkurs skulle med detta
betraktelsesätt också andra ändamål inom arbetsmarknadspolitiken i och för sig
kunna komma i fråga för fondfinansering, nämligen yrkesinriktad rehabilitering,
anställning med lönebidrag m. m. och skyddat arbete. Gruppen har med ett
räkneexempel visat att en fondfinansiering av denna omfattning och inriktning -
och under antagande att fonden tillförs medel genom en arbelsgivaravgift -
skulle motsvara en arbetsgivaravgift om 3,5 i stället för som nu 1 %.
Arbelsgruppens utgångspunkt har därvid varil alt finansiering av fonden genom
en arbetsgivaravgift kan ses som en solidarisk fördelning av kostnaderna för
dem som av olika skäl slälls ulanför arbetslivet. Arbetsgruppen har emellertid
betonat att avvägningen mellan finansiering via arbetsgivaravgifter och
finansiering över budgeien är en övergripande ekonomisk-politisk fråga som fär
avgöras av statsmakterna med hänsyn till rådande ekonomiska läge och andra
ekonomiska effekter. Gruppen har inte ansett sig kunna föreslå någon melod för
överföring av resurser från socialförsäkringssystemet lill den förebyggande
verksamhelen inom arbetsmarknadsområdet.

Promemorian har remissbehandlais. Yttranden har avgivits
av riksförsäkringsverket (RFV), konjunkturinstitutet, kammarkollegiet, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), expertgruppen för
utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA), pensionskommittén,
utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen m,m.,
Centralorganisationen SACO/SR, Landsorgani- 5 Riksdagen 1979180. I samt. Nr
150. Bilaga 2

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 54

salionen
i Sverige (LO), Sliftelsen Samhällsföretag, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Flertalet
remissinstanser uttalar sig positivt om tanken på en arbetsmarknadsfond på de
grunder som arbetsgruppen har anförl. LO som bifogal yttranden av Svenska
Byggnadsarbelarförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet, framhåller att
man i flera sammanhang har uttalat sig för en bättre samordning av
finansieringen av olika arbetsmarknadspoliliska och socialpolitiska åtgärder.
Om samordningen kan knylas till en fond torde det vara möjligt att uppnå en
över tiden kostnadsutjämnande effekt, TCO anför att finansiering av arbetsmarknadsfonder
kan vara en lämplig fördelning mellan arbetsgivavgifter och budgetfinansiering.
Åven SACOISR ullalar sig posilivi om tanken på en arbetsmarknadsfond. Vissa
remissinstanser uttalar sig mera negativt om promemorians grundläggande
förslag. SAF säger sig sålunda kunna godta arbetsgivaravgifter endast i den mån
de avser försäkringskostnader för arbetskraften. Fondering för utjämning över
tiden bör vara försäkringsmässigt motiverad och konstruerad, AMS anför att
arbetsgruppen inte övertygande visat att den föreslagna fonden skulle medföra
fördelar i form av förbättrad anslagsstruktur och ökad överskådlighet och ej
heller underlätta för statsmakterna att åstadkomma en mer flexibel användning
av resurserna. En mer konsekvent tillämpning än f, n. av principerna för
programbudgetering skulle i detta hänseende vara av stor betydelse.

Flertalet
remissinstanser är emellertid direkt avvisande eller tveksamma till en sådan
omfattning och inriktning av en fondfinansering via arbetsgivaravgifter som
ligger i del förut nämnda räkneexempel som arbetsgruppen har redovisat, LO
anför att en sådan reform berör så stora ekonomiska belopp och får sådana
fördelningspolitiska konsekvenser att en parlamentarisk kommitté med
representanter för arbelsmarknadens parter bör få göra en grundlig analys av de
samhällsekonomiska och fördelningspolitiska konsekvenserna. Liknande
uppfattningar framförs i flera andra yttranden.

För
egen del vill jag i denna fråga anföra följande efter samråd med chefen för
arbelsmarknadsdepartementet.

De
viktigaste fördelarna med en gemensam arbetsmarknadsfond kan, som arbetsgruppen
har redovisat, uppnås genom en sammanslagning av de nu behandlade tre fonderna
inom arbetsmarknadspolitiken. Jag har heller inte kunnat se att någon
remissinstans har anfört någon omständighet som på ett avgörande sätt lalar mot
en sådan sammanslagning, vilken var arbetsgruppens egentliga förslag. De
utgifter som nu finansieras över fonden varierar i viss utsträckning mot
varandra och det är därför rimligt att denna finansiering kan ske från en
gemensam fond. En sammanslagning skulle dessutom leda fill administrativa
förenklingar och besparingar. Flera remissinstanser har emellertid fäst
uppmärksamheten på att en del i huvudsak tekniska frågor behöver övervägas
ytteriigare, exempelvis fondens

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 55

administrativa placering m. m. Del är ocksä nödvändigt atl
närmare pröva vilka ändamål inom arbetsmarknadsutbildningen som skall
finansieras över en gemensam fond. En sådan ändamålsinriktning av utbetalningarna
från den befintliga arbetsmarknadsutbildningfonden har för övrigt riksdagen
redan uttalat sig för (jfr. InU 1975: 3). Chefen för arbetsmarknadsdepartementet
avser att åierkomma lill regeringen i denna fråga senare under budgetåret
1980/81.

Jag vill tillägga att jag, i likhet med LO, är helt
medveten om alt del inle utan utredningar och överväganden av mera
genomgripande natur är praktiskt möjligt eller lämpligt att genomföra en så
radikalt ändrad form för finansiering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna
som arbetsgruppen har lagt lill grund för sitt förut nämnda räkneexempel.
Arbetsgruppen har ju också understrukit att detta är en övergripande
ekonomisk-politisk fråga där bl, a, önskemålet om budgetavlastning får vägas
mot andra ekonomiska effekter.

Sammanfattningsvis anser jag att en sammanslagning av de
tre nu behandlade fonderna bör ske. Jag föreslår emellerlid alt riksdagen får
tillfälle att yttra sig i denna fråga.

2.4 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler

På fonden för oreglerade kapiialmedelsföriuster, som
förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster som har uppkommit pä
statens kapitalfonder och som har överförts till fonden i den ordning
regeringen har bestämt.

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 har drift-
och kapital-budgetarna förls ihop till en sammanhållen statsbudget för såväl
drift- som investeringsutgifter. Därvid hardel nuvarande systemet med
kapitalfonder slopats. Fonden för oreglerade kapitalmedelsförlusler upphör
därigenom,

1 prop, 1979/80: 125 om tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (bil, 13) har regeringen föreslagit
riksdagen att lill avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler anvisa ett
anslag av 3 500 milj, kr. för aft täcka vissa angivna kapiialmedelsföriuster
samt för atl göra vissa avskrivningar för försvarsändamål med anledning av
budgetmoderniseringen.

Jag vill nu redovisa de kapiialmedelsföriuster som har
anmälts lill riksgäldskontoret av de fondförvaltande myndigheterna och som per
den 30 juni 1979 har överförts till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförlusler. Min redovisnirig bör ges riksdagen till känna. Jag
avser att sedermera föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med en
redovisning av under budgetåret 1979/80 uppkomna kapiialmedelsföriuster.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 56

Myndighet
och fond

Reglering
av oreglerade kapitalmedelsförlusler

Kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Fonden för låneunderstöd:

Arbetsmarknadsstyrelsens delfond

62 553
065

Bostadsstyrelsen

Statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bosladsbyggande

144 105

Byggnadsstyrelsen

Statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond

1 586
154

Fortifikationsförvaltningen

Försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond

550604

Befästningars delfond

274387

Kammarkollegiet

Fonden för låneunderstöd:

Kammarkollegiels delfond

6471877

Fonden för statens aktier

150675000

Riksbanken

Slatens utlåningsfonder:

Statens bosättningslånefond

490492

Fonden för låneunderstöd:

Riksbankens delfond

9050

Riksgäldskontoret

Fonden för förlag till statsverket

15 875

Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets fond

1 139309

Fonden för Södertälje kanalverk

920308

Statens
järnvägar

Statens järnvägars fond

259285
000

Statens
vägverk

Statens vägverks förrådsfond

7800938

Summa
kr. 491916164

2.5
Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Jag
vill inledningsvis erinra om att regeringen på mitt förslag beredde föregående
riksmöte tillfälle alt ta del av nya former för en samlad redovisning av
utnyttjandet av finansfullmakten (prop, 1978/79: 100 bil, 2), Vad jag då
anförde föranledde inte någon erinran från riksdagens sida (FiU 1978/ 79:40,
rskr 1978/79:452), Avsikten med det nya systemet, som gäller

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 57

fr. o. m. budgetåret 1979/80, är att riksdagen genom en
samlad redovisning av finansfullmakten och övriga konjunktur- och
arbetsmarknadspoliliskl motiverade bemyndiganden skall få en bäitre överblick
än hitlills över hur olika bemyndiganden har utnyttjats. En sådan redovisning
bör vara så fullständig som möjlig och därför lämnas först i slutet av
riksmötet, lämpligen i kompletteringspropositionen. Hemställan om utnyttjande
av finansfullmakt för det nästföljande budgetåret görs vid samma tillfälle.
Det tidigare gällande systemet med successiva påfyllningar av finansfullmakten
tillämpas inte längre. Om arbetsmarknadsläget skulle kräva insatser, uiöver vad
som kan lillgodoses genom ianspråklagande av den givna finansfullmakten,
ankommer det pä regeringen att pä tilläggsbudget begära en utvidgad
finansfullmakt.

Jag skall i det följande redovisa hur regeringen har
utnyttjat finansfullmakten under den gångna ettårsperioden fram till denna
dag. Min redogörelse, som således avser de sista månaderna av budgetåret
1978/79 och större delen av budgetåret 1979/80, bör bringas till riksdagens
kännedom.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats atl för budgetårel
1978/ 79, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter inlill ett sammanlagt
belopp om 2000 milj, kr, (prop. 1977/78: 100 bil. 2. FiU 1977/ 78: 16, rskr
1977/78: 227).

I prop. 1978/79: 100 (bil, 2) redovisades de åtgärder som
under budgetåret 1978/79 t.o.m. den 28 december 1978 hade vidtagits med stöd
av finansfullmakten. Redovisning av de åtgärder som vidtagils för tiden därefter
t. o, m. den 20 april 1979 lämnades i prop. 1978/79: 150 (bil. 2). Under
återstoden av budgetåret har regeringen utnyttjat finansfullmakten vid
ytterligare fem tillfällen, nämligen den 3 maj. den 17 maj, den 23 maj, den 31
maj och den 7 juni.

Genom beslutet den 3 maj medgav regeringen alt slalens
järnvägar förskottsvis, i avvaktan på särskild medelsanvisning, fick disponera
20 milj. kr, för vissa investeringar i Norrbotten i enlighet med anmälan i
prop. 1978/79: 127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbolten.

Genom beslutet den 17 maj ställdes 16.7 milj. kr. till
sjöfartsverkets förfogande för upphandling av elt nytt arbetsfartyg hos svenskl
varvsföretag.

Genom
beslutet den 23 maj utnyttjades finansfullmakten för beställning av en tågfärja
till slatensjärnvägar från ett svenskt varvsföretag (72 milj. kr.) samt för
beställning av en färja för vägverkels räkning vid annat svenskt varvsförelag
(8,8 milj. kr.).

Genom beslutet den 31 maj utnyttjades finansfullmakten för
beställning hos svenskt varvsföretag för sjöfartsverkets räkning av en bål för
sjömät-ningsändamål (12,8 milj. kr.).

Genom beslutet den 7 juni beviljades luftfartsverket 10
milj. kr. för all planera och projeklera elt nyll stationsområde på Luleå
flygplats,

1 min redovisning i prop. 1978/79: 150 av hur finansfullmakten
dittills

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 58

hade
utnyttjats under budgetåret 1978/79 konstaterade jag atl av finansfullmakten
återstod 960,7 milj. kr. att disponera. Genom nu nämnda beslut disponerades
således ytterligare 140,3 milj, kr. av fullmakten.

Övriga
bemyndiganden har inte utnyttjats under perioden 20 april-30 juni 1979.

När
det gäller utnyttjandet av finansfullmakten för budgetåret 1979/ 80 villjag
inledningsvis erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att för detta
budgetår, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter inlill ett
sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1978/79: 100 bil. 2, FiU
1978/79:40. rskr 1978/79:452).

Fullmakten
får användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande
av slatliga investeringar som normalt finansieras med anslag på drift- eller
kapitalbudgeten samt för beredskapsarbelen och för bidrag till kommunala
projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommunala
projekt får fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst
till 75%. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och
bostadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser lillfälligt förhöjas med
högst 75 %.

Regeringen
har disponerat fullmakten genom beslut den 5 juli, den 13 september och den 13
december 1979. Genom beslutet den 5 juli utnyttjades fullmakten för en
beställning för vägverkels räkning av en vägfärja hos ett svenskl varvsföretag
(15,4 milj. kr.). Genom beslutet den 13 september utnyttjades finansfullmaklen
för sysselsältningsfrämjande åtgärder i vissa norrlandslän samt i Värmland.
Beslutet avsäg bl. a. tidigareläggning av statliga vägar. Genom beslutet
disponerades 51,1 milj. kr. av fullmak-len. Genom beslutet den 13 december
ställdes 500 milj. kr. lill arbetsmarknadsverkets förfogande för
sysselsättningsfrämjande åtgärder i form av bl. a. beredskapsarbeten. Genom
dessa tre beslut har sammanlagt 566,5 milj. kr. av finansfullmakten
disponerats. Vederbörande anslag har tillförls sammanlagt detta belopp. Någon
anvisning av medlen på tilläggsbudget skall inle ske enligt den ordning för
ianspråktagandet av finansfullmakten som tillämpas fr. o. m. innevarande
budgetår.

Finansutskottet
har i sitl betänkande 1978/79:40 i anslulning till sin behandling av finansfullmakten
anfört synpunkter ocksä beträffande vissa konjunktur- eller
arbetsmarknadspoliliskl motiverade bemyndiganden under olika anslag samt
beträffande de s.k. konjunkturmarginalerna på affärsverkens m.fl. statliga
verksamheters investeringsramar.

Utskottet
har som sin mening i sitl av riksdagen godkända betänkande (rskr 1978/79: 452)
framfört att de förstnämnda bemyndigandena kan behållas vid sidan av
finansfullmakten. De bör emellertid fortsättningsvis föras ut i hemställan och
således bli föremål för ett uttryckligt medgivande från riksdagens sida. 1
enlighet med riksdagens begäran har sä sketl i årets budgetproposition.

När
det gäller affärsverkens och vissa andra verksamheters investering-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 59

ar
har den ordningen tillämpats att riksdagen har bemyndigat regeringen alt inom
en marginal av 10%' utöver investeringsramen besluta om en av konjunkturmässiga
eller andra skäl påkallad ökning av medelsramen. Denna ordning tillämpas även
för budgetåret 1979/80.

Affärsverkens
investeringsmarginaler har av sysselsättningsskäl utnyttjats vid två
tillfällen under budgelåret 1979/80. Genom beslut den 13 september 1979 fick
statens vattenfallsverk ta i anspråk 2,2 milj. kr. ur den under
investeringsanslaget Kraftslalioner m. m. disponibla medelsreserven för
lillbyggnad av driftkontorei i Vuollerim och för vissa marklinjenäl i
Västerbottens och Norrbottens län. Genom beslut den 20 september 1979 fick
televerket utnyttja 14 milj. kr. för byggnadsarbeten i vissa nortlands-län.

Jag
konstaterade i prop. 1979/80: 100 (bil. 2) att den del av affärsverkens
investeringsmarginaler som kunde anses konjunkiurpolitiski motiverad
fortsättningsvis borde ingå i del allmänna bemyndigandet att utnyttja finansfullmaklen
och således inte separat påföras resp. anslag. Jag konstaterade samtidigt att
investeringsramarna kan höjas av regeringen av andra skäl än
konjunkiurpoliliska, exempelvis för att medge en fördelaktig upphandling.
Behovet av atl kunna vidta en höjning av dessa skäl kvarstod oförändrat. Mot den
bakgmnden föreslog jag att en schablonmässig marginal om 5 % utöver
investeringsramen borde beräknas på dessa anslag för att medge en ökning av
medelsanvändningen av sådana skäl, I årets budgelproposition har affärsverkens
anslag i enlighet med delta beräknals med en marginal om 5 % utöver föreslagen
investeringsram.

Som
har framgått av min redogörelse har riksdagen vid sidan av finansfullmakten
inom olika områden lämnal regeringen ett antal konjunklur-eller
arbetsmarknadspoliliskl motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena som
har lämnats för budgetåret 1979/80 redovisas i följande icke-tabellariska
sammanställning.

Inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde; Regeringen har bemyndigats att medge
överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde: Den av riksdagen beslutade
skolbyggnadsramen under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom
skolväsendet m, m, kan utvidgas om sysselsättningslägel så kräver.

Inom
bostadsdepartementets verksamhelsområde: Under förslagsanslaget Viss
bostadsförbättringsverksamhet m, m, har regeringen bemyndigats all ändra ramen
för räntefria förbältringslån om det behövs av sysselsällningsskäl. Under
reservaiionsanslagen Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,
Uppmstningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler samt Lånefonden för
allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån överskridas om det
behövs av sysselsällningsskäl. Även

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 60

under anslaget Tilläggslån till kulturhisloriskl värdefull
bebyggelse kan beslutsramen vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Jag övergår nu till att redovisa i vilken utsträckning
nyss angivna bemyndiganden faktiskt ulnytljals under budgelåret.

Inom utbUdningsdepartemenlets verksamhetsområde har
bemyndigandet utnyttjats i ett beslut den 4 oktober 1979 angående bidrag till
lidigareläggning av vissa skolbyggen i Norrbollens, Västerbottens, Västernorrlands
och Värmlands län. Projekten motsvarade en investeringsram om 28,8 milj. kr.,
vilket beräknas motsvara en utgift över statsbudgeten om ca 10 milj, kr.

Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde har genom
beslut den 20 september 1979 beslulsramen för statligt stöd till allmänna
samlingslokaler vidgals med sammanlagi 10 milj, kr. för beslul om
anordningsbidrag och lån, varav 6 milj. kr, för anordningsbidrag. Beslutet
avsäg ny- och ombyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte i Norrbotiens
och Värmlands län.

Jag vill vidare för fullständighetens skull erinra om att
regeringen vid fyra skilda tillfällen under perioden 20 april 1979-23 april
1980 med stöd av riksdagens bemyndigande fallat beslut om höjning av ramarna
för energibesparande åtgärder i befinllig bebyggelse med sammanlagt ca 470
milj. kr.

Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag
tidigare nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. Jag förordar atl fullmakten
för budgelåret 1980/81 tas upp med samma belopp. Denna bör få disponeras på
molsvarande villkor som gäller för innevarande budgetår,

2.6 Statsbudgeten budgetåren 1979/80 och 1980/81

2.6.1 Statsbudgetens inkomster budgetåren 1979180 och
1980/81, m. m.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 3 april 1980
lämnat beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1979/80 och
1980/81. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkels skrivelse (bilaga
2.3).

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling har de
antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället avgörande betydelse.
Riksrevisionsverket har i sin skrivelse framhållit atl de antaganden som legat
till grund för beräkningen av statsinkomsterna nu är särskilt osäkra beroende
pä atl något definitivt utfall för inkomståret 1978 ännu inte föreligger.
Verket har i sin beräkning utgått från all lönesumman ökade med 8,5% mellan
åren 1977 och 1978 och med 9,2% mellan åren 1978 och 1979. Detla innebär en
mindre nedjuslering av lönesummans tillväxt för båda åren jämfört med de
ökningsial som låg till grund för beräkningen i årels budgetproposition. För år
1980 utgår verket från en tillväxt i lönesumman på 11,3%, vilket ligger i linje
med det högre alternativ som presenterades i verkets beräkning i december 1979
saml det högre alternativ som chefen för ekonomidepartementet tidigare denna
dag presenierade vid sin anmä-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 61

lan av den reviderade finansplanen. I riksrevisionsverkets
decemberberäkning redovisades ett alternativ med en lägre utvecklingstakt för
lönesumman. För år 1981 har verket schablonmässigt satt ökningen till 8%.

Chefen för ekonomidepartementet har vid sin anmälan av den
reviderade finansplanen även presenterat en beräkning som utgår från en lägre
ökning av lönesumman åren 1980 och 1981. Som en förutsättning fördetia alternativ
angavs att de av regeringen presenterade ekonomisk-politiska åtgärderna för atl
underlätta avtalsförhandlingarna genomförs och att avtal sluts inom
samhällsekonomiskt acceptabla ramar. Jag ulgår i min beräkning av
statsbudgetens inkomster från detta senare alternaiiv.

Jag utgår i det följande i huvudsak från den nya
uppställning av statsbudgetens inkomster somjag begagnade mig av i ärels
budgetproposition. Jag vill även betona att jag av praktiska skäl följer denna
uppställning också då jag kommenterar det beräknade utfallet för innevarande
budgelår.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna under
inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m.m. till 58000 milj. kr. för budgeiårei 1979/80. Med hänsyn lill nyss berörda
överväganden om utvecklingen av lönesumman bör detta belopp justeras ned med
800 milj. kr. fill 57 200 milj. kr.

För budgetåret 1980/81 innebär verkets beräkning att
inkomsttiteln/vi/i-ka personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse
tas upp med 33604 milj. kr. Eftersom jag utgår från en annan utveckling av
lönesumman än verket bör dessa inkomster räknas ned med 3 633 milj. kr.
Inkomsttiteln bör därför föras upp med 29971 milj. kr. 1 jämförelse med min
beräkning i budgetpropositionen innebär detta att inkomsterna under inkomsttiteln
reviderats ned med 353 milj. kr. Jag vill i sammanhanget nämna att jag i
motsats till riksrevisionsverket inte räknar med någon höjning av den kommunala
utdebiteringen för år 1981. Det bör dock framhållas att en förändring av den
kommunala utdebiteringen har liten betydelse för statsbudgetens inkomster.

Beräkningarna av inkomsterna på huvudgruppen skatt på
inkomsi, realisationsvinst och rörelse baseras på förutsättningen av etl
oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskall för
budgetåret 1980/81. Enligt 12 § lagen (1947: 576) om slallig inkomstskatt skall
varje år beslämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga
inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår.
Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1980/81 skall vara detsamma
som under innevarande budgetårs senare hälft. 1 lagen (1979:502) om slorieken
av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1979/80 har
detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1979/80. För tiden den 1
juli-den 31 december 1980 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att
uttagsprocenten även för tiden den I januari-den 30 juni 1981 fastställs till
100. Förslag till lag härom har utarbetats inom budgetdeparlementet (bil. 2.7).

Under huvudgruppen lagstadgade socialavgifter beräknar
riksrevisions-6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 62

verkel inkomslerna till 31623 milj. kr. för budgetåret
1980/81. Med de uigångspunkter som jag har för utvecklingen av lönesumman
räknar jag ned verkets beräkning med totalt I 530 milj. kr. och för sålunda upp
huvudgruppen med 30093 milj. kr. Nedräkningen av inkomsterna under huvudgruppen
fördelar sig på flera inkomsttitlar. Jag går inle nu närmare in på var och en
av dessa justeringar utan hänvisar lill den sammanställning av mina samtliga
justeringar av verkets inkomstberäkning somjag senare kommer att redovisa.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln mervärdeskatt
till 38 100' milj. kr. för budgetåret 1980/81. Efter samråd med chefen för
ekonomidepartementet såvitt avser de faktorer som styr utvecklingen av
inkomslerna av mervärdeskatten föreslår jag att inkomsttiteln räknas ned med
800 milj.' kr. till 37 300 milj. kr. För innevarande budgetär ansluter jag mig
till verkets beräkning som uppgår lill 34000 milj. kr.

Jag övergår nu till frågan om bl.a. benämningen av två av
inkomsttit-j lama under rubriken skatter, nämligen rusdrycksförsaljningsmedel
av partihandelsbolag samt rusdrycksförsaljningsmedel av detaljhandelsbolag.
Riksrevisionsverket föreslår att dessa titlar fortsätiningsvis fär benämningen
AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott resp. Systembolaget AB:s
inlevererade överskott. Begreppet rusdrycker har utmönstrats ur
alkohollagstiftningen. Det är lämpligt att även anpassa inkomsttitlarnas
benämningar till detta faktum. Med de nuvarande benämningarna framgår dessutom
inte direkt var inkomsterna härrör ifrån. Riksrevisionsverkeis förslag till nya
benämningar är klargörande i detta avseende. Jag använder därför i min
redovisning av statens inkomster riksrevisionsverkets benämningar. Verket lar
däremot inte upp frågan om att flytta över berörda inkomsttitlar från gruppen
skatter till gruppen inkomster av slatens verksamhet dit bl. a. överskott frän
affärsdrivande verksamhet förs. Del finns i sig argument för alt föra de nu
behandlade inkomsttitlarna till såväl den ena som den andra gruppen. Vid en
samlad bedömning finner jag inte tillräckliga skäl för att göra en annorlunda
bedömning än den som verket gjort.

I budgetpropositionen förutskickade jag, efter samråd med
chefen för handelsdepartementet, att jag räknade med atl i
kompletteringspropositionen kunna föreslå en bruttoredovisning av inkomsterna
av den särskilda : beredskapsavgiflen för oljeprodukter. Efter ytterligare
överväganden finner jag dock atl såväl lekniska som prakliska skäl lalar för
alt en bruttoredovisning av dessa inkomster inte bör genomföras f. n. Jag
föreslår därför att inkomsterna under inkomsttiteln särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter förs upp med ett formellt belopp om 1 000 kr. vilket
överensstämmer med riksrevisionsverkets beräkningar.

Inkomsterna under inkomsttiteln förenade fabriksverkens
inlevererade överskott har av riksrevisionsverket beräknats till 46,7 milj. kr.
för budgetåret 1980/81. Regeringen har den 17 april 1980 medgivit aft
förenade

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 63

fabriksverken den 1 januari 1981 fär ändra sill
räkenskapsår från budgelår till kalenderår. Härigenom förlängs innevarande
räkenskapsår lill att omfalla liden I juli 1979-31 december 1980. Genom
omläggningen kommer tidpunkten för slutligt faslslällande av
verksamhelsresultaiel för första halvåret 1981 att skjulas till efter
budgelårsskiftet den 1 juli 1981. Härigenom kommer inleveransen alt förskjutas
på molsvarande säll. Som en följd härav förordar jag, efter samråd med chefen
för industridepartementet, alt inkomsttiteln för nästa budgetår förs upp med 35
milj. kr. vilket är 11,7 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverkei beräknat.
För innevarande budgetår ansluter jag mig emellertid till verkets beräkning.

Under inkomsttiteln slalens vattenfallsverks inlevererade
överskott har riksrevisionsverket beräknai inkomsterna till I 116 milj. kr. för
budgetårel 1979/80 och till 1451 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Den
senarelagda idrifttagningen av kärnkraftblocken Ringhals 3 och 4 samt block 1
och 2 i Forsmark har orsakats av den s. k. rådrumslagen och berättigar lill
ersällning av staten för merkostnaderna. För budgelåret 1979/80 har en preliminär
kompensalion utgått för förseningar i Ringhals i form av nedsatt krav på
inleverans av överskott. De slulliga merkostnaderna under de två här aktuella
budgetåren för förseningar av idrifttagningen av kärnkraftsblocken Ringhals 3
och 4 och av Forsmark I och 2 kan inte bestämmas förrän efter det att pågående
förhandlingar med Forsmarks Kraftgrupp AB i denna fräga har avslutals. 1
avvaktan därpå ansluter jag mig efler samråd med statsrådet Petri till
riksrevisionsverkets beräkningar av inkomslerna under denna inkomsttitel för
såväl budgetåret 1979/80 som budgetåret 1980/81. Jag återkommer i det följande
till denna fråga i min redogörelse för beräkningen av anslaget lill oförutsedda
ulgifter.

Riksrevisionsverkei har beräknat inkomster vid karolinska
sjukhuset lill ca 511 milj. kr, för budgetåret 1979/80 samt till ca 485 milj.
kr. för budgelåret 1980/81, Regeringen har nyligen i prop, 1979/80: 154 lagl
fram förslag till nylt drift- och investeringsavtal för karolinska sjukhuset. Till
följd härav ökar ersättningarna från Stockholms läns landstingskommun. Riksrevisionsverket
har inle kunnat beakta detta i sin inkomstberäkning. Efter samråd med
statsrådet Holm föreslår jag att inkomsttiteln för budgeiårei 1979/80 förs upp
med ca 557 milj. kr. vilket är 46 milj. kr. mer än riksrevisionsverket har
beräknat. Av samma skäl villjag även räkna upp inkomslerna för budgetårel
1980/81 med 26 milj. kr. till ca 511 milj. kr.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet finner jag
dessutom anledning att justera upp verkets beräkning av inkomster vid statens
vårdansialterför alkoholmissbrukare från 50000 kr. till lOOOOO kr. för såväl
budgetåret 1979/80 som 1980/81.

Riksrevisionsverket har i beräkningen av televerkets
avskrivningar för budgetåret 1980/81 tagit upp 1 154,7 milj. kr. Efter samråd
med chefen för kommunikalionsdepartementel beräknar jag alltfort televerkels
avskrivningar för budgetåret 1980/81 till 1 266,7 milj, kr,, dvs, samma belopp
som angavs i budgetpropositionen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:
150 64

Avslulningsvis vill jag även ta upp vissa frågor i
anslulning till inkomsttiteln slatliga pensionsavgifter, vilken är
nettoberäknad, Riksrevisionsverkei har beräknat inkomsterna under denna
inkomsttitel till I 883 milj. kr. för innevarande budgetår. För budgetåret
1980/81 har verkel räknat med alt liteln kommer att uppvisa ett underskott på
257 milj. kr. Beräkningarna ulgår från ett oförändrai lönekostnadspålägg om
39%. Förändringen i saldol förklaras främsl av att uppbördssystemet för vissa
avgifier från staten kommer att ändras den 1 juli 1980. Under det budgetår
under vilket omläggningen sker belastas inkomsttiteln med utgifterna för tre
halvår medan inkomslerna endast avser tvä halvår. Jag finner ingen anledning
atl avvika frän verkels bedömning såvitt gäller inkomsterna under förevarande
inkomsttitel.

Överskottet på inkomsttiteln för statliga pensionsavgifter
har ökat under senare år. Förändringar i saldol beror bl.a. på
arbetsgivaravgifternas utveckling och utbetalningarna av personalpensionsförmåner.
De senare är i sin tur beroende av de samordningsbeslämmdser som finns mellan
statlig och allmän pension. Beräkningsunderlaget för lönekostnadspåläggel sågs
över senast år 1975. Med hänsyn till vad jag nu anfört bör enligt min mening en
förnyad översyn av beräkningsunderlaget komma till stånd. Jag har för avsikt
atl senare begära regeringens bemyndigande att föranstalta härom.

Riksdagen har begärt (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391)
att regeringen vid riksmötet 1979/80 för riksdagen redovisar de undersökningar
som gjorts för alt finna en lösning på de problem som finns vid sjuk- och
föräldraledighet för anställd personal vid vissa forskningsprojekt.

I det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1979/80
(prop. 1978/ 79: 150 bil. 2) harjag redogjort för de möjligheter som finns att
undanröja eventuella anslagsmässiga olägenheter av onormal sjukfrånvaro. Det
kan vara lämpligl alt ytteriigare överväga de frågor som utbildningsutskottet
pekat på i samband med den översyn av beräkningsunderiaget för lönekostnadspålägget
somjag nyss aviserat.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte
nägon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna
från verkets beräkningar att inkomsterna räknas ned med 754 milj. kr, för
budgetåret 1979/80 och med 5 837 milj. kr, för budgetåret 1980/81 (tabell 10).
I jämförelse med beräkningen i budgetpropostionen innebär min reviderade beräkning
att inkomsterna för innevarande budgetår justerats ned med ca 1 337 milj. kr,
och för budgetåret 1980/81 att de räknats upp med ca 55 milj. kr. Jag beräknar
således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1979/80 till ca 134646 milj,
kr, och för budgetårel 1980/81 fill ca 148459 milj. kr, (labell 10),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av
statsbudgetens inkomster

(I OOO-lal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

800000'

46000

50

IIII Fysiska personers skalt på inkomsi"

realisationsvinst
och rörelse 1211 Folkpensionsavgifi 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231
Barnomsorgsavgifi 1241 Vuxenulbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, nello
1411 Mervärdeskatl 2115 Förenade fabriksverkens inlevererade

överskott

2613 Inkomsler vid karolinska sjukhusel

2614 Inkomsler vid slalens vårdanslaller
för alkoholmissbrukare

5112 Televerkets avskrivningar Summa förändring enligt
föredraganden

Summa inkomster

Riksrevi- Förändring

sionsverket enligt

(rev. be- föredragan-

räkning) den

>5800O0O0'

511 100

50

753950

135400117 134646167

Riksrevi-

Förändring

sionsverkei

enligi

(rev.
be-

föredragan-

räkning)

den

33 604000

-3633000

22429000

- 705000

3063000

- 563000

5 228000

- 178000

646000

- 26000

148000

- 58000

38 lOOOOO

- 800000

46 700

- 11700

485 254

+ 26000

50

+ 50

1 154 700

+ 112000

-5 836650

154 295786

148459136

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Avser inkomsttiteln (AI la) Skatt pä inkomsi och
förmögenhel samt socialförsäkringsavgifter m. m.

2.6.2 Statsbudgetens utgifter budgetåren 1979/80 och
1980/81 Ulgiftsanslag

I årets budgetproposition beräknade jag statsbudgetens
utgiftsanslag, dvs, bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i
disposition av röriiga krediter, lill 177 292 milj, kr, för budgetårel 1979/80.
Detta belopp är avrundat till jämna milj, kr, Åven fortsättningsvis i min redovisning
kommerjag att avrunda belopp på detta sätt. 1 nyss nämnda belopp ingick de i
propositionerna 1979/80:75 och 1979/80:101 upptagna anslagen på tilläggsbudget II. Riksdagen har sedermera beslutat i
dessa frägor. Genom riksdagsbeslut har ytterligare 44 milj, kr. anvisals uiöver
vad jag beräknade i budgetpropositionen (CU 1979/80:9, rskr 1979/80: 168 samt
NU 1979/ 80: 26, rskr 1979/80: 141), I del följande redovisar jag de
ytterligare propositioner med anslagskonsekvenser för innevarande budgetår som
lagts fram, I intet fall hade riksdagen fattat sina beslut före utgången av
mars 1980.

I prop. 1979/80: 79 har regeringen föreslagit att
Statsföretag AB får ett kapitaltillskott om totalt 941 milj. kr. för att täcka
förluster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen. Regeringen har
i prop. 1979/80: 125 begärt anslag på tilläggsbudget III för egentliga
statsutgifter om 463 milj. kr, I prop. 1979/80: 156 har regeringen föreslagit
att 37 milj. kr. anvisas för medelstillskott lill Datasaab AB, Slutligen har i
prop, 1979/80: 165 begärts att 26 milj. kr. anvisas som bidrag till Svenska
Varv AB för vissa personal-

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 66

kostnader. Sammanlagi har beslutats eller föreslagils
ulgiftsanslag för budgetårel 1979/80 om 178 801 milj. kr. 1 detta belopp ingår
anslaget till oförutsedda utgifter med 4 000 milj. kr. Exkl. detta anslag
uppgär således utgiftsanslagen lill 174 801 milj. kr.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 3 april 1980
överlämnat en beräkning över ulfallet av statens budget för innevarande
budgetår (bil. 2.2). Verkel har beräknat de totala statsutgifterna, exkl.
förändringar av anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter,
till 178 927 milj. kr. Därvid har verkel utgått från att anslaget lill
oförutsedda ulgifter inle kommer all belastas.

Verket har emellertid inte kunnal beakla alla nyss nämnda
riksdagsbeslut. Inte heller har kunnat beaktas vad som föreslås i
propositionerna 1979/80: 156 och 165. Om även riksdagsbesluten och dessa
propositioner tas med innebär verkels utgiftsprognos att utgiftsanslagen på
budgeten skulle belastas med 4226 milj. kr. merän totalbeloppet 174801 milj.
kr. för anvisade utgiftsanslag exkl. anslaget lill oföruisedda ulgifter. Della
lar sig uttryck i att förslagsanslag merbelaslas. Bortsett från vad jag nu
anfört har jag inga erinringar mol riksrevisionsverkeis beräkningar.

I budgetpropositionen upptogs de lotala statsutgifterna
för budgetåret 1980/81. exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i
disposilionen av rörliga krediter, till 201 773 milj, kr,

1 olika propositioner, som har förelagts riksdagen före
den I april 1980. och genom beslut som riksdagen har fattat fram till nämnda
dag har anslag tagits upp som innebär en utgiftsökning i förhållande lill
budgetpropositionen med 1 193 milj, kr. Regeringen har efler utgången av mars
1980 lagl fram prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m., prop. 1979/80:
166 om sjöfartspolitik m. m., prop. 1979/80: 167 om åtgärder mol
vattenförorening från fartyg, prop. 1979/80: 162 om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m., prop. 1979/80: 157 om Nordiska minislerrådets
kulturbudgel för år 1981 saml prop. 1979/80: 171 om Nordiska ministerrådels
allmänna budget för år 1981 m. m. Sammanlagi uppgår de anslagsbelopp som begärs
i de senare propositionerna till 3 371 milj. kr, uiöver vad som angavs i
budgetpropositionen. Jag återkommer inom kort med en hänvisning lill den bilaga
där nu nämnda propositioner m. m, redovisas.

1 budgetpropositionen upptogs anslaget lill oföruisedda
utgifter med 8000 milj. kr. för tilläggsbudgetar, forell anlal särskilda
propositioner, för merkostnader till följd av den uppskjutna laddningen av
vissa kärnkraftsaggregat samt för atl hålla en viss beredskap inom
arbetsmarknadspolitikens område. Eftersom förutsedda propositioner nu lagts
fram år del motiverat att räkna ned anslaget. Emellertid föranleder den redan
inträffade kraftiga prisutvecklingen under årets tre försia månader alt kostnaderna
för vissa priskänsliga anslag nu beräknas komma alt överstiga de anslag som
togs upp i budgelproposilionen med ca I miljard kr. I min beräkning av anslaget
lill oförutsedda utgifter har jag även beaktat effeklerna av de
punktskattehöjningar somjag lidigare aviserat.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 67

Med hänsyn lill vad jag anfört föreslår jag all anslaget
lill oförutsedda ulgifter förs upp med 6000 milj. kr. för nästa budgelår.
Beiräffande villkoren för belaslning av anslaget lill oföruisedda utgifter får
jag hänvisa till vad jag anförde i budgetpropositionen (prop. 1979/80: 100 bil.
21).

Anslaget
till räntor på statsskulden upptogs i budgetpropositionen för budgetåret
1980/81 lill 18000 milj. kr. Belastningen pä detta anslag är i huvudsak
beroende av budgetsaldot närmast föregående budgelår, men är även i nägon mån
beroende av budgetsaldot under det budgetär för vilket anslaget är anvisat.
Höjningen av räntenivån tillsammans med vissa andra förhållanden medför att
statsskuldräntorna för budgetåret 1980/81 torde komma att bli högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen. Jag har under hand inhämtat att
riksgäldskontoret numera beräknar alt statsskuldräntorna kommer alt uppgå till
19600 milj, kr. Anslaget lill räntor på statsskulden, m. m, bör följaktligen
las upp med detta belopp. De ändringar i staten för riksgäldsfonden som föranleds
härav torde få företas av finansutskottet.

Jag har
låtit upprätta en specifikation över föreslagna och beslutade
anslagsförändringar på statsbudgeten i förhällande lill budgelpropositionen
(bil. 2.5). Specifikationen täcker perioden fram lill ulgången av mars och de
övriga förslag som jag nyss nämnde särskilt. Pä grundval av dessa uppgifter
beråknar jag utgiftsanslagen inkl, anslaget till oföruisedda ulgifter för
budgetårel 1980/81 till 205937 milj, kr. Eventuella beslul i övrigl efler
utgången av mars 1980 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets budgelproposition beräknades medelsbehällningarna
pä reservations- och invesleringsanslag minska med 4 153 milj. kr. under
budgetårel 1979/80. 1 sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgelår
har riksrevisionsverket - mot bakgrund av nya uppgifter rörande myndighelernas
bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling - bedömi alt anslagsbehållningarna
kommer all minska med endasl 3 240 milj. kr. För en närmare redovisning
hänvisar jag lill riksrevisionsverkeis beräkningar för innevarande budgetår
(bil. 2.2). Efler samråd med chefen för industridepartementet räknar jag med
atl förbrukningen på vissa anslag lill stålindustrin blir ca 400 milj. kr.
lägre än vad riksrevisionsverket har angett. I övrigt harjag inga erinringar
mot verkels beräkning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 68

Tabell II. Beräknad
förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1979/80

(Milj. kr., ökning + . minskning-)

Anslags- Beräknad
förändring 1979-06-30- 1980-06-30

behållning 1979-06-30

Riksrevi-

Budget-

Riksrevi-

Föredra-

sionsverket

prop.

sionsverkei

ganden

(dec 1979)

1980

(ny beräkning)

Anslagsbehåll

ningar exkl.

avskrivningar 21543 -2553 -4 153 -3240 -2840

I budgetpropositionen underströk jag svärighelerna atl
göra en bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. För en närmare analys
härav får jag hänvisa fill vad jag då anförde (prop. 1979/80: 100 bil. 2 s.
44).

Anslagsbehållningarna inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhelsområde beräknas uppgå lill ca I 800 milj. kr. vid utgången av
budgelåret 1979/80. DeUa innebär en förbrukning med ca 1 300 milj. kr., vilkel
klart avviker frän tendenserna under tidigare är dä det i allmänhel sketl en
viss uppbyggnad. Förbrukningen under budgetåret 1979/80 är främst hänförbar
till anslaget till sysselsättningsskapande åtgärder. Sammantaget räknar jag
med atl en viss uppbyggnad av anslagsbehållningarna återigen kommeralt ske
under budgetåret 1980/81.

Tabell 12. Anslagsbehållningarna vid utgången av
budgetåren 1973/741979/80

(Miljarder kr., ökning +, minskning -)

Huvudlilel

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Ulfall

Ulfall

Ulfall

U Ifall

Ulfall

Utfall

Ber.
utfall

Arbelsmarknadsdeparlemenlel'

0.72=

0.46

1,08

1.44

1,49

3,10

1,77

(förändring
under budgetårel)

(+0,03)

(-0,26)

(+0,62)

(+0,.36)

(+0,05)

(+1,61)

(-1,33)

Induslrideparlemenlet'

0,55

0,53

0,70

2,11

7,31

8,21

6,51

(förändring
under budgetårel)

(-0,07)

(-0.02)

(+0,17)

(+1,41)

( + 5,20)

(+0,90)

(-1,70)

Övriga
huvudlillar

5,65

6.04

6,78

6,43

7,76

10.23

10,42

(förändring
under budgetårel)

(+0,84)

( + 0.39)

(+0,74)

(-0,35)

(+1,33)

( + 2.47)

(+0,19)

Summa

6,92

7,03

8,56

9,98

16,56

21,54

18,70

(förändring
under budgetåret)

(+0,81)

(+0.11)

(+1,52)

( + 1,42)

(+6,58)

(+4,90)

(-2,84)

' Anslagen till lokaliseringslån och statens hanlverks-
och induslrilånefond har samtliga är hänförts till

induslrideparlemenlet.

Molsvarande delar av dåvarande inrikesdepariemeniei.

Vid ingången av budgetåret 1979/80 låg
anslagsbehållningarna inom industridepartementets verksamhetsområde pä en
rekordhög nivå. En viss förbrukning av anslagsbehållningar förutses dock ske
under budgetåret 1979/80. Av de ca 6500 milj. kr. i anslagsbehållningar som har
beräknals återstå under denna huvudtitel vid slutet av innevarande budgetär
återfinns inemot 2 miljarder kr, på anslag till varvsnäringen och drygt I
miljard kr, pä lokaliseringslän, I övrigt fördelar sig behållningarna på ett
storl antal

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 69

anslag.
I årets budgelproposition räknade jag med en minskning av anslagsbehållningarna
med 2 miljarder kr. Jag framhöll därvid att den beräkningsmetod som tillämpats
för anslaget till oförutsedda ulgifter påverkade denna bedömning. De
särpropositioner som nu lagls fram och som i vissa fall medför utbetalningar
under ftera år kan bedömas leda lill en pålaglig ökning av
anslagsbehållningarna. Vidare förutses utbetalningarna under anslaget till
lokaliseringslån nu bli någol lägre än tidigare. Sammantaget beräknarjag atl
anslagsbehållningarna inom induslridepartemenlels verksamhelsområde under
nästa budgetär kommer alt öka med en halv miljard kr.

Anslagsbehållningarna
på övriga huvudtitlar återfinns på ett myckel stort anlal anslag. Som framgår
av tabell 12 har de ökal i stort setl varje budgetår t. o.m. 1978/79,
Budgetåren 1977/78 och l978/79är den uppnådda ökningstakten dock högre än
tidigare år. För innevarande budgelår beräknas anslagsbehållningarna bli i
slort sell oförändrade. Förbudgeiårei 1980/ 81 förulser jag en minskning av
anslagsbehållningarna med I miljard kr. Denna minskning är hänförbar till
anslaget lill energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet, 1 övrigl
beräknarjag sammantaget att anslagsbehållningarna kommer att bli oförändrade.

Tabell 13. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under budgelåret 1980/81

(Miljarder kr., ökning +, minskning -)

Huvudiitel

Beräknad a

behållning

1980-06-30

nslags-

Beräknad förändring 1980-06-30-1981-06-30

Budgetprop. 1980

Föredraganden

Arbelsmarknadsdeparlemenlel Induslrideparlemenlet
Övriga huvudlillar

Summa

1,77

6,.SI 10,42

18,70

0

Ö
-2

+ 1/2

+ 1/2 - 1

0

Mina
bedömningar leder således till att anslagsbehållningarna kommer att bli
oförändrade under budgetåret 1980/81. Jag vill dock framhålla att dessa
beräkningar mäste omges med belydande osäkerhelsmarginaler.

Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter budgetåren 1979180 och 1980181

Budgetutfallet
och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter hos riksgäldskontoret. vilka krediter enligt riksdagens
beslut ställs till förtogande för vissa myndigheter och bolag. 1 årets
budgetproposition antogs det disponerade beloppet komma att öka med 2 104 milj,
kr. under innevarande budgelår. Riksrevisionsverket beräknar nu ökningen till
1775 milj. kr. Härvid beräknas krediten

opaginerad Kontrollera mot PDF

avseende oljeberedskap komma alt ianspråktas med I 500
milj. kr. Den 28 februari i år har regeringen föreskrivit alt upphandling av
råolja med medel från den rörliga kredilen inle skall ske. Till följd härav
justerar jag ned ianspråktagandet med 400 milj. kr. jämfört med
riksrevisionsverkets beräkning.

För ett följande budgetår brukar en schablonmässigt
beräknad ökning av den röriiga krediten tas upp i förslaget till statsbudget. 1
budgetförslaget för budgetårel 1980/81 fann jag dock inte anledning att räkna
med någon ökad disposition av rörliga krediter bl. a. med hänsyn till att jag
då förutsäg att del ianspråklagande som avser oljeberedskap kunde väntas minska
och uppväga den ökning som i övrigt kunde förulses. Med beaklande av den
justering av den rörliga krediten för oljeberedskapen som jag nyss har
föreslagit för innevarande budgetår finner jag inte nu skäl atl räkna med någon
ytterligare minskning under budgetåret 1980/81, Det kan i detta sammanhang
lilläggas att en utredning har tillkallats med uppgift alt undersöka olika
alternativa ambitionsnivåer i fråga om oljelagringen. 1 övrigt har jag inte
funnit skäl att ändra min bedömning av ianspråktagandet av rörliga krediler.
Jag räknar följaklligen med atl förbrukningen kommer att öka med 400 milj. kr.
under nästa budgetär.

Summering av statsbudgetens ulgijier

1 det föregående har jag, utgående frän statsbudgeten för
budgetåret 19 79/80, redovisat såväl riksrevisionsverkets som min egen
bedömning av statsutgifterna under detta budgetår. Sammantaget innebär min
beräkning att statsutgifterna kommer alt uppgå till 183 242 milj. kr., vilket
är I 728 milj. kr. mindre än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1980 och
700 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket nu prognosticerar i sin
utfallsberäkning.

Tabell 14. Statsutgifterna budgetåren 1979/80-1980/81

(Milj.kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ulgiftsanslag Beräknad merbelastning på förslagsanslag
Förändringar i anslagsbehållningar Ändrad disposiiion av rörliga krediler

Summa siatsuigifier

Budgetprop.

Riksrevisionsverkei (ny ber ä kning)

F ö redraganden

Budgetprop.

Ny ber ä kning

177 292

174 701

174 801

201773

205 937

1421

4 226

4 226

4 153

3 240

2 840

2000

2 104

1775

1 375

400

184970

183942

183242

203773

206337

opaginerad Kontrollera mot PDF

För budgetårel 1980/8 1 beräknade jag i
budgetpropositionen de totala statsutgifterna till 203 773 milj. kr. De
jusleringar jag nyss presenterat innebär att utgifterna nu beräknas till 206
337 milj. kr. vilkel innebären uppräkning med 2 564 milj. kr sedan
budgelpropositionen. Av uppjusteringen härrör 4 164 milj. kr, från min
beräkning av utgiftsanslagen, varav 1 600 milj. kr, är hånförbart till ökade
slalsskuldränlor. Anslagsbehållningarna beräknas nu bli oförändrade vilket
innebär en nedjuslering av belastningen på budgeten med 2000 milj. kr. jämfört
med min tidigare beräkning. Härtill kommer en beräknad ökning av dispositioner
av rörliga krediter med 400 milj. kr, jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen.

2.6.3 Staisbudgelens saldo budgetciren 1979/80 och 1980/81

1 årets budgetproposition beräknades statsutgifterna för
budgetåret 1979180 till 185 miljarder kr. Den nu akluella beräkningen innebär
att utgifterna beräknas bli ca 1,7 miljard kr. lägre eller ca 183.2 miljarder
kr. Eftersom inkomsterna samtidigt reviderats ned blir budgetsaldot för budgetåret
1979/80 i stort sett detsamma som förutsägs i årets budgetproposition eller ca
48,6 miljarder kr.

Tabell 15. Utvecklingen av statsbudgetens saldo
1978/79-1980/81

(Miljarder
kr.)

1978/79 Utfall

1979/80

1980/81

Procenluell f ö r ä ndring

Budgetprop.

Ny ber ä kning

Budgetprop.

Nyber ä kning

Fr å n ul- Fr ä n ny befall 1978/79 r ä kning lill ny be- 1979/80 lill r ä kning nv ber ä kning 1979/80 1980/81

Inkomsler Ulgifter

Saldo

119,7 158,4

-38,7

136,0 185,0

-49,0

134,6 183.2

-48,6

148,4 203.8

-5S.4

148,4 206.3

-57,9

+ 12,5

+ 15,7

+ 8,0 + 11,0

Anm. I förändringslalen har effekterna av budgetreformen
räknals borl.

Utgiftema för budgetåret 1980/81 beräknades i
budgetpropositionen till 203,8 miljarder kr. Nu beräknar jag utgifterna till
206,3 miljarder kr. Ökningen förklaras bl. a. av ökade statsskuldränlor och en
ökad belastning på vissa priskänsliga anslag till följd av de prisstegringar
som inträffat under första kvartalet 1980. Statsinkomsterna näsla budgetär
uppskattas nu lill 148,4 miljarder kr. vilkel är i stort sett samma belopp som
jag räknade med i budgetpropositionen.

Enligt nuvarande beräkning förutses som framgår av tabell
15 inkomsterna öka med 12,5% frän budgetårel 1978/79 lill innevarande budgetår
och med 8,0% till budgetårel 1980/81. För ulgifterna blir dessa ökningstal
15,7% resp. 11,0%.

Sammanfattningsvis innebär beräkningama att
budgetunderskottet för budgetåret 1980/81 ökar med 2,5 miljarder kr. lill 57,9
miljarder kr. jämförl

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 72

med beräkningarna i budgetpropositionen. För innevarande
budgetår överensstämmer, somjag nyss nämnde, budgetunderskottet i stort med
beräkningarna i årets budgetproposition.

Till regeringsprotokollel i detta ärende bör fogas som
bilagor:

Långtidsbudget för perioden 1980/81 - 1984/85 (Bilaga 2.1)

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallel för
budgetåret 1979/80 (Bilaga 2.2)

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1980/ 81 (Bilaga 2.3)

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1980/81 (Bilaga 2.4)

Specifikation av anslagsförändringar i förhällande till
budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (Bilaga 2.5)

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetårel
1980/81 sedan budgetpropositionen (Bilaga 2.6)

Lagförslag (Bilaga 2.7)

Sammanfattning av riksrevisionsverkets översyn av organisation
och arbelsformer för revision vid revisionskontoren inom statsförvaltningen
jämte remissyttranden häröver (Bilaga 2.8)

Sammanfattning av promemorian Förvaltningsrevision inom
försvaret jämte remissyttranden häröver (Bilaga 2.9).

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen dels föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
allmänna riktlinjer för budgetregleringen somjag har förordat,

2.
godkänna vad
jag har anfört om riktlinjer för den kommunala ekonomin,

3.
antaga inom budgetdepartemenlet
upprättat förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i
preliminär skalt för budgetåret 1980/81,

4.
godkänna min
beräkning av statsbudgetens inkomster för budgelåret 1980/81 enligt den vid
detta protokoll fogade specifikationen,

5.
godkänna min
beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1980/81,

6.
godkänna min
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1980/81.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 73

7.
med ändring av
förslag i prop. 1979/80: 100 bil. 20 till Ränlor på statsskulden, m.m. för
budgelåret 1980/81 anvisa ell förslagsanslag av 19600000000 kr.,

8.
med ändring av
förslag i prop. 1979/80: 100 bil. 21 lill Oförutsedda ulgijier för budgetåret
1980/81 anvisa elt förslagsanslag av 6000000000 kr. att slå till regeringens
förtogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat,

9.
bemyndiga
regeringen att för budgeiårei 1980/81, om arbetsmarknadsläget kräver det,
besluta om utgifter i enlighet med vad jag har förordat intill ett sammanlagt
belopp av 2 500000000 kr.,

10. godkänna de riktlinjer för den statliga
redovisningsrevisionens

organisalion och bedrivande somjag har förordat,

dels

11. bereder riksdagen tillfälle att yttra sig över
vad jag har anfört om

en sammanslagning av tre inom arbetsmarknadspolitiken existe

rande fonder,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beiräffande

12.
utnyttjandet av
finansfullmakten,

13.
omprövning och
omprioritering, m, m.,

14.
avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförlusler,

15.
revision av
affärsverken,

16.
förvaltningsrevision
inom försvaret.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 2 74

Innehållsförteckning

1 Det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1980/81
I

1.1 Inledning
I

1.2
Tendenser i den
statliga budgetutvecklingen ......... I

1.3
Det reviderade
budgetförslaget .............................. ..... 7

Statsinkomsterna ..................................................... 7

Slaisulgifierna .......................................................... 7

Saidoutvecklingen ................................................... ..... 8

1.4
1980 års
långtidsbudget ........................................ ..... 9

1.5
Riktlinjer för
budgetpolitiken ..................................... ... 15

Uigångspunkter ...................................................... 15

Budgelpolitiska överväganden................................... .. 16

Budgelpolitiska riktlinjer på kortare sikt ................. 20

1.6 Riktlinjer
för den kommunala ekonomin 24

2 Särskilda frågor .............................................................. 34

2.1 Den statliga revisionsverksamheten ...................... .. 34

2.1.1
Inledning .............................................................. 34

2.1.2
Redovisningsrevision
........................................... 34

2.1.3
Förvaltningsrevision
inom försvaret ..................... 44

2.1.4
Vissa frågor
rörande revision av affärsverken......... 46

2.2
Omprövning och
omprioritering, m.m.......................... .. 47

2.3
Fondfinansiering
av vissa arbetsmarknadspolitiska utgifter ... 52

2.4
Avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförlusler ...... 55

2.5
Utnyttjande av
finansfullmakten, m, m....................... 56

2.6
Statsbudgeten
budgetåren 1979/80 och 1980/81 . .. 60

2.6.1 Statsbudgetens inkomster budgetåren
1979/80 och 1980/81,

m, m........................................................................ .. 60

2.6.2
Statsbudgetens
utgifter budgetåren 1979/80 och 1980/81 ... 65

2.6.3
Statsbudgetens
saldo budgetåren 1979/80 och 1980/81 71

3 Hemställan .................................................................... 72

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 Bilaga 2 75

Tabellförteckning

1 Skattekvolens utveckling i Sverige ................... 6

2 Statsbudgeten 1979/80-1980/81 ..................... 9

3 Statsinkomsternas utveckling 1974/75- 1984/85 ... ... II

4 Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85 ..... .. 11

5 Statsutgifternas utveckling 1974/75-1984/85, Konsumfion,
investeringar och transfereringar 12

6 Statsbudgetens utveckling 1980/81 -1984/85 ....... 14

7 Statens och socialförsäkringssektorns inkomster,
ulgifter och finansiella sparande 1980/81 -1984/85 14

8 Statens och socialförsäkringssektorns finansiella
sparandeunderskott i procent av BNP 15

9 Transfereringarna budgetårel 1980/81 ............... 19

10 Justering av riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster
65

11 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1979/80 68

12 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1973/74-1979

/80................................................................ 68

13 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1980/81 69

14 Statsutgifterna budgetåren 1979/80-1980/81 ..... 70

15 Utvecklingen av statsbudgetens saldo 1978/79-1980/81 71

Diagramförteckning

1 Statsutgifternas och statsinkomsternas reala
utveckling budgetåret 1964/65-1979/80 2

2 Statsutgifter och statsinkomster uttryckta som
andel av bruttonationalprodukten 3

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1

Reviderad nationalbudget 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1980

REVIDERAD NATIONALBUDGET 1980

Inledning

Den
reviderade nationalbudgeten för 1980' som härmed läggs fram är utarbetad inom
ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på
material som erhållils från fackdepartemenl och olika verk och institutioner.
Vidare har utredningsrådel hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för
naiionalbudgetens utformning och bedömningar,

Nationalbudgeten
består av tre delar. 1 den första delen, kapitel I, sammanfattar
ekonomidepartementel del ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra
delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen t. o, m, 1980 inom olika områden
mera i detalj, 1 den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en tänkbar
utveckling 1981 och 1982. Dessa kalkyler har utförts inom ekonomidepartementel.

Kapitlen 3 Utrikeshandeln,
6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna, 8 Industrins
lönsamhet, kostnader och priser och 10 Kreditmarknaden har sammanställts inom
konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor,
mineralbrotl och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett
bihang som följer efler kapitel 11 framgår även i tablåform vilka kapitel och
avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet.
Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets
och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen
av Sveriges ekonomi 1980 vilar pä ekonomidepartementet där arbetet med
nationalbudgeten letts av statssekreteraren Slen Westerberg och t, f.
departementsrådel Sune Davidsson.

'
Kalkylerna låstes för konjunklurinstituieis del den 10 april 1980, och för
ekonomidepartementets del den 19 april 1980.

I
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 150. Bil. l.l

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 2

1 Sammanfattande översikt'

l.l Den internationella konjunkturutvecklingen

Sedan den nuvarande omgången oljeprisstegringar började
mot slulel av 1978 har OPEC-ländernas ökningar av de officiella säljpriserna
(s. k. GSP-priser) på råolja ökal med i genomsnitl ca 130 %. Prisstegringarna
har skelt successivt under 1979 och 1980. 1 genomsnitt låg prisnivån 1979 45 %
över molsvarande nivå 1978. 1 den preliminära nationalbudgeten konstaterades
alt orsakerna lill båda oljekriserna under 1970-lalet främst får sökas, inle i
första hand i ekonomiska fakiorer, ulan i specifika politiska kriser, 1973-1974
som en följd av oktoberkriget, 1978- 1979 som en följd av de politiska omvälvningarna
i Iran. Efterfrågan och utbud av olja gav knappast i och för sig underlag för
en så dramatisk prisutveckling som faktiskt ägde rum under 1979. Den lotala
efterfrågan på råolja för slutlig förbrukning inom industriländerna var
oförändrad eller ökade någon procenl. Samiidigi ökade produklionen i världen
utanför Östeuropa och Kina med 4 %, från 46,5 miljoner fat per dag till 48,5
miljoner fat per dag 1979". En betydande lageruppbyggnad har således skett
molsvarande så myckel som 3-4 % av efterfrågan. Sifferunderlagel är myckel
osäkeri men lageruppbyggnaden under 1979 skulle således kunna motsvara ett helt
års förbrukningsökning.

Av produkiionsökningen på 1,9 miljoner fat per dag föll
0,9 miljoner fal på OPEC. Det 40-procentiga produktionsbortfallet i Iran
kompenserades av produktionsökningar i länder som Saudi-Arabien och Irak.
Totalt sett ökade OPEC-länderna produktionen med 3,1 %.

Relationerna mellan utbud och eflerträgan för direkl
användning skulle i och för sig inte ha givit underlag för en prisökning av den
slorlek som faktiskt ägt rum. Förklaringen är i stället all riskerna för slörre
produktionsbortfall och förväntningar om ytterligare prisstegringar hållit
uppe efterfrågan och därmed i sin tur givit underlag för ytterligare
prishöjningar. Den upplagring som ägt rum i industriländerna har medfört att
lagren i april 1980 torde ha legat bortåt 15% över normallagren.

Industriländernas efterfrågan på OPEC-olja blir lägre i år
än vad som var fallet 1979 motsvarande uppskattningsvis en minskning av
förbrukningen om 2 milj, fat per dag. Orsakerna till della är dels att
BNP-tillväxten i stort selt halveras, dels att den kraftiga lageruppbyggnaden
under Qolåret torde hålla lillbaka efterfrågan i år. Vidare kommer de gjorda
prishöjningarna på olja atl dämpa efterfrågan. Den lägre eflerfrågenivån har
redan gett sig till känna på så sätt att spotmarknadspriserna både på råolja
och raffinerade produkter sjunkit under årets början.

' 1 detta kapitel presenteras ekonomideparlementels
bedömning av del ekonomiska lägel och konjunklurulsiklerna. 1 de följande
kapitlen 2-11 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden. - I fal
= 0,137 ton = 0,159m'

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 3

De produklionsnedskärningar som gjorls resp. aviserats
hittills är, vid de gjorda antagandena om efterfrågan, knappasl tillräckliga
för att sänka utbudet så att oljepriserna förblir realt oförändrade. Av
avgörande betydelse är slorieken på Saudi-Arabiens produklion. Någon
utbudsminskning har ännu ej aviserats därifrån. Del läge som råder f. n. skulle
därför i och för sig knappast ge anledning till förvänlningar om stigande
oljepriser. Osäkerheten är emellertid slor på detta omräde. En medvelen
begränsning av utbudet eller nägon form av politisk kris skulle drastiskl kunna
förändra bilden. OECD-sekretarialet arbetar mer eller mindre schablonmässigt
med antagandet om ett oförändrat realt oljepris. Detta ger en prisökning på
råolja om drygt 60 % över 1979 ärs genomsnittsnivå molsvarande ett
genomsnittligt exportpris från OPEC om drygt 30 dollar per fat. Konjunkturinstitutet
räknar också med elt genomsnittligt exportpris på 30 dollar per fal i de länder
som svarar för importen till Sverige. Institutet räknar emellertid med ett
oförändrat nominellt pris i dollar under resten av året. Att prisnivån ändå
blir densamma som OECD-sekretarialet räknar med beror främst på
sammansättningen av den svenska importen.

Vad som kommer att hända i fråga om oljepriserna är av
avgörande belydelse för den internationella utvecklingen. Skulle inga mera
belydande oljeprisstegringar ske finns det förutsättningar för att
inflationslakten sä småningom kan börja avta. De omedelbara genomslagen på de
inhemska priserna frän oljeprisslegringarna tycks nu i stort sett ha ägt rum.
Under förutsätlning att den nuvarande höga nivån på infiationslaklen, ca 13 % i
OECD-länderna, inte ger upphov till kompenserande löne- och prisstegringar
borde möjligheter finnas att undvika en löne- och prisspiral av samma slag som
efter den förra oljekrisen vilkel då bidrog till läg tillväxt och kraftigt ökad
arbetslöshet. Förhållandet kan illustreras med följande tablå.

Internationella priser och arbetskraftskostnader

procentuella förändringar

1973

1974

1975

1978

1979

1980

Båoljepriser
i dollar

32

240

_2

1

45

61

Arbetskraftskostnad
per

producerad
enhet i dollar

17,5

14,5

20

17

10

8

Exportpriser
för bearbetade

varor i
dollar

17,5

22

13

15,5

13

10

Dessa siffror tyder på atl höjningen i det internationella
inflationstrycket blir mindre än efler den förra oljekrisen.

Elt relativt högt kapacilelsuinyiljande gör del svårt alt
få ner inflationen. Man kan nu konslalera att tillväxttakten i OECD-länderna
vid årsskiftet var starkare än vad som då ansågs troligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 4

Den privata konsumtionen fortsatte atl öka genom atl
hushållen minskade sparkvoten, den sparade andelen av inkomsterna. Den
utvecklingen förefaller att ha fortsatt in på 1980, främst i Förenta slalerna.

Även de privata investeringarna har ökal anmärkningsvärt
myckel, Della skulle i och för sig kunna sägas tyda på att företagens
förvänlningar om framliden var relativt positiva. Atl investeringarna ökade
beror också pä det relativt goda vinstlägel. Löneökningarna har hållits
lillbaka samlidigt som produktpriserna stigit. Lagerinvesteringarna bidrog till
atl hälla uppe aktiviteten under 1979 men della borde å andra sidan vara en
faktor som snarasl verkar återhållande på eflerfrågan under 1980. Med säkerhel
gäller delta upplagringen av olja och oljeprodukter.

De ökade oljekostnaderna försämrade OECD-ländernas
bytesbalans med ca 40 miljarder dollar 1979, De fortsatta oljeprisökningarna
under årel leder till att en ytteriigare försämring kan vänlas också i år. Ell
samlat underskott på 60 miljarder dollar förefaller iroligl. Delta underskott
är dock jämnare fördelat än vid den förra oljekrisen 1973-1974. OPEC-ländernas
överskott beräknas bli närmare 100 miljarder dollar.

Omsorgen
om prisstabiliteten och bytesbalanserna har emellerlid lell lill en skärpning
av penning- och kreditpolitiken i flertalel OECD-länder. Särskilt märkbar är
skärpningen i Förenta staterna där räntenivån nätt ca 20 %. De i utgångsläget
stora budgetunderskotten har också medfört en åtstramning av finanspolitiken.
Man kan diskutera när och i vilken omfattning detla leder till en avmattning i
tillväxten och till en avsaklning i inflationstakterna men en avböjande profil
över året har här ansetts trolig. Vad gäller tillväxttakten torde den dock
fortfarande vara svagt posiliv under andra halvåret 1980 i Västeuropa men negaliv
i Förenta staterna. För året som helhet ger detta en BNP-tillväxt på över 1 %
för OECD-området. Världshandeln kan med beaklande av de tendenser som redan kan
skönjas och med den givna tillväxtsiffran förutses uppgå till över 4 %.
Priserna för bearbetade varor i internationell handel lorde komma att stiga med
ca 10 % vilket är ungefär i nivå med konsumentprisökningarna. Hur den
internationella bilden kan te sig bortom det innevarande årel diskuteras nägot
i avsnitt 1.4 och kapitel 11,

1.2 Tillbakablick på den svenska utvecklingen

1 Qol uppnåddes den högsta tillväxttakten sedan 1974, 3,8
%. Detta ligger klart över den långsiktiga kapacitetstillväxten vilket innebär
alt kapacitetsutnyttjandet fortsatte att stiga under 1979, Man kan dock konstatera
atl tillväxten blev avsevärt lägre än vad som förutsågs i den reviderade
nationalbudgeten för ett år sedan då en BNP-ökning på 5 % ansågs möjlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

Bidrag
till BNP-lillväxlen 1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enl.
reviderad nationalbudget 1979

Enl. reviderad
nationalbudget 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inhemsk
eflerfrågan Netloeflerfrågan från ullandel

Summa BNP-ökning

5,2 -0,1

5,1

5.1

-1,3

3,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
inhemska eflerträgan blev totalt selt ungefär så stor som prognoserades. Trots
att exporten till följd av den snabbare marknadstillväxten blev större än
väntal ökade imporlen så mycket mera atl nettot av export och import blev sämre
än väntat.

Oljan
spelar här naturiiglvis en viss roll. Alt oljeimporten blev högre än väntal
1979 förklarar emellerlid bara en del av den högre importtillväxlen.' Det
avgörande är att den svenska ekonomin visade sig ha en ovänlat hög
importbenägenhet. Beräkningarna i utrikeshandelskapitlet visar atl företagen
höjt sina relativa priser på exportmarknaden. Det förefaller högst troligt att
delsamma gäller den importkonkurrerande industrin.

Förutom
att förskjulningar i efterfrågesammansättningen kan förklara en del av
importökningen bör huvuddelen av förklaringen ligga i höjda relativa priser pä
svenskproducerade varor. Företagen synes ha varit mera angelägna att återställa
sina vinstmarginaler framför atl genom en återhållsam prispolitik vinna
volymer. Det kan diskuteras vad detta beror på men den osäkerhet om framtiden
som oljekrisen och dess följdverkningar skapade spelade förmodligen en viss
roll.

Tabell t: 1 BNP från produktions- och användningssidan
1978-1980

Årlig
procenluell volymförändring

opaginerad Kontrollera mot PDF

BNP från
produktionssidan därav: varuproduklion Ijänsteproduklion

BNP fr å n anv ä ndningssidan

2,1

3,8

3,6

1,7

4,2

4,3

2,4

3,4

3,0

3,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Industriinvesteringarna
ökade inte 1979. En viktig faktor bakom den begränsade ulbyggnaden synes vara
att företagen haft stigande svårigheter alt rekrytera personal. I
konjunkturbarometrarna redovisade ett stigande antal förelag att de hade
rekryteringssvårigheter. Frän det att eflerfrågan på den svenska industrins
produkter började stiga efter devalveringen hösten 1977 kunde denna tillgodoses
under den första tiden genom utförsäljning frän lager samt genom ett högre
utnyttjande av den befintliga

' Eflersom resonemangel gäller den volymmässiga tillväxten
kommer oljeprishöjningarna inle in i bilden.

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Tabell 1: 2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av
BNP föregående år 1977-1980

1975 års priser

1977

1978

1979

1980

Privat
konsumlion

-0.5

-0.4

1,3

0,9

Slallig
konsumlion

0,1

0

0,2

0

Kommunal
konsumtion

0.6

0.9

0,8

0,8

Brulloinveslering

-0,6

-1,3

1,0

1,0

Lagerinveslering

-3,4

-1,1

1,8

0,7

Summa
inhemsk eftertVågan

-3,8

-1,9

5,1

3,4

Neltoeflerfrågan
från ullandel'

1,3

4.3

-1,3

0,3

Summa
BNP-förändring

-2,5

2.4

3,8

3,7

' Export av varor och Ijänsler ./. imporl av varor och
ijänster. Källor: Siaiisiiska centralbyrån och beräkningar utförda inom
ekonomidepartemenlet.

kapaciteten. I början av 1979 krävde emellertid den ökade
efterfrågan atl företagen rekryterade mer personal. Induslrisysselsällningen
började sliga. 1 samband härmed har de kapacitetsbegränsningar som
rekryterings-svärigheterna utgör blivit fullt märkbara.

En ökad löneglidning kunde ha varit en naturlig följd av
rekryteringssvårigheterna. Tillgänglig statistik visar emellertid att denna
inte ökat under 1979. Därmed skulle motivet atl förbättra vinsterna i praktiken
övervägt. Den förhållandevis låga löneglidningen,kan också till någon del bero
av att prispolitiken verkat återhållande. Ett siarkt sug efter arbetskraft
från den offentliga sektorn kan också ha spelat en viss roll för näringslivets
rekryleringssvårigheter. Enligt statistiska centralbyråns industriproduktionsindex
har produktionen vuxit avsevärt, närmare 7 %, Enligt konjunkturinstitutets
beräkningar, där den redovisade efterfrågan beaktats, skulle
produkiionsökningen ha stannat vid ca 5,5 %, Della innebär också att
produktiviteten, produktionsökningen per timme, vuxit långsammare, 7 % mot 8,5
%. Även en produktivitetsökning pä 7 % är kraftig jämfört med vad som varit
fallet de senasle åren men når inle upp lill vad som skulle ha kunnat förväntas
vid en jämförelse med tidigare konjunkturuppgångar och med beaktande av det
låga kapacitetsutnytijandet vid ingången till uppsvingsfasen.

1 rent fysisk bemärkelse uigjorde oljetillgången inte
någon restriktion på den svenska tillväxten under 1979. Den redovisade
oljeförbmkningen ökade med 3 % medan den totalt lillgängliga volymen ökade
betydligt snabbare. Mer än hälften av den ökade tillförseln till den svenska
marknaden tycks därmed ha lagrats i någon form. Den stora tillförseln under
1979 har återverkningar på bedömningen av oljeimporten i år. Det viktigaste som
hänt på oljeområdet har varit prisutvecklingen. Föl-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 7

jande tablå anger ra«/yVprisslegringarnas sloriek, dels
inlernalionellt, dels för den svenska importen (proc. förändringl.

OPEC:s

OECD:s

Exportpris

Svenskl

exportpris

imporlpris

i länder som

imporlpris.

dollar per fal

dollar per fal

exporterar lill Sverige, dollar per fal

svenska kronor per lon

1979

45

36

45,5

35

1980

61

64

56,5

53.5

Konjunkturinstitutet anger för 1980 en prisökning på 53,5
%, Den huvudsakliga förklaringen till alt importprisema till Sverige siiger
långsammare än vad OECD-sekretarialet räknal med är den annorlunda importsammansättningen.
Betydande förskjutningar har skett i denna där bl.a, viktiga långsiktiga
kontrakt spelar en roll. Konjunkturinslilutel antar ett oförändrat nominellt
pris under resten av året räknal från mars månad. Tillämpas ett antagande om en
oförändrad realprisnivå blir prisuppgången ungefär 55 %.

På petroleumprodukter steg priserna mellan årsgenomsnitten
med ca 78 %. Från 1979 års början till dess slut är del en uppgång med 100 %.
Spotmarknadspriserna sjönk i början av året. Konjunkturinstitutet räknar med
ett fall under resten av året. Även med en sådan utveckling kommer
genomsnittsnivån för importpriserna att ligga drygt 10 % över 1979 års läge.

Oljeprisstegringarna under 1979 utgjorde i sig en
terms-of-trade-förlust motsvarande 2,1 % av BNP. Denna terms-of-trade-förlust
motvägdes i någon mån av att prisökningarna också var kraftiga på den olja vi
reexpor-terar. Netto utgjorde oljans prisstegringar en terms-of-trade-förlust
på 1,8 % av BNP, Om hänsyn även tas till den beräknade ulvecklingen under 1980
blir denna föriust 3 % av BNP.

Prisstegringarna på råolja och petroleumprodukter
motsvarade sedan hänsyn tagits till reexporten en belastning på handelsbalansen
om 8,5 miljarder kr. Eftersom den del av den lotala handelsbalansförsämringen
som hänför sig lill priserna stannade vid ca 4 miljarder kr,, se labell 1:3,
innebär detta att oljepriserna delvis motvägdes av exportprisutvecklingen på
övriga varor.

För råvarorna var marknadssituationen sådan att betydande
prishöjningar kunde tas ut. Detla gäller särskilt för skogsprodukterna.
Exportpriserna på råvaror torde ha stigit med drygt 20 %, Det största bidraget
till nettot mellan export- och importpriser har kommit från de bearbetade
varorna som också svarar för huvuddelen av utrikeshandeln. Återspeglingen av
relativprishöjningarna är den terms-of-trade-vinst på 2,5 miljarder kr, som
framgår av tabell 1:3,

Den försämring av handelsbalansen som oljeprishöjningarna medförde

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Tabell 1:3 Förändring av handels- och bytesbalansen 1979

Miljarder kr. (Siffrorna är avrundade)

Prisförändring

Volymförändring

Summa

Export

Råolja och oljeprodukler Bearbetade varor, exkl. fartyg
Övrigl, bl.a. råvaror

1,5

8,5 3,5

0

7

- 0,5

1,5 15,5 3

Summa
export

13,5

6,5

20

Import

Råolja och oljeprodukler Bearbelade varor, exkl. fartyg
Övrigl, bl. a. råvaror

9,5 6

2

2 9 1,5

11,5

15

3,5

Summa
imporl

17.5

12.5

30

Handelsbalans

Tjänsler
och transfereringar

- 4

- 6

-10 - 1

Bytesbalans

-

-

-//

motverkades
således av prisvinster på råvaror och bearbetade varor. Därvid får dock
observeras att denna vinst för de bearbelade varorna motverkas av de reala
andelsförlusterna på hemma- och exportmarknad. Att handeln med råvaror inte ger
nägot tillskott till handelsbalansen frän volymsidan beror bl.a. på de
kapacitetsbegränsningar som närmare diskuteras i kapitlen 3 och 4.

De
samlade terms-of-trade-föriusterna utgör enligt nationalräkenskaperna 3 %
motsvarande drygt 3,5 miljarder kr, 1 relation till BNP utgör detta 1 %. Den
reala bruttonationalinkomsten ökade därmed 2,8 % (BNP justerad för
netlofaktorinkomster från utlandet samt terms-of-trade-effek-ter). Någon
statistik över fördelningen av den reala bmttonalionalinkom-sten förekommer
inte men en mycket grov överslagsmässig beräkning anger att medan
realinkomstökningar förekom hos hushåll och företag har den offentliga sektorn
fått vidkännas en minskning. En finansiell återspegling av detta förhållande
utgör det ökande budgetunderskottet.

Hushållens
totalt disponibla inkomster steg med 9,7 % efter skatt. Prisstegringstakten
var snabb under loppet av året men mellan årsgenomsnitten stannade den vid 7
%, De realt disponibla inkomsterna ökade därigenom med 2,6 %. Efter konsumtionsminskningarna
under 1977 och 1978 fanns en önskan hos hushållen att återställa
konsumtionsnivån. Konsumtionsökningen blev därmed snabb i början av årel. Den
lätta kreditmarknaden bidrog härtill.

Under
sommaren skärptes kreditpolitiken bl. a, av externa balansskäl och
uppläningsmöjligheterna för hushållen begränsades. Den stigande in-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 9

flationstaklen dämpade ocksä realinkomsterna. Den
osäkerhel som oljekrisen skapade kan också ha bidragil till all sparkvoten
ökade under andra halvårel. För hela 1979 sleg konsumtionen med 2,3 %, realt
setl. Sparkvoten steg därmed något räknal på helåret.

Priserna steg med 9,7 % mellan december 1978 och december
1979. Häri är då ej de under andra hälften av december beslutade höjningarna av
bensin- och oljepriserna, ej heller den höjda energibeskattningen inräknade.
Den senasl tillgängliga siffran, för mars månad 1980, uppgår lill 13,6 % pä
12-mänadersbasis. I kapitel 6 anges hur de inträffade prisstegringarna kan
delas upp på bakomliggande faktorer.

Det är av intresse all någol försöka urskilja del
internationella inslaget i uppgången i inflationstakt. Följande tablå, vilken
anknyter till konjunklurinsiilulels beräkningar, kan ge en viss vägledning.

1978 1979

KPl, toialt dec.-dec. 7,5 9,7

därav; inlernationellt

bestämda priser 1,8 3,9

bostadspriser 1,1 2,3

Imporlprisernas viktiga roll när det gäller den svenska
infiationstakten framgår också av atl mot slutet av 1978 läg importprisernas
ökning på ca 3 % räknat pä en 12-månadersperiod medan motsvarande tal i slutet
av 1979 låg på ca 25 %.

Bostadsprisernas uppgång hänför sig till betydande del
lill återverkningar från den internationella ulvecklingen i så måtto alt den
skärpning av penningpolitiken som skett i flera länder i inflationsbekämpande
syfte inneburil omfattande räntehöjningar. Vårt internationella beroende gör
att en följsamhel mol den utländska räntenivån är nödvändig och detta återspeglar
sig främsl i en stegring av räntekostnaden i egnahem. Denna post bidrog ca 1,5
procentenheter till uppgången i bostadspriserna.

Den kommunala konsumtionsökningen beräknas f.n. ha varit
4,5% 1979. Kommunerna ökade sin sysselsättning med ca 50000 personer och
svarade dårmed för den snabbaste sysselsättningsökningen i hela ekonomin.
Trots den betydande konsumtionsökningen översteg kommunernas inkomster deras
utgifter så att ett finansiellt överskott på 2,8 miljarder kr, uppstod.

Industriinvesteringarna var oförändrade i fjol. Tidigare
under året angav företagen planer som tydde på investeringsökningar i
storleksordningen 5-10% men de tycks ha skjutit på dessa planer lill in pä
1980, Den osäkerhet som oljekrisen skapade var sannolikl en bidragande orsak.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 10

Bosiadsinvesleringarna ökade med 2,4 % i volym. Uppgången
hänför sig hell lill ömbyggnadsinvesieringarna medan anlalet påbörjade nya lägenheler
minskade något. En viklig faktor i sammanhanget är de obalanser på
byggarbelsmarknaden som blev lydligl märkbara under fiolåret.

Den sedan flera är pågående minskningen av lagren upphörde
i slort sett. Della molsvarade närmare 2 procentenheter av BNP-tillväxten. Inom
industrin fortsatte emellerlid lagerminskningen medan en inle oväsentlig
lagerökning kom lill stånd inom handeln.

Totalt steg den inhemska eflerträgan i form av fasla
investeringar och konsumlion med 3,3 %. 1978 minskade denna eflerfrågan med 0,8
%, Den helt dominerande delen av ökningen svarade investeringarna för. Inräknas
även lagerförändringen sleg den inhemska eftertVågan med inte mindre än 5,3 %. Samtidigt
som detla förde upp kapacilelsutnyltjandel i ekonomin aktualiserades ocksä de
problem som sammanhänger med begränsningar av kapaciteten.

1.3 Utsikter för 1980

Som framgår av del internationella avsnittet har
produktionstillväxten i OECD-länderna visat sig fortfarande ha en betydande
kraft. Även om det finns drag i den ekonomiska utvecklingen som efterhand
verkar dämpande på tillväxttakten, och även om åtstramningen av penning- och
finanspolitiken börjar verka, torde BNP-tillväxten inom OECD för 1980 som
helhet överstiga 1 %. De mest pessimistiska bedömningar som gjordes omkring
årsskiftet, under inflytande av de upprepade oljeprishöjningarna, har därmed
inte omedelbar aktualitet.

En viktig fråga när det gäller atl bedöma vad som kan
tänkas ske under 1980 är frågan var vi befinner oss f. n., dvs. vilka är
tendenserna i det nu aktuella skeendet. Detta kan uttryckas så att det gäller
atl göra prognoser för den just förflutna perioden. Erfarenheten visar att just
detta är bland de svåraste prognosproblemen samtidigt som det kan vara
avgörande för den ekonomiska politikens uppläggning.

En avgörande fråga är vilken lönekostnad som är atl räkna
med för 1980, I likhet med vad som tillämpades i den preliminära
nationalbudgeten har ekonomidepartementets kalkyler baserats pä det lägre av de
två löneökningsalternativ som konjunkturinstitutet redovisar i kapitel 6. Det
innebär en ökning av direkt utgående lön på 7,5 % för 1980. Inräknas även ökade
socialförsäkringsavgifter blir kostnadsökningen drygt 8 %.

I de ireårskalkyler som i likhet med de närmasl föregående
åren redovisas i den reviderade nationalbudgeten har närmare analyserats vad
olika löneökningstakter kan innebära, där hänsyn även tagits till konsekvenserna
bortom det innevarande året. För 1980 har här, i likhet med konjunkturinstitutet,
endast mera begränsade skillnader i ekonomisk utveckling som följd av olika
löneutfall beaktats.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bilaga l.l Reviderad nationalbudget 11

Enligi koniunkturinstitutets bedömningar skulle
marknadstillväxlen för svenska bearbetade varor uppgå till 5 % i år i
OECD-området. Om det skall bli möjligt all uppnå en exportökning åtminslone i
nivå härmed beror av exportprisutvecklingcn relativt till konkurrenterna. Den
angivna löne-koslnadsökningen ger, vid en produktionsökning på ca 4,5 % per
timme, en ökning av arbetskraftskostnaden per producerad enhet om ca 4 %. I
jämförelse med flertalet viktiga konkurrenlländer medför del som framgår av
avsnitt l-l en konkurrenskraftsförbättring. De kraftiga oljeprishöjningarna
medför dock att råvaror, insalsvaror och bränslen blivit avsevärl fördyrade.
Den rörliga styckkostnaden siiger betydligt mera än vad enbart arbetskostnaden
skulle ge anledning förmoda. Del innebär all vinstmarginalerna i är snarast
skulle förbli oförändrade. Därmed ligger vinstnivån enligt vad som sägs i
kapitel 8 ungefär i nivå med lägkonjunkturåren 1971 och 1972. Det är en viktig
fråga om detta är en tillräcklig vinstnivå för alt åstadkomma den
kapacitetsutbyggnad inom den konkurrensutsatta sektorn som är nödvändig för
att på sikl komma tillrätta med bytesbalansunderskotten. I treårskalkylerna
anges en tänkbar väg för att åstadkomma en sädan utveckling samtidigt som
inflationen kan hållas nere och en viss konsumtionsökning blir möjlig.

Här har förulsälts en viss begränsad relativprissänkning
1980. Med erfarenheterna från 1979 i minne finns det anledning fräga sig om ell
sådanl prissätlningsbeteende är troligt. Atl detta här förutsätts ske baserar
sig på följande faktorer. Genom de marginalförbättringar som ägde rum 1978 och
1979 har de mest akuta behoven tillgodosetts. Vidare finns det underiag som
indikerar att en sådan prisanpassning är på väg. I kapitel 3 redovisar
konjunkturinstitutet en fortsatt relativprisuppgång för de bearbetade varorna
under andra halvåret 1979. Detta baseras på den registrerade utrikeshandeln.
Om man emellertid studerar statistiska centralbyråns månatliga export- och
importprisindex för den viktigaste gruppen bearbelade varor,
verkstadsprodukterna, finner man en nägot annorlunda bild. I denna statistik
är inslaget av noteringspriser slörre varför prisförändringar torde visa sig
snabbare än i den reguljära utrikeshandelsstatistiken. Om man använder
relationen mellan export- och importpriser som ett mått pä relativ
prisutveckling finner man ingen relativprisuppgång under andra halvårel 1979.
Detta skulle kunna tyda på att någon sådan inte pågår f, n.

Här har följaklligen förutsatts att detta inte heller sker
under 1980 utan istället att en svag relativprissänkning görs. Detta betyder
att exporttillväxlen totalt sett skulle bli 6%'. Här ingår då en snabbare
ökning av exporten av bearbetade varor lill länderna ulanför än inom OECD-områdel,
bl, a. OPEC-länderna, samt en fortsatt svag råvaruexport till följd av
kapacitetsbegränsningar.

Med nationalräkenskapernas beräkningsmetoder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under de tre första månaderna i år har exporten
värdemässigt ökat med 27%, Del är svårt atl uppskatta vad delta utgör omräknat
i volymtal men det är klart att det är en väsentligt snabbare ökning än vad som
här angivits för helåret.

Skulle exporten i år öka med 6% innebär detta i praktiken
att tillväxten böjer av och blir negativ mot slutet av året, se diagram 1:1,

Industrins investeringsplaner är mycket expansiva.
Konjunkturinslilutel har tolkat investeringsenkäten från februari så att
investeringarna skulle öka med 15% i volym. Detta kan synas vara en betydande
ökning men samtidigt måste man ta i beaktande atl invesleringsnivån fallit
kraftigt. Även konjunkturbarometern anger en inle oväsenllig kapacitetsökning.
Den angivna investeringsökningen fär anses vara fullt möjligt mot bakgrund av
den lönsamhetsförbättring som skett.

Huruvida den svenska kapitalvamindustrin har kapacitet för
alt tillgodose en sådan efterfrågeökning är mera ovisst. Det synes sannolikl
att en inte oväsentlig del läcker ut i form av import.

En exportökning på 6% ger i kombination med en inhemsk
ökning av efterfrågan på industrivaror pä 3,5 % en ökning av
industriproduktionen pä ca 4,5 %. På tre år har då industriproduktionen ökat
med närmare 10% och har efter sex år knappt kommit ifatt 1974 års nivå. Detta
anger vidden av de problem som den förra oljekrisen och kostnadskrisen 1975 och
1976 förorsakade. Det ger en bild av de problem som ekonomin hamnade i när
pris-och kostnadsutvecklingen kom ur kurs.

Med 4,5% i produktionsökning och över 4% i
produktivitetsökning skulle industrisysselsättningen öka obetydligt från 1979,
Den kapacitetsökning som sker under 1980 är inle lillräcklig för att kunna få
ner bytesbalansunderskotlet.

Diagram 1:1 Export 1970-1980

1975 ärs priser. Säsongrensade siffror, halvårsvis

50 000

30000

opaginerad Kontrollera mot PDF

J___ L

IIIII

1970 1971
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 13

I föregående avsnitt påvisades hur den inlernationella
inflationsupp-gången medverkat lill all öka inflationstakten också i den
svenska ekonomin. Hitlills i år har konsumentpriserna stigit med 5,6%. Detla
tillsammans med den successivt stigande inflationstakten under 1979 gör atl om
konsumentprisindex skulle ligga kvar på mars månads nivå under resten av årel
skulle genomsnittet för 1980 ligga ca 10,5 % över 1979 års nivå.

Här har antagils atl del av regeringen beslutade
prisstoppet 1. o. m. den 9 maj blir rådande hela årel. Denna förutsättning är
kopplad till det lägre räkneexemplet för löneutvecklingen. Prisstoppet gör atl
de annars akluella höjningarna av jordbrukspriserna och hyrorna faller bort.
Däremot mäste vissa inlernationella prishöjningar släppas igenom. Skulle
dessutom, vilket ej har förutsatts här, slörre oljeprisstegringar inträffa
måsle detta få genomslag även pä den svenska prisutvecklingen.

Med dessa förutsättningar kan inflationen under loppet av
1980 stanna vid ca 8%,. Det innebär en mycket låg årstakt mot slulel av årel.

Mellan årsgenomsnitten biir emellertid ökningen högre, ca
11,5 %. Även 1980 torde dock ett fenomen vara aktuellt som kunnal märkas
lidigare år när inflationslrycket varit starkt, l.ex. 1979, Då ändrade
hushållen sin konsumlionssammansältning bort frän varor med snabb prisstegring.
Eftersom konsumentprisindex beräknas utifrån en fast
konsumtionssamman-sätlning skapar sig härigenom den enskilde konsumenten ett
realinkomsi-utrymme som inte till fullo beaktas vid deflalering med
konsumentprisindex. Konjunkturinstitutet har beräknat alt delta bidrar lill
att höja disponibelinkomsten med ca 0,5 procentenheter för 1980. Med hänsyn
tagen härtill skulle de realt disponibla inkomsterna för hushållen kunna öka
med ca 1,5 %. Det kan noteras att vid del högre räkneexemplet för löneutvecklingen
blir disponibelinkomstökningen endast marginellt större. Visserligen skulle
löneökningen blir större men ä andra sidan blir inflationen betydligt snabbare,
ca 10,5% under loppet av året. Disponibelinkomsten skulle således bli något högre
men till priset av högre inflation.

Reallönen efter skatt för samtliga löntagare beräknas vid
den lägre löneutvecklingen bli något negativ, ca 0,5%, Häri ingår då en viss
sysselsättningsökning så att reallönesänkningen, räknad per timme blir 1,5%.

Pensionssumman ökar realt sett med 5,5%. Denna ökning
omfallar då effeklen av såväl det ökade antalet pensioner som den stigande
inkomsien per pensionär. Realinkomstökningen för den enskilde pensionären blir
därmed lägre. Inte desto mindre är det fråga om en betydande skillnad mellan
realinkomstulvecklingen för löntagare och för pensionärer. De disponibla
inkomsterna skulle således ge en konsumtionsökning på ca 1,5% vid en
fömtsättning om oförändrad sparkvot. Man kan anföra skäl både för en ökande och
en stigande sparkvot. Det är här främst förväntningarna om inflalionstaki och
arbetsmarknadsläge som är av intresse. Här har antagits en praktiskt taget
oförändrad sparkvot. Det innebär att konsumtionsökningen också skulle bli
ungefär 1,5%. De uppgifter över delalj-

opaginerad Kontrollera mot PDF

handelsförsäljning som hillills föreligger lalar inle emot
en konsumlionslill-växi av denna slorlek.

I lidigare nalionalbudgeler har den långsikliga trenden
för den offentliga seklorns ulgifter redovisals. Denna tillväxt har legat
mellan 6 och 7% per år. I den preliminära nationalbudgeten angavs uigiftslakien
lill 3,5% för 1980. Av kapitel 9 framgår all molsvarande beräkning enligt det
reviderade budgetförslaget skulle uppgå till 4,5%. Den högre ökningstakten
förklaras främst av all ränteläget driver upp ränteutgifterna på statsskulden.

Inom den offenlliga konsumtionen är det den kommunala som
dels är störst, dels expanderar snabbast Ökningslaklen beräknas uppgå till 4%,
Eftersom anlalel beredskapsarbelen minskar 1980 innebär detla alt den kommunala
tillväxten exkl. beredskapsarbeten håller åtminstone oförändrad tillväxttakt
jämfört med 1979.

1 fiol var sysselsättningsökningen i kommunerna närmare
50000 personer och beräknas bli ca 40 000 i år. Della kan jämföras med en
tolal sysselsättningsökning pä 55 000-60000 personer. Den kommunala sektom

Tabell 1:4 Försörjningsbalans 1978-1980

Miljarder

Procenluell

volymförändring.

kr. 1979,

1975 års pri:

ser

löpande priser

1978

1979

1980

Tillgång

BNP

435,2

2,4

3.8

3,7

Imporl
av varor och Ijänsler

142.9

6,4

12,8

5,1

därav, varor

122,3

7.0

15,2

5,3

Summa
tillgäng

578,1

0,3

5,8

4,0

Eflerfrågan

Brulloinveslering

86,5

6,0

5,4

5,5

Näringsliv

37,7

- 17,9

9,5

7,'5

därav: induslri

10,8

- 21,7

0,1

15,0

Statliga myndigheter och affärsverk

9,8

3,3

1,9

7,3

Kommuner

16,5

- 3,1

1,9

3,1

Bostäder

22,5

17,9

2.4

2,5

Lagerinveslering

1,1

- i,r

1,8'

0,7'

Prival
konsumlion

226,8

- 0,7

2,3

1,7

Offenllig
konsumlion

130,1

3,1

3,9

2.8

Slallig

39,2

- 0,2

2,4

0,2

Kommunal

90,9

4,6

4,5

4,0

Exporl
av varor och Ijänsler

133,6

7,6

7,3

5,8

därav: varor

118,0

7,8

8,4

6,0

Summa
eflerfrågan

578,1

0.3

5,8

4,0

Konsumentpriser
årsgenomsnitt

10,0

7,2

11.7

Inhemsk
slullig efterfrågan

- 0,8

3,3

2,8

Real disponibel
inkomst

- 1,5

2,6

ca 1,5

Bytesbalans
(milj. kr. löpande priser)

- 29

-10 964

-16 584

Förändring i procenl av föregående ärs BNP.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

kräver således en mycket slor del av resurstillväxten på
arbeismarknaden. Totalt är nu 1 miljoner människor anslällda i den kommunala
sektorn. Det innebär att kommunerna nu sysselsältningsmässigt setl är slörre än
induslrin.

På vanligt sätl anges den återspegling av den reala
aktiviteten som den finansiella sidan utgör i sparbalanser, se tabell 1:5.
Budgetunderskollel beräknas nu bli 55 miljarder kr., en ökning sedan 1979 med
10 miljarder. Ökningen beror lill övervägande del pä alt utgiftssidan ökar:

inkomstförändring: -t-13 miljarder kr.

utgiftsförändring: -20 miljarder kr,

utlåningsförändring: - 3 miljarder kr.

saidoförändring: - 10 miljarder kr.

Sedan hänsyn lagils till statens ullåning utgör nettot
mellan inkomster och utgifler, det finansiella sparandel, ca 41 miljarder kr. i
negativ riktning. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande torde
förbättras med ca 3 miljarder kr. Härav utgör dock 2 miljarder kr, en
tillfällig inkomstökning beroende på en omläggning av avgiftssystemet.
Kommunerna uppvisar etl finansiellt överskott på ca I miljard kr. Likviditeten
har förbättrats kraftigt under de senaste åren. Erfarenheten visar atl en god
likviditet leder till volymexpansion, Relalionen mellan kommunernas finansiella
tillgångar och deras utgifter har på tvä år ökat så mycket att den ökade
likviditeten skulle kunna ha motsvarat ytteriigare 3 procents volymökning per
år trots den snabba ökning som faktiskt ägt rum. Detta innebär att den här
gjorda prognosen över kommunernas konsumtionsökning mycket väl kan vara för
låg.

Hushällens sparande ökar i absoluta tal med ca 3 miljarder
kr. Detta är dock till betydande del en inflationseffekt. Sparandets andel av
inkomsterna kan komma atl sjunka obetydligt.

Företagens sparande sjunker med 2,5 miljarder kr, varav 1
miljard kr. faller pä de icke-finansiella företagen. Betalningsbalansdelegationens
un-

Tabeli 1:5 Finansiellt sparande 1978-1980

Milj. kr., löpande priser

1978

1979

1980

Bytesbalans

0

-11000

-J6600

Hushåll

19400

21 100

24 400

Näringsliv

- 3 200

- 3100

- 5 500

därav:
icke-finansiella företag

-12 500

-14 600

-15 400

Bosläder

-11 000

-12400

-14300

Offentlig
sektor (inkl. social-

försäkringsseklorn

- 5 200

-16600

-21200

Summa

0

-11000

-16600

Anm. Den av bytesbalansdelegalionens undersökning
föranledda korrigeringen av bylesbalansen har lagts på det finansiella
sparandet i de icke-finansiella förelagen i näringslivel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 16

dersökningar har givit vid handen att den svenska ekonomin
får 8-9 miljarder kr. mera i exportintäkter på Ijänstesidan än vad den
reguljära statistiken visar. Dessa inkomsler har här i sin helhet lagts på
företagssektorn.

I labellen redovisas enbari det finansiella sparandet,
Della är vad företagen har kvar sedan de finansiella anspråken för
investeringar och lager tillgodosetls. Ser man till företagens sparande brutto
har detta ökat med 19 miljarder kr, de senaste två åren. För investeringar och
lageruppbyggnad har dock krävts 22 miljarder kr. varför det finansiella
sparandet minskat med 3 miljarder kr.

Förutom inom industrin ökar investeringarna under 1980
även i det övriga näringslivel. Bl. a. tycks planerna inom handeln vara myckel
expansiva.

En betydande del av den invesleringsökning inom det övriga
näringslivel som registrerades i Ijol svarade handelsflottan för. Denna
investeringsökning bestod i atl desinvesieringarna, dvs, utförsäljningen av
begagnat tonnage, minskade samt av ökade leveranser från svensk varvsindustri.
Investeringsökningen i år inom det övriga näringslivet innehåller inga sådana
inslag och bör därför vara väsentligare för näringslivets långsiktiga
produklionskapacilel.

För
lagerinvesteringarnas del väntas en svag lageruppbyggnad under försia halvåret
av råvaror och insalsvaror och senare även av färdigvaror. Lageruppbyggnaden
motsvarar därmed 0,7 procentenheter av den toiala produktionsökningen,
BNP-tillväxten. Skulle efterfrågan härhemma eller ulomlands bli lägre än som
här antagits är det sannolikt att detta inte leder till en omedelbar
neddragning av produktionen utan till en större lageruppbyggnad vilken i sin
tur verkar återhållande på produktionsökningsmöjligheterna nästa är.

Erfarenheterna från 1979 talar för en relativt hög
importbenägenhet i den svenska ekonomin varför en något snabbare importökning
än vad konjunkturinslilutel räknar med anlagits här. Skillnaden ligger främsl
på bearbelade varor, någon avvikande bedömning för oljeimporten har ej gjorts.

De bedömningar som här gjorts innebär alt exportpriserna
skulle stiga med drygl 10% medan främsl oljepriserna drar upp importpriserna sä
att dessa ökar med 12,5 %,

Därmed försämras handelsbalansen med över 2,5 miljarder
kr. Med en viss försämring av tjänste- och transfereringsbalanserna, där hänsyn
tagits till de gjorda beräkningarna av korrigeringsposten, skulle bytesbalansen
försämras med drygt 5,5 miljarder kr. så att underskottet skulle uppgå till
16,6 miljarder kr, eller 3,4% av BNP. De här gjorda prognoserna innebär att BNP
skulle växa med 3,7%, Den reala bruttonationalinkomsten (BNI) angavs i avsnitt
1,2 ha ökat med 2,8% 1979, För 1980 blir molsvarande lal 2,9% sedan hänsyn
tagils lill terms-of-trade-försämringen på 0,8% av BNP, Försök atl dela upp
bruttonationalinkomsten pä sektorer tyder på att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

17

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Tabell 1:6
Bytesbalans 1978

Milj. kr.,
löpande priser

-1980

s. 1979 Kontrollera mot PDF

1978

1979 prel.

1980 prognos

Exporl
av varor Imporl av varor

98 205 92718

118030 122.343

137 998 145 058

Handelsbalans

5487

- 4313

- 7060

Sjöfartsneito Resevaluta Övriga Ijänsler, netto
Transfereringar, netlo Korrigeringspost för tjänster och transfereringar

3113 -3 904 -3 682 -8143

7 100

3 622

- 4 635

- 4 329

- 9309

8 000

3 792

- 4 900

- 4 886

-12430

8 900

Byleshalans

- 29

-10964

-16 584

Korrigeringspost enligt belalningsbalansdelegalionens
beräkningar.

under 1979 var det den offentliga sektorns reala inkomsler
som hölls lillbaka. Under 1980 tycks motsvarande begränsning falla på
företagssektorn.

Den lägre ökningen av BNI lägger betydande restriktioner
på realinkomstökningen. Delta har betydande konsekvenser för utvecklingen
under 1979 och för den ekonomiska politiken.

Diagram 1:2 Bruttonationalprodukten 1970-1980

1975 års priser. Säsongrensade siffror, halvårsvis

opaginerad Kontrollera mot PDF

160000

155000

150 000-

145 000

140000-

135000

130000

opaginerad Kontrollera mot PDF

L

J___ L

I I I

1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 2 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
150. Bit. l.l

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 18

1.4 Utblick mot 1981 och 1982

Inledning

Många av de problemställningar som är centrala för
slabiliseringspolili-ken diskuleras bäsl i eu lidsperspektiv som är någol
längre än ell år. Della beror dels på all många ekonomisk-politiska åtgärder
når sin fulla effekt först efler all de hunnit verka under ell ä två år. Vidare
kan vissa frägor lill sin nalur sägas vara medelfristiga eller långfristiga.
Det gäller bl.a. vissa frägor i anslulning lill kapitalbildnings- och
bytesbalansulvecklingen. Av dessa skäl har sedan 1977 den reviderade
nationalbudgeten innehållit analyser av den ekonomiska utvecklingen pä 2 1/2
års sikt. Dessa kalkyler är inle genomarbetade på samma sätt som naiionalbudgetens
kalkyler och bör i försia hand ses som räkneexempel avsedda alt belysa vissa
cenirala problemställningar för den ekonomiska poliliken.

Det problem som nalurligl kommer i förgrunden i ärels
kalkyler är vilka möjligheier vi har all komma till rälla med de balansbrister
som präglar den svenska ekonomin. Efter kostnadskrisen i millen pä 1970-lalel
vändes ulvecklingen 1977 och chanserna föreföll goda lill några är av ålerhämlning,
som skulle ge oss möjligheter alt lösa våra externa och inlerna balansproblem.

Oljeprishöjningarna under 1979 har medförl att de
inlernalionella ulsiklerna nu är ytterst osäkra och vi kan nu vänta oss en
relativt lång period av instabilitet och stagnation i den inlernalionella
ekonomin. Oljeprishöjningarna har dessulom direkl bidragit lill atl förvärra
våra bylesbalansproblem och öka inflationstrycket i ekonomin. Allt della har
allvarligt försämrat möjligheterna all komma lill rälla med våra balansproblem.
Vårt ekonomiska läge är således allvarligt även om utvecklingen under del
innevarande året ter sig relativt ljus vad gäller tillväxt och sysselsällning.

De mest påtagliga obalanserna i den svenska ekonomin är
underskollen i bytesbalansen och i den statliga budgeten.
Bytesbalansunderskotlet och dess orsaker har analyserats i många sammanhang och
det torde råda en relativt stor enighet om dess orsaker och också om vad som
krävs för atl vi skall kunna häva denna balansbrist. De bakomliggande orsakerna
till budgetunderskotten har inle analyserats i samma ulslräckning. Som ett komplement
till treårskalkylerna diskuteras därför i avsnitt 1.5 budgetunderskottet och
dess samband med övriga balansbrister i ekonomin. Vidare diskuteras vilka krav
som slälls på ekonomin i dess helhel för alt underskotten skall kunna
nedbringas.

Kalkylens förutsättningar

Treårskalkylen och dess förutsättningar redovisas
utförligt i kapitel 11. I del följande redovisas därför endast vissa
huvudpunkter i analysen. Det finns i analysen av konjunkturutvecklingen
anledning att ta fasta pä skiil-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 19

naderna mellan ulvecklingen 1973-1974 å ena sidan och den
aktuella utvecklingen å den andra sidan. En viktig skillnad är att den förra
oljeprisstegringen sammanföll med en ekonomisk överhettning i industriländerna.
Kapacilelsutnytljandet var högt och investeringarna och lageruppbyggnaden var
typiska för slutfasen i en konjunkturuppgång. Oljeprishöjningarna bidrog därför
lill atl underblåsa en redan tidigare krafiig inflationsutveckling. När
omsvängningen sedan kom samverkade den efterfrågedämpande effekten av
oljeprishöjningarna med den samtidiga nedgången för lager och fasta
investeringar.

De senaste oljeprishojningarna har ocksä kommit i en
uppgängsfas i industriländernas konjunkturutveckling. Kapacitetsulnyttjandet är
emellertid forlfarande relativt lågl. Investerings- och lagerkonjunkluren
befann sig också i varje fall i det europeiska OECD långl ifrån ett naturligt
omslag. Vi kan nu också konstatera atl konjunkturuppgången har fortsatt under
slutet av 1979 och början av 1980,

När del gäller inflationsutvecklingen förefaller del nu
som om prishöjningarna på olja och andra råvaror denna gäng inte fär genomslag
i löneökningar i samma omfattning som 1973-1974. Detta talar för att den
nödvändiga reallöneanpassningen denna gång kan åstadkommas vid en lägre inflationstakt
än förra gången.

De faktorer som tagits upp här pekar mot atl den
internationella konjunkturnedgång vi har framför oss kan bli relativt dämpad.
Varaktigheten kan däremoi förväntas bli ganska lång, I kalkylerna antas också
att den uppgång som förutsatts vinna styrka under 1982 i varje fall till atl
börja med blir relativt försiktig. Dessa bedömningar grundas pä flera faktorer.

Del mesta lyder på att nedgången i den amerikanska
ekonomin kommer att få relativt lång varaktighet. Den strama penningpolitiken i
Förenta staterna bedrivs i syfte att dämpa inflationstakten genom en recession.
Den hittillsvarande utvecklingen tyder på all detta kan komma att bli en
utdragen process. Inflationstrycket i ekonomin är fortfarande högl och den höga
räntan som penningpolitiken givit upphov fill förefaller ännu så länge inte ha
bidragit till att dämpa inflationsutvecklingen. För att fullfölja poliliken
och verkligen få ner den nuvarande höga inflationstakten till acceptabla
nivåer förefaller del därför rimligt alt anta alt det krävs en recession som
varar flera kvartal, Svårighelerna ati få ned inflationen leder troligen fill
en betydande försiktighet när det gäller aU åter stimulera ekonomin till en
uppgång.

De bytesbalansunderskott som de senaste
oljeprishöjningarna givit upphov till i OECD-området gör att många länder
kommer att uppfatta bytesbalansen som en restriktion för den ekonomiska
politiken. Detta i förening med önskemålet att nedbringa inflationstakten kan
förväntas leda lill en mycket försiktig finans- och penningpolitik i de flesta
industriländer under de närmasle åren.

Därtill kommer att risken för nya oljeprishöjningar lägger
en ytterligare restriktion på OECD-ländernas ekonomiska politik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
1:7 Internationell utveckling 1980-1982

opaginerad Kontrollera mot PDF

BNP. OECD Världshandel

Priser på bearbelade varor i inlernalionell handel

1980

1,3

4

10

1981

0,8

1982

3,3 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som framgår av tabell 1: 7 förulses att den försikliga
ekonomiska politik som antagits leder till en dämpning av inflationstakten
redan 1981. Vid den förra oljeprishöjningen följdes prisuppgången på indusirins
råvaror- och insatsvaror av en uppgång i färdigvarupriserna och med en viss
fördröjning också av en höjning av lönekostnaden per producerad enhel, vilkel
ytterligare drev upp färdigvarupriserna. Vid den senaste oljeprishöjningen har
den efterföljande lönekostnadsslegringen ännu så länge förblivit måttlig.
Prisanlagandena i tabell 1:7 bygger på förutsättningen alt det inle blir några
ytterligare lönestegringar som kompensation för de redan iniräffade
oljeprishöjningarna samt ocksä på förutsättningen att det inte sker några
ytterligare realprishöjningar på olja.

Den utveckling av de internationella lönekostnaderna som
sålunda ligger bakom tabell 1:7 gör att löneantagandena blir av central
belydelse för ulvecklingen för svensk del. Detla belyses av diagram 1:3 som
anger utvecklingen av de svenska lönekostnaderna per producerad enhet tillsam-

Diagram 1:3 Lönekostnad per producerad enhet i industrin
(manufactured unit labour costs) i Sverige och de sju stora OECD-länderna
19701979 i dollar.

Semi-logarilmisk
skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

260 240 220 200 180 160

140 120

100

si'CHi(;[

D[. s II' SMinA
iircn-i a.ndlrna

s. 1977 Kontrollera mot PDF

L

J

1970 1971
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell 1:8 Priser 1980-1982

Procentuell ökning, svenska kr.

1980

1981

1982

all. 1

all. 11

all. 1

all. 11

all. 1

all. II

Konsumenlpriser 11,6 Exportpriser 10,3
Importpriser 12,6

12,6 10,9 12,6

6,7 3,6 6

9,4 6,4

7

6,1 4,4 5

7,8

7 7

mans med motsvarande utveckling för OECD-länderna. Där
framgår alt de svenska lönekostnaderna steg relativt långsamt fram till 1974.
Därefter steg emellertid de svenska lönekostnaderna betydligt kraftigare än de
internationella under 1975 och 1976, vilket orsakade en mycket kraftig föriust
av marknadsandelar för den svenska exporten. Denna utveckling bröts först i och
med devalveringen 1977.

Den betydelse lönekostnadsutvecklingen kan väntas ha för
utvecklingen i vår ekonoini under de närmaste åren gör del naturligt atl arbeta
med två olika löneantaganden i kalkylerna. Det lägre alternativet innebär en
ökning av lönekostnaden per producerad enhet i industrin som ligger i linje med
den vi hade i Sverige under senare delen av 1950-talet och under 1960-talet.
Under denna tid låg inflationstakten i genomsnitt kring 4%. Det högre
alternativet ligger i linje med den nominella lönekostnadsstegringen vi hafl
under senare delen av 1970-talet, dvs. efter kostnadskrisen. Utveckligen av
löner, lönekostnad per producerad enhet i skyddad och konkurrensuisatt sektor
samt konsumentprisindex sedan 1960 sammanfattas av tabell 1:9.

I båda alternativen förutsätts en klart långsammare
utveckling i de offentliga utgifterna än hittills. 1 kalkylen fömtsätts att det
är möjligt att väsentligt dämpa den kommunala konsumtionsutvecklingen. Den
reala utvecklingen i offentlig sektor i alternativ I sammanfattas i
nedanstående tablå, (Årlig procentuell volymförändring,)

1980 1981 1982

Slallig
konsumtion

0,2

0,3

0,3

Statliga
investeringar

7,3

-2,0

-2,0

Kommunal
konsumtion

4,0

3,0

2,5

Kommunala
investeringar

3,1

2,0

2,0

Kalkylresultat

Den lägre löneulvecklingen i alternativ I leder till att
vår industri får ett bäitre konkurrensläge. Vidare kan vi förvänla oss att
inflationstakten blir lägre.

Kostnadsutvecklingen för industrin i alternativ I ger
uirymme för en vinstförbättring men också till en sänkning av relativpriserna
och en mind-

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo' ri

OO OO

ri rg ' ''

sO
OO OV '

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 S

os C

" t/)

~ E

f2 o

E

o

OJ

c:

E-

1) -o

.E « >

o

*C

per s ö kn

per nhel

O.

t/5

T3 n
-o « a.

o03

E

ö nekoslna roduklivits ö nekoslna roducerad

c .2

CTJ

«

O

c: c

Uh

Ua.-)
Q.

_

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
l.l Reviderad nationalbudget 23

re appreciering såväl 1981 som 1982. Löneulvecklingen i
allernaliv II
lämnar ej utrymme för
relalivprissänkning, trots atl kronkursen i delta alternativ antagils
oförändrad gentemoi korgen. 1 del svaga internationella konjunkturläge som
antas råda 1981 resulterar antagandena i all vi i alternativ I får cn ökning
av exporlvolymen med 3 1/2%, medan molsvarande ökning i alternativ II inskränker sig till 1,7%. Delta
innebär en marknads-andelsvinsl i alternativ I 1981, att jämföra med någon
andelsförlust i alternativ II. År 1982 antas den inlernalionella
konjunkturuppgången ge en ökning av väridshandeln med 6 %. 1 alternativ I
fortsätter svensk exportindustri att vinna marknadsandelar. Det blir därför
möjligt alt detta år öka exporten med 7,7% i alternativ 1, medan motsvarande
ökning blir 5,7% i alternativ 1).

I alternativ I är genom den bättre exorlulvecklingen
efterfrågan på industriprodukter högre. Därtill kommer atl vinsllägel är
bättre. Som en tredje positiv faktor för indusiriulvecklingen tillkommer den
lägre infta-tionstaklen i alternativ I. Dessa faktorer verkar för en bättre
utveckling av industriinvesteringarna. Industriinvesteringarna ökar i
alternativ 1 med 5 % 1981 och med 10% 1982. Motsvarande lal för allernaliv II är -7% 1981 och 4-3% 1982. Dessa
skillnader avspeglar sig ocksä i en väsentligt högre BNP-tillväxt. Sålunda ökar
BNP med 2,2% 1981 och 3,1% 1982 i alternativ I. I alternafiv II inskränker sig BNP-ökningen 1981
till 1 1/2% och 1982 fill 1,9%,

Den högre aktivitetsnivån i alternativ I leder till all vi
i delta alternativ kan räkna med en bättre sysselsättningsutveckling. Hur stor
skillnaden i arbetslöshet kommer alt bli mellan alternativen är en mycket
svårbedömbar fråga. Detta beror bl, a. på vilket arbetskraftsutbud vi kan
räkna med i alternativen och på vilka skillnader i produktivitetsutveckling som
vi får. År 1982 är BNP i alternativ 1 1,9% slörre än i alternativ II. Om vi antar atl
produktivitetsutveckling och arbetskraftsutbud är desamma i båda alternativen
skulle detta leda lill atl antalet arbetslösa i alternativ II skulle vara 80000 fler än i
alternativ I. 1 kalkylen har emellerlid förutsatts att produktiviteten skiljer
sig åt mellan alternativen så att den lägre aktivitetsnivån i alternativ ll
huvudsakligen slår ut i en lägre produktivitetsutveckling. Della ligger i linje
med ulvecklingen under den senasle konjunkturnedgången. Den låga
produktivitetsutveckling som vi då såg var emellertid i hög grad ett resultat
av den stora satsningen på arbetsmarknadspolitik och industripolitik som då
fördes.

Bytesbalansutveklingen i de båda alternativen påverkas
dels av skillnaden i konkurrenskraft och dels av skillnaden i ekonomisk
aktivitet. Den bättre konkurrenskraften i alternativ 1 bidrar till en högre
export och möjliggör en tillbakahållen import i detta alternativ. På
importsidan ulgör emellertid den högre aktivitetsnivån i alternativ 1 en
motverkande faktor. Slutresultatet av detta för importens del blir en ungefår
lika stor ökning i båda alternativen. Därmed slår skillnaden i export mellan de
båda alterna-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell I: 10
Försörjningsbalans 1980-1982

Ärlig procenluell volymförändring

All. 1

Alt. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Prival
konsumlion

1,7

0.5

1,0

1,7

0,5

0,5

Offenllig
konsumtion

2,8

2,2

1,9

2,8

2,2

1,9

Bruttoinvestering

5,5

3,0

3,8

5,5

2,3

2,7

Lagerinveslering'

0,7

0,1

-0,1

0,7

0,2

-0,2

Exporl
av varor och tjänster

5,8

3,6

7,8

5,4

1,7

5,7

därav: varor

6,0

3,5

7,7

5,6

1,7

5,7

Imporl
av varor och tjänsler

5,1

1,9

3,7

5,6

1,9

3,4

därav: varor

5,3

1,9

3,9

5,6

1,9

3,4

BNP

3,7

2,2

3,1

3,5

1,5

1,9

Lagerinvesleringar i procenl av föregående års BNP.

liven ut i en bättre bytesbalanstuveckling i alternativ I.
Slutårel beräknas bytesbalansunderskotlet i alternativ 1 uppgå till 13,3
miljarder kr., medan motsvarande siffra för alternativ II är 19,6 miljarder kr,
I alternativ I har också en bättre grund lagts till fortsatta förbättringar av
bytesbalansen.

Kalkylresultaten sammanfattas i en försörjningsbalans för
de båda alternativen som presenteras i tabell 1: 10.

Diagram 1:4 Investeringskvoten i industrin' 19631982

Procent,
1975 års priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

18

16

12

10

[\

y]

A

r

\

\ Alt. 1

i

\
yr

r

1

\
/v

\

\-.

r

Alt. II

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 I I

1963 65

IIII______ L

llllll

67 69 71 73 75 77 79 81

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Bruttoinvesteringar inom gruvor och
tillverkningsindustri som andel av förädlingsvärdet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 25

För atl kunna avveckla budgetunderskollel vid full
syselssättning med bibehållande av våra långsiktiga tillväxtmöjligheter är det,
som utvecklas närmare i avsnitt 1.5, nödvändigl med en krafiig uppgång i
investeringarna. Kravet atl förbättra bylesbalansen gör en uppgång i industriinvesteringarna
specielll angelägen.

Diagram 1: 4 anger investeringarnas andel av industrins
förädlingsvärde sedan början av 1960-talet. Av diagrammet framgår att denna
andel 1979 ligger långt under vad som varit normalt under tidsperioden. För att
bära upp en utbyggnad av industrisektorn som krävs för all eliminera del
slruklurella underskottet i den svenska bytesbalansen mäste
investerings-andelen i varje fall normaliseras. Av diagrammet framgår att
utvecklingen i altemativ I innebär en återgång mot mera normala värden, medan
alternativ II
leder till att
investeringsandelen ligger kvar på en otillräckligt låg nivå. En sådan
utveckling kommer med nödvändighet alt leda lill en kraftig begränsning av
kapaciletstillväxten inom industrin. Detla skulle försvåra eller omöjliggöra en
lösning av våra externa balansproblem genom en utbyggnad av konkurrensutsatt
sektor. 1 ett sådant fall skulle ingen annan utväg återstå än att uppnå balans
i utrikeshandeln genom alt dra ner på aktiviteten i den svenska ekonomin. Därmed
blir alternativ II omöjligt
att förena med full sysselsättning.

Kraven på
en ökad kapitalbildning belyses också i diagram 1:5 som anger BNP-ökningen och
dess användning under 1960- och 1970-talen samt under perioden 19791982 enligt
de båda allernaliven. Stapelns höjd anger ökningen av BNP, dvs. ökningen av vår
samlade produktion. I stapeln anges hur stor del av produktionsökningen som
används till offentlig eller privat konsumtion. Återstoden utgör vär
kapitalbildning, som utgörs av

Diagram 1:5 BNP:s ökning och dess användning 19601982

Milj. kr., 1975 års priser. Genomsniltlig årlig förändring

BNP + 9 200

BNP + 9300

Kap I TAL-BI LDNl It

+ 2 600

Kapitalbildning + 5 700

BNP + 7000

Kapital-

BILBIIK

+ 3 700

Offentlig konsumtion + 2600

EfJP

Offentlig konsumtion + 2300

Privat konsumtion + 1000

Off. KONS, + 1900

Off.kdns. + 1900

Privat

KONSUMTlOt-l

+ 2300

Priv.kons. + 1700

Priv.kons. + 1400

1960-1970

1970-1979

1979-1982 Alt, 1

1979-1982

ftLT, Il

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 26

reala invesleringar saml netloförändringar i vär ställning
genemot utlandet. I jämförelsen mellan 1960-talel och 1970-lalel framgår all
tillväxten försvagats kraftigt. Under 1960-talet användes vidare nära nog 1/3
av tillväxten till ökad kapitalbildning. Under 1970-lalet gick i stor sell hela
BNP-ökningen lill ökad privat och offenllig konsumlion. För all undvika en
situation med myckel låg lillväxl är del nödvändigl all under 1980-talel läla
kapitalbildningen la huvuddelen av vår produktionsökning i anspråk.
Kapitalbildningen i alternativ II är
därför otillräcklig i elt längre perspektiv.

Diagrammet belyser också del faklum att det är kravel på
ökad kapitalbildning som nödvändiggör en dämpning av ökningen i privat och
offentlig konsumtion. Som framgår av diagrammet lar den offenlliga
konsumtions-ökningen merparten av konsumtionsutrymmel. Den privata
konsumtions-ökningen har bringats ned till en nivå som knappast tillåter några
ökningar av reallönen efter skalt.

Antagandena om den internationella prisutvecklingen
sammanfattades i tabell 1:7. Den inhemska utvecklingen av konsumentpriser saml
exporl-och imporlpriser i svenska kronor anges i tabell 1: 8. Den dämpade
löneutvecklingen i alternativ I möjliggör en relativt snabb uppbromsning av
prisökningarna. En förutsätlning för denna dämpning i inflationstakten är att
det är möjligt att föra en aktiv apprecieringspolitik som möjliggör en dämpning
av export- och importpriser i svenska kronor. Denna appreciering är nödvändig
för att vi skall kunna uppnå en inhemsk inflationstakt som ligger under den
anlagna internationella inflationen. Utan appreciering får vi snabbare ökning
av export- och imporlpriser i alternativ I. Detta verkar uppdrivande på
prisnivån därigenom att de högre importpriserna pressar upp de inhemska
kostnaderna samtidigt som de högre exportpriserna leder till en vinstuppgäng
som verkar inflationsdrivande.

Det bör slå klarl av kalkylerna all del inte är möjligt
att bedriva en apprecieringspolitik för att dämpa inflationen i alternativ II. En sådan politik skulle vad
exportpriserna beträffar leda aniingen till höjda priser pä svenska varor i
utländsk valuta eller till en sammanpressning av vinstnivåerna i den konkurrensutsatla
seklorn, vilket ger försämrad konkurrenskraft för svensk industri. Lägre
importpriser som apprecieringen skulle ge upphov till ger en ytterligare
försiärkning av köpkraften. Detla lenderar alt driva upp den privata
konsumtionen. En appreciering i alternativ II skulle alltså försvaga vår bytesbalans såväl från
exporlsidan som från importsidan.

Avslutningsvis måste konstateras att vår
bytesbalansposition gör en apprecieringspolitik svår även i alternativ I, För
att apprecieringspolitiken skall bli lyckosam krävs därför alt den dämpade
löneutvecklingen och begränsningen av de ofTentliga utgifterna skapar en
internationell trovärdighet för en uppskrivning av kronan trots våra stora
bytesbalansunder-skon. Av löneantagandena och tabell 1:8 framgår att
reallönerna före skatt i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 27

alternativ II ökar
något 1981 och 1982, medan de är i stort sett oförändrade i allernaliv 1. Delta
skall ses mol bakgrund av att alternativ I innebären återgång mol balans i den
svenska ekonomin. Ulvecklingen av reallön före skatt i allernaliv I är sålunda
en nödvändig del av den anpassning som krävs. Detta belyses av diagram 1:6 som
anger utvecklingen av reallön inkl. socialförsäkringsavgift och produktiviteten
per sysselsatt under 1970-talel. I ett längre perspektiv är del inle möjligt
all öka den reala ersällningen till arbetskraften väsenlligl snabbare än
produktiviteten per sysselsatt. Skall vi nå balans i den svenska ekonomin under
1980-talet krävs alt gapei mellan reallönekurvan och produktivitetskurvan
minskas kraftigt. Av diagrammet (1:6) framgår atl en sädan utveckling
åsladkommes i allernaliv 1. medan alternativ 11 inte medför någon förbättring i
detta avseende.

Diagram 1:6 Bruttoreall ö ner och Ju.sterad produktivitet
1970 1982'

Index 1970= 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

110 -

100

All. II

/ Ri(ll[f[]f(F:ALLlt.\Llf-

Air. 1

_
'""""
JUGITRAD rRflOUKIlV! lEl *

Alt. 1

-" \_-""

Tl » -

" Alt. II

I___ I___ \___ \___ \___ \___ I___ lllllll

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976
1977 1978 1979 1980 1981 1982

' 1970-1979 faklisk utveckling

1979-1982 enligt RNB 1980 ..... alt 1

------------ all II

' Summa
löner och kollektiva avgifier per sysselsatt. Deflateringen lill fasla priser
har gjorts med implicitprisindex för privat konsumtion.

'
BrultonaUonalprodukt (BNI) i fasta priser per sysselsatt BNI = BNP justerad för
lerms-of-tradeeffekter och för netlofaktorinkomster från utlandet.

s. 1970 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 28

1.5 Budgetunderskottet och sparbalansen

Budgetunderskottet har under de senaste åren utvecklats på
ell säll som i Sverige saknar motsvarighet under efterkrigstiden. Detta hänger
i hög grad samman med den balansbrist som uppställ i vår ekonomi under
1970-talel. Det förtjänar att påpekas att utvecklingen inle är unik för
Sverige, ehuru den är mest markerad i vårt land. De flesla industriländer har
emellertid haft mycket krafiiga budgetunderskott under 1970-talet. Detta gäller
även för länder som klarat 1970-talet med en god exlern balansposition, såsom
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland.

Budgetunderskottet har mekaniskt selt uppstått därigenom
atl statens inkomstutveckling varit exceptionellt svag under de senasle åren, 1
reala termer sjönk inkomsterna 1977 och 1978. Den svaga inkomstutvecklingen kan
i sin tur förklaras dels av atl vi sammantaget knappasl hafl några
skattehöjningar under perioden samt av att ulvecklingen av statens skalleunderlag
varit svag 1977 och 1978. Detta sammanhänger i sin tur med den uppbromsning av
reallöneutveckling och privat konsumtion som, efter överbryggningsåren var
nödvändig för att återföra den svenska ekonomin till balans. Begränsar vi
synfältet lill statens inkomster och utgifter har vi alltså under de senaste
åren haft en utgiftsexpansion i den offentliga sektorn som ej har finansierats
med skatteökningar, därigenom har vi fått ett växande budgetunderskott.

Man kan emellertid inle av detta dra slutsatsen att det
slora budgetunderskottet beror pä en underlåtenhet all höja skatterna i lakl
med en fortgående utgiftsexpansion. Grunderna till utvecklingen är i stället
att söka i de balansbrister som vi fått i ekonomin under 1970-lalet och framför
allt i samband med överbryggningspolitiken och kostnadskrisen 1975 och 1976. De
viktigaste bakomliggande faktorerna är sålunda vår svaga bytesbalansposiiion,
låga investeringar i den privata sektorn samt strukturproblem i den
konkurrensutsatta sektorn. Med en viss generalisering kan man säga att det är
ambitionen atl trots dessa balansbrister i ekonomin bibehålla den fulla
sysselsättningen som drivit fram budgelunderskottet. Därav följer också att om
vi vill avveckla budgetunderskottet ulan en sysselsättningskris så måste detta
vid bibehållet sparande i privat sektor ske inom ramen för en
ekonomisk-politisk strategi där också övriga balansbrister avvecklas.

För att närmare illustrera detta resonemang är det
lämpligt atl ta sparbalansen som utgångspunkt. Det finansiella sparandet för
en viss sektor ulgör skillnaden mellan sektorns totala intäkter och dess totala
utgifler. Summan av del finansiella sparandet i samtliga inhemska sektorer är
lika med skillnaden mellan de inkomster som genereras inom landet och landets
totala utgifter. Denna skillnad är definitionsmässigt lika med bylesbalansunderskottet.

Av sparbalansen under 1970-talet (se tabell l:.l 1)
framgår alt det finan-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell I: 11 Finansiellt sparande som andel av BNP
1968-1979

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

Finansielll
sparande

Slal

0,4

0,8

1,9

2,3

0,1

-0,6

-2,2

-0,2

1,4

-1.9

-4,8

-6,4

Kommun

-0,3

-0,3

-1,3

-1,0

0.2

0,4

-Ö!2

-0,9

-0,9

-0.5

0,9

0,6

Socialförsäkrings-

seklorn

4.2

4,3

4,3

4,6

4,9

4,6

4,4

4.1

4,5

4.3

3,7

3,4

Hushåll

1.7

1,8

2.0

3,1

2.1

2,7

4.2

4,8

3,5

5.1

5,3

4,8

Bosläder

-4,6

-4,5

-3,8

-3,8

-3,8

-3,4

-2,6

-2,6

-2,3

-2.1

-3,1

-3,0

Företag

-1,4

-2,4

-3.9

-4,7

-2,8

-1,2

-5,1

-7,6

-9.6

-9.1

-3,8

-1,3

Tolall
(= byles-

balansen)

0,0

-0,3

-0.8

0,5

0,7

2,5

-1,5

-2,4

-3,4

-4,2

-1,7

-1,9

siella sparandel utanför den offentliga sektorn har ökat
kraftigt samlidigt som bytesbalansunderskotlet har vuxit från -0,8% av BNP till
-1,9% av BNP. Den offentliga seklorns fmasiella sparande har minskal med 8 procentenheter.
Den offenlliga sektorn utgörs i sin tur av socialförsäkringssektorn, kommun
och stal, där budgetunderskottet i princip motsvarar den statliga sektorns
finansiella sparande plus den statliga upplåningen. Sparandet i kommun och
socialförsäkringssektorn har genomgålt myckel små förändringar mätt som andelar
av BNP mellan 1976 och 1979. Förbättringen för kommunernas del medför en
sammanlagd uppgång för dessa båda sektorer med 1 procentenhet. Den krafiiga
nedgången i offentligt sparande motsvaras därför av en ännu kraftigare nedgång
i den statliga seklorns finansiella sparande. Ökningen av budgetunderskottet
har varit ännu någol slörre än minskningen i statens finansiella sparande som
följd av all den statliga utlåningen har ökat sin andel av BNP sedan 1976.

Det kan också vara instruktivt att se frågan i elt kortare
tidsperspektiv. Man finner dä att den dramaliska ökningen i budgetunderskottet
under åren efler 1977 motsvaras av en myckel kraftig uppgång i den privala
sektorns finansiella sparande. Denna sammanhänger i sin tur med den
normalisering av vinsterna som ägde rum efter 1977, Eftersom denna vinstuppgång
skedde vid låg investeringsnivå kom den att slå ut i en kraftig förbällring av
företagens finansiella sparande.

De förändringar i det finansiella sparandet som just
beskrivits avspeglar balansbristerna i den svenska ekonomin.

Försämringen i bytesbalansen mellan 1976 och 1979
avspeglar att vi kommit i elt läge där vi har ett betydande strukturellt
underskott i bytesbalansen. Orsakerna till denna utveckling är flera, men de
viktigaste är otvivelaktigt

(1)
pris- och
kostnadskrisen 1975 från vars sviter vi ännu inle hämtat oss

(2)
försvagningen
av viktiga svenska exportbranscher som varvsindustrin och järn- och
stålindustrin

(3)
terms-of-tradeföriusten
i samband med oljeprisslegringarna 1973 och 1978-1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 30

För att förstå sambandet mellan en ökning i
bylesbalansunderskoitel ä ena sidan och en ökning i budgelunderskottet å den
andra sidan kan man erinra om att etl ökal bytesbalansunderskoll moisvarar en
nedgång i nettoefterfrägan frän utlandet. Siaten har i omsorg om
sysselsättningen motverkat denna nedgång genom all öka sin egen eflerträgan,
vilkel innebär att gapet mellan ulgifter oeh inkomsler, dvs.
budgetunderskottet, ökas. Alternativet på kort sikt till en sådan politik är
att siaten inle ändrar sina inkomster eller utgifter. 1 detta fall motverkas
försämringen i bytesbalansunderskotlet genom en åtstramning som måste gå ul
över sysselsättningen.

De privata investeringarna ökade under 1979 och beräknas
öka även under 1980. Fortfarande ligger emellerlid investeringarna på en sä låg
nivå att de i ett längre perspekliv inte kan beräknas bära upp en BNP-tillväxt
på 2,5 ä 3%. Speciellt angelägel är behovel av en investeringsökning i industrisektorn,
där vi under en följd av år skulle behöva ha investeringsökningar i
storleksordningen 8 ä 10% per år för alt vi skall kunna klara en utbyggnad av
industrisektorn som ger oss balans under 1980-talet.

De låga investeringar vi nu har innebär att dessas andel
av BNP minskal i jämförelse med 1976. Då uppgick den privata seklorns
investeringariiii 19,2% av BNP, medan de 1979 sjunkit till 14,6% av BNP.
Däremoi har den privata sektorns bruttosparande som andel av BNP sell över hela
1970-lalet ökat något. Att bruttosparandet ökat samtidigt som investeringarna
har gått ner innebär att det finansiella sparandet som definitionsmässigt är
skillanden mellan bruttosparande och reala investeringar gäll upp kraftigt.

Denna utveckling belyses närmare i diagram 1:7, som anger
hur den konsoliderade privala sektorns' finansiella sparande framkommer som
skillnaden mellan sektorns bruttosparande och sektorns bruttoinvesteringar.
Där framgår att brultosparandet under 1970-lalel har ökal med elt avbrott för
1975 och 1976. Nedgången under dessa år hängde samman med den dramatiska
nedgången vi då hade i företagens vinster. Normaliseringen av förelagens
vinster efler 1977 medförde en snabb uppgång i den privata sektorns
bruttosparande 1978 och 1979. Samtidigt har investeringarna efter en uppgång
1974 och 1975 fallit under senare delen av 1970-talet.

Uppgången i finansiellt sparande i den privata sektorn
under 1970-talet avspeglar alltså dels den uppgång i den privata sektorns
bmttosparande som i ett längre perspektiv hänger samman med uppgången i
hushållens sparande och dels den trendmässiga nedgång i den privata sektorns
bruttoinvesteringar som vi haft under 1970-talet. Denna utveckling ger upphov
till betydande bortfall i den toiala efterfrågan i ekonomin. Om inle della bortfall
hade motverkats av en uppgång i den statliga nettoefterfrågan, dvs, ökade
budgetunderskott, hade sysselsättningen fallit.

En annan balansbrisl i ekonomin som bidragit till alt
driva upp budgetunderskottet är branschkriserna inom industrin. Här är kopplingen
till ' Hushållssektorn, företagssektorn och bostadssektorn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 1:7 Bruttosparande, bruttoinvesteringar och
finansiellt sparande, som andel av BNP 1970-1979

(prival seklor inkl. bosiadssekiorn)

20

\,

_______

18

-

N
/ \_

16 14
12

--

--.
...A"""'"\ 7

10

Bruttosparande
" /

8

-

6

-

4

-

2 0

-

/------

- 2

-

Finaniielit sparande r ***n __ /

-4

-- v,.
/

-6

v y

-8

-

\

s. 1974 Kontrollera mot PDF

±

1970
1971

1972

_L

J_

1973
1974 1975 1976

1977

±

1978 1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

sparbalans något mer komplicerad än i föregående fall. Det
står emellertid klart att även i detta fall återfinns samma grundläggande
mönster att en balansbrist i omsorg om sysselsättningen har parerats med en
politik som medför ett ökat budgetunderskott.

Analysen har så långt belyst det nära sambandet mellan
balansbristerna i det finansiella sparandet, sysselsältningsambitionen och
budgetunderskollel. Detta samband är naturiiglvis ocksä centralt när det
gäller atl analysera möjligheterna att avveckla budgetunderskottet,
Definitionsmässigt minskas budgelunderskottet genom atl gapet mellan statens
inkomsler och utgifter minskas. Detta innebär emellertid också ett
efterfrågebortfall i ekonomin. Detta kommer, om det inte kompenseras av
efterfrågetillskott från andra delar av ekonomin, att leda till ökad
arbetslöshet. Ett sätl på vilket en sådan kompensation kan ske är genom
minskning av brultosparandet i privat sektor, vilket skulle innebära en
minskning i hushållens sparkvot och/eller en nedgång i företagsvinsterna. En
sådan utveckling skulle omöjliggöra den investeringsuppgång som krävs för en
rimlig lillväxl i ekonomin och en återgång till extern balans.

Det andra altemativet är att den finanspolitiska
åtstramning som ett minskat budgetunderskott innebär motverkas av en uppgång i
investeringarna i privat sektor, som ökar efterfrågan och minskar det
finansiella

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 32

sparandet
i denna. Vad som krävs för alt kunna avveckla budgetunderskollel vid full
sysselsättning och med bibehållande av våra långsiktiga tillväxtmöjligheter är
alltså en exportledd tillväxt av den lyp som påbörjades i treårskalkylens
alternativ 1. Marginalerna för en lyckad politik i detta avseende är smä, och
yllerligare ökningar av budgetunderskotten kan omöjliggöra den dämpning av
infiationslaklen som ligger i alternativ 1. En fundamental svårighet när det
gäller all klara en strategi av det slag som diskuterats här är det faklum att
budgetunderskottet i sig självl har effekter pä ekonomin som förhindrar en
exportledd tillväxt. Ell stort budgelunderskott lenderar atl verka uppdrivande
pä inflation och ränteläge, vilket i sin tur försvårar den nödvändiga
invesleringsuppgången.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 1.1

UTVECKLINGEN
INOM OLIKA OMRÅDEN

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Det internationella läget

2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1979

Den
ekonomiska utvecklingen 1979 präglades i hög grad av stegvisa och kraftiga
höjningar av priset på olja. Dessa prishöjningar innebar för de
oljeimporterande länderna en omedelbar försvagning av bytesbalanserna och en
accentuering av inflationsproblemen. De föranledde dessutom en allmän
åtstramning av den ekonomiska politiken i industriländerna. För att molverka de
sekundära effekterna av oljeprishöjningarna pä pris- och lönebildningen valde
man i de stora industriländerna att höja räntenivån och strama åt
penningpolitiken. Även finanspolitiken fick generellt setl en mer restriktiv
inriktning. Den efterfrågedämpande effekten av oljeprishojningarna och den
ekonomisk-politiska åtstramningen fick emellertid endast begränsad inverkan på
konjunkturtorioppet under Qolåret. 1 själva

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Tabell 2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1977-Arlig procenluell
förändring

1980

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Andel av

1977

1978

1979

1980=

OECD-om-

rådets
to-

tala BNP

(%)'

De
sju stora länderna

Förenia
staterna

35,8

4,9

4,4

2,3

-1 -

0

Japan

16,7

5,4

5,6

6,1

3,5-

4,5

Förbundsrep.
Tyskland

10,9

2,6

3,5

4,4

1,5-

2.5

Frankrike

8,0

3,0

3,3

3,7

1,5-

2,5

Slorbrilannien

5,3

2,0

3,3

0,8

-3 -

_->

Italien

4,1

2,0

2,6

4,5

1,5-

2,5

Canada

3,5

2,7

3,4

3,0

0,5-

1,5

Norden

Danmark

1,0

1,9

1,0

3,0

-1 -

0

Finland

0,6

0,7

1.4

6.6

3,5-

4,5

Norge

0,7

3,6

3,5

3,7

3,5-

4.5

Sverige

1,5

-2,5

2,4

3.8

3,7

Vissa
andra OECD-länder

Belgien

1,6

1,2

2,5

3,0

1,5-

2,5

Nederländerna

2,2

2,3

2,4

3,3

1,5-

2,*;

Schweiz

1,5

2,7

0,2

0,3

1,5-

2,5

Österrike

1,0

3,7

1,5

5,3

2 -

3

OECD-Europa

41,8

2,3

3,0

3,3

ca 1,5-

-2

OECD-totalt

100,0

3,7

3,9

3,4

ca 1
-

-1,5

' 1978 års priser och växelkurser,

" Ekonomidepartementets bedömningar.

Källa: OECD.

s. 1979 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 36

verket kan man i utvecklingen 1979 finna drag som är
kännetecknande för en högkonjunkturfas. Således registrerades en klar
förstärkning av investeringsaktiviteten inom näringslivel, industriproduktionen
accelererade och världshandeln ökade kraftigt.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen av efterfrågan
och produklion höll i sig också under senare delen av året såväl i Förenta
staterna som i Västeuropa och Japan. Den recession i den amerikanska ekonomin
som många bedömare förutsett inträffade således ej. Visserligen försvagades
konjunkturen i jämförelse med föregående år, men ändå kunde en lillväxl på nära
2,5% uppnås. En negativ utveckling under det andra kvartalet följdes av positiv
tillväxt resten av året. En avgörande faktor för den fortsatta ökningen av den
privata konsumtionen var dock en nedgång i sparkvoten till en historiskt setl
mycket låg nivå. Dessutom förvärrades inflationen starkt under loppet av året.

1 Västeuropa ökade tillväxttakten oväntat mellan första
och andra halvåret i fjol. En drivande faktor bakom denna utveckling var den
slarka uppgången i näringslivels fasta investeringar, Ocksä investeringarna i
lager spelade en stor roll. Ett annat dominerande drag i den västeuropeiska
utvecklingen var den snabba uppgången av handeln. De fyra stora länderna i
Västemropa uppvisade samtliga ökningstal för importen i närheten av 10%.
Särskilt positivt utvecklade sig konjunkturen i Förbundsrepubliken Tyskland,
där totalproduktionen ökade med ca 4,5 %. I Frankrike var efterfrågan svag
under det första halvåret, men ökade sedan markant. Utvecklingen i den
brittiska ekonomin avvek från den allmänna trenden. Här ledde den nylillträdda
regeringens åtstramning av den ekonomiska poliliken till en avsevärd
försvagning i utvecklingen. Delta drog ned den genomsnittliga tillväxten i
Västeuropa till ca 3,5%, Tillväxten i våra nordiska grannländer var högre än
detta genomsnitt. Finland gynnades av en hög efterfrågan på sina
exportprodukter och uppnådde med ca 6,5 % den högsta tillväxten inom
OECD-området, I Norge bidrog oljesektorn till en stabil efterfrågeutveckling,
medan konjunkturen i Danmark dämpades under loppet av årel lill följd av den
åtstramning som föranleddes av problemen med den externa balansen,

1 Japan ökade totalproduktionen med ca 6% 1979. En
omsvängning av efterfrågans sammansättning ägde här rum under loppet av året.
Till en början genererades tillväxten främst av den inhemska efterfrågan. När
denna sedan mattades av under andra halvåret, tog utrikeshandeln vid som den
drivande faktorn i utvecklingen.

Totalt sett registrerades en tillväxt i OECD-området i
närheten av 3,5 % förra året, DeUa kan förefalla högt sett i relation till den
köpkraftsindragning som oljeprishöjningen innebar. Serien av prishöjningar
inleddes redan i december 1978 då oljeproducenterna sökte kompensera sig för
den nedgång i realpriset som inträffat sedan 1974, Det produktionsbortfall som
uppstod under våren i samband med revolutionen i Iran utlöste nya pris-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 37

stegringar.
Bortfallet i Iran kompenserades dock relaiivi snabbi av andra producenter, I
efterhand kan man konslalera atl OPEC:s produklion faktiskt ökade med ca 4%
förra årel. Oron för en direkt bristsituation drev emellertid de
oljeimporterande länderna alt bygga upp sina lager. Härigenom hölls
efterfrågan uppe, vilket möjliggjorde nya prishöjningar andra halvåret 1979.
Under en period av drygt ett år fördubblades därmed oljepriserna. Den ökning
av oljeräkningen för OECD-länderna som uppstod beräknas vara lika stor i
förhållande till lotala BNP som efler prishöjningarna 1973-1974. Effekten
härav gör sig gällande både under 1979 och 1980, För 1979 uppgick ökningen av
importprisema på olja lill drygt 35%.

Samtidigt
med oljepriserna började också prisulvecklingen för övriga råvaror atl
accelerera. Den försämring av bytesförhållandet för industriländerna som
skedde, drev på den inhemska inflationstakten. Mot denna bakgmnd ägde en allt
kraftigare åtstramning av penningpolitiken rum i flertalel länder. I Förenta
staterna höjdes diskontot till en historisk rekordnivå och de korta räntorna
sköt i höjden. Därmed bestod den räntedifferens gentemot andra större länder,
vilken ansågs nödvändig för dollarns stabilitet. Vid sidan av strävan att dämpa
inflationen var hänsynen till valutakursen av slor belydelse också i andra
länder. 1 linje med den penningpolitiska åtstramningen i Förbundsrepubliken Tyskland
skedde en allmän höjning av räntenivån i de länder som är knutna till det
Europeiska Monetära System - EMS.

Den
finanspolitiska hållningen i de större länderna under 1979 kan beskrivas som
avvaktande, I Förbundsrepubliken Tyskland behöll politiken sin
efterfrågestödjande inriktning, även om höjningen av mervärdeskatten från
halvårsskiftet innebar en viss dämpning, I Japan däremot minskade de
tillväxtbefrämjande impulserna från budgeten kraftigt i förhållande till
föregående år, Ocksä i Förenta staterna präglades budgetpolitiken av ökad
restriktivitet. Bland de stora länderna var det emellertid endast i Storbritannien
som en klar omläggning mot åtstramning genomfördes. Denna fick också en tydlig
effekt på efterfrågeutvecklingen redan under andra halvåret 1979,

En
av de främsta orsakerna till att konjunkturen i industriländerna kunde hållas
uppe även under senare delen av 1979 var den gynnsamma utvecklingen av
näringslivets fasta investeringar. Konjunkturförloppet allt sedan 1973 hade
kännetecknats av en mycket svag tillväxt i de fasta investeringarna, också sett
i relation till den allmänna efterfrågeutvecklingen. Detta medförde att
kapacitetsutnyttjandet efterhand ökade starkt, varvid behovet av
nyinvesleringar blev alll slörre. En annan viklig faktor var den förbättring av
företagens finansiella ställning som hade ägt mm. I flertalet länder ökade
företagens vinster under 1978 och 1979. De ökade produktionskostnaderna till
följd av oljeprishöjningarna kunde i hög grad kompenseras genom stigande försäljningspriser.
Däremot var lönernas ökningstakt i stort sett oförändrad.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 38

Del faktum atl inflationstakten tilltog medan
löneulvecklingen generelll sett ej visade någon motsvarande uppgång medförde
all hushällens reala köpkraft dämpades. Den privata konsumtionen hölls
emellertid uppe genom att sparkvoten föll lillbaka. En sådan utveckling var
särskilt uttalad i Förenta staterna, men liknande tendenser kunde registreras i
flertalet länder i Västeuropa mot slutet av 1979. En temporär nedgång i
sparkvoten för att vidmaklhålla konsumtionsnivån var ett beteende som kunde
observeras hos hushållen också efter oljeprishöjningarna 1973-1974.

En särskilt positiv aspekt av konjukturutvecklingen 1979
var ökningen av den internationella handeln. OECD-ländernas internhandei sleg
med hela 9%. Expansionen av handeln var således tre gånger sä snabb som
uppgången i totalproduktionen, vilket måste betecknas som ett anmärkningsvärt
resultat sett i elt historiskt perspektiv. En faktor som i viss utsträckning
kan förklara denna utveckling var de kraftiga lagerrörelserna i Västeuropa, I
länder som Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Italien bidrog
lageruppbyggnaden lill efterfrågans ökning med uppemot 1,5 procentenheter i
årstakt under andra halvåret. Dessa lagerrörelser hade till en del en
spekulativ karaklär i samband med prisuppgången på olja och andra råvaror.

En faktor som spelade stor roll för den avsevärda
uppgången i OECD-ländernas internhandel i jämförelse med handeln med övriga
länderområden var industriprodukternas slora betydelse. Detta i sin tur sammanhängde
med investeringarnas dominerande roll i efterfrågeutvecklingen. Ökningen i
industriproduktionen uppgick lill ca 5% och översieg sålunda uppgången i
totalproduktionen.

Inom
gruppen av industriländer skedde betydande omsvängningar då del gällde handelns
volymutveckling. Apprecieringen av yenen under 1978 och fallet i den
amerikanska dollarn under samma period hade inneburit kraftiga förskjutningar i
dessa länders relativa konkurrenskraftsposition. Detta tog sig uttryck i en
negativ utveckling av den reala exlernbalansen i Japan och en motsatt
utveckling i Förenta staterna under 1979, Även i nominella lermer försvagades
den japanska utrikesbalansen, medan den amerikanska bytesbalansen förbättrades.
Utvecklingen på bytesbalansområdet dominerades emellertid av förskjutningarna
på global nivå till följd av oljeprishöjningarna. Från nära jämvikt 1978 ökade
OPEC-ländernas överskott till nära 65 miljarder dollar förra året.
Spegelbilden av denna ökning var en försvagning i OECD-ländernas samlade
bytesbalans med 40 miljarder dollar till ett underskott i storieksordningen 30
miljarder. Också de icke oljeproducerande u-ländernas bytesbalanser försvagades
kraftigt.

Även om bytesbalansutvecklingen för OECD-länderna var
dramatisk i förhållande till OPEC, gick dock tendensen mellan de större
induslriländerna i riktning mot en utjämning. Inverkan på valutakurserna blev
därför begränsad. I stället var del här andra faktorer som kom att spela en
avgörande roll; främst inflationsutvecklingen och inriktningen av penning-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 39

labell 2: 2 Bytesbalan.sulvccklingen i vissa länder
19761979

Miljarder dollar

1976

1977

1978

1979

Förenia
slalerna

4,3

-14.1

-13.9

0.5

Japan

3.7

10.9

16,5

- 9

Förbundsrep.
Tyskland

3,4

4,2

8,8

-

Nederländerna

2,7

0,2

- 1.2

- 0.5

Schweiz

3.5

3,4

4.4

3

Frankrike

- 6,1

- 3.3

3,9

2

Slorbrilannien

- 2,0

0,5

2.0

- 6

Italien

- 2,8

2,5

6,4

.i

Canada

3,8

- 4,0

- 4.6

- 4,5

Belgien-Luxemburg

- 0,1

- 0,7

- 0,9

- 2.5

Övriga
OECD

-21,5

-25,1

-12,2

-17

OECD-lolall

-18,7

-25,5

9,2

-30.5

OPEC-länderna

39,3

290

5.0

65

Icke
oljeproducerande

ulvecklingsländer

-26,5

-23,0

-35.3

-32

Källor: OECD och ekonomidepartemenlels bedömningar.

politiken. En snabbt tilltagande inflation i Japan och en
i förhållande till andra länder låg räntenivå skapade ett avsevärl nedåiriktat
tryck på yenen. Den effektiva deprecieringen 1979 kom att uppgå till hela 20%.
Bland övriga stora länder noterades den största förändringen i Storbritannien,
där pundets värde ökade med ca 7% förra året. Pundels slyrka, den höga
inflationstakten till trots, torde sammanhänga med Storbritanniens ställning
som oljeproducent i en tid av allmän osäkerhel kring oljeförsörjningen.
Dollarns effektiva kurs var i slort sett oförändrad under 1979. En minskning i
värde gentemot de europeiska valutorna uppvägdes av en förstärkning gentemot
yenen. Dollarns stabilitet, vilken i hög grad var avhängig av penningpolitikens
restriktiva utformning, fick stor belydelse för det lugn som rådde på
valutamarknaderna. Utvecklingen inom del nya Europeiska Monetära Systemet -
EMS, som trädde i kraft i mars 1979, gynnades av dollarns stabilitet. Trots
avsevärda skillnader i inflationstakt mellan de deltagande ländema kunde
spänningarna inom systemet kontrolleras. Vid två tillfällen under hösten
ändrades kurspariteterna. 1 seplember skrevs D-marken upp, medan den danska
kronan och belgiska francen devalverades, I november devalverades sedan den
danska kronan ytterligare. Dessa justeringar skedde utan att någon större oro
uppstod på valutamarknaderna.

Ökningen i inflationstakt inom OECD-området mol slutet av
1979 var förenad med en vidgning av differenserna i prisslegringslakt mellan
olika länder. Detta sammanhänger i betydande grad med sammansättningen i
ländernas handel och därav förorsakade skillnader i utvecklingen av bytesförhållandet.
Styckekostnaden i Japans import ökade t, ex. med nära 75 %, medan motsvarande
siffra för den västtyska importen stannade under 20%. Försämringen av
bytesförhållandet var den klart viktigaste orsaken bakom den tilltagande
inflationen i OECD-länderna. För helåret 1979

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 40

Tabell 2: 3 Konsumentprisernas utveckling 19761980

Årlig procenluell förändring

1976

1977

1978

1979

febr. 1979 febr. 1980

Förenia
staterna

5,8

6,5

7,7

11,3

14.1

Japan

9,3

8,1

3,8

3,6

8.0

Förbundsrep.
Tyskland

4,5

3,9

2,6

4.1

5,6

Nederländerna

8,8

6,4

4,1

4,2

6,0

Schweiz

1,7

1,3

1,1

3,6

4.1

Frankrike

9.6

9,4

9,1

10,8

13,4

Storbritannien

16,5

15,9

8,3

13,4

19,1

Italien

16,8

17,0

12,1

14,8

20,8

Canada

7,5

8,0

9,0

9.1

9,4

Belgien

9,2

7,1

4,5

4.5

6,4

Öslerrike

7.3

5,5

3,6

3,7

5,4

Sverige

10.1

11.5

10.1

7.2

13.5

Norge

9,1

9,1

8,1

4,8

7.4

Finland

14,4

12.2

7,8

7,5

9,3

Danmark

9,0

11.1

10,0

9,6

13,3

OECD-lolall

8,0

8,7

6.9

10,1

13,1

OECD-Europa

9,6

11,0

6.9

10,9

14,5

Källa:
OECD.

noterades
en uppgång i konsumentpriserna med ca 8% men under loppet av året uppgick
ökningen till ca 12%. Sammanfattningsvis kan man således konstatera att den
internationella bilden vid utgången av 1979 präglades av tilltagande
inflationsutveckling, men fortsalt positiv tillväxt.

Utsikter
för 1980

Industriländerna
står sannolikt inför en klar konjunkturnedgång 1980. Visserligen visade
statistiken för de inledande månaderna av året på en fortsatt posiliv
utveckling, men de depressiva tendenserna väntas så småningom ta överhand.
Köpkraftsindragningen via de höjda oljepriserna beräknas vara av samma storleksordning
som under perioden 1973-1974 och den största effekten härav förutses göra sig
gällande innevarande år. Härtill kommer atl inriktningen av den ekonomiska
politiken genomgående måste betecknas som klart restriktiv. Hitintills har
hushållen i flertalet länder upprätthållit sin konsumlion genom att minska
sparandet. Dessulom har lageruppbyggnaden gett etl betydande bidrag till
efterfrågan och den gynnsamma trenden i näringslivets investeringar har
generellt fortgått. En omsvängning i dessa avseenden är dock att vänta, varvid
eflerfrågan dämpas kraftigt.

Oljepriserna
har fortsatt att stiga i början av 1980. Därmed kan det genomsnittliga priset
på importerad olja till OECD-länderna beräknas överstiga fjolårets nivå med
nära 65 % även om man antar att realpriset blir oförändrat under resten av
året. Vid inledningen av året präglades marknaden av relativt god tillgång på
olja. OECD-ländernas efterfrågan på OPEC-olja bedöms gå ned till följd av den
förutsedda dämpningen i den ekonomiska aktiviteten, sparåtgärder och stigande
oljeproduktion inom OECD.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 41

Dessulom befinner sig lagren på en myckel hög nivå efter
den krafiiga uppbyggnaden mot slulel av förra året, Detla är faktorer som
skulle tala för en lugnare prisutveckling. Å andra sidan utgör förutsedda
efterfråge- och ulbudsförhällanden elt klart bekymmer på något längre sikl. Vid
en återgång lill en gynnsam tillväxt i OECD-länderna skulle lägel på
oljemarknaden snabbi förändras.

Ökningen av OECD-ländernas kostnader för oljeimporten
mellan 1978 och 1980 uppgår till över 2% av deras samlade BNP. Den depressiva
effekten härav är dock svår att uppskatta beroende pä osäkerheten kring
OPEC-ländernas möjligheter atl omvandla de ökade oljeintäkterna i efterfrågan
pä industriländernas produkler. Stora investeringar i infrastruktur under
senare år kan bedömas ha ökat absorptionsförmågan i hög grad. Politiska och
sociala överväganden, samt oron för en tilllagande inflation, kan å andra sidan
verka återhållande pä utvecklingen i OPEC-länderna. För 1980 kan man förutse
att deras import visar en ökning i storieksordningen 20%. Även vid en sådan
kraftig uppgång skulle emellertid områdets samlade bytesbalans iroligen ge ett
överskott på bortåt 100 miljarder dollar gentemot övriga världen, varvid den
neddragande effekten på den internationella konjunkturutvecklingen blir
avsevärd. Härtill kommer att de inflationsimpulser som oljeprishöjningarna ger
upphov till tvingar industriländerna att föra en restriktiv ekonomisk politik,
vilket ytterligare dämpar utsikterna för den reala tillväxten.

Den allmänna åtstramningen av penningpolitiken har
fortsatt de första månaderna i år. I Förenta staterna har diskontot höjts till
en rekordnivå av 13% och i samband med elt omfattande åtstramningspaket
minskades tillgången på krediter genom kraftiga ökningar av reservkraven.
Diskontohöjningar genomfördes också av Förbundsrepubliken Tyskland och av
Japan, samlidigt som de målsalta gränserna för penningmängdens expansion
sänktes. Det skall i detla sammanhang påpekas att en uppgång av
inflationstakten medför en real dämpning av penningmängdens utveckling också i
länder där gränserna hålls oförändrade. Åtstramningen i de slora länderna
följdes av diskontohöjningar och ökad restriktivilel även i flertalet mindre
industriländer. Hänsynen till växelkursen tvingar många av dessa alt föra en
räntepolitik, vilken i stort sell följer den i de stora länderna. Nuvarande
strama inriktning av penningpolitiken kan antas bli bestående under huvuddelen
av 1980. Huvudmålsättningen med denna politik är atl hejda
inflationsutvecklingen, och några snabba framgångar är här ej all förutse. En
viss nedgång i den höga räntenivån är dock nalurligl och med att konjunkturen
mattats av.

Finanspolitiken präglas f, n. generellt av en betydande
restriktivitet. Många länder har som uttalad målsättning atl begränsa
underskotten i sina offentliga budgeter. Särskilt stram är poliliken i Förenta
staterna och i Storbritannien. De senaste nedskärningarna i den amerikanska
federala budgeten för 1980/81 innebär i kombination med annonserade avgiftshöj-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 42

ningar all balans förulses kunna uppnås. Också utgifterna
i den budget som utlöper i september i år har skurils ned. Dessa åtgärder får
därmed betydande dämpande effekter på konjunkturen både i år och 1981. Den
brittiska budgetpolitiken präglas sedan mitten av 1979 av strävan att reducera
den offentliga sektorns relaliva storlek. Den omedelbara effekten härav blir en
negativ inverkan på efterfrågeutvecklingen. Den budget som presenterats i
Japan för perioden fr. o. m. april i år har en stram inriktning. De
uigiftshöjningar som där förulses är de lägsta på över tjugo år. Också i
Förbundsrepubliken Tyskland planeras finanspolitiken bli avsevärt mindre
konjunkturstödjandc 1980 i jämförelse med föregående år. Bland de slora
länderna är del endast i Italien som en expansiv budgel har presenterats,

Mol bakgrund av åtstramningen i den ekonomiska politiken
och de kraftiga oljeprishöjningarna blir en allmän konjunkturnedgång mycket
svår atl undvika. Eftersom en sådan negativ utveckling emellertid ännu ej kan
avläsas i den tillgängliga statistiken, är tidpunkten för en avmattning svär
att förutsäga. Hushållens reala köpkraft har redan påverkats negalivi av
uppgången i inflationstakt. Kulmen i inflationsutvecklingen väntas inträffa
innevarande halvår i samband med att oljeprishöjningarna fullt ut slår igenom i
konsumenlledel. Därefler är en avmattning sannolik. I genomsnitl för
OECD-området förutses en ökning av konsumentpriserna med ca 10% 1980. En viss
uppgång i löneökningslakten är att räkna med, men detta väntas ej kunna
kompensera helt för den tilltagande inflationen. Tendenserna för
löneutvecklingen i de tre största länderna - Förenta staterna. Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland - tyder påförhällande-vis mättliga löneökningar.
Den nuvarande generellt låga nivån för sparkvoten i flertalet länder vänlas ej
kunna bli bestående. En återgång till elt högre sparande är således alt räkna
med, varvid konsumtionsutvecklingen skulle dämpas kraftigt.

Om offentlig efterfrågan och prival konsumtion faller
tillbaka, är en fortsättning av den gynnsamma trenden för näringslivets
investeringar ej sannolik. Även om investeringarna blir den efterfrågekomponent
som visar den starkaste utvecklingen 1980, är ändå en successiv avmattning att
räkna med. Av den förutsedda försämringen i OECD-ländernas bytesförhållande
väntas en proportionellt sett mindre del falla på näringslivet, varför
vinstutvecklingen skulle bli fortsatt relativt gynnsam. Å andra sidan inverkar
det strama kreditläget och den mycket höga räntenivån starkt dämpande på
investeringsaktiviteten.

De höga finansieringskostnaderna verkar också bromsande på
lagerulvecklingen. I linje med den allmänna nedgången i efterfrågan förutses
en klar omsvängning i lagerrörelserna under 1980, För OECD-området totalt sett
är därför ett bortfall i efterfrågan att räkna med från lagren. Denna
utveckling väntas bli särskilt markerad i Västeuropa, där lageromslaget kan
komma att innebära ett efterfrågebortfall på uppemot en procentenhet. I Japan
däremot bedöms lagernivån f, n, vara relativt låg, varför den negativa effekten
iroligen blir mer begränsad.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 43

Lageruppbyggnaden under fjolåret fick stor betydelse för
uppsvinget i den inlernationella handeln. I år vänlas en svag lagemtveekling i
förening med en allmän avmallning i den ekonomiska aktiviteten leda till en
klar dämpning av världshandeln, OECD-ländernas inlernhandel bedöms öka med
drygl 3%. Även exporten till de icke-oljeproducerande u-länderna väntas
utvecklas långsamt. De stora bytesbalansunderskotten för denna grupp av länder
förutses inverka hämmande pä deras importförmåga. Exporten till OPEC-länderna
däremot kommer troligen atl öka myckel starkt. Därmed är ett positivt bidrag
från den reala utrikeshandeln att räkna med för flertalet OECD-länder,

Prisutvecklingen
för varor i internalionell handel förutses accelerera 1980, OECD-ländernas
exportpriser väntas visa en uppgång i linje med den genomsnittliga inhemska
inflationstakten, eller med ca 10%. Importprisema ökar emellertid sannolikt
ännu snabbare, I och med att huvudeffekten av tidigare oljeprisslegringar gör
sig gällande på importprisema innevarande år är en ökning av dessa med bortåt
18% att vänta. Den ytterligare försämring av OECD-ländemas bytesförhållande som
således inträffar medför en fortsatt försvagning av den samlade bytesbalansen,
Totall kan underskottet komma att uppgå till mer än 60 miljarder dollar. Japan,
Förbundsrepubliken Tyskland, Canada och flera av de mindre industriländerna
förulses uppvisa slora underskott. Försämringen av bytesbalanserna i de övriga
stora länderna i Västeuropa väntas däremot bli begränsad och i Förenta staterna
motverkas de stigande kostnaderna för oljeimporten av en gynnsam
exportutveckling.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen 1980 som här
skisserats leder fram lill ett antagande om en genomsnittlig tillväxt i
OECD-länderna pä över 1 %. Även om prognosen frän preliminär nationalbudget
således står sig, har bedömningen av utvecklingen under loppet av årel
förändrats. Tillväxten mot slutet av 1979 och de inledande månaderna i år var
starkare än väntat. Ä andra sidan har nya depressiva faktorer i form av
ytterligare oljeprishöjningar och ekonomiskt-politiskt åtstramande åtgärder
tillkommit, varför man nu kan vänta en kraftigare nedgång äv efterfrågeutvecklingen
under loppet av 1980.

1 Förenta
staterna förutses en minskning av totalproduktionen i år. Det åtgärdspaket som
framlades i mars får kraftiga konjunkturdämpande effekter i ett läge då flera
faktorer redan talar för en nedgång. En minskning av brullonalionalproduklen
med ca 0,5 % förulses för 1980, 1 Västeuropa ler sig situationen f, n, något
ljusare, men även här är en successiv avmattning och en stagnerande
produktionsutveckling att räkna med. Totalt förutses en tillväxt i
storieksordningen 1,5%. Inom detta genomsnitt ryms prognosen om en uppgång med
ca 2 % i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike och en minskning i den
brittiska totalproduktionen med ca 2.5%. Den högsia tillväxten bland de stora
industriländerna förutses i Japan, En gynnsam exportutveckling bedöms här bidra
till en ökning i bruttonational-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 44

produkten med ca 4%. 1 våra nordiska grannländer väntas
Finland och Norge uppvisa en relativt gynnsam utveckling, med tillväxttal i
storleksordningen 4%. I Danmark däremot är en nedgång i bruttonationalprodukten
sannolik i år.

Den nedåtriktade trenden i konjunkturutvecklingen under
loppet av 1980 innebär risker för en snabbi ökande arbetslöshet. Redan i
dagsläget är ca 17 miljoner människor i OECD-länderna utan arbete. Med den
förutsedda svaga produktionsutvecklingen måste man räkna med att arbetslösheten
kan komma att översliga 19 miljoner vid årets slul. Inflationen bedöms minska
under loppet av 1980, men taklen i prisstegringarna är sannolikt fortfarande
otillfredsställande hög vid slutet av året. Vid ingången till 1981 skulle
därmed den ekonomiska situationen i industriländerna präglas av allmänt svag
efterfrågan, slor arbetslöshet, hög inflationstakt och fortsatta underskott i
bytesbalanserna,

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Totalproduktionen i den amerikanska ekonomin ökade med
knappt 2,5% 1979 att jämföra med ca 4,5% året innan. Även om konjunkturen
således försvagades, var utvecklingen under loppet av året bättre än de fiesia
bedömare vänlat, 1 slället för den successiva avmattning som allmänt fömtsågs
var tillväxttakten jämn mellan de båda halvåren 1979, I själva verkel
förslärkles utvecklingen under senare delen av året om man ser lill den
slutliga inhemska efterfrågan; ett fall i sparkvoten bidrog till att
upprätthålla tillväxten i den privata konsumtionen samtidigt som investeringsverksamheten
tilltog inom näringslivet. Denna uppgång motverkades dock genom en kraftigt
neddragande effekl från lagerrörelserna.

Parallellt med den försatta tillväxten i efterfrågan
accelererade inflationen. Genomsnittligt för 1979 uppgick ökningen i
konsumentpriserna till 9%, men under loppet av året nådde inflationslakten över
13%. Inflationen kom därmed att utgöra det dominerande problemet för den
ekonomiska poliliken. Till en del kan den oförmånliga utvecklingen förklaras
av de tilltagande flaskhalsproblemen och överhettningstendenserna i samband med
den utdragna perioden av obruten expansion alltsedan 1975. Den svaga
produktivitetsutvecklingen kan ses som etl tecken härpå, även om strukturella
faktorer också spelar in. En annan avgörande faktor var givetvis fördubblingen
av oljepriserna och den snabba prisuppgången även för övriga råvaror.
Lönekostnaderna däremot verkade snarare återhållande på priserna. Uppgången i
lönerna stannade vid ca 8 %.

Uppbromsningen i lönestegringstakten och accelereringen av
inflationen medförde att realinkomsterna utvecklades negativt mot slutet av
året, Sparkvoten sjönk dock från en redan låg nivå och uppgick i december till
endast ca 3%. Härigenom kunde den privata konsumtionen öka med ca

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 45

2,5%. Nedgången i sparkvoten låter sig ej enkell förklaras
med ulgångspunkl från tidigare ertarenheter. Strukturella och instilulionella
faktorer säsom demografiska förändringar och kreditsystemets utveckling har angetts
som förklaringsgrunder. Den höga konsumlionsviljan kan ocksä ses som en
anpassning från konsumenternas sida till en högre inflationstakt.

För andra året i följd uppvisade näringslivels
investeringar undantaget bostadsbyggandet en klart gynnsam utveckling. 1
genomsnitl för året nåddes en ökning i närheten av 6%. Detta kan synas
förvånande mol bakgrund av de allmänna farhågorna för en snar recession. De
främsla orsakerna till den oväntat positiva utvecklingen torde vara det
förbätlrade vinsllägel och behovet att bygga ut kapaciteten vilken tidigare
under uppgångsfasen minskat i förhållande till produktionen. Det kan sålunda i
efterhand konstateras att den allt stramare penningpolitiken under 1979 fick eU
myckel begränsai genomslag då det gällde näringslivets investeringar. Däremot
tycks bostadsbyggandet ha påverkals av uppgången i de långa räntorna. Den
tidigare mycket slarka tillväxten av bosiadsinvesleringarna ersattes av ett
fall på ca 6% 1979, Härigenom begränsades ökningen i de totala fasta
investeringarna till drygt 2%,

Lagerrörelserna medförde elt visst negativt bortfall i
efterfrågan under 1979. Utvecklingen var dock oregelbunden under året. Det
andra kvartalet skedde en kraftig sannolikt ofrivillig uppgång i samband med
atl den slutliga eflerfrågan drastiskt föll lillbaka. En avveckling inleddes
sedan del Iredje kvartalet samtidigt som den slulliga eflerfrågan åler växte i
styrka. Nedgången i lagerhållningen sett i relation till försäljningen
fortsatte sedan mot slutet av året om än i etl lugnare tempo.

Den reala utrikesbalansen lämnade ett positivt bidrag lill
efterfrågan om ca en halv procentenhet under 1979. De konkurrensfördelar som
tidigare vunnits genom dollarkursens nedgång gav utslag i en stabil
exportutveckling. Exporten ökade sålunda med över 10% samtidigt som
imporltillväxten stannade vid ca 4 %. Denna skillnad i volymutveckling visade
sig även i bylesbalansen. Trots att oljeräkningen ökade med över 30 miljarder
dollar till ca 90 miljarder förbättrades bytesbalansen. Från ett underskott på
ca 14 miljarder dollar året innan skedde en omsvängning till etl svagl
överskott 1979,

Förbättringen av externbalansen underlättade strävandena
att förhindra en ytterligare nedgång i dollarkursen. 1 jämförelse med tidigare
år var också dollarkursen stabilare under 1979. Avgörande härför bedöms den
belydande räntedifferensen gentemot övriga viktigare länder ha varit. Den höga
väntenivån och den successiva åtstrammi\gen av penningpolitiken motiverades
även av den tilltagande inflationen. I oktober 1979 genomfördes en betydande
omläggning av penningpolitiken. I stället för den tidigare fokuseringen till
räntenivån inriktades penningpolitiken på kontrollen av kreditvolymens
expansion. Dessa åtgärder bidrog till att pressa upp ränteläget ytterligare.
Mot bakgrund av de alltmer försämrade utsikterna beträf-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 46

fande inflalionen framlades ett omfattande
åtslramningspakel i mars i år. Särskilda reservkrav infördes eller höjdes dä
det gällde vissa typer av krediter, främst utlåning för konsumtionsändamål.
Huvudvikten i paketel läg dock på finanspolitiska åtgärder. Redan budgeten för
1979/1980 har en försiktigt restriktiv inrikining. Utgifterna beräknas
visseriigen öka realt med knappl 2% räknat för innevarande kalenderår, men den
expansiva effekten härav motverkas av ökade skatteintäkter som en konsekvens av
inflationen. Den budget som presenterades i januari och som träder i kraft i
oktober i år innebar en ytterligare åtstramning. Bortsett från försvarsanslaget
förutsägs endast mycket begränsade utgiftsökningar. Inom ramen för det i mars
presenterade ålgärdspaketel skars utgifterna ned yllerligare i en omfattning av
ca 13 miljarder dollar. Samtidigt vidtogs åtgärder för atl öka iniäklema, bl,
a, en särskild importavgift på olja.

Köpkraftsindragningen via oljeprishöjningen och den
federala budgetpolitiken får en avsevärt dämpande effekt på
konkunkturutvecklingen 1980. En ytteriigare uppgång i inflationstakten till
följd av oljeprishöjningarna har ägt rum under de första månaderna i år. Även
om inflationen skulle mattas av mot årets slut, måste man räkna med en
genomsnittlig ökning på över 10%. Löneökningarna kan förutses bli av ungefär
samma storieksordning, eller något lägre. Den största osäkerhetsfaktorn när
det gäller att förutse konsumtionsutvecklingen är hushällens sparbeteende.
Svårigheten att förklara den nedgång av sparkvoten som ägt rum, medför ocksä
atl dess framtida utveckling är besvärlig att förutsäga. Strukturella faktorer
bedöms hålla sparkvoten nere, men den konjunkturella utveckhngen torde peka i
riklning mot en uppgång. En återgång lill en nivå pä ca 5 %, skulle innebära en
negativ eller stagnerande utveckling av den privata konsumtionen,

Däremoi väntas en fortsalt gynnsam lillväxl av
näringslivets investeringar under första hälften av 1980, Efter hand förutses
dock en negativ utveckling i linje med den allmänna konjunkturdämpningen och
det strama lägel pä kreditmarknaden. För 1980 i genomsnitt förutses en
stagnerad utveckling av näringslivets investeringar. När det gäller
bostadsbyggandet är en ytterligare nedgång att vänta. Enligt de indikatorer som
nu föreligger kan bostadsbyggandet komma att visa en minskning i
storieksordningen 15% eller mer. Sammantaget för de fasta investeringarna
skulle detta innebära en tillbakagång med ca 4,5%.

Den lageravveckling som inleddes under senare delen av
1979 bedöms fortsätta under innevarande år. Den förhållandevis låga lagernivån
vid utgången av fjolåret talar dock för all den neddragande effeklen på efterfrågan
blir begränsad, Elt bortfall om drygt en halv procentenhet torde dock vara att
räkna med. Ett positivt bidrag är däremot att fömtse från utrikeshandeln.
Relativt andra länder förutses den inhemska efterfrågan bli svagare i Förenta
staterna. Dessutom kan ytteriigare marknadsandelar komma att vinnas genom att
fördelen i konkurrenshänseende beslår. Även

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 47

om inflationstakten ökat, har dock uppgången i
exportpriserna hållits tillbaka. Mot bakgrund härav förutses eU tillskoll till
efterfrågan från den reala utrikesbalansen i storieksordningen en halv
procentenhet.

Den ekonomiska politiken är f. n. i första hand inriktad
på atl nedbringa den höga inflationstakten. Den nedgång i efterfrågan som
förutses för innevarande år betraktas därför sannolikt ej enbart negativt från
ekonomisk-politisk synpunkt. En dämpning av efterfrågan skulle sannolikl i hög
grad underiätta kampen mot inflationen. En omprioritering av de ekonomisk-politiska
målsättningarna efler hand som konjunkturen försvagas kan dock ej uteslutas.
Den skarpa nedgång i efterfrågan som förutses mellan försia och andra halvåret
i år talar för en snabb ökning av antalet arbetslösa. Vid slutet av 1980
förutses arbetslösheten uppgå till väl över 7%, En sådan utveckling skulle
kunna föranleda en omläggning av politiken i en mer efterfrågestödjande
riktning. Det är emellertid ej sannolikt att en sådan omläggning skulle påverka
konjunkturutvecklingen förrän under nästkommande år. Mot denna bakgrund
förutses en minskning i den amerikanska totalproduktionen 1980 med ca 0,5 %,

Japan

Den ekonomiska ulvecklingen i Japan under 1979
kännetecknades av en gynnsam inhemsk efterfrågeutveckling, tilltagande
inflationsimpulser frän omväriden och en starkt försämrad extern balans.

De fasta investeringarna utgjorde den främsta drivkraften
bakom tillväxten i den inhemska efterfrågan. Totalt registrerades en uppgång
med drygt 9%. Särskilt positiv var utvecklingen av näringslivets invesleringar.
De stimulerades av det tidigare goda vinstläget, den stigande efterfrågan och
eU allmänt högt kapacitetsutnyttjande. Den ökning på ca 17% som uppnåddes
innebar en återgång till de tillväxttal som var gällande före oljekrisen 1973.
Ulvecklingen av de offentliga investeringarna var däremot återhållen, och för
bosiadsinvesleringarna skedde en direkt nedgång efter den snabba expansion som
ägt rum året innan.

Också den
privata konsumtionen bidrog starkt till efterfrågeökningen. Detta förklaras i
hög grad av förstärkningen i hushållens reala disponibla inkomster. Den
genomsnittliga uppgången i konsumentpriserna begränsades till ca 3,5%, Trots
de måttliga nominella lönestegringarna uppnåddes härigenom en betydande ökning
av hushållens reala köpkraft, och den privata konsumtionen kunde stiga med ca
6%, Till detta kom en ökning av de offentliga utgifterna för konsumiionsändamål
med drygt 5 %, Tillväxten i den slutliga inhemska efterfrågan verkade
pådrivande på investeringarna i lager. Del posiliva bidragel lill eflerfrågan
från lagersidan uppgick till ca 0,5%.

Den låga inflationstakten, mätt i konsumentledet, var etl
resultat i första hand av den måttliga löneuppgörelsen och de avsevärda
produktivitetsvinster som uppnåddes. Däremot uppstod kraftiga prispådrivande
impul-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 48

ser via importen. Med det myckel stora beroendet av
importerad energi och importerade råvaror, drabbades Japan givetvis hårt av
prisstegringarna pä olja och andra råvaror. Till delta kom att
bytesförhållandet försämrades till följd av yenens fortgående depreciering
allt ifrån slutet av 1978,1 effektiva lermer sjönk yenens värde med ca 20%
1979. Dessa faktorer ledde till en kraftig acceleration av
partihandelspriserna. Under loppet av ärel ökade dessa med över 17%. Också
konsumentprisernas ökningslakl tilltog mol sluiet av 1979, men genomslaget har
hittills varit begränsai.

De ökade oljepriserna fick dramatiska konsekvenser även
för den externa balansen. 1 och med atl kostnaderna för oljeimporten i stort
selt fördubblades, kom oljenoian alt uigöra hela 45% av det lotala importvärdet.
Bytesbalansen svängde om från ett överskott på över 16 miljarder dollar året
innan till ett underskott på ca 9 miljarder 1979. Denna omkastning förklaras
inte enbart av försämringen i bytesförhållandet, utan berodde också på
handelns volymutveckling. Den goda inhemska efterfrågelillväxten, effekterna
av yenapprecieringen under 1978, frivilliga exportbegränsningar och särskilda
åtgärder för att öka importen, medförde att exportutvecklingen var återhållen,
medan importen steg myckel snabbt. Den neddragande effekten härav på
produktionstillväxten var betydande. Den inhemska efterfrågan steg med nära 8%,
men efterfrågebortfallet från utrikeshandelssidan begränsade ökningen i BNP
1979 till ca 6%.

Den positiva trenden i konjunkturutvecklingen bestod
således under hela 1979, För det Qärde kvartalet registrerades en tillväxt på
över 5% i årstakt och industriproduktionen låg i december 8% över nivån motsvarande
månad året innan. Emellertid skedde en viss förskjutning i efterfrågans
inriktning mot slutet av året. Exporten uppvisade åter höga tillväxttal, medan
den inhemska efterfrågan mattades något. Särskilt den privata konsumtionen
utvecklades svagt under det fjärde kvartalet. Däremoi fortsatte den krafiiga
expansionen av näringslivels investeringar. De framåtblickande
konjunkturindikatorerna visade vid början av 1980 på att denna trend skulle
bestå. Förtroendeklimatet inom näringslivet var gott, men undersökningar av
hushållens inköpsplaner pekade på en mer försiktig attityd. Det senare
förklaras i hög grad av oron inför den tilllagande inflationsutvecklingen.

Strävan atl hålla tillbaka prisstegringstakten blev bestämmande
för utformningen av den ekonomiska politiken vid inledningen av 1980. För en
stram inriktning av politiken talade också den underliggande styrkan i
efterfrågeutvecklingen och det väntade positiva bidraget från utrikeshandeln i
och med aU exporten började stiga snabbare än importen. Yenens fall under 1979
hade varil så kraftig att den bedömdes ha medfört en avsevärd förbättring av
den japanska konkurrenskraften. Å andra sidan innebar en sjunkande yen-kurs
ökade svårigheter då det gällde att stabilisera prisutvecklingen. Vid
inledningen av 1980 stramades därför penningpolitiken åt och ränteläget höjdes
successivt. Samtidigt förekom omfattande interventioner för att stödja
yen-kursen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 49

Finanspolitiken så som den presenterats inför budgetårel
1980/81 haren restriktiv ulformning. Delta moiiveras inle enbari med sirävan
all bromsa inflationen, utan också med nödvändigheten alt begränsa de stora
underskotlen i den slalliga budgeien. Till följd av den ökade inflalionen
beräknas de slalliga inkomsterna sliga kraftigt. Ökningen pä ulgiftssidan
däremoi planeras bli den lägsla pä över ijugo är. Särskili hårt drabbas
ulgifterna för offentliga arbeten, vilka planeras hållas oförändrade i
nominella lal. Budgeten innebär sålunda en avsevärd åtstramning i förhållande
lill 1979. Emellerlid medför en eftersliipning av utgifter frän del budgetår
som avslutas den sista mars i år att såväl den offentliga konsumtionen som de
offentliga investeringarna kan beräknas öka med ca 2 % under kalenderåret 1980.
Nägon snar uppmjukning av den strama finanspolitiken är ej atl räkna med.
Penningpolitiken torde också komma all behålla sin restriktiva prägel under
huvuddelen av 1980,

Den privata konsumtionens tillväxt blir i hög grad beroende
av utvecklingen i inflalionen. Med den eftersläpning som vanligen gäller
mellan förändringar i partihandelspriserna och i konsumentpriserna, kan man
vänta att de senare visar en accelererad ökningstakt under försia hälften av
1980. Sedan de ulifrån kommande prisimpulserna slagit igenom, förutses åler en
lugnare inflationstakt. Härför lalar i första hand den väntade gynnsamma
produklivitelsulvecklingen och förutsedda relativt måttliga löneökningar. De
avtalsförhandlingar som inletts under våren pekar i riklning mot
lönestegringar i storleksordningen 8%. De genomsnittliga prisstegringarna i
konsumentledet är svåra att bedöma, men kan vänlas uppgå till ca 7%. Utrymmet
för en ökning av den privata konsumtionen skulle därmed bli relativt begränsat.
Med en viss tillbakagång av sparkvoten, kan en konsumtionsuppgång med ca 2%
förutses.

Medan den privata konsumtionen således mattas av kraftigt,
bedöms de privala invesleringama också under 1980 uigöra etl drivande elemenl i
konjunkturutvecklingen. Visseriigen minskar avsättningsmöjligheterna på
hemmamarknaden, men utsikterna till en förbättrad exportutveckling bidrar lill
att upprätthålla förlroendeklimaiet inom näringslivet. Även om vinstläget
förutses försämras något i jämförelse med 1979, talar etl beslående högt
kapacitetsutnyttjande för en god investeringsverksamhet. En tillväxt i
näringslivels invesleringar med över 6% kan därför ställas i utsikt. 1 oeh med
atl de offentliga investeringarna liksom bostadsbyggandet ökar långsammare,
begränsas uppgången i de lotala fasta investeringarna till ca 4%.

Den nuvarande lagersituationen ställd i relation till den
förvänlade försäljningen, talar inle för alt någon drastisk anpassning av
lagernivån skulle komma att ske. Man kan därför anta att lagerinvesteringarna i
stort sett blir neutrala i förhållande till den totala efterfrågan. Därmed
förutses en ökning av den inhemska efterfrågan med ca 2,5%, Den externa sektorn
väntas emellertid lämna ett stort nettobidrag till den totala efterfrågan,
varför 4
Rik.sdagen 1979180. I saml. Nr 150. BU. l.l

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 50

brullonalionalproduklen skulle komma alt öka med bortåt 4%
innevarande år.

Förbättringen av den reala utrikeshandelsbalansen
förklaras till största delen av den förstärkta konkurrenskraften. Yenens
depreciering under 1979 i kombination med en snabb produktivitetsutveckling och
i internalionell jämförelse långsamma lönestegringar bedöms leda till atl
Japan i år väntas uppnå avsevärda vinsler av marknadsandelar. Ä andra sidan
blir marknadstillväxten begränsad i och med den ogynnsamma ulvecklingen av den
inlernationella konjunkturen. Beiräffande den exierna balansen i nominella
termer bedöms förbättringen inte bli lika markerad. De kvardröjande effekterna
av oljeprisstegringarna medför att den japanska bytesbalansen sannolikl
försvagas yllerligare under 1980.

Den lillväxl pä ca 4% som förulses för den japanska
ekonomin ter sig gynnsam i jämförelse med flertalet industriländer. Nägon
kraftig ökning av arbetslösheten torde ej vara att befara vid en tillväxt i
denna storleksordning. Ser man till konjunkturutvecklingen under loppet av
årel, gör sig motsatta inflytanden gällande. En successiv dämpning av
inflationen skulle kunna leda till en förstärkning av den privala konsumtionen
mot slutet av ärel. Ä andra sidan vänlas investeringsverksamheten vara
livligast under årets första hälft och effekterna av den ekonomiska politiken
torde efter hand bli mer äierhällande på efterfrågeutvecklingen. Sammantaget
kan man förutse att tillväxttakten avlar något under senare delen av 1980.

Förbundsrepubliken Tyskland

Den västtyska konjunkturen utvecklades klart gynnsamt
under 1979 både jämfört med andra industriländer och med tidigare år. Den
lolala produktionen steg med nära 4,5%, varvid arbetslösheten kunde nedbringas
avsevärl trots en snabb tillströmning till arbetskraften. De privata
investeringarna och lagerrörelserna var de viktigaste drivkrafterna i den
posiliva utvecklingen. Dessulom gav finanspolitiken etl betydelsefullt stöd
lill eflerfrågan både via ökade utgifter och en sänkning av de direkta
skatterna.

Ett flertal faktorer bidrog lill atl stimulera
investeringsverksamheten. Den tidigare försiktigheten hos förelagen har medförl
all kapacitetsbegränsningar i allt slörre utsträckning börjat göra sig gällande.
Vidare var likviditetsläget inom näringslivel gott, vilket sammanhängande med
den gynnsamma vinstutvecklingen. Företagen var därför mindre känsliga för den
restriktivitet som präglade penningpolitiken. Ökningen i näringslivels fasta
investeringar uppgick till ca 10% 1979. Dessutom fortgick den goda konjunkturen
inom bostadsbyggandet, varvid en volymuppgång på nära 7% kunde noteras. De
offentliga investeringarna steg med över 6% och de totala investeringarna med
ca 8.5 %.

Del posiliva bidraget från lagersidan svarade för nästan
en tredjedel av den totala efterfrågeökningen. Till en del förklaras detla av
att lagernivån

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bilaga l.l Reviderad nationalbudget 51

var förhållandevis låg dä uppgången i eflerträgan
inleddes. Dessutom fick lagerinvesleringarna mol sluiet av 1979 i hög grad en
spekulativ karaktär i samband med de prisstegringar som kunde förutses i försia
hand för råvaror.

Medan
näringslivet präglades av optimism, visade konsumenterna en mer försiktig
attityd. Den privata konsumtionen utvecklades klarl svagare än övriga
efterfrågekomponenter och ökningen stannade under 3 %. Ändå var
förutsättningarna för den privata konsumtionen klart gynnsamma. Realinkomsterna
ökade med mer än 3% och dessulom gav de skattesänkningar som genomfördes elt
väsentligt bidrag till hushållens köpkraft. Konsumenterna valde emellerlid atl
låla en belydande del av inkomstökningarna gå till sparande, varvid den
genomsnittliga sparkvoten sleg.

Den
västtyska exporten uppvisade en ökning med nära 6% 1979. Detta återspeglar till
slor del den gynnsamma konjunkturutvecklingen i flera viktiga avnämarländer,
men hänför sig i viss mån även till marknadsandelsvinster. D-markens effektiva
appreciering var förhållandevis begränsad allt sedan hösten 1978 och de
valulastabiliserande ålgärder som då genomfördes i Förenta staterna. Dessutom
innebar den inhemska kostnadsutvecklingen att konkurrenskraften förbättrades.
En ökning av produktiviteten inom näringslivet med nära 4% i kombinalion med
måttliga löneökningar medförde att kostnaderna per producerad enhet steg långsamt
sett i en internationell jämförelse. De höjda oljepriserna innebar emellertid
en kraftigt pådrivande effekt på inflationsutvecklingen. Konsumentprisernas
ökningslakt uppgick till ca 5% vid slutet av 1979 jämfört med endast ca 3% året
innan. Om man rensar statistiken frän de direkla effekterna av
oljeprisstegringarna och höjningen av mervärdeskatten från halvårsskiftet,
finner man emellertid all prisutvecklingen var mer återhållen under 1979 än
föregående år.

Samtidigt
som exporten utvecklades gynnsamt, steg också imporlen i en snabb takt. För
1979 uppgick ökningen till hela 10%. Skillnaden i tillväxttakt mellan exporl
och imporl förklaras huvudsakligen av del högre relativa efterfrågetrycket i
den västtyska ekonomin och av den kraftiga lageruppbyggnaden. Dessa faktorer
resulterade i etl efterfrågebortfall från utrikeshandeln i storleksordningen
en procentenhet. Också i nominella lermer registrerades en kraftig försvagning
av utrikesbetalningarna. Bytesbalansen svängde om från etl överskott på nära 9
miljarder dollar 1978 till elt underskott på ca 5 miljarder 1979. Förutom
skillnaden i utvecklingstakt för import och exporl berodde delta givelvis på de
kraftigt fördyrade kostnaderna för oljeimporten.

Vid
inledningen av 1980 pekade flertalet konjunkturindikalorer på en positiv
utveckling. Industriproduktionen ökade stadigt och sysselsättningsläget
fortsatte att förbättras. Förtroendeklimatet inom näringslivet höll sig på en
hög nivå och orderingången kunde fortfarande betraktas som gynnsam. Mot denna
underliggande styrka i konjunkturutvecklingen måste

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 52

man slälla de särskilda fakiorer vilka lalar för en
markanl avmallning i tillväxten.

1 motsats till del föregående året väntas den ekonomiska politiken
under 1980 få en klart återhållande inverkan på efterfrågan. Taklen i utgiftsökningarna
mattas av betydligt, särskilt för de offenlliga investeringarna. Vissa
skattelättnader genomförs visserligen för företagen, men ä andra sidan innebär
de ökade skalteinläklerna lill följd av den stigande inflalionen all en klar
åtstramning äger rum. Reslrikiiviielen är särskilt lydlig då del gäller
penningpolitiken. Diskontot har höjts under våren och den målsalta ökningen av
penningmängden har satts lägre än föregående år. Denna åtstramning syflar
framför allt till atl begränsa de sekundära inflationseffekterna av
oljeprisstegringarna. Sannolikt kommer kreditmarknaden atl hållas relativt
stram under huvuddelen av året och en eventuell uppmjukning i samband med att
den allmänna konjunkturen försämras torde endast få begränsade effekter under
1980.

Hushållens reala disponibla inkomster vänlas försvagas
under innevarande år. Något tillskott via skattesänkningar är ej förutsedda,
och den genomsnittliga inflationstakten mätt i konsumentledet kan komma atl uppgå
till över 5%. Denna prognos för prisutvecklingen kan betecknas som optimistisk
eftersom den innebär att inflationen mattas av under loppet av året. Elt
belydande osäkerhetsmoment utgör lönestegringarna. Uppgången i inflationstakt
och den gynnsamma vinstutvecklingen skulle lala för all lönlagarna söker
kompensera sig. Ä andra sidan kan det vara svårl att genomdriva höga lönekrav
om man bedömer sig stå inför en lågkonjunktur. Vid ett antagande att
löneökningarna begränsar sig till den nivå på 7 % som regeringen definierat som
den högsta möjliga förenlig med samhällsekonomisk balans, stiger
realinkomsterna med ca 2%. Med oförändrad sparkvot skulle då den privata
konsumtionen visa en ökning i samma storleksordning.

Utvecklingen av de fasta investeringarna ter sig särskilt
svår alt förutsäga. De undersökningar av företagens investeringsplaner som
nyligen utförts ger en överraskande positiv bild ställt i relation lill den
strama penningpolitiken och den väntade nedgången i efterfrågan såväl inom
landel som på de utländska marknaderna. Mot denna bakgrund kan man vänta att
investeringsverksamheten håller i sig ännu en tid för att sedan mattas av
kraftigt under senare delen av året. I genomsnitt för 1980 förutses en uppgång
i storleksordningen 8%. Volymen av planerade byggen är f. n, så stor att den
garanterar en hög aktivitetsnivå åtminstone under årets första hälft. Därefter
kan man räkna med att det strama kreditläget och den försvagade köpkraften hos
hushållen tar sig uttryck i en klar nedgång. För hela 1980 förutses en tillväxt
på ca 6% för bostads-investeringarna. Med den planerade långsamma ökningstakten
i de offentliga investeringarna, skulle de totala fasta investeringarna öka
med bortåt 6%. .

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bilaga l.l Reviderad nationalbudget 53

Medan lagerrörefserna under 1979 utgjorde den främsta
drivkraften i efterfrågeutvecklingen, är ell motsatt förlopp all räkna med för
innevarande år. Den lageruppbyggnad av spekulativ karaktär som skedde under
1979 och inledningen av 1980 torde ej komma atl forlgå. Den långsammare
allmänna efterfrågeutvecklingen lalar för en omsvängning i lagersituationen.
Ett bortfall från den toiala efterfrågan med ca en procentenhet kan därför
förutses frän lagerrörelserna under 1980.

Sammantaget innebär ovanstående överväganden en uppgång i
den lolala inhemska efterfrågan med 1,5 ä 2%. Med ett visst posilivi bidrag
från utrikeshandelssidan skulle ökningen i bruttonationalprodukten nå upp lill
ca 2 %. Exporten kan visserligen förväntas dämpas under 1980, men samtidigt
förutses en ännu mer markerad avmattning av imporlen. Det västtyska
näringslivels förbättrade konkurrenskrafi bedöms lägga grunden härför. Den i
internationell jämförelse långsamma ökningen av produktionskostnaderna vänlas
fortgå under 1980. Vid antagandet om oförändrade växelkurser kan man därför
förulse all det västtyska näringslivet vinner marknadsandelar bäde på den
inhemska och den utländska marknaden. Denna utveckling får emellertid endast
begränsad effekt för bytesbalansen. I och med de kraftigl siigande kosinaderna
för oljeimporten, kan man räkna med ett mycket storl underskoll i
utrikesbetalningarna för 1980.

Den tillväxt på 2% som här antagits skulle innebära en
viss om än begränsad försämring av arbetsmarknadsläget i jämförelse med
föregående år. Del bör dock framhållas all utvecklingen under loppet av årel
kan väntas innebära en avsevärd konjunkturförsvagning, varför en klar ökning av
arbetslösheten mot slutet av 1980 kan förutses. Både tendenserna beträffande
den privala konsumtionen och investeringarna talar för en sådan nedåtgående
trend. Mot slutet av 1980 måste man därför räkna med en allmänt svag
konjunktursituation i den västtyska ekonomin.

Frankrike

Den ekonomiska aktiviteten i Frankrike förstärktes mellan
försia och andra halvåret 1979. Efter flera år av utpräglad försiktighet hos
företagen, sköt näringslivets invesleringar fart under senare delen av årel.
Lageruppbyggnaden gav samtidigt ett allt större bidrag till BNP-tillväxten,
vilket delvis sammanhängde med den ökade oljelagringen. Dessutom förbättrades
exporten i takt med den gynnsammare utvecklingen av världshandeln. Den privata
konsumtionen däremot mattades av under loppet av året lill följd av den
accelererande inflationen. Sammanlaget steg totalproduktionen 1979 med bortåt
4%.

Försvagningen av den privata konsumtionen förklaras hell
av den långsammare utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna. Ökningen
var endasl ca 1,5 % 1979 i jämförelse med nära 4,5 % årel innan. De nominella
lönehöjningarna var återhållna, medan inflationen accelererade. I slutet av
året låg priserna hela 13% över nivån året innan. Uppgången i inflations-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 54

lakl berodde givelvis i myckel hög grad pä de siigande
oljepriserna. Men även inhemska fakiorer såsom höjningar av offenlliga avgifier
oeh frisläp-pandel av regleringen för induslriella priser bedöms ha spelat in.
Hushållens köpkraft försvagades ocksä av de särskilda höjningarna av socialförsäkringsavgifierna
som förelogs. Hushällen reagerade på dämpningen i köpkraften genom all minska
sparkvolen och denna sjönk med ca en procenlenhel under loppet av året.
Härigenom kunde en ökning av den privala konsumtionen i storleksordningen 3%'
uppnås.

Uppgången i invesleringsaklivileien under 1979 kan ses som
en följd av behovet av kapacitetsutvidgande invesleringar efler en följd av år
då den produktiva kapaciteten siadigt minskal i förhållande till efterfrågan
oeh produktion. Andra faktorer som spelade in var återhämtningen i förelagens
vinsler och den relativt goda tillgången på krediter. Näringslivels investeringar
sleg med ca 2,5 % 1979 och huvuddelen av denna uppgång ägde rum under ärels
senare del. Bostadsbyggandet återhämtade sig klart från den låga nivå som varil
gällande under 1978 och inledningen av 1979. De offentliga investeringarna
däremot expanderade i en jämn lakl av nära 6% under båda halvåren 1979. Tolall
förde fasla investeringarna registrerades en ökning med ca 3.5%. Tillskottet
lill eftertVågan från lagerulvecklingen beräknas för 1979 lill över en
procentenhet.

Även om lönerna kan sägas ha ökat långsamt i förhållande
till prisulvecklingen, var uppgången stor i förhållande till utvecklingen i
andra länder. Dessulom var produktivitetsökningen måttlig och francen
appre-cierade något i effektiva lermer under 1979. Mol denna bakgrund var
utvecklingen av den franska exporten ovänlat gynnsam och vissa vinster av
marknadsandelar kunde uppnås. Exporten visade en uppgång med ca 8,5 %. Importen
sleg emellertid ännu snabbare, eller med nära 11 %. varför den reala
externbalansen kom atl påverka eflerfrågeulvecklingen negativt. I nominella
termer skedde också en försvagning av utrikesbalansen, främsl till följd av
oljeprisstegringarna. Bytesbalansen fortsatte dock alt visa överskott för 1979.

Den ekonomiska politiken under 1979 kan beskrivas som
försiktigt restriktiv. Särskilt höjningarna av socialförsäkringsavgifierna
fick en belydande återhållande effekl på efterfrågeutvecklingen. Ä andra sidan
gavs expansiva impulser till efterfrågan via den offentliga sektorns
investeringar, Dessulom blev den faktiska inriktningen av penningpolitiken
avsevärt mindre restriktiv än planerat. För 1980 bedöms den finanspolitiska
ulformningen bli i slort sett neutral med avseende på den toiala efterfrågan.
Det statliga budgetunderskottet planeras bli lägre än ulfallet för 1979. men
erfarenhetsmässigt brukar underskottet bli slörre än ursprungligen avseit. När
det gäller penningpolitiken kan man räkna med en viss skärpning. Ränteläget har
höjts under senare tid, vilkel i hög grad är atl betrakta som en anpassning
till den högre internationella räntenivån. Vidare har man beslutat att utöka
den kvantitativa kontrollen över kreditmarknaden, var-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 55

igenom en avsevärd inskränkning i kredilvolymens expansion
är all förulse.

Vid årsskiftet 1979/1980 skedde yllerligaie extra
inbeialningar från hushållen till socialförsäkringssystemet. Dessa i
kombination med den accelererande inflalionen bedöms innebära atl
konsumenternas reala köpkraft dämpas ännu någol i jämförelse med andra halvårel
i fjol. Möjlighelen alt upprätthålla taklen i konsumtionsökningen med en
fortsatt sänkning av sparkvolen lorde vara begränsade. Man måste därför räkna
med all ulvecklingen av den privata konsumtionen försvagas ytterligare första
halvåret i år. Man kan förmoda att lönestegringarna blir något högre i år
jämförl med 1979, men detta väntas inte fulll ut kunna kompensera för uppgången
i inflationstakt. Sammantaget förutses den privala konsumtionen öka med uppemot
2%.

Investeringsaktiviteten
var fortfarande stabil i början av 1980. Troligen existerar ännu ett belydande
behov hos företagen atl bygga ut kapaciteten. Å andra sidan talar försvagningen
av den inhemska efterfrågan oeh det alll dystrare internationella ekonomiska
klimatet för atl man inom näringslivel äter skulle visa en mer försiktig
attityd. Den förutsedda åtstramningen av kreditmarknaden och de alll högre
lånekostnaderna bedöms också inverka negaiivt på näringslivets investeringar.
För helåret 1980 kan en ökning med ca 1 % förutses, vilket skulle innebära en
mycket svag utveckling under loppet av året. En motsvarande utvecklingstakt
väntas för bostadsbyggandet, där såväl lägel på kreditmarknaden som
försvagningen av hushållens köpkraft talar för en dämpning. Expansionen av de
offentliga investeringarna planeras dock forlgå i ungefär oförändrad takt.
Härigenom skulle en sammantagen uppgång i de fasta investeringarna med mellan 3
och 4% kunna ställas i utsikt.

Lagerförändringen
väntas bli den efterfrågekomponent som mesl dramatiskt påverkar
konjunkturutvecklingen under 1980. Lagernivån är Iroligen alltför hög i
förhållande lill den väntade utvecklingen av försäljningen, varför en betydande
anpassning skulle bli nödvändig. Svårigheterna att finansiera lagerhållningen
kan också vänlas bidra till en avveckling. Man kan därtor vänla att
lagerrörelserna kommer atl innebära ett bortfall från den lotala efterfrågan
med åtminstone en procentenhet.

Till
skillnad från under 1979 bedöms den externa balansen ej inverka negativt på
eflerfrågan innevarande år. Möjligen är en viss posliv effekl atl räkna med.
Exportens ökningstakt kan visserligen förulses i stort selt halveras, men
erfarenhetsmässigt dämpas den franska importen mer än andra länders imporl vid
en given tillbakagäng i den inhemska eftertVågeui-vecklingen. En snabbare
ökning i exporten än i imporlen skulle dessutom motverka den försvagning i
bytesbalansen som sker till följd av den växande oljeräkningen. Ändå måste man
räkna med alt bylesbalansen svänger om till underskott under 1980,

Ovanstående överväganden leder fram till elt antagande om
en ökning

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 56

av brullonalionalproduklen med inemol 2% 1980. Huvuddelen
av denna produktionsökning hänför sig lill effekler av den slarka ulvecklingen
mol slutet av 1979 saml lill de produklionsresultai som näs under inledningen
av 1980. Således förväntas en klart försämrad konjunkturutveckling i Frankrike
under loppet av innevarande år. För sysselsältningen förutses della fä
allvarliga konsekvenser. Arbelslöshelen kan komma all sliga lill uppemot 7% mol
slulel av 1980.

Storbritannien

Trols en relativt god utveckling av den inhemska
efterfrågan 1979 stannade ökningen av BNP under I %. Den uppgång i den privata
konsumtionen med ca 4% som skedde fick endast begränsad inverkan pä
produklionen inom landet. I stället kom den ökade efterfrågan i hög grad att
riktas mot utlandet, varvid importen sleg med över 11 %, Detta förlopp berodde
framför allt pä del brittiska näringslivels försvagade konkurrenskraft i
samband med den försämrade inhemska pris- och koslnadsulvecklingen.

Takten i lönestegringarna accelererade stadigt 1979 och
under loppet av året noterades en uppgång med nära 19 % vilkel innebar ökningar
i storleksordningen 15% för årsgenomsnittet. Också inflationstakten tilltog under
loppet av året, men den genomsnittliga uppgången stannade här vid ca 12%.
Således sleg de reala inkomslerna avsevärt och köpkraften stärktes ytterligare
via nettot av skatter och transfereringar från den offentliga sektorn.
Sparkvoten ökade emellertid, vartör expansionen i den privala konsumtionen
understeg uppgången i de reala disponibla inkomsterna. Ser man till
konsumtionens utveckling under loppet av 1979, påverkas bilden på ell avgörande
säll av den höjning av mervärdeskatten som förelogs vid halvårsskiftet.
Försäljningen sleg dramatiskt under det andra kvartalet för all sedan falla
lika krafligl under det tredje. Höjningen av de indirekla skatterna påverkade
givelvis ocksä prisulvecklingen. De omedelbara effeklerna beräknas ha adderat
3,5 procentenheter till inflationstakten under 1979. Dessulom påverkades
inflalionen av de krafiiga prisuppgångarna på olja och andra råvaror.

Försämringen av konkurrenskraften tog sig ej enbart
ultryck i atl konsumiionsökningen främst ledde till en krafiig importuppgäng.
Förlorade marknadsandelar även inlernalionellt resulterade i atl exporten
utvecklades mycket svagl. Skillnaden mellan ökningslaklen för exporl och
import innebar ett bortfall i den totala efterfrågan med hela 2,5 procenlenheler.
Även nominellt försvagades externbalansen och trots de krafligl ökade
intäkterna från oljeproduktionen svängde bylesbalansen om från etl betydande
överskott till ett underskott på nära 6 miljarder dollar. Trots denna
försvagning och trols försämringen i inflationsutvecklingen var pundet tidvis
utsatt för etl kraftigl uppålriklat tryck. Under loppet av 1979 skedde en
appreciering i effektiva termer med ca 7%. Delta berodde delvis på det höga
ränteläget, delvis på förtroendet för pundet i samhand med Stor-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 57

brilanniens ställning som o|ieprodiicenl. Del kan vidare
observeras all del avskaffande av valularegleringen som genomfördes i ell par
sleg under 1979 inle resulterade i del kapilalulflöde som vissa bedömare
befarat. I slället skedde en ökning av valutareserven med mer än en miljard
pund.

Apprecieringen av pundet, de ökade enerjii- och
råvarupriserna saml accelereringen i löiiesiegringsiakien innebar en krafiig
press på företagens vinster. Den positiva utvecklingen av näringslivets
invesleringar som inletts 1978 bröts drastiskt. De privala investeringarna
utanför bostadsbyggandet föll lillbaka med 3 %. För bostadsbyggandet skedde en
utomordentligt kraftig nedgång. I och med en minskning med ca 15% låg
bostadsbyggandet på den lägsla nivån på mer än 20 är. Vidare fick strävandena
all nedbringa de offentliga utgifterna en särskilt stor inverkan på
investeringssidan. En nedgång med 5 % inträffade här. Sammanlaget minskade de
fasla investeringarna med över 4%. Investeringarna i lager ul vecklades däremot
positivi, vilket sannolikt sammanhänger med uppgången i den privata
konsumtionen.

Problemen
med den tilltagande inflaiionslaklen, den försämrade konkurrenskraften och den
snabba importpenelreringen föranledde den nylillträdda regeringen till en
markanl omläggning av den ekonomiska poliliken. Enligt regeringens analys
hänför sig problemen huvudsakligen lill svagheter på ulbudssidan i ekonomin.
För all komma lill rätta med dessa ämnar man föra en politik som skall ge
marknadskrafterna större genomslagskrafl. Den ekonomiska poliliken skall
vidare skapa förbällrade förulsältningar för en sundare utveckling inom
näringslivel genom alt begränsa inflationstakten. De medel som härvid tillgrips
är främsl en stram finans-och penningpolitik. Elt annat viktigt inslag i
politiken är strävan atl hejda den offentliga seklorns expansion och över huvud
laget begränsa det slatliga inflytandet över ekonomin.

Budgeien
som presenterades ijuni 1979 innehöll en krafiig omläggning från direkl lill
indirekl beskattning. Inkomsiskalten sänkles lill en beräk nad koslnad för
statskassan av drygl 4 miljarder pund. Ökningen av mervärdeskalten bedömdes
dock ge ökade inkomsler i storleksordningen 4,7 miljarder. 1 kombination med de
nedskärningar av de offentliga ulgifterna för perioden l.o.m. april 1980 som
beslutades, fick dessa ålgärder en restriktiv nettoeffekt på
konjunkturutvecklingen. En yUeriigare skärpning av den allmänna ekonomiska
poliliken skedde under hösten dä kredilmarknaden blev föremål för en
omfattande åtstramning. Den budget för perioden 1981/82 som presenterades i
mars i år innebär en fortsättning på den tidigare inslagna vägen. Sålunda sker
en ytterligare åtstramning i form av avgiftshöjningar och nedskärningar av
utgifter. Samtidigt framlades regeringens plan för de offentliga utgifterna
till och med 1983/84. Där förulses en minskning av utgifterna med i genomsnitt
I % per år i reala lermer. Vidare behåller penningpolitiken sin restriktiva
utformning. Målsättningen är alt hejda inflationen genom atl begränsa
penningmängdens tillväxt.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 58

Mol bakgrund av den strama inriktningen av den ekonomiska
poliliken och ep förutsedd uppgång i inflaiionslaklen är en svag utveckling av
de reala disponibla inkomslema all förulse. Visseriigen är en yllerligare uppgång
i de nominella lönernas ökningslakl sannolik, men konsumentpriserna lorde
komma atl stiga ännu kraftigare. I genomsnitl för årel är en infialion i
storleksordningen 18% all räkna med och löneökningarna vänlas bli något lägre.
Även med en viss sänkning av sparkvolen förulses därför en i slort setl
stagnerande utveckling för den privala konsumtionen.

Avmattningen i den privala konsumtionen och del försämrade
inlernationella konjunkturläget gör ulsiklerna för näringslivets investeringar
mycket dystra. Den fortsatla stegringen i produktionskostnaderna samiidigi som
möjligheterna all öka priserna starki begränsas av de försämrade
avsättningsmöjligheterna innebär en fortgående krafiig press på vinsterna. Mol
denna bakgrund förutses en direkl nedgång i näringslivets invesleringar med ca
4%, Del kan emellerlid ej uteslutas att ulfallel blir nägol mer negativt.
Dessutom förulses nedgången i bosiadsbyggandel fortsätta. Ett mycket storl fall
i de offentliga investeringarna förefaller sannolikl. Erfarenheter från
tidigare är visar atl restriktivitelen i de slalliga ulgifterna i försia hand
drabbar investeringarna. Sammantaget innebär dessa antaganden en nedgång i de
lästa investeringarna med ca 5%. Därmed skulle investeringarna bli den främsla
neddragande faktorn i den ekonomiska ulvecklingen 1980. Också
lagerinvesleringarna förutses fä en neddragande effekl. Storleken på denna är
svår att förulse, men skulle kunna uppskattas till drygt en procentenhet.

Sammantaget innebär den prognos för den inhemska
efterfrågan som skisserats ovan en nedgång med mellan 2 och 3 %. Ej heller
utrikeshandeln vänlas utgöra nägol expansivi inslag. All en fortsall försämring
av konkurrenskraften kommer atl leda lill ytterligare förluster av
marknadsandelar torde slå klart, men omfattningen av dessa förlusler är svåra
all bedöma. En ökning av exporten med 1 å 2 % kan betraktas som en sannolik
utveckling. Också importen väntas visa en ökning i denna storleksordning,
varför nettoeffekten på den totala efterfrågan förutses bli i stort selt
neutral. Det bör påpekas att utrikeshandeln skulle ge ett betydligt sämre
resullal om man ej räknade med den ökade oljeproduktionen, vilken innebär att
Storbritannien i stort sett är självförsörjande 1980. De ökade intäkterna från
oljeseklorn är också den viktigaste orsaken till atl bytesbalansen förutses
förbättras under innevarande år.

Vid en bedömning av produktionsutvecklingen 1980 måsle
effeklerna av den omfattande stålstrejken vägas in. Den kan antas ha inneburil
en försämring av förtroendeklimatet både hos hushållen och inom näringslivet.
Härtill kommer det direkla produktionsbortfall som strejken gav upphov till.
Detta torde endasl till en del kunna återhämtas i ett senare skede.

Sammantaget förutses en minskning av den brittiska
totalproduktionen i storieksordningen 2,5% 1980. En starkare utveckling av den
privata kon-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 59

sumlionen kan ej uteslutas. En sädan skulle emellertid
sannolikt vara förenad med en svagare real ulrikesbalans och eventuellt en
kraftigare nedgång i näringslivets investeringar. Den nedgång i produklionen
som förutses, innebär också en direkl minskning av sysselsätlningen. varför en
avsevärd ökning av arbelslöshelen är alt vänla. En uppgång lill ca 7% under
1980 kan ej uteslutas.

Dunmark

Den ekonomiska aktiviteten hölls relativt väl uppe under
1979. Bruttonationalprodukten ökade med ca 3%, att jämföra med ca I % 1978.
Detta var främst en följd av den slarka exportutvecklingen, särskilt under
första halvåret. Den offentliga sektorn bidrog genom en främst till andra
halvårel förlagd konsumtion. Sysselsättningen i den offentliga sektorn steg då
snabbt. Samtidigt uppmuntrades förtidspensionering, vilkel började ge ulslag.
Lägel på arbetsmarknaden förbättrades avsevärt under året. Andelen arbelslösa
var i genomsnitt 5.5% mol ca 7%j 1978.
Även den privata konsumtionen var siarkare än väntat och ökade med ca 2%.
Hushållens köplust stimulerades av löneökningarna, som belalades ut under andra
halvåret. Dessutom drogs sparandet ned.

På utrikessidan blev situationen sämre under 1979. Den
siarkt importberoende danska ekonomin drabbades hårt av prishöjningarna på
olja och andra råvaror. Fem ä sex miljarder av bylesbalansunderskottet 1979 anses
hänförliga till de ökade oljepriserna. Bytesförhållandet försämrades krafligl.
Den inhemska efterfrågan, särskilt under andra halvårel 1979, gav samlidigt
ökade importimpulser. Imporlen steg med ca 7% i volym. Trots atl exporten ökade
med ca 8% i volym blev det negativa handelsbalanssaldot ca 6 miljarder dkr.
större under året. eller ca 21 miljarder 1979. Vidare ökade
ränteutbetalningarna på den utländska skuldsättningen varför bytesbalansunderskottet
fördubblades jämfört med 1978 till ca 16 miljarder.

De fasla bruttoinvesteringarna minskade totalt sett:
företagens satsningar i anläggningar och utrustning liksom bostadssektorns
investeringar. Den under året allt stramare penningpolitiken log sig utiryck i
bl. a. svårigheter atl få krediler och ökade kosinader för dem som gavs:
företagen uppmanades alt ta upp län utomlands, hushållens möjlighel atl få
krediter var beskuren.

De allmänna utsikterna för den danska ekonomin 1980
präglas av den förutspådda konjunkturnedgången utomlands. Den avtagande inlernalionella
aktiviteten päverkar avsättningsmöjligheterna för den danska exportindustrin.
De försämrade exportulsikterna väntas bli särskilt märkbara i EG-länderna. Till
den relativt svaga internationella konjunkturen kommer effekterna av de i
december beslutade ekonomisk-politiska restriktionerna, som sannolikt dämpar
aktiviteten. De huvudsakliga ingredienserna var en höjning av vissa direkta
personliga såväl som företagsskatter samt en specialskatt på jordbruket.
Priskonlroll gäller t. o. m. februari 1981. Den

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 60

aulomaliska indexeringen har modifierats, bl.a, genom atl
energiprishöjningarna har rensats ul ur konsumentprisindex när
lönejusteringarna skall göras. Över den offentliga budgeien har besparingar om
ca 2,5 miljarder dkr. aviserats för 1980 och ytterligare ca 2.2 miljarder 1981.
På den kommunala sidan beräknas besparingarna för 1981 till 3.6 miljarder.
Åtgärderna kommer, enligt planerna, att särskilt drabba den sociala seklorn.

Den genomsnitlliga prisökningen i konsumenlledel var ca
9,5%) 1979; takten accelererade mot slutet av årel och låg andra halvåret 1979
på ca 15% i årstakt. Trols prisövervakningen antas takten öka 1980: devalveringarnas
fulla effekt på den interna prisutvecklingen väntas under första delen av innevarande
år. Dessulom förutses energiprishöjningarna slå igenom. Konsumentprisökningarna
kan komma alt öka med ca 12% 1980.

Löneulvecklingen under ärel påverkas som nämnls bl. a. av
all lönerna inte längre automatiskt justeras upp på basis av konsumenlprisökningarna.
Under våren 1980 bortfaller sålunda minsl tre sådana justeringar, s.k.
dyrtidsporlioner. Lokala förhandlingar kan dock till viss del kompensera. Den
genomsnittliga årslöneökningen för samtliga anställda anges lill ca 9%. Den
skärpta inkomstbeskattningen och de prisutsikter som angivits, bör leda till
atl hushållens konsumtionseflerfrågan avlar. För en minskning i den privala
konsumtionen, med ca 3 %, talar också den fortsatt restriktiva kreditmarknaden.
Del är vidare tveksamt om sparandet kan utgöra buffert. I tider med låg
ekonomisk aktivitet och risk för arbetslöshet brukar spar-benägenheten öka.
Danmark ger å andra sidan fullgod ersättning till den arbetslöse, varför
genomslagslagskraften på konsumtionen kan komma all utebli.

Investeringarna både i ulrustning, maskiner och
anläggningar ser av flera skäl ut att minska - de höjda skatterna,
räntehöjningarna samt det sämre vinstlägel talar för fortsatt försiktighet hos
förelagen. Mot slutet av året väntas denna nedgång bli ännu mer markerad. Vidare
förutses krafiiga minskningar i den offentliga sektorns investeringar.
Sammantaget antas en svag inhemsk efterfrågan, allt mer så mot årets slul.
Därmed skulle ijolårets imporiexpansion vändas i en minskning om ca 5 % 1980.
Omslaget på imporlsidan kommer sannolikt att förstärkas av att lagren minskar
under året. Detta gäller främst lagren av importerade råvaror och halvfabrikat.

Exportutvecklingen vänlas ge en positiv lillväxiimpuls
också 1980, främsl via industrins avsättningsmöjligheter. Ökningen för den
samlade exporten antas bli ca 5 %. Kronans effektiva devalvering med 9% 1979
kan till en del kompensera för de kostnadsfördyringar, som l.ex. löneavtalen
och oljeprishöjningarna medför. Prisutvecklingen i utrikeshandeln blir sannolikt
fortsatt ofördelaktig for Danmarks del. Bytesförhållandet beräknas bli
försämrat med ca 3%; imporlprisökningarna på olja väger tungt härvidlag. Till
denna förväntade negaliva utveckling kommer Danmarks ökande ränteutbetalningar,
vilka kan uppskattas till ca 9 miljarder 1980. Trots vikande inhemsk
efterfrågan och förslärkt handelsbalans verkar det sannolikt att
bytesbalanssaldol blir ännu mer negativt 1980.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 61

Den under 1979 relativt livliga industriproduktionen avlar
sannolikt under loppet av året. Totalproduktionen lorde med de ovan gjorda
övervägandena avla med ca 1% 1980. Lägel pä arbeismarknaden kan därtör
återigen förvärras. Andelen arbetslösa antas komma att överstiga 7%. Samtidigt
har industrin svärl atl rekrytera personal.

Regeringen
presenterade i början av april ell ekonomiskt åtslramningspakel som, om det
genomförs, innebär att realinkomsten minskar med 5% 1980 och med 1,5 ä 2% de
nästföljande åren. Avgifterna på el, olja och bensin höjs och en särskild
statlig fastighetsskatt aviseras. Slalens inkomster beräknas öka med 5
miljarder dkr. 1981. På utgiftssidan tillkommer ca 4,5 miljarder 1981-1983
fören sysselsättningsplan.

Finland

Totalproduktionen ökade med 6,6% 1979, vilkel var klarl
snabbare än genomsnittet för övriga industriländer. Uppgängsfasen, som också
innefattar 1978, startade emellertid från en mycket låg nivå i sluiet av 1977.
Den starka tillväxten ledde till ökad sysselsättning; härtill bidrog de arbetsmarknadspolitiska
ålgärder, som under året sattes in bl.a. för att minska arbetslösheten hos de
unga. Trots att läget pä arbetsmarknaden blev väsentligl bättre 1979, andelen
ulan arbete understeg i genomsnitt 6%, kvarslår obalanser: vissa regioner har
en dubbelt så hög arbetslöshetsandel som genomsnittet, ungdomarna är generelll
sell värre utsatta. Samiidigi är det brist på arbetskraft i några branscher.

De realt disponibla inkomsterna steg med 4% 1979.
Hushållens ökade köpkraft tycks främst ha resulterat i inköp av varaktiga
konsumtionsprodukter. Dessutom steg sparkvoten något. Företagens behov av att
investera blev större efter hand som kapacitetsutnytijandet steg. Det mesl
dynamiska inslaget var skogsindustrins satsning på maskiner och utrustning.
Den starka efterfrågan från både konsumenter och producenier speglas i en
importuppgång på ca 17%, elt markant omslag från 1978 då import volymen sjönk
med 3 %,

Industriproduktionens
tillväxtlakl accelererade under årel. Skogsindustrin var fortsatt expansiv.
Den finska induslrin gynnades av efterfrågans inriktning ulomlands. Dessutom
kunde pris- och kostnadsutvecklingen hållas lägre än i konkurrentländerna.
Exporten utvecklades därmed ånyo starkt. Den livliga inhemska efterfrågan och
den drygl 2 miljarder dyrare oljenotan resulterade i att handelsbalansens saldo
slog om i etl underskot! på 615 milj. mark. 1978 noterades ett överskott om 2.9
miljarder. Likaså vände bytesbalansen lill ett underskott om 2,3 miljarder frän
ett överskott 1978 på ca 3 miljarder. Samtidigt minskade Finlands utländska
nettoskuld uttryckt i finska mark till följd av valutakursjusteringarna under
1979 lill 24,5 miljarder. Detla, i förening med den snabba BNP-tillväxten
gjorde atl den ulländska nettoskuldens andel av bruttonationalprodukten gick
ned från 20% till 15% 1979,

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 62

Expansionen i den finska ekonomin forlsalie under försia
kvartalet 1980. Konjunkturcykeln var då i en uppålgående fas:
kapacilelsutnytljandet var överlag högt. 87% vid utgången av 1979,
färdigvarulagren var små. Industriproduktionen torde öka med ca 5% 1980 med
metallindustrin som etl av de mest dynamiska inslagen. Lageruppbyggnaden antas
ge etl fortsall positivt bidrag lill den totala tillväxten. BNP-ökningen antas
bli god för året som helhet, uppemot 5%. Läget på arbeismarknaden kan därmed
fortsätta alt förbättras. En avmattning förutses mot slulel av 1980. Expansionen
i den inhemska efterfrågan vänlas avta efter hand. Denna utveckling ser ut atl
ske samtidigt som del internationella konjunkturiägei dämpas.

Prognoserna för pris- och kostnadsökningarna är osäkra.
Löneförhandlingarna för de nya avtal, som skall gälla från den 1 mars 1980,
förs pä förbundsnivå. Lönekraven är generelll setl tvåsiffriga. Till detta
osäkerhetsmoment för pris- och kostnadsutvecklingen kommer ovissheten vad
gäller oljepriserna och deras genomslagskraft. Fjolårets ökningslakt i konsumentprisledet,
7,5%, kan därtor komma atl överskridas med 3 ä 4 procentenheter inkl.
uppjusteringen av marken med 2% i sluiet av mars. Utrymmel för en ökning av
hushållens realt disponibla inkomster antas bli betydligt mindre än 1979. Detta
skulle, vid oförändrat sparande, medföra en inle fullt sä slark privat
konsumtion. För detta talar även att penningpolitiken väntas förbli stram
1980, särskilt vad gäller konsumtionskrediter.

Trots diskonlohöjningarna i november 1979 och i mars 1980,
antas de privata investeringarna öka snabbare än i fjol eller med ca 8%.
Företagen bör ha behov av nyanskaffningar, då många redan nu utnyttjar all sin
kapacitet. Företagens finansiella ställning stärktes dessulom allmänl sett
under 1979, Regeringen har också beslutat all dels förlänga momsbefrielsen för
industrianläggningar, dels all reducera momsen pä maskiner och ulrustning. I
prognosen om en 5-procenlig tillväxt för den toiala inhemska eflerfrågan ryms
en uppgång på ca 3% för den offentliga konsumtionen. Den offentliga sektorns
lotala inverkan på den inhemska efterfrågan väntas bli neutral eller möjligen
någol litet stimulerande.

Importen kan, med utgångspunkt i ovanstående överväganden
förutsättas bli fortsatt snabb, en ökning på ca 8 % för 1980 anges. Samtidigt
som en viss avmallning kan väntas i den inhemska efterfrågan, är den inlernationella
konjunkturcykeln nedåtriktad. Exporlutsiklerna som pekar mot en ökning om ca
5%, är inle lika gynnsamma för Finland som under de tre närmasl föregäende
åren. Stora delar av exportindustrin gär redan nu för fullt och kan inte på
kort sikt öka sin produktionsvolym. Företagens relativa konkurrensposition
väntas inte förändras nämnvärt. Beslutet atl vidga ramen för markens index ger
större möjlighet alt anpassa kursen bäde uppåt och nedåt. En uppskrivning, inom
ramen, med 2% gjordes den 25 mars 1980, Därmed har den finska marken effekiivt
revalverats med 4,6% under de senaste 12 månaderna. Importpriserna vänlas stiga
snab-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 63

hare än exportpriserna så alt bylesförhållandet försämras
med ca 4%. Därmed kan bylesbalansen komma all försvagas med ca 4 miljarder mark
jämförl med 1979.

.Norge

Den ekonomiska aktiviteten i Norge hölls totalt sett väl
uppe under 1979. Brullonalionalproduklen ökade med ca 3,5 %, jämfört med 3%
1978. Lägel på arbetsmarknaden förbättrades under året. Mol sluiet av året
uppträdde emellertid nedälgäende lendenser i ekonomin: ökningslaklen i den
traditionella exporten minskade lill följd av de vikande konjunkturerna
utomlands. DeUa ser ul all ha dämpat de ulländska lagerinköpen av de mycket
konjunkturkänsliga norska varorna. Samiidigi ökade emellerlid investeringarna,
men utan alt slä nämnvärt igenom i ökad industriproduktion. Del av regeringen
uppställda riktmärket för prisökningarna i konsumenlledel. 4%, överskreds med
nästan en procentenhet. Hushållens realt disponibla inkomster torde därmed ha
stagnerat. Konsumentefterfrågan utvecklades nägot starkare än väntal. ökningen
blev ca 2% 1979. Sparandet sjönk under ärel lillbaka lill en mer normal nivå
1979, efter den rekordhöga sparkvolen 1978. Samtidigt som det tycks ha funnils
ell uppdämt köpbehov, var det fortsall svårt att lånefinansiera inköpen.

De fasla investeringarna minskade totalt sett ocksä 1979.
om än i lägre takt. Utvecklingen vad gäller industriinvesteringarna vände
emellertid uppåt under årel. Sammantaget uigjorde sålunda den inhemska
eflerfrågan exkl. lagerrörelserna ett negaiivt inslag.

Den ekonomiska politiken, med inrikining på att återställa
exlern balans, den för norsk exporl gynnsamma efterfrågesammansättningen saml
bidragel frän oljeseklorn har lett till att de slora bytesbalansunderskotten
från 1977 och 1978 har kunnal dras ned. Utrikesekonomin utvecklades på det hela
tagel gynnsamt 1979. Oljesektorn svarade för etl väsentligl bidrag i form av
exportintäkter. Den Iradilionella exportens ökning uppgick lill ca 10%, trots
den mot slutet av årel avlagande trenden. Industrins konkurrensförmåga
förbättrades kraftigt under det 15 månader långa pris- och inkomststoppel (från
12 seplember 1978 t.o.m. 31 december 1979). Men den relativa konkurrenskraften
beräknas forlfarande vara mellan 10 och 15% sämre än i början av 1970-lalet.
Bytesförhållandet ser ut atl ha förbättrats med ca 3 %. På importsidan vändes
trenden markant frän 1978, då volymen sjönk med 13,5%. Importen tilltog under
loppet av året, till slor del en följd av att lagren började fyllas på. Men
ökningen blev ändå totall sett bara ca I %. Inslaget av Iradilionella
importprodukter vägde tungt. Trols ökande ränteutbetalningar och
transfereringar minskade sålunda bylesbalansunderskottet med över 3 miljarder
nkr. 1979.

Osäkerheten beträffande den inlernationella konjunkturen
gäller främst avmatlningens varaktighet och djup. Det är emellerlid lämligen
säkert att tillväxttakten pä de traditionella norska exportmarknaderna, som
1979

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 64

uppgick lill ca 10%, blir avsevärt lägre 1980, eller ca
2%. Ulsiklerna för exportindustrin är svåra atl klarlägga också med lanke på de
pågående löneförhandlingarna, Förulom den egenlliga löneuppgörelsen finns del
anledning att särskilt beakla löneglidningarna; under pris- och inkomststoppel
var dessa så gotl som obefintliga. Indslrins konkurrensförmåga torde inte
utvecklas lika gynnsamt som under 1978/79. Prognoserna för varuexporten pekar
mot en ökning på ca 2%. Energikrävande exporlpro-duklion kan förvänlas klara
sig bra. Inkomslema från försäljningen av råolja och naturgas förutses bli väsentligl
slörre än 1979. Den samlade exporten beräknas därmed öka med 4 ä 5%.

Resultatet
av löneavtalen kommer också ati vara styrande för hushållens köpkraft. Den
totala lönekostnadsökningen pä den privala sidan beräknas bli ca 8 % 1980,
varav det generella påslaget 5 %. För den offentliga sektorn väntas ett totalt
sett något dyrare avtal. Till detta kommer effekterna av jordbruksavtalet, som
ännu inte är klarl. Staten har presenieral ell paket på totalt 1,4 miljarder
nkr. som ett led i uppgörelsen. De viktigaste ingredienserna är en ökning av
barnbidraget saml en generell skatlelälinad med I procenlenhel per den I juli
1980. Konsumentpriserna kan komma atl stiga med ca 8% 1980. Impulserna från
utlandet förblir sannolikl belydande. När prisstoppet upphävdes vid årsskiftet
1979/80 framträdde ocksä ett starkt underliggande inhemskt prislryck. Av vikt
förden privata konsumtionen blir även ulvecklingen av sparandet. Likviditeten
tycks f.n. vara relativt god och på banktillgodohavanden kan man förvänla en
posiliv realränta. Att lånefinansiera inköpen är sä gott som omöjligt i det
nuvarande strama kreditläget. Eftersom hushållens konsumtion i storl sett
legal på samma nivå som 1978, bör del finnas ett uppdämt köpbehov. Vidare är
sysselsätlningsläget gott i Norge, varför försiktighet av arbelsmarknadsskäl
ej synes påkallad. Sammanlaget kan man därför anta att hushållens inköp ökar
något snabbare än 1979.

Ökningen i den offenlliga sektorns konsumtion, främst inom
försvarei. beräknas till ca 6%, mot ca 2,5% 1979. Den inhemska efterfrågan
vänlas även få tillväxtimpulser från investeringssidan. Med
induslrisatsningarna som del mesl dynamiska inslaget, förutses ett omslag så
att de fasta bmttoinvesteringarna totalt sett stiger med ca 3 %. Den totalt
sell starkare inhemska efterfrågan torde inte helt speglas i en ökad
importvolym. Importen väntas dock öka något snabbare än 1979. med ca 2%, men
den inhemska produktionen antas förbli konkurrenskraftig.

Den externa balansen bör därmed komma att stärkas
yllerligare 1980. Handelsbalansen väntas bli starki posiliv, kanske upp emot 16
miljarder nkr. Den för Norge gynnsamma utvecklingen av bytesförhållandet,
främsl som en följd av oljeprishojningarna. väger lungt härvidlag.
Upplåningspolitiken syflar lill att sä snart som möjligt nå nolltillväxt i den
utländska nettoupplåningen. Ränteutbetalningarna beräknas ändå dra några miljarder
mer än 1979. Bytesbalansen för 1980 bör ändå ge elt positivt saldo på inemot 5
miljarder.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 65

Totaltillväxten
kan med de gjorda övervägandena bli nägot snabbare än 1979. En BNP-ökning på ca
4% ter sig rimlig. Oljeseklorns bidrag vänlas öka jämfört med året innan.
Sysselsättningslägel förulses bestå, andelen arbetslösa kommer sannolikt inte
att överstiga 2%.

5
Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bd. 1.1

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 66

3 Utrikeshandeln

3.1 Exporten

Utvecklingen 1979

Den slarka utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten i
OECD-länderna under senare delen av 1979 åtföljdes av en mycket betydande
ökning av dessa länders import. Marknadstillväxten för den svenska exporten av
bearbetade varor till OECD-området beräknas nu ha uppgåll till 10-11 %
1978-1979, vilket är ca 2 procentenheter mer än vad som förulsågs så sent som i
den preliminära nationalbudgeten. Efter smärre andelsvinster i OECD-områdel
första halvåret 1979 kom exporten av bearbetade varor emellertid att under
andra halvåret visa en något mindre expansiv utveckling än den internationella
efterfrågan. Exporttillväxten vad avser bearbetade varor till OECD-området kom
härigenom att för helåret stanna vid ca 9 1/2% med följd att den i PNB
emotsedda mindre andelsvinsten uteblev.' En förhållandevis gynnsam
andelsutveckling för exporten av verkstadsprodukter exkl. fartyg synes ha
sammanfallit med betydande andelsförluster för varugruppen övriga
industriprodukter. Denna utveckling lyder på att volymeffekterna från den
kraftiga sänkningen av exportens relaliva pris hösten 1977 nu till fullo ebbat
ut ifråga om övriga industriprodukter medan de fortfarande kan vara av en viss
storlek ifråga om verkstadsprodukter. Det senare motsägs emellertid i viss mån
av del faktum att exporten lill utvecklingsländerna - vilken till allra största
delen består av just verkstadsprodukler - likaledes fick vidkännas belydande
minskningar av marknadsandelarna under andra halvåret 1979.

Den svenska exportens marknadsandelsförlusler under andra
halvåret 1979 kan ha varit en följd av den icke obelydliga höjning av exportens
relativa pris som synes ha skett under loppet av 1979. Relativprishöjningen,
vilken för helåret beräknas ha uppgått till ca 3%, skedde med uigång från de
vid en internationell jämförelse starkt nedpressade vinstmarginaler som 1978
var rådande i den svenska exportindustrin. De allt mer försiktigt

' I tabell 3:1 visas ulvecklingen av exportens
marknadsandelar och relativpris. Nu gäller atl Sverige irendmässigt gör en
volymmässig andelsföriust kring I % per är, vilken förmodas vara utslag av
systematiska mätfel. Konjunklurinstitulel deflaterar nämligen exportvärdet med
Laspeyres' enhetsvärdeindex medan de enhelsvärdein-dex som används för all
deflatera de olika OECD-ländernas respeklive importvärden i allmänhet är
Paasche-index (eller i några fall Fischer-index). Om den svenska exporten också
deflateras med Paasche enhetsvärdeindex så visar del sig au volymtillväxten i
genomsnitl blir ca I 1/2 procentenhet större per är än då Laspeyres'
indexformel används. I diagram 3:1 återges ulvecklingen av exportens marknadsandelar
och relativpris efter korrigering för den historiska trenden. Del som fortsättningsvis
sägs om ulvecklingen av exportens marknadsandelar och relativpris i delta
avsnitt syftar emellertid på tal vilka ej korrigerats för den trendmässiga
ökningen av relativpriset.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för
Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1969-1980

Säsongrensade halvärsdata. Index 1970= 100

Marknadsandel,

/

/A
l ö pande priser

A

luu

95

-X/j

{

\,

[N

/

\

K

90 85

x.

\

"T"

80

105

r-V

\/larkn
vfolym

adsanc

el.

100

-

/"

V y\

k

90 85 80

-

"

\

\y

115

110 -

105

100

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979 1980

Anm. Relativpriser har angivits med avdrag för en sedan
länge konstaterad historisk trend - molsvarande en ökning på ca 0,5% per halvår
- som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har
marknadsandelen i volym justerats så all den multiplicerad med del juslerade
relalivprisel är lika med marknadsandelen i löpande priser. Se också anm. lill
labell 3:1.

/Cfl/Za.-Se tabell 3:1.

hållna bedömningar av världsekonomins utveckling under det
närmaste året som från skilda håll lades fram under andra halvåret 1979 kan
också ha medfört att många företag såg det som alltför riskfyllt att
nyrekrytera arbelskraft och dra upp produktionen i fullt den utsträckning som
den

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 68

Tabell 3: I Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' tiil OECD-området 1972-1980

Procentuella förändringar

1971-

1972-

1973-

1974-

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

Löpande
priser. Skr.

Marknad

12

25,5

27,5

- 0,5

19.5

17

20,5

18,5

15

Marknadsandel

_'}

-0,5

0

3

-6,5

-4,5

-1,5

2

0

Export

10

24,5

27

2,5

11,5

11,5

19

21

15,5

Volym

Marknad

9

16

4,5

- 6

13

3,5

5

10,5

5

Marknadsandel

-4

0,5

0

- 8

-9,5

-1,5

3

-1

-1

Export

4,5

17

4,5

-13,5

2

1,5

8

9,5

4

Pris
(enhetsvärde). Skr.

Marknad

2,5

8

22

6

6

13

15

7

9,5

Relativpris

2,5

-1

0

11,5

3

-3

-4,5

3

1

Export

5,5

6,5

21,5

18,5

9

10

10

10,5

11

' SITC 5-8, exkl. 68. 793.

Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.

Anm. Begreppel "marknad" avser
importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i
Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga
effekter av exportens strukturella ländersammansätlning. Marknadens pris avser
del implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.

Källor: FN, utrikeshandelsstatistik frän OECD, nationella
statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar
inom konjunklurinslitulet.

inlernationella efterfrågeutvecklingen kortsiktigt kunde
antas medge. Den oförutsett livliga internationella eflerfrågan under senare
delen av 1979 skulle alltså snarare ha ulnyttjats till att återställa
vinstmarginalerna än till att öka försäljningsvolymerna.

Den expansiva utvecklingen av råvaruexporten 1978, då en
volymtillväxt med ca 10% kunde noteras, följdes av en mer dämpad utveckling
under 1979. Den prognos för det värdemässiga utfallet 1979 som gavs i PNB kom
emellertid att överträffas med ca I miljard kr, främst till följd av att
exporten av petroleumprodukter oförutsett kom att öka mycket kraftigl under
senare delen av 1979. Den totala exporten, exkl, fartygsexporten, beräknas
volymmässigt ha ökat med 8% 1979. Räknat inkl, fartygsexporten, vilken ånyo sjönk
kraftigt, blev exporttillväxten nägot lägre eller drygt 6 1/2% (drygt 8 1/4% i
nationalräkenskaperna).

Utsikterna för 1980

Den ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna bedöms komma
alt undergå en betydande försvagning under loppet av 1980. Den starka importtillväxten
under senare delen av 1979 antas följaktligen komma aU dämpas och för andra
halvåret 1980 förutses en mycket svag utveckling av importen. Även om
importtillväxlen bromsas upp kraftigt under loppet av 1980 så kan den med
hänsyn till den utvecklingstakt som rådde vid årsskif-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

69

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3: 2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl,
fartyg)' till olika länderområden 1974-1980

Export
till

Procenluell volymförändring

Andel av

lolalsumman

1973-

1974-

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1979,% prognos

OECD-länderna-

4,6

-13,3

2,2

1.7

8,1

9.5

4,2

75

Övriga
länder

27,8

1,7

- 8,0

- 4,3

9,1

6,6

7,9

25

därav:
Osteuropa och Kina

34,6

12,4

-18.2

-12,7

4,5

-2,5

4.0

5

OPEC-länderna

39,6

60,2

21,2

- 9,5

23,6

3.0

20,0

6

Andra länder

23,8

-11,6

-12,1

1,3

5,4

14,3

5.0

14

Summa

9,6

- 9,5

- 0.7

0,1

8,3

8,8

5,2

100

' SITC5-8, exkl. 68,793.

Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.

' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwail,
Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriel

och Nigeria.

Affl/tor.-Statistiska centralbyrån samt beräkningar och
bedömningar inom konjunkturinslilutel.

let likväl antas bli förhållandevis betydande för helåret
- enligt här gjorda bedömning drygt 5 % ifråga om bearbetade varor. Den svenska
exportens stmkturella ländersammansätlning synes komma att verka i storl sett
neutralt med avseende på marknadstillväxten 1980. Importen väntas visserligen
stagnera eller till och med sjunka något i Storbritannien och Danmark, vilka
båda väger jämförelsevis tungt i den svenska exporten, men samtidigt motses en
fortsatt hög importtillväxt i Finland och Norge -två länder som likaledes har
betydligt högre vikttal i Sveriges export än i OECD-ländernas import.

Det senaste årets kraftiga prishöjningar på råolja och
petroleumprodukter kan beräknas fortsätta att driva upp priserna på bearbetade
varor i internationell handel under första halvåret 1980. Effekterna på
prisstegringen 1980 torde vidare förstärkas därigenom att priserna pä olika
former av inom OECD-området producerad energi med viss eftersläpning följer
oljeprisets utveckling. Del synes också vara realistiskt aU räkna med en viss
ökning av löneslegringstakten 1979-1980 mot bakgrund av den kraftiga och i
stor utsträckning ofömtsedda ökningen av prisstegringstakten 1979 och de
senaste årens förhållandevis expansiva utveckling av företagens vinster i
OECD-området. Den i exportberäkningen förutsedda konjunkturavmattningen i
OECD-området kan å andra sidan väntas medföra en dämpning av den
prisuppdrivande verkan som 1979 utgick från efterfrågesidan.
Världsmarknadspriserna på bearbetade varor - mätt i genomsnittlig nationell
valuta - bedöms sammanfattningsvis öka med ca 10 1/2 % 1979-1980 med en viss
uppbromsning under loppet av året. Om de prognoserade exportprisökningarna i
de olika OECD-länderna sammanvägs med elt viktsysiem som avspeglar de olika
ländernas betydelse som konkurrenter till Sverige blir den internationella
prisstegringen något lägre eller ca 9 3/4%. Under förutsättning av oförändrade
växelkurser från prognostillfället blir prisprognosen densamma uttryckt i
kronor - ca

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 70

9 3/4% vilket innebär en uppjustering med 2
procentenheter av den prisprognos som gjordes i PNB. Dels har ökningen av
världsmarknadspriserna mätt i nationella valutor bedömts bli drygt 1
procentenhet större än i PNB till följd av nya antaganden om prisutvecklingen
på råolja och petroleumprodukter 1979- 1980, dels har kronan undergått en
smärre depreciering mellan de båda prognostillfällena.

Med en internationellt sett myckel dämpad
lönekostnadsökning och en icke obetydlig höjning av exportens relaliva pris på
bearbetade varor så bör de svenska företagens relativa vinstmarginaler ha ökat
avsevärt under 1979 - dock från en myckel låg nivå 1978. Del allra mest akuta
behovet av lönsamhetsförbättring torde därmed ha tillgodosetts. De svenska exportpriserna
beräknas nu komma att öka i samma takt som världsmarknadspriserna under loppet
av 1980. För helåret 1980 skulle prisuppgången därmed bli ca 10 3/4% och
relativprishöjningen stanna vid ca 1 %. Kalkylen baseras på antagandet atl de
sammanlagda timlönekostnaderna ökar med ca 11 % 1979-1980, vilkel torde vara i
nivå med utvecklingen i våra konkurrentländer. Produktivitetstillväxten i de
delar av industrin som producerar bearbetade varor för export bedöms - som elt
genomsnitt - bli ca 4 1/2% och lönekostnadsökningen per enhet följaktligen
kring 6 1/2%, Inkl. ökade kostnader för insatsvaror och bränslen skulle den
totala kostnadsökningen därmed komma att uppgå till ca 9% och sålunda medge en
begränsad marginalförbättring.'

Den höjning av exportens relativpris som beräknas ha ägt
mm under 1979 kan som tidigare nämnts ha varil en bidragande orsak till den
svaga utvecklingen av exportens marknadsandelar under senare delen av 1979. Man
kan naturiiglvis inte utesluta risken för ytterligare andelsförluster under
1980. Samtidigt finns det anledning tro att den internationella efterfrågan
1980 till stor del kommer att vara inriktad på produkter vilka - vid en
inlernationell jämförelse - väger lungl i den svenska exporten. Den förutsedda
konjunkturavmattningen vänlas nämligen - åtminstone under större delen av 1980
drabba konsumtionen betydligt hårdare än investeringarna och
investeringsvaror väger tyngre i den svenska exporten än i OECD-ländernas
import. Av stor betydelse är utvecklingen i Finland och Norge. I Finland motses
en fortsatt stark återhämtning av maskininvesteringarna 1980 och i Norge
förefaller de senaste årens svaga investeringsutveckling komma att förbytas i
en betydande uppgång. Sammanfattningsvis räknas inte med några förändringar av
Sveriges marknadsandelar i OECD-området under 1980. Den andelsföriust på I %
som anges i tabell 3:1 är helt en följd av den svaga utvecklingen under senare
delen av 1979. Med en

' Den totala kostnadsökningen för hela
lillverkningsinduslrin bedöms i kapilel 8 bli mer än 11 % 1980. Det faktum att
kostnadsökningen för hela induslrin sålunda antas bli drygt 2 procentenheter
högre än för de delar av industrin som producerar bearbelade varor för export
beror framför alll på de mycket krafiiga koslnadsökningar som förutses inom
massaindusirin och peiroleumraffinaderierna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

71

s. 1974 Kontrollera mot PDF

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för
bearbetade varor 19721980

1970 = 100

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

US
dollar

113

133

162

182

183

199

230

260

285

Genomsnittliga nationella

valutor

103

110

136

149

158

167

174

188

208

Svenska
kronor

105

113

140

147

154

172

201

216

236

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom
konjunklurinslitulet.

marknadstillväxt
på drygt 5 % och en andelsföriust kring 1 % så bedöms exporten av bearbetade
varor till OECD-länderna komma att öka med drygt 4% 1979-1980,

För
exporten till länderna utanför OECD-området väntas ökningen bli betydligt
större - ca 8%, Att så bedöms bli fallet kan helt återföras på den emotsedda
utvecklingen av OPEC-ländernas import. De ökade oljeinkomsterna väntas
nämligen medföra att OPEC-ländernas import ånyo ökar mycket kraftigt - i
storleksordningen 20% - efter en svag utveckling under 1978 och en av den
politiska utvecklingen i Iran delvis betingad kraftig neddragning 1979. Den
förhållandevis starka importtillväxten i såväl de icke-oljeproducerande
utvecklingsländerna som statshandelsländerna 1979 ca 8 % - antas däremot
komma att följas av en mera dämpad utveckling 1980. Någon andelsförändring i
dessa ländergrupper tagna tillsammans bedöms inte uppkomma 1980. Möjligen kan
det bli svårt att försvara de båda senaste årens mycket kraftiga andelsvinster
i OPEC-området eftersom dessa andelsvinster i stor utsträckning varit en följd
av några få, mycket stora exportleveranser.

Den
svenska exporten av bearbetade varor exkl. fartyg till samtliga länderområden
har med här gjorda antaganden beräknals öka med drygl 5 % 1980, Det förtjänar
påpekas att prognosen bygger på antagandet om en visserligen dämpad men dock
förhållandevis hygglig internationell efterfrågetillväxl (och därmed svensk
exporttillväxt) under första delen av 1980, vilket bl. a. fått stöd i
konjunkturinstitutets konjunklurbarometer för första kvartalet 1980. Detla
anlagande synes ej helt ligga i linje med den bedömning av den internationella
ulvecklingen som redogjorts för i kapitel 2, När det gäller andra halvåret 1980
fömtses däremot - liksom i kapitel 2 - en mycket svag utveckling av den
inlernationella efterfrågan.

Den
dämpade utvecklingen av råvaruexporten 1979 var främst en följd av
utbudsbegränsningar i fråga om massa och trävaror. Även om rävaruexportens
marknadstillväxt bromsas upp under 1980 så torde åtminstone för större delen av
året utbudsbegränsningar ånyo komma att utgöra den viktigaste återhållande
faktorn, Rävaruexportens tillväxt har under dessa omständigheter bedömts
inskränka sig till ca 2 1/2% under 1979-1980.

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Diagram 3:2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugrupper 19731980

Milj. kr.,
1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

4000 38000 3M0OO 30000

Total export

40000 36000 32000

Export exkl. fartyg

r\

i

Si

opaginerad Kontrollera mot PDF

18000

Verkstadsprodukter,
- fartyg

exkl

A

.-

16000
14000

12000

_
Zk

/

v

y

C

10000

_

opaginerad Kontrollera mot PDF

3400 3000 2500

2?00

J ä rn
och st å

y'

y

\

{

A

{

V.1

j

opaginerad Kontrollera mot PDF

1_J__ I
I i

J__ \_ L

J__ \_ I

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973
1974 1975 1976 1977 197B 1979 1380

1973
197H 1975 1976 1977 1=78 197a 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper
19781980

Exportv

'ärde,
milj

I. kr.

Årlig
procentuell förändring

Volym
Pris (enhetsvärd

1978

1979

1980

le)

1978

1979

1980

1978

1979

1980

Jordbruksprodukier

och fisk

1 100

1385

1451

- 5,2

20.1

- 3,0

16,8

4,8

8,0

Skogsbruksprodukter

166

156

187

- 5,6

- 2.2

0,0

3,2

-3,8

20.0

Mineraliska
produkter

1872

2644

3 365

5,9

31.7

1,0

- 6,4

7,3

26,0

därav:
järnmalm

1299

1620

2115

12,4

27.0

2,0

-11,7

-1,7

28,0

Industriprodukter
exkl.

fartyg

91257

110600

130017

9,3

7,4

4,8

8,2

12,8

12,1

därav:

livsmedelsprodukter

1703

2013

2212

2,6

9,7

3,0

12,3

7,7

6,7

trävaror

4400

5 127

6045

11,9

1,7

0,0

2,3

14,6

17,9

massa

5220

5 771

6933

18,8

- 9,9

- 3,2

-11,1

22,7

24,1

papper och papp

6779

8 368

9830

15,1

10,1

3,5

2,7

12,1

13,5

pelroleumprodukler

1542

3034

4268

21,3

16,1

25.0

6,4

69,4

12,5

järn och stål

7646

9261

10943

12,5

5,7

5,5

8,2

14,6

12,0

ickejärnmetaller

2110

2762

3 465

11,2

0,9

2,0

8,8

29,7

23,0

verkstadsprodukter

exkl. fartyg

44480

53079

61771

7,7

9,4

5,7

11,2

9,0

10,1

övriga industri-

produkter inkl.

elektrisk ström

17378

21 183

24 550

6,0

8,4

4,3

10,9

12,3

11,1

Export
exkl. fartyg

94 394

114784

135020

9,0

8,0

4,6

7,9

12,6

12,4

Fartyg

3811

3 246

3 245

-41,8

-26,8

-13,1

19,7

16,4

15,0

Total
export

98205

118030

138265

5,5

6,6

4,1

8,7

12,7

12,5

Bearbetade
varor exkl.

fartyg'

76006

91505

106667

8,7

8,9

5,2

10,0

10,6

10,8

Råvaror

18391

23 278

28353

10.2

4,5

2,6

0,4

21,1

18,7

Total
export enligt

nationalräkenskaper-

nas
beräknings-

metoder,
alt. II

98205

118030

138
265

7,8

8,4

5,6

6,4

10,9

10,9

Total
export enligt

nationalräkenskaper-

nas
beräknings-

metoder,
alt. I

98205

118030

138069

7,8

8,4

6,0

6,4

10,9

10,4

' Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt
övriga industriprodukter utom elektrisk ström. Export exkl. fartyg minus de i
not 1 nämnda varugrupperna.

' 1 nationalräkenskaperna deflateras exportvärdet med
Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Laspeyres' volymindex. 1 tabell 3:4
i övrigt återges prisindex Laspeyres och volymindex Paasche.
Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens förändringar
visar därigenom regelmässigt en mera posiliv volymutveckling.

Anm. 1979 års exportvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1980 avser prognoser. Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Liksom i PNB har konjunkturinsliluiet wl en alternativ
exportkalkyl baserad på en ökning av timlönekostnaderna med över 8 % i stället
för ca 11 %. Med den lägre ökningen av timlönekoslnaderna har exporttillväxten
vad avser bearbetade varor beräknals bli något högre - drygt 5 1/2 % i stället
för drygl 5%,' Det faktum atl skillnaden mellan de båda allernali-

' En mer detaljerad redogörelse för hur skillnaden mellan
alternativen kalkyltek-niskt beaklas återfmns i den preliminära
nationalbudgeten.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 74

ven blir så liten sammanhänger med den svenska exportens
relativt starka följsamhet gentemoi världsmarknadspriserna. För råvarorna torde
följsamheten vara i det närmaste total. Med beaktande därav och med hänsyn
till de nämnda begränsningarna på ulbudssidan så blir prognosen för
råvaruexporten densamma i de båda alternativen för kostnadsutvecklingen. Det
kan dock förtjäna påpekas att lönsamhetsutvecklingen i exportindustrin blir
bättre i det lägre än i det högre kostnadsalternativet, vilket på sikl kan
antas verka befrämjande på exportindustrins konkurrenskraft och
expansionsmöjligheter.

Sammanfattningsvis beräknas - i det högre alternativet för
kostnadsutvecklingen - den totala exporten växa med drygl 4% 1980 (drygt 5
1/2% i nationalräkenskapstermer). I den alternativa exportkalkylen blir
ökningen något större - ca 4 1/2% (ca 6% i nationalräkenskapstermer).

3.2 Importen

Volymutvecklingen under 1979

Sveriges totala varuimport ökade med knappt 13 1/2 % i
volym 1978-1979. Enligt nationalräkenskaperna - där ett Paasche enhetsvärdeindex
används i deflateringen av importvärdel blev motsvarande ökning drygl 15 %,
Räknat exkl, fartyg visade importen en ökning med knappt 13 3/4 % enligt den
förra metoden.

Importvolymen (exkl, fartyg), som föll successivt från
första halvåret 1977 till försia halvåret 1978, började åter att öka andra
halvåret 1978, då tillväxten blev 4,2 % (i halvårstakt). Ökningen förstärktes
både första halvåret (7,3 %) och andra halvåret 1979 (7,8 %) säsongrensat sett.
Även Qärde kvartalet 1979 registrerades en fortsatt stark ökning (7,2 %).

Den totala importvolymlillväxten 1978-1979 bestod
huvudsakligen av en kraftigt ökad införsel av bearbetade varor. Importen av
dessa steg med ca 14 % till en volym strax under 1976 års nivå. Starka ökningar
registrerades inom varugrupperna järn och stål, verkstadsprodukter och övriga
industriprodukter. Som framgår av tabell 3: 5 ökade importvolymen på de tunga
grupperna verkstadsprodukter och övriga industriprodukter med ca 14 % resp. ca
13 % 1979. En väsentlig del av denna ökade eflerfrågan på import av bearbetade
varor kan återföras på maskininvesteringar, vilka steg med närmare 12 %. En
annan viktig förklaring till importtillväxten 1979 var det positiva omslag som
skedde i lagerinvesteringarnas utveckling. 1 synnerhet gällde delta med
avseende på industrins insalslager, som har ell myckel högt imporlinnehåll, och
lagren inom parti- och detaljhandeln.

Den ökade privata vamkonsumtionen har likaledes bidragit
till en ökad import 1979. Efter att ha minskat både 1977 och 1978 ökade den
privata vamkonsumtionen 1979 med knappt 3 %. En ökning regislerades för inköpen
av nya bilar samtidigt som importen av personbilar ökade med ca 19 1/2 % i
volym (ca 23 % i antal) efter att ha minskat i flera år.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 75

1 samband med den slarka ökningen av importens volym 1979
sleg importens andel i BNP från det förhållandevis låga värdet på 24 1/2 % 1978
till drygt 27 % 1979. Dessa variationer i importens andel påverkas av
förändringar i BNP:s sammansättning. Troligen har också relativprisförändringar
medverkat. Enligt nu föreliggande kalkyler steg importprisema på den tunga
delgruppen verkstadsprodukler exkl. fartyg med drygt 6 % 1979. Samtidigt steg
producentpriserna på svenska verkstadsprodukler med drygt 8 %. Denna förändring
av relativpriset har sannolikt bidragil till att en del av den inhemska
verkstadsproduktionen har ersatts med imporl. Sammantaget ökade importen av
verkstadsprodukter med drygt 14 %.

Den ökade importandelen i BNP av bearbetade varor har
också medförl ett relativt sett minskat behov av råvaror och vissa insatsvaror.
Medan importen av bearbetade varor exkl. livsmedelsprodukter och fartyg ökade
med drygt 14 1/4 %, ökade importen av råvaror med drygt 12 1/2 %, Om man ser på
delgmppen råvaror exkl. petroleumprodukter blir volymökningen endast 9,4 %.
När det gäller petroleumprodukter har företagen haft särskilda skäl atl
påskynda sina inköp, däribland även prisspekulativa sådana.

Jämsides med det relativt minskade behovet av import av
råvaror 1979, registrerades en kraftig ökning av importpriserna för vissa
råvarugrupper. Priset på ickejärnmetaller ökade med ca 25 1/2 % och på
mineraliska produkler med drygt 32 %. Dessa prishöjningar, som skedde
huvudsakligen under andra och tredje kvartalen, har åtföljts av endast måttliga
importvo-lymminskningar mellan första och andra halvåren 1979. Importen av ickejärnmetaller
minskade sålunda med knappt 5 %. Mineraliska produkter, som till drygt 80 %
består av råolja, ökade med drygt 19 %, Den starka ökningen av råoljeimporten
var emellertid i huvudsak grundad på försörjningsmässiga motiv.

Prisutvecklingen under 1979

Enligt konjunkturinslitutets beräkningsmetod steg
prisindex för totala importen med knappt 16 1/2 % 1979. Molsvarande ökning för
1978 var knappt 11 1/4 %. (Enligt nationalräkenskaperna blev ökningen 1979
drygt 141/2 % och 1978 drygt 101/2 %,) Prisuppgången 1978 kan till stor del
återföras på deprecieringen av den svenska kronan under 1977. Prisstegringen
1979 berodde till stor del på de kraftiga prishöjningarna på oljemarknaden,
både vad gäller råolja och petroleumprodukter. Under loppet av 1979 ökade
importpriset på råolja med ca 64 %, Samiidigi sleg importpriset på
petroleumprodukter med hela 102 %, Genomsnittsnivån för prisindex 1979 för
råolja och pelroleumprodukler beräknas ligga drygl 35 % resp, drygt 78 % över
genomsnittet 1978,

Att importprisstegringstakten på petroleumprodukter blev
betydligt snabbare än på råolja beror på att prissättningen på dessa produkter
i så hög grad styrdes av spotmarknadspriserna under året. En utjämning av

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 76

olikheten mellan råolje- och produktpriser synes dock ha
skett fjärde kvartalet 1979 och första kvartalet 1980. Spotmarknadspriserna och
importpriserna på petroleumprodukter sjönk samtidigt som de officiella råoljepriserna
steg. Spotmarknadspriserna på råolja ligger nu i närheten av och i enslaka fall
under konlraktspris, efler det atl OPEC-länderna genomförde nya prishöjningar
strax före och efter Caracas-mötet i december 1979.

De prishöjningar på råolja, som skedde i samband med
Caracas-mötet, slog igenom på de svenska importpriserna först under första
kvartalet 1980. Utvecklingen av importpriserna mellan tredje och Ijärde
kvartalen 1979 hade dessförinnan varit tämligen svag, 6 %. Ökningen mellan
fjärde kvartalet 1979 och första kvartalet 1980 torde däremot blivit omkring 25
%.

Utsikter för 1980

Totala imporlen förutses 1980 fortsätta att öka om än i
betydligt lägre takt än under 1979. Tillväxten väntas stanna vid drygt 2 %, vilket
motsvarar en ökning på ca 3 3/4 %' i nationalräkenskaperna. Den kraftiga uppbromsningen
av importtillväxten beror delvis på den försvagning av exporttillväxten som
väntas inträffa under loppet av 1980. För den inhemska privata vamkonsumtionen
förutses likaledes svagare ökning 1980. Maskininvesteringarna (exkl.
fartygsimport) däremot väntas öka med ca 12 1/2 % och kommer därigenom alt ge
ett betydande bidrag till importuppgången av bearbetade varor. Sammantaget
väntas imporlen av bearbetade varor (exkl. livsmedelsprodukter) öka med 6,9 %
1979-1980.

Enligt det högre kostnadsalternativet skulle priset på
importerade bearbetade varor (exkl- livsmedelsprodukter) relativt inhemskt
producerade bearbetade varor del s. k. relativpriset bli i stort selt oförändrat
1980 jämfört med 1979." Importens andel i BNP fömtses också bli
oförändrad. För råvaruimporten väntas en stark ökning 1980, i synnerhet för
vamgrup-pen mineraliska produkter. Importen av råolja beräknas stiga med drygt
22 % i samband med att ytteriigare raffinaderikapacitet tagits i bruk. Den
högre raffinaderiproduktionen under 1980 väntas leda till en minskning av
importen av petroleumprodukter med närmare 26 1/2 %. Sammantaget beräknas den
svenska nettoimporten av oljeprodukter sjunka med ca 5 % mätt i ton, främst på
grund av återgång till normal medeltemperatur. Det tak för nettoimporten på 30
milj. ton som fastställdes inom lEA i december 1979 kommer därmed att
underskridas med god marginal.

' Konjunkturinstitutet har gjort två alternativa beräkningar
av den svenska arbetskraftskostnadsutvecklingen 1980. 1 tabell 3:5 och i
texten redovisas det högre kostnadsalternativet, som innebär en ökning i de
lotala lönekostnaderna per timme på 11%. Enligt del lägre alternativet, som
Innebär en limlönekostnadsökning pä 8 1/2 %, skulle toiala imporlen öka med 3,7
% i stället för 3,8 % och importen av bearbetade varor inkl,
livsmedelsprodukter med 6,3 % i slället för 6,5 %, Skillnaden hänförs till en
lägre tillväxt av den privata konsumtionen, delvis motverkat av en högre
exporttillväxt och en något lägre lagerökning i handeln. ' Enligt det lägre
kostnadsalternativet skulle importens relativpris öka med ca 0,7
procentenheter.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 77

Prissiegringstakten för imporlen vänlas avta under loppet
av 1980. För helåret 1980 beräknas prisindex för totala imporlen öka med knappt
14 1/2 % jämfört med 1979, Bearbetade varor inkl. livsmedelsprodukler vänlas
öka med 10 1/2 %, Enligt nationalräkenskapernas metod blir ökningen i
prisindex för lolala importen drygt 12 1/2 %.

Imporlprisel på råolja vänlas öka med drygt 50 % mellan
årsgenomsnitten 1979-1980. Utöver de prishöjningar som skedde kring årsskiftet
antas prisstegringen under resten av 1980 bli förhållandevis måttlig, beroende
på den dämpade internationella efterfrågan. Imporlprisel på petroleumpro-

Tabeli 3:5 Importutveckling för olika varugrupper
19781980

Importvärde,
milj.

kr.

Årlig
procenluell förändring

1978

1979

1980

Volym

Pris (er

ihelsvärde)

1978

1979

1980

1978

1979

1980

Jordbruks-,
skogs-

bruksprodukter och

fisk

4 941

5 368

5 386

1,6

6,9

- 8,7

-0,6

1,7

9,9

Mineraliska
produkter

8899

12301

21282

9,9

4,6

18,6

1,8

32,1

45,8

därav: råolja

7211

9977

I87II

9,7

2,4

22,1

0,6

35,1

53,6

Industriprodukter

exkl. elström

och fartyg

77 479

102 853

115 274

- 7,9

15,1

1.2

12,4

15,3

10,9

därav:

trävaror, massa

samt papper och

papp

436

632

751

- 3,8

33,1

10,0

4,4

9,0

8,0

petroleumprodukter

7346

15895

13 129

-19,7

21,7

-26,4

5,3

77,8

12,2

järn och stål

4 366

5 875

7231

5,0

17,1

9,4

11,0

14,9

12,5

ickejärnmetaller

2 352

3311

3 727

2,8

12,2

- 5,0

8,7

25,5

18,5

verkstadsprodukter

exkl. fartyg

32 546

39472

46209

- 9,9

14,2

7,6

15,6

6,2

8,8

övriga
industri-

produkter inkl.

livsmedelsproduk-

ler och träfiber-

plattor

30433

37668

44 227

- 4,7

13,1

5,0

11,6

9,5

11,8

Elektrisk
ström

147

401

312

-27,4

125,1

-30,0

8,1

20,7

11,0

Imporl
exkl. fartyg

91466

120923

142 254

- 6,0

13,8

2,8

10,7

16,2

14,4

Fartyg

1252

1420

770

-59,9

-14,6

-52,3

31,6

32,8

13,7

Total
import

92
718

122 343

143024

- 7,6

13,4

2,2

11,2

16,4

14,4

Bearbetade
varor

inkl. livsmedels-

produkter exkl.

fartyg

67 429

83196

97876

- 6,5

13,9

6,5

13,1

8,3

10,5

Total
import enligt

nationalräkenskaper-

nas beräknings-

metoder, alt. II

92718

122343

143024

- 7,0

15,2

3,8

10,5

14,6

12,6

Total
import enligt

nationalräkenskaper-

nas beräknings-

metoder, alt. I

92718

122343

142820

- 7,0

15,2

3,7

10,5

14,6

12,6

Källor: Konjunkturinslilutel och statistiska cenlralbyrån.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 78

dukter beräknas öka med drygt 12 % 1980. Ökningen beror
till slor del på den höga nivå som uppnåtts i början på 1980. Under resten av
året väntas importpriset på petroleumprodukter minska någol. Även
imporlprisul-vecklingen för ickejärnmetaller väntas på grund av den höga nivån
i början av året ge upphov till en betydande imporlprisökning helårsvis.

3.3 Betalningsbalansen

Bylesbalansen för varor, ijänster och transfereringar
visar för 1979 ell negaiivt saldo på ca II miljarder kr. (se tablån nedan). Utfallet av bytesbalansen
för 1979 - liksom för tidigare år - är dock forlfarande osäkeri. Osäkerheten
gäller främst storleken av den underskattning i ijänslenellot som föreligger i
den nuvarande statistiken. Betalningsbalansdelegationen har, efter att ha
granskat nu tillgängligt material, bedömi att denna underskattning är av
storleksordningen 8 miljarder kr. 1979 samt all underskattningen vuxit med 900
milj. kr. per år under de senasle åren.'

Nu föreliggande bedömning av storleken på underskattningen
av Ijänslenellot i bytesbalansen överensstämmer i stort med den bedömning som
framlades i PNB 1980. Där angavs en korrigeringsposl för 1979 på 9 miljarder
kr. Närmare I miljard kr, härav hänförde sig lill en korrigering av
handelsbalansen beroende på ofullständig redovisning av bl, a. rabatter och
provisioner i den löpande utrikeshandelsstatistiken. Denna kalkyl byggde på en
preliminär bearbetning av en undersökning avseende varuhandeln, den s. k.
tullenkäten. Nu föreliggande definitiva uppgifter från tullenkäten visar att
överskattningen av import- resp. exportvärdena i den löpande utrikeshandelssiatistiken
för undersökningsåret 1978 var av praktiskt taget samma slorlek. Nägon
korrigering för överskaliningen av import- och exportvärdena i handelsbalansen
har därför ej lagts in i bytesbalansen denna gång.

Milj. kr., löpande priser

1977

1978

1979

1980 prognos

Alt. 1

All. 11

Handelsbalans

-4 598

5 487

- 4313

- 4 751

- 4 759

Korrigering
av handel

sslatisliken

(enligi
labell 3:6)

- 321

- 308

- 334

- 516

- 516

Tjänsiebalans

-4 316

-4 165

- 5 008

- 5 742

- 5 742

Transfereringsbalans

-6 520

-8 143

- 9 309

-12 430

-12 4.30

Korrigeringsposl

6 200

7 100

8000

8900

8900

Bytesbalans

-9555

- 29

-10964

-14 539

-14
547

Kapilalbalans

12131

5 367

9760

Tilldelade
SDR

-

-

258

Restpost

2507

-2276

- 1632

Valutareservens
transaktions-

förändring

5 083

3 062

- 2 578

' 1 nalionalräkenskaperna redovisas fortfarande en myckel
låg och konslani korrigeringspost - 800 milj. kr. Den bylesbalans som svarar
mol nationalräkenskaperna redovisas i tabell 3: 6.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

79

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3:6 Betalningsbalans 1976-1980

Milj. kr.,
löpande priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976

1977

1978

1979
1980 prognos

s. 4 Kontrollera mot PDF

- 516

3 792

-
5060

-
4 474

800

- 4 355

- 799

Exporl av varor, fob' Import av varor, cif

Handelsbalans

Korrigering av handelsstalisli-

ken-

Sjöfartsnetio

Resevaluta,
netto

Övriga
Ijänsler, netto

Korrigeringsposl

Bylesbalans för varor och ijänster

Transfereringar, netto därav: räntor och utdelningar

Bytesbalans för varor, ijänsler och transfereringar''

98205
92718

138069
142 820

118030
122 343

80195 85 624 85 300 90 222

4313
- 4751

- 5105 - 4598 5487

334 3622
4635 3995

800

92 - 321 - 308

3181 2751 3113

3 169 - 3 579 -
3904

2 871 - 3 488 -
3 374

800 800 800

7 256 - 8435

1814

(-9251)-

6520 - 8
143 2081 - 3089

-
8855 -10
209

-
9309 -12430
-3 791 - 6128

-11611 -14955 - 6329 (-7437)' -18164 -22639

138 265 143 024

- 4759

- 516

3 792

-
5 060

-
4 474

800

-10217

-12 430

- 6 128

-22647

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kapitalbalans

3911

12131

5 367

Tilldelade
SDR

-

-

-

Restpost

5074

7907

4024

Valutareservens
transaktions-

f ö r ä ndring

- 2626

5083

3062

F ö r ä ndring p å grund av kurs-

r ö relser

486

932 -

- 1356

Valutareservens
toiala f ö r ä nd-

ring

- 2 140

6015

1706

(6475)'

9760

258 5 568

2578

591

3 169

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Enligt handelsstatistiken. Ell nyll redovisningssyslem
för utrikeshandeln har införts fr.o.m. 1977. 1 syfte all öka jämförbarheten
mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera ulfört en beräkning av
utrikeshandeln för 1976 enligt del nya redovisningssystemet. Della har
resulterat i uppjuslering av importvärdel 1976 med I 300 milj. kr. Därmed
torde jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande år medan jämförbarheten
mellan 1976 och tidigare år är mera begränsad.

" Nettot av återulförsel och återinförsel.
korrigering av SAS' flygplansimport, i ullandel direkilandad fisk, nettoimport
av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
' Överensstämmer med saldol mellan import och export av varor och ijänsler i
nationalräkenskapernas försöriningsbalans borisett från atl korrigeringsposlen
endasl med halva beloppel ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften
korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna. '' Överensslämmer med
riksbankens bylesbalansbegrepp.

' 1 slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna att
efterskänka en rad tidigare givna krediler lill u-länder lill ett värde av en
dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl
transfereringsneltol som kapilalba-lansen såtillvida att den senare förstärks
med samma belopp. Formelll belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans,
ehuru del redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha siäll
klar! att dessa till slörsia delen skulle komma alt efterskänkas. I realiteten
har Iransfereringsnellot därmed felperiodiserats. 1 huvudkolumnen ovan
redovisas transfereringsnetlo, bylesbalanssaldo och kapilalbalans exkl. den
genomförda avskrivningen av u-landskrediter. '' All. 1 och II refererar till
del lägre resp. högre löneanlagandel. se vidare kapilel 6.

Anm. En enkätundersökning, utförd av siaiisiiska
cenlralbyrån, avseende exporten av ijänsler och vissa transfereringar, visar
att dessa underskattas i lidigare statistik. Vilka konsekvenser en korrigering
på grund av denna underskattning får för betalningsbalansen framgår av lablå i
texten.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 80

Jämfört
med 1978 försämrades bylesbalansen med 11 miljarder kr. Försämringen ligger
huvudsakligen - men inle i sin helhet - på handelsbalansen. Även tjänste- och
transfercringsbalansen utvecklades negativt. Kapitaltransaktionerna beräknas
1979 ha givit upphov lill en netlokapitalimport på 9,8 miljarder kr.,
innebärande en förstärkning av kapiialbalansen med 4,4 miljarder kr. jämfört
med 1978. Valutareserven slutligen beräknas ha minskat med 2,6 miljarder kr.
mätt i transaktionsvärde.

Prognoserna
för 1980 ger en ytterligare försvagning av såväl handelsbalans som tjänste-
och iransfereringsbalans. Förutsatt en korrigeringspost pä 8,9 miljarder kr.
kan underskottet i bytesbalansen väntas uppgå till närmare 15 miljarder kr.

Handelsbalansen

Det
överskott pä cirka 5,5 miljarder kr. som handelsbalansen uppvisade 1978 vändes
i elt underskott på knappt 4,5 miljarder kr. 1979. Försämringen av
handelsbalansen med närmare 10 miljarder kr. kom beloppsmässigt att nästan helt
överensstämma med ökningen av underskottet i handeln med råolja och
petroleumprodukter. Handeln med övriga varuslag gav alltså ett från 1978 oförändrat
överskott. En betydande förbättring av bytesförhållandet för dessa varuslag kom
härvid att sammanfalla med en mycket kraftig volymtillväxt för importen och en
i jämförelse därmed mer dämpad utveckling av exporlvolymen. Begränsningar pä
utbudssidan i fråga om råvaruexporten kan bara till en mindre del förklara
denna skillnad i volymutveckling. För varugruppen bearbetade varor exkl. fartyg
blev importtillväxten drygt 14 % i volym medan exporttillväxten inskränkte sig
till knappt 9 %. Under andra halvårel 1979 synes exportindustrin ha åsamkats
inte obetydliga andelsförluster såväl i OECD-området som i övriga
ländergrupper. Dessa andelsförluster kan antas sammanhänga med den mindre
försikliga prispolilik som de svenska företagen förefaller ha bedrivit under
1979. En indikation på en sådan i jämförelse med konkurrenterna mindre
försiktig prispolitik ligger däruti att bytesförhållandet för bearbetade varor
steg med ca 2 % (för verkstadsprodukter exkl. fartyg med 2,7 %).

Underskottet
i handeln med råolja och petroleumprodukter bedöms öka med ytterligare ca 4,5
miljarder kr. till ca 27,5 miljarder kr. 1980. Trots denna påfrestning väntas
underskottet i handelsbalansen öka endast måttligt 1979-1980 eller med ca 0,5
miljard kr. till något mindre än 5 miljarder kr. I motsats till utvecklingen
1978-1979 fömtses - såväl vad gäller priser som volymer - en tämligen parallell
utveckling av exporten och importen av bearbetade varor exkl, fartyg.
Överskottet i handeln med denna varugrupp ca 14 miljarder kr. 1979 - skulle
härigenom öka med ca I miljard kr. Kraftiga prisstegringar på råvaruexporten
exkl. petroleumprodukter

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 81

beräknas vidare medverka till en belydande ökning av
överskottet i handeln med dessa varor.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Den förbättring av det internationella fraktmarknadslägel
som kunde skönjas under sommaren 1978 fortsatie under höslen och fraktmarknaden
utvecklades våren 1979 under påtaglig inverkan av den dramaliska ulvecklingen
på oljemarknaden som bl. a. yttrade sig i en stegring av lonnagebe-hovet ställt
i relation lill de faktiskt fraktade kvantiteterna. Även under sommaren och
hösten 1979 fortsatte höjningen av fraktsatserna och dessa nådde en för senare
år hög nivå. För Sveriges del innebar della bl.a, alt andelen upplagda fartyg,
som den I oktober 1978 utgjorde 34 % av lolala handelsflottan, sjönk
successivt. Den I oktober 1979 var praktiskt tagel inga fartyg längre upplagda
och någon förändring härvidlag skedde inle under årels sista kvartal. Samtidigt
var emellertid exporten av begagnade fartyg fortfarande stor och handelsftottan
fortsatte atl krympa. Räknal i bmUoton var minskningen 1978-1979 hela 22 %.
Trots detla har dock, den successiva höjningen av fraktsatserna, enligt ännu
mycket preliminära beräkningar, fått till följd att sjöfartsnetlot ökat med
omkring 500 milj. kr. mellan 1978 och 1979 (se tabell 3: 6).

Enligt den bedömning av den internationella utvecklingen
som framgår av kapitel 2 väntas ytteriigare en viss tillväxt i väridshandeln
1979-1980. Det är därmed troligt atl fraktsatserna kan bibehållas på en
relativt hög nivå. Sjöfartsnettot i löpande priser kan under sådana
förutsättningar väntas öka nägot ocksä i år.

Bruttoutflödet av resevaluta fortsatte att öka under 1979,
drygt 1 miljard kr, eller 17 % jämfört med 1978 i löpande priser. Trots att
kostnadsstegringarna i de för svenskt vidkommande vikligare turistländerna
samlidigt varit förhållandevis kraftiga innebär delta också en volymökning på
ca 5%.

För tredje året i följd beräknas inflödet av resevaluta
1979 ha utvecklats kraftigare än genomsnittet tidigare under 1970-talet. Räknal
i fasta priser blev ökningen för 1976-1977 ca 17 %, för 1977-1978 ca 10,5 % och
för 1978-1979,6,5%.

Sammantaget ger kalkylerna ett nettoutflöde av resevaluta
1979 på ca 4600 milj. kr. i löpande priser, vilket betyder en ökning med 700
milj. kr. jämfört med 1978.

Prognosen för 1980 grundas på antagandet att någon
volymmässig förändring av bruftoutflödet inte kommer att ske medan inflödet
fortsätteratt öka. Detta leder till ett beräknat resevalutanetto på ca 5050
milj. kr. i löpande priser.

Posten övriga tjänster i tabell 3:6 ger en ofullständig
redovisning av tjänsteutbytet med utlandet. Huvuddelen av den korrigering av
bytesbalansen som återfinns i tablån i inledningen till avsnittet 3,3, berör
denna post,

6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. l.l

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 82

Nettot av tran.sfereringarna till och frän utlandet
kalkyleras lill -9 300 milj. kr. 1979 och lill -12400 milj. kr. 1980, vilkel
båda åren innebär ytteriigare tillväxt i negativ riktning, Gåvobisländet lill
u-länderna tillsammans med räntebetalningarna i samband med den på senare år
mycket omfattande upplåningen utomlands betyder mest för postens utveckling.
Prognosen för 1980 är starkt påverkad av nuvarande högt uppdrivna ränteläge
för utlandslän. Även vad belräffar räntebetalningar torde man fä räkna med
bristande täckning i statistiken av inflödessidan.

Kapitalbalansen

Kapitaltransaktionerna med utlandet beräknas för 1979 ha
givit upphov till en nettokapitalimport på 9,8 miljarder kr. Kapitalbalansen
har därigenom förstärkts med 4,4 miljarder kr. gentemot 1978. Som framgår av
tabell 3: 7 utgör uppgången i statens långfristiga upplåning den främsta förklaringen.
I motsatt riktning verkade huvudsakligen den privata långfristiga upplåningen
som sjunkit kraftigt, en återverkan av den höga likviditet som byggis upp inom
den svenska ekonomin. Även det låga ränteläget i Sverige relativt omvärlden
torde ha verkat återhållande på företagens utländska nettoupplåning. Med hänsyn
till det slora bytesbalansunderskoll som förutses för 1980 får man räkna med
fortsatt nettokapitalimport i avsevärd omfattning.

Valutareserven beräknas 1979 totalt ha minskat med 3 200
milj. kr. Förändringen till följd av kursrörelsen beräknas samtidigt ha uppgått
till -600 milj. kr, och valutareserven mätt i transaktionsvärde skulle därmed
ha minskat 2 600 milj, kr.

Tabell 3:7 Kapitaltransaktioner, netto 1978-1979

Milj. kr.

1979

Förändring 1978-1979

Bankerna

7686

2 76/

Staten
och riksbanken

9291

8460

Långfristig upplåning Övrigt

8688 603

7651 809'

Kommuner

105

- 415

Övriga
seklorer

-7322

-6413

Direkla investeringar Långfrislig upplåning
Handelskrediter för fartyg/flygplan övriga långfristiga kapilallransaklioner
Korlfrislig upplåning för finansiering

-1 703

-1849

108

- 647

- 120

-2051

409

- 308

av exporl och imporl

Övriga kortfristiga kapitaliransakiioner

-3331 100

-3 549 - 794

Kapilalbalans

9 760

4393

' Av svenska staten efterskänkta u-krediler på ea l.l
miljarder kr. 1978 har ej

inräknals.

Anm. Vid årsskiflet 1978/1979 Irädde en regeländring i
krafl som påverkar poslerna

"Bankerna" och "Kortfristig upplåning för
finansiering av export och import".

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 83

4 Produktionen

4.1 Sammanfattning av
industriproduktionens utveckling

Tillväxten
i industriproduktionen sedan bollenpunkten vid millen av 1978 har varit hög och
förhållandevis jämn. Produklionen tycks ändock först mot sluiet av 1979 ha nåll
ungefär upp till de lidigare toppnoteringarna från början av 1975. Uppgången
1978-1979 kom enligt statistiska centralbyråns produktionsberäkningar att uppgå
till ca 61/2%. Därvid skulle produktionstillväxten inom verkstadsindustrin
uppgått lill hela 10% och inom övrigsektorn till 4 1/2%. De kalkyler som gjorts
inom konjunkturinstitutet och som grundats på beräkningar av
efterfrågevariablernas utveckling ger för de nämnda branscherna lägre
ökningstal - ca 8 resp. ca 3%. Med dessa beräkningar skulle ökningen av industriproduktionen
1978- 1979 totalt sett ha blivit drygt en procentenhet lägre dvs. stannat vid
ca 5 1/2%,

Drivkraften
bakom industriproduktionens ökning under 1979 utgjordes delvis av en fortsaU
förbättrad exportefterfrågan men framför allt av omslaget till en ökning av
hemmaeflerfrågan i form av konsumlion och investeringar. Dessutom dämpades
takten i lageravvecklingen väsentligt.

Produktionstillväxten
1980 har enligt konjunkturbarometern dämpats första kvartalet jämfört med
fjolåret och planerna för återstoden av året pekar på en fortsatt långsam
ökningstakt. Sammantaget för industrin förutses en produktionsökning om ca 4
1/2% 1979-1980. Härvid förväntas främst den inhemska efterfrågan för konsumtion
och invesleringar fortsätta öka varvid man dock får räkna med en dämpning av
ökningstakten. För exportefterfrågan förutses likaledes en lägre tillväxt.
Produktionsökningarna vänlas bli betydande inom gruvorna,
petroleumraffinaderierna, stålverken och verkstadsindustrin. Neddragningen av
produktionen inom varvsindustrin fortsätter.

Produktionsprognoserna
är i första hand knutna till del högre av de tvä timlönekostnadsalternaliven
som institutet tagit fram. Enligt del lägre lönekostnadsalternativel förutses
privata konsumtionen 1980 bli något lägre, exporten något högre och importen
något lägre än i det förra alternativet. Nettoeffekten härav på efterfrågan
riktad mol industrin bedöms hårigenom bli ytterst marginell.
Industriproduktionsprognosen blir sålunda densamma för bägge alternativen och i
konsekvens härmed också lagerprognoserna. Om perspektivet utsträcks bortom det
innevarande årel har naturligtvis olika utfall vad gäller den svenska
lönekosinadsutvecklingen betydande effekter på efterfrågan av svenska
industriprodukter.

4.2 Utvecklingen
inom olika delbranscher

Brytningen
av svenskör/jmo/w steg under 1979 för första gången på fem år. Bakom denna
återhämtning ligger framförallt en gynnsam efterfrågeut-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 84

veckling från utlandet som begynle i början på 1978 och
som alllsedan dess har hållit i sig. Under 1979 fortsatie sålunda exporten alt
stiga i snabb takt och leveransökningen blev knappt 27% 1978-1979 så att
utförseln kom aU uppgå lill nästan 27 milj. ton. Flera samverkande faktorer har
bidragil till denna accelererande leveranslillväxt.

1 början på 1979 begränsades det globala ulbudel något av
omfattande översvämningar kring de brasilianska gruvorna vilket gynnade de
svenska malmleveranlörerna. Av större betydelse var dock uppgången i den internationella
stålkonjunkturen, de siigande fraklpriserna saml all mellaneuro-peiska köpare
uppenbariigen har börjat betrakta svensk såväl lägfosfor-som fosformalm som
konkurrensduglig i prishänseende. Exportprisindex sjönk ca 1 1/2% mellan
helårsgenomsnitten 1978-1979. Leverenserna lill den förhållandevis begränsade
hemmamarknaden steg 1979.

Den goda efterfrågeutvecklingen möjliggjorde sålunda att
brytningen av järnmalm återigen kunde ökas och tillväxten uppgick till ca 24%
1978-1979 - upp till en kvantitet av drygt 26 1/2 milj. ton. Det fördelaktiga
avsältningsläget medförde att en stor del av leveranserna fick tas från lager
och härigenom har pä knappl tvä år de tidigare rekordstora malmlagren dragits
ned lill en nivå som t. o. m. någol understiger den normala.

Ännu under första kvartalet 1980 har man inle kunnat märka
någon

Tabell 4: 1 Industriproduktionens utveckling 1977-1980

Årlig procentuell volymförändring

SNl

1977

1978

1979

1980

def

prel.

prel.

prognos

2

Gruvor och mineralbrotl

-14,6

- 9.3

15,3

11.0

2301

Järnmalmsgruvor

-19,4

-15,5

23,9

12,5

2302

Ickejärnmalmsgruvor

0,0

20,1

2,7

11,0

210,220,290

Övriga gruvor och mineral-

brott

1,2

- 9,8

-11,0

0,0

3

Tillverkningsindustrin

- 4.9

1.3

5,2

4.3

33111

Sågverk'

- 5,0

6,1

3,9

5,0

34111

Massaindustri

-13,4

12,1

3,4

1,5

34112

Pappers- och pappindustri

- 1,0

12,5

9,8

4,5

353,354

Petroleumraffinaderier m. m.

- 5,2

5,6

4,8

16,8

371

Jäm- och stålverk'

-10,6

1,7

7,4

6,0

372

Ickejärnmetallverk

- 1,4

2,0

- 3,1

3,0

38
./.3841

Verkstadsindustri exkl. varv

- 4,0

0,0

8,0

6,0

3841

Varv"

-16,4

-21,0

-12,4

-8,0

3
resterande

Övrig industrisektor'

- 3,8

2,5

3,0

2,7

2,3

Hela industrin

- 5,1

1,0

5,4

4,4

' Inkl, hyvlerier och träimpregneringsverk.

Inkl. smörimedels-, asfalt- och kolproduktinduslri,

' Inkl, ferrolegeringsverk,

* Inkl, båtbyggerier,

' Omfallar nu även livsmedelsindustri och
träfiberplattindusiri, se not sid. 92.

Anm. Beräknat utfall för verkstadsindustrin och
övrigsektorn 1978 och 1979 enligt

konjunkturinstitutet.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 85

avmattning
i den europeiska slålkonjunkluren. I Förbundsrepubliken Tyskland är
investeringsaktiviteten alltjämt hög vilket medför en fortsatt god
stålefterfrågan och ett liknande mönster kan skönjas i Belgien. Ett upphörande
av stålproducenternas lagerpåfyllning, ökad konkurrens från Japan saml
försvagade avsättningsmöjligheter i Förenta staterna är dock faktorer som kan
inverka dämpande på stålproduktionen i Europa. Leveransutvecklingen för svensk
järnmalm synes bli god åtminstone under första halvåret 1980. Detta har stöd i
årels två första månaders exportleveranser samt därtill att orderingången ännu
i mars är fortsatt mycket tillfredsställande. För produkten pellets kan man
notera en ännu svag utlandseflerfrågan, medan däremot såväl lågfosfor- som
fosformalmen f. n. går myckel bra. För sisinämnda produkter låg man i början på
året nära kapacitetstaket. Med antagande om en nägot försvagad eflerträgan
under andra halvåret 1980 lorde sålunda exporlvolymen öka ett par procent
1979-1980, Förhandlingarna om 1980 års malmpriser är till slörsia delen
avslutade och med beaktande av att en del malmleveranser i början på året är
kontrakterade till förra årets priser torde exportprisökningen 1979- 1980 stanna
vid ca 28%. Mol bakgrund av ovanslående efterfrågebild samt att en begränsad
lageruppbyggnad av vissa malmkvaliteter förutses, uppskattas brytningen av
svensk järnmalm öka med ca 12 1/2% 1979-1980.

Trots
en god efterfrågebild såväl i Nordamerika som i Västeuropa under 1979, medförde
de svenska sågverkens svårigheter att höja produktionsvolymen att
trävaruexporten endast ökade med knappl 2% 1978-1979. Betydande
marknadsandelar förlorades härigenom på traditionella svenska exportmarknader,
vilka till avgörande del synes ha erövrats av finska träva-mexportörer.
Svårigheterna att höja sågverksutbudet på flera håll, förutom i Sverige,
medförde all marknadsbilden alltmer kom att präglas av tydliga tecken lill
efterfrågeöverskott. Trävampriserna höjdes också i allt snabbare lakl under
loppet av 1979. Räknal helårsvis blev den svenska exportprishöjningen 14,5%
1978-1979.

Svårigheterna
att öka leveranserna har sin grund i den brist på sågtimmer som alltsedan
våren 1978 inskränkt den svenska sågverksproduktionen. Denna råvarubrist
kvarstod också i allt väsentligt under 1979 och medgav endast en
produktionsökning med knappt 5% 1978-1979. Trots en endast måttlig
leveransökning kunde denna produktionshöjning inte förhindra att en ytteriigare
kraftig avtappning av sågverkens färdigvarulager skedde.

Mot
bakgrund av den svaga utveckling av byggnadsinvesteringarna som väntas i
Västeuropa under 1980 kan trävamförbmkningen förutses förbli fortsall måttlig
under innevarande år. Balansen på marknaden under återstoden av 1980 synes
emellerlid i hög grad komma atl bero på vissa, i sammanhanget betydande,
länders möjligheter att höja sågverksleveranserna till Västeuropa, Framför
allt gäller detla de kanadensiska Irävamex-portörerna, Förbmkningen av trävaror
har fallit i Förenta staterna under

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 86

1979 och kan vänlas fortsätta alt falla även under 1980.
En nedgång av trävaruförbrukningen i Förenta staterna medför normall en
skärpning av den kanadensiska konkurrensen i Västeuropa. 1 är synes emellerlid
den sedan en tid sjunkande produktionen inom den amerikanska sågverksindustrin,
samt en i övrigl gynnsam lagersituation för trävaror, ha skapat vissa
förutsättningar för att ell mer påtagligt konkurrenstryck i Västeuropa inte
skall bli märkbart förrän under senare delen av 1980.

Mot bakgrund av dessa förutsättningar har de svenska
exportpriserna bedömts kunna höjas med i genomsnitt ca 18% 1979-1980. Prognosen
över exporten i volym torde även vid detta tillfälle få göras från utbudssidan,
då bristen på sågtimmer under 1980 kan väntas lägga sådana hinder i vägen att
någon väsentlig produktionsökning ej kan genomföras. Ytteriigare fortsatta
uttag ur sågverkens kraftigt nedskurna lager har ej ansetts möjligt att
genomföra under 1980. Här har räknats med en höjning av produktionsvolymen med
ca 5% 1979-1980, vilkel är liktydigt med ett bibehållande av den
produktionslakl som uppnåddes under fjolårets sista månader. En sådan
produktionsökning medger en i stort sett oförändrad trävaruexport 1979-1980,

Efter en god ökningslakt redan under 1978 höjdes
förbrukningstillväxten ytteriigare för papper och papp under 1979 i Västeuropa,
Med ett dessutom så gotl som fullt kapacitetsutnyttjande i den kontinentala
pappersindustrin, i kombination med begränsade köparlager, förstärktes
marknadsläget väsentligt jämfört med 1978, I synnerhet kom detta till uttryck
på prissidan där en successiv åtstramning inleddes redan under sista kvartalet
1978 för att sedan tillta under 1979. Mot denna bakgrund kom de svenska
exportpriserna att höjas med drygt 12% 19781979. I volym höjdes exporten med
10,5%.

Försiärkningen av efterfrågeläget, såväl på
exportmarknaden som pä den inhemska marknaden, motiverade en fortsatt
uppdragning av produktionsvolymen under 1979. Räknat helärsvis höjdes produktionen
med drygt 9% 1978- 1979, samlidigt som färdigvarulagren bibehölls oförändrade.

Bedömningarna över den allmänna ekonomiska utvecklingen i
Västeuropa under 1980 indikerar en något lägre förbrukningstillväxt för papper
jämfört med 1979. Vad beträffar den nordamerikanska pappersindustrin så hölls
produklion och eflerfrågan väl uppe ännu under de sisla månaderna av 1979.
Rapporter om god ordertäckning och bedömningar om små papperslager i Förenta
staterna talar för att konkurrensen från nordamerikanska tillverkare, trots
den avmattning av det amerikanska konjunkturläget som väntas under 1980, inte
kommer att leda till någon påtaglig försvagning av marknadsläget i Västeuropa
under 1980.

Den svenska exporten av papper och papp har bedömts kunna
höjas ytterligare med drygt 3 % 1979-1980, Med tanke på de omfattande prishöjningar
som genomförts på pappersmassa under 1979 och försia halvårel

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 87

1980
väntas även prisutvecklingen på papper bli fortsatt stark under 1980. Här har
räknats med en ökning av de svenska exportpriserna med ea 13-14% 1979-1980.

Den
bedömda leveransutvecklingen väntas vid i stort sett oförändrad nivå på brukens
lagerhållning, leda lill en produktionsökning med knappl 5% 1979-1980.

Den
goda tillväxten i Västeuropas pappersindustrier medförde att förbmkningen av
pappersmassa fortsatte all höjas under 1979. En hög massaefterfrågan i Förenta
staterna samt produkiionsstörningar bland tillverkare i såväl Nordamerika som
Skandinavien, förstärkte ytterligare marknadsbilden 1979 jämfört med den
betydligt kärvare situationen under 1978. Massapriserna kunde därför höjas
successivt under 1979. De svenska exportpriserna justerades upp med i
genomsnitt ca 23 % 1978-1979.

I
volym utvecklades massaexporten emellertid svagare under loppet av 1979, delvis
beroende på den nedbantning av produktionskapaciteten inom cellulosaindustrin
som blev märkbar under fjolåret. En krafiig neddragning av massalagren skedde
dessutom under 1978, vilket omöjliggjorde en fortsatt höjning av leveranserna
1979 genom ytterligare lagerultag. Exporten av pappersmassa föll härigenom med
knappt 10% 1978- 1979.

Produktionen
kom under senare delen av 1979 upp i närheten av full utnyttjandegrad av
produktionskapaciteten, vilkel dock till väsentlig del var en följd av de
nedläggningar av driflskapacilet som genomförls. Helärsvis ökade dock
massatillverkningen med drygt 3% 1978-1979. En fortsatt mindre avtappning av
massalagren under 1979 kunde trots den fallande leveransutvecklingen inte förhindras.

Trots
bedömningarna om en svagare förbrukningsutveckling för pappersmassa under 1980
jämfört med 1979, talar flera faktorer för att det starka marknadsläget för
avsalumassa har goda förutsättningar att bibehållas under större delen av
1980, 1 Västeuropa upplever f. n, flera betydande massaproducerande länder
svårigheter med att höja produktionen, till stor del som en följd av en
besvärande råvarusitualion. Förbrukningen i Förenta staterna har dessutom
hållits uppe förvånansvärt väl. Mycket pekar dock på att
förbmkningsutvecklingen blir svagare i Nordamerika under 1980 jämfört med 1979.
En försämring av den nordamerikanska efterfrågan medför vanligen ett ökat
nordamerikanskt konkurrenstryck i Västeuropa, Den gynnsamma lagerbilden i den
nordamerikanska skogsindustrin talar emellertid för att även om
massaförbrukningen dämpas, bör ett omedelbart utbudstryck kunna undvikas, då en
viss påfyllnad av de små massalagren kan väntas.

Mot
bakgmnd av här gjorda bedömningar över marknadsutvecklingen 1980 har de svenska
exportpriserna antagils stiga med ca 24 % 1979-1980, vilket skulle innebära en
utplåning av prisutvecklingen under andra halvåret 1980.

Då
någon ny produktionskapacitet inte är planerad atl tas i drift under

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 88

1980,
begränsas den möjliga exportvolymutvecklingen av den produktions-takt som
uppnåddes under fjärde kvartalet 1979, vilken låg nära kapacitets-taket för
industrin. Massalagren har avtappats så pass mycket att fortsatta uttag under
1980 inle synes realistiskt att räkna med. En produktionsutveckling som
innebär en utplåning fr. o. m. fjärde kvartalet 1979 ger helårsvis räknat en
höjning av massatillverkningen med ca I % 1979-1980. Detta kvariämnar för
export 1980 en kvantitet som understiger 1979 års export-volym med 3 ä 4%.

För
skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom
skogsindustrierna ha krävt en ökning av den lolala rundvirkesförbrukningen med
drygt 4 % 1978-1979. (Se tabell 4: 2.)

Utrikeshandeln
med rundvirke gav en stark importökning, vilket vid en i stort sett oförändrad
export, innebar etl drygt trefaldigande av nettoimporten av rundvirke
1978-1979.

En
fortsatt och accelererad avtappning av rundvirkeslagren skedde under 1979.
Förbrukningsökningen tillgodosågs därigenom ånyo huvudsakligen genom fortsatta
uttag av mndvirkeslagren, vilka vid årsskiflet var reducerade till historiskt
selt rekordlåga nivåer. Den avverkade volymen 1979 kom att i stort sett
motsvara vad som avverkades under 1978.

Produktionsprognoserna
för skogsindustrierna beräknas kräva en ökning av rundvirkesförbrukningen med
ca 4 % 1979-1980. Då rundvirkeslagren avtappats så pass kraftigt under tre år
i rad att ytteriigare lagerneddragningar under 1980 inle bedömts möjliga att
genomföra, erfordras en

Tabell
4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1979-1980

Fast
mått utan bark (barr- och lövträ)

1000 kbm

Förändring

från

föregående

år, %
resp.

1978

1000 kbm

1979

1980

prel.

prel.

prognos

Produklion

46100

2,0

17,5

sågtimmer

22530

0,0

7,0

massa- och boardved

21470

- 5,0

30,5

övrigl rundvirke

2 100

10,0

9,0

Import

1350

85,0

12,0

Summa
tillgång

47450

0,5

17,5

Exporl

860

- 1,5

0,0

Lagerförändring

-4 160

- 1935

6095

Förbrukning

50750

4,5

4,0

sågtimmer

22900

3,0

4,5

massa- och boardved

25 780

5,5

3,5

övrigt rundvirke

2070

9,0

9,0

Summa
användning

47450

0,5

17,5

Källa:
Konjunkturinstitutet.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 89

avverkningsökning
som i stort sett kompenserar för såväl bortfallet av ytteriigare leveranser
från lager som för höjningen av förbrukningen under 1980. Vid en fortsatt stark
ökning av rundvirkesimporten méd ca 12 % och oförändrad export, framkommer ett
ökat avverkningsbehov om ca 17-18% 1979-1980.

Järn-
och stålverkens konjunkturläge förbättrades ytterligare under 1979, För
specialstålet fortsatie såväl orderingång som orderstockar att stiga i relativt
snabb takt. Även för handelsslålel noteras en ökning av orderingången 1979, men
denna har skett från en förhållandevis lägre nivå. Jämfört med vad som redovisades
vid den senaste stålboomen 1973/1974 är orderslockarna genomgående små. Delta
framslår som desto mera påfallande med tanke på den kraftigt förbättrade
leveransutvecklingen under 1979.

Exportleveranserna
av handelsfärdigt järn och stål ökade starkt under 1979, ca 8 % i lon räknat.
De ökade leveranserna hänförde sig i första hand till vissa västeuropeiska
stater utanför EG och till en del utomeuropeiska länder. De senares ökande
betydelse som marknader för vår export befästes härigenom ytterligare. Till vår
traditionella huvudmarknad EG har nämligen leveransökningen sedan 1977 varit
mera måttlig. I viss mån kan denna utveckling förklaras av de
stabiliseringsåtgärder som EG vidtagit under 1978 och 1979 för att stärka den
inhemska stålproduktionen. I ännu högre grad sammanhänger emellertid
exportutvecklingen till EG med dess slålkonsumlion under senare år. Visseriigen
beräknas preliminärt EG:s stålförbrukning ha ökat under 1979, men såväl under
1977 som under 1978 minskade den och förbrukningsnivån var 1979 forlfarande
avsevärt lägre än under 1973. Den svaga utvecklingen i EG, totalt sett, har i
viss mån uppvägts av en stigande stålförbrukning i främst utvecklingsländerna.
De svenska stålföretagen har sålunda kunnat finna viss avsättning för sina
produkter på en marknad som är stadigt växande. Som en följd härav kom den
svenska stålexporten aU öka med 5,7% i volym 1978-1979. Det förbätlrade
avsättningsläget lillsammans med kraftigt stigande metallpriser oeh oljepriser
medförde att stålpriserna steg mycket kraftigt under 1979. Prisökningen
1978-1979 uppgick till 14,6 %.

Även
på hemmamarknaden har leveranserna ökat lill följd av stigande förbrukning inom
flertalet slålkonsumerande branscher. Varvens stålför-bmkning har dock fortsatt
att minska för femte året i följd. Fortsatta lagerneddragningar inom såväl
grossist- som förbrukarleden verkade också något dämpande på
leveransutvecklingen. Produktions- och importtillväxten blev likafullt
betydande, ca 7,5 % resp. 17 % i volym 1978-1979. För den svenska stålindustrin
innebar detta en viss ytteriigare föriust av marknadsandelar på hemmamarknaden.
Samtidigt minskade stålverkens lagerhållning ytterligare någol.

Orderläget
för järn- och stålverken synes ännu i början av 1980 vara slarki och enligt den
enkäl som insamlats av statistiska centralbyrån i'

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 90

februari,
är företagens exportförväntningar 1980 klart uppåtrikiade. Företagen räknar
med en värdemässig ökning av exporten 1979-1980 på ca

19 %
och är inställda pä en fortsatt expansion främst vad gäller vissa

utomeuropeiska länder. Mot denna bakgrund har den svenska exportvoly

men för 1980 antagits öka med 5,5 %. Exportpriserna på järn och stål har

samtidigt antagits stiga med 12 %.

Även
på hemmamarknaden väntas leveransulvecklingen bli gynnsammare. Inom flertalet
slålkonsumerande branscher förulses således en fortsatt tillväxt samtidigt som
stållagren väntas stiga inom såväl grossist- som förbrukarleden. Den kraftiga
importlillväxten 1979 förutses komma att dämpas men blir ändå betydande. Här
har kalkylerats med en ökning på ca 9,5 % i volym 1979-1980. Produktionen
skulle därmed kunna öka med omkring 6 % förutsatt en viss lagerpåfyllnad hos
järn- och stålverken.

Verkstadsindustrins
efterfrägeläge förbättrades väsentligt under 1979. Ordertillväxten var
betydande redan i början av året då en vändning uppåt i hemmaorderingången kom
att ske, samtidigt som exportefterfrågan fortsatte att växa. En viss
försvagning av orderingången kom emellertid lill stånd mot slutet av året.
Försvagningen i orderflödet drabbade i huvudsak transportmedelssektorn och kom
där all gälla både export- och hemmaorderingången. Verkstadsindustrins
orderstockar fortsatte dock att växa även fjärde kvartalet. De var vid
årsskiftet 1979/1980 i volym räknat drygt

20 %
högre än hösten 1977 den tidigare bottenpunkten. Trots tillväxten

ansåg ännu i december en relativt stor andel företag orderstockarna vara

för små.

Exportuppgången
blev under dessa förhållanden betydande. Volymökningen kom atl uppgå lill 9
1/2 % 1978- 1979 med en viss avsaklning mol slutet av året. Beräkningarna tyder
på att de svenska verkstadsprodukterna kunnal öka sina marknadsandelar i
åtminstone OECD-ländernas imporl. Effeklerna av sänkningen av de relativa
exportpriserna i samband med devalveringarna 1977 gjorde sig således ännu
gällande. Relativpriserna steg dock under 1979. Höjningen av exportprisindex
blev 9 % 1978-1979, vilket var ett par procent mer än konkurrenternas
prishöjningar.

Den
inhemska leveransuppgången var framför allt en följd av ett omslag lill ökning
av den slutliga efterfrågan för konsumtion och investeringar. Särskilt gäller
detta maskininvesteringarna men också tillväxten i den privata konsumtionen av
verkstadsprodukter blev påtaglig 1978-1979. Till detta kommer en betydande och
delvis oönskad ökning av lagren i handeln. Vad gäller förbmkningen av
verkstadsprodukler som insatsvaror kom åter en ökning till stånd totalt sett.
Industrins förbmkning sjönk dock ännu något till följd av en fortsalt minskning
av fartygsproduktionen, medan förbmkningen inom byggnadsverksamheten och
tjänstesektorerna steg. Verkstadsindustrins egna färdigvamlager fortsatte att
minska i hög takt men ett omslag till en ökning kom till stånd för både lagren
av

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

91

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl,
fartyg 1978-1980

1975 års producentpriser

Milj. kr.

Förändring

frän

föregående

år, %
resp.

1978

milj. kr.

1979

1980

prel.

prognos

Produktion'

44620

7.3

5,8

Imporl

23 040

14,2

7,6

Summa
tillgäng

67660

9,7

6,0

Offentlig
konsumlion

3610

2,5

9,1

Prival
konsumlion

6 830

4,5

3,6

Investeringar

16910

3,8

10,8

Exporl

31 190

9,4

5,7

Lagerförändring
i industrin

(milj.
kr.)

-1230

1480

280

Lagerförändring
i handeln

(milj.
kr.)

-600

940

-210

Varuinsats

10950

1,3

2,6

industri

3 820

- 0,7

0,7

byggnadsverksamhet

5 340

2,4

3,6

övrigt

1790

2,3

3,3

Summa
användning

67 660

9,7

6,0

' Produktionen framkommer som saldol i balansen och
avviker frän statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen.
Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras
därför i enlighel med mönstret för tidigare avvikelser. Källa:
Konjunkturinstitutet.

insatsvaror och varor i arbete. Den snabba avvecklingen av
färdigvarorna hade vid årsskiftet i stort sett återfört lagernivån till den
normala.

Denna inhemska efterfrågeexpansion kom i betydande
utsträckning att riklas mot utlandet - imporltillväxten blev hela 14 %
1978-1979. Produktionsuppgången blev ändock betydande. Den har här beräknats
till ca 8 % vilket är ett par procent lägre än i statistiska centralbyråns
produktionsberäkningar.

Den lidigare nämnda efterfrågeförsvagningen strax före
årsskiftet har av konjunkturbarometern atl döma förbytls i en ökning av
orderingången. Den är mest uttalad vad gäller exportmarknaderna.
Exportprognosen för hela 1980 har gjorts dels med stöd av institutels kalkyler
över marknadstillväxt och andelsutveckling för hela gruppen bearbetade varor,
dels med stöd av den sedvanliga exporlenkäten. Exportvolymen har bedömts kunna
öka omkring 6 % 1979-1980 med en avsaktande tillväxt andra halvåret. Prognosen
innebär en viss fortsatt ökning av de svenska marknadsandelarna och bygger på
ett antagande att prisuppgången för svenska verkstadsprodukter på världsmarknaden
i stort selt blir densamma som för konkurrenterna under loppet av 1980.
Exportprisindex skulle därvid komma aU öka ca 10% 1979-1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig indu.strisektor
19781980 1975 års producentpriser

Milj. kr.

Förändring

från

föregående

år, %
resp.

1978

milj. kr.

1979

1980

prel.

prognos

Produktion'

53 530

3,1

2,3

Imporl

23 800

13,1

5,0

Summa
tillgång

77 330

6,1

3,2

Offentlig
konsumtion

6110

4,4

4,3

Prival
konsumtion

32 770

3,0

2,0

Investeringar

820

3,8

10,8

Export

14 640

8,3

4,3

Lagerförändring
i industrin

(milj.
kr.)

-IIO

15

590

Lagerförändring
i handeln

(milj.
kr.)

-740

1370

-590

Varuinsats

23 840

3.6

3,7

industri

5 880

6,5

4,7

byggnadsverksamhet

8 290

2,4

3,6

övriga sektorer

9670

3,0

3,3

Summa
användning

77330

6,1

3,2

' Produktionen framkommer som saldol i balansen och
avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden
korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser. Källa:
Konjunkturinstitutet.

På hemmamarknaden väntas en inhemsk efterfrågetillväxl
(inkl. lager) på ca 7 % 1979-1980 vilket är 3 procentenheter lägre än
1978-1979. Prognosen bygger främst på en kraftig ökning av
investeringsefterfrågan och militärutgifterna. Tillskottet lill efterfrågan
från lagren vänlas bli ringa, trots alt lagerneddragingen av färdigvarulagren
väntas upphöra under loppet av året.

Den förhållandevis goda efterfrågeutvecklingen beräknas
generera en ökning av imporlvolymen med ca 7 1/2 % 1979- 1980 medan
produktionen förutses öka ca 6 %.

Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn'
producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till övervägande del finner avsättning
på den inhemska marknaden och till en mindre del avsätts på exportmarknaderna.

' Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvaru-
och tobaksinduslri (SNl 31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri
(SNl 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri saml övrig
trävaruindustri utom sågverk (SNl 33 exkl. 33111), träfiberplaltindustri (SNl
34113), pappers- och pappförpackningsindustri (SNl 3412), övrig pappers- och
pappvaruindustri (SNl 3419), grafisk industri (SNl 342), kemisk industri,
gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNl 351, 352, 355, 356), jord- och
slenvaruindusiri (SNl 36) samt annan tillverkningsindustri (SNl 39).

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 93

Till
största delen går de inhemska leveranserna ål lill privat konsumtion.

Den
förbättring av avsättningsläget för övrigvaror på exportmarknaderna som tog
sin början under 1978 fortsatte även under 1979 och framför alll under årets
tre första kvarlal. Marknadstillväxten beräknas ha varit synnerligen god inom
OECD-områdel inom vilket övrigvaruexporlen huvudsakligen finner avsättning.
Trots alt exporten därmed ökade markanl under året synes dock övrigvarorna ha
fätl vidkännas andelsförluster, huvudsakligen på viktiga marknader såsom Norge
och Danmark. Däremoi uppvisar exporten till Finland samt flertalet EG-länder
god tillväxt och ytterligare andelsvinster har sannolikt inhämtats på ftera
för övrigsektorn mindre betydande marknader inom EG. Sammantaget ökade
övrigsekiorns exportvolym drygt 8 % 1978- 1979. Exportpriserna sleg under
samma period ca 12 1/2 %. Hemmamarknaden utvecklades relativt starkt då den
privata konsumtionen av övrigvaror åter sleg och ökningen var belydande. Dessutom
ökade förbrukningen av övrigvaror i form av insalsleveranser -framför allt inom
tillverkningsindustrin. Vidare bidrog det kraftigt posiliva lageromslaget inom
detaljhandelsledet lill en markant efterfrågeökning på övrigvaror under 1979.
Imporlen återtog emellertid marknadsandelar under 1979 och införseln av
övrigvaror steg med drygl 13 %. En belydande neddragning av övrigseklons
färdigvarulager företogs under första halvåret och med en begynnande svag
uppbyggnad av lagren mol sluiet av året synes lagersituationen således ha
normaliserats. Produktionen inom övrigsekiorn ökade under sådana förhållanden
med ca 3 % 1978-1979.

Efterfrågeläget
för övrigsekiorn kan vänlas ytteriigare förbättras något under 1980. Med i
stort sett oförändrade marknadsandelar på exportmarknaderna samt en fortsatt
hygglig tillväxt under första halvårel på de viktigaste utlandsmarknaderna kan
exporlvolymen sålunda förväntas stiga drygl 4 % 1979-1980. Hemmamarknaden
beräknas vidare ulvecklas gynnsamt då den privata konsumtionen av varor vänlas
sliga med ca 2 %. Dessutom väntas förbrukningen av övrigvaror inom såväl
tillverkningsindustrin som byggnadsverksamheten öka i relativt belydande
omfattning. Genom en viss uppbyggnad av övrigsektorns färdigvarulager kan ett
betydande positivt lageromslag väntas.

Den
prognoserade goda inhemska efterfrågeutvecklingen beräknas leda till alt
importen ökar med ca 5 %. Med hänsyn tagen till att den insatsvam-förbmkande
industrins lageromslag torde representera ett, i förhållandevis hög grad,
hemmamarknadsinriktat efterfrågetillskott kan produktionsökningen inom
övrigsektorn beräknas till ca 2 1/2 % 1979- 1980.

4.3
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Som
redovisats i kapitel 1 uppskattas bruttonationalproduktens volymtillväxt mäU
från användningssidan till 3,8 % mellan 1978 och 1979. BNP-tillväxten beräknad
ifrån produktionssidan ger samma siffra. Produktions-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 94

tillväxten förklaras av alt såväl konsumtion som
investeringsefterfrågan ökade kraftigl. Varuexportens volymökning 19781979
uppskattas till 8,4 % medan importen beräknas ha ökal med 15,2 %.

Preliminära beräkningar av produktionsutvecklingen inom
olika näringsgrenar 1979 och prognoser för 1980 redovisas i nedanstående
lablå. Bedömningarna grundar sig pä ekonomidepartementets prognoser för den
internationella - och den inhemska utvecklingen. På vissa punkter innebär dessa
en avvikelse från konjunkturinstitutets prognoser. Motiven för dessa avvikelser
har närmare redovisats i kapitel I.

Produktionen inom Jordbruket beräknas enligt statens
jordbruksnämnd ha ökal med ca 2,5 % i volym mellan 1978 och 1979. Under 1980
väntas en produktionsökning i jordbruket på näslan 4 %. Vegetabilieproduktionen
förulses öka med 5,5 % och animalieproduktionen med 1,5 %

Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten minskade
något i fjol. För 1980 förulses en ökning på 5 %. Råvarubristen inom
skogsindustrin var myckel besvärlig under 1979 vilkel bl. a. innebar alt de
svenska sågverken inte kunde öka sin export så mycket som man kunnat med
hänsyn till efterfrågan.

Preliminära beräkningar visar att den lotala
industriproduktionen ökade med 5.4% 19781979. Produktionsökningen var
speciellt kraftig inom järnmalmsgmvorna, pappersindustrin och
verkstadsindustrin. Kalkylerna för 1980 innebär en ökning för hela induslrin
med ca 4,5 %. Hänsyn har därvid tagits till de effekter pä produktionen som
följer av prognosavvikelser mellan ekonomidepartementet och
konjunkturinstitutet. Ökningar förutses för praktiskt taget samtliga
delbranscher, endast varven väntas fortsätta atl dra ned sin produktion.

Prognosen för elsektorn bygger på bedömningar som gjorls
av statens industriverk. Mol bakgrund av den ökande industriproduktionen, en
fortsatt ökad elanvändning inom hushållen m.m. vänlas produktionen öka med 6,5
% 1980.

Sammantaget vänlas produktionen inom byggnadsverksamheten
öka med 3 % 1980. Investeringarna i byggnader och anläggningar förutses totalt
stiga med knappl 3 %. Därav väntas investeringarna i permanenta bostäder öka
med 2,5 %, För 1980 förutses en igångsättning av ca 57 000 lägenheler varv
39000 i småhus. Indusirins byggnadsinvesteringar som minskat mycket kraftigt
sedan början av 1975 väntas öka med 13 % mellan 1979 och 1980.

Till följd av att såväl den privata konsumtionen som
investeringsverksamheten ökade ganska kraftigt 1979 ökade produktionen inom
den privata tjänstesektorn med drygt 3%. Då bl.a. den privata konsumtionens
ökningstakt väntas avta 1980 förutses också tjänsteproduktionen öka något
långsammare.

Ökningen av den offentliga tjänsteproduktionen 19781979
uppskattas till 4 %. Kommunerna ökade med 4,5 % medan statens produktion steg

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 95

med 2,5 %. I kapilel 9 ges en detaljerad beskrivning av
den väntade utvecklingen inom den offentliga seklorn. Sammanlaget innebär dessa
kalkyler att produktionen inom den offenlliga sektorn väntas öka med 3 % i år.
Siaten förutses öka med knappt 1 % och kommunerna med 3,7 %.

Mot
bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar skulle
bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan öka med 3,6 %. Bruttonationalprodukten
kalkylerad från användningssidan visar en tillväxt på 3,7 %>.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruk

Skogsbruk

Industri

Elkraftproduktion m. m.

Byggnadsverksamhei

Summa varu- och kraflproduklion

Privata tjänster Offentliga tjänsler

Summa tjänsteproduktion

Tolal produklion

Andel av

Procentu

ell
föränd-

tolal
pro-

ring i produktions-

duklion,
%

volymen

1979

1979

1980

2,4

2,7

3,9

2,1

-0,7

5,0

29,6

5,4

4,4

2,8

1,4

6,5

7,5

2,5

3,0

44,4

4,2

4,3

33,3

3,1

3,0

22,3

4,0

3,0

55,6

3,4

3,0

100

3,8

3,6

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 96

5
Arbetsmarknaden

5.1 Läget
på arbetsmarknaden under 1979 och början av 1980

Sammanfattning

Den förbättring av läget på arbetsmarknaden som inleddes i
mitten av 1978 har successivt förstärkts under loppet av 1979 och början av
1980, Sysselsättningen har ökat påtagligt, arbetslösheten har minskat och
anlalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har kunnal nedbringas. Bakom
denna utveckling ligger flera faktorer. Industrisysselsätlningen har efler
flera års minskning äter böljat öka, sysselsättningen inom den privala
tjänstesektorn ökar igen. Den offentliga sektorn, i försia hand kommunerna,
fortsäller att expandera kraftigt.

Arbetskraftsulbud

Utbudet av arbetskraft bestäms av den inhemska
befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt utvecklingen av
förvärvsfrekvensen hos olika befolkningsgrupper. Med förvärvsfrekvens avses
andelen av en befolkningskategori som tillhör arbetskraften, aniingen som
sysselsatt eller som arbetslös. Förändringar i förvärvsfrekvensen är den mest
betydelsefulla faktorn för arbetskraftsutbudets utveckling. Under senare år
har nämligen folkökningen närmast stagnerat. Under 1979 ökade folkmängden med
ca 20000 personer, varav nettoinvandringen bidrog med ca 13 500 personer.

Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna i olika åldersgrupper
redovisas i tabell 5:1. Kvinnorna har ökat sitt deltagande i arbetslivet under
hela 1970-talet. Ökningen under Qoläret var något kraftigare än under de
närmast föregående åren, sannolikt hänger detta samman med del förbällrade arbetsmarknadsläget.
Framförallt är det kvinnor i åldersgruppen 24-54 år vars relativa
arbetskraftstal ökat. Även bland männen har förvärvsfrekvensen ökat något,
efter att ha minskat under flera år. Ökningen hänför sig

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1973-1979

Årsmedellal (16-74 år)

1970

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

Män

80,6

79,5

79,7

80,0

79,5

78,6

78,3

78,5

därav:
16-

-24 år

67,3

67,9

70,5

72,4

72,9

71,9

70,8

71,8

25-

-54 år

95,1

94,3

94,5

95,2

95,7

95.5

95,3

95,3

55-

-74 år

62,8

58,3

56,6

55,4

52,8

50,8

50,4

50,4

Kvinnor

52,8

55,2

57,1

59,2

60,0

61,1

62,2

63,5

därav:
16-

-24 år

58,9

60,1

63,5

66,1

67,7

68,0

68,1

69,7

25-

-54 är

64,5

68,9

71,3

74,2

75,6

77,5

79,3

81,1

55-

-74 år

29,0

28,9

28,9

29,7

29,9

30,1

30,6

30,9

Samtliga

66,7

67,3

68,4

69,6

69,8

69,9

70,2

71,0

Källa: Statistiska cenlralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

97

s. 1978 Kontrollera mot PDF

helt till åldersgruppen 1824 år. Sammantaget ökade
förvärvsfrekvensen med 0,8 procentenheter mellan 1978 och 1979 efter att
tidigare ha legat relativt konstant under etl par år.

Utvecklingen av antalet personer i arbetskraften
illustreras i diagram 5:1, Under fjärde kvartalet 1979 var antalet personer i
arbetskraften 76000 större än under motsvarande kvartal 1978, en ökning med
1,9%, Ökningen mellan Qärde kvartalen 1978-1979 är den näst största under
1970-talet, Totalt ökade antalet personer i arbetskraften med 1,3% under 1979.

Arbetskraftsutbudet räknat i timmar ökade under 1979 med
0,7%. Skillnaden i utveckling mellan utbudet mätt i timman och i antal
personer förklaras av att antalet arbetade timmar per sysselsatt minskat någol
under 1979. Detta sammanhänger med flera olika faktorer. Den ökade andelen
kvinnor i arbetskraften sänker det genomsnittliga timulbudet eftersom kvinnorna
har kortare medelarbetstid än männen. Denna effekt uppskattas till 0,1 % för
1979. Dessutom påverkas timulbudet av förändringar i lång-tidsfrånvaron, l.ex.
på grund av sjukdom, värnplikt, studier m. m. Under 1979 beräknas
längtidsfränvaron ha minskat timulbudet med 0,5%. Effekten av
längtidsfränvaron har de senaste åren varieral mellan 0,2 % och 0,7%.

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 19741980

Milj. personer. Säsongrensade mänadsdata. 3 månaders
glidande genomsnitl

s. 1979 Kontrollera mot PDF

1974 1975 1976 1977 1978

Källor:
Konjunklurinstitulet och statistiska centralbyrån. 7 Riksdagen 1979/80. I
saml. Nr 150. Bd. 1.1

1979

1980

s. 1980 Kontrollera mot PDF

Arbelskrafl seflerjrågan

Som indikatorer på arbetskraflsefterfrägans utveckling kan
man använda dels statistiken över nyanmälda och kvarstående lediga platser hos
arbetsförmedlingarna, dels andelen förelag som uppgivit brist på olika
kaiegorier arbetskraft i konjunkturinstitutets kvarlalsvisa baromcterundersökningar.
Självfallel ulgör också sysselsättningsutvecklingen elt mått pä
arbetskraftsefterirågan.

Den uppgång i antalet nyanmälda lediga platser som
inleddes under 1978 fortsatte under 1979, I genomsnitl nyanmäldes 65 000 lediga
platser varje månad under 1979, vilket var ca 10000 fler än under 1978. Analysen
av serierna över lediga platser försvåras emellertid av den anmälningsplikt som
successivt införts i olika delar av landet.

1 diagram 5:2 redovisas utvecklingen av antalet
kvarsläende lediga platser på lolalnivå och för fyra delsekiorer. Antalet kvarstående
lediga platser ger en indikation på den icke lillgodosedda efterfrågan på
arbetskraft. Även om jämförelser försvåras av den ovannämnda utvidgningen av
den allmänna platsanmälan står del klart att anlalet kvarstående lediga platser
ökat kraftigt sedan mitten av 1978. Uppgången var särskilt stark under första
halvåret 1979. Det totala antalet kvarstående lediga platser

Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga
platser 19741980

Säsongrensade månadsdata. Log. skala

1974 1975 1976 1977 ' 1978 1979 1980

Anm. Delbranscherna summerar sig inle till lolalen då
vissa branscher uleslulils. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 99

varunder sista kvartalet 1979 ca 42 000, vilkel innebaren
ökning med mer än 50% sedan sisla kvartalet 1978. Antalet platser inom
lillverkningsinduslrin fördubblades under samma lid och uppgick till närmare
12 000 under sista kvartalet 1979. Inom byggnadsverksamheten ökade under samma
period antalet kvarstående platser från 1 300 lill 3 500.

1 tabell 5:2 redovisas bristen på yrkesarbetare inom olika
branscher enligt konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar.
Även dessa undersökningar visar att efterfrågan pä arbelskraft förstärktes markant
under 1979. Uppgången var särskilt slark under de första kvartalen 1979, men
mattades någol under fjärde kvartalet. Inom byggnadsverksamheten noterades
stigande bristtal under hela året, även om uppgången även här mattades under
sista kvartalet. Den betydande brislen pä byggnadsarbetare har bl. a. haft
till följd atl byggandet av bostadslägenheter försenats.

Tabell 5:2 Andelen företag som uppgivit brist på
arbetskraft 1978-1980

Procentuell andel ja-svar

1978

1979

1980

1 kv

2kv

.3kv

. 4kv.

1 kv

.2kv

.3 kV

.4kv.

1 kv.

Brisl
på yrkesarbetare

Totala
industrin

16

18

21

22

28

39

41

41

43

Trävaruindustri

29

31

35

32

31

44

42

38

47

Massa-,
pappers- och

grafisk
industri

7

10

9

12

12

23

21

18

23

Järn-,
släl- och

metallverk

11

6

9

17

29

45

44

37

38

Verkstadsindustri

16

19

23

25

31

42

46

51

50

Varvsindustri

13

12

16

5

30

42

54

56

53

Brisl på
byggnads- och

anläggningsarbetare

Betongarbetare

1

13

10

21

'2

47

49

59

45

Träarbelare

8

23

33

35

32

69

75

76

68

Murare

1

15

4

8

5

33

49

43

34

ä//a,-Konjunkturinstitutet.

Sysselsättningen

Den totala sysselsättningen ökade med 65 000 personer
eller 1,6% mellan 1978 och 1979. Detla var en avsevärt större ökning än under
föregående år. Som framgår av tabell 5:3 gäller ökningen såväl heltids- som
deltidssysselsalta, såväl män som kvinnor. Huvuddelen av
sysselsäUningsökningen föll på kvinnorna.

Sysselsättningsutvecklingen fördelad på näringsgrenar
framgår av tabell 5:4. De tjänsieproducerande näringsgrenarna fortsatte atl öka
sin sysselsättning under 1979. Antalet anställda i kommunerna ökade liksom
under de närmast föregående åren kraftigast, med närmare 50000 personer eller
ca 5,5%. 1 den privata tjänstesektorn, som är den sysselsältningsmässigt
största sektorn med merän 1,3 milj. anställda, ökade sysselsätlningen med-

s. 1974 Kontrollera mot PDF

Tabell 5:3 Sysselsättningsutvecklingen 1974-1979

Medeltal sysselsatta, 1 OOO-lal

1974

1975

1976

1977

1978

1979

Sysselsalla

3 963

4062

4 088

4099

4 115

4 180

män

2316

2 342

2 337

2 314

2 297

2 315

kvinnor

1647

1720

1751

1785

1818

1865

Heltidssysselsatta

(mer är
35 lim/v)

3 282

3 313

3 239

3 191

3 152

3 169

Deltidssysselsalta

(20-34
lim/v)

465

521

603

659

710

766

Dellidssysselsalta

(1-19
tim/v)

216

228

246

249

253

245

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

Tabell 5:4 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar
19771979

1979

Procenluell förändring

Anlal syssel-

1977-

1978

1978-1979

salla, 1 OOO-tal

Antal

Antal

Anlal

Antal

syssel-

arbets-

syssel-

arbels-

satta

timmar

salla

limmar

Jordbruk
och fiske

191

-1,0

-5,2

- 1,7

- 1,4

Skogsbruk

51

2,1

-4,8

- 10,5

-11,1

Gruvor
och tillverk-

ningsindustri

973

-3,2

-5.4

- 0,5

- 1,6

El-,
gas-, vallen-

och
värmeverk

30

0

-1,9

4,2

1,8

Byggnadsverksamhei

309

-3,9

-6,8

- 2,0

- 1.8

Privata
tjänster'

1 354

-0,2

-1.8

1.1

0,8

Staten

316

2,0

-0,7

2,8

2,4

Kommuner

941

6,2

4,0

5,4

4,5

Summa

4 164

0,3

-2,3

1,3

0,5

Korrigeringsposl

56

0,1

0,1

0,2

0,2

Tolall

4221

0,4

-2,2

1,5

0,7

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank-
och försäkringsinstitul, fastighetsförvaltning m. m.

- Den korrigerade sysselsättningsutvecklingen fås från
arbelskraflsundersökningarna korrigerade för kalendariska effekler m, m. för
att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har
förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de
olika näringsgrenarna och arbelskraflsundersökningarna.

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

ca 15000 personer. Inom den statliga sektorn ökade sysselsättningen
med ca 9000 personer.

Sysselsättningen inom industrin, som minskat sedan 1975,
började öka igen under andra kvartalet 1979. Ökningen startade dock från en
mycket låg nivå, trots en ökning mellan första och fjärde kvartalen 1979 med ca
12000 personer var den genomsnittliga industrisysselsätlningen något lägre än
under 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

101

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshet
och arbetsmarknadspolitik

Uppgången
i arbetslösheten bröts i milten av 1978 och har därefter avtagit (tabell 5:5).
Antalet arbetslö.sa enligt arbetskraftsundersökningama uppgick under 1979 till
i genomsnitt 88000 personer, atl jämföra med 94000 personer under 1978. Den
betydande minskning av arbetslösheten som ägde rum under andra halvåret 1979
har fortsatt in i 1980. Det relativa arbetslöshetstalet (antalet arbetslösa i
procent av arbetskraften) sjönk frän 2,1% till 1,8% mellan 1979 och 1980.
Förbättringen var särskilt påtaglig för ungdomar och kvinnor.

Tabell
5:5 Arbetslösheten 1977-1979

Års-
och kvartalsmedeltal, I OOO-tal (16-74 år)

1977

1978

1979

1979

1 kV.

2kv,

3kv.

4kv.

Arbetslösa,
totalt

75

94

88

100

85

93

76

16-24 år

30

38

35

34

34

42

30

25-54 år

36

44

40

49

37

39

37

55-64 år

9

12

13

17

14

12

9

Storstadslän

23

27

26

29

27

26

22

Skogslän

23

28

26

28

25

27

26

Övriga
län

29

39

36

43

33

40

29

Medelantal
veckor

i
arbetslöshet

15

16

17

17

17

15

17

Relativa
arbetslöshetstal

(arbetslösa
i procenl

av
arbetskraften)

Totalt

1,8

2,2

2,1

2,4

2.0

2,1

1,8

16-24 år

4,4

5,5

5,0

5,2

4,8

5,6

4,3

25-54 år

1,3

1,6

1,4

1,7

1,3

1,4

1,3

55-64 år

1,3

1,9

2,0

2,5

1,9

1,6

1,4

Män

1,5

2,1

1,9

2,2'

1.8

1,8

1,6

Kvinnor

2,2

2,4

2,3

2,5

2,2

2,6

2,0

Källa:
Statistiska centralbyrån.

Den
regionala fördelningen har inle förändrals nämnvärt under 1979, arbetslösheten
har minskat i såväl storstadslän som skogslän och övriga län. 1 skogslänen var
under 1979 i genomsniu 3% av arbetskraften arbetslösa, i storstadslänen 1,6%,

Statistiken
över antalet arbetslösa kassamedlemmar visar samma mönster som
arbetskraftsundersökningarna, arbetslöshetens ökning bröts under 1978 och har
under 1979 vänts i en nedgång.

Genom
det förbättrade läget på arbetsmarknaden under 1979 har antalet personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunnat nedbringas (tabell 5:6). Minskningen är
hänföriig till utbildning i företagen av permitteringshotad personal, den s,
k, 25-kronan, vilken som mest omfattade 55 000 personer tredje kvartalet 1977
men som nu näslan helt upphört. Övrig arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbelen
och ändra arbetsmarknadspolitiska åtgärder har fortsatt a« öka i omfattning
under 1979, Antalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa
kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974-1980

Säsongrensade
månadsdata

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980

AiTäZ/o/-; Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet
och statistiska cenlralbyrån.

Tabell
5:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 19751979 Månadsmedeltal.
I OOO-tal

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975

1976

1977

1978

1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknadsutbildrting 36

därav:
25-kronan . .

Beredskapsarbeie 17

Arkivarbete 15

Skyddal och halvskyddai

arbele m.
m. 27

95

Totall

42

86

78

58

41

29

4

27

29

45

48

15

15

15

16

29

28

29

31

13

158

167

153

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

beredskapsarbeten har dock minskat mot slutet av året,
även om årsgenomsnittet är slörre än föregående år. Minskningen har fortsalt
in på 1980. Sålunda var antalet personer i beredskapsarbeten i februari 1980
knappt 40000, att jämföra med drygt 60000 eU år tidigare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5: 7 Antal personer berörda av varsel om
personalinskränkningar (uppsägningar och permitteringar) 19751980

1975

1976

1977

1978

1979

1979 jan-feb

1980 jan-feb

Industri

15 922

22 996

49 583

39316

14 373

3 206

3 787

därav:
verkstads-

industri

3 755

7 708

26967

18391

6851

1323

902

Brancher
ulanför

industrin

7871

11027

18638

18 735

11966

2259

1513

Totall

23793

34023

68221

58051

26
339

5465

5300

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

5.2 Arbetsmarknaden under 1980

Arbetskraftsutbud

Till grund för prognosen för arbelskraftsulbudet ligger
elt antagande att befolkningen i åldern 16-74 år kommer atl öka med 0,4% mellan
1979 och 1980. Detta antagande inkluderar en väntad netloinvandring på 17000
personer 1980, vilket innebären viss ökning jämfört med 1979. Det relativa
arbetskraftstalet förutses totalt öka med 0,7 procentenheter sä att i medeltal
71,6% av befolkningen i de aktiva åldrarna skulle befinna sig i arbetskraften
under 1980. För de gifta kvinnorna väntas en ökning av det relativa
arbetskraftstalet med 1,6 procentenheter och för de icke gifla kvinnorna en
ökning med 0,7 procentenheter. För männens del förutses en obetydlig ökning.

Dessa antaganden om befolkningstillväxt och relativa arbetskraftstal
innebär atl arbelskraftsulbudet skulle öka med ca 50000 personer eller med 1,2
% mellan 1979 och 1980. Utbudet mätt i timmar förutses öka med 0,6% 1979-1980.
Några av de effekter som drar ned limutbudet är den könsmässiga förändringen av
arbetskraftens sammansättning, utvidgningen av delpensioneringen, ökad
ledighet för småbarnsföräldrar m, m.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980

I detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och
produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Ulifrån dessa bedömningar
erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Genom atl ställa utbudsprognosen
mot efterfrågekalkylen kan man få en uppfattning om sysselsättning och
arbetslöshet under 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5:
8 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1973-

Årlig procenluell förändring

1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

Jordbruk,
fiske

-7,7

18,7

-1,4

4,0

0,2

8,4

2,5

Skogsbruk

12,8

-5,2

0,2

-4.0

0,6

3,5

11,7

Gruvor
och tillverkningsindustri

7,5

3,5

-1,9

0,5

-2,4

5,9

7,0

El-,
gas- och vattenverk

9,4

-2,6

11,2

6,2

1,2

13,4

-0,4

Byggnadsindustri

-2,3

1.1

7,1

-1,4

0,0

12,8

4,4

Privala
Ijänster

5,1

5,8

-1,7

1,4

0,5

3,8

2,3

Offenlliga
Ijänster

-0,1

-0,5

0,3

0,3

0,4

0,4

0,1

Totalt

4,1

3,3

-0,6

0,7

-0,6

4,5

3,2

Källa: Statistiska centralbyrån.

Produktiviteten (mätt som produktion per arbetad timme)
ökade snabbt under 1960-talet. Inom industrin läg ökningen då på ca 7% per år.
Under 1970-talet har en förändring skett mot en klarl lägre ökningstakt. Den
mycket svaga produktivitetsutvecklingen inom industrin 1975-1977 (tabell 5:8)
sammanhänger bl.a. också med den inriktning som arbetsmarknadspolitiken och i
viss mån industripolitiken haft.

Ett inslag i denna har varit att förmå företagen att i
viss utsträckning hålla kvar de anslällda i förelagen även när efterfrågan
minskar. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror på
flera faktorer. Bl. a. riktar sig nu en relativt större del av den samlade
efterfrågan mot de tjänsieproducerande näringsgrenarna som definitionsmässigt
redovisar en lägre produktivitetsökning än de vamproducerande seklorerna.

Den klara förbättring av konjunkturiägei som ägt rum under
1978 och 1979 väntas komma att dämpas under 1980. Den totala produktionen
beräknas öka med ca 3,5% mellan 1979 och 1980 (tabell 5:9), vilket innebär en
någol lägre ökningstakt än under närmasl föregående år, då ökningstakten
uppgick till ca 4%.

Tabell 5:9 Produktion, produktivitet och sysselsättning
1980

Årlig
procenluell förändring avrundad lill haWa och hela procentenheter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produktion
Produktivitet

Sysselsättning (timmar)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruk,
fiske

4

6,5

-2,5

Skogsbruk

5

8

-3

Gruvor
och tillverkningsindustri

4,5

4,5

-0,5

El-,
gas- och vattenverk

6,5

6

0,5

Byggnadsindustri

3

3

0

Privata
tjänster'

3

2

0,5

Offentliga
tjänster

3

0

3

Totalt

3,5

2,5

1

' Handel, restaurant- och holellverksamhel, samfärdsel,
banker och fastighetsförvaltning m, m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

105

opaginerad Kontrollera mot PDF

Industriproduktionen
beräknas öka med ca 4,5% 1980. Produktiviteten steg mycket kraftigt under 1979,
och antas fortsätta att stiga om än i lugnare takt. Huvuddelen av den
produktivitetsreserv som byggdes upp i industrin 1975-1977 kan därför nu antas
vara i stort sett inhämtad.

Produktionen
inom byggnadsverksamheten väntas öka med ca 3 % under 1980. Bakom denna
prognos ligger bl. a. ett antagande om en igångsättning av 57000 lägenheler
under året. Den privata tjänstesektorns produktion förutses under 1980 öka med
ca 3 %.

En
schablonmässig översältning av den redovisade sysselsättningsutvecklingen i
timmar lill antal sysselsatta personer visar all sysselsättningen inom jord-
och skogsbmkel kommer att minska med ett par tusen personer under 1980, För
industrins del innebär beräkningarna en i stort sett oförändrad sysselsättning
räknat mellan årsgenomsnitten. Sysselsättningen inom byggnadsverksamheten
väntas öka med något tusental personer.

För
den privata tjänstesektorn, som är den sysselsältningsmässigt största
näringsgrenen, förutses en sysselsättningsökning om ca 15 000 personer mellan
1979 och 1980, Den offentliga sektorn väntas fortsätta att öka sin
sysselsättning kraftigt under 1980. För kommunerna beräknas en sysselsättningsökning
om ca 40000 personer, vid utgången av 1980 kommer därigenom kommunerna att
sysselsätta mer än 1000000 personer. Den statliga sysselsättningen antas komma
att öka med inemot 5000 personer under 1980,

Diagram
5:4 Inrikes flyttning över länsgräns 1961 1979

1 OOO-tal

opaginerad Kontrollera mot PDF

230

220

/-I

rv

210
200 190

/

.-= A

r

--

J

A
.

CTx

""

r

\

180

\

170
160

\

\

n/

150
140

130

1
1 i

1

1_ \

1 1

i

_,i

1

1 I I

69

71

73

79

75

77

1961 63 65 67

Källa:
Siaiisiiska centralbyrån.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 106

Utbuds-
och efterfrägeprognoserna pekar sammanlagna på en fortsatt förbällring av
sysselsättningsläget under 1980 och en ytterligare minskning av den öppna
arbetslösheten. När arbetskraflsefterfrågan nu ökar bör det därför finnas goda
förutsättningar all fortsätta att successivt minska antalet personer i
beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning. För att den ovan redovisade
produktionsökningen inom induslrin skall kunna förverkligas utan atl en
inflationsdrivande brist på vissa personalkategorier uppstår, kommer sannolikt
atl krävas att såväl den yrkesmässiga som geografiska rörligheten ökar. Som
framgår av diagram 5:4 har den regionala omflyttningen de senasle åren minskat
till en historiskt sett mycket låg nivå.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 107

6 De enskilda konsuinenterna.s ekonomi

6.1 Sammanfattning

Inkomst- och prisutvecklingen 1978-1979 innebar för
hushållens del att köpkraften realt sett ökade med drygl 2,5%, Dessförinnan
hade realinkomsten från 1977 till 1978 sjunkit med 1,5% (tabell 6:1).
Utvecklingen under 1979 resulterade således i att hushållen dels inhämtade 1978
års inkomstminskning, dels erhöll ytteriigare någon procent i inkomsttillskott
utöver 1977 års nivå. Reallönesumman efter skatt ökade 1978-1979 med drygt 2%
efter den kraftiga minskningen med ca 3 1/2%) 1977-1978' (tabell 6:5). Ungefär
hälften av ökningen 1979 i de realt disponibla inkomsterna efter skatt
tillföll löntagarna. En nästan lika stor andel av realinkomstökningen beräknas
ha fallit på pensionsinkomsterna.

Jämfört med inkomstberäkningarna för 1979 i den
preliminära nationalbudgeten (PNB) har realinkomstökningen reviderats upp
närmare en procentenhet. Ungefär hälften därav är ändringar av beräkningarna i
löpande priser för såväl 1978 som 1979, främst rörande betalningarna lill resp.
från den offenlhga seklorn. Resterande del av uppjusteringen av realinkomstökningen
beror på att prisökningstalet för privat konsumtion enligt nationalräkenskapernas
helårskalkyl blev 0,4 procenlenheler lägre än vad som antogs i PNB.

Prognosen för hushållsinkomsterna 1980 utgår från
alternativa antaganden om ökningen av den utbetalda lönesumman, nämligen 8,5
resp. 11,3%. Alternativen överensstämmer med dem som presenterades i PNB
frånsett atl nya beräkningar föreligger för löneglidningen 1979 och för
effekterna på lönenivån 1979 resp. 1980 av avtalen om förtjänst- och
löneuivecklingsga-rantier (se avsnitt 6.2). De enskilda företagarnas inkomster
förutsätts variera i de två alternativen. Inkomstöverföringama till hushållen
förulses öka med omkring 15 1/2% 1980 mot 12 1/2% 1979, bl.a. till följd av att
den förväntade högre prisstegringstakten 1980 höjer pensionsbeloppen. Skatteinbetalningarna
beräknas visa förhållandevis större skillnad mellan de båda alternativen än det
totala inkomstunderlagel bestående av löner, pensioner och beskattade förmåner.
Skatte- och avgiflsinbetalningarna beräknas öka 8% resp. 11 1/2%, medan
ökningen i det totala inkomst-underiaget kalkyleras till 10% och 12 1/4% i det
lägre resp, högre lönealternativet.

I löpande priser beräknas den disponibla inkomsten
1979-1980 öka med 12 1/2% enligt det lägre och 13 3/4 enligt det högre
alternativet. Impli-

' Femte semesterveckan innebar dock en standardhöjning
1978 som inte kommer till synes i inkomstberäkningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6:1 Hushålissektorns inkomster och utgifter
1978-1980'

Milj.
kr.

Procentuell förändring från

föregående år

1978

1979

1978

1979

1980 prognos

alt. 1

all. II

Löpande
priser

1 Faklorinkomsler

239258

259 254

8,1

8,4

8,5

11.1

Egenlliga löner'

207860

226839

9,2

9,1

8,4

11,2

därav: lönesumma

200388

218865

8,6

9,2

8,5

11,3

Enskilda företagares

inkomster

15083

15 882

5,6

5,3

10,4

12,2

Övriga faktorinkomster

16315

16533

-1,6

1,3

8,5

8,5

2 Inkomstöverföringar till

hushåll

80963

91035

16,5

12,4

15,1

15,6

3 Direkta skatter, avgifter m. m.

96797

106765

13,4

10,3

8,0

11,4

därav: prel. A-skatt

82705

91675

15,4

10,8

7,7

11,5

4 Nettoinbetalningar till det

offentliga (3-2)

15 834

15 730

0,0

-0,7

-33,0

-12,6

5 Räntor och utdelningar, netto"

4 252

5 838

8,5

37,3

64,0

63,9

6 Övriga transfereringsinkoms-

ter och -utgifter, netlo

1110

1613

13,8

45,3

0

l.l

7 Disponibel inkomst

(1-1-2-3-1-5-1-6)

228786

250975

8,8

9,7

12,4

13,7

8 Privat konsumtion

207 216

226816

9,7

9,5

13,0

13,9

9 Sparande (7-8)'

21570

24 159

0,7

12,0

6,2

12,3

10
Sparkvot (9: 7)

9,4

9,6

-0,9

0,2

- 0,5

- 0,1

1975
års priser

11
Disponibel inkomst

169245

173 589

-1,5

2,6

0,8

1,6

12 Privat
konsumtion

153 295

156883

-0,7

2,3

1,4

1,7

13
Implicitprisindex för total

privat konsumtion (1975= 100)

135,18

144,58

10,4

7,0

11,5

11,9

' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k.
ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektom. Hit räknas
arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
idroltsorganisalioner. Röda korset m. m. sarnt ej statsbidragssberättigade
sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushäll ingår
hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst
från rörelse, Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, fondavsättning för
PRI och andra privata fonder och stiftelser inom icke finansiella företag samt
tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter och kommunala
affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post. ' Kontant utbetald
lönesumma samt arbetsgivaravgifter till privat försäkring. * Inkl. räntor på
privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).

' Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1978
till 9596 milj. kr. Det beräknas 1979 uppgå till 10743 milj, kr, och 1980 till
ca 11 850 milj. kr. (alt. I) resp. 11 900 milj. kr. (alt. II). '' Förändring
mätt i procentenheter.

Anm. Alt. I och alt. II motsvarar del lägre resp. det högre alternativet för
avtalsutfallel. Se löneavsnitt 6.2.

Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

citprisindex
för privat konsumtion beräknas stiga 11 1/2% alternativt 12%. Den realt
disponibla inkomsten skulle därmed öka med 3/4 och 1 1/2% i resp. alternafiv.

Reallönesumman
efter skatt kalkyleras minska 1980 med 1 1/2% i det lägre och 1/2% i det högre
lönealternalivet (tabell 6:5), Pensionsinkomsterna fortsätter att öka realt
efter skatt. Driftsöverskott samt övriga faktor-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 109

och
kapitalinkomster ökar kraftigt 1980 enligt de kalkyler som framgår i tabellen.
Vid bedömning av dessa siffror bör dock beaklas alt såväl preliminär statistik
som prognoser över driftsöverskotten erfarenhetsmässigt visar stor osäkerhet. I
nämnda inkomster ingår dessutom definitionsmässigt nationalräkenskapernas
tillräknade driftsöverskoti pä egna hem saml ränteinkomster på vissa
försäkringsfonder, som inle påverkar hushållens faktiska köpkraft.

Konsumentprisökningen
från december 1978 till december 1979 (långtidsindex) uppgick till 9,7%.
Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1978 och 1979 blev uppgången 7,2%,
vilket var det tal som förutsågs i PNB. Prisökningstalet för den privata
konsumtionen - den implicila prisuppgången - antogs i PNB med beaktande av
utvecklingen för de tre första kvartalen 1979 enligt de kvartalsvisa
nationalräkenskaperna bli 7,4%. Enligt nu föreliggande helårsräkenskaper steg
implicitprisindex något mindre, 7,0%.

Prognosen
för utvecklingen av konsumentprisindex december 1979-december 1980 resulterar i
en ökning med 9 1/2% i del lägre lönekostnadsalternativet och 10 1/2 med de
högre lönekoslnaderna. Delta är en uppjustering av prognosen i PNB med ca 2
1/2 procentenheter av båda alternativen, främst på grund av uppreviderad
importprisprognos och högre bostadskostnader bl.a. som följd av
diskontohöjningen i januari. Prisuppgången räknat som höjning mellan
genomsnittslagen för konsumentprisindex 1979 och 1980 skattas till 12 1/4
alternativt 12 3/4%. Implicitprisindex beräknas uppvisa en lägre
prisslegringslakt, eller med 11 1/2 resp. 12%. Konsumtionssammansättningen har
nämligen antagits skifta från varugrupper med stor prisstegring till sädana med
lägre prisstegring, något som starkare inverkar på implicitprisutvecklingen.

Den
prisstegring som hittills ägt rum ligger mer i linje med det högre än det lägre
alternativet. Detta kan sägas innebära att den prisuppgång som är förenlig med
det lägre alternativet har sin tyngdpunkt mer i början av årel än det högre
alternalivel har. Därav följer alt årsgenomsnitten visar mindre skillnad än
utvecklingen under loppet av året.

Den
privata konsumtionen ökade 1978-1979 i volym med 2,3 %, samma helårsutveckling
som förutsades i PNB. Sparkvolen steg svagt till 9,6%.

Konsumtionsprognosen
har gjorts med utgångspunkt från de två alternativen för
realinkomstulvecklingen, 3/4 resp. I 1/2% ökning. Som framgår av diagram. 6:1
låg sparkvoten 1979 på en alltjämt mycket hög nivå. Svårigheten att förutsäga
sparkvotens utveckling gör konsumtionsprognosen osäker. Här har antagils att
sparkvoten kommer att minska någol 1980, ca 0,5 procentenheter med den lägre inkomstökningen
och mycket svagt, någon tiondels procentenhet i det högre inkomstalternativet.
Konsumtionsvolymen beräknas därmed öka knappl 1 1/2% i del lägre och 1 3/4% i
det högre alternativet. Den positiva utvecklingen av detaljhandelns försäljning
under årets första månader ligger i och för sig väl i linje med dessa
prognoser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram6:l Sparkvoten 1964-1980

Sparandel i procenl av disponibel inkomsi. Helårsdala

opaginerad Kontrollera mot PDF

_L

L

J__ L

J__ I_ L

80

1964 66 68 70 72 74 76 78

Källor:
Konjunkturinslilutel och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
6: 2 Löneutveckling 1969-

Arlig
procenluell förändring

1980 samt arbetskraftskostnader f ö r industriarbetare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalt

Industriarbetare

Avtal

Löneglid-

Summa

Avtal Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkostnad'

ning

ning

tjänst

kosinader

1

2

3 =
(l-)-2)

4 5

6 =
(4-F5)

7

8

1969

4,5

2,3

6,8

4,7 4,5

9,2

1,4

10,7

1970

5,5

3,6

9,1

4.5 7,1

11,6

0,7

12,4

1971

7,1

2,8

9,9

5,1 5,4=

10,5

1,2

11,8

1972

8,9

1,9

10,8

8,6 3,0=

11,6

0,5

12,2

1973

5,5

2,0

7,5

4,1 4,0

8,1

3,1

11,5

1974

7,4

3,0

10,4

5,0 6,8

11,8

5,1

17,5

1975

12,9

2,1

15,0

10,5 7.5

18,0

3,7

22,4

1976

10,4

2,4

12,8

7,9 5,4

13,3

3,1

16,8

1977

7,5

3,6

11.1

3,7 3,5

7,2

3,4

10,8

1978

8,0'

2,7

10,7

4,8 3,2

8,0

-0,7

10.7'

1979

5,8

2,6

8,4

3,7 3,6

7,3

0,4

7,7

1980
prog.

All. I

4,8

2,7

7,5

0,8

Alt. 11

7,6-

2,7

10,3

0,8

' Timförtjänslen och de sociala kosinaderna i indexform
multiplicerade med varandra.

= Enligt lönesummeberäkningarna. Förtjänsisialisliken
visar 4,9 för 1971 och 4,3 för 1972.

Inkl. koslnad för femle semeslerveckan.

Därav 0,5 i retroaktiva utbetalningar som koslnadsmässigi
hänför sig lill Ijärde kvartalet 1979.

Anm. Kol. 1 -3 baserar sig pä lönesummeslalislik medan
uppgiflerna för induslriarbelare (kol. 4-8) grundar sig på förtjänststalislik
ulom för 1971 och 1972.

Anm. Ang. all. 1 och all 11 se labell 6: 1.

Källor: Konjunklurinstitulel och siaiisiiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget III

6.2 Löner

Lönesumman för samtliga anslällda beräknas ha ökal 9,2%
1978-1979. Härav kalkyleras löneglidningen ha bidragil med 2,6 procentenheter
medan avtalskomponentens bidrag skattas till 5,8 procenlenheler (exkl.
pris-och förtjänstutvecklingsgaranlierna som utbetalades först 1980). Den ökade
sysselsättningen gav ett positivt bidrag på 0,7 procentenheter till lönesummeutvecklingen
1978-1979.

Industriarbetarnas timförtjänsler steg 1978-1979 med 7,3%
(inkl. retroaktiva utbetalningar till följd av lokala avtal fr. o. m.
1979-02-01 men exkl. retroaktiva ersättningar till följd av pris- och
förijänslutvecklingsgaran-tierna fr. o. m. 1979-11-01), varav
avtalslöneökningar och löneglidning beräknas ha svarat för ungefär hälften
vardera. Ökade sociala avgifter beräknas ha dragit upp timkostnaderna för
industriarbetare med 0,4% så att totala arbetskraftskostnaderna för
industriarbetare därmed steg 7,7% mellan 1978 och 1979 (se tabell 6:2).

Beiräffande den tolall utbetalda lönesummans ökning 1979-
1980 kalkyleras med två alternativa utfall. De båda alternativen
överensstämmer i stort med dem som presenterades i den preliminära
nationalbudgeten. Räkneexemplen skiljer sig dock nägot frän dem i PNB beroende
på dels att nya beräkningar nu föreligger för effekterna på lönenivån av
avtalen för förtjänst- och löneutvecklingsgaranti, dels atl dessa
avtalslönehöjningar ej

- såsom antogs i PNB - hann leda till höjd
löneutbetalning förrän efter

årsskiftet 1979/1980. Därtill påverkas kalkylerna av atl löneglidningen

1978-1979 blev något högre än vad som prognoserades i PNB. I del lägre

alternativet räknas nu med en total lönesummeökning 1980 på 8,5% jäm

fört med lolalt utbetald lönesumma 1979, medan det högre alternativet

slutar på en ökning av den totalt utbetalade lönesumman med 11,3%

1979-1980. Bägge alternativen inbegriper ett beräknat positivi bidrag på

0,9% från sysselsätlningskomponenten.

Båda dessa kalkyler för lönesummeökningen 1979-1980
innefattar för 1980 en komponent retroaktiva löneutbetalningar och
engångsersättningar som koslnadsmässigi hänför sig till fjärde kvartalet 1979.
Utbetalningar av dessa belopp skedde som nyss nämnls första kvartalet 1980 och
beräknas

- för båda alternativen - bidraga med ca I % till
ökningen av den totala

lönesumman 1979-1980. Överskjutande avtal och effekten av förtjänsl-

och prisulvecklingsgarantierna kalkyleras i de båda alternativen ta 2,8

procentenheter av ökningsutrymmet 1979-1980 i anspråk. Löneglidningen

har i båda alternativen satts till 2,7%. Den lotala förljänsiutvecklingen

(inkl. pris- och förtjänstutvecklingsgarantierna) skulle dårmed bli 7,5 resp,

10,3% 1979-1980 jämfört med utbetald lön 1979.

Till följd av ökade sociala avgifter beräknas timkostnaderna
1979- 1980 stiga med ca 1 procentenhet utöver timlönehöjningen. 1980 höjs
avgifterna till ATP, delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen samt
barnom-

opaginerad Kontrollera mot PDF

sorgen. Vidare tillkommer på den privata sidan smärre
höjningar för tilläggspensioneringen.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

Hushällens disponibla inkomsler ökade med 9,7% från 1978
till 1979. Prisökningstalet för konsumtionsutgifterna uppgick enligt
nationalräkenskapernas helårsberäkningar till 7,0%. Realt ökade således de
disponibla inkomslerna med 2,6%.

De lotala faktorinkomsterna beräknas ha ökat med 8,4% 1979
i löpande priser räknat. Som redovisas i avsnitt 6.2 kalkyleras lönesumman,
vilken utgör den övervägande delen av faktorinkomsterna, ha ökal 9,2% (före
skalt). Lönesummeökningen 1979 har därmed - till följd av gynnsammare
sysselsättningsutveckling - blivil slörre 1978-1979 än 1977-1978.

De enskilda förelagarnas inkomsler ökade ungefär lika
mycket 1979 som året innan dvs, ca 5 1/2%, Inkomsterna från jordbruk och
skogsbruk sjönk. Nedgången uppvägdes emellertid totall sett av ökade driftsöverskott
för övriga företagare.

Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll 1976-1980

Milj. kr., löpande priser

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

alt. 1

alt. II

Egentliga
inkomsiöverföringar

14973

17 385

19546

21822

24072

24072

därav:
barnbidrag

3 231

3461

3 964

4422

4 885

4 885

bostadsbidrag slalligl och

slalskommunall'

1718

2 102

2 141

2263

2 544

2544

studiebidrag

707

677

1 129

1 180

1231

1231

arbetsmarknadsutbildning

782

1349

1831

2042

2010

2010

pensioner från slal och

kommun

2 404

2615

2 848

3112

3 336

3 336

övrigt

6131

7181

7 633

8803

10066

10066

Socialförsäkringsulfall

42969

52131

61417

69213

80 711

81124

därav;
folkpensioner'

18 788

22448

25 653

28498

32 779

32 828

ATP

6913

9688

12337

15072

18756

18756

delpension

74

412

687

890

1085

1085

sjukförsäkring

15 693

17 5.34

19865

21456

24464

24813

arbetslöshetsförsäkring

872

1 197

1798

1974

2027

2027

arbetsskadeförsäkring

477

.581

719

904

1 140

1 145

lönegarantifond

97

214

300

361

396

406

övrigt

55

57

58

58

64

64

Inkomstöverföringar
till hushåll

57942

69516

80963

91035

104783

105 196

' Kommunala bostadsbidrag till pensionärer redovisas under
posten folkpensioner. = Inkl. läkemedelsrabalter.

Anm. Ang. alt. I och alt. Il se tabell 6: I.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 113

Övriga
faklorinkomsler, inkl. det tillräknade driftsöverskoltet från egnahem, var i
del närmasle oförändrade 1979 jämförl med 1978.

Prognoserna
för 1980 ulgår från två alternativ belräftande lönesummeutvecklingen, nämligen
8,5 resp, 11,3% (se avsnitt 6.2). Ökningen av de enskilda företagarnas
inkomster skattas i de tvä alternativen till 10 1/2 resp, drygt 12%,
Jordbruksinkomsterna förutses bli ungefär lika stora 1980 som i fjol. För
skogsbrukets del väntas en kraftig ökning främst på grund av stigande priser.
Anlalet rörelseidkare ulanför jordbruk och skogsbruk har stigit de senaste åren
och förulses stiga även under 1980. Detta bidrar till en fortsatt relativt
kraftig ökningstakt för övriga rörelseinkomster. Som följd bl. a. av
ränteeffekter på det tillräknade driftsöverskoltet för egnahem uppskattas
övriga faklorinkomsler stiga mer i år än förra året.

Med
dessa förutsättningar kan tillväxten i de lotala faktorinkomsterna mellan 1979
och 1980 beräknas till närmare 8,5 % i del lägre och 11 % i det högre
lönesummealternativel.

Tabell
6:3 ger en delaljredovisning av inkomstöverföringama till hushållen från det offentliga.
Inkomstöverföringama beräknas ha ökat 12 1/2% 1978-1979. De egentliga
inkomstöverföringama, dvs. transfereringarna till hushållen från stat och
kommun exkl. socialförsäkring, steg knappt 12% 1978-1979, ungefär en
procentenhet mindre än föregående är. Ersättningen till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning ökade närmare 12%, vilket är avsevärt mindre än under
1976- 1978. Till följd av höjt bidragsbelopp ökade även barnbidragen närmare
12% trols all antalet bidragsberättigade barn fortsatte att sjunka.
Utbetalningarna av studiebidrag steg måttligt efter den synneriigen kraftiga
ökningen 1978. Bostadsbidragen som ökade obetydligt 1978, steg något mer 1979
bl.a. pä grund av höjda bidragsbelopp. Ökningstakten för
socialförsäkringsulfallen sjönk 1979 lill knappt 13%, bl.a, beroende på en
långsammare tillväxt av såväl ATP-utbetalningarna som övriga pensioner.
Utbetalningarna från arbetslöshetsförsäkringen ökade med endast 10% 1979 mot
50% föregående år. Även sjukförsäkringsutfallen visade en lägre ökningslakl än
tidigare.

Inkomstöverföringarna
lill hushållen 1980 har skallats med ledning av gällande prognoser och
antaganden angående löneutveckling, prisstegring, befolkningsutveckling m. m.
samt beslutade och föreslagna ändringar i bidragsregler. Totalt ger prognoserna
för 1980 en något större ökning av inkomstöverföringarna från det offentliga än
1979. De egentliga inkomstöverföringarna förutses i båda alternativen öka
drygt 10%. Höjningen av det allmänna barnbidraget med 300 kr från den 1 januari
gör att utbetalningarna av barnbidrag kan beräknas öka nästan lika mycket som
1979. Med de beslutade höjningarna av bidragsbelopp och övre hyresgränser
kalkyleras bostadsbidragen åter öka relativt kraftigl. Utbetalningarna till dem
som deltar i arbetsmarknadsutbildning väntas stagnera och studiebidragen
förutses stiga i endast långsam takt. När det gäller socialförsäkringsutfallen
beräknas pensionerna stiga mer 1980 än 1979, omkring 8 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. Bd. l.l

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 114

18 1/2 %c mol 15% för de samlade pensionsuibetalningarna
1979, Den högre ökningstakten beror till stor del på den automatiska
värdesäkringen av pensionerna. Sjukförsäkringsutbelalningarna inkl. den under
1980 utbyggda föräldraförsäkringen, väntas stiga med 14 resp. 15 1/2% i de två
alternativen mot 8% 1979. Utbetalningama till arbelslösa kalkyleras öka ca 3%.
Totalt skulle därmed socialförsäkringsulbetalningarna öka med 16 1/2 och 17
1/4%c i det lägre resp. högre lönealternativet, vilkel är 4 resp. 4 1/2 procentenheter
mer än fjolårets ökning.

Hushällens inbetalningar till stat och kommun av skatter,
avgifter rn. m. (se tabell 6:4) ökade 10 1/4 % 1978- 1979. Inbetalningarna av
preliminär A-skati var enligt den preliminära helärsstatistiken ca 850 milj.
kr. lägre än vad som fömlsatles i den preliminära nationalbudgeten (PNB). I
PNB-prognosen över utbetald lönesumma 1979 inkluderades de förtjänst- och
löneutvecklingsgarantier som under vissa förutsättningar skulle utfalla fr.o.m.
1 november. Avtal om dessa garantier slöts i december 1979. Utbetalningarna (ca
en miljard kr.) kom dock atl ske först i början av 1980 (se avsnitt 6.2). Den
skatt som drogs pä dessa belopp redovisas givetvis också under 1980, vilket
förklarar en del av nedjusteringen av 1979 års prognoserade
skatteinbetalningar.

Slutskatteregleringen, dvs. skillnaden under ett
kalenderår mellan å ena sidan inbetalning av fyllnadsskatt och kvarskatl och å
andra sidan återbäringen till hushållen av överskjutande skatt, blev 300 milj.
kr. lägre 1979 än 1978.

Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter och avgifter
1976-1980

Milj. kr., löpande priser

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

alt. 1

all. 11

1 Prel.
A-skatt

65 568

71660

82705

91675

98 772

102 229

2 Prel.
B-skatl

5 801

6755

7 194

7932

8405

8 560

3
Fyllnadsskatt

3 787

3 729

4 289

4 564

4 516

4516

4
Kvarskatl'

2 286

2619

2 632

2888

3 105

3 105

5
(iverskjutande

skaU

-4 331

-5 131

-5811

-6636

-6 738

-6738

6
Slutskallereglering(3H-4+5)

1742

1217

1 110

816

883

883

7 Övriga
skaller

och

avgifier

4 685

5712

5 788

6342

7 265

7 265

8 Summa
(1-1-2-1-6-1-7)

77796

85344

96 797

106765

115325

118937

därav: socialförsäkringspremier

1965

2 347

2 508

2877

3079

3079

Influtna delen.

Anm. Kvarskatlen avser inkomsien två år tidigare, medan
fyllnadsskatten och överskjulande skatten avser inkomsten etl år lidigare. Ang.
all. 1 och all. 11 se labell 6: 1.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkei och
siaiisiiska cenlralbyrån.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 115

Beträffande skatteullaget 1980 har riksrevisionsverket
beräknai att omläggningen i den statliga beskattningen' skulle sänka
inbetalningarna av preliminär A-skall 1980 med ca 2,6 miljarder kr., räknal på
del högre lönealternativet. Indexregleringen av såväl skatteskala som särskild
skattereduktion kalkyleras innebära all skalteultagel med ca 4 miljarder kr.
understiger etl beräknat uttag enligt 1979 års skatteskala. Den toiala effekten
av ändrade skatteregler skulle alltså i det högre altemativet uppgå till 6.6
miljarder kr. jämförl med ett beräknai uttag enligt 1979 års regler. Med den
lägre lönesumman kan reformeffeklen myckel överslagsmässigi beräknas bli ca
1/4 miljard kr. lägre. Den sammantagna effekten på inbetalningarna av
preliminär A-skatt 1980 av sänkt statsskatt, inkl. ändrade grundavdrag, höjd
kommunal utdebitering (en höjning med 7 öre) och slörre inkomstunderlag blir
en ökning med 7 3/4 resp. 11 1/2%. Det sammanlagda inkomstunderlaget, bestående
av löner, beskattade förmåner och pensioner har därvid beräknats öka med 10
och 12 1/4% i resp. alternativ.

För B-skatten sker huvuddelen av preliminärdebiteringen på
basis av inkomsi och slutlig debitering två år tidigare. Enskilda företagare
har fr. o. m. inkomståret 1980 större möjligheter alt göra avsättningar till resultatutjämningsfonder
m. m. Av denna anledning har förutsatts atl B-skalte-betalarna i något större
utsträckning än tidigare begär jämkning av den debiterade skatten och i samband
därmed anpassar skatten till inkomstförhållandena under del löpande året.

Slutskatteregleringen, dvs. det för hushällen totalt setl
negativa nettot mellan fyllnadsbetalningar plus kvarskatl och återbetalningarna
av överskjutande skatt, kalkyleras bli närmare 70 milj. kr, slörre 1980 än
1979. Totall skulle därmed hushållens inbetalningar till del offentliga öka i
det lägre alternativet med 8 och i del högre alternativet med 11 1/2 %.

Ovan redovisade beräkningar resulterar sammantagna i en
ökning av hushållens disponibla inkomsler i löpande priser med 12 1/2% i det
lägre och 13 3/4% i det högre alternativet. Ökningen i implicitprisindex har
skattats lill 11 1/2% resp. knappt 12% (se avsnitt 6.3) och realinkomstökningen
1980 skulle därmed bli 3/4 resp. drygl I 1/2%.

Ulvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla
inkomsten efter det att skatteinbetalningarna dragits från resp. inkomstslag
redovisas i tabell 6:5. Det bör understrykas att det statistiska underlaget är
bristfälligt och atl redovisningen i labellen endasl ger en grov indikation på
den reala utvecklingen för olika inkomstslag efter skatl och på
inkomstposternas relativa belydelse för den totala ökningen av realinkomsten.

Tabell 6:5 bygger på överslagsmässiga kalkyler över
fördelningen av A-och B-skatteuitagen - däribland även skatl på
kapitalinkomster m. m. -

' För en kortfattad redovisning av skalteomläggningarna
1980 se avsnill 6.3 i den preliminära nationalbudgeten 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Tabell 6: 5 Realinkomstutveckling efter skatt 1977-1980

1975 ärs priser

Förändring
i real

inkomsien,
%

Bidrag

lill disponibelinkomslutveck-

lingen.

procentenheter

1977

1978

1979

1980
prognos

1977

1978

1979

1980 prognos

all. 1

all. 11

all.
1 alt. II

Löner

1

-3 1/2

2

-1 1/2

-1/2

1/2

-2

1

-1

0

Driftsöverskoti

-8 1/2

1/2

-8

6 1/2

7 1/2

-1/2

0

0

0

0

Övriga
faktor- och

kapitalinkomster.

nello'

1 1/2

-9

1 1/2

10

10

0

-1

0

1

1

Pensioner

8 1/2

2 1/2

5 1/2

4 1/2

4

1

1/2

1

1

1/2

Beskattade
sociala

förmåner

7 1/2

4 1/2

2

-1

0

1/2

0

0

0

0

övriga
inkomstöver-

föringar, netlo

2 1/2

10

4 1/2

1/2

0

1/2

1

1/2

0

0

Disponibel
inkomst

2

-11/2

21/2

1

11/2

2

-11/2

21/2

1

11/2

' Inkl. nationalräkenskapens s. k. restposter i
inkomstberäkningarna.

Sjukpenning och föräldrapenning, ulbelalningar frän
arbelslöshels- och arbelsskadeförsäkring och lönegarantifond samt vissa bidrag
i samband med arbeismarknadsulbildning.

Anm. Ang. all. I och alt. 11 se tabell 6: 1.

Källor: Konjunkturinsliluiet, riksrevisionsverkei och
statistiska centralbyrån.

på inkomstslagen löner, förelagarinkomster, pensioner och
beskattade förmåner. Som framhållits ovan har omräkningen frän belopp i löpande
priser till belopp i fasta priser gjorts med hjälp av prisökningstalet förtotal
privat konsumtion (implicitprisindex, se avsnitt 6.3). I implicitprisindex
återspeglas förskjutningar i konsumtionens sammansättning mellan 1979 och 1980.
I denna index påverkas dessutom utgifterna för boendet i egnahem inte lika
direkl av diskontoändringar som i konsumentprisindex.

Den reala löneinkomsten slog om i sin utveckling frän en
kraftig minskning 1978 lill en ökning 1979 med drygt 2% efter skatt.
Löntagarhushållens inkomster lolalt torde också ha förstärkts något genom att
de beskattade sociala förmånerna ökade. En starkare ökning noterades för
pensionsinkomsterna, som realt efter skall beräknas ha ökat 5 1/2%.

Tillväxten i den realt disponibla inkomsten 1979-1980
beräknas bli något mindre än vad som förutsades i PNB. Prisstegringen enligt
implicitprisindex är enligt föreliggande prognos drygt 2 procentenheter högre
än motsvarande prisprognos i PNB. Eftersom inkomsterna i löpande priser
reviderats upp blir nedjusteringen i realinkomsten inte lika stor. Vissa
faktor- och kapitalinkomster har höjts på grund av diskontohöjningen i januari.
Prognoserna för driftsöverskotten från enskilda förelag har justerats upp,
dels till följd av förväntade högre priser (skogsbruk, övrig rörelse), dels
med beaktande av ny statistik för tidigare år (övrig rörelse, jordbmk).
Erfarenhetsmässigt är såväl preliminär statistik som prognoser

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 117

över
utvecklingen av driftsöverskott och övriga faklorinkomsler myckel osäkra.

Enligt
det lägre alternativet för 1979-1980 skulle reallönesumman efler skatt minska
med ca I 1/2% och de beskaltade sociala förmånerna med ungefär 1 %. Det högre
löneallernalivel ger en svag minskning av den reala löneinkomsten. Nägon real
förstärkning av de beskattade sociala förmånerna är inte heller i detta
alternativ all vänta. Pensionsinkomslerna - som realt efter skatt ökar med ca
4% i båda alternativen - beräknas bidra med omkring hälften av den totala
disponibeiinkomstökningen på knappt I % enligt det lägre lönealternativet resp.
1/3 av ökningen på 1 1/2% enligt det högre löneallernativet.

Enligt
tabell 6:5 skulle övriga faktor- och kapitalinkomster lämna positiva bidrag
till realinkomstökningen. Definitionsmässigt ingår i dessa inkomster, som
tidigare nämnts, det tillräknade driftsöverskottel frän egnahem. Della
molsvaras i konsumlionskalkylen av tillräknade ökade ulgifter för
egnahemsboendet. Som inledningsvis framhållits har skatten på kapitalinkomsterna
inte kunnat brytas ut ur den preliminära A- och B-skatten resp. ur
slutskatteregleringen. Kapilalinkomstbeskaltningen reducerar därför i
föreliggande beräkning inkomstslagen löner, driftsöverskott, pensioner och
övriga förmåner och inle de faktor- och kapitalinkomster som den avser.

6.4
Konsumentpriserna

Från
december 1978 till december 1979 steg konsumentprisindex med 9,7 %o enligt
långtidsindex. Detta var drygt 2 procentenheter mer än under 1978 då
prisuppgången var 7,5%. Nettoprisindex som visar konsumentprisutvecklingen med
avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner steg under 1979 med
10,0%.

I tabell 6:6 redovisas
prisutvecklingen för delgrupper i konsumentprisindex. Som framgår därav har de
kraftiga prishöjningarna på bränsle och drivmedel påverkat totalindex med 1,8
procentenheter. Enbart eldningsoljan som ingår i denna grupp har ökat med över
60% i pris och bidrog med hela 1,1 procentenheter till den totala
konsumentprisuppgången. De skatte- och prishöjningar på bensin och eldningsolja
som ägde rum i slutet av december 1979 är inte medräknade här eftersom de
påverkat konsumentprisindex först i januari 1980. Även bostadsposten (exkl.
bränsle och lyse) har ökat mer än normall. Av de 2,3% som utgör bostadspostens
bidrag till uppgången i totalindex så är ca 1 procentenhet att hänföra till de
tre diskontohöjningar på sammanlagt 2,5 % (från 6,5 % till 9,0%) som ägde rum
under andra halvåret 1979. Dessa har påverkat räntekostnaderna för egnahem som
ingår i bostadsposten. De totala kostnaderna för egnahem steg med drygt 20%
1979, till skillnad frän 1978 dä egnahemskostnaderna sjönk med knappt 1 %. Av
den höga prisökningen på alkohol och tobak.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Tabell 6:6 Konsumentprisindex december 1978december 1979

Väg-

Procenluell

Inverkan

Procenluell

nings-

förändring

på lolal-

andel av

tal

dec. 1978-dec. 1979

index

totala ökningen

Tolall

1 000,0

9,7

9,7

100,0

Samiliga
varor

653,0

9,7

6,3

65,5

Livsmedel

210.0

6,0

1,3

12,9

Alkohol och tobak

77,0

12,1

0,9

9,6

Bränsle och drivmedel'

58,5

31,0

1,8

18,7

Kläder och skor

78,5

5,2

0,4

4.2

Övriga icke varaktiga varor

69,0

8,9

0,6

6,4

Varaktiga varor

160,0

8,3

1,3

13,7

Samtliga
Ijänster

347,0

9,7

3,4

34,5

Bostad

172,0

13,4

2,3

23,7

Övriga privala Ijänsler

94,0

7,6

0,7

7,4

Offentliga tjänsler

81,0

4,2

0,4

3,4

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offenlliga
Ijänsler. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

drygt 12%, så kan nästan hela uppgången hänföras till
punktskattehöjningarna på dessa varor i oktober.

Livsmedelspriserna steg under 1979 med 6,0% och bidrog
därmed med 1,3 procentenheter till den totala prisökningen. Priserna på de
livsmedel som påverkas av jordbruksregleringen steg med närmare 7 % och övriga
livsmedel med 4,7%. Prisökningarna för offentliga tjänsler var endast 4,2% och
var därmed betydligt lägre än de två föregående åren.

1 tabell 6:7 redovisas prisindexhöjningen 1979 liksom den
prognoserade höjningen för 1980 med uppdelning på olika prishöjande
komponenter. Av den totala ökningen i konsumentpriserna på 9,7% under loppet av
perio-

Tabeli6:7 Konsumentprisförändringen 19651980 uppdelad på
komponenter

Långlidsindex-dec. -dec.

1965-

-1970

1970-

-1975

1976

1977

1978

1979

1980

Tolalt
Per år

Totall

alt. I

alt.Il

Konsumenlprisnivåns
procen-

tuella
uppgång, tolall

23,5

4,3

48,7

8,3

9,4

12,8

7,5

9,7

9,5

10,4

därav
hänförs lill:

ändring i indirekta skaller

4,2

0,8

6,0

1.2

-

2,6

0,5

0,7

0,7

0,7

automatiska effekter av indi-

rekta värdeskaller

0,9

0,2

3,7

0,7

0.9

1,2

0,8

0,8

0,6

0,8

ändring av internationellt

bestämda priser

2,3

0,5

14,2

2.7

2.4

3,8

1,8

3.9

3,9

3,9

ändring av jordbrukspriser

1,0

0,2

2,2

0,4

0,4

0,6

0,5

0,4

0,7

0,8

ändring av bostadsprissätlning 5,0

1,0

5,9

1,1

2,3

1,6

l.l

2,3

1,9

1,9

ändring i diverse taxor

1,6

0,3

2,2

0,4

0,1

0,7

0,6

0,2

0,4

0,4

trendavvikelse i priserna på

färskvaror

-

0,8

0,2

-0,3

-0,1

0.3

-0,2

-

-

restfaklor

8,5

1,6

13,7

2,6

3,6

2,4

1,9

1,6

1,3

1,9

Anm. Ang. all I och alt. II se tabell 6:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 119

den december 1978-december 1979 beräknas restfaktorn, som
innefattar lönekostnadsökningarnas genomslag inom de från internationell konkurrens
skyddade näringsgrenarna ha svarat för 1,6 procentenheter. Delta värde var
betydligt lägre än genomsnittet under 1970-lalet, vilkel främst lorde förklaras
av all lönekostnadsökningen 1979 likaså var lägre än under den föregående
10-ärs perioden.

Utvecklingen av internationellt bestämda priser beräknas
ha bidragit till konsumentprisökningen under loppet av 1979 med nästan 4
procentenheter. Importprisernas genomslag i den svenska prisnivån har dock fördröjts
genom prisreglering på bensin och olja. Hade den prisuppgång på råolja och
petroleumprodukter som framträtt i importstatistiken tillätits atl omedelbart
slå igenom på de svenska konsumentpriserna skulle ytteriigare ca 1,5
procentenheter ha tillskrivits den internationella prisfaktorn. Som framgår av
diagram 6:2 var de kvartalsvisa förändringarna i konsumentprisindex,
uppräknade i årstakt ännu under 1979 lägre för Sverige än för genomsnittet av
övriga europeiska OECD-länder,

Årsgenomsnittet för konsumentprisindex 1979 läg 7,2% över
motsvarande genomsnitt för 1978. Vid beräkningen av implicitprisindex för den
totala privata konsumtionen enligt nationalräkenskapernas kalkyler framkommer
en något svagare genomsnittlig prisökning, 7,0%.

Diagram 6:2 Konsumentprisindex 19751979

Kvartalsvisa förändringar uppräknade lill årstakt

Sverige

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 35 30 25

20 f 15 10 5

O -5 -10

- OECD Europa

* Forbundirepublllten Tyikland

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975 1975 1977 1978 1979

Källor: Statistiska centralbyrån, Main economic indicators.
Bank for Inlernalional settlemenis - press review, Wirtschaft und Statistik
saml Monthly report of the Deutsche Bundesbank.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 120

Prisutsikter för 1980

Från december 1979 lill februari 1980' har
konsumentprisindex sligil 5,1%. Molsvarande månader 1979 var uppgången endasl
1,6%. Höjd energibeskattning den 18 december (olja, bensin) och I januari
(elström) svarade för 0,7 procentenheter av den lolala prisuppgängen hittills i
år. Däruiöver har de höjda priserna på olja och bensin haft en direkl uppdragande
effekt med 0,8 procentenheter pä lolala prisnivån. De indirekla effekterna av
oljeprishöjningarna slår delvis igenom i konsumentprisnivån med avsevärd
fördröjning. Bosladsposten exkl. bränsle och lyse har bidragit till totala prisökningen
med en procenlenhel, varav 0,4 berodde på den direkta ökningen av
egnahemskostnaderna till följd av diskontohöjningen den 18 januari. Utlösningen
av jordbruksavtalet medförde att konsumentprisindex steg med 0,4
procentenheter. Den anmärkningsvärt starka prisstegringen pä guld- och
silvervaror drog upp totalindex med ca 0,5 procentenheter. Toiala
indexhöjningen under tolvmånadersperioden februari 1979-februari 1980 var
13,5%-. För varor var uppgången 13,8% och förtjänster 12,8 %p.

Bedömningen av prisulsikterna 1980 grundas på de i tabell
6:7 redovisade prisslegringskomponenterna. Dessa bygger på tillgängliga
prognoser och antaganden om utvecklingen av arbetskraftskostnader, importpriser
m. m. samt förutsätter oförändrat diskonto, oförändrade växelkurser och
oförändrade skatter räknat från prognostidpunkten.

Med utgångspunkt från de allernaliva lönekalkyler som
gjorts har de genomsnittliga kostnaderna per arbetstimme för samtliga anställda
beräknats öka med 8,1 resp. 10,9%. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom
de för internationell konkurrens skyddade områdena har för 1980 antagits få ett
normalt värde. Härtill har i prognosen lagts en viss återhämtning av
marginalerna. De priskomponenter som innefattas i restfaktorn (inkl. diverse
taxor) väntas under dessa förutsättningar bidra lill ökning av
konsumentprisindex med 1,7 resp. 2,3 procentenheter i de två alternativen.
Restfaktorn (inkl. taxor) skulle 1980 i det högre alternativet bli slörre än
under 1979 men mindre ån genomsnittet för 1970-talet.

Bedömningen av prisstegringen på inhemska
jordbruksprodukter utgår från att subventioneringen inte utökas ytteriigare.
Med tanke bl.a. på jordbrukels förväntade kostnadsutveckling första halvåret
1980 har inverkan på toiala konsumentprisindex av höjda jordbrukspriser satts
till 0,7 och 0,8 procentenheter i det lägre resp. högre alternativet.

' Mätperiod 6-12 december resp. 11-17 februari.

Procenluell höjning enligt SCB:s officiella indexserie.
Jämförelse av indexserien över årsskiftet påverkas av därvid genomförda metod-
och vikljusteringar. Om index hade räknats utan melod- och vikljusleringar
skulle uppgången i slällei ha blivil 13,6%.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 121

I prognosen över bostadsprissättningen har antagits atl
kallhyrorna höjs ca 9 %'. Totala bidraget frän bostadsposten inkl. kostnader
för egnahem har beräknats till 1,9 procentenheter'.

Ändringen av de inlernationellt bestämda priserna har
kalkylerats under antagande av att det sker en viss neddragning av de höga
importpriserna för petroleumprodukter från början av 1980, medan råoljepriset
förutses öka ca 35 % under loppet av året. Konsumenlprisprognosen förutsälter
att priserna på den svenska marknaden även påverkas av eftersläpande effekter
av den internationella oljeprisstegringen 1979. Dessa eftersläpande effekter
beräknas dra upp den totala konsumentprisnivån med 1 1/2 procentenhet.
Prisstegringen i övrigt till följd av ökade importpriser uppskattas bli
ungefär lika stor 1980 som 1979. Totalt skulle därmed den internationella
prisfaktorn inkl, de eftersläpande effekterna bidra till en ökning av
konsumentprisindex med 3,9 procentenheter under loppet av 1980.

Tillfällighetsbetonade prisförändringar på vissa
färskvaror som grönsaker, fisk m. m. är svära att förutse. Som framgår av
tabell 6:7 har trendavvikelsen i dessa poster selt över en längre period i det
närmaste utjämnats och bidraget har i prognosen satts till noll.

Totalprognosen för konsumentprisindex under loppet av 1980
visar i de två lönekostnadsalternativen en ökning med 9,5 resp. 10,4%. Detta
innebär en uppjustering av prognoserna i den preliminära nationalbudgeten med
ca 2,5 procentenheter, varav 1,2 procentenheter beror på den uppreviderade
importprisprognosen beiräffande råolja och petroleumprodukter och 0,5 på övriga
importpriser. Bidraget från bosladsposten har räknats upp med 0,7
procentenheter bl. a. till följd av diskontohöjningen i januari. Mellan
genomsnittslägena för kalenderåren 1979 och 1980 uppskattas förändringen i
konsumentprisindex till 12,2 resp. 12,7%. Implicitprisindex för total privat
konsumtion påverkas till skillnad mot konsumentprisindex av förändringar i
konsumtionens sammansättning mellan 1979 och 1980. Konsumtionen antas
förskjutas från varugrupper med stora prisstegringar till grupper med lägre
prisstegring - förmodligen i särskilt hög grad beträffande varor som guld och
bensin när prisstegringslakten är så stark som den hittills registrerade.
Prisförändringstalel för total privat konsumtion, som tillämpas vid
realinkomstkalkylerna, uppskattas därför 1979-1980 sliga icke obetydligt mindre
än genomsnittet för konsumentprisindex. Ökningen i implicitprisindex har
beräknats lill 11,5 och 11,9% i de två lönekostnadsalternativen, vilket är en
upprevidering med drygt tvä procentenheter jämfört med den preliminära
nationalbudgeten.

' Varje procentenhets ändring av hyrorna utöver antagandel
påverkar konsumentprisprognosen med ungefär en tiondels procenlenhel. En
procentenhets höjning av diskonlol drar direkl upp priserna med 0,4 procenlenheler
pä grund av den beräknade effeklen på egnahemskostnaderna i
konsumentprisindex.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.5 Den privata konsumtionen

Den privala konsumtionen beräknas ha ökat med 2,3% i volym
1979, vilkel sammanfaller med vad som angavs i PNB 1980, Konsumlionsvoly-men
växte sålunda återigen 1979 efter att ha minskat under de tvä föregående åren
och kom därigenom att ligga knappt 0,8 procentenheter över 1976 års nivå.
Halvårsdata visar alt konsumtionen steg med 3 1/2% första halvåret 1979 jämfört
med första halvåret 1978. Ökningslaklen dämpades emellertid markant första
halvåret 1979 - 1,2% - och helärssiffran stannade därmed vid 2,3 %. Hushällens
disponibla inkomster ökade med 2,6% i fasta priser 1979 främst beroende på
lönesummans och pensionernas positiva utveckling under året.

Sparkvoten beräknas ha ökat marginellt 1979 och låg därmed
på en fortsaU hög nivå. Konsumlionsuppgången 1979 var större för varor än för
tjänster; speciellt markant var uppgången för varaktiga varor vilka steg med
närmare 5%. Nyinköpen av bilar ökade igen, drygt 7%, efter att ha minskal
kraftigt under de två föregående åren. Bilkonsumtionen 1979 var dock
fortfarande drygt 30% lägre än 1976. Livsmedelskonsumtionen ökade med 2,4%;
detta är första gången på 1970-talet som man noterat en högre ökningstakt för
livsmedelskonsumtionen än för den toiala konsumtionen.

Diagram 6:3 Hushållens disponibla inkomster och
konsumtionsutgifter 19681980

Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata.
Log. skala

88 82
76

-

Kl

p/'

st*-

i

M

/

y

Disponibel
inkomst

X

IU

/I

.r

64 58

f

v

'rivat

ntion

opaginerad Kontrollera mot PDF

J___ L

J___ I
1

1968
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 Källor:
Konjunkturinslilutel och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

123

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6:8 Hushållens konsumtionsutveckling 1970-1979

Milj.
kr.

Andel av

Procenli

uell
föränd

ring.
1975

ärs
priser

1979,

tolal

löpande

konsum-

1970-

1976

1977

1978

1979

priser

tion

1975'

1 Varor

149501

65,9

1,9

4,9

- 1,9

- 1,3

2,9

1.1 Varakliga varor

21205

9,3

4,6

8.6

- 8,8

- 8,2

4.9

1.1.1 Bilar

6617

2,9

5,7

9,6

-23.3

-16,3

7.2

1.1.2 Övriga

14588

6,4

4,0

8,0

- 0,1

- 4,5

4,0

1.2 Delvis varaktiga varor

32597

14,4

2,3

4,8

2,1

- 0,9

3,8

1.3 Icke varaktiga varor

95 699

42,2

1,1

4,0

- 1,5

0,2

2,0

1,3.1 Livsmedel

56892

25,1

1,0

3,1

- 2,9

- 0,2

2,4

1.3,2 Övriga

38807

17,1

1,2

5,6

0,9

0,9

1,5

2
Tjänster

72 338

31,9

2,3

1,6

1,7

1,8

1,3

2.1 Bostäder

35983

15,9

2,2

1,5

1,3

1,2

1,0

2.2 Övriga

36355

16,0

2,3

1,6

2,2

2,4

1.6

3 Summa
inhemsk konsumtion

221839

97,8

2,0

3,9

- 0,8

- 0,4

2,4

4
Turistulgifter, nelto

4977

2,2

-2,2

12,7

- 2,9

-15,0

1,4

5
Hushällens totala konsumtion

226816

100,0

1,9

4,0

- 0,9

- 0,7

2,3

6
Hushållens disponibla inkomsler

250975

3,0

2,2

2,1

- 1,5

2.6

'Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

För 1980 baseras konsumtionsprognosen på de angivna två
löneallernativen som ger en ökning av den disponibla inkomsten i reala termer
med 0,8% i det lägre alternativet och 1,6 i det högre. För 1980 har förutsatts
en mycket svag nedgång i hushållens sparkvot i det högre alternativet men en
någol starkare i det lägre. I det lägre inkomstalternativet skulle konsumtionen
i så fall öka med 1,4 % och i det högre med 1,7 %,

Den 27 mars framlade regeringen förslag till åtgärder för
att underlätta den pågående avtalsrörelsen. Allmänt prisstopp infördes t. o. m,
9 maj 1980 med 26 mars som prisstoppsdag. Dessutom förklarade sig regeringen beredd
att - under förutsättning att arbetsmarknadens parter träffar avtal på i stort
sell oförändrade villkor - vidta följande åtgärder för tiden intill årels slut,

1
förlänga
prisstoppet

2
föreslå
riksdagen att införa allmänl hyres- och arrendestopp

3
föreslå
riksdagen att höja den särskilda skattereduktionen i inkomstskikten ca
40000-ca 80000 kr, med högst 500 kr,

4
föreslå
riksdagen att införa skyldighet för företagen att avsätta 25 % av vinsterna
över en viss nivå till särskild investeringsfond

5
hindra höjning
av slatliga taxor. Samtidigt förutsätts att kommunerna inte höjer de taxor som
inte omfattas av allmänl prisstopp

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 124

6 hindra ersättning enligt jordbruksavtalet fram till
prissloppets införande att slä igenom på konsumentpriserna. Nägon kompensalion
lill jordbruket utgår inle under den lid som prisstoppet gäller.

Konjunkturinstitutets
beräkningar och prognoser över hushällens inkomsler och utgifter - sådana
dessa kalkyler redovisas i det föregäende -hade i storl sett färdigställts när
regeringens program framlades. Förslagen enligt ovan är inte så preciserade att
de ger underlag för sedvanliga beräkningar och är dessutom villkorliga.
Institutet har dock gjort en överslagskalkyl under starkt förenklade
förutsättningar över hur mycket ulfallet -på kort sikl - skulle kunna skilja
sig från det i kapitlet redovisade lågaller-nativet. Lönesummeökningen har
därvid antagits bli densamma som i lågallernativet, vilket innebär att den
förutsatta lillkommande avtalslönehöjningen inte i påfallande slor grad skulle
avvika från de villkor som regeringen angett för sina åtgärder.

På korl sikt är del främst pris- och hyresstoppet samt
skattesänkningen som får direkta effekter på hushållens disponibla
realinkomster. 1 det följande redovisas de antaganden och kalkyler som gjorts
beträffande priser och skatteinbetalningar.

Prisstegringen
från mars lill och med december beräknas uppgå till ca 2,5%, trots pris- och
hyresstopp. Vissa färskvaror är undantagna från prisstoppet. Bostadskostnaderna
beräknas öka till följd av ränleglidningen för egna hem. Vidare förulsälts att
koslnadsökningar till följd av höjda importpriser i stort sett kommer att
tillåtas slå igenom på inhemska prisnivån fast med slörre fördröjning. Ökade
lönekostnader förutses däremot inle få höja prisnivån. Konsumentprisindex
skulle därmed stiga drygt 8% från december 1979 lill december 1980.
Genomsnittsnivån 1980 beräknas ligga II 3/4% över 1979 ärs nivå, vilket är 1/2 procentenhet mindre än enligt
kalkylen för alternativ I. Även prisökningstalet för den privata konsumtionen
skulle bli 1/2 procentenhet lägre än i lågalternativet.

Höjningen av den särskilda skattereduktionen minskar
hushållens sammanlagda skatteinbetalningar med ett belopp som grovt angivits
till 900 milj. kr. Detta utgör ungefär 0,4 procentenheter av den totala
disponibla inkomsten. Den lägre prisstegringslakten jämfört med altemativ I gör
att även rörelseöverskott och pensioner beräknas bli lägre. Samtidigt minskar
också skatteavdragen på dessa inkomstslag.

Sammantaget ger denna överslagsmässiga kalkyl över
utfallet vid alternativ 1 med regeringens förslag en ökning av den realt
disponibla inkomsten med ca 1,5% att jämföra med 0,8% enligt altemativ I utan
regeringsförslaget resp, 1.6% enligt alternativ II, En ökning i konsumtionsvolymen med drygt 1,5% syns
väl förenligt med det nya inkomstallernativet.

Åtgärderna kalkyleras medföra att ulvecklingen av
reallönesumman efter skatl blir ca en procentenhet mer positiv än i
lågalternativet. Fortfarande drabbas dock löntagarna som kollekliv av en
reallöneminskning. Utvecklingen av övriga inkomstslag - utom driftsöverskotten
- blir realt

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 125

efter
skatl likaledes mer positiv än enligt altemativ I. Beträffande lönesumman och
de beskattade sociala förmånerna, vilka i sin utveckling i högre grad än övriga
inkomster följer lönerna, skulle alternativ II på kort sikl ge ett något mera
gynnsamt utfall än alternativ 1 inklusive regeringsförslaget.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 126

7
Investeringar

7.1
Sammanfattning av investeringsutvccklingen 1979 samt prognoser för 1980

Investeringarna
ökade totalt med 5 1/2% i volym 1979, efter all ha minskat under 1976-1978 med
sammanlagi 10%. Frånräknas investeringarna i handelsflottan stannade uppgången
1979 vid 2 1/2%, varvid maskininvesteringarna sleg med 4% - inkl.
handelsflolian blev ökningen för deras del 11 %.

Byggnadsinvesteringarna
steg med 2% 1979. Byggsektorn har under loppet av 1979 fått vidkännas en
alltmer besvärande brist på arbetskraft, vilket sannolikt hållit tillbaka
byggnadsproduktionen. Inom kommunerna har man t, ex, inte kunnat genomföra de
expansiva utbyggnadsplaner som förelegat, utan man har i stället successivt
fått skjuta dessa framåt i tiden. Till följd därav blev de kommunala
myndigheternas byggnadsinvesteringar oförändrade 1978-1979, medan däremot de
statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar steg med 4%. Näringslivets
byggnadsinvesteringar (exkl. bostäder) ökade med 2% - den fortsatta minskningen
av industrins byggnadsinvesteringar motvägdes mer än väl av ökningen inom
framför allt handel och övrigt näringsliv. Bosiadsinvesleringarna sleg med 2
1/2% 1979 - helt och hållet hänförligt till fortsatt expanderande ombyggnadsinvesteringar.
Nybyggnadsinvesteringarna minskade nämligen med 1 % 1979 - likaså sjönk igångsättningen
frän drygt 57 000 lägenheter 1978 till 56000 lägenheter. Nedgången var såväl
vad gäller investeringar som igångsättning hänförlig till småhusen, medan
däremot produktionen av flerbostadshus fortsatte att stiga under 1979.

Näringslivets
maskininvesteringar (exkl. handelsflottan) steg med 3 1/2% 1979, hänförligt
till uppdragningar inom framför allt handel och industri. Industrins
maskininvesteringar vände uppåt underförstå halvåret 1979, men föll åler
lillbaka under andra halvåret, varför uppgången 1978-1979 stannade vid 4%, De
offentliga myndigheternas maskininköp steg med 8% 1979, med en starkare ökning
för de kommunala myndigheterna än för de statliga.

Kalkylerna
för 1980 baserar sig i huvudsak på enkäler från näringslivel och de statliga
och kommunala myndigheterna. Som framgår av kapitel 6 om de enskilda
konsumenternas ekonomi har tvä beräkningsalternativ framlagts för
lönekostnadernas utveckling 1980. Prisutvecklingen för investeringsvaror blir
givetvis beroende av lönekostnaderna inom landet och därmed har även två
alternativ utarbetats för investeringsvarupriserna på basis av de två
lönekostnadsalternativen. Skillnaden mellan de två prisberäkningarna för
investeringsvaror ligger totalt på drygt I %, med en slörre skillnad på
byggnadssidan än på maskinsidan.

Vid
utarbetandet av investeringsprognosen för den offenlliga sektorn

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

127

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 19761980 efter
kapitallyp och näring.sgren

Milj.
kr.

Ärlig procenluell förändring.

1975 års
prise

:r

1979, löpande

1976

1977

1978

1979

1980

priser

prognos

Byggnader
och anläggningar

Permanenla
bosläder

22 502

-8,8

- 2,0

17,9

2,4

2,5

Nybyggnad

17 203

-9,4

- 4,2

10,3

- 1,0

1,3

Näringsliv
exkl. bosläder

18781

-0,9

- 7,9

- 9.9

2,0

5,0

Privat jordbruk, skogsbruk

och
fiske

1 110

6,8

2,4

5.3

9,4

2,1

Induslri

3195

-6,?

-16,8

-27,5

-10,8

13,0

Handel m. m.

2691

11,1

- 8,7

-11,2

3,9

11.1

Offenlliga affärsverk

6003

1,5

- 6,2

- 5,6

- 0,1

3,6

Övrigl näringsliv

5 782

-5,3

- 1,5

- 1,3

11.1

-0,1

Offenlliga
myndigheler inkl. i

nililära'

12051

-5,6

7,2

1,5

0,9

0,5

Summa

53334

-4.6

- 2,6

2,0

1,9

2,9

Summa
exkl. vägar

49821

-4,6

- 2,0

1,5

1,9

3,7

Maskiner
m. m.

Näringsliv

.10072

4,2

- 4.2

-17,7

10,8

10,4

Prival jordbruk, skogsbruk och fiske

2 482

8,3

-10,3

-17,2

- 4,3

-8,7

Induslri

10214

2,9

-17,2

-19,4

3,9

15,7

Handel m. m.

6192

21,8

4.6

-15,0

16,1

8,5

Offenlliga affärsverk

3 173

1,2

0,7

0,3

- 0,5

22,3

Övrigl näringsliv

8011

-2,5

12.5

-23,0

26,0

6,9

Offenlliga
myndigheter

2 782

6,9

13,2

1.5

8,1

3,8

Summa

32854

4,4

- 3,1

-16,3

10,5

9,8

Summa
exkl. handelsflottan

31034

8,7

- 7,3

-12,5

3,8

10,8

Toidr'

Permanenta
bostäder

22 502

-8,8

- 2,0

17,9

2,4

2,5

Näringsliv
exkl. bostäder

49 187

2,3

- 5,5

-14,7

7,5

8,3

Prival jordbruk, skogsbruk och fiske

3 626

8,5

- 8,0

-11,6

0,7

-7,0

Industri

13 409

0,2

-17,1

-21,7

0,1

15,0

Handel m. m.

8883

17,6

- 0,4

-13,7

11,8

9,4

Offentliga affärsverk

9 176

1,4

- 4,0

- 3,6

- 0,2

10,0

Övrigt näringsliv

14093

-3,3

7,6

-15,4

20,2

4,5

Näringsliv exkl. bostäder och han-

delsflottan

47 367

5.0

- 8,3

-12,2

3,0

8,9

Offentliga
myndigheler'

14833

-3,5

8,3

1,5

2,3

1,2

Summa

86522

-0,8

- 2,8

- 6,0

5,4

5,7

Summa
exkl. handelsflottan

84 702

0,9

- 4,6

- 4,1

2,7

6,0

Inkl. offentliga väginvesteringar. 1 privat jordbruk osv.
innefattas här avelsdjur och i övrigl näringsliv Iravhäslar m. m. Summan av
byggnads-och maskininvesleringar överensslämmer därför ej med lolala
investeringar. Källor: Konjunkturinstilutel och siaiisiiska centralbyrån.

räknar konjunkturinstitutet regelmässigt med atl
prisutvecklingen för investeringsvaror utövar inflytande pä den volymmässiga
utvecklingen av eflerfrågan. De årsvisa budgetramarna är nämligen i allmänhet tämligen
snävt fastlagda och angivna i nominella belopp, varför en skillnad i prisutvecklingen
på investeringsvaror sannolikt inverkar på den investeringsvolym som
efterfrågas. För 1980 har emellertid inte utarbetats alternativa
investeringsprognoser för den offentliga sektorn. Skälet härtill är att den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 19761980 inom privat
och offentlig sektor

Milj.
kr.

Årlig procentuell förändring.

1979.

1975 ärs

priser

löpande

priser

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

Privata

inkl. bosläder

51321

-0,5

-4,2

-10,4

6,6

5,6

exkl. bostäder

33 7.S8

1,4

-5,0

-19,4

9,2

7,2

därav: exkl. handels-

flolian

31938

.2

-8,9

-16,1

2,6

8,0

Offentliga

inkl. bostäder

35 201

-1,3

-0,4

1,1

3,7

5,9

exkl. bosläder

30 262

0,8

-0,1

- 0,7

3,1

6,0

därav: slalliga

13 708

5,9

-9,3

2,7

4,7

9,5

kommunala

16 554

-3,5

8,6

- 3,3

1,9

3,1

Summa

inkl. bosläder

86 522

-0,8

-2,8

- 6,0

5,4

5,7

exkl. bostäder

64 020

l.l

-3,0

-11,3

6,3

6,6

Källor: Konjunkturinslilutel och statistiska cenlralbyrån.

arbetskraftsbrist
inom byggsektorn som nu råder kan förväntas beslå även under större delen av
1980, De byggnadsinvesieringar som kan förverkligas 1980 begränsas därmed
snarare av kapacitetsbrist än av finansiella restriktioner. Inom kommunerna
torde man t. ex. få svårt alt förverkliga de expansiva investeringsplaner som
föreligger för 1980, och som får ses mol bakgrunden av kommunernas för
närvarande goda finansiella situation.

Det
är svårt alt bedöma de kortsiktiga effekterna på näringslivets invesleringsverksamhel
av skilda lönekoslnadsallernaliv. Driftskostnadernas utveckling påverkas
givetvis, vilket får omedelbara effekter på förelagens finansiella situation.
Dessutom påverkas sannolikl även näringslivels investeringsvolym av
prisökningstaklen på investeringsvaror. Med hänsyn lill de komplicerade och i
slor ulslräckning okända samband som här råder, har något försök att bedöma de
samlade effekterna av skilda löne-kostnadsalternaliv på näringslivels
investeringar ej gjorts. Det förefaller dock övervägande troligt att elt högre
lönekostnadsalternativ dämpar investeringsviljan jämförl med etl lägre
alternativ. Med lanke på att de olika lönekostnadsalternativen visat sig ge
upphov till trots allt tämligen små skillnader i kostnadsökning och
vinstutveckling 1980 (se närmare kapitel 8) torde skillnaden i
invesleringsutveckling under innevarande år inte bli av nämnvärd storlek.

Även
under 1980 förutses byggnadsinvesteringarna hållas tillbaka av arbetskraftsbrist.
De kommunala myndigheternas byggnadsinvesteringar förutses ändå stiga med 3
1/2% - vilket innebär en väsentlig nedjuslering av kommunernas planer enligt
den enkät, som statistiska centralbyrån samlade in i februari. De statliga
myndigheternas byggnadsinvesteringar förutses däremot minska med 7% 1980,
Näringslivets byggnadsinveste-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

129

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totall och
uppdelat ni » t » / »» -

1971-1980

1975 års
priser, Säsongrensade halvårsdata. Index 1970 = 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

By To

ggnader
och an

ä ggningar

t ä lt

100

y

=

\

-s>

r\

n

M

-y'

y

Pe

rmanenta
bost ä

der

"

ii

\

n;

h

Z'

A

f

;7

140

120

100

120

Maskiner
m. m.

Totalt
exkl. handelsflottan

r- 1

r\

v\

H

r

N

1 r-

/

N ä ringsliv, exkl. handelsflottan

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

140

120

100

80

N ä ringsliv

exkl.
bosl ä der

120

-

100 80

J\

/S,

\

/

V

'X/

'"v

s

C'-

//

120

D É

rav

Industr

/]

100

-
.-*~-

M

1

1

K

80

V

f --

-'

'x

.--.

-1

\\

-'

/

\

XV

/

/ /

Offentliga

myndigheter,

inkl.
milit ä ra

V

\

v

'"

"''1

~ -

_

,

v-

\

'"

X"

D ä

rav:

Industr

y\

\

A i

/\

/

'

t

/

K

/

\

\
/ '

/

\

1

/

k;

r

'

Offent

iga

myndighete

140

/I

/ "

120

A/

-/

rA

/

y

/

f~--

r

-j

...

z'

f

f

\

\j

r'

1 »

V

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
I I__ \_ \______ L

1971
72 73 74 75 76 77 78 79 80

J L

llllll

1971 72
73 74 75 76 77 78 79 80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. I vaoe deldiagram är resp. total inlagd som en
streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

9 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 1.1

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 130

ringar (exkl. bostäder) har kalkylerats sliga med 5%
innevarande år. Därvid har industrins byggnadsinvesteringar förutsetts öka med
13%, vilket torde förutsätta en viss styrning av arbetskraftsresurserna lill
industrin. Även handelns byggnadsinvesieringar förulses öka relativt slarki
1980, som en följd av etl ökal påbörjande av investeringsprojekt under

1979. För 1980 har emellerlid kalkylerats med alt
igångsättningen inom

handeln kommer atl hållas tillbaka av brist på arbetskraft. Det föreligger

för närvarande inte några indikationer på någon större ökning av bostads

byggandet 1980 - trots det alltmer skärpta läget på bostadsmarknaden. Till

grund för kalkylerna över bosiadsinvesleringarna ligger ell anlagande om

en blygsam ökning av igångsättningen 1980 - till 57000 lägenheler - saml

ytterligare förlängda byggnadstider. Under dessa förutsättningar beräknas

nybyggnadsinvesieringarna öka drygt I % - liksom under 1979 helt och

hållet hänförligt till elt ökat byggande av flerbostadshus. Inberäknat om-

byggnadsinvesteringarna förutses bostadsbyggandet sliga med 2 1/2%

1980, Sammantaget pekar kalkylerna för
byggnadsinvesteringarna därmed

på en uppgång pä 3 % 1980.

Näringslivets maskininvesteringar (exkl. handelsflottan)
har beräknats öka med II 1/2%
1980. Till stor del är denna uppgång hänförlig till industrins maskininköp,
vilka bedömts stiga med hela 16% 1980. Enligt statistiska centralbyråns
senasle investeringsenkät i februari 1980 hade industriföretagen dels flyttat
över en hel del investeringsprojekt från 1979 till 1980, dels också gjort
betydande upprevideringar av investeringsplanerna för 1980 sedan i oktober
1979. De offentliga myndigheternas maskininvesteringar förutses stiga med 4%
1980, och därmed beräknas investeringsuppgången för totala
maskininvesteringarna (exkl. handelsflottan) till knappt 11 %. Investeringarna
i handelsflottan bedöms bli av ungefär samma storlek 1980 som 1979. Inberäknat
även dessa investeringar skulle ökningen i maskininvesteringarna uppgå till
knappt 10% 1980,

Därmed beräknas totala investeringarna stiga med
ytterligare 5 1/2% 1980. Investeringskvoten - dvs. investeringarnas andel av
BNP - har fallit varje år under perioden 1972-1978; från drygt 22% 1972 till
knappt 19% 1978. Genom investeringsuppgången 1979 och den förutsedda ökningen
1980, stiger investeringskvoten något under 1979 och 1980.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvesteringarna beräknas enligt preliminära
kalkyler ha ökat med ytterligare 2 1/2% 1979, efter den mycket kraftiga
expansionen under 1978. Hela uppgången är dock hänföriig till
ombyggnadsinvesteringarna, vilka höjdes med 14% 1979. Denna expansion var
baserad främst på projekt finansierade med bl, a, statliga ombyggnadslån.
Ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus steg med 27%, medan de i småhusen
blev i

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 131

Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyllningsfärdjga
bostadshus 19761980

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

Påbörjade'

Flerbostadshus

14 500

13 700

16 700

17 000

18 000

Småhus

42650

40250

40 550

39000

39000

Totalt

57150

53950

57 250

56000

57 000

Inflyttningsfärdiga

Flerbosladshus

I56.S0

14 150

13 550

15 600

16000

Småhus

40150

40 750

40 150

39900

39000

Totall

55800

54900

53700

55500

55000

' Etl bostadshus anses bli påbörjai den månad då
grundbotlenbesiktning äger rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörias.

Dä minsl tre fjärdedelar av lägenheterna i etl bosladshus
befinner sig i etl sådanl

skick att de kan tas i bruk anses husel vara
inflytlningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1976-1978 avrundade till
närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunklurinslitulet och statistiska cenlralbyrån.

stort sett oförändrade. Nybyggnadsinvesteringarna beräknas
ha sjunkit med 1 %, varvid småhusbyggandet föll med 3 % och investeringarna i
flerbostadshus steg med 6%,

Påbörjandet av nya lägenheter föll från drygt 57000 1978
till omkring 56000 1979, Minskningen var helt och hållet hänföriig till
igångsättningen av småhus, vilken sjönk från drygt 40000 lägenheter 1978 till
39000 lägenheter 1979, Nedgången orsakades sannolikt till stor del av den
brist på arbetskraft inom byggsektorn, som började uppträda under våren 1979
och som sedan förstärktes markant under loppet av året.

Antalet färdigställda lägenheler steg från knappt 54000
1978 till drygt 55 000 1979. Delta räckte dock inte för att förhindra en
ytteriigare skärpning av lägel på bostadsmarknaden 1979. Bostadsstyrelsen
genomförde i början av mars en enkät till samtliga kommuner angående
bostadsmarknadsläget 1979 och 1980. Liknande enkäter har genomförts vid
motsvarande tidpunkt under de senaste åren. Kommunerna får bl.a. ange väntetid
för alt erhålla bostad i kommunen och får därvid välja bland svarsalternativen;
praktiskt taget genast; efter 3-4 månaders väntetid; efter lång väntetid.
Anlalet kommuner som anger att det är "lång väntetid" har ökat
påtagligt jämfört med svaren i föregående enkät - framför allt inom storstadsområdena,
men även inom övriga kommuner. Andelen uppgår bland storstadskommunerna till
68% och bland övriga kommuner till 41 %.

För 1980 förutser över hälften av storstadskommunerna all
det kommer att bli svårare alt erhålla bostad, medan endasl ett fålal
storstadskommuner anser att det blir lättare att erhålla bostad under 1980.
Inom övriga delar av landet har ca 55 % av kommunerna svarat att del inle blir
någon förändring, ca 30% av kommunerna anger att det skulle bli lättare
all"

opaginerad Kontrollera mot PDF

erhålla boslad under 1980 och ca 15 % förutser ett svårare
läge på bostadsmarknaden 1980,

Den ansträngda siluationen på bostadsmarknaden förväntas
emellertid inte leda till någon större uppdragning av bostadsbyggandet 1980.
Många storstadskommuner har t. ex. stora problem vad gäller markförsörjningen
och planeringen. Trots den stora efterfrågan är många kommuner ändå osäkra på
uthyrningsmöjligheterna till den höga hyresnivå, som man beräknar bli
nödvändig i nyproduktionen - speciellt som man åtminstone i storstadskommunerna
är hänvisade till att bygga ut i perifera områden. Dessutom tvekar kommunerna
sannolikt inför de nödvändiga följdinvesieringar - skolor, daghem,
kommunikationer - som för lång lid framöver höjer de kommunala
driftskostnaderna.

För 1980 har igångsättningen anlagits uppgå till 57 000
lägenheler -varvid påbörjandet av flerbostadshus förutses stiga till 18000,
medan igångsättningen av småhus bedöms ligga kvar på samma nivå som under 1979
- 39000 lägenheler. Antalet färdigställda lägenheter beräknas till 55000 1980 -
obetydligt lägre än under 1979; lill största delen beroende på nedgången i
igångsättningen 1979. men också på att byggtiderna föriängts på grund av den
rådande bristen på arbetskraft.

Med dessa förutsättningar angående igångsättning m.m.
beräknas nybyggnadsinvesteringarna stiga med drygt I % i volym 1979-1980,
varvid investeringarna i flerbostadshus beräknas stiga med 9% medan däremot
investeringarna i nybyggda småhus förutses minska ytterligare med 1 %.

Ombyggnadsinvesteringarna väntas fortsätta att expandera
under 1980 med närmare 6% i volym. Därvid beräknas investeringarna i flerbostadshus
sliga med drygt 10%, medan småhusinvesteringarna förutses bli i slort sett
oförändrade. Det är främst ombyggnader med energisparslöd som väntas öka
starkt. Detta främst till följd av att regeringen för budget-

Tabell 7:4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 19781980

Milj. kr.

Åriig

procentuell

förändring.

1979,

1975 års priser

löpande

priser

1978

1979

1980 prognos

Med
statligt stöd'

4675

56,6

14,5

5,4

1 form

av:
ombyggnadslån

3 425

56,6

22,0

3,4

energisparslöd

1 186

69,2

- 0,9

11,9

förbättringslån

64

-25,7

-20,2

-3,2

Utan
statligt stöd'

624

28,0

7,4

-3,8

Totalt

5299

52,4

13,6

5,8

därav:

flerbostadshus

2916

75,1

27,0

10,4

småhus

2 383

35,4

0,5

0,1

' Med statligt slöd avses här statliga lån och bidrag.
Källa: Konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 133

året 1980/81 föreslagit riksdagen en utökad ram om I 570
milj. kr. för lån och bidrag till energibesparande åtgärder. Motsvarande ram
för innevarande budgetår uppgår till 1 175 milj. kr. Bostadsinvesteringarna
skulle därmed totall sett stiga med drygt 2% i volym 1979- 1980.

Induslri

Industriinvesieringarna beräknas enligt statistiska
centralbyråns enkätundersökning i februari 1980 ha blivit oförändrade
1978-1979. Investeringarna steg visserligen under första halvåret 1979 från
den rekordlåga nivån i slutet av 1978, men föll åler tillbaka under andra
halvåret. Byggnadsinvesteringarna minskade med ytterligare 11% 1978-1979, och
har därmed genom de senaste årens minskningar reducerats till hälften jämfört
med toppnivån 1975. Maskininvesteringarna steg däremot med 4% 1978- 1979.

Företagen rapporterade i februarienkäten lägre
investeringsbelopp för

1979 jämfört med uppgifterna i oktoberenkäten. Till
slor del rör det sig om

investeringar som blivit framflyttade från 1979 till 1980. Dessutom har

företagen i stor utsträckning fyllt på sina investeringsplaner för 1980. De

nu aktuella investeringsplanerna anger en volymmässig uppgång på 16%

1980 - i november ängavs en ökning på 5%.
Upprevideringar har skett

inom praktiskt taget samtliga branscher, men de är mest markerade inom

verkstadsindustri exkl. varv, gruvindustri, trävaruindustri samt kemisk

industri,

1 tabell 7:5 redovisas företagens planer för 1980 samt
planer och utfall för några tidigare år. För de flesta år har februarienkäten
överskattat det innevarande årels investeringar. Mönstret mellan planer och
utfall vid tidigare konjunkturuppgångar tyder dock på att företagen då ofta
underskattar investeringarna. Undantaget utgörs framför allt av 1979, dä
kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler åter började stiga, vilket inte
hindrade att förelagens investeringsplaner från febmari 1979 kom att skäras ned
väsentligt, Konjunklurförbättringen utgick då från en extremt låg nivå och den
snabba uppgången i vinstmarginaler och kapacitetsutnyttjande visade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av
industrins totala investeringar 19701980

Årlig
procentuell förändring, 1975 års priser

1970 1971 1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979 1980

3

-4

2

3

4

-4

-14

-15

5

16

1

4

10

11

2

0

-17

-22

0

(15)

-2

8

8

8

-2

4

- 3

- 7

-5

(-1)

Planerat i februari

samma år' 8

Faktiskt inträffad förändring 4

Differens -4

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
enkätvärde och enkätårels ulfall. För planförändringen 1979-1980 har använls
det preliminära utfallet för 1979. Anm. Uppgiftema inom parenies är
prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7:2 Investeringar inom industrin, totalt och
uppdelat p å branscher 1973 1980

1975 års
priser. Index 1975 = 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

110 100
90 80 70 60 50 40 30 20

Totalt

110

100

r\

90 80 70

A

r

_\

\

fcv. y

V''

60

A

ä rn-

och

st å

Iver

\

s

1 1

\

1

1

1

\

r

Vi

/

v

Verkstadsmdustri, exkl. varv

110

100

.-1

-\

90

/

\

K 1

/

80

/

\

/

\

70

i
/

\_'

60

130

Massa- och pappersindustri

120

A

110

100

90

i

/

1

\

-
f\

r

\

80 70 60
50

7

-H

_

H

K

\

- p-

Ö vriga
branscher

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973
74 75 76 77 78 79 80

I_ \_ \_ L

J__ \_ I

_L

L

J__ L

I

I
I I

1973
74 75 76 77 78 79 80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala induslrin. Investeringarna i bilar är inkluderade.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

sig inte räcka för att motivera företagen att ens
bibehålla sina investeringsplaner än mindre utöka dem. Tveksamheten om
konjunkturutsikterna blev troligen också utbredd i samband med de upprepade
oljeprishöjningarna under 1979.

För 1980 förutses industriproduktionen sliga med 4 1/2%,
medan produktivitetsökningen väntas bli väsenlligl lägre än under 1979. Därmed
skulle kapacitetsutnyttjandet kunna stiga ytterligare något 1980, medan
förändringen av vinstmarginalerna väntas bli obetydliga. (Se vidare kapitel 8,
om industrins lönsamhet.) Konjunktumlsikterna förblir dessulom fortsatt
osäkra, och det har därför ansetts motiverat med en försiktig lolkning

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 135

av industrins mycket expansiva investeringsplaner. En
nedjuslering på I % har bedömts som rimlig, vilket innebär att företagen skulle
i lägre grad än under 1979 justera ned sina investeringsplaner. Därmed skulle
industriinvesteringarna öka med 15% 1980. Byggnadsinvesteringarna har med ledning
av enkäten bedömis öka med 13% och maskininvesleringarna med 16%.

I diagram 7:2 redovisas investeringsutvecklingen för några
i invesle-ringshänseende tungt vägande branscher. Branschuppgifterna för 1980
har schablonmässigt nedkorrigerats på samma sätt som för industrin som helhet.
Med denna enkla metodik förmår man givetvis endasl grovt fånga de enskilda
branschernas utveckling, men det kan ändå vara av intresse att notera de
skillnader i utvecklingen som framträder för de olika industribranscherna.
Investeringarna inom järn- och stålverken ökade starkt 1979. Investeringarna
inom verkstadsindustrin liksom inom gruppen övriga branscher förblev på i stort
sett samma nivå 1979 som 1978. medan däremot investeringarna inom massa- och pappersindustrin
föll ytterligare. Även för 1980 förutses den starkaste investeringsökningen ske
inom järn-och stålverken. Verkstadsindustrins investeringar förväntas
accelerera 1980, och även inom gruppen övriga branscher förutses en viss
uppgång. Däremot väntas investeringarna inom massa- och pappersindustrin på sin
höjd bli av samma storlek som 1979.

Handel m. m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m.'
beräknas ha ökal med närmare 12 % mellan 1978 och 1979. Byggnadsinvesteringarna
ökade 4 % medan maskininköpen steg med drygt 16 %.

Beräkningarna för 1979 och 1980 baseras på dels den av
statistiska cenlralbyrån i februari genomförda enkätundersökningen inom
handels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kosinader
och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel,
"VTB Inarbetandet av prognoser för byggnadsinvesteringarna har också
utnyttjats de av SCB i november 1979 och februari 1980 utförda byggnadsinventeringarna
samt arbetsmarknadsstyrelsens rapportering av beviljade
igångsättningslillstånd.

Igångsättningen inom prival handel steg med 16% 1978-1979.
Detla innebär alt igångsättningen under andra halvåret 1979 blev avsevärt
större än vänlat - en ökning med 26 % jämfört med andra halvåret 1978. Vid bedömningen
av påbörjandet under 1980 har beakiats bl.a. den troliga ökningen av den
privata konsumtionen. Påbörjandet kommer dock sanno-

' Med investeringar inom gruppen handel m.m, avses
investeringar i varuhandel, bank- och försäkrings verksamhet, leater, hotell,
restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 136

likt atl hållas tillbaka av fortsatt brisl på arbelskraft
och av att regeringen därför föreskrivii länsarbetsnämnderna större
restriktivitet i lillslåndsgivningen för oprioriterat byggande.
Igångsättningen inom prival handel har därför bedömts komma att minska svagt
eller med 3 % under 1980. Det höga påbörjandet under såväl 1979 som 1980 kommer
ändå atl ge en kraftig tillväxt i de privata byggnadsinvesteringarna - ca 12 %
från 1979 till 1980. De totala byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel,
dvs. inkl. slallig handel, beräknas komma att öka med 11 %.

Enkäten pekar på en minskning av maskininköpen under 1980.
Mot bakgrund av lidigare års erfarenheter av förhållandet mellan planer och
ulfall har en relativt kraftig uppjuslering ansetts motiverad även denna gång
och maskininvesteringarna förutses sålunda öka med 8 1/2 %. Sammanlaget skulle
därmed de totala investeringarna inom gruppen handel m. m. öka med drygt 9 %
mellan 1979 och 1980.

Handelsflottan

Investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda
fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg,
minskade kraftigt 1977-1978. Räknat i 1975 års priser blev minskningen drygt 1
miljard kr. och den därmed uppnådda investeringsnivån endast ca 130 milj. kr.
Nettoutförseln av begagnade fartyg kom nära nog att fördubblas under 1978
samtidigt som inköpen av nybyggda utländska fartyg minskade drastiskt.
Leveranserna av svenskbyggda fartyg ökade däremot något. Den svenska
handelsflottan, räknat i antal fartyg och dödviktston, decimerades ytteriigare
för tredje året i följd.

Investeringarna i handelsflottan

Milj. kr., 1975 års priser

1976

1977

1978

1979

1980 prognos

Leveranser av nybyggda fartyg till svenska rederier

Netloulförsel av begagnade fartyg

Summa

1352

-1 135 217

2 089

-851 1238

1707

-1578 129

2 343

-765 1578

2363

-863 1500

Beräkningarna för 1979 bygger i huvudsak på två enkäter,
en till svenska rederier angående deras beställningar hos utländska varv och en
till de svenska varven. Den sistnämnda enkäten, som tidigare utförts av statistiska
centralbyrån, är numera nedlagd och gjordes senast i mars 1979. Detla innebär
atl det statistiska underlaget både vad gäller för utfallet under 1979 och för
prognoserna är sämre än vanligt. Med ledning av enkäterna beräknas
leveransvärdet av nybyggt tonnage 1978-1979 ha ökat med drygt 600 milj. kr. i
1975 års priser. Från de svenska varven betyder

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 137

Tabell 7:6 Statliga invesleringar 1978-1980

Milj. kr. Ä rlig
procenluell f ö r ä ndring,

1979, 1975 ä rs priser

l ö pande

priser 1978 1979 1980

prognos

Statliga affärsverk exkl. induslri 5450 -2,2 -0,3 16,9

Slatliga
myndigheter inkl. mililära 4 337 11,6 4,8 -4,8

Slalliga
företag (induslri m.m.) 3921 0,9 12.4 15,1

a investeringar totall 13708 2,7 4.7 9,5

byggnader 7 256 3,3 3,7 1,3

maskiner 6452 1,9 5,7 18,4

Källor:
Konjunkturinstilulel och siaiisiiska cenlralbyrån.

detta en fördubbling av leveranserna medan nyinköpen av
utländska fartyg beräknas ha minskal ytterligare något. En mycket svårbedömd
post i kalkylerna över investeringarna i handelsflottan ulgörs av exporten av
begagnat tonnage. Omstruktureringen och reduklionen av den svenska handelsflottan
har under senare år (1976- 1978) lett lill en högre avyttring av begagnat
tonnage än tidigare under 1970-talet, Delta har skett trots en extremt låg
prisnivå på denna lyp av tonnage. För 1979 blev nelloulförseln av
andrahandstonnage halverad gentemot 1978. Investeringarna i handelsflottan
1979 uppgick därmed till närmare 1 600 milj. kr, räknat i 1975 års priser.

För 1980 jämfört med 1979 ger beräkningarna i 1975 års
priser ungefär oförändrat leveransvärde till de svenska rederierna, liksom för
nelloulförseln av begagnat tonnage. Sammanlaget blir således den troliga
effekten på investeringarna i handelsflottan ungefär oförändrat utfall i
jämförelse med 1979. Utiryck i 1975 års priser erhålls en investeringsnivå på 1
500 milj, kr. för 1980.

Statliga investeringar

De statliga investeringarna ökade med närmare 5% i volym
mellan 1978 och 1979 enligt ännu preliminära beräkningar. Som framgår av tabell
7:6 sleg investeringsverksamheten inom myndigheter och företag' medan den blev
oförändrad inom affärsverken. Byggnadsinvesteringarna ökade med knappt 4% och
maskininvesteringarna med närmare 6%.

Beräkningarna grundar sig på enkäler som statistiska
cenlralbyrån samlade in i febmari 1980 från statliga myndigheter, affärsverk
och företag.

Investeringarna inom de statliga affärsverken blev i stort
sett lika stora under 1979 som 1978 med en mindre förskjutning från maskin-
lill byggnadsinvesteringar. Nedrevideringen av affärsverkens investeringar,
som gjorts sedan den preliminära nationalbudgeten, förklaras av att en del

' De statliga företagens investeringar redovisas i tabell
7: I under industri, handel och övrigt näringsliv.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 138

investeringar inom vallenfallsverket, slatensjärnvägar och
televerket uppskjutits. Jämförl med 1978 sleg ändå investeringarna inom
televerket relativt kraftigl samtidigt som de sjönk inom bl.a.
vattenfallsverkel och luftfartsverket.

Myndighelernas investeringar sleg med 5% mellan 1978 oeh
1979. Härvid ökade byggnadsinvesteringarna, som väger tyngst, med 4% och
maskininvesteringarna med 7,5%'. På byggnadssidan är det vägverket och
försvarels fastighetsfond som svarar för ökningen.

De statliga företagen drog upp sina totala invesleringar
med drygt 12% mellan 1978 och 1979. Växande maskininköp inom industriföretagen
utgör den avgörande delen av ökningen.

Prognoserna för den statliga investeringsverksamheten
under 1980 baseras på de ovan nämnda enkäterna och utgår sålunda från
bedömningar grundade på de enskilda verkens, myndigheternas och förelagens uppgifter.
Enkätsvaren för det andra halvårel 1980 frän affärsverk och myndigheter bygger
delvis på årets budgetproposition.

Affärsverkens invesleringar väntas öka med 17% från 1979
till 1980. Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 8 % till följd av att bl.
a. SJ:s och vattenfallsverkets byggande expanderar. Televerkets byggnadsverksamhet
väntas däremot minska jämfört med 1979. Vad beträffar maskiner och inventarier
förutses investeringsvolymen 1980 bli av ungefär samma storlek som kalkylerades
i den preliminära nationalbudgeten, vilket till följd av de nedre videringar av
1979 som tidigare nämnts resulterar i en 26%-ig ökning mellan 1979 och 1980.
Del är främst planerna på fortsatt växande maskininköp inom televerket och en
snabb ökning inom vattenfall som ligger till grund för denna utveckling.

De slatliga myndigheternas investeringar vänlas minska med
5% 1980. Nedgången ligger på byggnadssidan, där en reducering med drygl 7%
förutses som en följd av minskat statligt vägbyggande. Maskininvesteringarna
beräknas öka med 2%.

Prognosen för de slalliga företagens investeringar 1980
anger en fortsatt hög tillväxt - 15 %o i volym mellan 1979 och 1980.

De totala statliga byggnadsinvesteringarna beräknas
sålunda komma att öka svagl eller med drygt I % under 1980. Maskininvesleringarna
väntas öka något mer än 18%. Sammantaget skulle då de totala statliga investeringarna
öka med 9 1/2% mellan 1979 och 1980.

Kommunala investeringar'

Den kommunala sektorns investeringar ökade enligt
preliminära kalkyler totah sett med 2% i volym 1978-1979.
Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha stigit med 1 1/2% och
investeringarna i maskiner och

' 1 delta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna
exkl. bostäder och industri.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

139

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:7 Kommunala invesleringar 1978-1980

Milj. kr. 1979, löpande priser

Åriig procenluell förändi 1975 års priser

ring.

1978

1979

1980 prognos

Kommuner därav: affärsverk

myndigheler Landstingskommuner Övriga'

Summa

därav: byggnader maskiner

10593 3671 6922 3065 2 890

16548

13 799

2749

-7,1

-6,1

-7,7

9,6

1,1

-3,1

-3,6 -0,6

0,7 0,4 0,8 2,2 6,2

1,9

1,7 2,6

1,7 -0,1 2,7 6,3 4,6

3,1

2,7 4,9

' Häri innefaiias kommunägda förelag, församlingar m. m.
Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

inventarier med 2 1/2% (se tabell 7:7). Starkast synes
expansionen har varil inom de kommunägda företagen.

Till grund för kalkylerna över invesleringsulvecklingen
1979 och 1980 ligger en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät
bland kommuner och landstingskommuner, samt en enkät avseende vissa av de
kommunägda företagen. Landstingskommunernas investeringsuppgifter i
februarienkäten för det innevarande året brukar i allmänhet stämma väl överens
med det utfall som senare redovisas. Kommunernas investeringar 1979 har dock på
basis av tidigare erfarenheter nedjusterats, främst på maskinsidan.

Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda
byggnadsinvesteringar minskade med 1/2 % i volym 1978-1979. Därvid sjönk kommunernas
byggnadsinvesteringar med I %, medan investeringsökningen inom
landstingskommunerna begränsades lill 2 1/2%. Kommunernas uppgifter om den
planerade respeklive realiserade byggaktiviielen inom kommunerna 1979 har nu
reviderats ned successivt i varje enkät sedan i februari 1979. Detta uppges
främst vara en följd av förseningar av planerade byggnadsarbeten, vilket i sin
tur bl. a. torde kunna förklaras av den tidigare nämnda bristen på
byggnadsarbelare. På maskinsidan synes kommunernas och landslingskommuneras
investeringar ha ökat med 9 1/2% i volym. Detla innebär att kommunernas och
landstingskommunernas investeringar totalt seU steg med 1 % i volym 1978-1979.

Den kommunala investeringsaktiviteten är beroende av bl.
a. utvecklingen av byggnadskostnader och prisutvecklingen i övrigt för investeringsvaror
liksom av tillgången på produktionsresurser inom byggsektorn. Eftersom de
årsvisa budgetramarna i allmänhet lorde vara tämligen snävt fasflagda och
angivna i nominella belopp kan prisutvecklingen normalt förmodas ha en rätt
slark inverkan på invesleringsvolymen i kommunerna. 1 tabell 7:8 redovisas
kommunernas och landstingskommunernas investe-

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 140

Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i
kommunernas uch landstingskommunernas totala investeringar 1972-1980

Ärlig procenluell
för;

ändring.
1975 års priser

1972 1973 1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

all. 1

alt. 11

Planeral i februari

året innan -3-8-4
O 1 14 4 14 11 10

Fakliskl inträffad i

förändring 1
-10 -7 -2 -2 9-4 1
(3) (3) i

Differens 4
-2-3 -2 -3 -5 -8 -13 (-8)
(-7) ;

Anm. De av kommunerna angivna investeringsplanerna har
omräknals lill fasla priser på basis av prisutveck- I lingen för
investeringsvaror. Vid faslprisberäkningarna av kommunernas planer för 1980 har
använts konjunklurinstituieis två prognosaltemaliv för prisulvecklingen
1979-1980. Planerna redovisas i denna tabell som kvoten mellan prognosårets
enkälvärde och föregäende års utfall i fasta priser. För planförändringen
1979-1980 har använts del preliminära ulfallel för 1979. Uppgiflerna inom
parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstilulel och statistiska
centralbyrån.

ringsplaner för 1980 omräknade till procenluell
volymförändring lillsammans med planer och faktiska förändringar för några
tidigare är. De av kommunerna angivna investeringsplanerna omräknas alltså till
investeringsbelopp i fasta priser. För 1980 används de inom
konjunkturinstitutet kalkylerade alternativen för prisutvecklingen 1979-1980 av
byggnadspriser resp, priser på maskiner och inventarier. De så omräknade investeringsplanerna
bör sedan korrigeras med hänsyn lill mönstret för tidigare avvikelser mellan
planer och utfall.

Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda
investeringsplaner för 1980 anger en betydande tillväxt av investeringarna -
med 10% i volym vid konjunkturinstitutets högre prisutvecklingsalternativ för
1979-1980. Dessa höga investeringsplaner får ses mot bakgrund av den gynnsamma
finansiella utvecklingen inom den kommunala sektorn under 1978 och 1979.
Investeringsutvecklingen förefaller dock ha överskattats för såväl 1978 som
1979. Överskattningen 1978 var till stor del betingad av förseningar när det
gäller genomförandel av pågående byggnadsarbelen samt igångsättningen av nya
projekt. Under 1979 har förmodligen - som nämnls ovan - förseningar ägt mm på
grund av den uppkomna bristen på arbetskraft. Det är troligt att
arbetskraftsrestriklioner i minst lika hög grad som under 1979 kommer att verka
i neddragande riktning vad gäller möjligheterna att realisera de mycket höga
investeringsplanerna för 1980.

Kommunernas och landstingskommunernas investeringar väntas
med dessa förutsättningar totalt setl sliga med närmare 3 % i volym 1979- 1980.
Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid öka med 2 1/2 % och inköpen av maskiner
och inventarier med 3 1/2%. Landstingskommuneras investeringar förutses stiga
med drygt 6%, medan kommunernas investeringsökning synes inskränka sig till 1
1/2%. Inkluderas de kommunägda företagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 141

och församlingarna kan den kommunala seklorns
invesleringar lolall sell väntas sliga med 3% i volym.

7.3 Lagerinvesteringarna

Den senaste lageravvecklingsfasen i den svenska ekonomin,
som inleddes kring halvårsskiftet 1977, avslutades under hösten 1979. Lagren
kom nämligen att åter öka redan Qärde kvartalet 1979 vilkel var någol kvartal
tidigare än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.
Lager-minskningen kom sålunda atl för hela 1979 stanna vid ca 600 milj. kr. i
1975 års priser. Skillnaden gentemot de preliminära beräkningarna är praktiskt
laget helt hänförbar till handeln där en ansvällning av lagerstockarna kom att
ske under fjärde kvartalet vilken endast delvis var förutsedd.

Inom industrin, exkl. varven, inleddes avvecklingen med
insatsvarorna som började minska andra halvåret 1976. Nästkommande halvår
minskade lagren av varor i arbete följda av en neddragning av färdigvarulagren
andra halvåret 1977, Som framgår av vidstående diagram var fallet i lagerslockarna
mycket stort fram till första halvåret 1979 dä en tillväxt av lagren av
insatsvaror och varor i arbete kom till stånd. Neddragningen av färdigvarulagren
fortgick samtidigt i hög takt. Sammantaget blev minskningen ca 750 milj. kr.
detta halvår. Fallet i färdigvarulagren avtog väsentligt under loppet av andra
halvåret medan lagren av varor i arbele fortsatte att stiga. Insatsvarulagren
däremot reducerades åter totalt sett till slor del genom oplanerade minskningar
av råvarulagren i basindustrierna. Lagerminskningen andra halvåret kom därmed
att bli omkring 400 milj. kr. innebärande en minskning om ca 1,2 miljarder kr.
för hela 1979. Lagerstockarna lorde därmed för induslrin i genomsnitt vara
lämligen normala. Skogsindustrin l.ex. betraktade emellertid sina
insatsvarulager vid årsslutet som något för små medan verkstadsindustrin och
övrigsekiorn ansåg sina färdigvarulager som något för stora.

Med detta utgångsläge väntas industrins lager stiga endast
långsamt under 1980. Prognosen omfallar för försia halvåret en relativt långsam
ökning av lagren av insatsvaror och varor i arbete medan färdigvarulagren
förutses dras upp först andra halvåret.

Varvens lager av varor i arbete (vilken där är den
dominerande lagertypen) sjönk högst väsentligt under 1979. För 1980 väntas en
fortsatt minskning av dessa lager.

Handelslagren ökade som nämnts högst markant mot slutet av
1979. Alldeles särskilt gällde detta detaljhandeln (inkl. bilhandeln) där de
kraftiga ökningarna dessutom var ofrivilliga. Andelen företag som anser lagren
som för slora steg nämligen avsevärt inom detaljhandeln medan partihandelslagren
var i storl sell i balans. Handelslagren vänlas stiga något 1980 sammantaget
sett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7:3 Totala indusirins lagervolymfor ä ndring 1967-1980'

Milj. kr.,
1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata

F ä rd

igvaror
exkl.

k/arv

/\

2000

1000

0

/ \

1

r-

f

r

\A

,

f

/

A

/

\

H

/

\

1000

---

V

\/y

2000

-

5000

-

Totalt exkl

varv

A

4000
3000

i

/\

/

\

/A

\
/

\

2000

1

/

-A

/

\

/

y

y

/

\

/

0

--- >

/

\.

u\

\

y

/

\

/

\

1000

\

[

\
h

2000
3000

\j

1

.

.

1

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

1967 1969 1971 1973 1975 1977

1979

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr.o.m. försia kvartalet 1972 redovisas
lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare
perioder i obestämd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 143

Tabell 7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter
näringsgrenar 19761980

Milj. kr., 1975 års priser

1976

1977

1978

1979

1980
prognos

Industri
(inkl. el-, gas-.

värme- och vattenverk

5 573

-2 748

-4 761

-1555

1 115

därav:
verkstadsindustri (exkl. varv)

2 2.-59

- 506

-1416

415

775

Detaljhandel
(inkl. transporl-

medelshandel)

983

460

- 898

1 112

- 150

Partihandel

641

- 185

- 84

92

755

Jord-
och skogsbruk

- 35

- 261

- 225

- 238

- 235

Summa

7162

-2734

-5968

-
589

1485

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Lagren i jord- och skogsbruk sjönk nägol 1979. De beräknas
fortsätta att sjunka 1980 till följd av en förutsedd ökning av
skogsavverkningarna innebärande en reducering av den outtagna skogstillväxten.

Sammantaget för alla näringsgrenar väntas lagren 1980
stiga ca 1,5 miljarder kr, i 1975 års priser efter minskningen på drygt 0,5
miljarder kr, 1979, Lagerinvesteringarna skulle därmed komma atl svara för ett
positivt bidrag till efterfrågeutvecklingen 1979-1980 motsvarande ca 0,7% av
BNP.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 144

8 Industrins lönsamhet, kostnader och priser

8.1 Sammanfattande bedömning

1979 kan inte karaktäriseras som någol
"övervinslår" för den svenska industrin. Troligtvis nådde
lönsamhetslalen enligt de ftesla berakningssält inle upp till l.ex.
genomsniltet för perioden 1970-1974, Dessutom var vinstläget säkerligen mer
splittrat företag emellan än vad som var normalt under 1970-talets första
hälft. Förbättringen av lönsamheten var emellerlid mycket betydande sedd i
förhållande till det mycket svaga samlade resultat som industrin åstadkom 1978.
Enligt statistiska centralbyrån uppgick de större industriföretagens
bruilovinstmarginal - rörelseresullal före avskrivning i procent av
omsättningen - till 8,6% under 1979, en ökning från 1978 på 3 procentenheter.
Under förulsältning att marginalförbällringen blev av samma storleksordning i
industrin totalt kan man uppskatta att rörelseresultatet före avskrivning
nästan fördubblades. En betydande del - grovt uppskattat kanske en fjärdedel -
av ökningen utfördes av ökade realiserade prisstegringsvinster på förbrukningen
av insatsvaror. Priserna på insalsvaror steg väsentligt starkare under loppet
av 1979 än under loppet av 1978.

En parallell skattning av industrins driftsöverskott 1979
enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetodik, som gjorts med hjälp av
beräknade förändringstal för producentpriser, lönekostnader och insatsvarukostnader,
visar även den på en avsevärd resultatförbättring. Bruttoöverskol-tet (före
kapitalförslitning) i tillverkningsindustrin exkl. varv beräknas ha Stigit med
ca 13 miljarder kr. 1978-1979.' Vid nationalräkenskapernas överskottsberäkningar
är syftet att eliminera prisstegringsvinster, fastän man i praktiken sannolikt
inte helt lyckas med detta. Överskottets ökning enligt den senast nämnda
kalkylen innefatlar därför även den ett visst mått av ökade
prisstegringsvinster på insatsvaror.

En viktig fråga är naturligtvis i vad mån industrins
rörelseöverskott under 1979 nått en nivå som kan anses förenlig med industrins
avkastningskrav på längre sikt. Denna fräga kan inte fullständigt besvaras här
men kan dock få viss belysning genom diagram 8:1. Brutlovinslmarginalerna har,
både om de uppskattas med data enligt nationalräkenskaperna och enligt
företagsstatistiken, nått upp i nivå med åtminstone vad som registrerades under
lönsamhetssvackan 1971-1972,- Däremot är avståndet fortfarande

' Eftersom kapilalförslitningsbeloppet torde ha ökal rätt
obetydligt, skulle därmed driftsöverskoltet (netto) ha stigii med nästan lika
mycket, eller drygt 12 miljarder kr. säsom visas i tabell 8:1.

Att den förstnämnda bruttomarginalen konsekvenl ligger
några procentenheter högre än den sistnämnda kan bl. a. bero pä atl
induslrislatistiken (på vilken nationalräkenskapskalkylen i huvudsak bygger)
inle läcker in alla typer av relevanla kostnader.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

145

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 8:1 Bruttomarginaler i totala industrin (inkl,
gruvor och mineralbrott) enligt företagsstatistiken och enligt
nationalräkenskaperna 1970-1979

Procenl

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 14
13 12 11

,

A

/ /

/

\

Brutto ö verikott i
% av

produkt i on v ordel *

[ notionalrdkenskopernal '

/ /

r ..

y

r\

10 9
8

/

\

\

1

-

L/

/

\

/

ö reiseresultal t ö re

/

Ovikrivning i % av

\

/

7

-

oms ä ttningen

\

f

6

1

(oretagsstaMstikenl

X

y

/

/

5 4

-

/

3 2

-

I_

1

L
1 1 l.l 1 1 1

1977
1978 1979

1970 1971 1972 1973 1974
1975 1976 Källor:
Konjunklurinslitulet och statistiska cenlralbyrån.

rätt stort till bruttomarginalerna under de goda vinståren
1973 och 1974. Vid jämförelser mellan 1979 och svackan 1971-1972 finns det
också anledning ha i minnet all prisökningstakten på de ftesla varor var helt
obetydlig 1971 och 1972 och att de realiserade prisstegringsvinsterna
följaktligen var mycket små. Under 1979 var däremoi som nämnls
prisstegringsvinsterna slora, vilket påverkade framför allt
förelagsstatistikens bruttomarginal och till viss del även
nationalräkenskapernas. Den renl operativa bruttomarginalen - med
varuförbrukningen fulll konsekvenl värderad till äteran-skaffningspriser - var
därför troligen fortfarande lägre 1979 jämfört med 1971 och 1972.

Den mest framlrädande faktorn bakom den positiva
omsvängningen i lönsamhetsutvecklingen var att ökningen i lönekoslnaderna per
producerad enhet avtog starkt. Enligt nu föreliggande kalkyler skulle det
kalenderårsvis 1978-1979 rentav ha varit fråga om någon liten absolut nedgång
i lönekoslnaderna per producerad enhel - jämför labell 8:3. Framför alll var
detta en återspegling av att arbetskraftsproduktivitelen sleg mycket kraftigt,
men också av att lönekostnaderna per timme ökade mycket måttligt jämfört med
de närmast föregående åren. Uppgången i vinstmarginalerna kunde sedan bli ett
faktum därigenom att industriprodukternas genomsnitlliga försäljningspriser
Ivärlom ökade i en uppdragen takt - se tabell 8:2 - samtidigt som
insatsvarukostnaderna sleg endast obetydligt mer än försäljningspriserna. För
de mer stapelvambetonade produklerna, 10 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150.
Bd. 1.1

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 146

Tabell 8: 1 Driftsöverskott i tillverkningsindustrin exkl.
varv 1976-1980

1976

1977

1978

1979

1980

alt. 1

all. 11

Miljarder
kr.

Massa-,
papper- och pappers-

varuindustri

0,9

-1,1

-1,1

0,6

1 -1

1,9

Petroleumraffinaderier,
m. m.

0,6

1,1

0,5

1,6

"Ct

1,1

Verkstadsindustri
exkl. varv

5,3

2,1

1,9

6,1

7,9

1.1

Annan
lillverkningsinduslri

exkl. varv

4,4

4,4

6.6

12,0

12,2

12.1

Tillverkningsindustri
exkl. varv

11,2

6,5

8,0

20,3

23,3

22,7

Procent
av förädlingsvärdet

Massa-,
papper- och pappers-

varuindustri

12,7

-19.9

-17,9

7,4

20,7

18,1

Petroleumraffinaderier,
m. m.

61,1

72,7

50,7

75,8

65,5

64,6

Verksladsinduslri
exkl. varv

15,0

5,9

5,1

13,9

16,0

15.3

Annan
tillverkningsindustri

exkl. varv

11,1

10,8

14,6

20,7

21.1

20,5

Tillverkningsindustri
exkl. varv

13,6

7,9

8,9

19,0

19,6

18,7

Anm. Driflsöverskollel beräknat nello (med avdrag för
kapilalförslilning) och med

tillägg av subventioner.

Källor: Konjunkturinstilulel och siaiisiiska centralbyrån.

däribland papper och massa, petroleumprodukter och
metaller, höjdes prisökningstakten avsevärl medan priserna på
verkstadsprodukler uppvisade en något försvagad ökningstakt.
Verkstadsprodukternas kostnadsutveckling var ä andra sidan särskilt förmånlig.

Vinslmarginalökningen synes ha ägt rum till priset av en
viss höjning 1978-1979 av de svenska industriprodukternas priser i förhållande
lill de internationella priserna. Med tanke på att företagen lorde vara
medvetna om de risker för marknadsandelsförluster på exporl- och hemmamarknaderna
som en fortsatt relativ prishöjning skulle innebära, har i prognosen för
utvecklingen 1979-1980 förutsatts att de svenska priserna inte tillåts stiga
snabbare än världsmarknadspriserna. För möjligheten av en sådan mer försiktig
prissättningspolitik talar också atl de mesl trängande behoven av
vinstmarginalförbätlring nu tillgodosetls i en stor del av industriföretagen.
Till följd av aU den inlernationella prisstegringen bedömis bli starkare
1979-1980 än 1978-1979 skulle den svenska industrins försäljningspriser
knappast behöva öka långsammare 1979-1980 jämförl med 1978-1979 för att
förutsäUningen om i huvudsak oförändrade relaUvpriser skulle uppfyllas.

Även vid elt mycket lågt utfall av årels
avtalsförhandlingar förefaller en

sådan prisutveckling medföra att någon nämnvärd
ytteriigare ökning av

industrins bruttovinstmarginaler inte kommer att äga rum
1979-1980.

Detla kan utläsas av tabell 8:2.' En viktig orsak härtill
är alt produktivi-

' Lönekostnadsalternativen I och II som anges i tabellerna har definierats så atl
alternativ I innebär en ökning i de lolala lönekostnaderna per timme pä 8,1%;
allernaliv II,
som utgör beräkningsteknisk
utgångspunkt, en ökning på 10,9%. Se vidare kapitel 6. En mer detaljerad
redogörelse av hur skillnaden mellan alternativen kalkyl-tekniskt beaktats i
prisberäkningarna ålerfinns i den preliminära nationalbudgeten, där i princip
samma allernaliv användes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

147

opaginerad Kontrollera mot PDF

tetstillväxten
beräknas bli klart lägre än 1978-1979. vilkel driver upp
lönekosinadsutvecklingen per producerad enhel. Härtill kommer atl svensk
industri - detta i likhei med flertalet andra länders industrier - får
vidkännas fortsatt mycket stora och delvis accelererande kostnadsökningar för
insalsvaror, bl. a. för råolja och oljeprodukter, saml för skogsråvara.
Dessutom väntas de statliga driflssubventionerna minska. För tillverkningsindustrin
exkl, varv bedöms detta medföra att ökningen i de lolala rörliga kostnaderna,
räknat efter avdrag för subventioner, blir ungefär en halv procentenhet större
än vad som anges i tabellen.

Av
tabell 8:1 och diagram 8:2 framgår effekterna av de gjorda pris- och
kostnadskalkylerna på industrins driftsöverskott (netto) under 1980. 1 beräkningarna
ingår avdrag för kapitalförslitning och tillägg av subventioner.
Driftsöverskotleis andel av förädlingsvärdet beräknas ligga kvar på en ungefär
oförändrad nivå 1979-1980; en marginell ökning vid det lägre
kostnadsalternalivet och en marginell nedgång vid det högre.
Petroleum-raffinaderiernas driftsöverskott har beräknals minska kraftigt varför
lönsamhetsbilden ter sig en aning mer positiv för återstoden av induslrin.
Särskilt gynnsamt beräknas driftsöverskottet komma att utvecklas i den starkt
exportinriktade massa- och pappersindustrin. Även verkstadsindustrin synes
komma att uppvisa en fortsatt tydlig lönsamhelsförbättring kalenderårsvis
1979-1980.

Diagram 8:2 Driftsöverskottets och kapitalförslitningens
andelar av förädlingsvärdet i

tillverkningsindustrin exkl. varv 19631980

Procent

s. 7 Kontrollera mot PDF

35

30

25

15

10

-

i

(\

Irifts ö verskotl,

brutto

X"

r -

v-7

1 \

\

f

-->

''

t

1

1 1

\ \

\ \

\

J

y

Drifts ö verskott,
netlo \

i

\ 1
\

1

1

i-

........ ...... r" i"'.....

Kapitalf ö rslitning

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

J_ \_ L

J_ \_ L-J_ L

1964
1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978
1980 Anm. Prognos för
1980 enligt lönekostnadsalternativ II. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 148

8.2 Industriprodukternas prisutveckling

Fram till mitten av t970-talet var del regel att de
svenska industriprodukternas priser år för år sleg i någoriunda samma takt som
världsmarknadspriserna. De avvikelser som förekom var i allmänhet inle större
än att de kunde förklaras av skillnader i vamsammansättning mellan den svenska
oeh den utländska industrins produktion. Också produktionskostnadernas
utveckling brukade ganska väl följa världsmarknadsprisernas. Denna stabilitet
i pris- och kostnadsrelationer medförde att variationerna i industrins
lönsamhel inle blev speciellt kraftiga. Pä senare år har utvecklings-mönstret
varit betydligt mer ryckigt, vilket l.ex. diagram 8:2 ger tydliga besked om.
Vinstmarginalerna har svängt kraftigt mellan åren och likaså har variationerna
i relativpriset i förhållande till utlandet varit avsevärda (se t. ex, diagram
3:1 i kapitel 3),

Under 1979 höjde den svenska industrin av allt att döma
sina försäljningspriser något mer än vad världsmarknadspriserna ökade. Detta
kan tyckas anmärkningsvärt mot bakgrund av att de svenska produktionskostnaderna
ökade klart långsammare än genomsnittligt i omvärlden. Förklaringen torde i
främsta rummet vara den att industrin hade ett starkt behov av förbättrade
vinstmarginaler efter de mycket svaga åren 1977 och 1978. Den nedgång i
relativpris gentemot utlandet som under dessa båda år inträffade, räknat från
toppnivån 1976, var delvis ett resultat av en nedpressning av marginalerna
låt vara att devalveringen av kronan under 1977 spelade den mest avgörande
rollen. I nedanstående tablå illustreras pris- och kostnadsutvecklingen under
senare år för den svenska verkstadsindustrins del. De internationella priserna
har härvid approximerats med importpriserna:

Index 1976 =100

1976 1977 1978 1979

Svenskl produktpris jqq 9-7 92 9s

Imporlpris

Svensk produktionskosln. jqq jq] 9

Importpris

Svenskt produktpris jqq gg y 99

Svensk produktionskosln.

Verkstadsindustrin hörde till de branscher där
marginalförbättringen blev påtaglig 1978-1979, vilket framgår av tablåns
nedersta rad och vidare av tabell 8:2. Det var här inte fråga om en
acceleration i försäljningsprisernas ökningslakt - prisuppgången på ca 8 % var
tvärtemot en dryg procentenhet lägre än 1977-1978 - utan om en påtagligt lägre
kostnadsökning. Massa- och pappersindustrin inregistrerade däremot en
väsentligt siarkare prisuppgång 1978-1979 jämfört med 1977-1978, vilket
utgjorde grunden för den starka marginalförbällringen. Särskilt kraftigt var
prisomslaget

s. 149 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 149

härvid för massan; priserna steg med över 20% atl jämföra
med etl fall pä mer än 10% 1977-1978. Även inom ett ftertal andra
induslribranscher var prishöjningarna betydande. De svenska
peiroleumraffinaderierna höjde sålunda sina producentpriser med ungefär 35%
1978- 1979. Denna ökning var likafullt blygsam i jämförelse med vad som
noterades på spotmarkna-derna för oljeprodukter; det kan nämnas atl de svenska
importprisema ökade med i runt tal 80% 1978-1979. Bland de varor som produceras
inom restbranschen annan tillverkningsindustri exkl. varv steg priserna på kemiska
produkter och metaller båda med närmare 20%. En återhållande faktor var dock
prisuppgången på livsmedelsindustrins produkter, som stannade vid ca 4%.

Prognosen för industriprodukternas prisutveckling
19791980 har utarbetats under den övergripande förutsåtlningen atl inle ens
vid etl relativt högt utfall för lönekostnadernas utveckling någon märkbar
prisökning i

TabeU 8:2 Produktpriser och rörliga produktionskostnader i
tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1980

Procentuella förändringar

1977-1978

1978-19

79 1979-1980

all. 1

alt. Il

Massa-, papper- och pappers-varuindustri

Produktpris

Röriig produktionskostnad

Marginal

1,4 0,8 0,6

14,2 6,9 6,8

16,0 11,0

4,5

16,0 12,1

3,5

Petroleumraffinaderier,
m.m.

Produktpris

Rörlig produktionskostnad

Marginal

3,2 11,9

-7,8

34,4

25,6

7,0

30,0 40,2

-7,3

30,0 40,4 -7,4

Verkstadsindustri
e.xkl. varv

Produktpris

Röriig produktionskostnad

Marginal

9,4

9,9

-0,5

8,2 4,3 3,7

7,7 6,5 1,1

9,0 8,1 0,8

Annan tillverkningsindustri exkl. varv

Produktpris

Rörlig produktionskostnad

Marginal

9,7 8,3 1.3

11,8

8,7 2,8

8,4

8,7

-0,3

9,6 10,1 -0,5

Tillverkningsindustri
exkl. varv

Produktpris

Röriig produktionskostnad

Marginal

8,3 8,1 0,2

11,6

7,7 3,6

10,2 9,9 0,3

11,3

11,4

-0,1

Anm. Produktpris avser implicitprisindex för
bruttoproduktionen, Röriig produktionskostnad avser förbrukning och löner,
inkl. kollektiva avgifter och icke varuan-knutna indirekta skatter, per
bruttoproduktionsenhet. Ä'ä//or.-Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 150

relalion till världsmarknadspriserna tillåts komma att
inträffa.' Med den försvagade internationella efterfrågetillväxl som emotses
skulle en ytterligare relativ prishöjning kunna medföra stora risker för en
pålagligl försvagad utveckling av industrins försäljningsvolym. Förelagen
förmodas därför föra en försiktig prispolilik, även ifall kostnadsökningarna
skulle bli så stora att någon ytterligare marginalförstärkning därigenom inle
kan äga mm.

Som framgår av tabell 8:2 skulle del med denna förutsättning
inte vid någol av alternativen för lönekostnadernas utveckling bli fråga om
någon nämnvärd fortsatt marginalökning för industrin som helhel. Vid det högre
lönekostnadsallernativet (alternativ II) har det totala produktionspriset beräknats öka med drygt 11%, ungefär
lika myckel som ökningen i de totala rörliga produktionskostnaderna (prognosen
för dessa redovisas i påföljande avsnitt). Marginalutvecklingen förden totala
industrin påverkas negativt av en förutsedd relativt stor marginalminskning i
petroleumraffi-naderierna; råoljeprisets starka uppgång väntas inte hell komma
att motsvaras av en uppgång i de svenska raffinaderiernas
utförsäljningspriser. För massa- och pappersindustrins del har räknals med en
forlsall slark ökning i försäljningspriserna, speciellt vad gäller massan.
Branschen hör till dem i vilka en fortsaU försiärkning av vinstmarginalerna
emotses 1979-1980. Också för verkstadsindustrin slutar kalkylerna på en viss
ökning av vinstmarginalerna. För restgmppen annan tillverkningsindustri exkl.
varv beräknas den prognoserade prisökningen däremot inte fullt räcka för att
upprätthålla marginalerna. Denna branschgrupp drabbas hårdare än
verkstadsindustrin av bl. a. de emotsedda kostnadshöjningarna för
petroleumprodukter och ålskilliga råvaror.

Vid det lägre lönekostnadsalternativet (alternativ I), med
8,1% lönekostnadsökning i stället för de 10,9% som antagits vid det högre har
prisuppgången för den totala industrin, som framgår av tabell 8:2, beräknats
bli ca I procentenhet lägre. Härvid har förutsatts att de
hemmamark-nadsinriktade produkternas priser i högre grad än de exportinriktade
anpassas till skillnaden i kostnadsutveckling. Eftersom skillnaden i total
kostnadsutveckling beräknals bli 1,5 procentenheter mellan de två alternativen,
skulle därmed vinstmarginalernas utveckling bli ca en halv procentenhet
gynnsammare vid det lägre kostnadsalternativet än vid del högre.

Man kunde givetvis tänka sig att prisutvecklingen i mindre
grad än vad som här antagits vore känslig för skillnaderna i kostnadsutveckling
mellan alternativen. Skillnaderna i marginalutveckling skulle då självfallet
bli större. Det kan nämnas att prisutvecklingen för bl, a, massa- och pappersindustrin
antagils bli helt oberoende av skillnaden i lönekostnader och alltså densamma i
båda alternativen. Som ett annat extremfall kunde man i

' För exporten av bearbetade varor har (se kapitel 3)
förutsatts en relativprishöjning på 1 % i det högre kostnadsalternativet (alt.
11). Denna höjning kan emellertid antas motsvara en långsiktig mätfelsbetingad
trend och därmed inle vara "reell".

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad national budget 151

stället fömlsälta att prisutvecklingen, även för
exportvarorna, fullständigt följde olikheterna i lönekostnadsutveckling.
Marginalerna skulle i så fall bli desamma i båda alternativen. En sådan
prissättning skulle för övrigt kunna leda till en så myckel mer fördelaktig
relativprisutveckling vid del lägre kostnadsalternativet att exportvolymerna
och därmed kanske produktiviteten påverkades i positiv riktning. Detta skulle
i sin tur kunna bana väg för en på litet längre sikt mer återhållen
kostnadsutveckling per producerad enhel, och en mer gynnsam
lönsamhetsutveckling.

8.3 Industrins kostnadsutveckling

De rörliga produktionskostnaderna består, om man ser till
tillverkningsindustrin i dess helhet, till ungefär en tredjedel av löner och
löneberoende avgifier, m. m. och till resterande tvä tredjedelar av insatsvaror
och inköpta tjänster.' Den fasta kostnadsposten kapitalförslitning som mäter
kostnaden för att utnyttja realkapital är jämfört med de röriiga kosinaderna
liten; den motsvarar enligt nationalräkenskaperna ungefär 5% av de röriiga
kostnaderna. I en kapitalinlensiv bransch som massa- och pappersindustrin är
kapitalförslitningen givetvis mer betydande, ca 10% jämfört med de rörliga
kostnaderna. Räntor, patenlkostnader, inkomstskatter, m, m. betraktas i
nationalräkenskaperna inte som kostnader ulan som inkomstomfördelningar. Från
dessa poster bortses även här.

Lönekostnaderna

I diagram 8:3 visas utvecklingen av de två
huvudkategorierna rörliga produktionskostnader. Av kurvan för indusirins
lönekosinader per producerad enhet framgår alt ökningstakten i dessa avtagit
mycket påtagligt efler rekordhöjningen 1974-1975, Med ledning av nu
föreliggande nationalräkenskaper för 1979 kan man beräkna atl en absolut
nedgång i lönekostnaderna per producerad enhel på någon halvprocenl skulle ha
ägl rum 1978-1979, Härvid beräknas produktiviteten ha ökat med så mycket som ca
8,5%- och timlönekostnaderna med omkring 8% (se tabel) 8:2). Särskilt gynnsam
var produktivitets- och lönekostnadsutvecklingen i verkstadsindustrin, där
lönekoslnaderna per producerad enhet synes ha fallit med ca 3,5% 1978-1979.

Produktivitetstillväxten 1979-1980 har beräknats bli klart
lägre än 1978-1979 och komma atl stanna vid ca 4%, Även vid en förlängning av

' Med att en kostnad är röriig menas här att den pä korl
sikt kan varieras i lakl med produktionsvolymen. Eftersom företagen har
begränsade möjligheter att pä kort sikt variera arbetsstyrkans storlek, borde
lönekostnaderna rätteligen kanske kallas "begränsat röriiga".

Det bör här påpekas alt institutet vid sina beräkningar
av industriproduktionen från efterfrågesidan kommit fram till att
produktionslillväxlen kan ha varit lägre än vad som framgår av
nationalräkenskaperna (se kapitel 4). Om detta är riktigt torde den bild av
lönsamhetsutvecklingen inom industrin som tecknas i detta kapitel vara något
överdrivet positiv för 19781979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader i
tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1980

Ärlig
procentuell förändring

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

20

Pris p å f ö rbrukning |\ av insatsprodukte

L ö nekostnader, m. m., per producerad
enhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

-J_ \_ I_ \_ \_ L

66

68

70

72

J_ \_ \_ L

76

78

80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Prognos för 1980 enligt lönekostnadsalternativ II. Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska cenlralbyrån.

nu
gällande centrala avtal på arbetsmarknaden innebär detta att industrins
lönekostnader per producerad enhet åter ökar, med omkring 3%. Vid det lägre av
de två räkneexempel som använts för timlönekostnadernas ökning (alternativ I)
skulle lönekoslnaderna per producerad enhel sliga med ca 4% och vid det högre
(alternativ 11) med inte fullt 7%,

Kostnaderna
för insatsvaror

Medan
industrins lönekostnader per producerad enhel som nämnls upphörde att stiga
19781979, ökade kostnaderna för insatsvaror i en accelererad takt, såsom
framgår av diagram 8:3, Merparten av insatsvarorna utgörs i sig av
industriprodukter och kurvan i diagrammet speglar därför i stor utsträckning
industrins egna försäljningspriser. Exkluderar man den svenska industrins
interna leveranser blir intrycket av en förstärkt ökningstakt i industrins
insatskostnader 1978-1979 jämfört med 1977-1978 än mer markanl:

Procentuella f ö r ä ndringar fr å n
f ö reg å ende å r

1976

1977

1978

1979

1980

alt. I

alt. II

8,6

11,3

6,3

10,6

14,7

15,1

s. 153 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 153

Tabell 8:3 Lönekostnader och produktivitet i
tillverkningsindustrin exkl, varv 1977-1980

Procenluella förändringar

1977-1978 1978-1979 1979-1980

alt. 1 all.
11

Massa-, papper- och pappers-

varuindiislri

Lönekostnad per timme 17,2 7,9 8,1 10,9

Produkliviiel 14,6 10,0 3.5 3,5

Lönekostnad per produ

cerad enhet 2,3 -1,9 4,4 7,1

Petroleumraffinaderier. m.m.

Lönekostnad per timme 19,1 7,9 8,1 10,9

Produktivitet 6,6 7,2 16,8 16,8

Lönekostnad per produ

cerad enhel 11,7 0,7 -7,4 -5,1

Verksladsinduslri exkl. varv

Lönekostnad per timme 13,6 7,9 8,1 10,9

Produktivitet 3,9 11,7 4,9 4,9

Lönekostnad per produ

cerad enhet 9,3 -3,4 3,1 5,7

Annan tillverkningsindustri

exkl. varv

Lönekostnad per timme 12,4 7,9 8,1 10,9

Produktivitet 5,6 6,2 2,5 2,5

Lönekostnad per produ

cerad enhet 6,4 1,6 5,5 8,2

Tillverkningsindustri exkl. varv

Lönekostnad per timme 13,3 7,9 8,1 10,9

Produktivitet 6,1 8,4 3,9 3,9

Lönekostnad per produ

cerad enhet 6,8 -0,5 4,0 6,7

Anm. Lönekostnad per timme avser löner, inkl. kollektiva
avgifter och icke varu-anknulna indirekta skatter, per arbetad timme.
Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timme. Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bakom den starka ökningen i insatsvarupriserna 1976-1977
låg till stor del devalveringen av kronan 1977 som verkade uppdragande pä
prisutvecklingen för importen. Devalveringen bidrog också till att driva upp
insalsvarukostnadernas uppgång kalenderårsvis 1977-1978, vilken emellertid
detla lill trols blev relativt blygsam. Ökningen 1978-1979 kunde framför allt
återföras på aU importen av råolja och petroleumprodukter steg mycket kraftigt
i pris, råoljan med ca 35 % och petroleumprodukterna med närmare 80%.

Vad beträffar utvecklingen 1979-1980 räknas som framgår av
tabell 8:4 med en ökning i råoljans pris på nästan 55%, således mer än
1978-1979. Även priset på tjock eldningsolja (den oljeprodukt som industrin
företrädesvis använder), vänlas öka starki i pris 1979-1980, dock inle så
myckel

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 154

Tabell 8:4 Priser på olika insatsprodukter 1977-1980

Procentuella förändringar

1977-1978

1978-1979

1979-

1980

all. 1

aU. 11

Sågtimmer

- 5,0

-1,4

11,6

11,6

Pappersved

-13,0

-5,2

15,0

15,0

Jordbruksprodukier

6,1

4,4

6,5

6,5

Mineraliska
produkler

exkl. råolja

1,3

17.1

20,0

20,0

Råolja

0,6

35,1

53,6

53,6

Pappersmassa

-12.8

24,5

22,5

22,5

Papper
och papp

6,8

7,6

13,5

13,5

Pappersvaror

6,4

9,7

13.5

13,5

Tjock
eldningsolja

- 0,3

71,9

20,0

20,0

Verkstadsprodukler

11,3

7,1

7,7

8,6

Andra
induslriprodukler

9,8

11,4

8,9

10,0

Övrigt
(Ijänster, m.m.)

11.2

7,5

8,3

10,0

Källor: Konjunklurinstilutet, skogsslyrelsen och siaiisiiska
cenlralbyrån.

som 1978-1979. Betydelsefull är vidare den starka uppgång
i priserna på skogsråvara (sågtimmer och pappersved) som äger rum 1979-1980.

Genom att väga samman prisutvecklingstalen i tabell 8:4
med de andelar som produkterna upptar i industrins totala insatskostnader kan
man skatta ökningen i de sistnämnda. Resultaten återges i tabell 8:5, För den
totala industrin visar beräkningen på ytterligare någon acceleration i
insatskosl-nadernas ökningstakt. Denna acceleration är hänförbar till massa-
och pappersindustrins saml pelroleumraffinaderiernas insatsvarukostnader. För
resten av induslrin blir resultatet en i jämförelse med 1978-1979 oförändrad
eller någol dämpad ökningstakt.

Utvecklingen av de totala röriiga kostnaderna,
lönekostnaderna och insatsvarukostnaderna sammantagna, har redovisals i tabell
8:2.

Tabell 8:5 Sammanvägda priser på insatsprodukter för
tillverkningsindustrin exkl, varv 1977-1980

Procentuella förändringar

1977-

1978

1978-

-1979

1979-

1980

alt. I

alt. 11

Massa-,
papper- och pappers-

varuinduslri

-0.4

11,2

13,5

14,1

Petroleumraffinaderier,
m. m.

1,9

33,3

46,4

46,5

Verkstadsindustri
exkl. varv

10,5

9,8

8,6

9,6

Annan
tillverkningsindustri

exkl. varv

7.4

12,1

10,1

10,9

Tillverkningsindustri
exkl. varv

7,1

12,3

12,9

13,7

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cenlralbyrån.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 155

Den
27 mars framlade regeringen förslag till åtgärder för alt underlätta den
pågående avtalsrörelsen. Allmänl prisstopp infördes t. o. m. 9 maj 1980 med 26
mars som prisstoppsdag. Dessulom förklarade sig regeringen beredd att - under
förutsättning att arbetsmarknadens parter träffat avtal på i storl selt
oförändrade villkor - vidta vissa åtgärder för tiden intill årets slut,
däribland att förlänga prisstoppet. (Åtgärderna i övrigt redovisas i
efterskrift till kapitel 6.)

De beräkningar av pris-
och kostnadsutvecklingen för industrin som redovisats i det föregående hade
slutförts när förslagen offentliggjordes. Regeringsutlalandet har tolkats så
att en avlalsmässig lönehöjning i enlighet med lönekoslnadsallernaliv I
möjligen är förenlig med ett beslut om prisstopp under återstoden av 1980. Ett
sådanl prisstopp skulle kunna innebära en mer återhållen pris- och
marginalutveckling än vad som anlagits vid kalkylerna i anslutning till
kostnadsalternativ I, Det är dock att märka att inget förslag föreligger om att
begränsa prisuppgången pä exportvaror. Vidare torde kostnadsökningar för l.ex,
importerade insatsvaror komma att få slå igenom på industriprodukternas
hemmapriser, om än med tänkbar tidsfördröjning. En eventuell sänkning av
vinstmarginalerna i industrin vid ett förlängt prisstopp skulle i huvudsak
föranledas av att kommande lönehöjningar inte tillåts slå igenom på priserna
på de industriprodukter som avsätts på hemmamarknaden. Redan den prognos som
gjorts vid lönekostnadsalternativ 1, med mycket liten marginalökning kalenderårsvis
1979-1980, beräknas innebära en viss marginalsänkning under senare delen av
1980, Vinstmarginalerna synes nämligen ha stigit något under loppet av 1979 och
kanske också under de första månaderna 1980, Ett eventuellt föriängt prisstopp
kan mot bakgrund av nu nämnda synpunkter förmodas ge upphov till ganska
begränsade avvikelser i förhållande till de pris- och lönsamhetskalkyler för
induslrin som utförts vid lönekostnadsalternativ I. Givetvis berörs andra
näringslivssektorer än industrin - handeln, transportsektorn, etc. - av ett
prisstopp under återstoden av 1980, Lönsamhetsutvecklingen inom särskilt
handeln kan i så fall bedömas påverkas mer negativt än den inom
industrisektorn.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 156

9
Den offentliga verksamheten

9.1
Allmänt

Den
offentliga seklorns verksamhel har på olika sätt betydelse för utvecklingen
inom samhällsekonomin i övrigl. Dels påverkar de offentliga ulgifter som avser
konsumtion och investeringar direkt den totala efterfrågan i ekonomin, dels
påverkar skatter och transfereringar inkomsterna för hushåll och företag.
Därmed har den offentliga verksamhelen en indirekt inverkan på
efterfrågeutvecklingen också inom den privala delen av ekonomin. Härtill
kommer den offentliga sektorns inflytande på ekonomin via kreditmarknaden, t.
ex. budgetunderskottets finansiering och AP-fondens betydelse för utbudet på
kapitalmarknaden. Effekterna via kreditmarknaden berörs inte i detta kapitel
utan tas upp i kapilel 10.

Den
offenlliga verksamheten diskuteras i del följande med utgångspunkt från
inkomst- och utgiftsöversikter för delseklorerna staten, kommunerna och
socialförsäkringsseklorn saml för den offenlliga sektorn som helhel.
Översikterna ger en viss belysning av den offentliga seklorns inverkan på
samhällsekonomin. Avslutningsvis presenteras i avsnitt 9.6 vissa beräkningar
av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under perioden 1974-1980,

9.2
Staten

Beräkningarna
över statens inkomster och utgifter bygger på budgetutfallet för budgetåret
1978/79 samt på riksrevisionsverkets budgetprognoser för 1979/80. För andra
halvåret 1980 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från det reviderade
förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81.

Som
framgår av nedanstående lablå har statsbudgetens underskott ökat kraftigt under
senare är. Efter att ha legat på mellan 6 och 11 miljarder kr, under 1972-
1976, försämrades budgetunderskottet drastiskt och beräknas ha uppgått till ca
45 miljarder kr, 1979. En del av den beloppsmässiga försämringen under senare
år är att hänföra till inflationens inverkan, men räknal som andel av BNP har
budgetunderskottet ökat från 2 ä 4 % i början av 1970-talel till drygt 10%
1979.

Budgetsaido
1972-1979

Miljarder
kr., löpande priser

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978
1979

Budgetsaido -6 Andel av
BNP 3

-6

2,5

-10

4

-11

4

-7 2

-18

5

-33 -45 8,5 10,5

s. 157 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 157

Under perioden 1976-1979 har de statliga ulgifterna ökat i
ungefär samma takt som tidigare under 1970-lalet, dvs. med omkring 15% per är i
löpande priser, medan statsinkomsterna ökat med endasl 5% per år. Räknat i
fasta priser minskade statsinkomsterna under 1977 och 1978. Under hela perioden
1976-1979 minskade statens inkomster med i genomsnitt 3,5% per år realt sett,
medan statsutgifterna ökade med ca 5% i volym. Utgifterna deflaterade med
BNP-deflalorn finns på sid. 168.

Delvis sammanhänger försämringen av budgetunderskottet
under 1978 med det allmänna konjunkturläget i ekonomin. Den kraftiga konjunkturnedgången
har tenderat att minska statsinkomsterna samtidigt som utgifterna varit större
än vad de annars skulle ha blivit. Konjunklumppgången 1979 har visserligen
medfört att statsinkomsterna har ökat nägol mer än

1978. Utgifterna
har dock ökat ännu snabbare. Det beror dels pä atl den

omstmkturering av det svenska näringslivet som sker med delvis statligt

deltagande har lett till stora ökningar av transfereringarna till företag, och

dels på att även arbetsmarknadspolitiken fortfarande har krävi omfattande

resurser. Delta har medfört att budgetunderskottet har vuxit även under

1979, Budgetunderskottet
vänlas fortsätta atl öka även under 1980 om än i

något långsammare takt. Det beror på alt utgifterna fortsätter att öka i

oförändrad takt. Nu är det dock inle transfereringar till företag som stär för

ökningen. Den ligger i slället huvudsakligen på räntor på statsskulden och

transferingar lill kommunerna. Inkomstsidan växer visserligen något snab

bare 1979 men kommer inte upp i nivå med utgiftssidans ökning.

Den långsamma ulvecklingen av statens Inkomster
sammanhänger bl, a, med de väsentliga omläggningar av skattesystemet som
genomförts under senare år. De direkta skatterna beräknas dock öka med 13 %
1979, efter en minskning i nominella belopp under 1978. Denna utveckling
förklaras bl. a. av atl ulbelalningarna av kommunalskattemedel, som är en
avdragspost bland de direkta skatteinkomsterna i tabell 9: 1 ökade starkt 1978
för att sedan växa relativt måttligt 1979. Införandet av indexreglerade
skatteskalor samt vissa marginalskallelättnader medför dock alt
inbetalningarna av preliminär skatl ökar långsammare 1979 än 1978.

Under 1980 medför de föreslagna marginalskatlesänkningarna
slalsfinansiella kostnader på 2,8 miljarder kr. Inkl. effekterna av
indexregleringen skulle därmed statens skatteinkomster bli 7,2 miljarder kr.
lägre än om

1979 års skatteskalor hade tillämpats.
Statens direkta skatteinkomster beräknas öka med ca 9% 1980 i det lägre
alternativet för ulfall i avtalsförhandlingarna 1980, I det högre
löneallernativet skulle de direkta skatterna

1980 öka i ungefär samma omfattning som
1979,

Även de indirekta skatteinkomsterna har utvecklats
långsami fram lill 1979, vilket främst sammanhänger med borttagandet av den
allmänna arbetsgivaravgiften 1978, Till de indirekla slalliga skatterna räknas
nämligen vissa lagstadgade arbetsgivaravgifter, bl. a, den allmänna
arbetsgivaravgiften, barnomsorgsavgiften, arbetsmarknadsutbildningsavgiften,
vuxenutbildningsavgiften samt vissa andra mindre arbetsgivaravgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
9:1 Statens inkomster och utgifter 1978-

Exkl. sialen affärsverk och akliebolag

1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Milj. kr

Förändring.

%

1978

1979

1980

1978-1979

1979-1980

Löpande
priser

1
Inkomster

95689

103 570

117 000

8,(1

13,0

1.1
Direkta skaller

30 357

34 260

37420

13,0

9,0

1.2
Indirekta skaller

55 511

58 820

69 520

6,0

18,0

1.3
Övriga inkomster

9821

10490

10030

7.0

-4,5

2
Utgifter

120095

137 940

157 520

15,0

14,0

2.1
Transfereringar

81.345

95 250

110 100

17,0

15,5

2.1.1
Till hushåll

12291

13 820

15 240

12,5

10,5

2.1.2 Till
socialförsäkringssektorn

11 580

11420

13 840

-1,5

21,0

2.1.3
Till kommuner

30083

.34 290

39 680

14,0

15,0

2.1.4
Till förelag

16480

2I2.S0

20560

29,0

-3,0

därav: livsmedels- och

räntesubventioner

6678

7 180

8 560

7,5

19,0

industripoliliska

åtgärder

2 594

6900

3 700

166,0

-46,5

2.1.5
Till internalionell verksamhel

3415

4 170

4440

22,0

6,5

2.1.6
Ränleulgifter

7496

10 300

16 340

37,5

58,5

2.2
Konsumtion

32865

36900

40230

12,5

9,0

2.3
Realinvestering

3817

4 300

4 590

12,5

6,5

2.4
Korrektionspost

2068

1490

2 600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansielll sparande

Utlåning och andra finansiella Iransaklioner därav:
industripoliliska åtgärder

Tolalsaido

5

1975 års priser

Konsumlion

Realinvestering

-34370

-40520

-24406

8316

11 120

14480

33,5

30,0

2212

2900

3 100

31,0

7,0

-32722

-45490

-55000

23 244 2938

23 800 3080

23 800 2930

2,5 5,0

0,0 -5,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Redovisningen i tabell 9; I skiljer sig gentemoi både
nationalräkenskaperna och budgeldepartementets beräkningar i
budgetpropositionen. Genom bl. a. en annorlunda periodicering av
skatteinkomsterna överensstämmer ej budgetsaldot med vad som redovisas i
nalionalräkenskaperna. Budgetsaldot överensstämmer däremot i stort sett med
budgeldepartemenlets beräkningar. Nivän på såväl inkomsler som utgifler ligger
emellerlid betydligt högre i budgeldepartementets beräkningar genom atl
socialförsäkringsseklorn exkl. AP-fonden finns med både inkomst och
ulgiftssidan. Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinslilutel,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Inbetalningarna av mervärdeskatt, som svarat för ungegär
hälften av de statliga indirekta skatterna, beräknas öka med 10% 1979 och med
18% 1980. Inbetalningarna av mervärdeskatt sammanhänger med den privata
konsumtionens utveckling. Av betydelse för de indirekta skatteinkomsternas
utveckling 1980 är vidare de punktskattehöjningar som riksdagen beslutat
genomföra under slutet av 1979 och i början av 1980. Sålunda höjdes sprit- och
tobaksskatten i slutet av oktober 1979. Vidare höjdes energiskatt

s. 159 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 159

m. m. den 18 december 1979 med I öre för elenergi och 45
kr. per m"* för olja. För bensin var höjningen 30 öre per liter. För
dieseldrivna fordon höjdes kilometerskatlen i molsvarande män. Dessutom höjdes
fordonsskalten för vissa fordon. Höjningarna av fordonsskallen och kilometerskatlen
kunde dock av praktiska skäl träda i kraft först den I februari 1980.
Sammanlaget innebär dessa punktskattehöjningar ökade statsinkomster på ca 4,5
miljarder kr, per är.

Mot bakgrund av bl.a. dessa punktskaltehöjningar väntas
slalens inkomsler från indirekt skatt öka i betydligt snabbare takt under 1980
jämfört med tidigare år. Totalt sett beräknas ökningen uppgå till 18% 1979-1980
mot 6% 1978-1979.

Statens övriga inkomster kalkyleras minska 1980. Detta
sammanhänger med en omläggning av bokföringen av de statliga myndigheternas
arbetsgivaravgifter (exkl. avgiften för ATP). Dessa avgifter har tidigare
överförts till socialförsäkringssektorn först ijuni året efter avgiftsåret. Fr.
o. m. 1 juli 1980 skall dessa överföringar ske löpande, vilket innebär att 1980
kommer att belastas dels med avgifterna för 1979 och dels med avgifterna för
andra halvåret 1980. Budget-tekniskt redovisas detta som en minskad inkomst för
staten. Samtidigt minskar emellertid på utgiftssidan statens bidrag lill
socialförsäkringssektorn, beroende på att statsbidraget till folkpensioneringskontot
reduceras i samma mån som de statliga myndighelernas avgifter ökar.

Sammantaget beräknas statens inkomster öka med 8% från
1978 till 1979. Under 1980 väntas statsinkomsterna öka i nägot snabbare takt,
13 % i det lägre löneallernativet. Med den snabbare ökningen av
skatteunderlaget i det högre lönealternalivet skulle statsinkomsterna öka med
ungefär 15 %.

Statens
utgifter väntas fortsätta att växa i snabbare takt än inkomsterna. Ökningen i
transferingarna till hushåUen beror främst på ökningar i utbetalningar av
bidragsförskott och sludiebidrag samt på de höjningar av del allmänna
barnbidraget som genomförts både 1979 och 1980, Fr, o, m. den 1 januari 1979
höjdes barnbidraget med 240 kr, per barn och år. Samtidigt höjdes det statliga
bostadsbidraget med 360 kr. per barn och är. Fr, o, m, den 1 januari 1980
höjdes barnbidraget med 300 kr, lill 2800 kr. per barn och år. Totalt sett
beräknas de statliga transfereringarna till hushållen öka med 12,5% 1978-1979
och 10,5% 1979-1980,

Transfereringarna tUl företag inkluderar i enlighet med
nationalräkenskapernas principer livsmedelssubventioner och räntebidrag till
bostäder. Ränle- och livsmedelssubventionerna beräknas under 1980 uppgå till ca
8,5 miljarder kr,, en ökning med 19%, Som transferering lill företag räknas
vidare bl, a. lagerstöd, presstöd, transportstöd, bidrag till SJ för icke
lönsamma järnvägar och stöd till energibesparande investeringar. Det som
framför alll förklarar den starka ökningen av transfereringarna lill företagssektorn
under senare år är emellertid de särskilda industripolitiska satsnin-

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 160

Tabell 9:2 Industripolitiska åtgärder 1976-1980

Milj. kr.

1976

1977

1978

1979

1980

Slalliga
företag'

1887

1342

625

1340

Varvsindustri

556

1465

1638

5 340

Stålindustri

-

-

1770

1800

Skogsindustri

-

-

360

1390

Övriga
branscher

-

-

413

630

Totalt

2443

2807

4806

10600

6000

därav:
transferering

420

1593

2.S94

6900

3 700

lån och aktieteckning

2023

1214

2212

3 700

2 300

Atmi. Statliga förelag omfaUar i huvudsak företag inom
Statsföretag, l.ex. NJA,

LKAB, ASSI m.n.

Aa/tor.-Budgeldepartemenlet, industridepartementet och
riksrevisionsverket.

garna på varvsindusirin, stålindustrin, skogsindustrin m,
fl, branscher. Till stor del har ocksä de industripolitiska insatserna utgått i
form av lån och aktieteckning. Denna del redovisas i labell 9: I under posten
utlåning och andra finansiella transaktioner.

Som framgår av tabell 9: 2 uppgår genomförda eller
beslutade industripolitiska åtgärder fr, o. m. 1976 lill drygt 25 i. iljarder
kr., varav närmare 60% i form av transfereringar och resten som lån och
aktieteckning. Omkring 10 miljarder kr. avser satsningar på varvsindustrin
under perioden 1976 1980. Merparten av de industripolitiska åtgärder som
riklas till skogsindustrin och stålindustrin har utgått i form av lån och
aktieteckning. Utbetalningarna ökade kraftigt fram till 1979, då insatserna
beräknas ha uppgått till 10,5 miljarder kr. Under 1980 minskar de
industripolitiska insatserna påtagligt.

Transfereringarna till internationell verksamhet ulgörs
huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbiståndet. För 1980 beräknas gåvobiståndet
uppgå till ea 4 miljarder kr. Inkl. krediter till utvecklingsländer beräknas
u-landsbiståndet 1979 uppgå lill drygt 4,5 miljarder kr. Ränteutgifterna på
statsskulden ökar f, n, mycket snabbt till följd av de snabbt ökande underskotten
i statsbudgeien och väntas under 1980 nä upp till över 16 miljarder kr.

Den statliga konsumtionen beräknas öka med 12,5 resp. 9% i
löpande priser 1978-1979 resp. 1979-1980. I volym motsvarar detla en ökning på
ca 2,5% under 1979. Uppgången förklaras till viss del av en tillfällig expansion
av de mililära utgifterna för varaktiga varor. Den statliga sysselsättningen
beräknas ha ökat med 6500 personer under 1979, vilket är en dämpning jämfört
med tidigare år. Under 1980 väntas den statliga sysselsättningsökningen dämpas
ytterligare till ca 4 000 personer. Volymmässigt förutses den statliga
konsumtionen 1980 ligga på i storl sett samma nivå som 1979,

s. 161 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 161

Invesieringsverksuinheien inom de slalliga myndigheterna
beskrivs närmare i kapitel 7. Efter en måulig volymlillväxl 1979 väntas de
slalliga myndigheternas invesleringar minska med ca 5% 1980. främsl lill följd
av minskat statligt vägbyggande.

Från 1978 lill 1979 skulle därmed statens budgetunderskott
ha ökal med över 12 miljarder kr. och uppgå lill drygt 45 miljarder kr. 1979.
Under 1980 beräknas budgetunderskollel öka ytterligare något, men försämringen
blir inte lika kraftig som under lidigare år. Sålunda vänlas del slatliga
budgetunderskottet uppgå till ca 55 miljarder kr. i alternativet med lägre
utfall i avtalsförhandlingarna. Vid det högre löneallernalivel beräknas
budgelunderskottet uppgå lili omkring 53 miljarder kr.

Stålens egen ullåning - bl.a. i industripoliiiski syfle -
och övriga finansiella transaktioner har ökal kraftigt under 1978 och 1979.
Trols minskade industripoliliska lån blir ökningen av de finansiella transaktionerna
kraftig även under 1980. Orsaken är forlsaila ökningar på bl.a.
bostadslänefonden saml en slark ökning av rörliga krediter för finansiering av
statliga oljeinköp. Försämringen av statens finansiella sparande skulle därmed
från 1979 till 1980 bli ca 6 miljarder kr.

9.3 Kommunerna

Ijuni 1978 träffades en överenskommelse mellan regeringen
och de båda kommunförbunden om atl riktpunkten för den kommunala konsumtionens
volymökning bör vara 3% per år 1979 och 1980. Inom denna ram skulle utbyggnaden
av barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård priorileras. Som en följd av
överenskommelsen lämnade siaten ell särskilt bidrag lill primärkommuner och
landsling 1979 om ca 980 milj. kr.

Riksdagen har i maj 1979 beslulal om en reformering av
skalleutjämningssyslemel. Beslutet innebären kraftig utbyggnad av
skalleutjämningen med början 1980. Del nya systemet lar slörre hänsyn lill
olikheterna mellan enskilda kommuner och beaklar bl.a. ålderssammansättningens
inverkan på kosinaderna. Vidare innebar beslulel en ökad enhellighel mellan
kommunerna vad gäller bostadstilläggen till pensionärerna, atl vissa
specialdestinerade statsbidrag avvecklas, saml all staten överiar kostnaderna
för bidragsförskotten.

Staten har den I januari 1980 övertagit det finansiella
ansvarei för de skyddade verkstäderna, vilka hiuills har drivits av landslingen
och vissa primärkommuner. Regionala stiftelser har bildats med staten och landslingen
som huvudmän. Närmare 25 000 kommunall anslällda berörs. I de beräkningar över
den kommunala seklorns konsumlion, inkomster oeh utgifter som redovisas i denna
nationalbudget har dessa stiftelser i sin helhet hänförts till den kommunala
sektorn även 1980.

Liksom under tidigare år har statistiska centralbyrån
under februari 1980 genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala
inkomsterna 11
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bd. l.l

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 162

och utgifterna 1979 och 1980. Enkäten har legal lill grund
för den bedömning av den kommunala seklorns utveckling som redovisas i labell
9: 3.

Vad gäller skatter och slalsbidrag bygger redovisningen på
uppgifter från riksrevisionsverkei oeh budgeldepartemenlet. Uppgifterna för
1978 och 1979 överensstämmer med nalionalräkenskaperna.

Skatteinkomsterna kommer 1980 all öka med ca 9%. Den
höjning av inläktsschablonen vid beskaltning av småhus som genomfördes den I
januari 1978 får effekt på kommunernas skatteinkomster 1980. Effeklen kan
uppskattas till ca I % av skalleinkomsterna för vardera åren 1980 och 1981,
motsvarande 700 milj. kr. Den kommunala utdebiteringen höjdes den 1 januari
1980 med 0,07 kr. lill 29,09 kr.

Statsbidragen förutses öka kraftigt under 1980, fiämst
beroende på utbyggnaden av skatieuljämningssystemel. Ökningen av de lolala
slalsbidragen uppskattas till drygt 15%. Bland de speciella statsbidragen ökar
statsbidragen till barnomsorgen särskilt kraftigl. Statsbidragen motsvarar
sammantagna närmare 30% av de kommunala utgifterna.

Kommunernas övriga inkomster har under 1979 och 1980 vuxit
snabbare än statsbidragen och skatterna. Della sammanhänger bl. a. med atl
ränteinkomsterna ökat betydligt som följd av dels kommunernas myckel goda
likviditet, dels den höjda räntenivån. Ränteinkomsterna förutses 1980 uppgå
till ca 3,5 miljarder kr.

Sammantaget beräknas kommunernas inkomsteröka med närmare
13% 1980, vilket innebär en någol snabbare ökning än 1979.

De samlade utgifterna väntas under 1980 öka med ca 14%,
ungefär samma ökningstakt som 1979. Transfereringsutgifterna ökar nägot snabbare
än under de närmast föregående åren. Denna utveckling är helt hänförlig till de
ökade ränteutgifterna som följl av de höjda uppläningsrän-torna. Övriga
transfereringsutgifter ökar i stället långsammare än tidigare.

Den kommunala konsumtionen har de senasle åren expanderat
mycket snabbi. Anlalel anställda i den kommunala sektorn ökade sålunda med
närmare 25% under perioden 1975-1979. Under 1979 ökade sysselsättningen med ca
50 000 personer och beräknas 1980 passera 1 000000 personer. Konsumtionen
beräknas ha ökat med 4,5% i volym mellan 1978 och 1979.

För 1980 förutses en viss dämpning av konsumtionens
ökningslakt. Den bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden som redovisas i
kapitel 5 innebär att behovet av kommunala beredskapsarbeten kommer atl vara
mindre under 1980 än under 1979. Eftersom dessa arbelen ökade något i
omfattning under 1979 innebär detta ett omslag i effekten pä den kommunala
konsumtionen. Omslaget kan uppskattas till 0,5-1 % av konsumtionsvolymen i
neddragande riktning.

Lägel på arbetsmarknaden kan även i övrigt komma att verka
dämpande på den kommunala expansionen. Den höga efterfrågan på arbetskraft som
förutses gälla under 1980 torde göra det betydligt svårare för kommunerna

s. 163 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

163

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 19781980

Exkl. kommunala akliebolag och slifielser

Milj. kr

Förändring,

, %

1978

1979

1980

1978-1979

1979-1980

Löpande
priser

1
Inkomsler

112280

125930

141360

12,0

12,5

l.l
Skaller

64 630

70 640

76 770

10.5

8,5

1.2
Slalsbidrag

.30083

34 300

.19 680

14.0

15.5

1.2.1
Allmånna slalsbidrag

671.S

7 3.S0

9630

9.5

31,0

1.2.2
Speciella slalsbidrag

23 368

269.S0

30050

15,5

11,5

1.3
Övriga inkomsler

17.567

20990

24910

19,5

18,5

2
Uigifier

108188

123080

140380

14,0

14,0

2.1
Transfereringar

15 542

17 470

19 820

12,5

13,5

2.1.1
Till hushållen

7 2.S2

8 000

8 840

10,5

10,5

2.1.2
Till socialförsäkringsseklorn

19.39

2 190

2 420

13,0

10,5

2.1.3 Till
förelag

1822

2 150

24.S0

18,0

14,0

2.1.4
Ofördelai

4 529

5 130

6110

13,0

19,0

2.2
Konsumlion

79 428

90910

103 800

14,5

14,0

2.3
Realinvesteringar

13458

I4 6,S0

16 760

9,0

14,5

2.4
Nello av mark- och

faslighelsköp

- 240

50

0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansielll
sparande enligi nalionalräkenskaperna (1-2)

4 092

2850

980

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975
års priser

Konsumlion

Realinveslering

.S4.341 9983

.S6 770 10050

59040 10330

4.5 0,5

4,0 3,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Allmänna slalsbidrag omfattar skalleborlfallsbidrag.
skalteutjämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna samt generelll bidrag
lill kommuner och landsling 1978. Speciella slalsbidrag ulgår till bestämda
verksamhetsområden. Källor: Ekonomidepartementet, konjunklurinslilulel,
riksrevisionsverkei och slaslistiska cenlralbyrån.

atl under 1980 förverkliga en lika slor personalökning som
under 1979. Den toiala kommunala konsumlionsvolymen beräknas sålunda öka med ca
4 % mellan 1979 och 1980. Det bör understrykas all dessa bedömningar självfallet
är mycket osäkra. Detla belyses av de uppgifler från primärkommunerna och
landslingen om vilken konsumtionsökning som kan förväntas mot bakgrund av
budgeterna. Dessa uppgifter tyder på en snabbare volymökning, 4,5 ä 5 % 1980.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar
beräknas öka med ca 3% i volym 1980. Landstingens investeringsutveckling är
betydligt mer expansiv än den som uppvisas av primärkommunerna. En närmare
redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapitel 7.

De redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och
ulgifter pekar på ett betydande inkomstöverskolt under 1980. Det beräknas sålunda
uppgå lill ca 1 miljard kr. 1980. Den kommunala sektorns ekonomiska situation
betecknas som mycket god, inte minsl med hänsyn till att de båda närmast föregående
åren lämnade ännu slörre överskott.

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 164

Beräkningarna för 1980 bygger på de anlaganden om löner
och priser som redovisas i kapilel 6. vilka innebär löneökningar om drygt 7%
oeh prisökningar om ca 11.5% 1980. Om priser och löner i stället ulvecklas
enligt det högre alternalivel blir den kommunala seklorns finansiella sparande
lägre. Del bör vidare framhållas att beräkningarna gäller hela den kommunala
seklorn. Enskilda primärkommuner och landsling kan få uppleva underskott i sin
verksamhet samiidigi som summan av de kommunala verksamhelerna ger överskoll.
Utvecklingen kan också skilja sig ål mellan den primärkommunala och
landslingskommunala seklorn.

9.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringsseklorn är egentligen inle en självständig
ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som svarar mol
inlernalionell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal
försäkringsformer inom det sociala områdel. Sektorn omfattar allmän
sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl. kommunala bostadstillägg till
folkpensionärer, allmän tilläggspensionering, delpensionsförsäkring, frivillig
pensionsförsäkring, lönegarantifond' och sjöfolkspensionering'. Alla dessa
försäkringar finansieras hell eller delvis med avgifter. Arbelsgivarna svarar
för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen,
föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna
finansieras ocksä i betydande utsträckning över slatsbudgelen. För
bostadstilläggen till folkpensionärer bär dock kommunerna i huvudsak
kostnadsansvaret.

Pensionsuibetalningarna utgör drygt 60% av de
transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 9: 4. De beräknas öka med
drygl 7 miljarder kr. 1980. Bakom denna ökning ligger, vid sidan av
kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som
riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av anlalel
pensionärer med ATP. Folkpensionens grundbelopp är för ensamstående 95 % av
basbeloppet och för pensionärspar 155%. Basbeloppet är i april 1980 14 900 kr.
De folkpensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp är garanterade en
årlig slandardökning på ca 4% genom åriiga ökningar av pensionstillskotten.
Pensionstillskotten är f, n, 37% av basbeloppet och höjs den I juli 1980 till
41%.

Sedan juli 1976 har det varit möjligt för anställda mellan
60 och 65 år alt ta ut delpension. Vid en reducering av arbetstiden täcker
delpensionsförsäkringen 65% av inkomstbortfallet. Denna möjlighet har kommit
alt utnyttjas av ett stort och snabbt ökande antal personer, 1 mars 1980 hade

' Enligi den ändring av sektorns definiiion som
statistiska cenlralbyrån genomförde i seplember 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

165

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
9:4 Socialförsäkringseklorns inkomster och utgifter 19781980 Löpande priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

1978

1979

1980

1978- 1979

1979-1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Inkomster 80 101 88210 103950 10,0 18,0

1.1 Avgifier 56442 62620 73 840 11,0 18,0

1.2 Bidrag frän Slal och kommun 13519 13620 16260 0.5 19.5

1.3 Ränteinkomster 10140 11970 13 850 18,0 15,5

2 Utgifter 65004 73230 85680 12,5 17,0

2.1
Transfereringar
lill hushällen 6(417 69210 807(0 12,5 16,5

2.2
Övriga
iransfereringar 1520 17.30 2 370 14,0 37,0

2.3 Konsumlion m.m. 2067 2290 2600 11,0 13.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Finansielll sparande

15097
14980 18270 -1,0 22,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källor: Ekonomideparlemenll, konjunklurinslilulel och
siaiisiiska cenlralbyrån.

drygt 52000 personer delpension. De allra flesta
delpensionärer arbetar halvtid. Utbetalningarna beräknas 1980 uppgå till
närmare I 100 milj. kr. Delpensionssystemet kommer fr.o.m, 1980 även att
omfatta egenföretagare. Därigenom får bl. a. småföretagare, jordbrukare och
fiskare möjlighet till delpension.

Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter uppgick under
1979 till 34,1 % av avgiftsunderlaget. Det bör härvid observas alt
avgiftsunderlaget är mindre än lönesumman och att underlaget varierar mellan
olika arbetsgi-varkalegorier. 1979 utgjorde arbetsgivaravgifterna ca 27%' av
lönesumman. Den I januari 1980 höjdes ATP-avgiften med 0,25 procentenheter
lill 12% av avgiftsunderlaget. Dessulom höjdes barnomsorgsavgiften med 0,3,
delpensionsavgiften med 0,25 och avgiften till arbelsskadeförsäkringen med 0,35
procentenheter. Avgiftsuttaget uppgår därigenom 1980 till 35,2 % av
avgiftsunderlaget. Avgifternas utveckling sedan 1971 framgår av nedanstående
lablå. Uppgiflerna i tablån avser genomsnitt för kalenderår.

Arbetsgivaravgifter

Procent
av avgiftsunderiaget

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Socialförsäkringsavgifter Övriga i lag reglerade
avgifter

Summa

13,7 2,0

15,7

13,9

2,1

16,0

14,0 4,1

18,1

18,3 4,1

22,4

22,6 4,1

26,7

26,0

4,7

30,7

29,0 5,8

34,7

30,7 3,0

33,7

31,7 2,4

34,1

32,6 2,6

35,2

Socialförsäkringssektorns inkomster ökar i snabbare takt
1980 än 1979, Detta sammanhänger främst med alt uppbörden av de statliga
myndigheternas arbetsgivaravgifter läggs om den 1 juli 1980. Denna omläggning
medför alt socialförsäkringssektorn under 1980 kommer atl tillföras av-

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 166

gifter avseende tre halvår, motsvarande en lillfällig
ökning av avgiftsinkomsterna med ca 2 miljarder kr.

Sektorns totala ulgifter beräknas ha ökal med 12,5 % 1979
och med 17% 1980. Det finansiella sparandel uppgick 1979 till ca 15 miljarder
kr. och beräknas 1980 öka till drygl 18 miljarder kr.

9.5 Den totala olTentliga sektorn

Den offentliga seklorns konsumlion och invesleringar
svarar för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten. Den offentliga konsumtionen
beräknas ha ökal med 4% från 1978 lill 1979, främsl lill föl.jd av den relativt
kraftiga kommunala expansionen. Under 1980 förutses den offenlliga konsumtionens
volymtillväxt bromsas upp påtagligt, ökningen beräknas uppgå till närmare 3 %
1979- 1980, Antalet anslällda beräknas fortsätta att öka relativt kraftigt i
kommunerna, medan den slalliga sysselsällningsökningen blir måttlig. 1979
uppgick antalet anställda i statliga och kommunala myndigheter till I 263 000
personer, varav 315 000 personer i statliga myndigheter och 948 000 personer i
kommunerna.

De offentliga myndigheternas investeringar ökade under
1979 med 2,5 % i volym. Uppgången i de kommunala myndighelernas invesleringar
läg framför allt på landstingens fortsatta ulbyggnad av långtidssjukvärden. De
statliga myndighelernas investeringar ökade med knappl 5% 1978-1979. Inför 1980
tyder de enkäler som insamlats pä en fortsatt ökning av investeringsvolymen i
de offentliga myndigheterna. Ökningen är hell hänförlig till de expanderande
kommunala investeringarna, medan däremot de statliga myndigheternas
invesleringar väntas minska i volym 1980 med ca 5 %.

I labell 9: 5 ingår även invesleringar i kommunala och
slalliga affärsverk och bolag. Inkl. dessa investeringar beräknas de lolala
offentliga investeringarna öka med 2,5 % 1978-1979 och ca 6%. 1979-1980.

Tabell 9:5 Den offentliga sektorns konsumtion och
investeringar 19781980

Milj. kr löpande 1979

priser

1980

Volymförändring. %

1978-

-1979

1979-1980

Statlig
konsumtion

Socialförsäkringssektorns konsumlion Kommunal konsumtion

36 900

2 2.0

90910

402.30

2 550

103 800

2,5 3,5 4,5

0,0 3,5 4,0

Offenllig
konsumlion

130060

146 580

4,0

3,0

Slallig
investering'

Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala
investeringar'

I3 67U

40

16550

16770

50

192.30

4,5 2,0

9,5 3,0

Offentliga invesleringar' därav; myndigheler

30 260

14800

36050

16 860

2,5

2,5

6,0 1,0

Summa
offentlig seklor

160320

182640

3,5

3,5

' Inkl. affärsverk saml slalliga och kommunala bolag.
exkl. bosladsinvesleringar

Källor: Ekonomidepartementel. konjunkturinstilutel,
riksrevisionsverkei och statistiska cenlralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1,1 Reviderad nationalbudget 167

Hela den offentliga seklorns efterfrågan i form av
konsumlion och investeringar skulle därmed öka med 3,5% 1979. För 1980
förutses en likartad ökning.

1 labell 9:6 redovisas den offentliga seklorns inkomsler
och ulgifter 197g_l9g0. Transaktionerna mellan de tre delseklorerna har
eliminerats varför tabellen endasl visar transaktionerna mellan den offenlliga
seklorn och samhällsekonomin i övrigt.

Fr.o.m. 1978 har hela den offentliga seklorn uppvisat
sparandeunderskott.

1978 uppgick underskottet i den offentliga sektorns
finansiella sparande till ca 5 miljarder kr. Under 1979 beräknas underskollet
ha ökal lill över 16 miljarder kr. Den fortgående försämringen av slalens
finansiella sparande i kombinalion med stagnerande sparandeöverskotl i den
allmänna pensionsfonden ligger bakom denna utveckling. Däremot var kommunernas
finansiella ställning god både 1978 och 1979.

Även under 1980 förutses ell överskott i den kommunala
seklorns finansiella sparande samtidigt som försämringen av den slalliga
sektorns sparandeunderskott blir förhållandevis måttlig jämförl med de närmast
föregående åren.

Totalt sett skulle den offentliga sektorns finansiella
sparande försämras med nära 5 miljarder kr. och uppgå lill drygt 21 miljarder
kr. 1980.

Tabell 9:6 Den totala offentliga sektorns inkomster och
utgifler 1978-1980

Löpande priser

Milj. kr.

Förändring,

%

1978

1979

1980

1978-1979

1979-1980

1
Inkomster

243 118

268 260

304 220

10.5

13,5

1.1
Skatter

150498

163 720

183 730

9,0

12,0

1.2
Socialförsäkringsavgifter

56442

62 620

73 840

11,0

18,0

1.3
Övriga inkomsler

36 178

41920

46 650

16,0

11,5

2
Utgifter

248335

284 790

325 480

14,5

14,5

2.1
Transfereringar

114 872

134 200

1.54910

17,0

15,0

2.1.1
Till hushållen

80960

91 030

104 790

12,5

15,0

2.1.2
Till företag inkl. livsmedels-

och bostadssubventioner

18 302

23 390

23010

28,0

-1,5

2.1.3
Till internationell verksamhet

3415

4 170

4 440

22,0

6,5

2,1.4
Övriga transfereringar

12 195

15 610

22670

28,0

45.0

2.2
Konsumtion

114328

130060

146 580

14,0

12,5

2.3
Realinveslering

17 307

18990

21390

9,5

12,5

2.4
Korrigeringspost'

1828

1.S40

2600

3
Finansiellt
sparande -5217 -16540 -21260

4
Över
statsbudgeten

finansierad utlåning 8316 11130 14480

' Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa:
Ekonomidepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den reala ulvecklingen av offentliga inkomsler och
ulgifter, defialerade med BNP-deftatorn, framgår av nedanstående uppställning
(åriig procenluell volymförändring. Skillnaderna i förhällande lill den
preliminära nationalbudgeten ligger främsl i all stålens ulgifter beräknas bli
högre, i första hand vad avser transfereringar lill företag och
socialförsäkringssektorn saml ränteutgifter för slalsskulden.
Socialförsäkringssektorns ulgifter har uppjusterats pga. pensionernas snabba
ökning beroende på indexeringen.

1970-1979
1979-I9K0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster därav: skaller

avgifter Uigifier därav: suilen

SDCialförsakringssekloin

kommunerna

4.6

4,0

3.6

3.0

9.0

8.0

6,5

4,5

6.8

3,0

9.2

6.5

4.8

4.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den reala ulvecklingen av de lotala offenlliga iilgiflerna
har hittills under 1970-talel ökal med 6 ä 7% per år. dvs. betydligt snabbare
än BNP. De offenlliga utgifternas andel av BNP har sålunda ökal från 43% 1970
lill 65%) 1979. Under 1980 förulses de offentliga ulgifterna öka med 4.5%,
vilket är betydligt långsammare än lidigare under 1970-talel.

Medan utgifternas andel av BNP stigii kraftigt under
senare är har den s. k. skattekvoten, dvs, skatter och avgifter i relation lill
BNP, varil i stort sett oförändrad. Under 1977 och 1978 minskade de statliga
inkomslerna realt sett bl.a. lill följd av skalleomläggningen och borttagandet
av den allmänna arbetsgivaravgiften. Under 1979 och 1980 väntas de statliga
inkomslerna äter öka volymmässigt. Sammanlaget skulle de offenlliga inkomsterna
öka med 4% i volym 1979-1980.

9.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Under många år har en enkel modell använls i
nalionalbudgelarbetel för atl belysa de samlade finanspolitiska effeklerna inte
bara av statsbudgetens förändringar, ulan även av förändringar i kommunernas
och socialför säkringssektorns inkomsler och utgifler. Beräkningarna syftar
till att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomster och
utgifterna päverkar samhällsekonomin. Dessulom har särskilda beräkningar
utförts för effekterna av vissa ekonomisk-politiska åtgärder, l.ex.
investeringsstimule-rande åtgärder, lagerstöd och industripolitiskt slöd i form
av lån. Till den offentliga sektom i detta sammanhang räknas också
investeringar i statliga och kommunala affärsverk och bolag. Som mått på den
finanspolitiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i
fasta priser. För närmare beskrivning av metodiken när del gäller de
finanspoliliska effektberäkningarna kan hänvisas till de närmast föregående
nalionalbudgelerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 169

Förändringar i olika delposter av de offentliga
inkomsterna och ulgifterna ger olika effekter på samhällskonomin. Om del sker
sammansätl-ningsförskjuiningar i den offenlliga seklorns ulgifter i riktning
mol verksamhet som har större påverkan pä samhällsekonomin i övrigt, blir den
finanspolitiska effekten större än vad den annars skulle ha blivit. Genom alt
göra anlaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna
tas i modellen hänsyn till detta förhållanden. Till grund för
effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheterna
för privat konsumtion samt för offenllig konsumlion och investering, dels
hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även
eflerfrågeökningarnas sammansällning påverkar de marginella
importbenägenheternas sloriek. För 1979 och 1980 har den marginella
imporlbenägenhelen för prival konsumtion förutsatts uppgå lill 0,35.
Importbenägenheterna för offenllig konsumtion och investering har uppskattats
lill lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella
konsumtionsbenägenhet för 1980 har i likhei med lidigare beräkningar förutsatts
vara 0.7.

Med de anlaganden om import- och konsumtionsbenägenheter
som redovisats ovan erhålls ur modellen värden pä etl anlal mulliplikatorer.
Med tillämpning av dessa mulliplikatorer kan den totala effekten av förändringar
i den offentliga seklorns verksamhel på bruttonationalprodukten räknas fram.
För några av de viktigase variablerna redovisas multiplikatorerna för 1979 och
1980 nedan:

Byggnadsinvesteringar 1,5

Maskininvesleringar 1,2

Offenlliga
löner 1,7

Övrig
offenllig konsumlion 1,4

Permanenta transfereringar lill hushåll 0,9

Direkta skaller -0.8

Indirekta skatter -0.9

I tabell 9: 7 redovisas beräkningar över finanspolitiska
effekter för åren 1974- 1980. Under 1978 beräknas den offentliga sektorn ha
hafl en stimulerande inverkan pä ekonomin molsvarande nära 3% av
bruttonationalprodukten. Den expansiva effekten beräknas huvudsakligen komma
från staten. Den negativa effeklen 1978 för kommunerna sammanhänger främst med
de slora utbetalningarna av kommunalskaltemedel samt höjningen av
kommunalskatterna med i genomsnitt 1,86 kr, per skattekrona.

Under 1979 beräknas den offentliga sektorns verksamhel ha
haft en mera expansiv effekt på ekonomin än under tidigare år. Detta
återspeglar effekten av det försämrade finansiella sparandet i den offenlliga
sektorn. Den finanspolitiska effekten frän staten beräknas ha blivit närmare en
procentenhet lägre 1979 än under 1978, medan effekten av den kommunala sektorns
inkomster och utgifter går från - I % till -i-1 % av BNP.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 170

Tabell 9: 7 Finanspolitiska eflekter 1974-1980

Procenl av brullonalionalproduklen i fasla priser

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Siaten:
drekt effekl

0,0

0,3

0,2

-0,2

0.3

0,3

0,2

indirekl effekt

1,5

0,1

0,9

2,4

3.1

2,2

-0,7

Summa

1.5

0.4

/,/

2.2

3.4

2.5

-0.5

Kommunerna:
direkl effekl

0.4

0,5

0.5

0.9

0.8

0.8

0.8

indirekt effekl

0,6

0,6

-0,1

-0.7

-1,8

0,2

0,3

Summa

1.0

/,/

0.4

0.2

-l.o

l.o

l.l

Socialförsäkringsseklorn'

0.7

0,4

-0.2

0.4

0.5

0.3

-0.2

Toialt

3.2

1.9

1.3

2.8

2.9

3.8

0.4

' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa:
Ekonomidepartemenlet.

Frågan
om hur den offenlliga sektorns effekl på ekonomin i övrigl ska beräknas är svår
att besvara både utifrån leoretiska och prakliska utgångspunkter. Den
beräkningsmelodik som här används innebär alt om de offentliga utgifterna och
inkomslerna inte förändras realt setl frän den uppnådda nivån uppstår ingen
finanspolitisk effekt. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är
oförändrad kan emellertid en finanspolitisk effekt uppstå genom all det sker
förskjulningar mellan olika typer av inkomster och utgifter. För 1980 tyder
beräkningarna på alt den finanspolitiska effekten från den offentliga sektorn
skulle vara omkring noll procenl. Del betyder all de stimulerande effekterna är
ungefär oförändrade jämfört med försgående år, vilket skulle innebära all BNP
inle kommer all öka på grund av del direkta eller indirekta inflytandet som den
offentliga sektorn har. För olika sektorer i samhällsekonomin kan däremoi dessa
finanspolitiska effekter vara positiva eller negativa p, g, a, ändrad sammansättning
av inkomster och utgifter. Effekten av den kommunala seklorns inkomster och
utgifler pä ca 1 % motverkas av en nästan lika stor negativ effekt från stat
och socialförsäkringssektor.

Av
tabell 9: 8 framgår något utföriigare hur olika delposter i den offentliga
sektorns inkomster och utgifler bidrar till den totala finanspoliliska effekten
för år 1978, 1979 och 1980, När det gäller .siaten kan noteras atl den
expansiva effekten 1978 till största delen kan hänföras till inkomstsidan.
1978 års skatteomläggning, de stora utbetalningarna av kommunalskattemedel och
sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften är faktorer som förklarar
detta. På utgiftssidan var det främst statliga byggnadsinvesteringar och
transfereringar lill hushåll som gav positiva bidrag. Även industripolitiska
åtgärder gav en påtaglig expansiv effekt 1978, medan lagerstödet från tidigare
år fick en återhållande effekt på produktionen därigenom att lagerneddragningen
1978 blev större än vad den skulle ha blivit utan lagerstöd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell 9:8 Finanspolitiska effekter 1978-1980

Procenl av brullonalionalproduklen i fasta priser

1978 1979 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siaten

Inkomsler

därav;
direkl skatl

indirekl
skall Utgifter därav: Iransfereringar m. m.

konsumlion

invesleringar Summa sialen Kommunerna Inkomster därav:
skaller Ulgifter därav: Iransfereringar

konsumtion

invesleringar Summa kommunerna Summa offenllig sektor

2,4

-0,2

-0,6

1.5

-0,3

0,1

1.1

0,1

-0,8

1,0

2,7

0,1

0.5

2,1

-0,2

0,1

0,4

-0,1

0,4

0,2

0,4

3,4

2,5

-0,5

2,3

-1,0

-0,2

1,9

-0,3

0,2

1,3

2,0

1,3

0,1

0,2

0,1

1,6

1,7

1.1

0,2

0,1

0,1

1,0

1,0

1,1

2,9

3,8

0,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Ekonomidepartemenlet.

Som framgålt av avsnitt 9.2 ökade de industripolitiska
åtgärderna kraftigt under 1979 samlidigt som den återhållande effeklen från
lagerstödet upphörde. De industripolitiska åtgärderna har uppskattats innebära
en expansiv finanspolitisk effekl motsvarande ca 1,5% av BNP under 1979.
Konsumtion och investeringar väntas innebära en expansiv effekl på 0,6%, Under
1980 väntas det statliga konsumtionsvolymen vara ungefär oförändrad samtidigt
som utbetalningarna för industripolitiska åtgärder kommer atl minska kraftigt.
Den finanspolitiska effekten av dessa beräknas bli ca -1,4% för år 1980, När
det gäller invesleringar vänlas uppgången på byggnadssidan motvägas av en
minskning av maskininvesteringarna. Total sett innebär
sammansältningsförskjutningarna i de statliga utgifterna mellan 1979 och 1980
att kalkylerna ger en finanspolitisk effekl via utgiftssidan för 1980 som är
omkring noll, trots realt sett ökade statsutgifter. Utgifter med hög
muliiplikaloreffekt - t. ex. konsumtion, investeringar, industripolitiska
ålgärder - ulvecklas svagt, medan utgifter med låg muliiplikaloreffekt - t.
ex. räntor på statsskulden - ökar starkt.

Pä
inkomstsidan väntas skatteinkomsterna åter öka i reala termer 1979 och 1980
efler volymminskningen 1978. Detta leder till negaliva effekler genom den
köpkraftsindragning som skatteuppbörden innebär. Under 1980 är det de indirekla
skatleinkomsterna som ökar i volym, bl. a. till följd av punktskattehöjningarna
på tobak, spril och energi. Sammanlaget skulle den statliga sektorn få en
kontraktiv effekl på ekonomin under 1980 som kan uppskattas lill 0,5%. Trols
den fortgående försämringen i statens budgetsaido dämpas den finanspolitiska
effekten med den använda beräkningstekniken från 1979 till 1980.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 172

För kommunerna ökar utbetalningarna av kommunalskaltemedel
inle lika snabbt under 1979 och 1980 som under 1978. Pä utgiftssidan betyder
framför allt ökningen av konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter. Sammantaget
beräknas den kommunala sektorns expansiva effekt pä ekonomin uppgå till ca I %
av BNP, dvs. den kontraktiva effeklen från staten molvägs i stort sett.

Socialförsäkringssektorn beräknas under 1979 ha haft en
någol expansiv effekt på ekonomin. Förklaringen härtill är alt
transfereringarna till hushållen växte väsentligt snabbare ån den huvudsakliga
inkomstposten, arbelsgivaravgifterna. För 1980 förutses effekten pä ekonomin
bli i stort sett neutral. Den tillfälliga förstärkning av socialförsäkringssektorns
inkomsler som blir följden av den omläggning av uppbörden av
arbetsgivaravgifter frän statliga myndigheter som beskriviis i tidigare
avsnill, innebär att sektorns inverkan på ekonomin blir mindre expansiv 1980.
Detta molvägs av att statens inverkan samtidigt blir mer expansiv i motsvarande
mån. Även höjningarna av socialförsäkringsavgifterna den 1 januari verkar dämpande
på ekonomin i högre grad än motsvarande höjningar 1979, vilka var nägot lägre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

173

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
Kreditmarknaden

Den
svenska kreditpolitiken fick under 1979 i hög grad ulformas med hänsyn lill den
internationella ränteutvecklingen. Räntenivån i utlandet, som under 1978 visade
en stigande tendens, fortsatte under 1979 och under inledningen av 1980 att
successivt trappas upp (diagram 10: 1). Sveriges stora oeh växande obalans i
utrikestransaktionerna tillsammans med företagens svaga incitament för
utlandsupplåning förstärkte landels känslighet för internationella
ränteförändringar. Den icke statliga seklorns utlandstransaktioner gav under
1979 upphov lill ett betydande valutaulflöde, vilkel i huvudsak svarade mol
bytesbalansunderskotlet. En omfattande statlig upplåning vidtogs, som
kompenserade della utflöde. Valutareservens avtappning stannade härigenom på
3,2 miljarder kr. 1979. Valulautflödel inom den icke statliga sektorn
fortsatte under första kvartalet 1980. Genom en statlig utlandsupplåning pä ca
5 miljarder kr. bibehölls emellerlid valutareserven på ungefär samma nivå som
vid utgången av 1979 (diagram 10: 2),

Som
en anpassning till det internationella ränteläget höjdes del svenska diskontot
vid ett flertal tillfällen under andra halvårel 1979 samt i januari 1980
(diagram 10: 1). Diskontot har därigenom på ett halvår stigit från 6,5% lill
10%. Det tidvis relativt sett låga ränteläget i Sverige har möjligen tagit sig
utiryck i ett utflöde av valuta, som kan ha varit större än vad som direkt
följer av underskottet i bytesbalansen och de registrerade kapitaltransaktionerna.
Osäkerheten när det gäller statistiken pä delta område är Diagram 10:1
Diskontot för Sverige och OECD 1976-1980 Procenl

OECD .

10

Sverige

'ir

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976 1977

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 10:2 Valutareserven 1976-1980

Milj. kr.
12-m å nadersf ö r ä ndringar

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

10

8

6

4

2

O

-2

-4

-6

-8

-10

-12

-14

-16

Valutareserven

Valutareserven exkl. \ Statens utlandsuppl å ning \

s. 1977 Kontrollera mot PDF

I

L

1976 1977

Källa:
Riksbanken.

1978

1979

1980

s. 1978 Kontrollera mot PDF

emellertid
betydande, varför några mer bestämda slutsatser knappast kan dras.

För
atl förstärka diskontohöjningarnas effekt på penningmarknadsräntorna höjdes
kassakraven för affärsbankerna ijuli och december 1979 saml i januari 1980.
Kassakraven har därmed under denna period skärpts från 2% till 8%. Ijuli 1979
skärptes även villkoren för bankernas upplåning i riksbanken. Dessa ålgärder
ledde lill en stegring i specialinlåningsräntan, som översteg
diskontohöjningarna med ca 1,5 %. Företagens avkaslning vid placering av större
likvida medel i svensk bank anpassades därigenom i högre grad än vad
diskontohöjningarna indikerar till de inlernationella räntehöjningarna.

Även
bankernas likviditetskvoter höjdes vid ell flertal tillfällen under 1979.
Syftet var att hålla tillbaka bankernas kredilexpansion. Genom de vidtagna
åtgärderna dämpades kredilgivningen lill hushållssektorn under andra halvåret
1979.

Statsbudgeten
fortsatte alt ge slora likviditetstillskott 1979. Genom intensifiering av
statsupplåningen hos kapilalmarknadsinstituten och allmänheten begränsades
likviditetseffekten, men slatens likvidiserande inverkan på banksystemet och
samhällsekonomin i övrigt blev trots det något slörre 1979 än 1978.
Penningmängdens ökning blev trots detta väsentligt mindre

s. 1979 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 175

Tabell 10: 1 Penningmängden 1977-1979 Milj. kr.

1977

1978

1979

Penningmängd,
procentuell ökning:

9,0

17,2

11.3

Penningmängd,
ökning:

Banktillgodohavanden

14689

32053

23 869

Sedlar
och mynl

2 254

3 148

3 359

Summa

16 943

35 201

27 228

Tillskolt
genom:

Valutareservens
förändring

6015

1706

- 3 169

Slalens
upplåning i utlandet

(ökning = -)

-8904

- 2014

- 9042

Statens
utgiftsöverskoll

17 570

33 167

43 971

Statens
upplåning utanför

bankerna (ökning = -)

-9 247

-11 171

-17651

Medel på
investeringskonlon i

riksbanken (ökning = -)

456

477

15

Likviditetskonton
i riksbanken

(ökning = -)

-

-

- 3 198

Övriga
riksbankstransaktioner

-2 600

- 283

- 2313

Bankernas
utlåning till allmänheten

exkl. refinansiering i utlandet

14 729

16 107

16888

Bankemas
nettoförvärv av

hypoteksobligalioner

4 397

6057

6189

Bankernas
fordringar på övriga

kreditinstitut

-1384

- 990

- 157

Bankerna,
diverse

-4089

- 7 855

- 4 305

Summa

16943

35201

27 228

Källa: Riksbanken.

än 1978. Detta förklaras i huvudsak av den kraftiga
försämring av bylesbalansen som skedde. Även den likvidiletsindragning som
skedde genom alt medel sattes in pä särskilda likviditelsutjämningskonion i
riksbanken bidrog emellertid till denna utveckling.

Parallellt med diskontohöjningarna under 1979 samt i
januari 1980 uppjusterades även den långa räntan. 1 syfle att bredda
kapitalmarknaden hade under loppet av 1978 differensen mellan kort och lång
ränta vidgats. Sålunda uppgick skillnaden mellan räntan på långa
statsobligationer och riksbankens diskonto till 3 1/4%. Detta gap kvarstod fram
till diskontohöjningen i september 1979, Därefter framtvingade uppgången av
den korta räntan att gapet minskades. Efter räntejusteringarna i januari 1980
uppgär skillnaden Ull 1 1/2%.

Sedan huvuddelen av arbetet med detta kapitel slutförts
har riksbanken sänkt affärsbankernas kassakrav från 8% till 2%. Samtidigt
emitterade staten två nya obligationslån i syfte att låsa in den
kassalikviditet hos bankerna som blev resultatet av kassakravssänkningen.
Sänkningen innebar således inte någon lindring av den strama penningpolitiken.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 176

10.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Statsbudgetens underskott fortsatte atl tillväxa kraftigt
1979 och uppgick till 44 miljarder kr. (tabell 10: 1). Samlidigt finansierades
budgetunderskottet i större omfattning än föregående år på den svenska
marknaden utanför banksystemet. Trots detla blev siatsbudgetens
likviditelseffekt någol större än 1978. Samtidigt ägde - i huvudsak till följd
av bylesbalansunderskottet - ett valutautflöde på 12 miljarder kr. rum inom
den icke statliga sektorn (diagram 10:2). Även insättningarna pä
likvidileisutjäm-ningskonlo i riksbanken fick en viss likviditetsindragande
effekt. Penningmängdens tillväxt blev därigenom förhållandevis måttlig 1979.
Ökningen uppgick till 27 miljarder kr. eller drygt 11 %. Under 1978 ökade
penningmängden med 35 miljarder kr. eller 17%.

Under 1979 ökade bruttonationalprodukten i löpande priser
med knappt 11 %. Detta innebar, all den reala likviditeten, uttryckt som kvoten
mellan ett genomsnitt av penningmängden över året och bruttonationalprodukten,
visade en viss dragning uppål, varigenom den sannolikt kom atl förskjutas någol
över silt trendmässiga värde 1979 (diagram 10: 3).

Diagram 10:3 Real likviditet 1967-1979

Index 1967 = 100

IIIII________________ \___ \___ \___ \___ \___ \___ \___ L_J

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973
1974 1975 1976 1977 1978 1979

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten
mellan elt index för penningmängden och ett index för bruttonationalprodukten
till löpande priser. Den reala likvidilelen har en långsiktigt fallande trend.
Källor: Konjunklurinstitulel, riksbanken oeh siaiisiiska centralbyrån.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 177

Tabell 10: 2 Bankernas inlåning sektorvis 1978 och 1979

Förändring

Procen

luell

milj. kr.

föränd

ring

1978

1979

1978

1979

Staten

517

183

18

s

Kommuner

6 243

4315

65

27

Icke-finansiella
förelag

9 195

6 108

25

13

därav:
industri

3 748

1724

32

11

Hushåll

13 270

15.S80

II

11

Övrigl

2331

1738

17

II

Summa

31556

27 924

16,7

12,7

Källa: Siaiisiiska centralbyrån.

Likvidiieisutvecklingen inom vissa seklorer

Som framgår av tabell 10:2 var ökningen av bankernas
inlåning från företagssektorn lägre 1979 än 1978. Inom företagssektorn var
denna utveckling mest markant vad gäller industriföretagen. Bankernas inlåning
från kommunerna fortsatte under 1979 atl växa i snabb lakl, även om en

Diagram 10:4 Olika sektorers reala likviditet 1969-1979

Index 1969= 100

120

-

110

Hush å ll
__ >.

100

\~"~""*'
/ X "'

\
/
\ " __--- """"

90

\ Industri / /"*\____

\ \ / \
'''*' /

80

\\ y / " s. / /''

\ y
1 \. / /

\ y 1 \ v / /

70 60

\ J \ /

Kommuner
s /

\ /

N /

50

. ''

/

40

-

1969 1970 1971 1972 1973 1974
1975 1976 1977 1978 1979

Anm. Den reala likviditeten är för kommuner,
industriföretag och hushåll definierad som kvoten mellan etl index för vissa
likvida lillgångar och elt realekonomiskl aktivitetsindex. Omvandlingen från
monetär lill real likviditet har åstadkommits genom en division för kommunernas
del med utgifterna för konsumtion och investeringar, för industriföretagens
del med industriproduktionen och för hushällens del med den privata
konsumtionen, alll i löpande priser. Källa: Konjunklurinstitulel.

12 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bdaga l.l

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 178

avsevärd dämpning i ökningstakten skedde till följd av atl
kommunernas inkomstöverskott blev lägre än 1978. Under perioden 1977- 1979 har kommunernas
inlåning i bankerna stigit frän knappt 10 miljarder kr. lill drygl 20 miljarder
kr. Hushållens inlåning ökade nägol snabbare än 1978.

Diagram 10:4 ger en samlad bild av de olika
samhällssektorernas reala likviditet, dvs. likvida medel i relalion lill elt
visst aktivilelsindex. Av diagrammet framgår, att kommunernas reala likviditel
fortsatte atl stiga kraftigt 1979. Ökningen av indusirins reala likviditet
dämpades väsentligt 1979, En bidragande orsak till denna utveckling var den
produktionsökning som skedde. För hushållens del fortsatte
likviditetsuppbyggnaden någol. Under andra halvåret 1979 torde dock hushållens
reala likviditet åler har börjat sjunka.

Bankernas likvida tUlgångar

Bankernas likviditetsläge, som under 1978 hade varit
synneriigen läll, blev under 1979 allt mer ansträngt (tabell 10: 3). Bakom
denna utveckling låg betalningsbalansulvecklingen och slatsskuldspoliliken. En
starki bidragande orsak var även höjningarna av kassakraven, som under 1979
ledde

Tabell 10:3 Bankernas likvida tillgångar 1977-1979

Milj. kr., förändring

1977

1978

1979

Påverkande
faktorer

Valutareserven

6015

1706

- 3 169

Slalens
upplåning i utlandet (ökning = -)

-8904

- 2014

- 9042

Slatens
utgiftsöverskoll

17 570

33167

43 971

Slatens
upplåning utanför bankerna

(ökning = -)

-9 247

-II 171

-17651

Allmänhetens
innehav av sedlar och mynt

(ökning = -)

-2 254

- 3 148

- 3 359

Medel på
investeringskonton i riksbanken

(ökning = -)

456

477

15

Likvidiletskonlon
i riksbanken (ökning = -)

-

-

- 3 198

Kassakvotmedel
i riksbanken (ökning = -)

- 164

- 478

- 7681

Övriga
riksbankstransaktioner

-2600

- 283

- 2313

Summa

872

18256

- 2427

Affärsbankernas
likvida tillgångar

Korta
nettofordringar på riksbanken

-1040

3 783

- 5 750

Korta
nettofordringar på riksgäldskontoret

3471

858

- 4666

Statsobligationer

-1311

13 160

6953

Korta
nettofordringar på spar- och

föreningsbanker

- 909

- 2 295

- 2021

Summa

211

15506

-5 484

Spar-
och föreningsbankernas likvida ullgångar

Korta
nettofordringar på riksgäldskontoret

12

- 14

-

Statsobligafioner

- 260

469

1036

Korta
nellofordringar på affärsbanker

909

2295

2021

Summa

661

2750

3057

Källa: Riksbanken.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget

179

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 10:5 Affärsbankernas likviditetskvoter 1976-1980

Genomsnittligt
överskott för affärsbankssystemel under successiva 12-månaders-perioder.
Procent

s. 1976 Kontrollera mot PDF

L

1976 1977

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

till
insättningar i riksbanken på 7,2 miljarder kr. I samma riktning verkade även
insättningarna på likviditetsuijämningskonto i riksbanken.

Det
ansträngda likviditetsläget ledde till att affärsbankernas upplåning i
riksbanken steg kraftigt, samtidigt som affärsbankernas nettofordringar på
staten ökade väsentligt långsammare än 1978. Affärsbankernas placeringar i
statsobligationer uppgick 1978 till drygt 13 miljarder kr. och 1979 till
närmare 7 miljarder kr.

Åtstramningen
av likviditetslägel i kombinafion med en relativt snabb utlåningsökning hos
bankerna under vissa perioder ledde till att bankernas faktiska likviditet i
förhållande till riksbankens krav gradvis reducerades (diagram 10: 5).

10.2
Kreditinstitutens utlåning

Upplåningen
på kreditmarknaden var under 1979 102 miljarder kr., vilket var 17 miljarder
kr. mer än under 1978 (tabell 10:4). Av den totala ökningen härrörde 5,4
miljarder kr. från den registrerade svenska upplåningen i utlandet. Statens
upplåning utomlands ökade mer än den toiala registrerade upplåningen utomlands.
Staten dominerade även tillsammans med bostadssektorn den inhemska upplåningen.
Affärsbankernas nettoköp av statsobligationer, som under 1978 var mycket
omfattande, uppgick 1979 till ca 7 miljarder kr. Samtidigt sjönk
affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar betydligt. Härigenom blev deras
totala kredilgivning till staten avsevärt lägre 1979 än 1978.

Affärsbankernas
utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter uppgick till 15 miljarder kr. 1979.
Avlyften var närmare 3 miljarder kr, lägre, vilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10:4 Kreditmarknaden under 1978 och 1979 Milj. kr.,
nettobelopp

Långivare

Låntagare

Siaten

Kom-

Boslä-

Före-

Hus-

Summa

muner

der

tag

håll

1978

A. 1
Sverige

Riksbanken

5004

- 1

-1

7

14

5 023

Affärsbanker

14 428

438

4 052

3 235

4 929

27082

Spar-
och föreningsbanker

455

- 33

2640

1991

3 818

8 871

Enskilda
försäkringsinrättningar

3 244

174

3 460

4 330

-

11208

Offenlliga
försäkringsinrätlningar

4 705

3,36

3 947

3916

-

12904

Allmänheten

3317

247

539

1039

-

5 142

Sialen

-

-

3 894

2952

1470

8316

Summa

31 153

1 161

18 531

17470

10 231

78546

B. 1
utlandet

Genom
valutabanker

-

_

_

2418

_

2418

Övrigl

2014

576

-

877

-

3 467

Summa

2014

576

-

3295

-

5885

C.
Totalt A-l-B

33167

1737

18 531

20765

10231

84431

1979

A. 1
Sverige

Riksbanken

14 549

-

-

-7

179

14721

Afffärsbanker

1694

622

5 844

3776

4168

16 104

Spar-
och föreningsbanker

10.36

-249

3 353

1778

5 039

10957

Enskilda
försäkringsinrältningar

3 985

74

4 603

3 577

-

12 239

Offenlliga
försäkringsinrätlningar

5080

1014

3 525

4 668

-

14 287

Allmänheten

8 585

-100

342

1486

-

10313

Stålen

-

-

4 200

5940

1600

11740

Summa

34929

1361

21867

21218

10 986

90 361

B. 1
ullandel

Genom
valutabanker

-

-

-

6922

-

6922

Övrigt

9042

120

-

-4798

-

4 364

Summa

9042

120

-

2124

-

11286

C.
Totalt A-l-B

43971

1481

21867

23342

10986

101647

Källa: Riksbanken.

innebar
alt stocken av utestående bostadsbyggnadskrediter växte med 3 miljarder kr.
Under 1978 ökade denna stock med 800 milj. kr. Affärsbankernas neltoköp av
bostadsobligationer varav ungefär samma storieksordning 1979 som 1978.

Som
framgår av diagram 10: 6 steg ökningstakten för affärsbankernas utestående
krediter till andra ändamål än bostadsbyggande i början av 1979, varefter den
stabiliserades på en hög nivå. Mot slutet av året sjönk ökningstakten i linje
med de älstramningsätgärder som vidtagits. Setl över hela 1979 begränsades
därigenom ökningen av affärsbankernas stock av utestående krediter i svenska
kronor till andra ändamål än bostadsbyggande till 8,5% jämfört med 12,1 %
under 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 181

Diagram 10:6 Bankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1976-1980

Procenluella
12-månadersförändringar

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976 Källa: Riksbanken.

1977

1978

1979

1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fr.o.m.
årskiflel 1978/79 tillåts svenska banker att inom ramen för valutaregleringen
refinansiera även kortfristiga krediter lill valutainlänning i utländsk valuta
för finansiering av export och imporl. Denna finansiering skedde tidigare i
utländsk bank. Under 1979 uppgick denna korta refinansiering i utlandet till
4,6 miljarder kr. Under 1978 förekom således ej motsvarande kortfristiga
refinansiering utomlands i bankerna. Den långa refinansieringen var av ungefär
samma omfattning 1979 som 1978. Enligt tabell 10: 5 var affärsbankernas totala
övrig utlåning 3,3 miljarder kr. större 1979 än 1978. Exkluderas den
kortfristiga refinansieringen på 4,6 miljarder kr, minskade i stället
affärsbankernas övrig utlåning med 1,3 miljarder kr, 1979. Svängningarna ägde
rum inom företagssektorn.

Spar-
och föreningsbankernas totala kredilgivning ökade med 2,1 miljarder kr. 1979
till närmare 11 miljarder kr. En stor del av ökningen utgjordes av lån till
hushållssektorn. Bankerna köpte även statsobligationer i större utsträckning
1979 än 1978. Utbetalningarna av spar- och föreningsbankernas
bostadsbyggnadskrediter ökade 1979 dubbelt så snabbt som avlyften. Härigenom
kom stocken av utestående bostadsbyggnadskrediter att växa med ca 1 miljard
kr. detta år.

Som
framgår av diagram 10:6 tenderade även spar- och föreningsbankernas övrig
utlåning, sell över 12 månader, att sjunka i takt mot slutet av 1979. För året
som helhet uppgick ökningslaklen lill 9,9%, vilkel var en lika snabb ökning som
under 1978.

De
enskilda försäkringsinrättningarnas lotala nettoplaceringar på kredilmarknaden
växte med 1 miljard kr. 1979 till 12,2 miljarder kr. Det var

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10:5 Bankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1978-1979

Milj. kr.

Förändring

milj.
kr.

Procenl

uell

Siällning

förändring

1979

31 dec.

1978

1979

1978

1979

Affärsbanker

Kommuner

525

315

9

5

6 744

Icke-finansiella
företag

5 583

8641'

12

17

61 150

därav:
industri

1682

3 378

9

17

22 863

Hushåll

5 237

4420

18

13

39207

Övrigt

521

1768

11

34

6947

Summa

11866

15144

13,6

15,3

114048

Spar-
och föreningsbanker

Kommuner

116

-138

4

-4

3 289

Icke-finansiella
förelag

696

268

12

4

7 003

därav:
induslri

227

-54

27

-S

994

Hushåll

4 689

5 449

II

11

53 140

Övrigl

-161

311

-11

23

1655

Summa

5340

5890

9,9

9,9

65087

' Inkl. kortfristiga krediler för finansiering av export
och import. Kullor: Riksbanken och statistiska cenlralbyrån.

Diagram 10:7 Statens budgetunderskott 1976-1980

Miljarder
kr. 12-månadersförändringar

s. 1977 Kontrollera mot PDF

1976 1977

Källa:
Riksgäldskontoret.

1978

1979

1980

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 183

Tabell 10: 6 Statens budgetulfail samt upplåningsformer
19771979

Milj. kr., nettobelopp________________________________

1977 1978 1979

17 570

-33 167

-43 971

8 666

31 153

34 929

558

6950

8644

2475

25

7 100

5948

21563

9763

1700

2050

3 650

1 129

1 117

2 288

1806

- 552

3 484

8904

2014

9042

Budgelutfallel (nelloutg.-)

Statsskuldens förändring inom landel (ökn. + )

Skattkammarväxlar och kortlidslån

Korla obligalioner

Långa obligationer

Premieobligalioner

Sparobligalioner

Övrigl

Statsskuldens förändring ulom landel (ökn. -H)

Anm. För atl ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för
stålens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskonlorets och statsverkets
kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslän. Källor:
Riksbanken och riksgäldskontoret.

framför allt deras nettoköp av statsobligationer samt
långivning till bostadssektorn, som ökade.

Under 1979 översteg allmänna pensionsfondens
pensionsutbetalningar dess ränteinkomster med drygt 4 miljarder kr., vilket var
1,6 miljarder kr. mer än 1978. En motsvarande större del av premieintäkterna
måste således användas för atl täcka pensionsuibetalningarna. Fondökningen
begränsades således 1979 och blev endast obetydligt större detta år jämfört
med

1978. Fondens placeringar på
kapitalmarknaden i form av värdepapper och reverslån växte med 1,5 miljarder
kr. 1979 till drygt 14 miljarder kr. Fonden ökade sina placeringar i
statsobligationer med en halv miljard kr,

1979. Även kreditgivningcn till kommuner
och företag växte.

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Som framgår av diagram 10: 7 ökade statens
budgetunderskott, sett över löpande 12-mänadersperioder, i snabb takt 1979.
Statens upplåning utomlands växte med 7 miljarder kr. 1979 till 9 miljarder
kr. (tabell 10:6), Statens ökade inhemska upplåning utanför bankerna samt dess
växande utlandsupplåning innebar en lägre slatsupplåning i banksystemet 1979
jämfört med 1978, Nedgången berörde helt statsupplåningen i affärsbankerna i
form av skattkammarväxlar, dagslån samt obligationer.

Som framgår av tabell 10:7 uppvisade kommunerna även för
1979 ett inkomstöverskolt, Della var dock väsentligt lägre än 1978,
Försvagningen uppträdde redan under försia halvåret 1979 för att accentueras
under senare delen av året. Det mindre omfattande inkomstöverskottet 1979 slog
helt igenom i en lägre likviditelsuppbyggnad. Kommunernas nettoupplåning på
den inhemska kredilmarknaden var obetydligt större 1979 jämförl med 1978 och
uppgick till 1,4 miljarder kr. Kommunernas upplåning utomlands var lägre 1979
än 1978,

s. 1979 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 184

Tabell 10:7 Kommunernas Tmansiella sparande 1977-1979

Milj. kr., förändring

1977

1978

1979

Likvida
tillgångar

1 116

7 156

4 046

Ullåning

118

999

919

övriga
finansiella tillgångar

2 196

1349

Summa
finansiella lillgångar (1)

3430

9504

Upplåning
totall

2 559

2068

1842

därav:
utomlands

722

576

120

på svensk krediimarknad

726

1 161

1361

övrig inhemsk upplåning

1 111

331

361

Övriga
skulder

2391

2 114

Summa
skulder (2)

4 950

4182

Finansiellt
sparande (1)-(2)

-1520

5322

3123

Källor: Riksbanken och statistiska cenlralbyrån.

Färdigställandet av lägenheter var något högre 1979 än
1978 eller 55 500 lägenheter. Igångsättningen av bostäder minskade dock med
knappt 1 300 lägenheter till 56000 lägenheter. Volymmässigt blev
bostadsinvesteringarna något större 1979 än 1978. Investeringarnas
värdemässiga ökning uppgick lill ca 14% 1979, varvid behovet av
bostadsbyggnadskrediter tilltog. Bankernas utbetalningar av
bosladsbyggnadskrediter blev också bruUo 3,8 miljarder kr. större 1979 än 1978,

Under 1979 tecknades bostadsobligationslån för 15,1
miljarder kr., vilkel var en halv miljard kr. mer än 1978, Den långa
finansieringen medförde, att avlyften av utestående bostadsbyggnadskrediter
ökade i motsvarande mån.

Sammanlagt expanderade bostadssektorns nettoupplåning på
kreditmarknaden med 3,3 miljarder kr. 1979 till närmare 22 miljarder kr.
(tabell 10:8). Det var framför allt affärsbankernas men även sparbankernas
stock av ulestående bostadsbyggnadskrediter, som ökade i en snabbare takt 1979

Tabell 10:8 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
1977-1979

Milj. kr., nettobelopp

1977

1978

1979

Obligationer

10316

12 577

12333

Direkta
lån från bankerna

2105

1263

3 658

därav:
affärsbankema

1451

739

2 574

spar- och föreningsbankerna

654

524

1084

Lån från
enskilda och offentliga

försäkringsinrättningar

501

797

1676

Staten

3 305

3 894

4 200

Summa

16227

18531

21867

Källa: Riksbanken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

185

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10:9 Företagens upplåning på kreditmarknaden
1977-1979

Milj. kr., nettobelopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

/
Sverige

Obligalioner och förlagslån

Aktier

Direkta
banklän

därav:
affärsbanker

Upplåning hos övriga inslitui

Staten

Summa

/ utlandet

Genom
valutabanker

Övrigt

Summa

Totalt

4 196

3 988

4 768

1379

1023

1937

5 608

4438

3 732

4 682

2926

2 880

4460

5 069

4 841

1314

2952

5 940

/6 957

17470

21218

4408

2418

6 922

4770

877

-4 798

9178

3295

2124

26135

20765

23342

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Källa: Riksbanken.

jämfört med 1978. Samtidigt blev nettoförvärven av bostadsobligationer
av en lägre omfattning. Bankernas, de enskilda och offentliga försäkringsinrättningarnas
ålagande angående förvärv av hypoteksobligalioner enligt överenskommelsen om
bostadsfinansieringen 1979 uppfylldes i stort sett.

Företagens inhemska upplåning på kreditmarknaden exkl.
upplåningen från staten växte med endast 760 milj. kr. 1979 till 15,3 miljarder
kr, (tabell 10:9), Upplåningen mot obligationer växte starkt. Under 1979
tecknades företagsobligalioner för 4,8 miljarder kr., vilkel var närmare 1
miljard kr. mer än 1978. Däremot sjönk företagens direkla lån i bankerna. Under
1979 finansierade sig förelagen i högre grad än 1978 via aktiemarknaden. Statens
kredilgivning till företagen växte samtidigt med 3 miljarder kr. Staten svarade
därmed för 28 % av den inhemska kredilgivningen lill förelagen jämfört med 8 %
under 1977. Mot bakgrund av företagens goda likviditetssituation, svaga
kreditefterfrågan saml differenser i det svenska och internationella
ränteläget sjönk sektorns nelloupplåning ulomlands med drygl 1 miljard kr.
1979. Företagens lotala upplåning i utlandet samt på den inhemska
kreditmarknaden inkl. upplåningen från staten var 2,6 miljarder kr, större än
1978 och uppgick till 23,3 miljarder kr. Under 1979 ökade företagens bankinlåning
drygt 3 miljarder kr. mindre än 1978. Samtidigt satte företagen av ungefär
samma belopp på likviditetsuijämningskonto i riksbanken.

Företagens fasta investeringar ökade med 4,7 miljarder kr.
1979. Samtidigt var lagren i stort seU oförändrade au jämföras med en
lageravveckling på knappt 7 miljarder kr. 1978. Ulvecklingen av de fasta
investeringarna och lagren innebar därmed ett ökat finansieringsbehov från
företagens sida 1979. Sektorns brutlosparande förbättrades samtidigt kraftigt.
Företagens finansiella sparande kom ändå atl sjunka med närmare 2 miljarder kr.
1979.

s. 1979 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 186

Hushållssektorns
nettoupplåning i banksektorn ökade med ca 600 milj. kr. till 9,4 miljarder kr.
1979 (tabell 10:4). Spar- och föreningsbankerna svarade merän väl förökningen.
Affärsbankernas nettoutlåning till hushållen sjönk däremot 1979.

10.4
Utblick mot 1980

Utifrån
de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de
övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers
finansiella variabler 1980,

För
1980 beräknas statens budgetunderskott bli ca 55 miljarder kr. i det lägre
resp. ca 53 miljarder kr. i det högre alternativet för utfall i avtalsförhandlingarna
under 1980. Båda alternativen innebär att statsbudgeten får en fortsalt
likvidiserande inverkan på banksystemet och på samhällsekonomin i övrigt. Det
växande budgetunderskottet tillsammans med bytesbalansens utveckling lalar för
att statens upplåning utomlands blir större 1980 än 1979. Slatens anspråk på den
inhemska kreditmarknaden kommer ändock atl bli synnerligen betydande 1980.

Kommunernas
finansiella sparande förväntas i båda alternativen för ulfall i
avtalsförhandlingarna försämras men förbli positivt. Kommunema torde möla
försämringen i det finansiella sparandet med en lägre likviditelsuppbyggnad.
Deras likviditetssituation förblir dock mycket god.

Under
1980 uppskattas färdigställandet av bostäder bli ca 55 000 lägenheter, vilket
är 500 färre än 1979. Samtidigt beräknas igångsättningen av bostäder öka.
Bostadsinvesteringarnas volymmässiga ökning beräknas uppgå lill ca 2,5 %, medan
den värdemässiga ökningen uppskattas till 14-15%. Behovet av
bostadsbyggnadskrediter torde således bli något större 1980 jämfört med 1979. I
överenskommelsen mellan delegalionen för bostadsfinansiering och
affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna avseende 1980 har
kreditinstituten förklarat sig villiga att, med samma inbördes fördelning som
gällde för 1979, svara för erforderliga byggnadskrediter för statligt belånade
projekt. Bankerna har också förklarat sig beredda att medverka till att
byggnadskrediter ställs till förfogande även för bostadsbyggandet utan statliga
lån. Överenskommelsen om bostadsfinansieringen 1980 avser även bankernas
bidrag lill den långa bostadsfinansieringen. Bankerna förklarade sig villiga
att öka sitl nettoinnehav av bostadsobligationer med 5,5 miljarder kr.

Fr.o.m,
1980 har bostadsobligationernas konstruktion förändrals. Amorteringarna bestäms
inte längre enligt annuitetsprincipen, ulan genom en amorteringsplan som är
densamma oberoende av ränteläget. Dessutom har amorteringstiden förkortats med
10 år. Genom dessa åtgärder ökar återflödet av kapital från bostadssektorn
vilket ökar kapitalmarknadsinsfi-tutens nyutlåningskapacitet. Vidare har enligt
riksdagens beslut den oprioriterade fastighetsfinansieringen helt avskiljts
från den prioriterade

s. 1980 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 187

bostadsfinansieringen,
vilket begränsar ulrymmeskravel på kapitalmarknaden för de prioriterade bostadsobligationerna.

Företagssektorns fasta
investeringar beräknas öka med runt 9 miljarder kr. 1980. Lagren, som under
1979 var i stort sett oförändrade, uppskattas för 1980 byggas upp med drygt 2
miljarder kr. Detla pekar på etl ökat finansieringsbehov från investeringssidan
1980. Samtidigt torde sektorns bmttosparande fortsätta att förbättras.
Utvecklingen av investeringarna, lagren samt bruttosparandet indikerar en viss
försämring i det finansiella sparandet jämfört med 1979. Företagens
förutsättningar att finansiera de ökade investeringarna 1980 är goda. Sålunda
skall bankerna inom det givna läneutrymmet i första hand lillgodose industrins
länebehov. Bankernas långivning till företagen kan därför beräknas stiga 1980,
inberäknat refinan-sierade krediter frän utlandet. Dessutom är företagens
likviditetssituation fortfarande god.

s. 1981 Kontrollera mot PDF

UTBLICK
MOT 1981

OCH
1982

s. 1982 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 190

11
Utblick mot 1981 och 1982

11.1 Inledning

Ulformningen
av den ekonomiska politiken sker mot bakgrund av en bedömning av den ekonomiska
utvecklingen som i allmänhet sträcker sig bortom del innevarande året,

I
likhet med de senaste årens reviderade nationalbudgeter redovisas därför i
föreliggande kapitel kalkyler över den ekonomiska utvecklingen pä 2 1/2 ärs
sikt. Kalkylerna skall ses som en tänkbar utveckling av Sveriges ekonomi under
1981 och 1982. Mot bakgrund av vissa förutsättningar om den internationella
konjunkturutvecklingen har försök gjorts att teckna en bild över utsikterna för
den svenska ekonomin under de närmaste åren. Kalkylerna utgör en utgångspunkt
för en diskussion kring de problem för den ekonomiska politiken som kan skönjas
på 2 ä 3 års sikt. För att belysa de avvägningsproblem som den svenska ekonomin
stär inför har kalkylerna utformats som en diskussion kring två olika
alternativ för lönekostnadsutvecklingen under de närmaste tre åren.

Utgångspunkten
för de beräkningar som redovisas i detta kapitel är den bild av 1980 som
tecknas i kapitel I i den reviderade nationalbudgeten. Kalkylerna för 1981 och
1982 är inte i detalj lika genomarbetade som naiionalbudgetens kalkyler för
1979 och 1980. De skall därför mer ses som räkneexempel än som rena prognoser.

11.2 Metod

Kalkylerna
har byggts upp kring två modeller. Den ena beskriver den reala utvecklingen
dvs. den volymmässiga förändringen i ekonomins olika delar. Den andra beskriver
prisernas och lönernas utveckling,

1
den reala modellen är näringslivet uppdelat i fyra branscher, nämligen jord-
och skogsbmk, industri (inkl. gruvor och el-, gas-, vatten- och värmeverk),
byggnadsverksamhet och privat tjänstesektor. Därtill kommer offentlig sektor
uppdelad på staten och kommunerna. Samtliga delar av den slutliga användningen
- privat konsumtion, offentlig konsumtion, bmt-toinvesteringar, lagerförändring
och export - anges exogent, dvs. som utifrån givna förutsättningar.
Leveranserna mellan de olika sektorerna bestäms i modellen med hjälp av en s.
k. input-outpul matris. I modellen beräknas också vilken produktion i olika
bransher och vilken imporl dessa förutsättningar resulterar i. Via antaganden
om produktivitetsutvecklingen framkommer sedan sysselsättningens utveckling.

Prismodellen
anger bl.a. sambanden mellan internationella priser, inhemska priser, löner
och vinster. Modellen ger prisutvecklingen för såväl privat som offentlig
sektor. Den privata sektom är uppdelad i en konkurrensuisatt sektor, vilken
schablonmässigt antagils sammanfalla med indu-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

191

opaginerad Kontrollera mot PDF

strin,
och en sektor som är skyddad från utländsk konkurrens. Via priser på import och
insatsleveranser tas hänsyn till kostnadsutvecklingen på förbrukningen av varor
och tjänsler. Förutsättningarna rörande produktivitetsutvecklingen i olika
branscher är desamma i prismodellen som i den reala modellen. Genom att ange
internationella priser, löner och en sannolik vinstutveckling kan de inhemska
priserna beräknas i prismodellen. Såsom framhållits ovan är de båda modellerna
inbördes beroende.

11.3
Den internationella konjunkturutvecklingen

Som
framgålt av kapilel 2 vänlas den genomsnittliga tillväxten i OECD-området 1980
stanna vid drygt I %. Detta innebär att trenden i konjunkturutvecklingen
förutses vara nedåtriktad under loppet av året.

Oljeprishöjningarnas
depressiva effekter bedöms till viss del göra sig gällande också under 1981.
Vidare får den nuvarande restriktiva politiken en återhållande inverkan på
efterfrågan också under inledningen av nästkommande år. Även om en viss
uppmjukning av den ekonomiska politiken är tänkbar i vissa länder mot slutet av
1980 i takt med att konjunkturen försvagas, skulle detta få effekt först ett
siycke in på 1981. Konjunkturnedgången väntas bottna 1981 för att därefter
återhämta sig relativt försiktigt under 1982.

En
restriktion för tillväxten är den höga internationella prisstegringstakten.
Den ekonomiska politiken är generelll sett inriktad på att hejda infiationen.
Erfarenheten från 1970-talet visar emellertid att en hög inflationstakt är ett
problem som kräver lång tid att komma till rätta med.

Också
den internationella obalansen i betalningssystemet verkar begränsande för
tillväxten. OPEC-ländernas överskott bedöms uppå till ca 100 miljarder dollar
1980. OECD-länderna och de icke-oljeproducerande u-länderna får bära
motsvarande underskott. Genom att snabbt öka sin export till OPEC-länderna och
dra ned efterfrågan kunde industriländerna mellan 1974 och 1978 eliminera det
samlade underskottet. Om en lika snabb anpassning skall kunna ske även efter de
senasle prishöjningarna blir fömtom den ekonomiska politikens utformning avhängigt
av OPEC-ländernas möjligheter all öka sin import.

Med
hänsyn tagel till ovan nämnda reslriktioner kan man förutse att den
genomsnittliga tillväxten i OECD-området under 1980-1982 blir avsevärt lägre än
under de föregående åren. Först mot sluiet av perioden vänlas åter en
förhållandevis gynnsam konjunklumtveckling. Den fasförskjutning som tidigare
gällt mellan de större länderna och ländergrupperna bedöms ersättas av en
mycket högre grad av samtidighet i konjunkturförloppet de närmaste åren. Alla
länder påverkas samtidigt av oljeprishöjningarna, och den ekonomisk-politiska
inriktningen är restriktiv i nästan alla slörre länder. Denna fömtsedda
samtidighet i konjunkturförloppet skulle medföra stora utslag i världshandelns
utveckling. Sålunda måste man räkna med

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 192

en svag tillväxt i den intemationella handeln 1981 men
dock starkare än efler den förra oljekrisen.

Tabell 11:1 Bruttonationalproduktens utveckling i
OECD-området 1979-1982

Årlig procenluell volymförändring

1979 1980 1981 1982

Förenta
staterna

2,3

-0,5

0,0

2,5

Japan

6,1

4,0

3,0

5,5

Västeuropa

3,4

1,5

0,5

3,0

ÖECD-tolall

3,4

1,3

0,8

3,3

Konjunkturuppgången under 1982 antas medföra att även
världshandeln skjuter fart på nytt.

Beträffande prisutvecklingen för varor i internationell
handel väntas en successiv dämpning för bearbetade varor i och med att
konjunkturen försvagas och vissa framgångar nås när det gäller att hejda
inflationen i flera länder. Det reala oljepriset antas schablonmässigt bli
oförändrat under perioden. Priserna på övriga råvaror väntas försvagas 1981 som
en konsekvens av konjunkturavmattningen. Utbudsbegränsningar för fler råvaror
bedöms dock motverka en direkt negativ utveckling.

Tabell 11:2 Världshandelns volym och priser 1979-1982

Årlig procentuell volymförändring

1979 1980 1981 1982

Väridshandelns volym 7,5 4 2 6

Priser på bearbetade varor i

inlernationell handel' 8,5 10 8 7

' 1 nationella valutor.

11.4 Löner och priser

Bedömningarna av prisutsikterna för 19801982 grundas på
antaganden om utvecklingen av bl, a. de internationella priserna,
produktiviteten och arbetskraftskostnaderna. Som framgått ovan förutsätts de
internationella priserna på bearbetade varor att öka med 10 % 1980, 8 % 1981
och 7 % 1982. Oljeimportpriserna bedöms öka med ca 55 % 1980. För 1981-1982
antas schablonmässigt det reala oljepriset bli oförändrat.

Produktiviteten inom den konkurrensutsatta sektorn i det
svenska näringslivet beräknas i det lägre kostnadsalternativet - alternativ 1
- stiga med 4,7 % 1980, 3,5 % 1981 och 5 % 1982. Inom den skyddade sektorn av
näringslivet har produktivitetstillväxten beräknats till 3,0, 1,6, 2,5 % för
resp. år. I det högre kostnadsalternativet - alternativ II - blir produktivitetstillväxten
lägre under 1981 och 1982, medan några produktivitets-skillnader mellan de två
alternativen inte vänlas föreligga under 1980.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 193

Inom
den konkurrensutsatla seklorn beräknas produktivitetstillväxten uppgå till 1,5
% 1981 och 3,5 % 1982. Inom den skyddade seklorn beräknas ökningen under
motsvarande år uppgå till 1,1 resp. 2,1 %.

Timlönerna
antas i alternativ 1 öka med 7,5 % 1980 och 6 % såväl 1981 som 1982. I
alternativ II antas limlöneökningar om 10 % för 1980 och 1981
samt 9 % för 1982. Till följd av höjningar av de sociala avgifterna, som för
1980 beräknats till 0,8 % och för 1981 och 1982 fill 0,2 % stiger de totala
lönekostnaderna snabbare än timlönerna.

Altemativ
1 skapar möjligheter för företagen att stärka sin konkurrenskraft och genom
sänkta relativpriser återvinna tidigare förlorade marknadsandelar. Lönsamheten
förbättras också under perioden. Den lägre kostnadsutvecklingen ger även
utrymme för uppskrivningar av den svenska kronan, vilka i kalkylen antagits
uppgå till 1% 1981 och 2% 1982. Därigenom begränsas lönsamhetsförbättringen
samtidigt som importprisernas genomslag på de inhemska priserna dämpas. 1
alternativ II finns inte utrymme vare sig för relativa
prissänkningar eller uppskrivningar av den svenska kronan. Huvudresultaten av
prisberäkningarna framgår av tabell 11:3. Vad gäller konsumentpriserna visar
prognoserna på en genomsnittlig åriig utveckling på 8 och 10% för hela
perioden 1980-1982 i det lägre resp. högre koslnadsallernativet.
Konsumentprisutvecklingen för 1980 enligt alternativ I bygger bl.a. på
förutsäUningen att det allmänna prisstoppet, som trädde i kraft den 29 mars
1980, råder året ut.

Tabell
11:3 Priser 1980-1982

Årlig
procentuell förändring

Alt.
I

Alt. Il

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Importpriser'
Terms-of-trade Exportpriser Konsumentpriser

12 1/2 -2

10 1/4

11 1/2

6

-2 1/4 3 1/2 6 3/4

5

- 1/2 4 1/2 6

12 1/2 -1 1/2 II

12 3/4

7

- 1/2 6 1/2 9 1/2

7 0

7 7 3/4

'
Svenska kr.

11.5
Export och import

Exportprognoserna
gmndas bl. a. dels på de bedömningar av världshandelns utveckling som framgår
av tabell 11:2, dels på de relativpriseffekter som har beräknats uppstå under
prognosperioden.

Vad
gäller exporten av bearbetade varor är ulvecklingen av relativpriserna av
väsentlig betydelse. Stiger de svenska exportpriserna i snabbare takt än
priserna på våra konkurrentländers exportvaror leder denna utveckling till
förlust av marknadsandelar. På molsvarande sätt leder sänkta relativpriser på
våra exportvaror till vinst av marknadsandelar. Föränd-13 Riksdagen 1979180.
1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 194

ringarna av relativpriserna får full effekt på
exportvolymerna först efter en viss tid. Storleken av effekten på
exporlvolymerna av ändrade relativpriser bestäms av priselasticiteten.
Föreliggande exportkalkyler baseras på en priselasticitei på totalt 1,7 med en
anpassningsperiod på 2-3 år. Som fidigare framhållits i avsniu 11.4 anger
alternativ 1 en utvecklingsväg som fömtsäUer att företagen i den
konkurrensutsatla sektorn genom relativprissänkningar försöker vinna marknadsandelar.
För hela perioden 1980-1982 har andelsvinsterna vad gäller exporten av
bearbelade varor beräknats till drygt 5 %.

Alternativ 11 innebär oförändrade relativpriser för
bearbetade varor. Detta alternaUv medför således ej några andelsvinsier.

Exporten av råvaror har anlagits öka med 2,5% 1980, 0%
1981 och 3,5% 1982 i båda kostnadsalternativen.

Exporten av fariyg beräknas minska med 13% 1980.
Fartygsexporten bedöms bli oförändrad 1981 men öka med 3,5% 1982.
Volymförändringarna är desamma i båda kostnadsalternativen.

Tjänsteexporten antas följa väridshandelns utveckling med
beaklande av effektema av förskjutningar i relativpriserna. Exportkalkylerna
baseras på samma antagande om priselasticitei och anpassningsperiod som gäller
för exporten av bearbetade varor.

Varuimporten bestäms i modellen via de
efterfrågeförändringar som anges för privat konsumtion, export, investeringar,
lagerförändringar, etc, Vamimporten påverkas också av det ökade behov av
insatsvaror som följer av en tilltagande inhemsk produktion.

Varuimporten påverkas i modellen även av de antaganden som
gjorts beträffande relativprisulvecklingen. 1 alternativ I som förutsätier att
de svenska företagen vid relativprissänkningar vinner marknadsandelar även på
hemmamarknaden får prisförändringarna en dämpande effekten på importen. 1
alternativ II,
som fömtsätter
oförändrade relativpriser, sker ingen sådan dämpning av importvolymen.

Tjänsteimporten bestäms i modellen på samma sätt som
varuimporten.

Med dessa förutsättningar ger modellkalkylerna i
alternativ 1 en ökning av vamimporten på 5,3% 1980, 1,9% 1981, och 3,9% 1982.
Alternativ II ger en importökning på 5,6% 1980, 1,9% 1981 och 3,4% 1982.

Tabell 11:4 Export 1980-1982

Åriig procentuell volymförändring

All. 1

Alt. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Bearbetade
varor

5,8

3,2

7,6

5,2

1,0

5,0

Råvaror

2,5

0,0

3,5

2,5

0,0

3,5

Tolal
export av varor

enligt
handelsstatistiken

4,6

2,5

6,7

4,1

0,7

4,7

Total
export av varor

enligt
nationalräken-

skapernas
beräkningar

6,0

3,5

7,7

5,6

1,7

5,7

Export
av tjänsler

4,6

4,2

8,6

4,0

2,0

6,0

Export
av varor och tjänster

5,8

3,6

7,8

5,4

1,7

5,7

s. 195 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 195

Tabell 11:5 importen 1980-1982

Årlig procentuell volymförändring

All. 1 All. II

1980
1981 1982 1980 1981 1982

opaginerad Kontrollera mot PDF

Import av
varor enl.

nationalräkenskapernas

beräkningar 5,3

Imporl av
Ijänsler 4,2

Imporl
av varor och Ijänsler 5,1

1,9

3,9

5,6

1,9

3,4

1,6

2,6

5,3

2,0

3,2

1.9

3,7

5,6

1.9

3,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

11.6 Konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas som framgår av kapilel I
öka med ca 1,5% under 1980. Därvid förutses en obetydlig nedgång ske i sparkvoten
i alternativ I. Som lidigare nämnts har lönerna i alternativ I förutsatts öka
med 6 % under såväl 1981 som 1982. Med den utveckling av sysselsättningsvolymen
som kalkylerna ger skulle lönesumman då öka med 6,5% under båda åren. 1
allernaliv II
har lönesumman
beräknals öka med 10,6% 1981 och 8,9% 1982.

Inkomstöverföringarna
till hushållen har främst som ett resultat av skillnaderna i pris- och
löneökningstakter förutsatts öka långsammare i alternativ 1 än i alternativ
II. I alternativ I har för 1981 och 1982 kalkylerats med en ökning på ca 7%
båda åren. Motsvarande ökning i alternativ II uppgår till ca 9%. I båda alternativen har
regeringens förslag om besparingsåtgärder beaktats.

Beiräffande
hushållens inbetalningar till det offentliga av skatter och avgifier m. m.
ulgår kalkylerna från gällande skatteregler, 1 alternativ 1 har beaktats den
skattesänkning som ingår som en del i regeringens åtgärder för atl underiätta
1980 års avtalsrörelse. 1 båda alternativen har en viss ökning av skatteuttaget
beaktats. Kommunalskatterna har förutsatts oförändrade under perioden.

Med hänsyn
tagen till enskilda företagares inkomster, kapitalinkomster m. m. som
framskrivits med relativt schablonartade meloder skulle ökningen i hushållens
disponibla inkomster i alternativ I i nominella termer uppgå till ca 7% 1981
och drygt 6% 1982. Motsvarande ökning uppgår i alternativ 11 till knappt 9%>
1981 och drygl 8% 1982. Realt sett innebär detta i alternativ I en ökning av de
disponibla inkomsterna över de båda åren med ca 1 % och en något snabbare
ökning för den privata konsumtionen, I alternativ II har de realt disponibla inkomsterna beräknats öka
något långsammare. Detsamma gäller den privata konsumtionen.

Den
statliga konsumtionen förutses öka med 0,3 % i volym i alternativ I och II såväl 1981 som 1982. Den kommunala
konsumtionen har under de senaste åren ökal myckel snabbt. Denna ökningstakt
har legat klart över den överenskommelse som träffats mellan regeringen och
kommunförbun-

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 196

den. Enligt de bedömningar som redovisas i kapitel 9 blir
konsumlionslill-växlen 4 % 1980. Här har förutsatts all en successiv dämpning
sker under 1981 och 1982.

Tabell 11:6 Total konsumtionsutveckling 1980-1982

Årlig procenluell volymförändring

All. 1 All. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Prival
konsumtion

1,7

0,5

1,0

1,7

0,5

0,5

Offentlig
konsumtion

2,8

) -I

1,9

2,8

2,2

1,9

Kommunal
konsumlion

4,0

3,0

2,5

4,0

3,0

2,5

Slallig
konsumlion

0,2

0,3

0,3

0,2

0,3

0,3

Tolal
konsumlion

2.1

l.l

1.3

2.1

l.l

0.9

11.7 Investeringar

Industrins investeringar minskade med mer än 35 % 1977-
1978. Denna utveckling förefaller nu att vara bruten. Investeringsenkäten i är
tyder på alt företagen avser att öka investeringarna kraftigl under 1980. En
pris- och kostnadsutveckling enligt alternativ I som redovisats ovan medför
ökad export, ökad produktion och en fortsatt förbättring av företagens finansiella
ställning. Mot bakgrund av en sådan utveckling är det rimligt att anta att
investeringsbenägenheten också ökar. Del kan därför bedömas troligt att
industrins investeringar ökar även under lågkonjunkturåret 1981. Skulle vi däremot
få en lönekostnadsulveckling enligt alternativ II torde man, mot bakgrund av vilka effekter detta får
på exporl och produklion m.m., få räkna med att näringslivets förväntningar om
framliden blir väsentligt mer dämpade. Investeringsprognoserna sammanfattas i
labell 11:7 och tabell 11:8.

Handelns investeringar ökade med närmare 12% 1979 och en
relativt kraftig ökning förutses även för 1980. Även för 1981 och 1982
förutses, om än i lägre takt, en ökning av handelns investeringar. Såväl
handeln som övriga näringslivets investeringar har i likhet med industrins
invesleringar bedömts utvecklas olika beroende av vilket lönekostnadsalternativ
som realiseras. Investeringarna i permanenta bostäder har beräknats på grundval
av ett antagande om en försiktig ökning av igångsättning av bostadslägenheter.
Kalkylen implicerar en successiv ökning från 57000 igångsatta lägenheter 1980
upp mot drygt 60000 1982. Även ombyggnadsinvesteringarna väntas öka under
perioden. Någon differentiering har ej gjorts mellan alternaUven. Sammanlagt
väntas de statliga investeringarna minska med eU par procentenheter under 1981
och 1982. För alternativ II har
antagits aU staten under lågkonjunkturen 1981 stimulerar affärsverkens och myndigheternas
investeringar något. De kommunala investeringarna harfömt-saUs öka i en takt
som är förenlig med den lugnare konsumlionslillväxt som torde bli nödvändig i
den kommunala sektorn under åren framöver.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 197

Tabell 11:7 Industrins investeringar 1980-1982

Årlig procenluell volymförändring. Avrundal till hela
resp. halva procent

All. 1

All. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Investeringar 15
Produktion 4,5
Produktivitet 4,5

5

2,5

3,5

10

4

5

15

4,5 4,5

-7 1.5 1,5

3 3,5

Tabell
11:8 Bruttoinvesteringar 1980-

Årlig
procenluell volymförändring

-1982

All. 1

All. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Näringsliv 7,5 4,5 6,0 7,5 2,0 3,0

därav: industri 15,0 5,0 10,0 15,0 -7,0 3,0

Statliga myndigheler

och affärsverk 7,3 -2,0 -2,0 7,3 2,0 1,0

Kommuner 3,1 2,0 2,0 3,1 2,0 2,0

Bostäder 2,5 3,5 3,5 2,5 3,5 3,5

Totala bruttoinvesteringar 5.5 3,0 3,8 5.5 2,3 3.7

Industrins lager väntas öka relativt långsamt under 1980.
1 takt med att den försämrade internationella konjunkturen gör sig kännbar
förutses företagens färdigvarulager dras upp under andra halvåret. Under
konjunkturavmattningen 1981 ökar denna lageruppbyggnad till följd av att
försäljningen går än trögare. Speciellt markerat är detta i altemativ II eftersom de svenska företagens
konkurrenskraft är försämrad relativt alternativ I till följd av den högre
kostnadsutvecklingen. För 1982 förutses en relativt måttlig uppbyggnad av
insalsvarulagren i takt med all konjunkturen förbättras.

11.8 Produktion

I den reala modellen har produktionsutvecklingen i olika
branscher beräknats. Produktionsutvecklingen är i modellkalkylerna en följd av
antaganden beträffande tre faktorer. Den första utgörs av förändringar i den
slulliga eflerfrågan - prival konsumlion, offenllig förbrukning, bruttoinvesteringar,
lagerförändring och export. Den slutliga efterfrågan har fördelals på
producerande branscher på grundval av historiska mönster och med hänsyn till
det aktuella konjunkturläget.

Den andra faktorn är utvecklingen av insatsleveranser
mellan olika branscher och förädlingsvärdets andel av bmltoproduklionen.
Förädlingsvärdesandelarna och insatskoefficienterna styr i sin tur tillsammans
med produktionsutvecklingen efterfrågan i form av insatsleveranser.

Den tredje faktorn är hur stor del av eflerfrågan som
lillgodoses genom

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 198

imporl av varor och tjänster och hur stor del som
lillgodoses genom hemmaproduklion.

Den produktionsutveckling i enskilda branscher som framkommer
i modellen är nalurliglvis osäker. Resultaten tyder emellerlid på alt industriproduktionen
i allernaliv 1 ökar med ca 2,5 % 1981 och ca 4 % 1982. Totalt ökar BNP med
drygl 2 % resp. 3 % under dessa år.

För alternativ 11 ger modellkalkylerna en produktionstillväxt
i industrin på 1,4 % 1981 och drygl 2 % 1982. Bruttonationalprodukten beräknad
från produklionssidan ökar med 1,5 % 1981 och med 1,9 % 1982.

11.9 Sysselsättning

Produktionsutvecklingen i de olika branscherna ger
lillsammans med antaganden om ulvecklingen av produktiviteten (produktion per
arbetad timme) arbetskraflsefterfrågan. Kalkylerna för efterfrågan på
arbelskraft tyder pä att anlalel sysselsatta i allernaliv I skulle öka med
sammanlagt 95 000 personer under 1980 och 1981, se tabell 11:9. Ökningen skulle
falla på tjänstesektorerna. Sysselsätlningen inom den privala tjänstesektorn
skulle enligt kalkylerna öka med ca 40000 personer och inom den offentliga
sektorn med drygl 60000 personer under 1981 och 1982.

Utbudet av arbetskraft har bestämts med utgångspunki i
prognoser över befolkningstillväxt och av utvecklingen av förvärvsfrekvenserna
i olika åldersgrupper. Arbelskraftsulbudet har sålunda beräknals öka med sammanlagt
ca 100000 personer under 1981 och 1982, Antalet arbetade timmar per person har
antagits minska med ca 0,5 % per år under perioden.

Tabell 11:9 Sysselsättning i antal personer 1980-1982

Förändring under perioden

All. 1 Alt. II

Näringsliv

30000

15 000

Offenllig
seklor

65000

65 000

Tolal
sysselsatlningsökning

95 000

80000

Summa
utbudsökning

lOOOOO

100000

En sammanställning av beräkningsresultaten avseende utbud
och efterfrågan på arbetskraft visar att arbetslösheten skulle öka någol under
1981 och 1982. .Arbetslöshetsnivån är dock i denna typ av kalkyler mycket
känslig för variationer i viktiga antaganden såsom produktivitetens förändring
i de olika branscherna och medelarbetstiden per sysselsatt. Beräkningsresultaten
måste därför tolkas med stor försiktighet.

Kalkyler har även utförts för alternativ 11.
Sysselsättningsökningen skulle i detta alternativ bli lägre. Skillnaden
jämfört med huvudalternativet ligger helt inom näringslivet. Att förändringen i
antalet sysselsatta inte blir

s. 199 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

199

opaginerad Kontrollera mot PDF

mer
markerad mellan alternativen beror pä alt det förutsatts all produktivitetstillväxten
blir klart långsammare i allernaliv II. Om man gör det antagandet
att produktivitetstillväxten skulle vara lika i de båda alternativen skulle
arbetslösheten öka betydligt mer i alternativ 11 än vad den här gjorda kalkylen
visar.

11.10 Sammanfattning

Med
de export- och importpriser som redovisats i tidigare avsnitt och med den
utveckling av export- och importvolymen som framkommer i kalkylerna kan
bytesbalansens utveckling sammanfallas i tabell 11:10. Handelsbalansen skulle
sålunda enligt alternativ I förbättras med knappt 2 miljarder kr. mellan 1980
och 1982. Tjänstenettots utveckling framkommer som en följd av gjorda
antaganden om väridshandel, priser och inhemsk efterfrågan. Nettot av
transfereringarna till utlandet har framskrivits mot bakgmnd av bl. a. den
förväntade utvecklingen av räntebetalningarna till utlandet och u-hjälpen.
Sammantaget skulle sålunda underskottet i bytesbalansen minska frän drygt 16,5
miljarder kr. 1980 till lite drygt 13 miljarder kr. 1982.
Marknadsandelsvinsterna hinner inte tillfullo redovisas under perioden fram
t.o.m. 1982. Trots detta beräknas den svenska exportvolymen vara 4,5 % slörre
1982 i alternativ I än i alternativ II.

Medan
volymeffekterna av de relativprissänkningar som anlagits i alternativ I inte
hinner slå igenom helt under perioden fram till 1982, slår priseffekterna av
relativprissänkningarna igenom omedelbarl. Därigenom begränsas förbättringen av
bytesbalansen.

1
alternativ II blir det som framgår av tabellen knappasl någon
förbättring av bytesbalansen under perioden. Detta är en konsekvens av att vi
lill följd av den snabbare kostnadsutveckingen inte blir tillräckligt konkurrenskraftiga
för att kunna vinna exportandelar på väridsmarknaden. Sammanlagt är det
ackumulerade bytesbalansunderskottet i alternativ 11 drygt 5 miljarder kr,
större än i alternativ 1.

TaWI
11:10 Bytesbalans 1980-1982

Milj.
kr., löpande priser

Alt. 1

Alt. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Export av varor Imporl av varor

138000 145 100

148000 156700

166400 170900

138200 145 500

149600 158600

169200 175 500

Handelsbalans

- 7100

- 8700

- 4500

- 7300

- 9000

- 6300

Tjänsteneito Transfereringsnetlo Korrigeringsposl för
tjänsler och iransfereringar

- 6000 -12400

8900

- 5900 -13400

9800

- 5 100 -14400

10700

- 6200 -12400

8900

- 6400 -13800

9800

- 6200 -15000

10700

Bytesbalans

-16600

-18200

-13300

-17 000

-19400

-16800

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 200

I labell 11: 11 sammanfattas de reala kalkylerna
1980-1982. Förutom de skillnader i utrikeshandeln som uppkommer mellan
allernaliv I och II och som diskuierats ovan ulvecklas också kapitalbildningen,
investeringarna, olika. I alternativ I ökar som nämnts ovan
industriinvesteringarna relativt kraftigt medan utvecklingen i alternativ 11
innebär en betydligt sämre utveckling. Möjligheterna att bringa ned
bytesbalansunderskotlet via ökad export efter 1982 blir därmed också avgjort
sämre i alternativ 11.

Tabell 11:11 Försörjningsbalans 1980-1982

Årlig procentuell volymförändring

All. I

All. 11

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Prival
konsumtion

1,7

0,5

1,0

1,7

0,5

0,5

Offentlig
konsumtion

2,8

2,2

1,9

2,8

2,2

1,9

Brulloinvestering

5,5

3,0

3,8

5,5

2,3

2,7

Lagerinvestering'

0,7

0,1

-0,1

0,7

0,2

-0,2

Export
av varor och tjänster

5,8

3,6

7,8

5,4

1,7

5,7

därav:
varor

6,0

3,5

7,7

5,6

1,7

5,7

Import
av varor och tjänster

5,1

1,9

3,7

5,6

1,9

3,4

därav:
varor

5,3

1,9

3,9

5,6

1,9

3,4

BNP

3,7

2,2

3,1

3,5

1,5

1,9

Lagerinvesteringar i procent av föregående års BNP.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget

201 BIHANG

opaginerad Kontrollera mot PDF

Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1980

Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom
ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (KI). Nedan redovisas
detla i tablåform. Härutöver framgår E:s och Kl:s bedömningar av utvecklingen
inom olika delsektorer.

Sektor

Avsnillel utformat

Prognos,

%

inom

E

Kl all 11

Privat
konsumlion

KI

1,7

1,7

Offenllig
konsumtion

E

2,8

2,8

Bruttoinvesteringar

KI

5,5

5,7

Lagerinvesteringar

KI

(0,7)'

(0,7)'

Export
av varor och Ijänster

KI

5,8

5,1

Import
av varor och tjänster

Kl

5,1

3,3

Bruttonationalprodukt

E

3,7

4,1

Intemalionell
bedömning

E

Produktion
inom gruvor, mineralbrotl.

tillverkningsindustri
och skogsbruk

KI

Övrig
produktion

E

Arbetsmarknad

E

De
enskilda konsumenternas ekonomi

Kl

Industrins
lönsamhel, kostnader

och
priser

KI

Krediimarknad

KI

Utblick
mot 1981 och 1982

E

Sammanfattning

E

Lagerförändring
i % av föregående års BNP.

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 202

Innehåll

1 Sammanfattande översikt 2

1.1
Den
internationella konjunkturutvecklingen 2

1.2
Tillbakablick
på den svenska utvecklingen 4

1.3
Utsikter för
1980 10

1.4
Utblick mot
1981-1982 18

1.5
Budgetunderskottet
och sparbalansen 28

2 Det internationella läget 35

2.1
Sammanfattande
översikt 35

2.2
Länderöversikter 44

3 Utrikeshandeln 66

3.1
Exporten 66

3.2
Importen 74

3.3
Betalningsbalansen 78

4 Produktionen 83

4.1
Sammanfattning
av industriproduktionens utveckling 83

4.2
Utvecklingen
inom olika delbranscher 83

4.3
Övriga
näringsgrenar och den totala produktionen 93

5 Arbetsmarknaden 96

5.1
Läget på
arbetsmarknaden under 1979 och bötjan av 1980 96

5.2
Arbeismarknaden
under 1980 103

6 De enskilda konsumenternas ekonomi 107

6.1
Sammanfattning 107

6.2
Löner 111

6.3
Hushållens
disponibla inkomster 112

6.4
Konsumentpriserna 117

6.5
Den privata
konsumtionen 122

7 Investeringarna 126

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen 1979 samt

prognos för 1980 126

7.2
Investeringsutvecklingen
inom olika områden 130

7.3
Lagerinvesteringarna 141

s. 203 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 203

8 Industrins lönsamhet kostnader och priser 144

8.1
Sammanfattande
bedömning 144

8.2
Industriprodukternas
prisutveckling 148

8.3
Industrins
kostnadsutveckling 151

9 Den offentliga verksamheten 156

9.1
Allmänt 156

9.2
Staten 156

9.3
Kommunerna 161

9.4
Socialförsäkringssektorn 164

9.5
Den totala offentliga
sektorn 166

9.6
Beräkning av
finanspolitiska effekter 168

10 Kredit marknaden 173

10.1
Likviditetsutvecklingen 176

10.2
Kreditinstitutens
utlåning 179

10.3
Den sektorvisa
upplåningen 183

10.4
Utblick mot
1980 186

ll

Utblick
mot 1981 och 1982

ll.l

Inledning

11.2

Metod

11.3

Den
internationella konjunkturutvecklingen

11.4

Löner
och priser

11.5

Export
och import

11.6

Konsumtion

II.7

Investeringar

11.8

Produktion

11.9

Sysselsättning

11.10

Sammanfattning

190 190 190 191 192 193 195 196 197 198 199

Bihang

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade
national

budgeten 1980 201

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 204

Tabellförteckning

1:1
BNP från produktions- och användningssidan 1978-1980 5

2 Förändring
i BNP-komponenterna i procent av BNP

föregående
år 1977-1980 6

3 Förändring av handels-och bytesbalans 1979 8

4 Försörjningsbalans 1978-1980 14

5 Finansiellt sparande 1978-1980 15

6 Bytesbalans 1978-1980 17

7 Internationell utveckling 1980-1982 20

8 Priser 1980-1982 21

9 Utveckling av löner, produktivitet och lönekostnad
per producerad enhet 1950-1982 22

10 Försörjningsbalans 1980-1982 24

11 Finansiellt sparande som andel av BNP 1968-1979 29

2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

1977-1980 35

2 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 19761979 39

3 Konsumentprisernas utveckling 1976-1980 40

3:1
Sveriges export av bearbelade varor till OECD-

området 1972-1980 68

2 Sveriges export av bearbetade varor till olika
länderområden 1974-1980 69

3 Världsmarknadspriserna för bearbetade

varor
1972-1980 71

4 Exportutvecklingen för olika vamgmpper 1978-1980 73

5 Importutvecklingen för olika vamgrupper 1978-1980 77

6 Betalningsbalans 1976-1980 79

7 Kapitaltransaktioner, netto 1978-1979 82

4:1
Industriproduktionens utveckling 1977-1980 84

2 Försörjningsbalans för rundvirke 1979-1980 88

3 Försöijningsbalans för verkstadsprodukter

1978-1980 91

4 Försörjningsbalans
för övrig industrisektor 1978-1980 92

s. 205 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 205

5:1
Relativa arbetskraftstal 1970, 1973-1979 96

2 Andelen företag som uppgivit brisl på arbetskraft
1978- 1980 99

3 Sysselsättningsutvecklingen 1974-1979 100

4 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1977-1979 100

5 Arbetslösheten 1977-1979 101

6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
1975- 1979 102

7 Antal personer berörda av varsel om
personalinskränkningar 1975-1980 103

8 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar
1973-1979 104

9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980 104

6:1
Hushållssektorns inkomster och utgifter 1978-1980 108

2 Löneutveckling 1969-1980 samt arbetskraftskostnader
för industriarbetare 110

3 Inkomstöverföringar till hushåll 1976-1980 112

4 Hushållens direkta skatter och avgifter 1976-1980 114

5 Realinkomstutveckling efter skatt 1977-1980 116

6 Konsumentprisindex december 1978-december 1979 118

7 Konsumentprisförändringen 1965-1980 uppdelad pä
komponenter 118

8 Hushållens konsumtionsutveckling 1970-1979 123

7:1
Fasla bruttoinvesteringar 1976-1980 efter kapitaltyp och

näringsgren 127

2 Fasta bruttoinvesteringar 1976-1980 inom privat och
offentlig sektor 128

3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadshus 1976-1980 131

4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1978-1980 132

5 Planerade och faktiska förändringar av industrins
totala investeringar 1970-1980 133

6 Statliga investeringar 1978-1980 137

7 Kommunala investeringar 1978-1980 139

8 Planerade och faktiska förändringar i kommunernas
och landstingskommunernas totala investeringar 1972-1980 140

9 Lagervolymförändringar totalt och efter
näringsgrenar 1976-1980 _. 143

8:1
Driftsöverskott i tillverkningsindustrin 1976-1980 146

2 Produktpriser
och röriiga produktionskostnader

i
tillverkningsindustrin 1977-1980 149

3 Lönekostnader
och produktivitet i tillverknings

industrin 1977-1980 153

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 206

4
Priser på olika
insatsprodukter 1977-1980 154

5
Sammanvägda
priser på insaisprodukter för tillverkningsindustrin 1977-1980 154

9:1 Statens inkomster och utgifter 1978- 1980 158

2
Industripoliliska
åtgärder 1976-1980 160

3
Kommunernas
inkomsler och utgifter 1978-1980 163

4
Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifler 1978-1980 165

5
Den offentliga
sektorns konsumtion och investeringar 1978-1980 166

6
Den totala
offentliga sektorns inkomster och utgifler 1978-1980 167

7
Finanspolitiska
efl"ekter 1974-1980 170

8
Finanspolitiska
effekter 1978-1980 171

10.1 Penningmängden 1977-1979 175

2
Bankernas
inlåning sektorvis 1978 och 1979 177

3
Bankernas
likvida tillgångar 1977-1979 178

4
Kreditmarknaden
under 1978 och 1979 180

5
Bankernas
utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1978-1979 182

6
Statens
budgetutfall saml upplåningsformer 1977-1979 183

7
Kommunernas
finansiella sparande 1977-1979 184

8
Bostadssektorns
upplåning på kreditmarknaden 1977-1979 184

9
Företagens
upplåning på kreditmarknaden 1977-1979 185

11.1 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området

1979-1982 192

2
Väridshandelns
volym och priser 1979-1982 192

3
Priser
1980-1982 193

4
Export
1980-1982 194

5
Import
1980-1982 195

6
Total
konsumtionsutveckling 1980-1982 196

7
Industrins
investeringar 1980-1982 197

8
Bruttoinvesteringar
1980-1982 197

9
SysselsäUning i
antal personer 1980-1982 198

10
Bytesbalans
1980-1982 199

11
Försörjningsbalans
1980-1982 200

s. 207 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 207

Diagramförteckning

1:1 Export 1970-1980 12

2
BmUonalionalproduklen
1970-1980 17

3
Lönekostnad per
producerad enhel i induslrin i Sverige och de

sju Slora OECD-länderna 1970-1979 20

4
Investeringskvoten
i industrin 1963-1982 24

5
BNP:s ökning
och dess användning 1960-1982 25

6
Bruttoreallöner
och justerad produktivitet 1970-1982 27

7
Bmttosparandet,
bruttoinvesteringar och finansiellt sparande, som andel av BNP 1970-1979 31

3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges
export av

bearbetade varor till OECD-länderna 1969-1980 67

2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper

1973-1980 72

5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1974-1980 97

2
Vid
arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974-1980 98

3
Arbetslösa
enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974-1980 102

4 Inrikes flyttning över länsgräns 1961-1979 105

6:1 Sparkvoten 1964-1980 110

2
Konsumentprisindex
1975-1979 119

3
Hushållens
disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1968-1980 122

7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på sek

torer 1971-1980 129

2 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på
branscher

1973-1980 134

3 Totala industrins lagervolymförändring 1967-1980 142

8:1 Bruttomarginaler i lotala industrin 1970-1979 145

2
Driftsöverskoltets
och kapitalförslitningens andelar av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin
exkl. varv 1963-1980 147

3
Rörliga
produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl.

varv 1964-1980 152

10:1 Diskontot för Sverige och OECD 1976-1980 173

2
Valutareserven
1976-1980 174

3
Real likviditel
1967-1979 176

4
Olika sektorers
reala likviditet 1969-1979 177

5
Affärsbankernas
likviditetskvoter 1976-1980 179

6
Bankernas
utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1976-1980 181

7
Statens
budgetunderskoU 1976-1980 182

Norstedts Tryckari, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1

Långtidsbudget för perioden 1980/81-1984/85

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Bilaga 2.1 Långtidsbudget

BUaga 2.1

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1980/81-1984/85

1 Inledning

Syftet med långtidsbudgeten är att karllägga de
slalsfinansiella konsekvenserna på längre sikl av redan fattade beslul och
gjorda älaganden. Denna karlläggning är ett underiag för analys av de
statsfinansiella förutsättningarna för den framförliggande femårsperioden.

Den egenlliga långlidsbudgelberäkningen omfallar
statsbudgetens inkomster och utgifter. De slalsfinansiella förutsättningarna
påverkas emellertid även av utvecklingen inom socialförsäkringsseklorn och den
kommunala sektorn. Därför behandlas ocksä dessa sektorer i långtidsbudgeten.
1 årets långtidsbudget har dessa båda avsnitt fördjupals och utvidgals. Årets
långtidsbudget syftar därmed till att ge etl bälire underlag än tidigare för
bedömningen av den samlade offentliga sektorns utveckling.

Årets långtidsbudget avspeglar vidare en höjd
ambitionsnivå när det gäller beskrivning och analys av de utgiftsstyrande
faktorerna för skilda ändamål. Syftet med detta är alt fä ökad klarhet om
dynamiken i utgifternas tillväxt.

Långtidsbudgetens utgiftssida är en kalkyl över
omfaltningen av de resurser som krävs för atl av statsmakterna uppställda mål
skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Statsinkomsterna beräknas
med utgångspunkt i oförändrade skatte- och avgiftssatser eller, i tillämpliga
fall, redan föreslagna eller beslutade förändringar. Samma metoder har utnylljats
vid beråkningen avseende socialförsäkringssektorn.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan
komma att fallas under perioden eller effekterna av dessa. Långtidsbudgeten är
således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den
mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är endast att redovisa
vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya iilgiftsåtagan-den görs
och inga nyu beslut fattas om ändrade skatte- och avgiftsregler.

Som framgått utgör långtidsbudgeten väsentligen en
konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar
är partiella och utvecklas inte till en samhällsekonomisk analys. Sådana
analyser återfinns i den reviderade finansplanen och den reviderade
nationalbudgeten.

Långtidsbudgeten har utarbetats inom budgetdeparlementets
budgetavdelning. Underlaget till kap. 2 om den samhällsekonomiska bakgrunden
har utarbetats inom ekonomidepartementet. I Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 2.1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 2

2
Den samhällsekonomiska bakgrunden

2.1
Inledning

Den
senaste officiella bedömningen av den svenska ekonomins utveckling på
medellång sikt gjordes i 1978 års långtidsutredning (LU 78) och omfattade
perioden 19771983. Utgångsäret för analysen i LU 78 präglades av ett
betydande kapacitetsgap i näringslivel, obalans i utrikeshandeln och ett sedan
år 1974 successivt försvagat internationellt konkurrensläge. Ulredningens
huvudalternativ angav en utvecklingsväg i vilken det prismässiga
konkurrensläget återställdes, den externa balansen förbättrades och fullt
kapacitetsutnyttjande i näringslivet kunde uppnås fram till år 1983.

Förbättringen
i den externa balansen förutsattes ske genom en kraftig uppgång i exporten,
medan importökningar skulle hållas tillbaka. Detta krävde att de svenska
relativpriserna skulle sänkas. Som en avgörande förutsättning för detta angavs
dels den relativt kraftiga produktivitetsstegring som kunde realiseras om
utgångslägets outnyttjade produktionskapacitet togs i anspråk fullt ut, dels
en återhållsam inhemsk kostnadsutveckling.

Bedömningen
av den möjliga produktivitetsstegringen baserades på det dubbelriktade
sambandet mellan efterfrågan och produktionsvolymen som förelåg pä grund av den
slora produktiviietsreserven i del svenska näringslivet. Sänkta relativpriser
skulle ge ökad försäljningsvolym som i sin tur skulle möjliggöra stigande
produktion och, på grund av befintliga kapacitetsreserver, ökad produktivitet.
Produktivitetsökningen skulle ge ytterligare sänkta relativa priser. Efter
hand som kapacitetsgapel slöts skulle lönsamheten förbättras och investeringsaktiviteten
åter komma igång.

Ett
sådant händelseförlopp byggde på förutsättningen att om väl produktivitetsökningen
kom igång skulle i ekonomin inbyggda faktorer leda till all den fortsatte. Det
var emellertid uppenbart atl det krävdes en kraftig inledande förändring av de
svenska företagens relaliva priser för att processen skulle starta.
Devalveringarna under år 1977 förutsattes utgöra en sådan startpunkt.

Utvecklingen
efter år 1977 har i flera viktiga avseenden legal i linje med huvudalternativet
i LU 78. I kombination med löneavtalet för åren 1978 och 1979 fick de
devalveringar som genomfördes den åsyftade effekten. De svenska företagens
konkurrensförmåga återhämtades påtagligt under loppet av år 1978 och i takt
med den inlernationella konjunkturförbättringen vände den tidigare ogynnsamma
utvecklingen. Industriproduktionen ökade ånyo och efler hand började även
investeringarna att öka. Som väntal ökade produktiviteten snabbt i takt med att
kapacitetsgapet slöts, vilket ytterligare förstärkte konkurrenskraften.

Under
år 1978 och fram till händelserna på oljemarknaden under somma-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 3

ren 1979 följde sålunda den faktiska ulvecklingen tämligen
väl den i LU 78 utstakade vägen. Etl undantag utgjorde emellertid den offentliga
konsumtionen som fortsatte att ligga över det i LU 78 beräknade utrymmet.
Detta gällde särskilt kommunerna. Medan den statliga konsumtionsökningen under
perioden 1977-1979 begränsades till ca 1% per år, ökade den kommunala
konsumtionen under samma tid med i genomsnitt 4,5% årligen. Denna utveckling
begränsade utrymmet för den privata konsumtions-tillväxten. Dessutom visade
utvecklingen på arbeismarknaden på slora svårigheter att uppnå den i LU 78
förutsatta flexibiliteten i form av ökad geografisk röriighet för
arbetskraften. Flaskhalsproblem uppträdde i ett relativt tidigt skede av den
ekonomiska uppgången. Dessa innebar l.ex. brisl på arbetskraft i delar av
landet samtidigt med en kvarstående arbetslöshet i framför allt skogslänen.

2.2 Internationella förutsättningar

1 och med de mycket kraftiga prishöjningarna på den
inlernalionella oljemarknaden under år 1979 förändrades förutsättningarna för
ett fullföljande av den i LU 78 angivna utvecklingsvägen. Förutom en kraftig
försämring av bytesbalansen har händelserna på oljemarknaden medfört atl
utsikterna för en fortsatt förbättring av det ekonomiska lägel i induslriländerna
blivit påtagligt försämrade. Höjningen av oljepriserna innebar en försämring av
industriländernas bytesförhållanden geniemot OPEC-länderna och har medfört en
försvagning av realinkomsten i OECD-länderna. Del efterfrågebortfall som della
medför får lill resuliat alt arbetslösheten i OECD-länderna ökar, såvida inte
kompenserande åtgärder vidtas. Vid den förra stora oljeprishöjningen år 1973
tillät de större OECD-länderna i stort setl att detta efterfrågebortfall fick
slå igenom. Jämförl med läget åren 1973- 1974 är situalionen för fiertalet
länder nu sådan att möjligheterna atl föra en expansiv politik i syfte atl
hålla uppe efterfrågan är mindre genom all budget- och bytesbalansunderskotten
redan i utgångsläget är belydande. En mer restriktiv politik i OECD-länderna
kommer atl leda lill en dämpning i efterfrågan och får därmed konsekvenser för
Sveriges möjligheter atl kraftigl öka exporten.

Även i del medellänga perspeklivel verkar oljesilualionen
dämpande på tillväxten. Mycket talar för att ökningen av tillförseln av olja
lill OECD-området kommer att begränsas till endast 1 ä 2% perår fram till
1980-lalels mitl. Den ekonomiska tillväxt som kan uppnås vid en given
utveckling av utbudet för olja bestäms av i vilken utsträckning länderna kan
sänka åtgången av olja per BNP-enhel. Högre priser på olja resp. insalser i
energisparande syfte vid givna prisrelalioner kan på medellång sikt endast i
begränsad utsträckning minska detta beroende.

Möjligheterna alt före utgången av 1980-lalet i någon mer
betydande omfattning minska induslriländernas nuvarande oljeberoende är således

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 4

begränsade. Det finns därför en risk för att en begränsad
tillgång på energi kan bli en ytterligare restriktion för produktionstillväxten
under större delen av 1980-talet,

Mot bakgrund av de bedömningar som i dag kan göras
beträffande dels ulvecklingen på energiområdel, dels inflations- och bytesbalansulvecklingen,
har ekonomidepartemenlet bedömi det vara realistiskt atl räkna med att den
ekonomiska poliliken i de större industriländerna ges en sådan inriktning att
tillväxten i dessa begränsas lill högsl ca 3% per år i genomsnitt fram till 1980-talets
milt. Tillväxten i världshandeln kommer vid en sådan produktionsökning att
begränsas till högsl ca 5 % per år under 1980-lalets första hälft.

2.3 Utvecklingen fram till 1980-talets mitt

Med anledning av de redovisade förändringarna i de
internationella förulsällningarna måste bedömningarna i LU 78 av den
medelsiktiga ekonomiska utvecklingen revideras. Detta sker f. n. inom
ekonomidepartementet inom ramen för arbelel med 1980 års långtidsutredning. I
detla sammanhang har också tidsperspektivet förskjutits till alt omfatta
perioden 1979-1985.

I det följande redovisas vissa preliminära bedömningar av
utvecklingen under den akluella lidsperioden. Först återges de för utvecklingen
uppställda centrala ekonomisk-politiska målen. Därefter behandlas översiktligt
de grundläggande fömtsättningarna, uiöver den redan berörda internationella
ulvecklingen. Avslutningsvis återges huvuddragen i den av dessa förulsältningar
betingade ekonomiska utvecklingsbilden för perioden 1979-1985.

De ekonomisk-politiska målen

Analysen tar sin utgångspunki i förutsättningen alt vissa
ekonomiskpolitiska mål skall uppnås. Etl högt prioriterat mål är full
sysselsällning. Innebörden är att arbetskraftsresurserna i ekonomin i princip
skall vara fullt utnyttjade. Den öppna arbetslösheten skall sålunda inle
överstiga den s.k. friktionsarbetslöshet, som är nödvändig vid en relativt
röriig arbetsmarknad. Det är givetvis svårt alt precisera ett exakt tal för
friktionsarbetslösheten. Därför har schablonmässigt siffran 2,0% valts, vilket
ungefär motsvarar arbetslösheten under år 1979.

Ett annat mäl är att den externa balansen skall
förbättras. Kalkylerna i LU 78 byggde på en förutsätlning om en fortgående
förbättring av den externa balansen med sikte på uppnådd balans i mitten av
1980-talel. Det nu pågående analysarbetet visar emellerlid atl med de
försämrade internafionella förutsäuningarna så är denna målsättning mycket
svår alt uppfylla till denna tidpunkt. Balanstidpunkten har därför förskjuUts
till är 1990.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 5

En låg injhitionstakt är en Iredje målsättning. Den
kvantitaliva innebörd som delta mål har givits i kalkylerna är en genomsniltlig
årlig prisökningstakt pä 6 ä 7 %. Med hänsyn till den väntade internationella
prisutvecklingen torde del. i varje fall sett som ell sexårsgenomsnitl, vara
myckel svårl all underskrida denna ökningslakl.

En fjärde viktig ekonomisk-politisk målsättning är att en
viss real standardförbättring bör åstadkommas i såväl prival som offenllig
konsumlion. När det gäller offentlig seklor innebär redan gjorda åtaganden och
beslul beiräffande den kommunala konsumtionen en betydande inteckning i det
framtida totala konsumtionsutrymmel. Bakom den redan intecknade kommunala
konsumtionstillväxten ligger i stor ulslräckning slatliga beslul om den
kommunala verksamhetens utbyggnad. Förden privata konsumtionen är en icke
obetydlig konsumtionsökning redan intecknad av de ålaganden som gjorts framför
allt gentemot pensionärer. För atl breda lönlagargrupper i vanliga
inkomstlägen över huvud tagel skall kunna få någon ökning i sin privata
standard krävs därför en ökning av den lotala privata konsumtionsvolymen med
inemot 1,0% perår.

Förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen

Analysen är i grova drag upplagd så att man utifrån vissa
angivna förutsättningar kartlägger den ekonomiska utveckling som leder lill alt
de uppställda målen förverkligas. Den viktigaste förutsättningen ulgörs av
antagandena om den internationella ulvecklingen, vilka lidigare redovisats.

Andra centrala förutsättningar utgörs av antaganden om det
svenska näringslivets internationella konkurrenskrafi oeh om
produktionskapacitetens utveckling. Dessa två förutsättningar hänger nära
samman. Näringslivets konkurrenskraft blir i slor utsträckning besiämmande för
produktions- och investeringsutvecklingen, medan den senare i sin tur. bl.a.
genom inverkan på produktivitetsutvecklingen, påverkar förelagens koslnadsläge
och prismässiga konkurrenssilualion.

I LU 78 präglades analysperiodens utgångsläge av myckel
speciella förhållanden i dessa avseenden. Genom del stora kapacitetsgapel i näringslivet
förelåg möjligheter dels atl relativt kraftigl öka produktionsvolymen ulan
molsvarande ökning av investeringarna, dels all realisera en kraftig
produktivitetsstegring vid en efterfrägeuppgång. Den senare kunde i sin tur -
tillsammans med effeklerna av de nyligen genomförda devalveringarna - antas
leda lill gynnsamma förutsättningar för en återhållsam prisutveckling på
svenska varor. En grundläggande förulsältning i LU 78 var därför att de svenska
relativpriserna skulle kunna ulvecklas i gynnsam riktning och aU de svenska
företagen därigenom skulle kunna vinna marknadsandelar både hemma och pä
exportmarknaderna.

Utgångsläget för perioden 1979-1985 ger mindre möjligheter
härvidlag!

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 6

Större delen av den tidigare outnyttjade
produktionskapaciteten har nu tagits i anspråk eller blivil föråldrad. Dessutom
har ulvecklingen under de senaste åren visat att flexibiliteten i den svenska
ekonomin är mindre än vad som förutsattes i LU 78. Båda dessa omständigheter
talar för en relativt måttlig tillväxt av produktiviteten under de närmaste
åren. Medan LU 78 för perioden 1977-1983 förutsatte en genomsnittlig
produktivitetstillväxt i industrin om 7% per år, förutses nu en tillväxt om ca
5% per år för perioden 1979-1985. Med en inhemsk produktivitetstillväxt av
denna slorleksordning är förulsällningarna mindre för att uppnå en kraftig förbättring
av relativpriser och prismässig konkurrenskraft. Ett anlagande vid bedömningen
av utvecklingen under perioden 1979-1985 är därför all det konkurrensulsalta
näringslivel i mindre utsträckning än vad som förutsattes i LU 78 skall kunna
öka sina inhemska och utländska marknadsandelar.

Såsom ovan berörls spelar förekomsten av ell kapacitetsgap
i utgångsläget också en viss roll för den nödvändiga investeringstillväxlen.
Mot bl, a. denna bakgrund krävs under perioden 1979- 1985 en nägot högre
investeringstillväxt än vad som i LU 78 förutsågs för perioden 1977-1983.
Skillnaden gäller i första hand industrisektorns invesleringar, vilka nu
bedöms behöva öka med 8-10% per år under perioden 1979-1985. Inom näringslivets
tjänsieproducerande seklorer bedöms motsvarande ökning av investeringarna till
under 5 % per år.

Utvecklingsbilden under perioden 19791985

Den på nu angivna grunder gjorda bedömningen av den
ekonomiska utvecklingen under de närmast framförliggande åren är ingen prognos
i vanlig mening. Den är betingad av uppställda förutsättningar och av alt de
specificerade målen skall uppnås.

Med de angivna förutsättningarna om inlernationell
tillväxt m. m. skulle tillväxten i svensk ekonomi begränsas till 2.5-3% perår.
Exporttillväxlen kommeralt begränsas till 5-6% perår, dvs. något merän den
tillväxt som förutses för väridshandeln. För aU balans i utrikeshandeln skall
kunna nås omkring år 1990 krävs att importens tillväxt stannar vid ca 4% per
år. Bytesbalansunderskotlet skulle därvid år 1985 uppgå till ungefär 1,5% av
BNP, vilket kan jämföras med all det i utgångslägel år 1979 utgör ca 2% av BNP.
Extern balans kan härvid uppnås fram till år 1990 endast om den internationella
tillväxten blir något gynnsammare under 1980-talets senare hälft än under den
första.

Den begränsade exporttillväxlen sätter i sin tur - om
bytesbalansmålel skall uppnås - gränser för tillväxten av den importkrävande
inhemska konsumtionen. Tillväxten av utrymmet för konsumlion begränsas också av
att resurser måste avsättas för den nödvändiga tillväxten av investeringarna.
Den tillväxt av de totala bruttoinvesteringarna om 3-4% per år, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 7

därvid förutsatts, får betraktas som etl minimum om
produktionsapparatens konkurrensförmåga skall kunna bibehållas och om rimliga
ambitioner i bostadsbyggandet skall kunna vidmakthållas. Något utrymme för atl
på etl annat sätt fördela den totala resurstillväxten existerar egentligen inte
om målet för extern balans år 1990 skall kunna uppnås.

Samma brist på handlingsutrymme framkommer vid
fördelningen av det sålunda givna utrymmet för konsumtionsökning. Den privata
konsumtionen kan tillåtas växa med endast ca I % per år i genomsnitl. Delta är
obetydligt mer än vad som vid existerande regelsyslem redan är inlecknat för
bl. a. pensionärerna och medger således en ytlerst begränsad tillväxt av de
förvärvsarbetandes reallöner efter skatl.

Å ena
sidan kan hävdas att en sä återhållsam utveckling av den privata konsumtionen
inte kan komma till stånd utan att tendenser lill en inflatorisk utveckling
uppkommer. Å andra sidan kan konstateras att även vid denna låga tillväxt av
den privata konsumtionen, medger det totala konsumtionsutrymmet endast en
historiskt sett mycket återhållsam utveckling av den offentliga konsumtionen.
Även om statens egen konsumtion i storl sett skulle bli oförändrad, återstår
endasl utrymme för en kommunal konsumtionstillväxt om 2,5 3 % per år. Med de
beräkningar av den kommunala konsumtionens utveckling perioden 1979-1982, som
görs i den reviderade nationalbudgeten. innebär della en årlig tillväxt om ca
2,5 % per är under åren 1982- 1985. Detta skall ses mot bakgrund av att
befolkningsutvecklingen, redan nu fattade beslut samt av staten uppställda
krav skulle innebära en högre genomsnittlig konsumlionslillväxt än så. (Jfr
kap. 8).

Mot
bakgrund av denna redovisning torde den skisserade ekonomiska utvecklingsvägen
för perioden 1979-1985 med rätta kunna karaktäriseras som smal. Delta gäller
givetvis endasl om de centrala förutsättningarna inte förändras pä avgörande
punkter. Sålunda skulle en gynnsammare internationell tillväxt kunna leda lill
en högre tillväxt i de samlade resurserna och bredda utrymmet för
konsumtionens tillväxt och fördelning. 1 samma riktning skulle en kraftigare
förbättring av den konkurrensutsatta sektorns relativpriser verka. En sådan
torde emellertid i sin tur förutsätta en gynnsammare produktivitetsutveckling
än den antagna, vilket i sin tur också torde kräva en högre
investeringstillväxt.

Även om sålunda förändringar i de yttre betingelserna
skulle kunna ge en något gynnsammare utvecklingsbild, bör de gjorda
förutsättningama genomgående betraktas som optimistiska. Sannolikheten för
avvikelser i negativ riklning får bedömas vara större än sannolikheten för
avvikelser i positiv riktning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 8

3
Beräkningsmetodik och antaganden

3.1
Allmänt om beräkningsmetodiken

De
beräkningar som redovisas i det följande innefattar endast konsekvenserna av
existerande regelsystem och av beslul som redan har fallats. Beroende på vilka
faktorer som styr anslagsutvecklingen varierar beräkningsmetoderna. Beräkningarna
av utgifterna för närings- och arbetsmarknadspolitik förutsätts vara
konjunkturneutrala, dvs. de är gjorda ulan avseende på konjunklurvariationer
och evenluella förändringar i sysselsättningen. Många anslag styrs av
bidragsregler som medför en mer eller mindre automalisk kostnadsutveckling av
automatisk karaklär. Av bidragsreglerna framgår dels vilka individer eller
verksamhetsområden som är bidragsberättigade, dels vilka villkor som skall
gälla för atl bidragen skall utgå. Bidragen utgår i regel i form av ett visst
belopp per bidragsberättigad individ eller som en andel av bidragsmottagarens
egenkoslnader för ett visst ändamål. Det styrande inslaget i ett sådant givet
system är sålunda de fakiorer som bestämmer antalet bidragsberältigade subjekt
samt de politiskt beslutade ersättningsnivåerna. Exempel härpå är befolkningsutvecklingen,
vilken slyr storleken på anslagen till folkpensioner, grundskola m. m. De
beräkningar som redovisas för långtidsbudgetperioden har gjorts med
utgångspunki i gällande regelsystem och med anlaganden om utvecklingen av
olika bestämningsfaktorer under nämnda tidsperiod. Vidare har verksamheten
antagits ske på oförändrad ambitionsnivå, dvs. beräkningarna innefattar endasl
redan beslutade standardhöjningar.

Vissa
anslag styrs genom all statsmakterna lagt fasi finansiella ramar för
verksamheten. Exempel härpå är försvarsramarna. Möjligheterna alt påverka
kostnadsutvecklingen varierar med hänsyn lill hur besluten har utformats,
ramperiodens längd m. m. 1 vissa fall slyrs verksamhelen av regler och ramar
som inte är av finansiell natur. Inom utbildningsområdet dimensioneras delar av
verksamheten genom ramar för anlalel inlagningsplatser eller timmar i viss
utbildning.

Vissa
anslag styrs av avtal, t. ex. mellan staten och landstingskommunerna, och kan
påverkas av alt avtalen löper ul under långtidsbudgelperioden. För de anslag
som styrs av ramar och avtal har i regel schablonmässigt antagits oförändrad
anslagsnivå under långtidsbudgelperioden. Däremot har på områden med klara
uttalanden om tidsbegränsade program, avtal, ramar m. m. antagits att
ulgifterna faller bort i och med att programmen upphör.

För
det stora flertalet anslag, varav merparten utgörs av myndighetsanslag, har
statsmakterna inte angivit mer preciserat på vilken ambitionsnivå verksamheten
skall bedrivas på längre sikt, Ulgångspunklen i föreliggande bedömningar har
varit att verksamhelen fortsätter på oförändrad ambitionsnivå.
Kostnadsutvecklingen påverkas dock av dels förändringar av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 9

verksamheten på grund av förändringar i efterfrågan på
myndighelernas tjänster, dels av produktivitetsutvecklingen. För dessa anslag
har antagils oförändrad anslagsnivå i fasta priser.

3.2 Principer för utgifts- och inkomstberäkningar

Långtidsbudgetberäkningen i egentlig mening omfattar
endast de utgifter och inkomster som redovisas på statsbudgeten. Detta innebär
att affärsverkens driftulgifter och vissa investeringar samt andra utgifter
för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningen.

Grundmaterialet
i långtidsbudgeten är de långlidsbedömningar som har utförts av myndigheterna.
Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom
budgeldepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Beräkningarna av den framlida utgiftsutvecklingen ulgår
från anslagsbeloppen för budgetåret 1980/81 enligt 1980 års reviderade
budgetförslag. Utgifterna för påföljande budgetår är beräknade i samma pris-
och lönenivå som har tillämpats i 1980 års budgetproposition ("oförändrad
pris- och lönenivå"). Genom att beräkningarna utförs vid oförändrad pris-
och lönenivå anger långtidsbudgeten förändringarna i utgiftsvolymen. Eftersom
endast redan fattade beslut och gjorda åtaganden beaktas i beräkningarna visar
man konsekvenserna av den gällande ambitionsnivån. För statliga
konsumtionsutgifter innebär detta i regel oförändrad standard i förhållande
lill förändringar i efterfrågan. Både för statens konsumtions- och investeringsutgifter
anger beräkningarna vidare statens efterfrågan på reala resurser.

För de utgiftsgrupper som består av slatliga
transfereringar (inkomstöverföringar) kan beräkningen i oförändrade priser
sägas ange den nytta i reala termer som inkomstöverföringen representerar för mottagaren.

Vid en diskussion av den slatliga utgiftsutvecklingen
under de framförliggande budgelåren är del naturligt all göra jämförelser med
utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa på nya
tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda
delområden.

Som jämförelsematerial används uppgifter om budgetutfallen
för budgetåren 1974/75-1978/79. För budgetåret 1979/80 föreligger
slutredovisning först under hösten 1980. Detta budgetår har därför inte tagits
med i kalkylerna.

Budgetutfallen för budgetåren 1974/75-1978/79 har
deflalerats med olika pris- och löneindex. För vissa utgiftsposter finns
direkt användbara indextal. För andra grupper saknas däremot direkt tillämpbara
indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som avser omkostnader. För dessa
anslag har använts konsumentprisindex sedan detta rensats från varugrupper, som
inte ingär i den statliga konsumtionen. Beräkningarna för den historiska
perioden är dock inte helt jämförbara med beräkningarna i oförändrad pris-och
lönenivå för den framförliggande perioden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 10

Förutom beräkningar i oförändrad pris- och lönenivå
presenteras också kalkyler i löpande priser. För sådana anslag som omfattas av
åtaganden avseende pris- och löneulvecklingen m. m. har gjorls vissa
schablonmässiga beräkningar över effekler av gjorda antaganden om framtida
pris- och löneökningar (beräkning i löpande pris). Detta gäller dels löne- och
omkostnadsökningar i samband med slallig konsumtion, dels kostnadsökningar
lill följd av bl. a. indexkonstruktioner. Som exempel på del senare kan nämnas
kosinaderna för folkpensioneringen som är knutna lill konsumentprisernas
utveckling. Av tabell 18 framgår i vilka fall omräkningar till löpande priser
gjorts. Anslag som inte faller inom de ovan nämnda kalegorierna räknas inte om
med hänsyn till pris- och löneutvecklingen. Ett exempel på detta är del
allmänna barnbidraget som är räknal i oförändrai nominellt belopp under
långtidsbudgelperioden.

Del förhållandet all vissa Iransfereringsanslag inle
räknas upp vid beräkning i löpande priser gör alt en deflalering av utgifterna
med långtidsbudgetens prisaniaganden inle ger samma utveckling som redovisas i
beräkningen i oförändrad pris- och lönenivå. Vidare har en produktivitetsökning
om 2 % per år förutsatts äga rum inom slallig förvaltning under långtidsbudgetperioden.
Anslagseffekten av denna rationalisering har endasl lagls in i den löpande
prisberäkningen. Därmed ger beräkningen i oförändrad pris- och lönenivå
visserligen en riktig bild av hur den statliga verksamhelens omfattning
utvecklas, men kommer samtidigt alt något överskatta det krav på reala resurser
som den ställer.

Inkomstberäkningen i långtidsbudgeten är för budgetåret
1980/81 identisk med den som görs i det reviderade budgetförslaget. För
långtidsbudgetperioden i övrigt har beräkningen gjorls med hjälp av de
modeller som riksrevisionsverket utnytijar för sina inkomstberäkningar till
budgetförslaget och del reviderade budgetförslaget. Därvid har beakiats beslutade
eller av regeringen föreslagna förändringar av skatter och avgifter. Underlag
för beräkningarna är de uppgifter riksrevisionsverket erhåller från berörda
myndigheler. Inkomstskatter, socialavgifter och mervärdeskatl påverkas direkl
av pris- och löneulvecklingen i samhället. För dessa inkomsttitlar har
beräkningen gjorts i de pris- och lönelägen som följer av de antaganden som
görs i långtidsbudgeten. Vissa skaller brukar höjas med jämna mellanrum bl. a.
lill följd av de allmänna prisstegringarna i samhället. Detta gäller exempelvis
tobaksskaUen och spritskatten. I årets långtidsbudget har under anslaget lill
oföruisedda ulgifter beaklals effeklerna av de punktskaltehöjningar som
regeringen nu aviserar.

Socialförsäkringssektorns utgifter och inkomster har
beräknats på i princip samma sätt som statsbudgetens ulgifter och inkomster.

3.3 Antaganden för långtidsbudgetperioden

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på eU stort antal
antaganden om olika ekonomiska faktorers framtida utveckling. Alla sådana för
kalky-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 11

lerna
nödvändiga förutsättningar beskrivs inle här, ulan redovisas i möjligaste mån
under de avsnitt där dessa varil styrande för beräkningarna. Nedan kommenteras
endast vissa centrala förutsättningar som är av stor betydelse vid beräkning av
såväl statens inkomster som utgifter. Hit hör antagandena om den ekonomiska
tillväxten saml om löne- och prisulvecklingen.

Långtidsbudgeten grundas
vad gäller åren 1980-1982 på samma antaganden som presenteras i den reviderade
finansplanen. Dessa antaganden är hämtade frän den reviderade nationalbudgeten
för år 1980, i vilken också presenteras vissa översiktliga bedömningar för åren
1981 och 1982. Vidare har ekonomidepartemenlet inom ramen för det pågående
arbetet med 1980 års långtidsutredning gjort preliminära bedömningar för ulvecklingen
under perioden 1979-1985. Den utvecklingsbild som presenleras i kap. 2 om den
samhällsekonomiska bakgrunden bygger på dessa bedömningar. Dessa har också
gett ulgångspunkten för de centrala antagandena i LB 80 när det gäller den
ekonomiska utvecklingen under långtidsbudgelperioden som helhet.

Volymtillväxten i
brullonalionalproduklen skulle enligt dessa bedömningar uppgå till i
genomsnitt 2,5-3% årligen under perioden 1979- 1985. Timlönerna har förutsatts
öka med i genomsnitt 6-7% per år under perioden. Vad konsumentpriserna
belräffar bestäms dessa huvudsakligen av de inhemska löne- och
produktivitetsförändringarna saml av den inlernationella prisutvecklingen. På
dessa punkter har gjorda antaganden beräknals leda till aU konsumentprisernas
åriiga ökningslakt kommer all minska från ca 11 % är 1980 till ca 5 % i slutet
av långtidsbudgelperioden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

4 Statsutgifternas fördelning på ändamål

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 detta kapitel redovisas stalsrlgifternas utveckling i
oförändrad pris-och lönenivå under perioden l.o.m. budgelåret 1984/85.
Redovisningen omfattar de totala utgifterna inom stalsbudgelen grupperade efter
ändamål. Fjorton av de största ändamålsgrupperna särredovisas. Beräkningarna
utgår frän de anslagsbelopp för budgetåret 1980/81 som redovisas i
budgetpropositionen eller - i förekommande fall - i det reviderade budgetförslaget.

Beräkningama i långtidsbudgeten påverkas i hög grad av de
beslul som fattats av statsmakterna under de senaste åren. De lotala
slaisulgifierna i oförändrad pris- och lönenivå beräknas i slort sett bli
oförändrade under långtidsbudgetperioden. Kostnaderna ökar mest märkbart för
bl.a. bostadspolitik och energiförsörjning. På några områden minskar kostnaderna
under långtidsbudgelperioden.

I beskrivningen av utgiftsutvecklingen för de skilda
ändamålen läggs särskild tonvikt vid de faktorer som, t. ex. i form av
volymförändringar och regelsystem, styr utgiftsutvecklingen.

Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m.

Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för
folkpensioneringen, statens bidrag till sjukförsäkringen samt statens bidrag
till kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Del senare stödel, som
införts fr. o. m. år 1980, ingår bland folkpensionsförmånerna och fär full
effekl pä stalsul-gifterna först under budgetårel 1981/82. Detta är en starki
bidragande orsak lill alt kosinaderna ökar kraftigt under detta budgetår. Med
undantag för vissa administrationskostnader ulgörs hela ändamålsgruppen av
transfereringar till hushällen.

Tabell 1. Folkpensioner, sjukförsäkringar m.m.

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsf

örändring

till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

tuell
förändring

snittlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

tuell för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Totala
utgifter

-h3,8

35 362'

-H334

+ 43

-161

-271

+ 3,8

-1- 0,6

därav

folkpensioner

-1-6.6

30968

-1- 429

-161

-.101

-431

-F 1,4

- 0,4

sjukförsäkringar

-9,4

3 657

- 180

-H30

-H40

-1-160

-1- 4,9

-1- 3,9

övrigl (inkl. KBT)

-3,3

1007

+ 725

+ 74

0

0

-F72,0

-1-15,7

För folkpensionsanslaget ingår i beloppel en med hänsyn
till prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 beräknad belastning på anslaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget 13

Anslagsutvecklingen
styrs dels av befolkningens ålderssammansättning, dels av den allmänna
prisutvecklingen i samhällsekonomin. Vidare ökar utgifterna till följd av den
successiva utbyggnaden t. o. m. budgetåret 1981/ 82 av pensionstillskott till
pensionärer med låg eller ingen ATP.

Beiräffande
utgifterna för folkpensionerna beror ökningen under perioden 1974/75-1978/79
dels på att antalet pensionärer stigit, bl. a. till följd av sänkningen av den
allmänna pensionsåldern år 1976, dels på alt en rad standardförbättringar
genomförts.

En
väsentlig kostnadsdrivande faktor på anslaget är folkpensionsförmånernas
anknytning till basbeloppet, vilket i sin tur styrs av utvecklingen av
konsumentprisindex. Förändringarna av konsumentpriserna har svarat för större
delen av utgiftsökningarna.

Det
totala antalet pensionärer beräknas under långtidsbudgetperioden, bl. a. lill
följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning, årligen öka med i
genomsnitt 16000, varav 14000 ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer
beräknas år 1980 uppgå till drygt 1,9 miljoner, varav nära 1,4 miljoner
ålderspensionärer. Över 700000 pensionärer erhåller då ålderspension från ATP.

Den
beslutade fortsalla standardförbättringen genom utbyggnad av pensionstillskotten
för folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna
för dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen.
Härigenom uppstår betydande årliga kostnadsökningar under början av
långtidsbudgetperioden. De minskade utgifterna fr. o. m. budgetåret 1982/83
sammanhänger med att den av riksdagen beslutade utbyggnaden av
pensionstillskotten slutförs budgetåret 1981/82 och med att antalet pensionärer
som uppbär detla tillskott minskar till följd av att allt fier nytillkommande
pensionärer får ATP.

Tabell 2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Ulgiftsförändring lill

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Ökat antal pensionärer Pensionstillskoll

Summa

-1230 -H200

-1-430

-1-190 -350

-360

-1-150 -450

-300

-1-130 -560

-430

Utgifterna
för bidragel till kommunalt bostadstillägg till folkpension slyrs av antalet
personer som med hänsyn till inkomst och bostadskostnad är bidragsberättigade.
Statsbidrag utgår fr.o.m. år 1980 med 43% av kommunernas kostnader för
bostadstillägg upp lill vissa bostadskostnadsgränser. Riksdagen har beslutat
om höjda bostadskostnadsgränser från den I januari 1981, vilket får ulgiftshöjande
effekl budgelåren 1981/82 och 1982/83.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 14

Av .sjukförsäkringens kostnader finansieras 85% med
arbetsgivaravgifter och reslerande 15% med statsbidrag. Anslagsutvecklingen
styrs bl.a. av anlalet sjukdagar per försäkrad saml av ersättningsnivån, vilken
i sin lur beror på löneulvecklingen i samhället. Antalet sjukdagar per
försäkrad har ökal fram till år 1976, men har sedan dess stabiliserats.

Försäkringen ersätter 90% av inkomstbortfallet vid sjukdom
upp lill ell tak om 7,5 gånger basbeloppet. Detla innebär att hela
löneutvecklingen inte får fullt genomslag på ersättningsnivån. Genom
basbeloppets knylning till konsumentprisindex höjs dock takel efler hand.

Konsumtionen av sjukvård ökar med stigande ålder.
Efterfrågan torde således öka med hänsyn till de förväntade förändringarna i
befolkningens ålderssammansättning.

Även sjukvårds- och tandvårdstaxorna, som fastslälles
efter överläggningar med företrädare för inom vården yrkesverksamma grupper,
styr kostnadsutvecklingen inom anslaget. Taxorna påverkas indirekt av lönekosinadsutvecklingen
för dessa grupper samt av kostnadsutvecklingen för l.ex. lokaler och material
som utnylljas i vården. Vidare påverkas kostnadsutvecklingen av
sjukvårdsutbudet. Etl allt större och mer lätiillgängligi utbud av
sjukvårdsresurser medför indirekt större utbetalningar från försäkringen.

Försäkringens utgifter för läkemedel, läkarvård, sjukresor
m. m. påverkas också av löne- och prisutvecklingen i samhällel. Löne- och
prisulvecklingen för dessa områden faller i huvudsak hell på försäkringen
eftersom patientavgifterna är maximerade till vissa belopp per inköpstillfälle,
läkarbesök resp, sjukresa. För kosinader därutöver svarar försäkringen.

Utbildning och forskning

Denna ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för
utbildningsväsendet och för den civila forskningen som bedrivs av staten eller
med statligt stöd. Ändamålsgruppen omfaltar bl. a. del obligatoriska skolväsendet,
gymnasiala skolor, vuxenutbildning, högre utbildning, sludiestöd och
studiehjälp samt forskning. Till högre utbildning och forskning förs bl.a.
anslagen till högskolan inkl. lantbruksuniversitetet, undervisningssjukhusen,
de statliga forskningsråden och styrelsen för leknisk utveckling. I gruppen
ingår även de statliga ulgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på
energiområdel.

Utgifterna i fasta priser för det obligatoriska
skolväsendet beräknas minska under hela långtidsbudgelperioden eftersom anlalel
elever successivt kommer att minska. Anslagsutvecklingen för det statliga
grundskolebidragel slyrs i första hand av antalet s. k. basresurser, närmast
jämförbart med klasser. Detta påverkas i sin tur av antalet elever samt
kommunens och länsskolnämndens beslul om fördelning av elever på skolenheter.
Huvuddelen av denna anslagsgrupps kostnader består av löner och är

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3. Utbildning och forskning

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsf

örändring

till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

luell
förändring

snittlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

tuell för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Toiala
utgifter

-H5,7

29009

- 792

- 58

-169

-492

-2,7

-1,2

därav

det obl. skol-

väsendel

-H9,8

12 320

-1077

-125

-200

-406

-8,7

-3,9

gymnasieskolan

m. m.

-1-5,3

4 099

-*- 47

-1- 3

- 27

- 90

-1-1,1

-1-0,4

högre utbildning

och forskning

-t-2A

7 090

-1- 153

-1-139

-H 30

+ 6

-h2,2

-1-1,1

siudiesociala

ändamål

-1,9

3918

-1- 64

+ 40

- 32

-t- 4

-t-1,6

-t-0,9

bundna till olika bidragssyslem. En viktig utgiftsstyrande
faktor är antalet elever per klass. En förändring av klasslorleken
(delningslalen för tilldelning av basresurser) med exempelvis 5 elever på
högstadiet innebär en kostnadsförändring med ca 425 milj. kr. Inom grundskolan
är reformen med samlad skoldag under genomförande. Riksdagen har vidare faltal
beslut om en ny läroplan som skall gälla fulll ul fr. o. m. budgetåret 1982/
83. Kostnaderna för läroplansreformen beräknas för budgetårel 1984/85 till ca
300 milj. kr. i 1979/80 års prisnivå. Den krafiiga anslagsminskningen lill
budgetåret 1981/82 hänger samman med den tekniska konstruktionen av statsbidraget
lill driften av grundskolor. Denna medför atl anslaget för budgetåret 1980/81
innehåller ett relativt stort belopp för löneökningar hänförliga till
budgetåret 1979/80. För de följande åren görs beräkningarna i fasta löner och
priser.

Bidraget till gymnasieskolan, som för budgeiårei 1984/85
beräknas lill ca 3 100 milj. kr. i 1979 ärs lönenivå, är på liknande sätt
bundet till etl bidragssystem där staten har åtagit sig all finansiera
lärarlönerna. Anlalel intagningsplatser fastställs för varje budgelår av
riksdagen, som har uttalat att dessa skall utgöra minsl 100% av antalet
16-åringar. Förändringen av utgifterna för gymnasieskolan m. m., som redovisas
i tabell 3, följer således antalet 16-äringar. Denna åldersgrupp är som störst
åren 1980-1982. Med en fortsatt dimensionering av antalet intagningsplalser i
den direkla grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan lill 100% av
16-äringarna når antalet elever i gymnasieskolan sitt maximum budgetåret
1982/83.

Enligt förslag som förelagts riksdagen under vären 1980
skall gymnasieskolans dimensionering utökas för att, som ell alternativ fill
arbetsmarknadsåtgärder, bereda utbildning till ungdomar som slutar grundskolan
under våren och som saknar arbete eller riskerar atl bli arbetslösa.

Gymnasieskolans dimensionering och fördelning av eleverna
på ulbildningslinjer påverkar även investeringsanslagen Bidrag till
undervisnings-

opaginerad Kontrollera mot PDF

material inom gymnasieskolan m. m. och Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. Skolbyggnadsbidraget omfaltar även
byggandet av grundskolor och påverkas därför även av förändringen av antalet
grundskoleelever. Dessa båda anslag uppgår för budgelåret 1980/81 till sammanlagt
ca 370 milj. kr. Regeringen har tidigare i vår i en proposition om kommunalekonomiska
frågor föreslagil all skolbyggnadsbidraget avvecklas i och med utgången av
budgetårel 1980/81. Vissa övergångsregler förordas dock för budgetårel 1981/82.

Förändringar inom anslagsgrupperna för grund- och
gymnasieskolan påverkar även vissa andra anslag, däribland bidraget till
sludie- och yrkesorientering (SYO) som följer elevutvecklingen.

Vuxenutbildningen, vars största utgiftsposter utgörs av
bidragsanslagen till studiecirklar, invandrarundervisning, driften av
folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning, förväntas öka endasl marginellt
under långtidsbudgetperioden, som framgår av tabell 4. Del sammanhänger bl. a.
med atl regeringen i 1980 års budgetproposition lagt fram förslag om att
antalet studie- resp. undervisningstimmar för sludiecirkelverksamheten resp.
den kommunala vuxenutbildningens grundskole- och gymnasieskolekurser ska vara
oförändrade budgetåret 1980/81 jämförl med innevarande budgetär. Maximeringen
av dessa utbildningars omfattning förutsätts i enlighet med långtidsbudgettekniken
gälla för hela perioden. Anslagsutvecklingen styrs därför huvudsakligen av en
förväntad volymökning endast för den grundläggande utbildningen för att lära
vuxna läsa och skriva (GRUNDVUX) samt av löneutvecklingen.

Huvuddelen av kostnaderna utgörs även för denna
anslagsgrupp av löner. Framför allt verksamheten vid folkhögskolorna har
expanderat kraftigl under senare år, vilkel bl. a. sammanhänger med ökningen
av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften. Denna utnyttjas nämligen för atl
finansiera studiestöd för studerande i vissa studiecirklar, på vissa folkhögskolekurser,
kommunal vuxenutbildning och dessutom vissa högskolekurser. Avgiften utgår med
0,25 % på lönesumman och avgiftsinkomsterna ökar därmed med lönesummeökningen.
Vuxenutbildningsavgifien är för budgetåret 1980/81 beräknad till 588 milj. kr.

Tabell 4. Vissa anslag inom vuxenutbildningsområdet

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring
till

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Procen-

Genom-

luell
för-

sniltlig

ändring

procen-

1980/81-

tuell för-

1981/82

ändring

1980/81-

1984/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala
utgifter för anslagen till studiecirklar, invandrarundervisning.
folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning

-9,5

1 799,8

-1-7

-1-7

-1-0,4

-hO,2

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 17

De
beräknade utgifterna i fasta priser för den grundläggande högskoleutbildningen
väntas öka under den tidsperiod som långtidsbudgeten omfattar. Merparten av resurstillskotten
avser beslutade ökningar av antalet intagningsplatser på vissa
utbildningslinjer. De största kostnaderna avser utbyggnaden av
lärarutbildningen på grund av dels ett ökat elevantal, dels elt ökat behov av
vårdpersonal och därigenom indirekt av lärarpersonal. Kostnadsökningen vad
avser lärarutbildningen har sitt ursprung i reformförslag i bl. a.
budgetpropositionerna åren 1979 och 1980. Eftersom utbildningarna är fleråriga
uppnäs maximala helärskoslnader först en lid efter reformens start. På liknande
sätt har hånsyn tagits till konsekvenserna av beslutade och föreslagna
minskningar av antalet utbildningsplatser.

Regering
och riksdag har fattat beslul om ändringar av huvudmannaskapet för vissa
speciella utbildningar. I långtidsbudgeten ingår kostnaderna för förstatligande
av bl, a, drifttekniker- och fritidspedagogutbildningarna. Regeringen har
vidare förelagt riksdagen förslag om en höjning av kvaliteten i
högskoleutbildningen. Höjningen skall genomföras successivi och har för
budgetåren 1981/82 och 1982/83 beräknats till 5 milj. kr. för vart och elt av
åren.

De
dominerande utgiftsstyrande faktorerna för den grundläggande högskoleutbildningen
exkl. kommunal högskoleutbildning utgörs av de planeringsramar i form av
antagningstal som ärligen fastställs av riksdagen, utbildningens längd,
kostnader per plats samt dimensionering av kring-kostnader som t. ex.
administrationen vid högskoleenheterna m. m. Dessa faktorer utgör grunden för
de årliga anslagberäkningarna.

Staten
ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala
högskoleutbildningen. Bidraget skall för den utbildning som är organisatoriskt
samordnad med gymnasieskolan ge full kostnadsläckning för de lärartimmar som
ingär i fastställda timramar. Riksdagen fastställer årligen högsta
antagningstal per utbildningslinje. Utöver dimensioneringen av
utbildningsvolymen slyrs kosinaderna av gruppstorlek och antal lärartimmar per
grupp samt utvecklingen av lärariöner. För sjuksköterskeutbildningen ges ett
schablonbidrag per grupp, vilkel varje år räknas upp med hänsyn till
löneulvecklingen.

Den
faktiska utvecklingen av utgifterna för den kommunala högskoleulbildningen har
sedan systemet infördes legat under budgeterade belopp. Förklaringen härtill är
att tillgängen på praktikplatser, lärare och lokaler har utgjort flaskhalsar.
Därför har planeringsramarna i praktiken inte varil styrande för
utgiftsutvecklingen.

Utgiftema
för studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningspliktiga
sludiemedel för studerande. Anslagen styrs dels av antalet studerande på
gymnasie- och högskolenivå, dels av bidragsreglerna. Studiehjälpen består av
studiebidrag, tillägg för resor och inackordering, inkomslpröval tillägg,
behovsprövat tillägg samt hemreseersättning. Studiemedlen beslår av en
återbetalningspliklig del och en bidragsdel. Den 2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. Bd. 2.1

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 18

största utgiftsposten inom studiehjälpen ulgörs av
studiebidraget till gymnasieskolelever. Studiebidraget utgår med samma belopp
som barnbidraget. De återbetalningspliktiga studiemedlen är knutna till
basbeloppet. Under långtidsbudgetperioden väntas antalet högskolestuderande
förbli i Slort sett oförändrat medan antalet gymnasieelever, som tidigare
redovisats, kommer att öka kraftigt i början av perioden. Studiebidraget till
gymnasieskolelever är för budgetåret 1980/81 beräknat till ca 465 milj. kr.
Sludiemedlen är för samma budgetår budgeterade till ca 2450 milj. kr. För
budgetåret 1984/85 beräknas motsvarande anslagsposter uppgå till ca 475 resp.
2550 milj. kr. i oförändrad pris- och lönenivå.

Det statliga stödet till forskningen utgår dels genom
styrelsen för teknisk utveckling och de statliga forskningsråden m.fl., dels
genom anslag lill universitet och högskolor, till utbyggnad av
undervisningssjukhusen samt för energi- och byggnadsforskning.

Styrande för den reala utvecklingen av utgiftema är de
reformbeslut som regering och riksdag fattar.

Betydande salsningar för utveckling av induslrin har
gjorts under senare år. Delvis har detta stöd inriktats på att främja
industrins forskning och utveckling. En del av detta stöd utgörs av de
successivt ökade insatserna genom slyrelsen för leknisk utveckling. Vidare har
den 1 juli 1979 inrättats en särskild fond för industriellt utvecklingsarbete
(Industrifonden) med ett kapital om 300 milj. kr.

1 enlighet med principerna för långtidsbudgeten har
beräknals oförändrade insatser för induslriellt forsknings- och
utvecklingsarbete.

Till
gruppen forskning och utveckling förs också utgifterna för energiforskning.
För energiforskningen finns elt Ireårsprogram med en lotal medelsram om 1 000
milj. kr, Budgeiårei 1980/81 är det sista årel i treärs-programmet. Anslagen
för detta budgetår föreslås uppgå till 354 milj. kr. 1 långtidsbudgeten har
därefter fömtsätts insatser pä oförändrad nivå. Delegationen för
energiforskning skall i augusli 1980 lägga fram förslag till nytt treårsprogram
för energiforskningen omfattande perioden 1981/82-1983/ 84.

Forskningen inom utbildningsväsendets område svarar för ca
en tredjedel av det statligt finansierade forsknires- och utvecklingsarbetet.
För budgetåret 1980/81 har en reformram om ca 70 milj. kr. avsatts. Även för de
två därpå följande åren beräknas förstärkningar av motsvarande omfattning.
Anslagen till forskningen inom nämnda område går i huvudsak till löner samt
till köp, underhåll och drift av olika typer av utrustning.

Totalförsvar

1 ändamålsgruppen totalförsvar ingår det militära
försvaret, civilförsvaret, del ekonomiska försvarei samt övriga delar av
totalförsvaret. Riksdagen har våren 1977 mot bakgrund av on säkerhetspolitisk
bedöm-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

ning tagit ställning till inrikiningen av del militära
försvarei, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret saml totalförsvaret i
övrigl för perioden 1977/ 78-1981/82 (1977 års försvarsbeslut).
Långlidsbudgetberäkningarna ulgår från dessa ställningstaganden. För budgelåren
1982/83-1984/85 har förutsatts oförändrade ramar i förhållande till
försvarsbeslutet. För budgetåren 1981/82-1984/85 har för det ekonomiska
försvaret i huvudsak förutsatts oförändrade ramar i förhållande till budgetåret
1980/81.

F. n. arbetar en kommitté med uppdrag att överväga och
lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets utveckling
fr. o. m. budgelåret 1982/83.

Tabell 5. Totalförsvaret

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring

till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

tuell
förändring

snittlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

tuell
för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Toiala
utgifter

-1-1,6

17709'

-23

-217

-1-14

+43

- 0,1

-H 0,3

därav

militärt försvar

-1-1,2

16151'

-64

- 77

0

0

- 0,4

- 0,2

civilförsvar

-1-5,3

397

-t-80

+ 25

-F24

-1- 8

-1-20,2

+ 7,7

ekonomiskt försvar

-3.3

668

- 4

+ 21i

-(-23

-1-51

- 0,6

-H0,9

För militärt försvar ingår i beloppet en med hänsyn till
prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 beräknad belastning, vilken något
avviker från de anslag som tagits upp under försvarshuvudtiteln.

I syfte att inom den givna ramen för det militära
försvaret skapa ett så stort utrymme som möjligt för sådan materielanskaffning
och utbildning, som ger direkt effekt i krigsorganisationen, har
överbefälhavaren fått i uppdrag att minska antalet sysselsatta. Anlalet
anställda har sedan är 1972 minskat med ca 600 per år. Minskningen planeras
fortsätta i ungefär samma takt under perioden 1980/81 -1984/85.

För budgetåret 1980/81 har föreslagits militära
försvarsutgifler om 15788 milj. kr. Utgiftsförändringarna under
långtidsbudgelperioden, bortseU från prisreglering, beror i allt väsentligt på
att de medel som hölls inne budgeläret 1977/78 återtas med en tredjedel
åriigen under perioden 1979/80- 1981/ 82. Den militära ramen justeras åriigen
med utvecklingen enligt nettoprisindex.

Planeringsramen medger att betydande belopp åriigen kan
användas för forskning och materielanskaffning. Till de större planerade
anskaffningsprogrammen hör artilleri, band vagnar, lerrångbilar och
luftvärnsrobolar för armén, patrullbåtar och kustartilleribatterier för marinen
samt anskaffning av jaktversionen av flygplanet Viggen och jaktrobotar för
flygvapnet.

Beträffande civilförsvaret gäller atl planeringen liksom
hiuills inriklas på åtgärder som gör det möjligt att i händelse av krig skydda
och hjälpa

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 20

befolkningen mol verkningarna av stridshandlingar av olika
slag. Dessa åtgärder kan avse kollektivt ordnat skydd i form av främsl skyddsrum
oeh utrymning eller individuelll skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om
vad som är möjligt att själv göra för sitl skydd i olika situationer saml
uppbyggnad av en undsätiningsorganisalion.

1 1980 års budgetproposition har regeringen föreslagit all
274 milj. kr. anvisas för budgeiårei 1980/81 för civilförsvar ulom skyddsrum.
För skyddsrum föreslås utgifter om 123 milj. kr. Utgiftsändringarna under
perioden beror på ändrade finansieringsformer för skyddsrumsbyggande.

Del ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom
bl.a, industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och
kommunikationerna.

Styrande för anslagsutvecklingen är främst de
investeringar som riksdagen beslutar om och de driftkostnader som detta
föranleder. Driflkostnaderna utgörs till slor del av räntekostnader för
investeringarna.

Riksdagen har beslulal om inrikiningen av verksamhelen
inom del ekonomiska försvaret för perioden 1977/78-1981/82, vilket bl.a.
innebär utökad beredskapslagring av livsmedel, gödsel- och bekämpningsmedel,
petrokemiska produkter och legeringsmetaller m. m. Vidare beslutades om ell
nytt oljelagringsprogram för perioden 1978-1984. Tvångslagringen i näringslivets
regi bibehålls i oförändrad omftittning samiidigi som den statliga beredskapslagringen
ökar. Kostnaderna för huvuddelen av oljelagringsprogrammet finansieras genom
den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Intäkterna från
beredskapsavgiften tillförs oljelagringsfonden. Den stora ökningen av
kostnaderna på stalsbudgelen budgetåret 1982/ 83 beslår huvudsakligen av
följdkosinader (ränlor) av en i enlighet med oljelagringsprogrammet ökad
beredskapslagring av olja m. m. budgetårel 1981/82. För översyn av det löpande
oljelagringsprogrammet har regeringen lillkallat en särskild kommitté.

Bostadspolitik

Denna ändamälsgmpp domineras av räntebidrag och långivning
till bostadsbyggande. För budgelåret 1980/81 föreslås dessa uppgå till
sammantaget 12,1 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gruppen märks lån till
kommunala markförvärv samt bosladsbidrag för låginkomsttagare.

Anslagsutvecklingen för lån till bostadsbyggande betingas
i huvudsak av utvecklingen i fråga om beviljade beslut om bostadslån. Normalt
fastställer riksdagen ramar i form av våningsyta inom vilka beslut om nybyggnad
kan tas. I syfte att skapa förutsättningar för etl ökat bosladsbyggande har
riksdagen beslutat att sådana ramar inle skall fastställas för är 1979, Regeringen
har i 1980 ärs budgetproposition föreslagit att samma ordning skall gälla för
år 1980.

Antalet påbörjade lägenheter, den allmänna
kostnadsutvecklingen samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6. Bostadspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring lill

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

tuell
förändring

snittlig procen-

1981/82 1982/83 1983/84

1984/85

tuell för-

1980/81-

luell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Toiala
utgifter

-1-9,8

12 986

-t- 463 -(-1445 +310

-(-285

-(- 3,6

+4,6

därav

räntebidrag

5 200

-(-1060 -(- 520 -(-240

-(-335

+ 20,4

+ 9,1

län till boslads-

byggande

-5,5

7 255'

- 730 -( 900 -(-170

0

-10,1

+ 1,1

Beloppen avser beräknad belastning på anslagei under
långtidsbudgeten.

lägenheternas standard påverkar anslaget. Detta sker dock
med en viss fidsförskjulning. Det tar i genomsnitl mellan 1,5 och 2,5 år från
det att en lägenhel börjar byggas till det att anslaget börjar belastas.
Anslaget bestäms vidare i slor utsträckning av hur snabbt låneärendena
behandlas. En variation med 1 000 ärenden leder lill en anslagsförändring pä ca
100 milj. kr. Den stora minskningen av anslaget budgetåret 1981/82 beror dels
på att de särskilda s.k. underhållslånen som avser åren 1979 och 1980 upphör,
dels på en beräknad avarbetning av ärendebalanser under budgetåret 1980/ 81.

De angivna anslagsförändringarna har beräknats med
utgångspunkt i de bedömningar av bostadsbyggandets omfallning som har
redovisats i 1980 års budgelproposition, dvs. för år 1980 totalt ca 60000
påbörjade lägenheler och för åren fr. o. m. 1981 totalt ca 65 000 lägenheler.
Antalet lägenheter med beslut om bostadslän har antagils till 56000 är 1980
och lill 60000 fr. o. m. år 1981. Om igångsättningen och anlalet beslul om
bostadslån blir lägre, l.ex. 55 000 lägenheler per år, skulle anslagsbehovet
med viss tidsförskjutning bli ca 500 milj. kr. lägre per år.

I beräkningarna av bostadslåneanslaget har vidare hänsyn
tagits till att hyresföriusllån skall upphöra fr. o. m. år 1981. Utgifterna för
hyresföriusllån antas belasta anslaget t. o. m. budgetåret 1981/82.

Räntebidrag läcker mellanskillnaden mellan faklisk
räntekostnad för såväl statslån som bottenlån och den s.k. garanterade räntan.
Bidraget beräknas på ursprunglig låneskuld på dessa lån. Den garanterade räntan
är under det försia årel f.n. 3,4%) för hyres- och bostadsrätislägenheter (i
huvudsak flerbostadshus) och 5,5% för lägenheler upplåtna med ägande-räu
(främst småhus). Därefter trappas räntan upp med 0,25 procentenheter per år för
flerbostadshus och 0,35 procentenheter per är för lägenheter upplåtna med
äganderätt till dess faktisk räntenivå uppnätts.

Utgifterna för räntebidrag bestäms dels av gällande
räntenivåer, dels av de regler som riksdagen beslutar skall gälla för lägsta
garanterade ränta och

opaginerad Kontrollera mot PDF

upptrappning
av denna. Dessulom finns ell starki samband mellan utbetalningarna av
bostadslän och räntebidragsutgifierna. Såväl antalet nya lägenheter per år som
kostnaderna per lägenhel påverkar räntebidragsutgifierna. Till detta kommer
variationer till följd av räntejusleringar av äldre län. Vid dessa jusleringar,
som för botlenlänen vanligtvis sker vart femte eller vart tionde år och för
statslånen varje är. bestäms nämligen räntan efter del nya, i allmänhet högre,
ränteläget. En sänkning av räntan med I % under hela långtidsbudgelperioden
skulle budgetåret 1984/85 leda lill en sammanlagd minskning av ulgifterna med
ca 1,5 miljarder kr.

Mycket
kraftiga ökningar registreras för räntebidragen för bostäder. Dessa ökningar
beror sålunda främst på den kraftiga kostnadsstegringen tidigare år och på den
historiskt setl höga räntenivå som förutsatts för långtidsbudgelperioden.

Arbetsmarknads-
och regionalpolitik

Denna
ändamälsgmpp omfattar statens utgifler för skilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder,
arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet samt
ar-beismiljöfrämjande åtgärder. Vidare hör ulgifterna till regionalpolitiken
till denna ändamålsgrupp.

Tabell
7. Arbetsmarknads- och regionalpolitik

(Milj,
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring

till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

tuell
förändring

sniltlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

tuell för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Toiala
Ulgifter

+ 13.4

12 655'

+645

-36

+ 147

+ 148

+ 5,1

+ 1,7

därav

arbetsmarknads-

politik

+ 17.0

10661

+ 537

-85

+ 173

+ 173

+ 5,0

+ 1,8

regionalpolitik

- 8,5

1989'

+ 108

+49

- 25

- 24

+ 5,4

+ 1,3

För
anslaget till byggande av sjukhus i Norrbolten ingår i dessa belopp beräknad
belaslning för resp. är under långtidsbudgelperioden.

Utgifterna
för arbetsmarknadspolitiken beräknas uppgå lill 10,6 miljarder kr. för
budgetåret 1980/81. Anslagen är konjunkturneutralt beräknade, dvs. de lämnar
inte utrymme för ökade insatser vid en eventuell försämring av
sysselsättningsläget. Utgifterna i fasta priser beräknas därför i stort setl
ligga oförändrade under perioden. Den kraftiga ökningen av anslagsbehoven
budgetåret 1981/82 är beräknat för att undvika en brist lill följd av
eftersläpning av utbetalningar för arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsförmedlingen
har en central roll inom arbetsmarknadspolitiken. Under 1970-talet har
förmedlingen tillförls över 2 000 nya tjänster. Modern

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 23

datateknik har successivt lagils i anspråk för
förmedlingsarbele. Budgetåret 1980/81 tillförs arbetsmarknadsverket medel
motsvarande ett lägre antal tjänsler än vad som varil fallet under något
budgetår under 1970-talet. Under långtidsbudgetperioden har medel beräknals
motsvarande en oförändrad omfattning av verksamheten. Styrande för kostnadsutvecklingen
för denna verksamhet är antalet anställda i förmedlingsarbetet, behovet av
lokaler, utbildning m. m.

Arbetsmarknadsutbildning kan ske i skolöverslyrelsens s.
k. AMU-kurser m. m., i kurser inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet
saml i företagsutbildning. Deltagare i AMU-kur.seroch kurser inom det reguljära
utbildningsväsendet uppbär utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag ulgår
bidrag till företagen. Utgifterna för arbetsmarknadsutbildning finansieras via
arbetsmarknadsutbildningsfonden. Till fonden inflyter dels medel från en
arbetsgivaravgift på 0,4%, dels anslag från statsbudgeien. Arbetsgivaravgiften
har varit oförändrad sedan fonden infördes är 1976. Kostnadsökningarna för
verksamhelen har därmed i storl sett fått bäras av anslaget. För budgetåret
1980/81 uppgår anslaget till 2,2 miljarder kr. Frånsett en kraftig höjning för
budgetårel 1981/82. för att undvika en brist på grund av eftersläpningen av
utbetalningar, antas stalsbidragsbeloppen i enlighet med längtidsbudgettekniken
förbli oförändrade under perioden.

Utgiftsutvecklingen för arbetsmarknadsulbildningen slyrs i
försia hand av antalet elever och av elevbidragens storlek. Även fördelningen
av kursdeltagarna regionalt och utbildningens inriktning är av betydelse för
kostnadsutvecklingen. Bidragen är kopplade till ersättningen vid arbetslöshet,
dvs. höjda arbetslöshetsersättningar ger höjda utbildningsbidrag. Anlalet
elever i verksamheten är beroende på arbetsmarknadsläget och pä i vilken
utsträckning de sökande uppfyller arbelsmarknadskungörelsens villkor för
tillträde till utbildningen. Anlalet kursdellagare och fördelningen av dem
besiämmer anlalet kursveckor, vilkel är avgörande för kostnaderna för de
utbildningsresurser i form av lärare, lokaler etc. som blir erforderliga.

1 årets budgelproposition har beräknals att totalt ca
140000 personer kommer att delta i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret
1980/81. Kostnaden per elevvecka har beräknats till ca I 600 kr., varav ungefär
70% betalas över anslaget. Med anlagande om en genomsnittlig utbildnings-längd
om 10 veckor skulle en ökning eller minskning av antalet elever med lOOOO under
året öka resp. minska anslagsbehovel med ca 110 milj. kr.

Sysselsättningsskapande åtgärder avser främst statliga,
kommunala och enskilda beredskapsarbeten. Verksamheten har beräknats få en i
huvudsak oförändrad omfattning under långtidsbudgelperioden jämfört med beräkningen
för budgetåret 1980/81 (konjunkturneutral beräkning). Enligt riksdagens beslut
skall det s. k. äldrestödet inom leko-induslrierna avvecklas fr. o. m.
budgetåret 1982/83.

Behovet av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt
konjunklumt-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 24

vecklingen och sysselsätlningsläget. Det innebär atl
medelsålgången kan variera kraftigl mellan budgetåren. Avgörande för
kostnaderna för verksamheten är dels antalet sysselsättningsdagar, dels den
genomsnittliga koslnaden per sysselsätiningsdag. Fr.o.m. den 1 juli 1978 gäller
elt nylt statsbidragssystem för beredskapsarbelen, vilkel innebär att lill
kommunalt beredskapsarbeie normalt lämnas statsbidrag med 75% för lönekostnader.
Däruiöver utgår vid invesieringsarbelen ett lilläggsbidrag om 20% för övriga
kostnader. För enskilda beredskapsarbeten kan maximall ulgå del slöd som utgår
till kommuner. Avdrag görs i dessa fall för den ekonomiska fördel den enskilde
för beredskapsarbetet ansvarige anordnaren har av elt sådant arbete.

Utgifterna för beredskapsarbelen har för budgetåret
1980/81 beräknats till I 800 milj. kr. motsvarande 4,5 miljoner sysselsällningsdagar
med en genomsnittlig dagsverkskostnad pä 400 kr. I februari 1980 uppgick
antalet sysselsatta personer i beredskapsarbeie till 37 100. En förändring av
antalet sysselsällningsdagar med 1 miljon under budgetåret, motsvarande drygl
5 000 personer i arbete i genomsnitl 6 månader, påverkar anslaget med ca 400
milj, kr.

En förändring av dagsverkskostnaden med 50 kr. skulle -
med i övrigt oförändrade antaganden - innebära en påverkan av anslaget med 225
milj. kr.

Stöd vid arbetslöshet genom anslag över statsbudgeten
utgår dels i form av ersättning till arbetslöshetskassor, dels i form av
statsbidrag till kontant stöd till personer som stär ulanför
arbetslöshetsförsäkringen. Bidrag till finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta stödel kommer genom en
arbetsgivaravgift om 0,4% och genom egenavgifter frän de försäkrade.

Utgifterna under perioden har beräknals stiga i takt med
en förutsatt årlig ökning av antalet kassamedlemmar med 100000. Utgifterna frän
anslaget slyrs av arbetslöshetens omfattning - antalet arbetslösa och antalet
ersättningsdagar - och ersättningsnivån. Ersättningsnivån fastställs av
regering och riksdag.

Arbetslösheten uppgick i februari 1980 till 1,9%. En
förändring av arbetslösheten med 0,1 procentenhet under en tid av två månader
innebär atl kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd förändras med ca 90 milj.
kr., varav 60 milj. kr. över anslaget. En höjning av högsta dagpenningklassen
från 195 kr. till 210 kr. skulle kosta totalt 160 milj. kr., varav över
anslaget ca 100 milj. kr.

Sedan budgetåret 1973/74 har antalet anställda vid
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen mer än fördubblats. För
långtidsbudgelperioden förutsätts oförändrad omfattning av verksamheten.

Riksdagen har beslutat om en ny organisation för skyddat
arbete m. m. Den nya organisationen trädde i kraft den I januari 1980. Denna
verksamhet samordnas av stiftelsen Samhällsföretag med landstingskommunerna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 25

och
staten som grundare. Staten tar numera hela koslnad.sansvaret för den skyddade
verksamhelen. 1 avtal med de båda kommunförbunden har förutsatts att
motsvarande kostnader avräknas gentemot den kommunala sektorn inom andra
områden.

Stiftelsen
föreslås fä ett anslag om I 685 milj. kr. för budgetåret 1980/81 inkl. ulgifter
för vissa investeringar. Ulgifterna beräknas bli i slort sett oförändrade under
långtidsbudgetperioden. Styrande för utgiftsutvecklingen är i första hand
beslut om nya platser i den skyddade verksamhelen. Sådant beslut las av
riksdagen. Därutöver påverkas anslagsbehovel av löneutvecklingen för de
anställda, kostnadsutvecklingen för investeringar och inköp av maskiner och
råvaror samt försäljningsintäkterna.

Riksdagen
har vidare fattat beslut om en ny organisalion förden yrkesinriktade
rehabiliteringen genom inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom
arbetsmarknadsverket saml om etl särskilt institut för metodutveckling inom
området. Den nya organisationen för arbetsmarknadsinstitut trädde i kraft den 1
januari 1980. De nuvarande stödformerna halvskyddad sysselsättning och
arkivarbete ersätts den I juli 1980 av en ny anställningsform kallad
anställning med lönebidrag. Anslagen för verksamheterna förutsätts förbli i
stort sett oförändrade under långtidsperioden. Antalet platser med lönebidrag
är begränsat i fräga om statliga myndigheter. Utvecklingen beträffande platser
inom övriga sektorer styrs bl. a. av arbetsförmedlingens möjligheter att
placera arbetshandikappade.

Riksdagen
tog vären 1979 ställning till regionalpolitiken för perioden 1979/80-1983/84.
Beslutet innebär att en ram om 7 400 milj. kr. disponeras för regionalpolitiskt
stöd till näringslivet under denna period. Stöd kan enligt beslulel lämnas i
form av lokaliseringslån, avskrivningslån, sysselsättningsstöd,
utbildningsstöd och offertslöd. Vidare ingår i denna ändamålsgrupp
glesbygdsstöd.

För
långtidsbudgetperioden har antagits att utnyttjande av den del av ramen som
avser bidragsverksamheten successivt kommer att växa, medan utnyttjandet av
den del som avser lokaliseringslän successivt kommer atl minska.

De
kortsiktiga variationerna i utnyttjandet av de medel som disponeras inom ramen
beror huvudsakligen på förändringar i förelagens investeringsbenägenhet,
vilken i sin tur bl.a. är avhängig den allmänna konjunkturutvecklingen.
Utnyttjandet beror även på den subvenlionsnivå som tillämpas.

I
ändamålsgmppen ingår också transportstödet. Transportstödet till Norriand utgår
med vissa författningsmässigt givna bidragsprocent. Bidragsandelen är beroende
av bl. a. transportavstånd, transportrelation och transportmedel. Den totala
omfattningen av utgifterna är beroende av transporternas omfattning och
inriktning samt transportkostnader.

Transportstödet
till Golland är ulformal som ett bidrag lill gods- och persontransporter samt
för befordran av personbilar. Stödet till godstrafi-

s. 26 Kontrollera mot PDF

ken utgår med ett av regeringen fastställt belopp för
längdmetergodsfor-don. För persontrafiken utgår bidrag med ett av regeringen
fastställt belopp per passagerare. Kostnaderna för stödel lill gods- och
persontrafiken är sålunda direkt beroende av trafikens omfattning och till de
av regeringen fastlagda stödbeloppen.

Glesbygdsstödet syftar till samordnande insatser för
sysselsättning och service i glesbygden. Beslut om stödel är i slor utsträckning
decentraliserat till länsstyrelserna, som kan prioritera mellan olika ändamål.
För budgeläret 1980/81 föreslås anslaget för älgärder i glesbygden uppgå till
104 milj. kr. I enlighet med långtidsbudgettekniken beräknas del bli oförändrat
under perioden.

Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgrupp avser till stor del
inkomstöverföringar till hushällen i form av allmänna barnbidrag,
föräldrapenning och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den kraftigast växande
delen av ändamålsgruppen utgörs dock av statsbidrag till kommunernas
barnomsorg. Vidare ingår bidragsförskott och den del av statens bidrag till
social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Tabell 8. Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr,, oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-snilllig-procen-tuell
förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring

lill

Procentuell
förändring 1980/81-1981/82

Genomsnittlig procenluell förändring 1980/81-1984/85

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Toiala utgifter därav

+ 5,3

12 348

- 9

+ 338

+ 252

+ 222

- 0,1

+ 1,6

allmänna barnbidrag bostadsbidrag bidrag till barnomsorg
m.m.

+ 2,1 + 1,8

+ 15,2

5 697 1426

5 226

- 85 -238

+ 314

- 80 0

+ 418

- 70 0

+ 322

- 45 0

+ 267

- 1,5

- 16,7

+ 6,0

- 1,3

-4,5

+ 5,8

Barnbidraget utgår fr. o, m, den I januari 1980 med 2 800
kr. per år och barn under 16 år. Barnbidraget utgår f. n. lill ca 1 miljon
familjer med 1,8 miljoner barn.

Utgiftsstyrande faktorer är antalet bidragsberättigade
barn och bidragets storiek. I långtidsbudgetens beräkning har bidraget
förutsatts bli oförändrat under perioden. Fortlöpande höjningar av
barnbidraget har hittills skett bl. a. med hänsyn tagen till den allmänna
prisutvecklingen.

Under perioden beräknas antalet bidragsberättigade barn
minska eflersom antalet barn som passerar 16-årsgränsen överstiger antalet
födda. Trenden motverkas något av en viss netloinvandring.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 27

Föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen infördes år
1974 och har sedan dess successivi byggts ut. Föräldraförsäkringen omfattar fr.
o. m. är 1980 havandeskapspenning, föräldrapenning i samband med barns födelse,
särskild föräldrapenning saml föräldrapenning för lillfällig vård av barn.
Försäkringen ger alla föräldrar ell ekonomiskt skydd när de är hemma i samband
med barns födelse eller sjukdom. Den ger även föräldrarna ekonomiska
möjligheter atl vara hemma hos sina barn under viss tid fram t,o.m. barnets
första skolår. Huvuddelen av föräldraförsäkringen bekostas med
socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen.

Kostnadsutvecklingen för föräldraförsäkringen i sin helhet
är svårbedömbar bl.a. med hänsyn till den begränsade erfarenhelen av de förändringar
som nyligen har genomförls.

Kostnaderna för den havandeskapspenning som infördes fr.
o. m. den 1 januari 1980 påverkas av anlalet graviditeter, de berörda
kvinnornas förvärvsfrekvens, i vilka yrken de arbetar saml möjligheterna till
omplacering inom arbetsplatsen. Kvinnornas benägenhet att utnyttja rätten är
vidare av avgörande betydelse för kosinaderna. Med hänsyn till all rätten
införts sä nyligen saknas f. n. underlag för en någorlunda säker bedömning av i
vilken omfattning den kommer atl utnyttjas.

Kostnaderna för föräldrapenning i samband med barns
födelse beror främst pä antalet födda barn samt föräldrarnas förvärvsfrekvens
och inkomst. Kostnaderna kan i viss mån påverkas av om del är fadern eller
modern som tar ut föräldrapenning.

Den särskilda föräldrapenningen, som f. n. utgår under 90
dagar, kan tas ut under en ållaårsperiod. Kosinaderna för ett visst år blir
därför beroende av i vilken utsträckning ersättningsdagar tas ut i direkt
anslutning till föräldrapenning i samband med barnels födelse samt hur
föräldrarna väljer att fördela resterande dagar över den återstående delen av
åltaärsperioden.

Kostnadema för föräldrapenning för lillfällig vård av barn
påverkas, uiöver de tidigare nämnda faktorerna, ocksä av barnens sjukdomsfrekvens.
En ökad kunskap om och benägenhet att utnyttja rätten till ledighet/ ersättning
förefaller vara förklaringen till de senasle årens ökning av antalet
ersättningsdagar.

Riksdagen har på regeringens förslag nyligen beslulal om
viss höjning av garantinivån (lägsla ersättningsnivå) fr, o, m, den 1 juli 1980
samt föriängning av den särskilda föräldrapenningen med ersättning enligt
garantinivån oavsett inkomsi. De totala kostnadema härför, vilka medräknats i
långtidsbudgeten, beräknas efter något år uppgå till ca 370 milj. kr. per år.
Härav finansieras 15% eller 55 milj. kr. över statsbudgeten.

De statliga och statskommunala bostadsbidragen lill
barnfamiljer utgår till drygt 400000 familjer med omkring 800000 barn. Bidragen
är relaterade till inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen (SKBB) är
vidare beroende av bostadskostnaderna.

Regeringen har bl. a. föreslagit att hyresgränserna samt
beloppen för de

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 28

statliga bostadsbidragen höjs. Ändringarna innebär all
bidragen omfördelas till förmån för hushåll med slor försörjningsbörda,
Effeklerna härav har beaktats i medelsberäkningarna. Stödet till
låginkomsttagare utan bam har i långtidsbudgeten inräknats i ändamålsgruppen
bostadspolitik.

Till följd av beslut om en minskad statlig bidragsandel
till SKBB från 72 % till 43 % minskar medelsförbrukningen successivt från
budgelåren 1980/81 och 1981/82 . Helårseffekten är ca 540 milj. kr. under denna
ändamålsgrupp. Samtidigt införs ett nytt statsbidrag till kommunala
bostadstill-lägg till folkpensionärer. Utgifterna för detta är upplagna under
ändamålsgruppen folkpensioner m. m.

Kostnaderna för bostadsbidragen är bl.a. beroende av
antalet barn, hushållsstruktur, bostadskostnader, inkomstutveckling saml
förvärvsfrekvens.

De barn under 18 års ålder vilkas föräldrar lever åtskilda
är genom bidragsförskotten garanterade etl särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidragsbeloppet
är relaterat till basbeloppet.

Kosinaderna för bidragsförskotten beror främst på
barnantal, andelen barn som lever skilda från någon eller båda föräldrarna samt
i vilken omfallning dessa barns ekonomiska grundtrygghet tillgodoses genom underhållsbidrag
från föräldrarna. Andelen barn för vilka bidragsförskott ulgår - f. n. drygl 11
% har ökat något medan det toiala antalet barn i bidragsberältigade åldrar
minskar. Andelen bidragsförskott som återbetalas av de underhållsskyldiga föräldrarna
har ökat något sedan försäkringskassorna övertog administrationen.

Riksdagen har, på grundval av en överenskommelse mellan
regeringen och Svenska kommunförbundei. år 1975 beslutat om utbyggnad av samhällets
barnomsorg. Utbyggnadsprogrammet innebär att lOOOOO nya daghemsplatser och
50000 nya platser i fritidshem skall tillkomma under femårsperioden 19771981
jämte en viss ökning av antalet platser i kommunala familjedaghem.

Den faktiska platsulvecklingen i barnomsorgen avgörs av
kommunerna och planeringen utgår från bedömningar av anlalet barn i olika
åldrar, andelen förvärvsarbetande och sluderande föräldrar och hur stor del av
dessa som kommer att efterfråga plats inom barnomsorgen.

Kommunerna analyserar behoven av barnomsorg med
utgångspunki i beräkningar av anlalet barn, förvärvsintensitet, föräldrars
eflerfrågan m. m. Den faktiska utbyggnaden och därmed kostnadsutvecklingen
avgörs emellertid i hög grad ocksä av ekonomiska faktorer, tillgång på mark,
lokaler, personal m. m. Under den kommande femårsperioden torde flera kommuner
eller kommundelar komma nära en full behovstäckning.

Befolkningens ålderssammansättning med ett minskat
barnantal innebär vid oförändrade förvärvs- och studerandefrekvenser ett
minskal behov av barnomsorg. Delta kommer emellertid att få påtagliga effekter
först på sikt eftersom viss platsbrist fortfarande råder.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 29

Statens bidrag lill driften av förskolor och frilidshem
styrs av platsulvecklingen i kommunerna oeh av löneulvecklingen för anslällda
i offentlig Ijänst. Vad gäller fritidshemmen påverkas plalsutbyggnaden, utöver
vad som lidigare nämnts, även av samordningen med skolan och genomförandet av
SIA-reformen.

Statens bidrag till driften av familjedaghem styrs av
platsulvecklingen för familjedaghem i kommunerna, löneulvecklingen för
offenlligl anslällda saml kommunernas kosinader för verksamheten. Utbyggnaden
av familjedaghemmen är givelvis beroende av kommunernas beslut om fördelning
av platser mellan daghem/fritidshem och familjedaghem.

Sammanfattningsvis kan, avseende statens bidrag till
barnomsorgen, sägas alt kostnadsutvecklingen i huvudsak kommer alt slyras av
kommunernas ambitionsnivå vad avser ulbyggnaden av barnomsorgen under den
akluella femårsperioden. Beräkningama av utgifterna i långtidsbudgeten bygger
på kommunernas planer beträffande barnomsorgens ulbyggnad fram t.o.m. år 1983.
För perioden därefter grundas beräkningen på en schablonmässig framskrivning.
Mot denna bakgrund bedöms utbyggnadstakten bli lägre i periodens avslutning än
i dess inledning. En bibehållen utbyggnadslakt över hela perioden skulle
innebära en ökning av kostnaderna med 100150 milj. kr. under vart och etl av
periodens två sista år.

En ökning eller minskning av utbyggnadstakten med I 000
daghemsplatser och I 000 frilidshemsplatser per är ger ökade resp, minskade
kosinader för staten med sammanlagi 265 resp. 130 milj. kr. under
långtidsbudgetperioden. Motsvarande siffra för såväl heltids- som
deltidsplatser i familjedaghem uppgår till ca 140 milj. kr.

Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

I denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag,
skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform saml kompensalion
för minskat skatteunderlag i anledning av 1974 års skattereform. Vidare ingår
det särskilda slalsbidrag på 45 kr. per invånare som övergångsvis ulgår för är
1980 lill landslingskommuner och landstingsfria kommuner ulanför skatieuljämningssystemel.

Riksdagen har under höslen 1979 beslutat om en förenklad
beräkning av det kommunala skalteunderiaget som berör skattebortfallsbidraget
och kompensationen för 1974 års skattereform. Regeringen har tidigare i vår i
en proposition om kommunalekonomiska frägor inför år 1981 lagt fram förslag som
bl.a. berör skatleutjämningsbidragel. Beräkningarna i långtidsbudgeten beaktar
dessa beslul och förslag.

Skatleutjämningsbidragel, som utgör merparten av
ändamålsgruppen, syftar till alt minska skattekrafts- och kostnadsskillnader
för landstingskommuner, kommuner o(;h kyrkliga kommuner i olika delar av landet.
1 proposilionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 föreslås att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9. Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)'

opaginerad Kontrollera mot PDF

+ 956

Genom-

Anslag

snilllig-

1980/81

procen-

tuell för-

ändring

1974/75-

1978/79

Totala
utgifler

+ 2.8

10375

därav

skatteutjäm-

ningsbidrag

-2.0

7 474

Anslagsförändring
till

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

543

43

-1013

+ 388 - 43

Procentuell förändring 1980/81-1981/82

+ 12,8

Genomsniulig ptocen-luell förändring 1980/81-1984/85

-4.1

+ 4.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutgifterna för de allmänna bidragen till den
kommunala seklorn har först beräknats i löpande priser. Därefter har utgifterna
deOaterats med förväntad prisutveckling för kommunal konsumlion.

takten i genomförandet av skatteutjämningsreformen
omprövas så atl del andra steget i reformen, som skulle ha genomförts år 1981,
fördelas med hälften år 1981 och återstående del år 1982. Den ökning av
skalleuljäm-ningsbidraget på ca 1 700 milj. kr., som skulle ha inträffat år
1981 pä grund av reformen, fördelas därmed jämnt över åren 1981 och 1982 med ca
850 milj. kr. per år. Särskild kompensation till de kommuner och landslingskommuner
som drabbas hårt av den föreslagna långsammare takten i genomförandet av
skatteutjämningsreformen om sammantaget ca 135 milj. kr. föreslås utgå för är
1981 inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag.

Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för
Gotland, för norrlandskommuner och för glesbygdskommuner i andra delar av
landet. De största bidragsökningarna genom reformeringen fär de södra och mellersta
delarna av landet.

Utvecklingen av skatteutjämningsbidragen är dels beroende
av det kommunala skatteunderlaget, dels nivän på de kommunala skallesatserna
såvitt gäller kommuner och landstingskommuner. För kyrkliga kommuner räknas
närmast föregående års bidrag upp med 5 % per år. Genom skalteutjämningssystemet
garanteras kommuner och landstingskommuner en skattekraft (skalleunderiag per
invånare) i relation lill den medelskalte-kraft (skattekronor per invånare i
genomsnitl för riket) som fastställts av SCB på grundval av taxeringsutfallet.
Den årliga ökningen av medelskattekraften (drygt il % från är 1979 till år
1980) inverkar således i höjande riklning på nivån för
skatteutjämningsbidragen. För den enskilda kommunen resp. landstingskommunen
besläms skatteutjämningsbidragels förändring av hur det egna skatteunderlaget
utvecklas i förhällande till genomsniltet för landet.

Den grundgaranti som åsatts varje kommun och
landstingskommun i skatteutjämningssystemet ligger fast t. v. Den totala
garantin besläms emellertid också av de tillägg till eller avdrag från
grundgarantin som görs med hänsyn lill befolkningens åldersstruktur i
kommunerna och landstingskommunerna. För kommun görs också tillägg för snabb
befolknings-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 31

minskning.
Den totala garantin räknas om åriigen, vilkel påverkar omfattningen av den enskilda
kommunens resp. landstingskommunens skatteutjämningsbidrag. Däremot påverkas i
princip inte den totala omfattningen av bidragen härav.

Skatteutjämningsbidragens
storlek bestäms också av resp. kommuns och landstingskommuns skattesats.
Förändringar av skattesatserna i de bidragsmottagande kommunerna och
landstingskommunerna får således en direkl effekt på omfattningen av de totala
skatteutjämningsbidragen.

Skatteutjämningsbidragen,
som under budgetåret 1980/81 kan beräknas uppgå till 7474 milj. kr., beräknas i
fasta priser öka lill 8772 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Skattebortfallsbidraget
är avsett att kompensera kommunerna och landstingskommunerna för det
inkomstbortfall som uppstod till följd av 1970 års skattereform. Delta bortfall
beräknades till 1 250 milj. kr, för är 1971. Bidragsgivningen minskar härefter
i takt med att den skattekraft som kommunerna, landsiingskommunerna och de
kyrkliga kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform successivt
återvinns genom att den beskattningsbara inkomsien per inkomsttagare ökar. För
budgelåret 1980/81 kan det statliga skattebortfallsbidraget, nu när definitiva
uppgifter om taxeringsutfallet för 1979 års laxering föreligger, beräknas till
244 milj, kr, mot de 184 milj, kr. som beräknades i årets budgetproposition.

Genom
den skattereform som trädde i kraft den I januari 1975 har kommuner,
landstingskommuner och kyrkliga kommuner fått ett minskat skatteunderlag på
grund av ändrade avdragsregler m. m. Riksdagen beslutade att kompensalion
skall utgå för delta. Kompensation utbetalas sedan är 1977. Den slutliga
kompensation som utbetalas under budgetåret 1980/ 81 kan beräknas uppgå till
2666 milj. kr.

I
propositionen om den kommunala ekonomin våren 1979 föreslogs att utbetalningen
av de slalliga skalleborlfallsbidragen skall upphöra fr. o, m, år 1982 (1981
års taxering). Riksdagen beslutade härom hösten 1979. Kommuner och
landstingskommuner kompenseras för borlfallel av dessa bidrag genom att vissa
skattepliktiga förmåner i fortsättningen räknas in i del kommunala
skatteunderlaget. För att uppnå kostnadsneutralitet genomförandeårel höjs
grundavdraget vid laxeringen till kommunal inkomstskatt från 4 500 kr. till
6000 kr.

Beslutet
att slopa skattebortfallsbidraget och kompensationsbidraget medför atl de
allmänna bidragen till den kommunala sektorn fr. o, m. budgetåret 1981/82 blir
avsevärt lägre än om nuvarande regler behålls. Detta minskar visseriigen
utgiftema på budgetens utgiftssida, men Ull följd av de beslutade kompenserande
justeringarna av det kommunala skatteunderlaget minskar nelioinkomsterna pä
inkomstskatleliteln med ett lika stort eller på sikl något större belopp.

Det
tidigare nämnda särskilda statsbidraget, som övergångsvis utgår under år 1980,
belastar statsbudgeten budgetåret 1980/81 med ca 50 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommunikationer

Denna ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för
vägväsendet inkl. trafiksäkerheten, kommunikationsverken - dvs. postverket,
televerket, slatensjärnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket - samt vissa
invesleringsulgifler för Sveriges Radio AB.

Tabell IU. Kommunikationer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genomsnittlig
procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsfi

arändring

till

Procenluell
förändring 1980/81-1981/82

Genomsnittlig procenluell

förändring 1980/81-1984/85

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Toiala
utgifter därav

vägväsendet
m. m

+ 2,6 . +0,2

9290

4 677

+ .308

_ 2

-150 0

+ 16 0

- 92 0

+ 3,3 0,0

+ 0,2 0,0

kommunikalionsverken

+ 5,0

4 390

+ 262

-163

0

-121

+ 6,0

-0,1

Inom ändamålsgruppen vägväsendel m. m, faller bl.a.
kostnaderna för väganslagen, trafiksäkerheten samt siödet till lokal och
regional kollekliv-trafik.

Väganslagens utveckling vad gäller driften styrs främst av
trafikens utveckling samt av förändringar i vägkapilalet.

Även för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder gäller all
trafikutvecklingen har en styrande effekt.

Statligt slöd till icke lönsam landsbygdstrafik skall
enligt riksdagens beslul upphöra i den takt de nya länshuvudmännen tar över det
lokala och regionala irafikansvaret i resp. län. 1 stället ulgår ell nylt
bidrag lill lokal och regional kollektivtrafik. Nivån pä bidraget i resp. län
beror pä trafikens omfauning och inrikining. Bidrag ulgär efter en av regeringen
särskilt fastställd milersätlning.

Vid bedömningen av den framlida utvecklingen av
investeringsverksamheten hos kommunikationsverken har hänsyn i försia hand
tagits lill den väntade efterfrågeutvecklingen. För att få en praktiskt
användbar beräkningsmetod har investeringarna, efter minskning med väntad
produktivitetsstegring, ändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen.
Vidare har vissa beslutade program och engångsprojekt beakiats. Variationerna
mellan budgetåren beror således huvudsakligen på den beräkningsteknik som
tillämpats, inte i första hand på förändringar i verksamhetens omfauning.

Statens järnvägars investeringar har beräknats med
utgångspunkt i väntad irafikeflerfrågan och med hänsyn lill en viss
produktivitetsutveckling. Investeringarna i sjöfartsmateriel dimensioneras
främst ulifrån behovet av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

en tillfredsställande nivå vad gäller sjösäkerheten.
Sådana investeringar avser bl. a, fyr- och telemateriel, sjökartläggning och
vissa fariedsinvesteringar. Medelsförbrukningen för postens investeringar
domineras av planerad nybyggnad av postterminal i Tomteboda. Luftfartsverkets
investeringar avser redan beslutade investeringsobjekt saml vissa nödvändiga
investeringar främst till följd av väntad trafikutveckling saml ställda
fiyg-säkerhetskrav. Medel har inte beräknats för investeringar som följd av
ställningstagande till ftygplatsfrågan i Stockholmsregionen. Televerkets
investeringar styrs i huvudsak av reinvesteringsbehov och trafiktillväxt. Vid
en viss servicenivå är således investeringarna i stort sett givna. Investeringarna
i telenätet har bedömts öka något mot bakgrund av den väntade
trafikutvecklingen och telenätets modernisering genom övergång till elektronisk
teknik.

Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och
statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här redovisade utgifter avser
statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag
till den psykiatriska sjukvärden utgör den största posten. Statsbidrag utgår
också till viss annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och samhällets
åtgärder för handikappade. 1 direkt statlig regi drivs bl. a. vissa sjukhus
samt ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Tabell 11. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

tuell
förändring

snittlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

tuell
för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Totala
utgifler

+ 4,8

6956

+ 32

+ 35

+ 23

- 7

+0,5

+0,3

därav

psykiatrisk

sjukvård m. m.

+ 2,0

3079

- 1

0

0

0

0,0

0,0

kroppssjukvård

och allmän hälso-

vård

+ 9,8

1 179

+46

+ 16

+ 1

-25

+ 3,9

+0,8

åldringsvård

+ 17,5

752

+ 7

+ 7

+ 7

+ 7

-t-9,3

+0,9

hjälp åt handi-

kappade m. m.

+ 0,6

916

+ 8

+ 7

+ 9

+ 6

+ 0,9

+0,8

Genom avtal har staten och landstingskommunerna träffat
överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m.m. för
tiden t.o.m. år 1979. Driftbidragen för långtidsbudgetperioden har schablonmässigt
beräknats på 1979 års nivå. Anslagsutvecklingen styrs dels av den 3 Riksdgen
1979180. 1 saml. Nr 150. BU. 2.1

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 34

omfattning
av vården som parterna kommer överens om, dels av den allmänna
kostnadsutvecklingen i samhället.

De
statliga utgifterna för kropps sjukvård och allmän hälsovård avser vissa
myndigheter pä detta område, slalliga sjukhus, statsbidrag till olika former av
hälso- och sjukvård saml bidrag till kostnaderna för de kommunala
undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har
skett med utgångspunkt i nuvarande grunder för finansieringsfördelning.
Statens utgifter på detta område styrs bl. a. av vilka resurser som ges åt
läkarutbildningen, av investeringarna i sjukhusanläggningar och av den allmänna
kostnadsutvecklingen. För långtidsbudgetperioden beräknas ingen volymförändring
vad gäller forskning och utbildning. Investeringarna beräknas komma att ligga
på en oförändrad nivå.

Inom
åldringsvården inriktas samhällets insatser i ökad omfattning på öppna
vårdformer. Staten täcker 35 % av kommunernas bruttokostnader för den sociala
hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och
hemsamariter ulan även för att täcka kostnader för vissa andra serviceåtgärder.
Ca 350000 åldringar och handikappade beräknades få social hemhjälp är 1979.
Statens kostnader för bidraget bestäms helt av kommunernas kostnader.
Verksamhetens omfattning och löneutveckling för aktuella personalkategorier är
helt dominerande för kostnadsutvecklingen. Med hänsyn till det ökade antalet
äldre, främst i de högsta åldersgrupperna, kommer en viss ökning att ske av
efterfrågan på vård. Förändringar av hemhjälpens arbetsformer och innehåll
pågår och ökar i viss utsträckning kostnaderna.

Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
ulgifterna l.ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom
folkpensioneringen - ingår i andra ändamålsgrupper. Under ändamålsgruppen
hälso-, sjuk- och socialvård ingår utgifterna för bidrag lill särskolor,
bidrag lill färdtjänst och social hemhjälp för handikappade, bidrag till
organisationer m. m, I långtidsbudgeten har gjorts vissa antaganden om
volymutvecklingen. Hänsyn harockså tagits till den beslutade utbyggnaden av
texttelefon till hörselskadade. Ansvaret för handikapphjälpmedlen i övrigt
övertogs av landstingskommunerna år 1976. Ersättning för dessa lämnas över
sjukförsäkringen och redovisas numera under den ändamålsgruppen.

Statsbidrag
till färdtjänst utgår med 35 % av bruttokostnaderna, varför statens kostnader
är helt beroende av kommunernas kostnader för verksamheten. Kostnadsnivån
bestäms av den allmänna kostnadsutvecklingen, antalet förflyttningshandikappade
samt de enskilda kommunernas regler för och organisalion av verksamheten.
Statsbidraget lill färdtjänst har ökat mycket kraftigt i vissa kommuner under
de senaste åren. Inom regeringskansliet pågår en översyn av bidragsreglerna i
syfte att begränsa kostnadsexpansionen och samtidigt utjämna skillnader mellan
kommunerna. Ändringarna av bidragsreglerna avses gälla fr. o, m, kalenderåret
1981,

Beräkningarna
i långtidsbudgeten bygger på att de aviserade förändringarna genomförs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätts-
och polisväsende

Till
ändamålsgruppen hör polisväsendel, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården samt exekutionsväsendet.

Tabell 12. Rätts- och polisväsende

(Milj. kr., of ö r ä ndrad pris- och l ö neniv å

Genom-

Anslag

Anslagsf

nrändring

lill

Procen-

Genom-

sniulig procen-

1980/81

luell
förändring

snittlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

luell för-

1980/81-

luell

ändring

1981/82

förändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Toiala
ulgifter

+4,0

6677

+ 39

+ 7

-21

+ 6

+ 0.6

+0,1

därav

polisväsende

+ 3,4

3 532

+ 5

+ 13

-16

+ 3

+ 0,1

0,0

domslolar m. m.

+4,2

1 197

+ 38

+ 8

+ 2

+ 2

+ 3,2

+ 1,0

kriminalvård

+ 5,1

1 147

- 4

-14

- 8

0

-0,3

-0,6

Polisväsendet
har förstärkts kraftigt under 1970-talet, Under budgetåren 1973/74-1978/79
ökade antalet tjänster med ca 2 800, varav ca 2 100 poliser.

För
de närmaste åren har i enlighet med längtidsbudgettekniken medel inte beräknats
för några ytterligare personalförslärkningar. Detta gäller även för
domstolsväsendet.

Kriminalvårdens
inriktning styrs av det principbeslut om kriminalvårdens framtida utformning
som fattades av 1973 års riksdag. 1 enlighet med beslutet räknas med viss
fortsatt fömyelse av kriminalvårdens anstaltsbestånd. Elt antal äldre
anstalter ersätts under långtidsbudgetperioden med nya lokalanstalter.

Rättshjälpskoslnaderna
redovisas under rubriken domstolar m.m. Rättshjälpskostnaderna beräknas uppgå
till 180 milj. kr. under budgetåret 1980/81. Utvecklingen av rättshjälpskostnaderna
beror i huvudsak dels av utvecklingen av antalet ärenden av skilda slag, dels
av biträdesersättning-arnas storiek. Belastningen på anslaget till
räUshjälpskostnader har under åren stigit mer än vad som svarar mot volymökning
och uppräkning av ersättningsnivåerna. En förklaring härtill skulle kunna vara
att tidsdebiteringen ökat i mål och ärenden som inte har varit laxebundna.

Samhällets
kostnader för rättshjälp beror på de ärendeslag i vilka rättshjälp kan
förekomma och de förmåner, i synnerhet i form av biträdeshjälp, som kan utgå.
Kostnaderna påverkas också av slorieken av de ersättningar som utgår till
biträden och offentliga försvarare oeh av den andel av dessa kostnader som den
enskilde själv fär betala.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Näringspolitik

Utgifterna inom näringspolitiken omfattar en rad anslag
för insalser inom jordbruk, fiske, skogsbruk, hanlverk samt handel och
induslri. Budgetåret 1980/81 uppgår anslagen för dessa ändamål till 4,8
miljarder kr. Utgifterna inom ändamålsgruppen har till slora delar karaklär av
myckel betydande i tiden koncentrerade satsningar. Belaslningen inom ändamålsgruppen
kommer därigenom all variera kraftigt.

Som redovisats i regeringens prop. 1979/80: 165 om vissa
varvsfrågor m. m. kommer anslagsbehoven för varvspolitiken under långtidsbudgelperioden
att vara betydande. Sammanlagi uppgår de lill 3,1 miljarder kr.

Tabell 13. Näringspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procenluell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring
till

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Procen-

Genom-

tuell f ö r-

snittlig

ä ndring

procen-

1980/81-

tuell f ö r-

1981/82

ä ndring

1980/81-

1984/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Toiala
utgifler

+ 43,4

6 567'

-2070

-792

-415

+6

-49,8

15,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

' De nya varvsanslagen för budgeiårei 1980/81 redovisas i
denna labell med beräknad belaslning.

Den stora procentuella ökningen av insatserna inom
näringspolitiken, som har skett under perioden 1974/75-1978/79, avspeglar de
omfattande statliga insatserna i näringslivet i syfte att underlätta
strukturomvandlingen och att mildra verkningarna av den långvariga
konjunktursvackan. För budgetårel 1980/81 förutses dessa insalser minska
jämfört med budgelåret 1979/80, Exempel på stora och tidsbegränsade insatser
för att möjliggöra en lämplig strukturomvandling är bildandet av Svenskt Stål
AB, insatser för skogsindustriföretagen och statens engagemang för atl utveckla
en svensk dataindustri. I enlighel med principerna för långtidsbudgeten redovisas
inget särskilt behov av sådana temporära insatser under perioden.

Under de senare åren av perioden bedöms utvecklingen vända
i takt med att kostnaderna för vissa tidsbegränsade insatser bortfaller.
Kostnaden för den subventionerade exportkreditgivningen fortsätter att öka.
Ökningen orsakas av beslut som fattas under innevarande och nästkommande budgetår
om krediter till leverans av varor med lång produktions- och kredit-rid.

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Denna ändamälsgmpp omfattar anslagen till internationellt
utvecklingssamarbete, bidrag lill inlernationella organisationer och anslag
ull andra internationella ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 14. Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom snittlig procentuell förändring 1974/75- 1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring till

Procenluell
förändring 1980/81-1981/82

Genomsnittlig procentuell förändring 1980/81-1984/85

1981/82 1982/83 1983/84

1984/85

Toiala
ulgifter

därav inlernalionellt utvecklingssamarbete

+ 3,5 + 2,8

5 244 5 000

+ 125 +164 +133 + 125 +164 +133

+ 136 + 136

+2,4 + 2,5

+ 2,6

+ 2.7

Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete för
budgetårel 1980/ 81 har beräknats sä att de något överstiger det av riksdagen
fastställda målet om 1 %av bruttonationalprodukten till marknadspris.
Utgångspunkten för de i långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna är att
biståndsanslagen skall uppgå till samma andel av bruttonationalprodukten som
under budgelåret 1980/81,

Energiförsörjning

Utgifterna för energiförsörjning omfattar främsl anslaget
till statens vattenfallsverk samt anslagen till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet och näringslivet. Regeringen lade i prop, 1978/79: 115 fram
förslag om rikllinjer för energipolitiken. Riksdagen behandlade förslaget endast
i de delar som inle direkl eller indirekl berörde utnyttjandet av kärnkraft.
Dessa frågor kommer att behandlas i propositioner som regeringen avser
förelägga riksdagen i vår och i höst.

Tabell 15. Energiförsörjning

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring
till

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Procen-

Genom-

tuell
för-

snittlig

ändring

procen-

1980/81-

tuell för-

1981/82

ändring

1980/81-

1984/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala
utgifter

+ 5,8

3 793'

+ 227

-65

+ 13

-432

+ 6,0

-1,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

För energibesparande ålgärder inom bostadsbeslåndel avser
beloppel inle anslag ulan beräknad belaslning.

Enligt de riktlinjer riksdagen har lagt fast kommer den
fortsatta utbyggnaden av vattenkraft atl bli mycket begränsad. I beräkningen
av anslagsutvecklingen för slatens vattenfallsverk har vidare antagits atl
kärnkraflsan-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 38

läggningarna
i Ringhals och Forsmark färdigställs. Anslaget lill statens vallenfallsverk
beräknas minska under periodens sisla år när de slora vattenkrafts- och
kärnkraftsanläggningarna färdigställts.

Enligt
lagen (1979: 335) om förbud all under viss tid tillföra kärnreaklor kärnbränsle
kan ersättning utgå till reaktorinnehavare för merkoslnader till följd av bl.a.
försenad igångsättning. Förhandlingar härom har inletts. Kostnader för detta
har beräknats under ändamålsgruppen oförutsedda utgifler.

För
energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse har - i enlighet med
riksdagens beslut - en stegvis uppbyggnad skett under perioden 1978/ 79-
1980/81. Enligt riksdagens tidigare beslut skall en omprövning av energisparprogrammet
ske inför budgetåret 1981/82. Resultatet av denna omprövning påverkar direkt
utgifterna under anslaget lill energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. Anslagsbehovel påverkas vidare av hur lånen till energibesparande
åtgärder finansieras samt hur den totala investeringsramen fördelas på
bostadshus, statliga byggnader, kommunala och landstingskommunala byggnader,
näringslivets byggnader och övriga ändamål.

I
långtidsbudgeten redovisas de budgetmässiga effekterna av elt program som fr.
o. m. budgelåret 1980/81 motsvarar en lotal investeringskostnad om 3,7
miljarder kr. Inom bostadsdepartementets område leder detta till ett
anslagsbehov om 800 milj. kr. budgelåret 1980/81. Anslagsberäkningen har
vidare gjorts med utgångspunkt från att såväl bidrag och subventioner som län
belastar statsbudgeten. 1 budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 föreslår
regeringen alt lån lill energibesparande åtgärder i bostadsbeslåndel m. m.
skall utgå i form av statliga ombyggnadslån. Dessa lån beräknas uppgå till ca 1
000 milj. kr.

För
budgelåret 1981/82 beräknas en kraftig anslagsökning (1,3 miljarder kr.)
beroende pä en förändring av anslagstekniken fr. o. m. budgetåret 1980/81.
Tidigare anvisades medel med samma belopp som de förordade beslutsramarna,
vilket ledde till omfattande reservationer under anslaget. Fr. o. m. budgetåret
1980/81 har föreslagits att anslaget skall grundas på en beräkning av faktiska
utbetalningar. För budgetåret 1980/81 ledde detta till en tillfällig minskning
av anslaget, som dock redan budgetåret 1981/82 återgår lill den högre nivån.

Den
del av anslaget till energibesparande åtgärder i näringslivet som avser bidrag
till omställningsåtgärder i befintliga byggnader och processer avses successivt
trappas ned. Den del av anslaget som avser stöd till prototyper och
demonstrationsanläggningar för bättre energihushållning skall prioriteras. En
betydande besparingspotential finns fortfarande inom näringslivel. Behovet av
stöd till energibesparande åtgärder påverkas av realprisutvecklingen för olja.
De under det senasle året inträffade oljeprishöjningarna har ökat den
företagsekonomiska avkastningen på investeringar i oljebesparande
syfte. Anslaget till energibesparande åtgärder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

i
näringslivet beräknas minska under perioden för alt under den senare delen
endast avse stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar,

I
samband med folkomröstningen om kärnkraften har särskilt betonats behovet av en
satsning på alternativa energikällor och av att hushållningen med energi
förbättras. Några kostnader härför utöver vad som redan beslutats har
emellertid inte lagts in i längUdsbudgelen.

Övrigt

Under
denna rubrik har sammanförts utgifter som inte har hänförts till någon av de
tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfmns bl.a. anslag för
livsmedelssubventioner, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts-
och fritidsverksamhet, central och regional förvaltning samt ofömtsedda
utgifler. Vidare har här beaktats förändringar i anslagsbehållningar och
förändringar i disposition av rörliga krediter.

Tabell
16. Övrigt

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1980/81

tuell
för-

snittlig

procen-

1981/82 1982/83 1983/84

1984/85

ändring

procen-

*

tuell för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Toiala
ulgifter

+ 12,3

17766

-4252 +1137 -111

-10

-23,9

-4,9

därav

livsmedelssub-

ventioner

+ 4,9

3 700

+18+18+18

+ 18

+ 0,5

+0,5

kyrkliga och kul-

turella ändamål

+ 3,5

1800

+ 18 + 7+9

+ 13

+ 1,0

+0,6

Priserna
på jordbruksprodukter fastställs av statsmakterna efter överläggningar mellan
slatens jordbruksnämnd, konsumentdelegationen och lantbmkamas
förhandlingsdelegalion. Sådana överiäggningar sker regelbundel två gånger per
år. År 1973 infördes livsmedelssubventioner som ett stöd till främst
barnfamiljer och låginkomsttagare. Samlidigt infördes prisstopp på de
subventionerade varorna. Livsmedelssubventionerna har därefter höjts i den mån
som överenskomna prisökningar på produkter inom jordbmksprisregleringens ram
inte tillåtits slå igenom på konsumentpriserna. Under år 1979 har
subventionerna varit i princip oförändrade och överenskomna ersättningar till
jordbmket har till fullo fått slå igenom i höjda konsumentpriser.

Kostnaderna
för livsmedelssubvenfionerna budgetåret 1980/81 beräknas till ca 3,7 miljarder
kr. Under antagande av oförändrade subventioner under långtidsbudgetperioden
beräknas en viss kostnadsslegring ske till följd av konsumtionsförändringar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 40

Även
skatteadministrationen ingår i denna ändamålsgrupp. Sammanlagt uppgär
kostnaderna under budgetåret 1980/81 för riksskatteverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar
och de lokala skaltemyndigheterna till omkring 1,4 miljarder kr. Under
långtidsbudgelperioden förutses inga störte förändringar.

Anslagen
till kulturändamål kan indelas i förvaltningsanslag, bidragsanslag och övriga
anslag (varav merparten är anslag till stöd för olika kullurändamål). Den
reala utgiftsutvecklingen för grupperna 1 och 3 styrs genom reformbeslut av
regering och riksdag, 1 grupp 2 ingår elt slort antal bidragsanslag där
anslagsutvecklingen är av automatisk karaktär. Exempel härpå är garantier för
vissa gruppers inkomstutveckling, där garantin är knuten till basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring. Andra bidrag utgår med en bestämd andel av
s, k. grundbelopp, vilkas utveckling är kopplade till löneutvecklingen hos en bestämd
representantgmpp. Slutligen bör omnämnas vissa stödformer för dagspressen där
bidrag utgår till lidningar efter vissa automatiskt verkande regler. Styrande
för bidragens totala storiek är antal tidningar, hushållstäckningsgrad,
pappersförbrukning, minimiupplaga m. m. Stödet till dagspressen har beräknats
öka under långtidsbudgelperioden.

Utgifterna
för kyrkliga ändamål har beräknats lill ca 63 milj. kr. under budgelåret
1980/81. I enlighet med långtidsbudgetmetodiken fömtses ingen ökning av
utgifterna för della ändamål under perioden.

För
anslaget till oförutsedda utgifter har för den framförliggande perioden
beräknats utgifter motsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i
samband med tilläggsbudgetar samt viss reserv därutöver. För budgetåret
1980/81 ingår i oförutsedda utgifter dessutom kostnader för försenad laddning
av kärnkraftverk. Under anslaget har dessulom beaktats effekterna av de
punktskattehöjningar som har aviserats.

1
fråga om förändringar i anslagsbehållningar har vissa belopp lagts in under
andra ändamålsgmpper. För återstående förändringar i anslagsbehållningar har
förutsatts en minskad förbrukning budgetåret 1981/82 jämfört med budgetåret
1980/81,

De
två sistnämnda posterna förklarar i alll väsentligt de minskade utgifterna för
ändamålsgmppen lill budgetåret 1981/82,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

5
Statsbudgetens utgifter, inkomster och saldo

41

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1
Statsutgifterna

I
tabell 17 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga utgiftsgrupper som
behandlats i kap. 4. Enligt de redovisade beräkningarna skulle utgifterna i
oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldränlor) under den
framföriiggande perioden minska med i genomsnitt 0,5% per år. Som angetts under
ändamålsgruppen Övrigt är dock kostnaderna för oförutsedda utgifter belydligl
större budgetåret 1980/81 än senare budgetår. Detta sammanhänger bl. a. med att
beräkningen för förstnämnda budgetår avser ett beräknat utfall, medan den för
de senare åren är en långtidsbudgetkalkyl enligt gängse beräkningsmetoder.
Under perioden 1974/75-1978/ 79 ökade utgifterna med 7,0% per år. Den lägre
ökningstakten åren framöver beror framför allt på att beräkningarna har
beaktat endast sådana utgiftskrav som följer av redan gjorda åtaganden, medan
ökningstalen under den gångna perioden avser faktiska utgifter. Den största
ökningen

Tabell
17. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och lönenivå (exkl.
statsskuldränlor)

(Milj.
kr.)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring

till

Procen-

Genom-

snittlig

1980/81

tuell
för-

snittlig

procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

ändring

procen-

tuell
för-

1980/81-

tuell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Folkpensioner
m. m.

, + 3,8

35 362

+ 1334

+ 43

-161

-271

+ 3,8

+ 0,6

Utbildning
och

forskning

+ 5,7

29009

- 792

+ 58

-169

-492

- 2,7

- 1,2

Totalförsvar

+ 1,6

17709

- 23

+ 217

+ 14

+ 43

- 0,1

+ 0,3

Bostadspolitik

+ 9,8

12986

+ 463

+ 1445

+ 370

+ 285

+ 3,6

+ 4,6

Arbelsmarknads-

och
regionalpolitik

+ 13,4

12655

+ 645

- 36

+ 147

+ 148

+ 5,1

+ 1,7

Stöd
till barn-

familjer

+ 5,3

12348

- 9

+ 338

+ 252

+ 222

- 0,1

+ 1,6

Allmänna
bidrag

till
kommuner

+ 2,8

10375

- 543

-1013

- 43

- 3

- 5,2

- 4,1

Kommunikationer

+ 2,6

9290

+ 308

- 150

+ 16

- 92

+ 3,3

+ 0,2

Hälso-,
sjuk- och

socialvård

+ 4,8

6956

+ 32

+ 35

+ 23

- 7

+ 0,5

+ 0,3

Rätts-
och polis-

väsende

+ 4,0

6677

+ 39

+ 7

- 21

+ 6

+ 0,6

+ 0,1

Näringspolitik

+43,4

6567

-2070

- 792

-415

+ 6

-49,8

-15,8

Inlernationellt

utvecklingssam-

arbete
m.m.

+ 3,5

5 244

+ 125

+ 164

+ 133

+ 136

+ 2,4

+ 2,6

Energiförsörining

+ 5,8

3 793

+ 227

- 65

+ 13

-432

+ 6,0

- 1,7

Övrigt

+ 12,3

17766

-4252

+ 1 137

-111

- 10

-23,9

- 4,9

Utgifter
i oför-

ändrad
pris- och

lönenivå
(exkl.

statsskuldräntor)

4- 7,0

186737

-4516

-1-1388

-1- 48

-461

- 2,4

- 0,5

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 42

under
den framförliggande perioden återfinns under ändamålsgmpperna bostadspolitik,
internationellt utvecklingssamarbete samt stöd lill barnfamiljer, medan några
ändamålsgrupper minskar i oförändrad pris- och lönenivå. En utförlig
redovisning av de olika ändamålsgruppernas utveckling har getts i kap. 4.

I
förra årets långtidsbudget (LB 79) ökade ulgifterna i oförändrad pris-och
lönenivå (exkl. statsskuldräntor) med 0,3 % per år under den framförliggande
perioden. Utgiftsberäkningen innebär en underskattning av den automatiska
tillväxten, eftersom omläggningen av statens skattekompen-sationsbidrag till
kommunsektorn (den s. k. förenklade beräkningen av del kommunala
skatteunderlaget) drar ned utvecklingstakten. Om denna effekt rensas bort ökar
utgifterna (exkl. statsskuldräntor) med ytterligare några tiondels procent per
år.

Beloppen
i labell 17 är uttryckta i oförändrad pris- och lönenivå. 1 tabell 18 redovisas
en beräkning av utgiftsutvecklingen i löpande priser. Det sätl på vilket dessa
begrepp definierats i långtidsbudgeten har redovisats i avsnitt 3.2. De pris-
och löneantaganden som har redovisats i avsnitt 3.3 medför givelvis en högre
takt för utgiflsstegringarna i alternativet med löpande priser än i
alternativet med oförändrad pris- och lönenivå. Detta gäller för anslag som är
direkt knutna till något index, såsom försvarsutgifterna och folkpensionerna.
Även för en rad andra anslag finns sådana regler som medför utgiftsökningar när
priser och löner stiger.

1
alternativet med löpande priser har fömtsätts att utgifterna för löner ål
statsanställda kommer att utvecklas enligt antagandena om utvecklingen av den
genomsnittliga timlönen i samhällel. Vid beräkningarna av de tillkommande
utgifterna för löner och omkostnader för den egentliga förvaltningen har
förutsatts alt en oförändrad verksamhetsnivå kan upprätthållas med 2 % lägre
anslagsökning varje år än vad ren pris- och löneomräkning resulterar i. Delta
innebär att ralionaliseringar måste göras fortlöpande inom statsförvaltningen.
Antagandet överensstämmer med de särskilda anvisningar som utfärdats för
myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82,

Efter
omräkning till löpande priser enligt nu nämnda principer blir den
genomsnittliga årliga ökningen av statsutgifterna (exkl. statsskuldränlor) 4,0%
per år under långtidsbudgetperioden att jämföra med drygt 17% per år för
perioden 1974/75-1978/79. Att den förutsedda utgiftsökningen under de kommande
budgetåren ligger på en påtagligt lägre nivå än under jämförelseperioden
förklaras dels av själva långtidsbudgettekniken, dels av att den framtida pris-
och lönestegringen antagits bli väsentligt lägre än den fakiiska under senare
år. Till detta kommer att inte alla anslag räknats om till löpande priser.

1
fjolårets långtidsbudget ökade utgifterna i löpande priser (exkl, stats-skuldräntor)
med 4,3% per år. Utvecklingstakten i årets beräkning ligger således nära den
som erhölls i LB 79.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

43

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 18. Utgiftsutvecklingen i löpande priser (exkl.
statsskuldräntor)

(Milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procenluell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslagsförändring
till

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Procen-

Genom-

tuell
för-

sniltlig

ändring

procen-

1980/81-

tuell för-

1981/82

ändring

1980/81-

1984/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

461
-2,4

186737

Summa utgifter
i

oförändrad pris-

och lönenivå + 7,0

Tillkommande utgifler vid beräkning i löpande priser
Utvecklingsbistånd Försvarei Folkpensioner Sjukförsäkring, föräldraförsäkring
och bidragsförskott Sjukvård, social hemhjälp m. m. Barnomsorg
Grundskolebidraget Återbetalningspliktiga studiemedel

Vuxenstudiestöd Allmänna bidrag till kommuner Räntebidrag
till bostäder Lån till bosladsbyggande Löner, inkl. bl. a. gymnasieskolan
Omkosinader m. m.

Summa löne- och priseffekler

Utgifter i löpande

priser +17,1

Absolutnivå

-4516 +1388 -I- 48

+ 320 + 340 + 340 + 350 + 1 130 + 830 + 990 + 990 + I
970 + I 730 +1 660 + I 800

+ 370 +
300 + 330 + 360

+ 260 + 290 + 310 + 330

+ 360 + 380 + 480 + 570

+ 1430 +1010 + 640 + 890

+

130

+

90

+

100

+

70

+

40

+

40

+

40

+

50

+ 750 + 670 + 670 + 670

+ 40+60+60+50

+ 200 + 400 + 400 + 500

+ 1 400 + 1 500 + 1 600 + 1 700

+ 890 + 650 + 680 + 710

-¥9290 -t-8290 -t-8300 +9040

186737
+4774 +9678 +8348 +8579 +2,6

191511 201189 209537 218 116

-0,5

+4,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

I beräkningarna ovan ingår inte utgifterna för räntor på
statsskulden. Statsskulden ökade under år 1979 till 175 146 milj. kr. Av den
inhemska statsskulden var 92 464 milj. kr. placerade i räntelöpande
obligationslån, 17600 milj. kr. i premieobligationslån och 9029 milj. kr, i
sparobligalioner. Upplåningen i utlandet uppgick vid slutet av år 1979 till
20272 milj. kr. Vid slutet av budgetåret 1980/81 beräknas statsskulden uppgå
lill ca 250 miljarder kr. F. n. beräknas den statliga nyupplåningen ha en
genomsnittlig ränta av ca 11-12%. Räntenivån har dock, bl.a, med hänsyn till
prisantagandena, antagits komma att sjunka under perioden. Även med den
antagna sjunkande räntenivån för nyupplåningen under långtidsbudget-

opaginerad Kontrollera mot PDF

perioden
kommer den genomsnittliga räntesatsen för den toiala upplåningen att stiga
efter hand som äldre lån med låga ränlesalser förfaller till belalning och
ersätts av nya lån. Vidare bör beaklas att kostnaderna för den del av
statsskulden som är upplånad i ullandel besläms av det internationella
räntelägel. På senare tid har detla varil myckel högl sett i ett historiskt
perspektiv.

Ökningen
av ränteutgifterna ett visst budgetår beror i huvudsak på slatens upplåning
under föregående budgetår. Ränteutgifterna under budgetåret 1980/81 väntas
uppgå lill ca 19 600 milj. kr. Pä längre sikt harendast mycket ungefärliga
framskrivningar av ränteutgiflerna kunnal göras. Till grund för dessa
framskrivningar ligger den förväntade saidoutvecklingen för statsbudgeten samt
de antaganden som gjorts om räntenivån. En redogörelse för saldoutvecklingen
ges i avsnitt 5.3. Utgiftsökningarna för statsskuldräntorna beräknas bli
betydande, eller drygl 22% årligen. Statsskuldräntorna svarar således för en
snabbt stigande andel av statens toiala ulgifter.

Den
procentuella utvecklingstakten för statsskuldräntorna är obetydligt lägre än i
LB 79. Eftersom räntorna utgångsåret är avsevärt större i årets beräkning, är
dock ökningen i absoluta lal väsentligt högre. Som framgår av tabell 19
beräknas statsskuldräntorna öka med drygt 24 miljarder kr. under perioden att
jämföra med 16 miljarder kr. i förra årets beräkning.

Tabell
19. Totala statsutgifter

(Milj.
kr., löpande priser, avrundal)

Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag 1980/81

Anslag

Procenluell förändring 1980/81-1981/82

Genomsnittlig procentuell förändring 1980/81-1984/85

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Summa statsutgifter (exkl. statsskuldräntor)
Statsskuldränlor

Totala statsutgifter i löpande priser

+ 17,1 + 25,3

+ 17,5

186737 19600

206337

191500
25 900

217400

201200
31700

232900

209500
37900

247400

218 100
43 700

261800

+ 2,6 + 32,1

+ 5,4

+ 4,0

+ 22,2

+ 6,1

Beräkningen
av de totala statsutgifterna under långtidsbudgetperioden sammanfattas i tabell
19, Av denna framgår att utgifterna beräknas öka med 6,1 % per år under den
framföriiggande perioden, vilket skall jämföras med den faktiskt erhållna
åriiga ökningen om 17,5 % för perioden 1974/75-1978/79. Dessa utvecklingstal
stämmer tämligen väl med dem som erhölls i LB 79, I fjolårets långtidsbudget
beräknades sålunda de totala statsutgifterna komma att öka med 5,9 % under den
framföriiggande perioden. Dock kan konstateras att statsskuldräntorna i årets
beräkning svarar för en större del av utgiftsökningen än föregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget

45

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ett alternativt sätt att göra en beräkning i löpande
priser av budgelulgiflerna vore att schablonmässigt räkna upp utgifterna i
fasla priser med ett lämpligt prisindex. En överslagsmässig beräkning av detta
slag leder lill en ännu snabbare utgiftsutveckling än vad som redovisas i
tabell 19.

I ovanstående utgiftsgenomgång har de utgifter medtagits
som krävs för att av statsmakterna gjorda åtaganden skall infrias. Även andra
utgifler kan emellertid visa sig ofrånkomliga även utan att nya politiska
beslul las. Särskilt gäller detta kostnader för av staten utställda garantier.
Dessa uppgick vid utgången av budgetåret 1978/79 totalt lill 51,3 miljarder kr.
Av tablån nedan framgår hur detta belopp fördelar sig på olika lyper av
garantier:

(Milj. kr., avrundat) Av siaten ut-

ställda garantier 1979-06-30

Exportkreditgarantier 15 200

Garantier
avseende kreditinstitutioner 13
200

Garantier
avseende lån till varv

och rederiföretag 12600

Garanlier utställda av statens vattenfallsverk,
lantbruksstyrelsen, statens

industriverk, m. m. 7 100

Övriga garantier 3 200

Summa garantier 51300

En betydande del av dessa garantier kommer sannolikt
aldrig att leda lill utgifter för siaten. I vissa fall kan dock framtida
utgifter vara mer troliga. Detta gäller exempelvis en del av de garantier som
ställts ut för varv och rederiföretag, särskilt om den internationella varvs-
och sjöfartskonjunkturen blir svag.

Även exportkreditgaranlierna kan komma att leda till framlida
kostnader för staten. Reserverna i det statliga exportkreditgaranlisystemet
har de senaste åren minskat i absoluta tal. Samtidigt har åtagandena ökat
kraftigt, Budgelåret 1978/79 gav trols relativt goda premieintäkter etl
underskott på ungefär 106 milj. kr. Reserverna minskade därigenom till ungefär
220 milj. kr. Reservernas andel av förbindelserna har under åren sjunkit och
utgör nu ungefär 1,5% beräknat på hela verksamheten. Vad gäller s, k, normalgarantier
är andelen ännu mindre, eller ungefär 0,9%. Dessa siffror är internationellt
sett mycket låga. Exportkreditnämnden har i en skrivelse hösten 1979 om sin
verksamhet m. m. angett att premiereserverna under budgetåret 1980/81 kan komma
att förbmkas och att det är tänkbart att ett underskott på mellan 200 och 300
milj. kr. kommer att uppstå.

Del i tablån angivna beloppel - 15 200 milj, kr, - avser
förbindelser som exportkreditnämnden (EKN) iklätt sig. Utöver detta belopp har
EKN gjort utfästelser till olika företag om ytterligare förbindelser uppgående
till 43 800 milj. kr. Dessa utfästelser kommer att leda till förbindelser i den
utsträckning de av företagen planerade affärerna blir av.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 46

Del föreligger knappasl förutsättningar att för del längre
perspektivet nu kvantitativt uppskatta i vilken omfattning utställda garanlier
kan tänkas leda till kostnader för staten. Under ogynnsamma omständigheter kan
beloppen komma att bli stora, även sedda i etl totalbudgetperspekliv.

5.2 Statsinkomsternas utveckling

Vid beräkningen av statsinkomsternas utveckling beaktas
för långtidsbudgetperioden beslutade och av regeringen föreslagna förändringar
som berör statsinkomsterna. Till grund för beräkningarna ligger även tidigare
redovisade anlaganden om lönesummans utveckling, prisutveckling m. m.

Av tabell 20 framgår statsinkomsternas sammansättning och
utveckling under 1960- och 1970-talen.

Tabell 20. Statsinkomsternas fördelning under budgetåren
1960/61, 1965/66, 1970/71, 1975/76 och 1980/81

Olika inkomsters andel av lolala slals- Huvudsakliga fakiorer

inkomsler (utöver förändringar i

regelsyslem m. m.) som

1960/61 1965/66 1970/71 1975/76 1980/81 påverkar
inkomstulvecklingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstskatt m. m. \ 41 8 40 8' 43 3 sn 3 "
Lönesumma, prisutveckling

Socialavgifter
m. m. / ' ' ' ' 20,3" Lönesumma

Mervärdeskalt 8,6 17,2 20,0
19,4 25,6 Konsumtionens utveck-

ling, importvärde, exportvärde

12,4

10,1

8,6

6.3

6,1

Konsumlionsvolymen

8,0

27,2 00

8,0 24,0 100

7,5 20,6 100

5,3 18,7 100

7,0 18,3' 100

Konsumlionsvolymen

17,5

29,2

45,4

93,9

145,5

23,2

24,6

25,7

30,8

28,4

Skatt på sprit, vin och tobak Skatl på energi och bensin
Övrigt Summa %

Summa miljarder

kr. (löpande priser)

Andelav BNP%

Genomsnittlig årlig utveck

ling mellan angivna budgelår ul

lryckl i fasta priser', % + 6,0 + 4,4 + 5,9 +
0,2

Endast en mindre andel av beloppet avser
arbetsgivaravgifter.

För all kunna jämföra med tidigare budgetår har
inkomsterna för budgetåret 1980/81 i denna tabell justerats för den nivåhöjning
som orsakas av budgetreformen.

1 detta avsnitt redovisas i vissa fall statsinkomsternas
utveckling uttryckt i fasta priser. Fastprisberäkningen har gjorts på så säll
atl inkomslerna i löpande priser har deflalerats med implicitprisindex för
brullonalionalproduklen (den s. k. BNP-deflatorn).

I långtidsbudgeten lillämpas för statens kosinader, som t.
ex. kostnader för statliga löner och inköp, beräkningar i fasta priser. Syftet
med sådana beräkningar är alt visa hur statens förbrukning av reala resurser
ulvecklas. Faslprisberäkningar kan också användas för att visa hur produktionen
av en vara eller tjänst ulvecklas i volymtermer. Dessa förhållanden gäller inle
för huvuddelen av statsinkomsterna som inle är avsedda för ell specifikt ändamål.
Statsinkomsterna kan betraktas från såväl statens som skattebetalarnas
synpunki. Staten utnyttjar inkomsterna för atl finansiera sina utgifter. Dessa
ulgifter är av många olika slag. Därmed finns inget självskrivet index för
deflalering av de samlade statsinkomsterna. Även betraktat från
skattebetalarnas synpunkt gäller detla, eftersom de utgörs av juridiska och
fysiska personer med skilda alternativa användningsområden för de inbetalade
skalterna. (Resonemangen i detta stycke äger giltighet även för de
statsinkomster som inle är skatter.) Deflalering av statsinkomsterna med
implicitprisindex för bruttonationalprodukten får därför endast ses som en
meiod all möjliggöra direkl jämförelse mellan ulvecklingen för slatens
inkomster och den ekonomiska tillväxten i ekonomin som helhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 47

Stalsinkomslernas
andel av brutlonalionalprodukten (BNP) har ökat frän drygl 23% budgelåret
1960/61 till drygt 28% budgelåret 1980/81. Den högre andelen för budgeläret
1975/76 är en effekt av de slora löneökningarna under åren 1975 och 1976.
Inkomstskatt och arbetsgivaravgifter svarar - utom för budgetårel 1975/76 - för
drygl 40% av de lolala statsinkomsterna. En betydande förskjutning skedde från
direkt inkomstskatt till arbetsgivaravgifter under 1970-talet, Mervärdeskattens
andel av inkomsterna ökade också kraftigt under denna period. Den kraftigaste
ökningen inträffade dock under 1960-talet. Direkt inkomstskatt, socialavgifter
och mervärdeskatl svarar under budgetåret 1980/81 för drygt två tredjedelar av
statsinkomsterna. Motsvarande andel för budgetåret 1960/61 var drygt hälften.

Under
1960-talet och första hälften av 1970-talet ökade inkomsterna, uttryckta i
fasta priser', med 4 ä 6% i genomsnitt per år. Under senare hälften av 1970-talet
har denna tillväxt skett i en markant långsammare takt. En jämförelse mellan
budgetåren 1975/76 och 1980/81 tyder I, o. m. på att inkomsterna skulle ha
legat i stort sett stilla uttryckt i fasta priser. Delta är emellertid främsl
en effekt av den höga nivån för budgelåret 1975/76. Ulvecklingen mellan
enskilda år under perioden har varieral kraftigt.

1975/76-

1976/77-

1977/78-

1978/79-

1979/80-

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80 (nuv. beräkning)

1980/81 (nuv. beräkning)

Förändring
i stats-

inkomsterna
uttryckt

i fasta
priser, %'

-0,1

-2,7

-1,0

+4,1

+0,7

Den
negaliva inkomstutvecklingen mellan budgetåren 1975/76-1977/78 är en följd av
att den direkta slatliga inkomstskatten uppvisar en negativ utveckling i fasta
priser. Detta beror bl. a. på atl utbetalningarna av kommunalskatt ökade i en
snabbare takt än preliminärskatieuppbörden under dessa budgetår.
Utbetalningarna av kommunalskatt dessa är baserades nämligen pä de mycket
kraftiga löneökningarna under åren 1975 och 1976. Den negativa utvecklingen
förklaras dessutom av den metod som valts för fastprisberäkningen. Denna
baseras på den kraftiga prisstegringen under perioden, vilken torde sammanhänga
med att prisstegringarna till följd av löneökningarna tidigare år har slagit
igenom med viss eftersläpning, samtidigt som lönesumman ökade relativt
långsamt. Den negativa utvecklingen mellan budgelåren 1977/78 och 1978/79 är en
följd av atl den allmänna arbetsgivaravgiften slopats. Den statliga
inkomstskallen och socialavgifterna ökade däremot realt med ca 4%. Till
budgetåret 1979/80 liksom till budgetåret 1980/81 uppvisar statsinkomsterna
återigen en viss tillväxt uttryckt i fasla priser.

' Se
not 3 till tabell 20.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 48

Tabell
21. Totala skatter oeh socialförsäkringsavgifter inom offentlig sektor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andelav BNP, % Genomsnittlig årlig utveckling i fasla
priser, %

35,6 38,9

+ 5,6

+ 4,4

43,9

+ 6,7

52,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

En jämförelse kan också göras med utvecklingen förden
lotala offentliga seklorn. Materialet medger dock en sådan jämförelse endast
för kalenderår. Samlat för stat, kommun och socialförsäkringssektor har
skatternas och socialavgifternas andel av bruttonationalprodukten ökal frän
närmare

Deklarerade inkomster

i miljarder kr.

avseende 1977 års inkomster'

Inkomster:

Inkomst
av jordbruksfastighet

3,7

Inkomst
av annan faslighet

1,1

Inkomsi
av rörelse

7,3

Inkomst
av tjänst (avser främsl löner och

pensioner)

235,8

Inkomsi
av lillfällig förvärvsverksamhet

1,0

Inkomst
av kapital

5,5

Summa
inkomster

254,4

Avdrag:

Avdrag
under Ijänsl

(varav
reseavdrag 5,2 milj. kr.)

9,6

Underskottsavdrag

(framförallt
underskott pä villafasiighet)

12,2

Allmänna
avdrag (avser

bl. a.
förvärvsavdrag och försäkringspremier)

4,8

Föriustavdrag

0,2

Summa avdrag 26,8

Inkomster minus avdrag (enligt ovan) ger:

Taxerad inkomst 227,4

Avgår:

Grundavdrag 26,4

Extra avdrag (främst lill pensionärer) 7,4

Återstår:

Beskattningsbar inkomst 193,4

' Enligt RRV:s laxeringssiaiisiiska undersökning.

36% i miften av 1960-lalet till drygt 52% år 1980, dvs, en
betydligt snabbare ökning än för statsbudgetens inkomster. Denna kraftiga
ökning förklaras framför allt av den kommunala sektorns snabbt växande andel.

Inkomstskatten bestäms av ulvecklingen av den
beskattningsbara inkomsten. Denna beror i sin tur på förändringar av dels
inkomster, dels avdrag. Hur den beskattningsbara inkomsten beräknas framgår av
ovanstående uppställning.

Utvecklingen av den statliga inkomstskatten beror, förutom
på skatte-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 49

satserna, pä hur skatteunderlaget förändras. Som framgåli
lidigare påverkas skatteunderlagets tillväxt av såväl inkomsternas som
avdragens utveckling. Löner och pensioner är de vikligasle komponenterna i
inkomst-utvecklingen. Ett av de största avdragen är underskoll på fasligheter.
DeUa påverkas i hög grad av ränteutvecklingen. Vid etl oförändrat skattesystem
kommer under förutsätlning av viss real tillväxt av skatteunderlaget -
inkomstskatten all öka mer än skalleunderlagel, dvs. den procenluella ökningen
av skatten överstiger den procentuella ökningen i skatteunderlaget. Detta
förhällande är en följd av progressiviietcn i skattesystemet och
inflationsskyddets utformning.

Den inkomstskatt som redovisas på statsbudgeien utgör
skillnaden mellan inkomsterna av den allmänna inkomstskalieuppbörden (inkl.
kommunalskatt) och vissa utgifter, främsl utbetalningar av
kommunalskatleme-del.

Som exempel på hur känslig den slatliga inkomstskatten är
för förändringar i skatteunderlaget kan nämnas att en ökning av lönesumman med
en procentenhet medför all inkomstskallen under del första budgeiårei ökar med
ca 1400 milj. kr. På två års sikl blir den sammanlagna inkomstförstärkningen
för staten endast ca 700 milj. kr. Delta beror pä sysiemel för uppbörd och utbetalning
av kommunalskall. Staten administrerar uppbörden av kommunalskatt. Utbetalning
av slutligt fastställda kommunalskattemedel sker med två års eftersläpning.
Systemet för överföring av skatt till kommunerna medför vid en ojämn
lönesummeutveckling atl den slatliga inkomstskattens utveckling, som den
redovisas på slalsbudgeten, mellan enskilda år kan avvika krafligl frän
lönesummans utveckling.

Genom det inftalionsskydd av skatteskalan som infördes år
1978 får prisulvecklingen direkl betydelse för inkomstskattens utveckling. En
ökad prisslegringslakt resulterar i en höjning av den s. k. basenheten som
reglerar infialionsskyddel. Basenheten för etl visst år bestäms av
prisstegringen drygt elt är tidigare. Vid slora förändringar i prisulvecklingen
mellan olika år ger inftationsskyddet en överkompensation vissa år för den
prisstegring som äger rum under del akluella beskattningsåret och
underkompensation andra är. En ökning av basenheten med 100 kr., vilkel
moisvarar en prisstegring om ca 1,5 %. reducerar statsinkomsterna med ca 1
miljard kr. i 1981 års priser jämfört med etl syslem ulan inftalionsskydd.

Socialavgifternas utveckling beror på förändringar i
lönesumman. Preliminär uppbörd av arbelsgivaravgifter sker pä basis av senast
kända lönesumma, dvs. lönesumman två år lidigare. Denna uppräknas med en av
regeringen fastställd uppräkningsfaktor som avses molsvara två års löneutveckling.
Till följd av detta system fåren lönestegringstakl som ligger över denna
uppräkningsfaktor inte omedelbara effekter på statens inkomster, utan får först
effekler i form av ökade fyllnadsinbetalningar elt år senare och kvarstående
avgifier årel därpå. På statsbudgeten redovisas endasl 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. Bd. 2.1

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 50

vissa av arbetsgivaravgifterna, varav de mesl betydande är
folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och .sjukförsäkringsavgiften. En
höjning av lönerna med I % resulterar i en ökning av de socialavgifter som
redovisas på statsbudgeten med netto inemot 300 milj. kr. Ökar priserna
dessulom med 1 % reduceras inkomstökningen lill drygt 200 milj. kr.

Mervärdeskatten påverkas av den privala konsumtionens
volymutveckling samt prisutvecklingen - fakiorer som i sin lur sammanhänger
med bl.a. lönesummans utveckling. Av betydelse är därvid relativprisförändringar
mellan inhemska och importerade varor och tjänster. Ca två tredjedelar av den
privata konsumtionen är belagd med mervärdeskatt. En ökning av den privata
konsumtionen med en procentenhet i löpande priser ökar intäkterna av
mervärdeskatten med drygl 300 milj. kr.

Övriga varuskatter - t. ex. skatt på sprit, vin, tobak och
energi - utgår i allmänhet med ett i kronor fastställt belopp per enhet av
varan. Således blir konsumtionsvolymen avgörande för intäkterna. Till följd av
att punktskatterna är fastställda i krontal leder en allmän prisstegring till
att prisrelationerna förskjuts mellan punktskattebelagda och övriga varor. För
att äter-ställa prisrelationerna krävs att skattesatserna också höjs i takt med
den allmänna prisstegringen.

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under
långtidsbudgetperioden med tidigare angivna förutsättningar framgår av labell
22. Enligt kalkylen minskar statsinkomsternas tillväxttakt i löpande priser
frän 13,3% per år under perioden 1974/75-1978/79 lill 5,4% per är under
perioden 1980/81-1984/85. Delta beror bl. a. på att de faktiska ökningarna av
lönesumman varit större under den historiska perioden än vad som antas för
långtidsbudgetperioden. Statsinkomsterna beräknas realt öka med i genomsnitt
drygt en halv procentenhet per år, vilket också det är lägre än under den
bakomliggande perioden.

En orsak lill den långsammare ökningstakten, utöver vad
som förklaras av lönesummeutvecklingen, är de föreslagna förändringarna av det
kommunala skalteunderiaget som leder till ökade kommunalskatteutbetalningar
fr. o. m. kalenderåret 1982 lill följd av atl kommunerna tillförs skalteunderiaget
från beskattade förmåner. De ökade kommunalskatteutbetalningarna under
budgetåren fr.o.m. 1981/82 motsvaras dock i stort sett av minskade utgifter för
vissa allmänna statliga bidrag till den kommunala sektorn.

Genom systemet med inflaiionsskyddade skatteskalor
påverkas inkomstskatterna direkt av prisutvecklingen. Den inträffade
prisutvecklingen samt prisantagandena i årets långtidsbudget innebär att
inflationskompensationen är relativt hög under budgetåret 1981/82, Den
genomsnittliga ökningslakten för den framförliggande perioden påverkas av den
förutsatta prisprofilen.

En annan orsak lill den långsammare tillväxttakten lorde
vara den historiskt sett höga räntenivån, som leder till större avdrag vid
inkomstbeskattningen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget

51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas
öka med 3,2%, vilket är långsammare än under såväl jämförelseperioden som i
fjolårets långtidsbudgetberäkning. Avvikelserna jämförl med förra årels
långtidsbudgetberäkningar förklaras dels av antagandet om en lägre utveckling
av lönesumman, dels av den lekniska omläggningen av uppbördssystemet för vissa
statliga avgifter. För aU på ett mer realistiskl sätl återge den slutliga
effekten på stalsbudgelen har i årets långtidsbudget därtill förutsatts att
viss del av sjukförsäkringens, enligt nuvarande regler beräknade överskott,
överförs till sjukförsäkringsfonden.

Mervärdeskatten beräknas stiga med inemol 8% i genomsnitt
per år, vilket i stort sett är samma ökningstakt som beräknades i fjol.
Historiskt sett är denna siffra låg. Förklaringen hårtill är en snabbare
utveckling av privat konsumtion under tidigare år liksom att mervärdeskatten
höjdes under jämförelseperioden.

Övriga skatter på varor och tjänsler m. m. bl. a. skatt
på energi, sprit, vin och tobak - förutses öka med 3,1 % per år. Den långsamma
utvecklingstakten beror som tidigare nämnts på att skattesatserna i allmänhet
är faslställda i fasta krontal. Förändringstalen återspeglar sålunda endasl
volymutvecklingen. Detta innebär en långsammare ökningstakt jämfört med
fjolårets långtidsbudget, vilket bl, a. beror på all vissa punktskattehöjningar
var inlagda i förra årels långtidsbudget. Effekterna av de punktskattehöjningar
som nu aviserats har i årets långtidsbudgetberäkning beaktats

Tabell 22. Totala statsinkomster (Milj. kr., löpande
priser, avrundat)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring

lill

Procen-

Genom-

snittlig procen-

1980/81

luell förändring

sniltlig procen-

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

tuell
för-

1980/81-

luell för-

ändring

1981/82

ändring

1974/75-

1980/81-

1978/79

1984/85

Inkomstskatt Socialavgifter

+ 11,8

32900

-2 100

+ 100

+ 5 600

+ 3400

- 6,4

+4.9

30 100

-1500

+ 1500

+ 3 200

+
900

- 5,0

+ 3,2

Mervärdeskatl

+ 18,6

37 300

+ 2800

+ 3 100

+ 3 400

+ 3 700

+ 7,5

+ 7,8

Övriga
skatter på

varor
och tjänster

m.m.

+ 10.4

29700

+ 1200

+ 900

+ 900

+ 800

+ 4,0

+ 3,1

Statens
rörelseöver-

skott,
ränteinkoms-

ter,
avskrivningar

o.d.

+ 14,9

18459

+ 3741

+ 1000

+ 1 100

+ 1 100

+ 20,2

+ 8,3

Totala
statsinkomster 4-13,3

148459

+4141

+6600

+
14200

+9900

+ 2,8

+5,4

Absolutnivå

152600

159200

173400

183 300

Andel av
BNP

29,0'

26,4

Utveckling
uttryckt

i fasta
priser

+ 2,6

+0,6

Differensen jämförd med tabell 20 beror på den nivåhöjning
som orsakas av budgetreformen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

under anslaget lill oföruisedda utgifter på budgelens
utgiftssida. Som exempel kan nämnas all dessa skatter skulle inbringa brutto
ca 7 miljarder kr. mer, under förulsållning atl de höjs i lakl med den antagna
prisulvecklingen och atl konsumtionen inte påverkas. Del bör dock observeras
atl en sådan höjning kan fä effekter på andra statsinkomster. Om höjningarna
sålunda leder lill minskad prival konsumtion minskar även iniäkterna av
mervärdeskatten. Dessutom får en sädan höjning via priserna effekter i form av
ökade ulgifter för l.ex. pensioner liksom minskad inkomstskall via
inftationsskyddet av skatteskalan.

5.3 Statens budgetsaido m. m.

Statens budgetsaido och finansiella sparande

De tidigare presenierade beräkningarna av inkomst- och
utgiftsutvecklingen under långtidsbudgelperioden har sammanställts i tabell
23, som visar budgetutfallet för budgetåren 1974/75-1978/79 saml vilket budgetsaido
som beräknas för vari och etl av budgetåren 1979/80-1984/85. Underskotlen för
budgetåren 1979/80 och 1980/81 beräknas enligt del reviderade budgetförslaget
uppgå till 48,6 resp. 57,9 miljarder kr.

Tabell 23. Budgetsaldots utveckling budgetåren
1974/75-1984/85

(Milj. kr., löpande priser, avrundat för budgelåren
1981/82- 1984/85)

1974/75 Utfall

1975/76 Utfall

1976/77 Utfall

1977/78 Utfall

1978/79 Utfall

1979/80 Ber, utfall

Inkomster Utgifter

Saldo

72490 83 187

-10698

93 934 97658

-3724

104 360 114 845

-10484

112113
137292

-25179

119664
158 342

-38678

134600 183 200

-48600

1980/81 Enl. rev. budgetförslaget

1981/82

LB-

kalkyl

1982/83

LB-

kalkyl

1983/84

LB-

kalkyl

1984/85

LB-

kalkyl

Inkomster Utgifter

Saldo

148400 206300

-57900

152600 217400

-64800

159200 232900

-73700

173400 247400

-74000

183 300 261800

-78500

Under långtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med
ca 21 miljarder kr. Budgelunderskottet ökar därmed betydligt snabbare i årets
långtidsbudget än i Qolårets.

Som framgår av kap 6. utgörs en del av statsutgifterna av
finansiella transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella
transaktioner (netlo) utgör statens finansiella sparande. Vid en analys av
sparandeutvecklingen i samhället är detla ett mera relevant begrepp än det
traditionella budgetsaldot. Beräkningarna av statens finansiella sparande
under långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 24,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget

S3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 24, Statens nnansiella sparande budget å ren 1974/75-1984/85

(Milj.
kr., löpande priser, avrundal)

1974/75 Utfall

1975/76 Utfall

1976/77 Ulfall

1977/78 Utfall

1978/79 Ulfall

1979/80 Ber. ulfall

Budgetsaido

Finansiella

transaktioner

Statens

finansiella

sparande

-10 700 4 800

- 5900

-3 700 4900

+
1200

-10 500 5 600

- 4900

-25 200
8000

-17200

-38 700 8200

-30500

-48600 13 800

-34800

1980/81
Enl. rev. budgetförslaget

1981/82

LB-

kalkyl

1982/83

LB-

kalkyl

1983/84

LB-

kalkyl

1984/85

LB-

kalkyl

Budgetsaido

Finansiella

transaktioner

Statens

nnansiella

sparande

-57900 10500

-47400

-64 800
10000

-54800

-73 700
11 100

-62600

-74000
11300

-62700

-78 500 11800

-66700

Underskottet
i statens finansiella sparande är mindre än budgetunderskottet, men
utvecklingen av det finansiella sparandet är i huvudsak parallellt med
budgetsaldots förändring under långtidsbudgetperioden.

Effekter
på budgetsaldot av andra antaganden

Som
framgått av den tidigare genomgången påverkas såväl inkomst- som
utgiftsutvecklingen i hög grad av de antaganden som görs om den samhällsekonomiska
utvecklingen. Beräkningarna i långtidsbudgeten baseras för åren t.o. m. 1982 på
beräkningama till den reviderade finansplanen. För åren därefter har
schablonmässiga anlaganden gjorts (se avsnitt 3.2). I den beräkningsmodell som
används för långtidsbudgeten påverkas resultatet främsl av antagandena om
lönesummans lillväxl, om den allmänna prisutvecklingen samt om räntenivån.
Nedan redovisas överslagsmässiga beräkningar av hur ändrade anlaganden
påverkar beräkningsresultatet. Dock bör uppmärksammas att beräkningsmodellen
fömtsätter alt de antaganden som ställts upp ingår i en konsislenl bild av
samhällsekonomins samlade utveckling. För den typ av känslighetsanalys som
redovisas i det följande uppfylls normalt inte denna fömtsättning. Beräkningen
bör därför endast ses som en uppskattning av hur stora förändringar en
altemativ uppsättning antaganden skulle ge.

En
uppjustering av antagandena om lönesummans tillväxt leder ttU en ökning av
inkomstskatten och socialavgifterna, eftersom dessa väsentligen har
löneinkomsterna som beräkningsbas. Vidare skulle en sådan justering

opaginerad Kontrollera mot PDF

leda
till ökade ulgifter för anslag som följer löneutvecklingen. Här har antagits
att timlöneantagandet följer lönesummeantagandet. Dessa effekters storlek
budgelåret 1984/85 redovisas i nedansiående tablå. I tablån har fömtsätts atl
lönesumman ökar en procenlenhel snabbare varje år i långtidsbudgetperioden .

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Miljarder
kr.)

En procentenhet snabbare utveckling varje år i
LB-perioden för

En procentenhet högre räntenivå varje år i LB-perioden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Effekt
1984185

Inkomster

Utgifter

Saldo

+9

+4

+5

-1 +6

-7

±0

+ 5

-5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om på molsvarande sätt antagandena om den allmänna
prisutvecklingen justeras upp skulle inkomsterna av mervärdeskatten öka' till
följd av att den privata konsumtionen stiger räknat i löpande priser. Samtidigt
skulle inkomstskallen minska till följd av att skatteskalan är indexreglerad.
Utgiftema för anslag som följer prisutvecklingen skulle stiga snabbare.

En högre räntenivå höjer främst utgiftema för
statsskuldräntorna och räntebidragen för bostäder. En närmare redogörelse för
hur räntenivån inverkar på dessa anslag har getts i avsnitt 5.1 resp. kap. 4.
Dessutom leder en högre räntenivå bl.a. till större underskottsavdrag vid
laxeringen till inkomstskatt och därmed till ett minskat inkomstskatteunderlag.
Denna effekt motverkas av att statens ränteinkomster stiger.

Av tablån framgår att en samlidig och lika slor förändring
av såväl pris-som löneantagandena endast ger en begränsad förändring av
budgelsaldot budgetåret 1984/85. Vidare att en justering av räntenivån inverkar
kraftigl på budgetsaldot. Om räntenivån antas följa högre pris- och
löneanlaganden blir således budgetunderskottet väsentligt större budgetåret
1984/85 räknat i nominella termer än i årets långtidsbudgetberäkning. Även i
reala termer ökar det något.

De i tablån redovisade beloppen avser högre antaganden. En
sänkning av antagandena i samma mån leder till effekter i samma
storleksordning, men åt motsatt håll. De redovisade beloppen innefattar även de
indirekta effekterna på statsskuldräntorna.

' Hur slor denna ökning blir beror bl. a. på hur
antagandena om konsumtionsvolymens utveckling påverkas av höjda
prisantaganden. Om lönesummeantagandet inte ändras när prisantagandena höjs, så
leder detta normalt till att konsumtionsvolymen blir mindre. I beräkningen
ovan har ingen sådan efFekt beaktats.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 55

Jämförelse mellan årets och tidigare års långtidsbudgetar

I senare års långtidsbudgetar har budgetunderskotten det
första året i den studerade långtidsbudgelperioden hamnat på allt högre nivåer
för vaije ny långtidsbudget. Detta framgår av tabellen nedan.

Tabell 25. Budgetsaldots utveckling i de senaste
långtidsbudgetarna

(Miljarder
kr., löpande priser)

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82
1982/83 1983/84 1984/85

1977 års långtidsbudget -13,9 -18,0
-14,4 -12,3 -12,0

1978 års långtidsbudget -41,8 -38,0 -40,2 -40,2 -42,8

1979 års långtidsbudget' -48,2 -49,8 -51,6 -52,4 -54,5

Årets
långtidsbudget -57,9 -64,8 -73,7
-74,0 -78,5

' Exkl. återstående finansiering av de skatte- och
kommunalekonomiska reformerna budgetåren 1980/81-1983/84.

Även i ett annat avseende har bilden förändrats för varje
ny långtidsbud-getberäkning. I 1977 års långtidsbudget beräknades
budgetunderskottet successivt komma att minska något under den studerade
perioden. 1 nästkommande års beräkning ökade underskottet något under den
behandlade perioden. Denna tendens förstärktes i förra årets långtidsbudget,
som innebar att budgetunderskottet ökade med drygt 6 miljarder kr. till det
sista året. I årels beräkning går stegringen betydligt snabbare. Den uppgår nu
till ca 21 miljarder kr. räknat i löpande priser. I det följande görs en genomgång
av vissa orsaker dels till atl budgetunderskotten förskjutits till en högre
nivå, dels till att underskotten nu stiger i snabbare takt än föregående år.
Genomgången baseras på fjolårets och årets långtidsbudgetberäkningar.

Vid bedömning av varför budgetunderskottens nivå
förskjutits är det av intresse atl betrakta förändringar i centrala antaganden.
Jämförelsen har gjorts för budgetåret 1980/81. Jämfört med 1979 års
långtidsbudget har såväl lönesumman som prisnivån för budgetåret 1980/81
justerats upp, dock i olika utsträckning. Prisnivån har räknats upp betydligt
mer än lönesumman. Högre priser slår igenom kraftigl i form av framför allt
högre utgifler. De leder även till större inkomster av mervärdeskatten, men
denna effekt är inte lika stark som effekten på utgiftssidan. Vidare leder en
högre prisnivå (med viss fördröjning) till lägre inkomsler av direkt skatt till
följd av att skatteskalan är indexreglerad. Större lönesumma inverkar på såväl
utgifts- som inkomstnivån. Effekten är dock väsentligt slörre på inkomstsidan,
eftersom flertalet statsinkomster har lönesumman som direkl eller indirekt
skattebas. Även räntenivån ligger högre i årets beräkning än i LB 79. Detla
leder till ökade utgifter. Med de förändringar av lönesumman resp. prisnivån
som erhållils sedan Qolårets långtidsbudget är det naturligt att vänta sig att
såväl inkomster som utgifter skulle öka till årets beräkning. Utgiftema borde
dock stiga avsevärt mer än inkomsterna.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 56

Beräkningen av utgifter och inkomsler för budgeiårei
1980/81 enligt fjolårets resp. årets långtidsbudget framgår av följande lablå:

(Miljarder kr., löpande priser) 1980/81 enligt Förändring från

------------------------ LB 79 till LB 80

LB 79' LB 80

Inkomster 144,0 148,4 + 4,4

Utgifter 193,8 206,3 +12,5

Saldo -49,8 -57,9 - 8,1

' Exkl. återstående ftnansiering av de skatte- och
kommunalekonomiska reformerna. Siffrorna har korrigerats för budgetreformen.

De beräknade inkomsterna har ökat med 4,4 miljarder kr.,
eller 3,1 %. Av ökningen hänför sig drygt en tredjedel lill mervärdeskatten.

De beräknade utgiftema har ökat med 12,5 miljarder kr., eller
6,4 %. Den kraftigaste ökningen noteras för statsskuldräntorna, försvaret, folkpensionerna,
räntebidragen för bostäder samt bostadslån. Utgiftema för dessa ändamål har
räknats upp med över 7 miljarder kr. jämfört med föregående års långtidsbudget,
vilket förklaras av att såväl prisnivån som räntenivån nu beräknas bli högre
för budgetåret 1980/81. Återstående ca 5 miljarder kr. förklaras i betydande
grad av atl oförutsedda utgifter ligger väsentligt högre i årets beräkning.
Detta avspeglar skillnaden mellan att göra en utfallsberäkning, som i årets
långtidsbudget, och en långtidsbudgetkalkyl som i Qolårets. I år har betydande
belopp avsatts för att under budgetåret 1980/81 täcka kostnaderna för att
beslut om laddning av vissa kämkraftsaggregat senarelagts liksom för industri-
och arbetsmarknadspolitiska insatser. Även kostnader för särpropositioner har
tillkommit. Denna typ av tillkommande kostnader tas antingen inte med i en
långtidsbudgetberäkning eller beaktas bara i begränsad utsträckning eftersom
beslut om insatserna oftast inte föreligger vid tidpunkten för beräkningen.

Sammanfattningsvis kan konstateras atl ändrade antaganden
bidragit till att budgetunderskottet nu beräknas öka budgetåret 1980/81 jämfört
med LB 79. Stor betydelse har också tillkommande insatser under ofömtsedda
utgifter haft.

Budgetunderskottet stiger i snabbare takt i årets
beräkning än i förra årels. En förklaring till detta återfinns på
statsbudgetens inkomsisida, I LB 79 beräknades statsinkomsternas andel av BNP
komma att minska med ca en procentenhet under långtidsbudgetperioden, medan de
i årets beräkning minskar med över två procentenheter. Den svagare
inkomstulvecklingen i årels långtidsbudget behandlas närmare i avsnitt 5,2. För
utgiftema däremot utvecklas BNP-andelen på ungefär samma sätl i årets
beräkning som i fjolårets. Dock kan konstateras att slalsskuldräntornas
BNP-andel ökar betydligt snabbare i årets beräkning. Detta uppvägs emellertid
av all BNP-andelen för övriga utgifter minskar snabbare i årets beräkning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget 57

6
Automatiken i statsbudgeten

I
långtidsbudgeten beaktas endast fattade beslul och gjorda ålaganden. Därmed
bestäms den framräknade utgifts- och inkomstutvecklingen av den automatiska
tillväxt som ligger i dessa beslut och åtaganden. I detta kapitel kommer denna
automatik att behandlas närmare. Tonvikien kommer dock att läggas på en
redovisning av utgifisautomatiken, eftersom de faktorer som bestämmer
inkomstutvecklingen i allt väsentligt har behandlats i avsnitt 5.2.

6.1
Automatiken i statsutgifterna

Tidigare
har redovisats en beräkning av utvecklingen av statsutgiflema fördelade pä
olika ändamål. För att ytteriigare belysa utgiftsutvecklingen i ett
samhällsekonomiskt perspekliv krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska
lermer, dvs. en uppdelning på konsumtion, investeringar, transfereringar och
finansiella transaktioner. Med en sådan uppdelning är det också möjligt all
analysera hur ökningen av de statliga utgifterna fördelar sig på olika slag av
utgifter. I det följande återfinns en sådan genomgång såväl i oförändrad pris-
och lönenivå som i löpande priser.

Realekonomiska
kategorier

Vid
analys av den statliga utgiftsutvecklingen i reala termer är det i första hand
av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifler som innebär att
staten direkl efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och
å andra sidan sädana utgifter som är överföringar till andra sektorer i
ekonomin. De senare påverkar den reala samhällsekonomiska utvecklingen indirekl
bl.a, genom sina effekter på de disponibla inkomslema och likviditeten i andra
delar av ekonomin.

Den
redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som
lämnas i det följande bygger i huvudsak på det inom national-räkenskapema
lillämpade internationella SN A-systemet (System of National Accounts).

De
statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens direkla
efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraklas utgifter för
statliga myndigheters produktion av tjänster inom l.ex, försvaret,
undervisningssektorn och rättsväsendet, Konsumtionsutgiftema består till
närmare 60% av lönekostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande
verksamheten, exempelvis hyror, försvarets maierielinköp saml reparationer och
underhåll.

I
princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräk-'

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 58

ningarna
för den statliga sektom från det som används för den privala sektorn. Som
statliga invesleringar betraktas utgifter för byggnader och anläggningar samt
maierielinköp för civila ändamål. Till skiUnad mot vad som följer vid en strikt
tillämpning av SNA-syslemet räknas dock även affärsverkens investeringar som
direkta statliga invesleringar.

Del
bör understrykas att gränsen mellan konsumtion och investering från vissa
synpunkter i vissa fall kan vara flytande. Det kan sålunda hävdas att delar av
utgifterna för t. ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som
konsumtion, utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis
inköp av maskiner. Del kan vidare nämnas all utgifterna för försvarsmateriel
och militära befästningar i nalionalräkenskapssyslemel, och även i denna
redovisning, betraktas som konsumtion och inte som invesleringar.

Den
del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i
transfereringar (inkomstöverföringar, bidrag) och finansiella transaktioner
(lån).

Transfereringarna
indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av
inkomstöverföringen. Den dominerande gmppen är transfereringar till hushållen.
I denna girupp ingår utgifterna för folkpensioner, sjukförsäkringar, bambidrag
m. m. Den näst största undergmppen är transfereringar till kommunsektoifn. Som
transfereringar räknas också ränteutgifter för statsskulden, slatetis bidrag
lill företag och organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd.

Till
gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för ullåning, aktieteckning,
markinköp m. m. Denna utgiftskategori kan i viss mening uppfattas som en del
av kreditmarknaden. I vissa fall kan det dock vara svårt att helt entydigt
avgöra om ett visst] anslag skall klassificeras som finansiell Iransaklion
eller transferering. Vidare innebär åtminstone huvuddelen av anslagen till
finansiella transaktioner atl anspråk slälls på de samhällsekonomiska
resursema. Vid ett studium av hur stor del av dessa resurser som staten tar i
anspråk eller fördelar kan del därför ofta vara mindre intressant att särskilja
transfereringar och finansiella transaktioner.

Konsumtions-
och investeringsutgifter

Som
framgår av labell 26 utgörs över hälflen av statens konsumtionsutgifter av
kostnader för försvar, utbildning och forskning, polisväsende och kriminalvård
samt vägunderhåll. Återstoden - förvallning m. m. - uppgår till 19,2 miljarder
kr., eller 9,3 %, av de totala statsutgiflema. Denna gmpp innehåller emellertid
stora utgiftsposter som inte avser myndighetsutövning i traditionell mening,
t. ex. utgifter för de statliga sjukhusen.

För
slalens konsumtionsutgifter gäller att det stora flertalet anslag beräknas bli
oförändrade under den framförliggande perioden. Den enda större ökningen
återfinns under forskningsanslagen som beräknas sliga

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget

59

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 26 Konsumtions- och investeringsutgifternas
utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag 1980/81

Genom-

snittlig

sniulig

procen-

Avrundal

Andel av

procen-

tuell för-

nominellt

totala

tuell
för-

ändring

belopp

slaisul-

ändring

1974/75-

gifierna

1980/81-

1978/79

1984/85

Statliga
konsumtionsutgifter

+4,1

47300

22,9

±0,0

därav

försvar

16200

7,8

utbildning och forskning

4900

2,4

polisväsende och kriminalvård

4700

2,3

vägunderhåll

2 300

l.l

förvaltning m. m.

19200

9,3

Statliga
in vesteringsutgifter

+0,9

9100

4,4

-1,1

Summa
statliga konsumtions-

och
investeringsutgifter

+3,4

56400

273

-0,1

Amn. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detla gör
att de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

med närmare 150 milj. kr. till följd av fattade
principbeslut. De samlade statliga konsumtionsutgiftema ligger stilla under den
framförliggande perioden räknal i oförändrad pris- och lönenivå. I beräkningen
i löpande priser i kap, 5.1 har emellertid fömtsätts att den egentliga förvaltningen
kan upprätthålla en oförändrad verksamhetsnivå med 2% lägre anslagsökning
varje år än vad full pris- och lönekompensation skulle ge. Därmed innebär dessa
beräkningar en viss minskning av statens efterfrågan på produklionsresurser för
konsumtion och inte en i stort sett oförändrad efterfrågan som tabellen ovan
antyder.

De statliga investeringarna visar en genomsnittlig årlig
nedgång om 1,1 %, Detta sammanhänger främst med att bedömningen av invesleringsulvecklingen
i hög grad påverkas av långtidsbudgetens karaktär. Nu beslutade investeringar
kommer under långtidsbudgetperioden att avslulas, medan kommande
investeringsbeslut endast i begränsad utsträckning är inlagda i beräkningama.
Invesleringama avser framför allt kraftslalioner, teleanläggningar, jämvägar,
vägar och byggnader. Statens vattenfallsverks investeringar i kraftstationer
beräknas minska under långtidsbudgetperioden. Bakgmnden till dessa beräkningar
framgår av avsnittet Energipolitik i kap. 4,

Sammanfattningsvis kan konstateras att slatens ulgifter
för konsumtion och investeringar minskar något räknat i oförändrad pris- och
lönenivå, I löpande priser beräknas konsumtions- och investeringsutgiflema öka
med ca 4,8% per år, vilket är lägre än den antagna pris- och löneutvecklingen.
Den låga utgiftsökningen hänger främst samman med den tidigare redovisade 2
%-iga nedräkningen. Tillväxten i statens konsumtions- och invesle-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ringsutgifier är således inte den avgörande förklaringen
lill de lotala sials-ulgifiernas ökning. Detla framgår också av alt dessa
utgifters andel av de totala statsutgifterna minskar från drygt 27% budgetårel
1980/81 till 26% budgetåret 1984/85.

Årets beräkningar av statlig konsumtion och investeringar
ligger nära de resultat som nåddes i fjolårels långtidsbudget.

Transfereringar

Transfereringarna beräknas budgetåret 1980/81 svara för
närmare 67% av statsutgiflema. Utvecklingen av transfereringarna framgår av
labell 27. Transfereringarna inkl. statsskuldräntorna beräknas visa en snabbare
tillväxt än konsumtions- och invesleringsulgifterna, någol som har varil etl
genomgående drag även under jämförelseperioden. Sammantaget beräknas
iransfereringama öka med i genomsnitt 2,2 % per år i oförändrad pris-och
lönenivå (se tabellen).

Tabell 27. Transfereringamas utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genomsnittlig procentuell förändring 1974/75-1978/79

Anslag
1980/81

Genomsnittlig
procentuell förändring 1980/81-1984/85

Avrundat
nominellt belopp

Andel av
totala statsutgifterna

Transfereringar
till hushåll' Transfereringar till kommunsektorn Statsskuldräntor»
Transfereringar till företag m. m. Internationella transfereringar Ofördelat

Sununa
transfereringar

+ 6,3 + 6,3 + 12,4 +28,2 + 3,5

+ 9,0

56500 41600 19600 13600 5 200 800

137300

27,3 20,2 9,5 6,7 2,5 0,4

66,6

+ 1,1

- 0,8

+ 15,8

- 4,8

+ 2,8

+ 2,2

' Häri ingår räntebidrag för bostäder och
livsmedelssubventioner som i SNA-syslemet klassificeras som Iransfereringar
till företag.

' Deflaterade med konsumentprisindex. Anm. Utgiftemas
klassificering anpassas löpande. Delta gör att de reala fördelningarna i olika
långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Transfereringarna tiU hushåll beräknas växa med i
genomsnitt 1,1 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Folkpensionema dominerar
i denna utgifisgmpp och svarar för över hälften av gmppens utgifter.

De största anslagen redovisas i tablån på nästa sida.

Som framgår minskar kostnaderna för folkpensioner i
oförändrad pris-och lönenivå, vilket beror på att antalet pensionärer som står
utanför ATP-systemet minskar under långtidsbudgetperioden. Ökningen i löpande
priser förklaras av folkpensionernas bindning till konsumentprisutvecklingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Anslag

Genomsniltlig årlig förändring

1980/81

1980/81-1984/85

, %

(Milj. kr..

avrundat)

Oförändrad

Löpande

pris- och

priser

lönenivå

Folkpensioner

30000

-0,4

+ 5,2

Ränlebidrag
till bosläder

5 200

+9,1

+ 9,8

Bambidrag

4900

-1,3

1

Sjukförsäkring
och föräldra-

försäkring

4 200

+ 3,6

+ 10,3

Livsmedelssubvenlioner

3 700

+0,5

1

Övriga
iransfereringar lill

hushåll

8500

+ 1,0

1

Summa
transfereringar till

hushåll

56500

+ 1,1

+ 4,7'

opaginerad Kontrollera mot PDF

ingtidsbudgeimetodiken
har dessa posler inle räknats upp med )ch löneulvecklingen. I summaposten har
beräkningen i löpande dessa anslag, baserats på utvecklingstalen i oförändrad
pris- och

' I enlighet med låne..-.. e,-""-"--"-"
" "" h""--

hänsyn lill pris- och löneulvecklingen. I summaposten har
h priser, vad gäller dessa anslag, baserats på utvecklingstalen i lönenivå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Myckel kraftiga ökningar registreras för räniebidragen för
bostäder. Dessa ulgifter bestäms väsentligen av kostnadsutvecklingen de gångna
åren samt av gällande räntenivåer på kreditmarknaden resp. riksdagens beslut om
den garanterade räntans nivå och takten i uppirappningen av densamma. Att
räntebidragen stiger så kraftigt under perioden beror med andra ord främst pä
den kraftiga kostnadsstegringen tidigare år och på den historiskt sett höga
räntenivå som förutsatts för långtidsbudgetperioden. Dock bör beaktas att
räntenivån antagits sjunka under perioden. Med antaganden om högre räntenivå
ökar utgifterna för räntebidrag ännu kraftigare vid rådande bidragssystem. En
procents högre räntenivå under perioden ökar de totala utgiftema det sista
året med närmare 2 miljarder kr. Den obelydligl högre utvecklingstakten i
löpande priser beror på atl en prishöjning slår igenom med lång eftersläpning.

Barnbidragen går ned räknal i oförändrad pris- och
lönenivå, vilket beror på atl antalet barn beräknas minska. I enlighet med
långtidsbudgettekniken har bidragen inte räknats upp i löpande priser. Om
barnbidragen - genom successiva politiska beslut - skulle följa
prisutvecklingen blir statsutgifterna mer än 1 miljard kr. högre budgetåret
1984/85.

Utgifterna för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen
beräknas stiga. Detta beror främst på befolkningsförändringar. En närmare
förklaring ges under avsnittet Folkpensioner, sjukförsäkring m. m. i kap, 4,
Utvecklingen i löpande priser sammanhänger främst med lönesummans utveckling.

Liksom barnbidragen förutsätts inte heller
livsmedelssubventionerna komma att påverkas av prisutvecklingen, vilket är i
enlighet med principerna för långtidsbudgetberäkningarna. Om politiska beslut
skulle fattas om att bibehålla oförändrad bördefördelning mellan
konsumentpriser och subventioner över statsbudgeten skulle statsutgifterna bli
drygt 1 miljard kr. större budgetåret 1984/85.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övriga
Iransfereringar till hushåll ökar långsamt. Ingen uppräkning har gjorts med
hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

De
statliga transfereringarna till kommunsektorn för konsumlion och investeringar
innefattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamål som exempelvis lärarlöner
för gmndskolan och ulbyggnad av barnomsorgen, dels allmänna bidrag till
kommunema. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas minska med 0,8% i
oförändrad pris- och lönenivå under den framförliggande perioden. Ett drygl
tiotal specialdestinerade bidrag svarar för närmare 80% av de statsbidrag till
den kommunala sektorn som utgår för särskilda ändamål. De större anslagen
framgår nedan:

Anslag

Genomsnittlig årlig förändring

1980/81

1980/81-1984/85

. %

(Milj. kr., avrundat)

Oförändrad

Löpande

pris- och

priser

lönenivå

Bidrag
till skolväsendet m. m.

16200

-2,9

+ 4,7

Allmänna
bidrag

10400

-4,1

+ 2,7

Bidrag
till sjukvård.

social
hemhjälp m.m.

4900

+0,3

+ 5,9

Bidrag
till förskolor.

daghem
m. m.

4600

+6,3

+ 13,7

Övriga
transfereringar till

kommunsektorn

5 500

+3,4

.
.'

Summa
transfereringar till

kommunsektorn

41600

-0,8

+ 5,3

I
enlighet med långtidsbudgetmelodiken har dessa poster inte räknats upp med
hänsyn till pris- och löneutvecklingen. I summaposlen har beräkningen i löpande
priser, vad gäller dessa anslag, baserats på utvecklingstalen i oförändrad
pris- och lönenivå.

Bidrag
till skolväsendet m. m. beslår till över 90% av löner till gmnd-skole- och
gymnasieskollärarna. Nedgången i oförändrad pris- och lönenivå sammanhänger
med minskat antal elever. Uppräkningen till löpande priser har gjorts med
utgångspunkt i antagandena om löneutvecklingen. Gmndskolebidragssyslemets
utformning gör dock att olika förskjutningseffekter uppstår i beräkningen.

De
allmänna bidragen till kommunema beräknas minska i oförändrad pris- och
lönenivå till följd av att de två kompensationsbidragen slopas i samband med
genomförandet av den s. k. förenklade beräkningen av det kommunala
skatteunderlaget. Nedgången innebär således inte att kommunsektorn får
minskade finansiella resurser. Tvärtom innebär den kommunalekonomiska reformen
våren 1979 en kraftig ökning av skatteutjäm-ningsbidraget. I löpande priser
beräknas de allmänna bidragen stiga. De faktorer som inverkar är dels
lönesummans tillväxt, dels eventuella förändringar i de kommunala
skattesatserna.

Statens
bidrag till förskolor, daghem m.m. ökar kraftigt i oförändrad pris- och
lönenivå. Styrande faktor är främst kommunemas utbyggnad av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget 63

denna
verksamhet. Löneutvecklingen i samhället påverkar stalsbidragsni-vån. I
beräkningen i löpande priser har detta förhållande beaklals. Beräkningen är
dock schablonmässig.

Bidragen
till sjukvård, social hemhjälp m. m, omfattar väsentligen anslagen avseende
kliniker för psykiskt sjuka. Omfattningen av dessa senare anslag bestäms av
utfallet i de förhandlingar som äger mm mellan staten och landstingskommunema.
I dessa förhandlingar beaktas bl.a. den allmänna kostnadsutvecklingen i
samhället, I ovanstående beräkningar har i enlighet med långtidsbudgetmelodiken
anlagits oförändrad omfattning, vilket resulterar i oförändrad anslagsnivå om
hänsyn ej tas till pris- och lönehöjningar, I löpande priser har en
schablonmässig beräkning gjorts av kostnadsutvecklingens genomslag. Detta
gäller även anslaget till social hemhjälp som är det näst största anslaget i
denna post.

I
övrig posten ingår bidrag riil kommunalt bostadstillägg till folkpension, som
ökar kraftigt i oförändrad pris- och lönenivå. Detta bidrag infördes i samband
med den kommunalekonomiska reformen.

Övriga
transfereringar till kommunerna minskar något. För denna post har ingen
uppräkning företagits med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

Statsskuldräntor
beräknas öka med ca 22% per år i löpande priser. Beräkningen i oförändrad pris-
och lönenivå har erhållits genom deflalering med den antagna prisutvecklingen.
Statsskuldräntorna är de i särklass snabbast växande utgiftema under
långtidsbudgetperioden. Dessa utgifters storlek bestäms av budgetsaldots och
räntenivåns utveckling. En snabbare ökning av budgetunderskottet ökar
statsskuldräntornas storlek, medan ett mindre budgetunderskott leder till lägre
kostnader för statsskulden. Det bör beaktas att budgetsaldots storlek också kan
påverka räntenivån. Med stora underskott krävs normalt en högre räntenivå för
att staten skall kunna placera sin upplåning. Sålunda kan ökade
budgetunderskott genom sin effekt på räntenivån leda till en ännu kraftigare
ökning av statsskuldräntorna. Den räntekostnad som staten påtagit sig för
budgetunderskottet ett visst år ligger också kvar kommande år tills dess
budgetunderskottet vänds i budgetöverskott. I en period då budgeten inte visar
överskott något år ackumuleras således kostnadema för statsskulden för vaije
år. Dessutom kan de räntekostnader som beror på tidigare års budgetunderskott
efter hand stiga till följd av höjda räntekostnader vid omsättning av lån. Det
senare gäller dock endast om räntan på nya lån är högre än för de utgående
lånen.

Vissa
faktorer motverkar ovan beskrivna förhållanden. Inflationen leder till att en
skuld som staten påtagit sig efter hand minskar räknat i reala termer. Med
exempelvis 5 % åriig inflation minskar den reala skulden med närmare 40% under
en tioårsperiod. Inflationen har emellertid också normalt lill effekl att
räntenivån blir högre eftersom långivarna fordrar en högre nominell avkastning
än vad de skulle göra i en situation utan prishöjningar. Ibland uttrycks
statsskulden som andel av bmttonationalprodukten

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 64

(BNP). Om den senare växer med exempelvis 3% per år
samlidigt som inflalionen är 5 % per år, minskar en skuld uttryckt som andel av
BNP med mer än hälflen under en lioårsperiod.

Del är med andra ord möjligt att under en följd av år ha
budgetunderskoU och därmed ökande statsskuld i nominella termer samlidigt som
statsskulden minskar i reala termer eller som andel av BNP. För
långtids-budgetperioden gäller dock att statsskulden ökar kraftigt såväl räknal
i reala lermer som uttryckt som andel av BNP. Vid periodens böljan kommer
statsskulden alt molsvara någol mindre än 40% av BNP, medan den vid periodens
slut beräknas komma att uppgå lill ungefär 75% av BNP.

Vid en bedömning av statsskuldens effekler på ekonomin bör
utländsk och inhemsk skuld särskiljas. Vid sluiet av år 1979 var ca 12% av
statsskulden upplånad i utlandet. En skuld lill utlandet innebär att en del av
de resurser som produceras inom landet får avsättas för räntebetalningar och
amorteringar till utländska långivare. De resurser som blir tillgängliga för
förbrukning inom landet blir således mindre än vad som annars skulle ha blivit
fallet. Vid en inhemsk skuld minskar inte tillgängliga resurser eftersom
räntebetalningar och amorteringar sker inom landel. Däremot innebär dessa
betalningar en överföring från siaten (och ytterst skattebetalarna) till
långivarna. De senare har ju vid en lidigare tidpunkt avstått från att utnyttja
sina resurser och istället lånat dem till staten. Vid en stor statsskuld och
högl ränteläge blir dessa överföringar stora och kan leda till
fördelningsmässiga och andra problem. Samiidigi bör dock beaktas att
långivarnas ränteinkomster i viss mån återflyter i form av skatt och att
netioöverföringen därmed blir mindre än bmtlobeloppen.

Den statliga upplåningen bör också ses mot bakgrund av
sysselsättning och resursutnyttjande i samhällel. I en situation med
sparandeöverskotl i den privala delen av ekonomin kan slatliga budgetunderskott
och resulterande upplåning vara nödvändiga för att undvika arbetslöshet och
resurs-föriusler. Men även upplåningens effekler på realkapitalbildningen bör
beaktas. Om lånen medför lägre investeringar som ersätts av privat och
offenllig konsumtion kommer den framtida resurstillgången, och därmed även
skatteunderlaget, atl bli motsvarande mindre. En sådan effekt kan också
erhållas om upplåningen medför att räntenivån drivs upp.

Sammantaget kan sägas att den statliga upplåningen och
statsskulden inte bör bedömas åtskilda från den ekonomiska situationen i
övrigt. De bör ses mot bakgrund av bl. a. kreditmarknadens möjligheter att
hantera finansieringen av budgetunderskotten, upplåningens effekter på
sysselsättning, resursutnyttjande och investeringar samt de fördelningsproblem
som kan uppslå.

Transfereringar tUl företag m.m. inkluderar överföringar
till såväl privata som slatliga företag. Även transfereringar till
organisaiioner och ideella föreningar ingår i denna uigiftsgmpp som under
perioden minskar med 4,8% i oförändrad pris- och lönenivå. I årets
långtidsbudget har

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 65

räntebidragen och livsmedelssubvenlionerna flyttats från
denna utgifisgmpp till transfereringar till hushåll. Detta är den främsta
förklaringen lill alt iransfereringar till företag m. m. har väsentligt mindre
omfattning än i lidigare års långtidsbudgetar.

De större anslag som ingår framgår av tablån nedan.

Anslag Genomsnittlig
årlig förändring

1980/81 1980/81-1984/85,%

(Milj.kr.,

avrundal) Oförändrad Löpande

pris- och priser

lönenivå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bidrag
till Stiftelsen Sam-

hällsföretag

1700

+

0,0

Bidrag
lill energibesparande

ålgärder

1500

+

3,9

Bidrag
till studiecirklar m. m.

1000

+

0,0

Bidrag
till statens järnvägars

olönsamma
nät

800

+

0,0

Övriga
iransfereringar till

företag
m.m.

8600

-

9,0

Summa
transfereringar till

företag
m.m.

13600

-

4,8

-4,8'

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Eftersom ingen pris- och löneomräkning har gjorts för
denna grupp av transfereringar blir beräkningama i oförändrad pris- och
lönenivå resp. löpande priser identiska.

Huvuddelen av de anslag som sorterar under denna gmpp är
relativt små. Ulgiftsnedgången förklaras av bortfallande utgifter för olika
industripolitiska insatser. Utgiftsökningar återfinns i stort sett endast på
anslagen till energibesparande åtgärder och regionalpolitisk bidragsverksamhet
(det senare återfinns under övrigposlen i tablån). Utvecklingen för dessa två
anslag bestäms av de av riksdagen beslutade ramarna för verksamheterna.

Som framgår av tablån har inga påslag gjorts för denna
gmpp av transfereringar för alt kompensera den anlagna pris- och
löneulvecklingen.

De internationella transfereringarna består nästan hell av
anslag lill utvecklingsbistånd (u-hjälp). De beräknas öka med 2,8% per år i
oförändrad pris- och lönenivå och med 8,3 % per år i löpande priser. Denna
tillväxt förklaras av att utvecklingsbiståndet anlagils utgöra en oförändrad
andel av bmttonationalprodukten.

De samlade transfereringarna ökar med 2,2% i oförändrad
pris- och lönenivå. I löpande priser stiger de med 7,0%.

Finansiella transaktioner

I posten finansiella transaktioner ingår - fömtom statlig
utlåning till bostadsbyggande, företag, studiesociala ändamål m. m. - även
aktieköp, köp och försäljning av mark samt förändringar i disposilionen av
rörliga krediter. 5 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bd. 2.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 28. Finansiella transaktioners utveckling

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

Anslag
1980/81

Genom-

snittlig procen-

snittlig
procen-

Avrundal
Andel av

luell
för-

nominellt
lotala

tuell
för.

ändring

belopp
statsul-

ändring

1974/75-

giftema

1980/81-

1978/79

1984/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansiella
transaktioner, brutto

Finansiella transaktioner, netto

+5,3

12600

10500

6,1

-0,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som framgår av tabell 28 beräknas de finansiella
transaktionema minska med 0,7 % per år i oförändrad pris- och lönenivå.
Tidigare år har de räknals netlo, men i och med atl budgetreformen genomförs
budgetåret 1980/81 blir de i huvudsak bmtloredovisade. Vid beräkningen av
statens finansiella sparande i avsnitt 5.3 utnyttjas emellertid
neltoberäkningen, varför denna angivits i tabellen.

Slörre
anslag i denna gmpp framgår av nedansiående tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lån till bosladsbyggande Studielån

Övriga
finansiella transaktioner

Summa flnansiella transaktioner

Anslag 1980/81 (Milj. kr., avrundat)

Genomsnittlig årlig förändring 1980/81-1984/85,%

Oförändrad

Löpande

pris- och lönenivå

pnser

7 300 2 200

+ 1,1 + 1,0

+ 5,8 +5,1

3 100

-6,9

1

12600

-0,7

+2,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

' I enlighet med långtidsbudgetmelodiken har denna posl
inle räknats upp med hänsyn till pris- och löneulvecklingen. I summaposten har
beräkningen i löpande priser, vad gäller dessa anslag, baserats på
ulvecklingstalen i oförändrad pris- och lönenivå.

Det dominerande anslaget avser lån till bostadsbyggande.
Ökningen förklaras främst av att bostadsbyggandet förutsatts öka i enlighet med
de uppgjorda planerna samt av kostnadsutvecklingen. Tillväxten i utgiftema för
studielån sammanhänger dels med en beräknad ökning av antalet studerande, dels
med prisutvecklingen som påverkar anslaget eftersom studiemedlens storiek är
bunden till prisutvecklingen. Övriga finansiella transaktioner minskar såväl i
oförändrad pris- och lönenivå som i löpande priser. Minskningen förklaras av
att utlåningen till företag beräknas gå ned under långtidsbudgelperioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 67

Avslutning

Av ovanstående genomgång framgår att utgiftslillväxlen
väsentligen återfinns bland transfereringarna inkl. statsskuldräntorna. Detta
framgår också av tabell 29 som redovisar utgifistillväxter i löpande priser.

Tabell 29. Realgruppernas tillväxt och andel av de totala
statsutgifterna

(Milj. kr., löpande priser)

Sammanlagd ökning 1980/81-1984/85

Procenluell andel av lolala statsutgiflema

1980/81

1984/85

Statlig konsumtion och invesleringar Transfereringar
Finansiella transaktioner

+11 700 +42 300 + 1500

27,3

66,6

6.1

26,0 68,6

5,4

Enligt beräkningen stiger iransfereringarnas andel av de
totala stalsutgifterna från ca 67 % till ca 69 %. Räknat i löpande priser ökar
de med ca 42 miljarder kr. under långtidsbudgetperioden.

Transfereringarnas tillväxt faller på följande anslag:

-
statsskuldränlor +24 100 milj. kr. -folkpensioner + 6700 milj. kr.

-
bidrag lill
kommunema för skolväsendet + 3 200 milj. kr.

-
förskolor,
daghem m. m. + 3 100 milj. kr.

-
räntebidrag för
bostäder + 2 400 milj. kr.

-
sjukförsäkring
och föräldraförsäkring + 2000 milj. kr.

-
allmänna bidrag
lill kommuner samt KBT + 2 000 milj. kr.
-utvecklingsbistånd + 2000 milj. kr.

-
bidrag till
kommunal sjukvård, social

hemhjälp m.m. + 1300 milj. kr.

- övrigt, nello + 300 milj. kr.

(- iransfereringar till förelag samt kostnader för uppskov

med laddning av kämkraftsaggregat - 4 800 milj. kr.)

De uppräknade anslagen har justerats med hänsyn till den
antagna pris-och löneutvecklingen. Del är pris- och löneulvecklingen som
förklarar utgiftsökningen uiöver tillväxten i slalsskuldränlor. Endast på några
områden återfinnes en volymtillväxt, medan andra minskar i volym.

Många anslag ålerfinns inte i uppräkningen just beroende
på att de - i enlighet med långtidsbudgetmetodiken - inte justeras för den
antagna pris-och löneulvecklingen. Delta gäller främsl barnbidragen och
livsmedelssubventionerna. Om dessa anslag skulle höjas under
långtidsbudgetperioden i takt med prisutvecklingen, vilkel ofta sketl senare
år, skulle ulgiftslillväx-len bli kraftigare än vad som redovisats ovan. För
ett slort antal andra transfereringsanslag, som bl. a. redovisats i övrigposler
i tablåerna, har inle heller någon pris- och löneomräkning gjorts. I många fall
kan argument ges för att detta innebär en real minskning av transfereringen.
Ofta har också någon form av pris- och löneuppräkning i praktiken genomförts
under den historiska perioden. Även för dessa anslag gäller med andra ord

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 68

alt etl fullföljande av hillillsvarande praxis yllerligare
skulle öka utgiftslillväxlen under långtidsbudgetperioden.

I det föregående har endasl behandlals hur olika delar av
sialsutgiftema utvecklas i förhållande lill varandra. De toiala slatsulgiflernas
utveckling i förhållande till hela samhällsekonomins utveckling framgår av
tabell 30.

Tabell 30. Statsutgifterna uttryckta som andel av
bruttonationalprodukten budgetåren 1980/81 och 1984/85

(Milj. kr., löpande priser)

Andel av BNP

1980/81 1984/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statlig konsumlion

och
investeringar 11,0 9,8

Transfereringar
exkl.

23,0

19,6

3,8

6,3

2,5

2,0

statsskuldräntor

Slalsskuldränlor

Finansiella transaktioner

ToUla statsutgifter 40,3 37,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutgifterna uttryckta som andel av
bruttonationalprodukten (BNP) minskar från 40,3%. budgetåret 1980/81 till 37,7%
budgetåret 1984/85. Enda utgiftskalegori vars BNP-andel ökar är
statsskuldräntorna: från 3,8 % till 6,3%, Övriga utgifter minskar sålunda från
36,5% till 31,4% mellan första och sista årel i långtidsbudgetperioden.

En oförändrad BNP-andel för de totala statsutgifterna
skulle innebära ca 18 miljarder kr. högre utgifter del sista årel i perioden.

6.2 Automatiken i statsinkomsterna

Statsinkomsternas automatik och utveckling presenteras i
avsnitt 5.2. I det följande ges därför endasl en kortfatlad redovisning av
statsbudgetens inkomstsida.

Statsinkomsterna fördelar sig på följande sätl:

-
mervärdeskatl 25%

-
direkl
inkomstskatt m.m. 22%

-
social-eller
arbelsgivaravgifter 20%

-
punktskatter
för energi, sprit, bensin, tobak m.m. 18%

-
statens
rörelseöverskou, ränteinkomster, avskrivningar m. m. 12%

-
övrigl 3% Summa 100%

Utvecklingen för de tre först nämnda skaUetyperna bestäms
direkt eller indirekt av förändringar i lönesumman. Dessa skaller, som svarar
för två tredjedelar av de totala statsinkomsterna, har i långtidsbudgeten
beräknats i löpande priser. Punktskattesatserna däremoi ligger stilla i
beräkningen. Under den historiska perioden har de successivt justerats bl. a.
med hänsyn till prisulvecklingen. Statens rörelseöverskoll, ränteinkomster,
av-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 69

skrivningar m. m. besläms primärt av andra fakiorer än
pris- och löneutvecklingen.

Slaisinkomslerna beräknas under långtidsbudgetperioden öka
med 35 miljarder kr. Den framräknade ökningstakten innebär all stalsinkomslernas
andel av BNP minskar från 29,0%. budgelåret 1980/81 till 26,4%. budgetåret
1984/85. En viss del av denna minskning sammanhänger dock med den tekniska
omläggningen av del kommunala skatteunderlaget och innebär därmed inle alt
skattetrycket minskar. Om slalsinkomslernas andel av BNP skulle hållas
oförändrad under perioden skulle de bli ca 18 miljarder kr. högre budgetårel
1984/85.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 70

7 Staten och socialförsäkringssektorn

Statsbudgeten ger en ofullständig bild av den verksamhet
som styrs genom statliga beslul. Slora delar av socialförsäkringssystemet
regleras också genom statliga beslul men redovisas endast i begränsad
omfattning på slalsbudgeten. Finansieringen sker till mycket slor del genom
socialavgifter. Redovisningen av de lotala inkomsterna och utgifterna för de
verksamheter som finansieras med socialavgifter sker efler varierande principer.
För vissa områden, l.ex. folkpensioner, vuxenutbildningen och de slalliga
kostnaderna för barnomsorgen, sker en bruttoredovisning på stalsbudgelen.
Detta innebär alt de totala avgiftsinkomsterna redovisas på statsbudgetens
inkomstsida medan samtliga utgifter redovisas via anslag på statsbudgetens
utgiftssida. Genom denna redovisningsteknik regislreras evenluella över- resp.
underskoll för verksamheten direkt i statsbudgetens saldo. Andra delar av
socialförsäkringssystemet - främsl allmän tilläggspension (ATP) - redovisas
hell vid sidan av statsbudgeten och påverkar därmed inte statsbudgetens
inkomsler, utgifter eller budgetsaldot. För inkomster och ulgifter för
sjukförsäki ingen och arbetslöshetsförsäkringen tillämpas en redovisningsmetod
på stalsbudgelen som innebär all viss del av kostnaderna avräknas direkt mot
avgiftsinkomsterna pä statsbudgetens inkomstsida, medan viss del av kostnaderna
läcks genom statsbidrag på statsbudgetens utgiftssida. Statsbudgetens
bmlloomslulning ger därmed en ofullständig bild av bruttoinkomster och
bruttoutgifler för denna del av socialförsäkringssystemet. Ytterligare en annan
redovisningsmelod lillämpas för inkomster och utgifter l.ex. för
arbetsmarknadsutbildningen och byggnadsforskningen. Inkomsterna från avgifterna
lill arbetsmarknadsutbildning och byggforskning tillförs fonder utanför
statsbudgeten. För att täcka kostnaderna tillförs fonderna dessulom medel via
anslag på statsbudgetens utgiftssida. Därmed ger redovisningen pä
statsbudgeien inte heller i dessa fall en komplett bild av verksamhelens
omfattning.

Vid en analys av den statliga verksamhetens reala och
finansiella utveckling bör beaktas såväl statsbudgeten som samtliga de fonder
m. m. som är knutna till socialavgifterna. I syfte att belysa detta har en
beräkning utförts som visar de sammanlagda inkomsterna och utgifterna för
statsbudgeten och socialförsäkringssystemet samt vissa andra statliga verksamheter.
Redovisningen av inkomster och utgifter för olika verksamhetsområden sker
genomgående enligt en bmltoprincip i beräkningen. Utöver de delar av
socialförsäkringssystemet - som redan redovisas enligt bruttoprincip på
statsbudgeten - omfattar kalkylen allmän tilläggspensionering (ATP),
delpensionsförsäkringen, arbelsskadeförsäkringen, sjukförsäkringen,
arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantifonden, arbetsmarknadsutbildningen,
arbetarskyddsfonden och byggforsknirigsfonden. Beräkningarna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget

71

opaginerad Kontrollera mot PDF

baseras
i försia hand på material som franilagils av riksrevisionsverket,
riksförsäkringsverket, arbelsmarknadsslyrelscn och konjunklurinslilulel.

I
den beräkning av utgifter och inkomsler över slatsbudgelen och i
socialförsäkringsseklorn som görs i långtidsbudgeten används definitioner som
på vissa punkler avviker från de definitioner som används i den lill
finansplanen fogade nationalbudgeten. Beräkningen i långlidsbudgelen och i den
reviderade nationalbudgeten är således inle direkt jämförbara.

Beräkningen
över den samlade slalliga verksamhelen resulterar för budgetåret 1980/81 i
lolala inkomsler på ca 217 miljarder kr. och toiala ulgifter på ca 258
miljarder kr.

Tabell 31. Statens och sociairörsakringsseklurns
inkomster, utgifter och finan.siella sparande budgetåren 1980/81-1984/85

(Miljarder kr.)

1980/81

1981/82

1982/8.

1983/84

1984/85

Inkomster:

Inkomstskall

32.9

.0,8

30,9

.16,5

39,9

Lagsladgade
socialavgift

83,0

86,2

92,4

100,6

106.3

Övriga
skatter

67,0

71,0

75,0

79,3

83,8

Ranieinkomsler
m. m.

20,6

23,3

26.0

28,8

31,9

Övrigl

13,0

16.1

16,4

16.8

17,1

Summa
inkomster

2/6.5

227.4

240.7

262.0

279.0

Ulgijier:

Konsumlion

50,1

53,

55,9

58,8

61.8

Invesleringar

9,2

10,0

10,1

10,4

10,1

Transfereringar
lill hushåll

104,5

112,8

121,0

128,5

136,0

Övriga
Iransfereringar

inkl.slalsskuldränlor

81.2

84,5

9.1,9

103,3

112,7

Finansiella
transaktioner

(brutto)

12,6

12,2

13,4

13,7

14,2

Summa
uigifier

257,6

272.8

294.3

314.7

334.8

Saldo

-41,1

-45,4

-53,6

-52.1

-55,8

Finansiella
transaktioner

(netlo)

10.5

10,0

11.1

11,3

11,8

Finansiellt
sparande

-30.6

-35,4

-42.5

-41,4

-44,0

Inkomsterna
i den konsoliderade beräkningen överstiger därmed den redovisning som sker på
statsbudgeten med ca 68 miljarder kr. Av ökningen är drygt 53 miljarder kr,
atl hänföra lill lagstadgade socialavgifter. Den mycket kraftiga ökningen beror
inte enbart pä att fler arbetsgivaravgifter ingår. Dessutom görs - i motsats
till vad som är fallet vid beräkningen av statsbudgeten - en bruttoredovisning
av bl. a. inkomsterna av sjukförsäkringsavgiften. Inemot 15 miljarder kr. av
nivålyftet jämfört med statsbudgeten är hånförbart till ränteinkomster. Den
hell övervägande delen härav är ränteinkomsterna på AP-fonden.

Den
samlade beräkningen för den statliga verksamheten innebär att omslutningen på
utgiftssidan ökar med drygt 51 miljarder kr. Ökningen

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 72

beror främst på ulbelalningarna av ATP-pensioner
saml bruttoredovisningen av utgifterna från sjukförsäkringen.

Som framgår av tabell 31 avser en mycket stor andel - ca
40 7o - av utgifterna i den samlade slatliga verksamhelen iransfereringai' lill
hushåll. De slörre av dessa framgår av labellen nedan:

Tabell 32. Transfereringar till hushållen från staten och
sociairi>rsåkrinKssL-ktorn.

(Miljarder kr.)

Belopp

Andel i 9f

A.
Transfereringar som brulloredovisas

på slalsbudgelcn:

Folkpensioner, inkl. KBT'

31.6

30,2

Räntebidrag

5.2

5.0

Barnbidrag

49

4.7

Livsmedelssubvenlioner

3.8

3,6

Bosladsbidrag (slatsbidragsdelen)

1.6

1.5

Bidragsförskoll

0.8

0,8

Studiehjälp och sludiemedel (bidragsdel)

1,0

1,0

Vuxensludieslöd

0,6

0.6

Övrigt

2,6

2,5

(delsumma A)

52.1

49,9

B.
Transfereringar som redovisas hell

vid sidan av stalsbudgelen:

ATP

20,.1

19.4

Delpensioner

1,2

1,1

Övrigl

1,7

1,6

(delsumma B)

23.2

22.2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tran.sfereringar
som endasl i begränsad omfallning registreras på slalsbudgelcn: Sjukförsäkring
inkl. föräldraförsäkring Övrigl

idelsumma C)

Summa transfereringar

25.2

24,1

4.0

3,8

29.2

27.9

104,5

100,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Definilionen av transfereringar till hushåll avviker
i vissa avseenden frän

redovisningen i lidigare kapitel. ' Avser beräknad
belaslning för slatens kostnader inkl. belastningen pä slalens checkräkningskredil
som ligger ulanför slalsbudgeten.

Underskottet i det finansiella sparandet för budgetåret
1980/81 för den samlade statliga verksamhelen btir därmed 30 ä 31 miljarder kr.
För statsbudgeten är som tidigare nämnts motsvarande underskott ca 47 miljarder
kr. Underskottet i finansiellt sparande förden samlade slalliga verksamheten
beräknas för budgelåret 1984/85 uppgå till 44 miljarder kr., vilket innebär en
försämring med 13 ä 14 miljarder kr. under långtidsbudgelperioden. För
statsbudgeien är försämringen i det finansiella sparandel under
långtidsbudgetperioden större - ca 19 miljarder kr. Skillnaden i utvecklingen
i finansiellt sparande mellan den samlade statliga verksamhelen och
statsbudgeten beror främst på utvecklingen inom AP-fonden och sjukförsäkringen.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget "73

AP-fondens överskott på 16 ä 17 miljarder kr. budgetåret
1980/81 beräknas öka med ca 3 miljarder kr. i löpande priser under
långtidsbudgelperioden. 1 1980/81 ärs priser blir överskottet dock i storl
sell oförändrai. Inkomsttillväxten i fasta priser förmår således endast
kompensera utgifts-tillväxten i fasla priser. Trots att avgifterna enligt
fattade beslut höjs successivt från 12% är 1980 till 13% är 1984 kommer således
det åriiga fondöverskottet att slanna vid ca 16 miljarder kr. i fasta priser.
Härav kommer dessutom en avsevärd del atl gå ål för all täcka inftationens
urholkning av AP-fondens realförmögenhet. En jämförelse av AP-fonden i början
och slutet av långtidsbudgetperioden visar att denna i fasla priser endasl ökat
med drygt 30 miljarder kr. Fondkapitalets reala uppgång stannar således vid i
genomsnitt 6 ä 7 miljarder kr. per år. Samtidigt bör observeras att AP-fondens
relaliva styrka, dvs, fondens sloriek i förhällande till årets utbetalningar,
kommer att avta under långtidsbudgetperioden.

Resterande del av differensen i utvecklingen av det
finansiella sparandet mellan statsbudgeten och den konsoliderade beräkningen är
främsl hänförlig till sjukförsäkringen och förklaras bl.a, av att i beräkningen
över siatsbudgetens inkomster har förutsatts atl viss del av sjukförsäkringens
överskott överförs till sjukförsäkringsfonden budgelåret 1984/85, vilket ökar
underskottet i finansiellt sparande pä statsbudgeien. Sjukförsäkringsfondens
enda uppgift är att reglera över- och underskott. Detta är således närmasl en
bokföringsleknisk fråga. Det överskott som beräknats för sjukförsäkringen är
bl. a. en följd av att längtidsbudgettekniken utgår från nuvarande
ersättningsnivå inom sjukförsäkringen. 1 realiteten höjs dock ersättningsnivån
med jämna mellanrum genom avtal med landstingskommunerna, vilket leder till
att kostnaderna för sjukförsäkringen kommer att öka mer än vad som framgår av
långtidsbudgetberäkningen. Följaktligen blir överskottet i realiteten mindre.
Den slutliga effeklen pä slatsbudgelen av inkomsler och utgifter för
sjukförsäkringen återges genom nyss redovisade förutsättningar på ett mer
realistiskt sätl.

Försämringen i del finansiella sparandet för statsbudgeten
och socialförsäkringssektorn ställer krav på ökat sparande inom övriga
sektorer för alt bytesbalansen inte skall försämras. Förändringar i sparandet
inom den kommunala sektorn är från denna synpunki inte så intressant, bl. a. av
del skälet att den kommunala budgeien skall vara formellt balanserad i den
meningen att samtliga utgifter skall motsvaras av inkomsler. De kommunala
budgetbestämmelserna leder till att de samlade över- resp. underskotten i
kommunernas och landstingskommunernas finansiella sparande blir relativt
begränsade. Det finansiella sparandet för den lotala offentliga sektorn
överensstämmer därmed i slort med sparandet inom staten och socialförsäkringssektorn.
Därmed skulle det ackumulerade sparandeunderskottet för den offentliga sektorn
för hela långtidsbudgetperioden komma atl uppgå till närmare 200 miljarder kr.

I detta sammanhang bör också uppmärksammas att
långlidsbudgettekni-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 74

ken endasl beaklar redan fattade beslul och gjorda
älaganden. Beslul om nya utgiftsålaganden inom den slalliga verksamhelen
släller direkla krav på ökat sparande inom övriga sektorer, allernativi
inkomstförstärkningar inom den statliga verksamhelen, om inle bylesbalansen
skall försämras ytterligare. Det finansiella sparandel inom olika seklorer kan
dock inte betraktas hell fristående från varandra. Så l.ex. reducerar
inkomstförstärkningar inom den slalliga verksamhelen förulsällningarna för
sparande inom övriga sektorer. Nya utgifler pä statsbudgeten kan skapa underlag
för ökat sparande i andra sektorer. Nettoeffekten på samhällets sparandebalans
beror i sådana fall pä den marginella sparbenägenheten hos mollagaren.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 75

8 Den kommunala sektorn

Av stor betvdelse i ftera olika avseenden för de
bedömningar som görs i anslulning lill länglidsbudgelarbelel är ulvecklingen av
de verksamheier som har kommuner och landslingskommuner som huvudmän. Den kommunala
seklorn har under senare år fåll en sädan samlad ekonomisk lyngd att den
kommunala utgiftsutvecklingen numera har en avgörande belydelse för den
samhällsekonomiska balansen. Av denna anledning måste den kommunala sektorns
ekonomi i alll slörre ulslräckning bli föremål för sialsmaklemas uppmärksamhel
vid de mer övergripande ekonomisk-politiska bedömningarna av det totala
skaltelrycket i samhällel och den offentliga seklorns reala resursutnyttjande.
Vidare påverkas olika poster pä statsbudgetens utgifts- och inkomsisida av
kommunernas och landsiingskommunernas ekonomiska förhållanden.

8.1 Statsbidragen

Statsbidragen lill kommuner och landslingskommuner utgör
en alll lyngre post bland ulgifterna på statsbudgeten. 1 prop. 1979/80:90 om
kommunalekonomiska frägor inför år 1981 tas omfaltningen av slalsbidragsgivningen
upp till prövning från ivå grundläggande utgångspunkter. För det försia måste
den kommunala utgiftsökningen av samhällsekonomiska skäl dämpas jämförl med
ulvecklingen de senasle åren. För del andra är det av slalsfinansiella skäl
angelägel all begränsa ökningslakten i de statliga transfereringarna till
kommunsektorn. I propositionen föreslås, efter överläggningar med
kommunförbunden, en viss omprövning av de slalliga transfereringarna lill
kommunsektorn är 1981 för all därigenom ocksä en dämpad ökningslakt i de
kommunala utgifterna skall kunna uppnäs. Förslagen innebär all takten i
genomförandel av skatteutjämningsbidragen omprövas så att del andra slegel i
reformen, som skulle ha genomförts år 1981, fördelas med hälften år 1981 och
återstående del år 1982. Vidare föreslås all vissa specialdestinerade
slalsbidrag, främst på skolans område slopas. Del största bidraget som föreslås
slopat är skolbyggnadsbidraget.

Trots den förordade långsammare laklen i genomförandel av
skalleuljämningsreformen och förslagen om avveckling av vissa specialdestinerade
statsbidrag, blir nettoeffekten ändå en betydande real förbällring av den
statliga bidragsgivningen till den kommunala seklorn år 1981.

De allmänna bidragen till kommunerna kommer atl minska
budgelåren 1981/82 och 1982/83 som tidigare redovisats. Detta beror på
slopandet av de båda kompensationsbidragen fr. o. m. år 1982 i samband med
genomförandet av den s. k. förenklade beräkningen av det kommunala
skatteunder-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 76

lägel. Som berörls lidigare ökar skatteutjämningsbidragel
kraftigt budgetåren 1981/82 och 1982/83 till följd av reformeringen av
skalleutjämningssyslemel.

De specialdestinerade bidragen uppgår år 1980 lill omkring
tre fjärdedelar av de samlade slalliga iransfereringarna lill den kommunala
seklorn. Denna andel var. innan reformeringen av skalteutjämningssystemet inleddes
innevarande år, ytterligare två till tre procenlenheler högre. Till skillnad
mol de allmänna bidragen siär omfaltningen av de största specialdestinerade
bidragen i direkt förhällande lill ulvecklingen av de kommunala verksamheter
som får de statliga stöden. 1 del föregående har de bidrag som har den slörsia
ekonomiska betydelsen för den kommunala sektorn kommenterats liksom fakiorer
som är avgörande för bidragens utveckling. Sammanfattningsvis gäller atl ju
högre den kommunala expansionstaklen blir, deslo snabbare ökar också
statsbidragens omfattning.

8.2 Den kommunala sektorns volymutveckling

Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA),
som består av företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbunden,
har i en rapporl redovisat ett underlag inför överläggningar mellan regeringen
och kommunförbunden om utvecklingen av den kommunala verksamhetens
volymutveckling åren 1980-1983. 1 rapporlen presenleras kalkyler över dels
vilkel konsumtionsutrymme som är intecknat av befolkningsförändringar och
redan fattade beslut, dels alternativa utbyggnadstakter för olika kommunala
verksamheier.

De kalkyler som avser förändringar i befolkningens storlek
och åldersstruktur saml av statsmakterna fattade reformbeslut och andra bindningar
knyter nära an till de baskalkyler som utarbetas av de statliga långtidsutredningarna.
Beräkningsmetodiken har dock på flera punkter förbättrats genom mer djupgående
undersökningar av de fakiorer som styr de kommunala konsumtionsutgifternas
utveckling.

Förulom beräkningarna av redan inlecknat kommunalt
konsumtionsutrymme behandlas som nämnls olika alternativ för fortsatt
utbyggnad och standardförbättring av kommunala verksamheter och effekten på den
kommunala konsumlionsvolymen härav. Del bör enligt KEA understrykas alt det
inte har varit möjligt all i siffermässiga kalkyler fånga in alla de fakiorer
som inverkar pä den kommunala konsumtionens utveckling. Det är viktigt att även
beakta den mer svårkvantifierbara volymökning som förekommer, när man bedömer
den framtida kommunala konsumtionsnivån.

Kalkylerna för kommuner resp. landslingskommuner är av
prakliska skäl uppbyggda på olika sätt. För kommunerna har utbyggnadsprogrammen
i huvudsak beräknats fristående från lillgängliga långtidsplaner, medan KEA
för landstingskommunerna har utgått från de aktuella långtids-planerna vid
bedömningen av utbyggnadsalternativens omfattning. Vilka

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 77

delar som bör ingå i de olika ulbyggnadsallernativen kan
naturiiglvis diskuleras. Redovisningen bör därför enligt KEA endast ses som en
illustration.

Kalkyler för kommunerna

För kommunerna har en konsekvenl genomförd kalkyl över
effekler av befolkningsförändringar inte av KEA bedömts vara meningsfull atl
ulföra. Della förklaras av atl utvecklingen inom ftera av de tunga kommunala
verksamhetsområdena, bl.a. delar av utbildningsområdet och barnomsorgen,
direkl påverkas av slatliga beslul eller av träffade överenskommelser mellan
staten och kommunerna.

Konsekvenserna av olika ulbyggnadsprogram pä kommunernas
volymutveckling under åren 1980-1983 sammanfallas i tabell 33. Tabellen anger
de procentuella förändringarna i kommunernas lotala konsumtionsvolym. Som
tidigare har nämnts bygger kalkylerna pä en rad schablonmässiga antaganden. Även
om förändringstalen ullrycks mycket detaljerat måste de alltså enligt KEA
bedömas utifrån den osäkerhel som inryms i antagandena. Raderna 1-8 i tabellen
utgör en slags "baskalkyl" som anger de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 33. Kommunernas konsumtion åren 19801983

(Bidrag
lill volymförändring, %)

1980- 1981- 1982-

1981 1982 1983

0,14 0,61

0,14 0,28

0.02 0,04

0,03

0,02

0,02

1.37 0,.30

1.14 0,30

0,54 0,29

0,12 0,11 0.16

0,12 0,13

0,07 0,07

2,84

2,13

1.05

0,03 0,52 0.07 0,31

0,03 0,32 0,13

0,03 0.07 0,45

0,04

0.03

0.07

3,81

2,64

1,67

1
Grundskola
inkl. Lgr 80, exkl. SIA (samlad skoldag)

2
Gymnasieskola,
intagning 100% av 16-åringar

3
Vuxenutbildning,
oförändrad dimensionering av kom.vux.

4
Barnomsorg,
överenskommelse uppnås år 1982, därefler oförändrat anlal platser

5
Äldreservice

6
Hälso- och
sjukvård (inkl. långtidssjukvård åren 1981 och 1982)

7
Övriga tjänster
exkl. allmän förvaltning

8
Allmän
förvallning

9
Summa
18

10 Genomförande av SIA (samlad
skoldag)

11 Gymnasieskola, intagning 110% av
16-åringar

12 Barnomsorg, utbyggnad enligt
planerna

13 Genomförande av
socialtjänslreformen

14 Långtidssjukvård, folktandvård,
omsorg enligi planer

15 Summa 1-14

16 Vuxenutbildning, ökning av kom.vux.

med 5 % per är 0,06 0.06 0,06

17 Barnomsorg, utbyggnad i samma takt som i

överenskommelsen frän år 1975 - 0,13 0,51

18 Ulbyggnad av öppen sjukvård 0,05 0,05 0,04

19 Summa 1-18 3,92 2,88 2,28

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 78

inteckningar i ulrymmel för kommunernas konsumlion som
befolkningsförändringar, statliga beslut och andra bindningar ger upphov till.
Pä de därefter följande raderna i labellen anges effeklerna av utbyggnadsallernaliv
inom olika verksamhelsgrenar med varierande grad av bindningar.

Kalkylerna för kommunerna kommenteras i del följande.

Till utgångspunkt för beräkningarna för grundskidan har
legat dels SÖ:s bedömning av elevutvecklingen under läsåren 1979/80-1983/84,
dels de antaganden uiifrän denna som SÖ gjort i den reviderade långtidsbedömningen
angående utvecklingen av grundskolans organisation, dels uppgifter från
kommunförbundei om kommunernas skollokalkoslnader och övriga kostnader för
grundskolan. Härulöver har ell försök gjorts all uppskatta den volymmässiga
expansion som erfarenhetsmässigt sker och som till största delen sannolikt
förklaras av geografiska befolkningsom-ftyttningar.

Elevantalet i grundskolan minskar successivt under
perioden från ca I 028000 elever läsåret 1980/81 lill ca 978 000 elever läsårel
1983/84. Della avspeglas också i beräkningarna över grundskolans
volymutveckling. Vid beräkningarna har hänsyn även lagits till de förändringar
som grundskolans nya läroplan (Lgr 80) innebär. Här har de ökade kosinaderna
för lärarlöner beaktats. Della är den dominerande posten vid en bedömning av
effekterna av läroplansreformen. Dessa kostnader beräknas lolalt uppgå lill ca
300 milj. kr. (i 1979/80 års prisläge) i slulel av perioden. Förändringen av
den kommunala konsumtionsvolymen lill följd av elevförändringar och
läroplansbeslul anges på rad 1 i labell 33.

Riksdagen har beslulat alt samlad skoldag skall införas i
grundskolan med början läsåret 1978/79. Det ankommer på vederbörande kommun att
besluta om i vilken lakl införande skall ske. Beslulel om samlad skoldag har
också legat till grund för Lgr 80,

Läsåret 1979/80 omfattas 16.6% av eleverna i grundskolan
av samlad skoldag enligt uppgift frän SÖ, Vid beräkning av kommunernas kostnad
för samlad skoldag har den fortsatta utbyggnaden anlagils ske så atl andelen
elever i grundskolan som omfattas av samlad skoldag ulvecklas enligt följande:

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

16,6% 25% 40% 60% 80%

Vid beräkningen av kommunernas merkoslnad för samlad
skoldag har antagits att kommunema i betydande utsträckning kan använda
befintlig personal för att leda aktiviteter inom den samlade skoldagen. Delta
gäller framför allt fritidshemspersonal samt skolvärdar/fritidsledare. I vad
mån detta kommer all vara möjligt anser KEA vara svårt att med säkerhet uttala
sig om. Det bör därför enligt KEA siarkt betonas alt underlaget för beräkningar
av kostnaderna för samlad skoldag är mycket bristfälligt. Redovisade
merkostnader måste därför anges med klara reservationer.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 79

I tabell 33 redovisas separat förändringar av den
kommunala konsumtionsvolymen om samlad skoldag genomförs i den takt som
diskuterats i detta avsnitt och med angivna förutsättningar i övrigl (rad 10 i
tabellen).

Riksdagen har våren 1979 beslutat att planeringen av
gymnasieskolan fr, o. m. budgetåret 1980/81 bör inriklas på all anlalel
utbildningsplatser på linjer eller direkl grundskoleanknuina specialkurser om minsl
ell är skall vara minst 100% av årskullen 16-åringar. KEA:s beräkningar enligt
grundalternaiivet utgår därför från en dimensionering av stora ramen om 100%
av antalet 16-åringar, medan utbyggnadsallernalivel utgår från en dimensionering
om 110%> av antalet 16-åringar fr. o, m. läsårel 1980/81.

I labell 33 redovisas förändringen av den kommunala
konsumlionsvolymen vid en intagning i gymnasieskolan av 100% av antalet
16-åringar på rad 2. Effekterna av en utvidgning av gymnasieskolans
dimensionering till 110% anges på rad 11 i tabellen.

Kommunal vuxenutbildning (KOMVUX) omfattar utbildning
enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Enligt
förslag i årels budgetproposition skall antalet undervisningstimmar i såväl
grundskole- som gymnasieskolkurser läsåret 1980/81 uppgå till högsl del anlal
som de har under läsåret 1979/80. För gymnasieskolkurserna har denna nivå legal
fast i ftera är,

Grundalternaiivet för KOMVUX innebär oförändrad
dimensionering under hela perioden. I elt utbyggnadsalternativ har antagits en
årlig ökning av antalet undervisningstimmar i både grundskole- och gymnasieskolkurser
med 5%. GRUNDVUX (grundutbildning för vuxna) antas i båda allernaliven öka med
50-60000 undervisningstimmar per läsår,

I tabell 33 anges förändringen av den kommunala
konsumlionsvolymen om enbart GRUNDVUX får expandera på rad 3, Vid en ulbyggnad
av KOMVUX med 5 % per år påverkas kommunernas konsumtionsvolym pä del sätt som
framgår av rad 16 i labellen.

Till barnomsorg förs daghem, fritidshem, familjedaghem,
deltidsförskola samt hem- och barnvårdarverksamhet.

I överenskommelse mellan regeringen och Svenska
kommunförbundei höslen 1975 och därpå följande riksdagsbeslul våren 1976
fastställdes en plan för barnomsorgens utbyggnad. Enligt denna skulle 100000
nya daghemsplalser och 50000 platser på fritidshem tas i drift under perioden
1977-1981. Därjämte förutsattes en utbyggnad av familjedaghemmen enligt den
bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Kommunerna räknade vären 1979 inte med att den i
överenskommelsen fastställda ulbyggnaden helt skulle hinna realiseras iill
slutet av år 1981. Eftersläpningen beräknades till 11 600 daghemsplatser och 10
100 platser på fritidshem. Under perioden 1977-1981 planeras platserna i
familjedaghem öka mycket kraftigt ( + 37 200).

Som ett utgångsläge i kalkylen har KEA utgått från atl den
år 1975 träffade överenskommelsen om utbyggnad skall vara helt infriad år 1982.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 80

För återstående år i perioden räknas med ett oförändrai
antal platser för all därmed uppnå den karaklär av baskalkyl som har
eftersträvats. Med detta utgångsläge för barnomsorgen kommer den kommunala
konsumlionsvolymen att öka i den lakl som anges på rad 4 i labell 33.

Om ulbyggnaden av barnomsorgen skall klaras redan lill är
1981, dvs. inom den överenskomna liden, kommer detla all ge ell bidrag lill
kommunernas lotala konsumlionsvolym med ca 1.9 procentenheter. Del anges i
rapporten vara osäkeri om praktiska fömlsätlningar ftnns i kommunerna all klara
en sä snabb ökning av anlalet platser under näsla år.

För alt illustrera vad olika utbyggnadsalternativ för
barnomsorgen innebär har två alternativ beräknals; dels en utbyggnad enligt
kommunernas planer säsom de redovisades vären 1979, dels samma utbyggnadstakt
efter är 1981 som stipuleras i överenskommelsen frän år 1975. För familjedaghem
och deltidsförskola har i utbyggnadsalternativen räknats med en utveckling i
enlighel med kommunernas planer.

1 tabell 33 anges på rad 12 effekterna på den kommunala
konsumlionsvolymen om barnomsorgen byggs ul enligt kommunernas planer jämförl
med volymutvecklingen i KEA:s beräknade utgångsläge (rad 4). Den yllerligare
inteckning av utrymmet för volymökning som inträffar om KEA:s mest expansiva
utbyggnadsallernaliv väljs redovisas på rad 17 i labellen.

Del är enligt KEA oklart vilken utbyggnadstakt för
barnomsorgen som skulle krävas för atl nå full behovsläckning lill mitten av
1980-lalel. Om man räknar med en ulbyggnad av yllerligare 10000 platser per år
åren 1982 och 1983, uiöver vad som anges i KEA:s mesl expansiva utbyggnadsalternativ
(rad 17 i tabell 33), innebär del elt ytterligare bidrag lill den kommunala
volymutvecklingen med ca 0,6 procentenheter per år om platserna lillkommer i
daghem. Motsvarande volymökning blir ca 0,5 procentenheter per år om platserna
i stället förläggs till familjedaghem.

I ovanstående beräkningar har genomgående anlagits
oförändrad personaltäthet. För att få en uppfallning om hur ändrad
personaltäthet påverkar kommunernas kosinader har vissa beräkningar utförts
för år 1981. Beräkningarna har anknutits lill alternativet med barnomsorgens
utbyggnad är 1981 enligt planerna och baseras pä en ytterligare tiondels
personalförtälning för berörda institutioner, vilkel för exempelvis daghem
innebär en nedgång från 4,1 till 4,0 barn per vårdpersonal. Räknat som bidrag
till ökning av den kommunala volymutvecklingen skulle detla innebära en ökning
med 0,2 procenlenheler.

1 gruppen äldreservice ingår ålderdomshem, social
hemhjälp, färdtjänst och posten "övrigt" (bl, a. dagcenterverksamhet,
fotvård, hobbyverksamhet m. m.).

Framskrivningen för ålderdomshem, social hemhjälp och
gruppen "övrigt" har gjorts med befolkningsutvecklingen i
åldersgruppen 65 år och äldre vägt med det av pensionärsundersökningen konstaterade
nyttjandet av den kommunala servicen. Färdtjänsten har skrivits fram med befolkningsutvecklingen
70 är och äldre.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget SI

I tabell 33 anges förändringen av kommunernas
konsumlionsvolym lill följd av äldreservicens utbyggnad på rad 5.

Gruppen övrig socialvård har skrivits fram i takt med
totalbefolkningens ökning. Förändringen av kommunernas konsumtionsvolym blir
hell obelydlig och redovisas inte separat i tabell 33.

Till gruppen övrig socialvård hör även socialtjänsten. KEA
har i beräkningarna utgått från ett genomförande av den föreslagna
socialtjänslreformen den I januari 1982. Det är svårt att ange de
kostnadsökningar lill följd av reformen som är ofrånkomliga för kommunerna.
Kostnader för utbildning och information uppstår enligt KEA. Vidare kan
åtgärder av lyp ändring av registerkort behöva vidlas. Övriga kostnadsökningar
blir beroende av kommunernas val av ambitionsnivå.

Kostnadsberäkningen för socialljänstreformen är således
myckel osäker. Effekterna på förändringen av kommunernas konsumtionsvolym av
ett genomförande av socialtjänstreformen redovisas på rad 13 i tabell 33.

Kommunerna har ansvaret för hälso- och sjukvården i
Gotland, Göteborg och Malmö. Ändamålet behandlas utföriigt i det följande
under avsnittet om landstingskommunerna.

Gmndalternativet för hälso- och sjukvården inkl. en
utbyggnad av långtidssjukvården enligt gällande överenskommelse för åren 1980
och 1981 anges på rad 6 i tabell 33.

Två utbyggnadsalternativ för hälso- och sjukvården, vilka
närmare kommenteras vid behandlingen av landstingskommunerna, redovisas på raderna
14 resp. 18 i tabell 33.

Vidare omfattar beräkningen övriga tjänster exkl. allmän
förvaltning. Hit räknas brandförsvaret, väg- och gatuväsendet, fritid och
kultur och en rad andra verksamheter som planering, sanitära tjänster osv.
Framskrivningen har genomgående gjorts med totalbefolkningens ökningstakt. För
brandförsvaret har dessulom hänsyn tagits till den avtalsmässiga arbetstidsförkortningen
år 1981. Detta förklarar den något snabbare volymökningen år 1981 jämfört med
åren 1982 och 1983. Förändringen av kommunernas konsumtionsvolym redovisas pä
rad 7 i tabell 33,

I den beräkningsmodell som KEA använt har den allmänna
förvaltningen knutits till den kommunala verksamhetens totala omfattning.
Ökningen har dock inte förmodats bli lika snabb som för den totala
verksamheten, eftersom stora delar av förvaltningen i de snabbast växande
grenarna redovisas under resp. ändamålsområde (socialförvaltningen under socialvård
osv). Framskrivningen har därför gjorts under det beräkningstekniska antagandet
alt allmän förvaltning ökar med medeltalet för den kommunala verksamhetens
totala ökning och totalbefolkningens ökning.

Effekterna på den kommunala konsumtionens volymökning lill
följd av den allmänna förvaltningens utbyggnad, om gmndalternativen genomförs,
anges på rad 8 i tabell 33. Därefter har i kalkylerna för de olika utbyggnadsalternativen
även hänsyn tagits till följdverkningarna för allmän förvaltning. 6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. BU. 2.1

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 82

Kalkyler för landstingskommunerna

Den landslingskommunala verksamhelen domineras av hälso-
och sjukvärden, vari i detta sammanhang även inräknas folktandvård och
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Detta ändamål svarar år 1980 för 89% av
landstingskommunernas samlade brutiokostnader för konsumtionsändamål.
Diskussionen om olika utbyggnadsalternativ har därför av KEA koncentrerats
lill hälso- och sjukvården. De alternativ som presenteras i det följande avser
satsningar pä olika vårdgrenar.

Konsekvenserna av olika utbyggnadsprogram sammanfattas i
tabell 34. Tabellen anger de procentuella förändringarna i
landstingskommunernas lotala konsumtionsvolym och är uppbyggd enligt följande.
På första raden anges volymförändringarna enligt en kalkyl över de av
befolkningsutvecklingen betingade effeklerna. På de övriga raderna (siffror
med plustecken) anges vilka tillägg till den totala volymökningen, som mäste
göras vid utbyggnaden av långtidssjukvården enligt överenskommelsen med staten
samt av olika vårdområden i enlighet med landstingskommunernas planer.

Tabell 34. Landstingskommunernas konsumtion åren
19801983.

(Bidrag lill volymförändring, %)

1980- 1981- 1982-

1981 1982 1983

+0,58

+0,62

1,62

1,57

0,88

+0,16

+0,23

+0,67 +0,20

+0,36

+0,22

+0,13

2,14

2,02

1,88

+0,76

+0,63

+0,51

2,90

2,65

2,39

1 Effekter av befolkningsförändringar 1,04 0,95 0,88

2 Långtidssjukvårdens och
hemsjukvårdens' ulbyggnad enligt överenskommelse för åren 1980-1981

3 Summa 1+2

4 Långtidssjukvårdens och
hemsjukvårdens utbyggnad enligt planerna för år 1982

5 Folktandvårdens utbyggnad enligt
planerna

6 Omsorgsverksamhelens ulbyggnad
enligt planerna

7 Summa 3+4+5+6

8 Den öppna vårdens utbyggnad enligt
planerna (exkl. hemsjukvård och folktandvård)

9 Summa 7+8

10 Ulbyggnadsplanerna
pä övriga områden +0,30 +0,25 +0,31

11 Summa
9+10 = landstingskommunernas planerade konsumlionsökning enligt LKELP 80 exkl,

oförutsedda utgifter 3,20 2,90 2.70

(12 Dito inkl. oförutsedda ulgifter 3,4 3,1 2,9)

' För hemsjukvården finns inte någon överenskommelse.
Eflersom den har myckel liten betydelse som bidrag lill volymförändring har den
beräkningsmässigl likställts med långtidssjukvården.

De i tabell 34 redovisade kalkylerna kommenteras i det
följande. Som utgångspunkt för beräkningarna har som nämnts en kalkyl utförts i
vilken endast de av befolkningsförändringarna Jfetingade effekterna beak-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtid.sbudget 83

tals
(rad I i tabellen). För hälso- och sjukvärdens del återspeglar denna kalkyl en oförändrad
vårdkonsumtion per invånare i olika åldrar. Som underlag för beräkningarna har
använts statistik över anlalel värddagar inom sluten värd per invånare i olika
åldersgrupper med uppdelning pä några värdgrenar. Genom att kombinera denna
statistik med SCB:s senaste befolkningsprognos har det totala antalet
värddagar beräknats. Samma framskrivningssätt har använts för den öppna värden
dä vårdbehovet även där antas öka med stigande ålder. För omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda har dock framskrivningen gjorts med totalbefolkningens
ökning.

Äv
landstingskommunernas övriga verksamheter har vårdutbildningen antagits öka i
samma takt som hälso- och sjukvården lolalt. Annan utbildning har skrivits
fram med förändringen av antalet 16-åringar och socialvården samt huvudliteln
diverse verksamheter med totalbefolkningens ökning. För allmän förvaltning i
landslingskommuner - liksom i motsvarande kalkyler för kommunerna - har vid
framskrivningen använts medeltalet för verksamhetens totala ökning och totalbefolkningens
ökning.

Långtidssjukvård
har i kalkylerna lagts samman med hemsjukvård, eftersom denna senare vårdform
riktar sig till samma klientel som långtidssjukvården och utgör ett komplement
till denna.

I
den senaste överenskommelsen mellan socialdepartementet och Landstingsförbundet
om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under
åren 1980-1981 åtar sig Landstingsförbundet att verka för att
sjukvårdshuvudmännen genomför en utbyggnad av långtidssjukvården i enlighet
med planerna, dvs. igångsättning av byggande med i genomsnitt minst 2 000 nya
vårdplatser per år under den period överenskommelsen omfattar. I tabell 34
antas dessa nya platser tas i drift åren 1981 och 1982 (rad 2),

Enligt
LKELP 80 planerar landstingskommunerna att bygga ut långtidssjukvården med
någol över 2000 platser årligen åren 1980-1983, Den planerade ökningen fram
till år 1983 överensstämmer således väl med de tidigare angivna riktlinjerna
för denna vårdgrens utbyggnad.

Som
framgår av labell 34 skulle denna utbyggnad av långtidssjukvården och
hemsjukvården höja den lotala landstingskommunala konsumtionens årliga
ökningstakt med 0,6 ä 0,7 procentenheter (raderna 2 och 4). Som följd av
befolkningsförändringarna och av den överenskomna utbyggnaden av långtidssjukvården
skulle den landstingskommunala konsumtionens årliga volymökning därmed uppgå
till 1,6% åren 1981 och 1982 (rad 3 i tabell 34). I dessa kalkyler har antagits
oförändrad personaltäthet.

Enligt
lagen om folktandvård, som riksdagen beslutade om i december 1979, skall
landstingskommunerna och de landstingsfria kommunerna fr.o.m. år 1981 erbjuda
samtliga invånare mellan O och 19 år åriigen återkommande avgiftsfri tandvård.
Socialstyrelsen skall dock kunna ge dispens från vårdskyldigheten där resurser
saknas alt tillgodose tandvårdsbehovet för samtliga åldersgmpper.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 84

Den
av landsiingskommunerna planerade utbyggnaden av folktandvården beräknas höja
den landstingskommunala konsumtionens åriiga ökningstakt med 0,2
procentenheter (rad 5 i tabell 34).

Landstingskommunernas
ansvar vad gäller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda regleras genom
omsorgslagen. Utbyggnaden detaljregleras av socialstyrelsen. En kartläggning av
verksamhelen har gjorls av omsorgskommiilén. Kartläggningen tyder enligt
kommillén pä alt det krävs en kraftig utbyggnad inom området om lagen skall
kunna uppfyllas. Landstingskommunerna redovisar en planerad volymökning som
skulle medföra att den landstingskommunala konsumtionsvolymen siiger med 0,4,
0,2 resp. 0,1 procentenheter för åren 1981-1983 (rad 6 i tabell 34).

Mot
bakgmnd av bl. a. en ökad andel äldre i befolkningen och deras ofta sammansatta
vårdbehov pågår en omstrukturering av sjukvården och en utbyggnad av den öppna
vården. Enligt LKELP 80 planeras den snabbaste utbyggnaden ske i denna
vårdgren. Denna planerade ulbyggnad skulle bidra till en ökning av den
landstingskommunala konsumtionen i ungefär samma omfattning som den planerade
utbyggnaden av långtidssjukvården och hemsjukvården, dvs. med i genomsnitt 0,6
procentenheter åriigen (rad 8 i tabell 34).

Till
övriga landstingskommunala områden räknas i detla sammanhang bl.a. psykiatri
och korttidssjukvård. Den psykiatriska vården förändras f n. i enlighet med
socialstyrelsens principprogram, vilket bl. a. innebär att de stora
mentalsjukhusen successivt avvecklas. Antalet platser inom psykiatrin beräknas
enligt landstingskommunernas planer minska under perioden. För
korttidssjukvård planeras ett i slort sett oförändrat platsantal.

Som
framgår av tabell 34 (rad 10) beräknas dessa övriga områden bidra till den
landstingskommunala volymökningen med ca 0,3 procentenheter årligen. Detta
framkommer som en restpost vid avräkning mot landstingskommunernas planerade
volymökning enligt LKELP 80 (rad 11).

Faktorer
som inte beaktats i kalkylerna

I
kalkylerna över kommunernas resp. landstingskommunernas volymutveckling har
ett anlal faktorer beaktats och siffermässigt preciserats. Del är emellertid
enligt KEA viktigt att vara medveten om att den kommunala utvecklingen också
påverkas av ett antal faktorer som är svårare att kvantifiera. För att få en
riktig grund för överväganden om i vilken utsträckning det är möjligt och
önskvärt att dämpa den kommunala volymökningen krävs det därför en diskussion
även kring de faktorer som är svåra att fånga in i kalkylerna.

Att
fler faktorer påverkar den kommunala utvecklingen än de som beaktas i KEA:s
kalkyler belyses av en jämförelse mellan flerårsplaner och utfall. För
landstingskommunema har den faktiska volymökningen regelmässigt varit snabbare
än vad som planerna utvisat. Under perioden

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 85

1973-1978 ökade exempelvis antalet tjänster i
landstingskommunal verksamhet med ca 1,4 procentenheter mer per år än vad som
angavs i planerna. En motsvarande tendens kan noteras i fråga om de senaste
långtids-planerna för kommunerna.

Den underskattning som görs i planerna har ftera orsaker.
Självfallet förklaras detta förhållande delvis av att ambitionsnivån sätts
högre i årsbudgeten och under löpande budgetär än i planerna. De höjda
ambitionerna är då en direkt följd av politiska beslut i kommuner och
landstingskommuner. Därtill kommer av statsmakterna träffade beslul som blir
kända först sedan långtidsplanerna antagits. Men även i andra avseenden, som är
svårare all direkl påverka, sker en successiv ökning av de kommunala
utgifterna.

I de redovisade kalkylerna har de kommunalekonomiska
effekterna av redan fattade statliga beslut beaktats. I flera fall är det
emellertid svårt att uppskatta storleken av de kommunalekonomiska effeklerna.
Det är därför möjligt att regeringens och riksdagens beslut i vissa fall kan
leda till en ökning av den kommunala konsumtionen utöver vad som beaktats i
kalkylerna. De ökade kostnader som kan uppkomma är emellertid också beroende
av ambitionen i den enskilda kommunen resp. landstingskommunen.

Arbesimiljölagstiftningen är ett exempel på en sådan
svårkvantifierbar faktor som har inneburit krav på större personaltäthet för
att lagens föreskrifter om arbelslidens förläggning, arbetspassens längd m. m.
skall kunna uppfyllas. Detta gäller bl. a. inom sjukvården där slörre delen av
liden är schemalagd. Den successiva anpassning till lagen som sker vänlas
påverka utvecklingen även åren 1981 och 1982.

De kommunalekonomiska konsekvenserna av den geografiska
rörligheten mellan kommunerna har beaktats i kalkylen för grundskolan. Även i
övrigt innebär emellertid den geografiska rörligheten kostnadsökningar för
kommunerna. Rörligheten leder till ett ökat investeringsbehov i kommuner med
växande befolkning samlidigt som gjorda invesleringar i kommuner med vikande
befolkningsunderlag får ett lågt utnyttjande. Detla innebär atl
konsumtionsnivån även vid oförändrad standard kan komma att öka. Motsvarande
effekter kan också uppkomma inom de enskilda kommunerna.

Den ökande andelen äldre i befolkningen medför inte bara
att antalet vårddagar ökar utan kan även leda till att den erforderliga
resursinsatsen per vårddag (den s. k. vårdtyngden) ökar. Detta gäller för
samtliga delar av sjukvården och har inte beaktats i kalkylerna. Även ökat
deltidsarbete och övergång till s. k. gruppvård kan kräva en förstärkning av
personalresurserna. Vidare kan nya sjukhus, ofta med större ytor och färre
bäddar per rum än äldre sjukhus, medföra ett ökat behov av personal per
patient. Dessutom kan den tekniska utvecklingen och den medicinska forskningen
komma atl ställa nya krav på kommunernas och landsiingskommunernas verksamhet.

Det finns således enligt rapporten anledning att betona
att utöver de i

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 86

kalkylerna
framkomna utvecklingstakterna tillkommer ytterligare, ej direkl kvanlifierbara
effekler som lorde inverka pådrivande på kommunernas och landstingskommunernas
volymutveckling. Samtidigt anser KEA atl det är viktigt att betona alt dessa
koslnadsdrivande faktorer i viss utsträckning kan balanseras genom aktiva
raiionaliseringsinsatser inom den kommunala verksamhelen. Genom rationalisering
och omprioritering kan uirymme skapas för viss utbyggnad och standardhöjning
inom befintliga resurser.

Lokal
och regional kollektiv persontrank

I
de kommunala budgetarna redovisas kostnaderna för kollektivtrafiken normall som
subventioner till Irafikförelagen (kommunala och privata). Dessa kostnader
utgör således transfereringar till företag och ingår inte i beräkningarna av
den kommunala konsumtionen. I en prioriteringsdiskussion är det emellertid
viktigt att även satsningarna inom kollektivtrafiken beaktas, varför även detta
område har behandlals av KEA,

Riksdagen
beslutade år 1978 om åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv
persontrafik. Beslutet innebär bl. a. att kommunerna och landstingskommunerna
tillsammans skall vara huvudmän för den lokala och regionala persontrafiken på
väg i varje län. Ordningen skall vara genomförd fr. o. m, den 1 juli 1981 med
undantag för Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län där tidpunkten
den I juli 1983 gäller. Kostnaderna för verksamheten fördelas normalt med
hälften på kommunerna och hälften på landstingskommunerna, I följande tablå
redovisas olika kostnaders ökning under perioden 19801983. Redovisningen görs
i intervall med hänsyn till att olika bedömningar har gjorts om kostnadernas
storiek.

Kostnadsslag

Ökade kostnaderåren 1980-1983

milj. kr. lolalt

milj.
kr. per år

per år i
% av den samlade kommunala konsumtionen

1 Trafikansvar

2 Ökad
busstrafik

3 Inläktsbortfall
för länstaxor

4 Ersäuningar
till SJ

5 Förbättrade
anställningsvillkor

Summa

55-75 90-185 110

55-110 5-40

315-520

18-25
30-62 37

18-37
2-13

105-173

ca 0,02

0,03-0,06 0,03

0,02-0,03 0,00-0,01

0,10-0,15

Det
som följer som en direkt skyldighel enligt lagen finns upptaget under punkt 1 i
tablån. I fråga om övriga punkter har kommunerna och landstingskommunerna elt
direkl inflytande över kostnadsutvecklingen. Den ofrånkomliga kostnadsökningen
för det utvidgade trafikansvaret beräknas uppgå till totalt 55-75 milj. kr.
under perioden 1980-1983. Räknat i

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget 87

relation
till omfattningen av den samlade kommunala konsumtionen innebär detta en åriig
ökning om ca 0,02 %.

Totalt
skulle beräknade kostnadsökningar för den lokala och regionala
kollektivtrafiken leda till inteckningar av utrymmet för kommunal verksamhet
som under perioden 1980-1983 motsvarar 0,10-0,15% per år relaterat till den
samlade kommunala konsumtionen. Större delen av de kostnadsökningar som
redovisas ovan är beroende av de kommunala huvudmännens val av ambitionsnivå.

Summering
av kalkyler för kommuner och landstingskommuner

I
tabell 35 har kalkylerna för kommunerna och landstingskommunerna vägts samman.
Detta har skett så att på rad I återfinns den ökning av den samlade kommunala
konsumtionen som i huvudsak hänför sig till befolkningsförändringar och redan
fattade beslut (rad 9 i tabell 33 för kommunerna och rad 3 i tabell 34 för
landstingskommunerna).

På
rad 2 i tabell 35 har vägts samman volymutvecklingen om också vissa
utbyggnadsalternativ för kommuner och landslingskommuner beaklas (rad 15 i
tabell 33 och rad 7 i labell 34). På molsvarande sätt har på rad 3 i labell 35
vägts samman rad 19 i labell 33 och rad 9 i tabell 34,

De
kalkyler som redovisas i rapporten ger en bild av i vilken utsträckning olika
reformprogram leder till inteckningar av det kommunala konsumtionsutrymmel,
KEA undersiryker de begränsningar som ligger i den tillämpade kalkylmetodiken.
Kalkylresultaten måste därför förses med ett antal reservationer, Alla faktorer
som påverkar den kommunala konsumtionsutvecklingen har inte kunnat beaktas i
kalkylerna, bl.a, beroende på att många faktorer är myckel svåra att kvantifiera.

Den
slutsats KEA drar av detla är att om man önskar begränsa den kommunala
volymutvecklingen till exempelvis vad som överenskommits för åren 1979 och
1980, dvs. +3 % per år, bör den kalkylerade volymutvecklingen enligt
redovisningen i tabellerna 33-35 begränsas till högst 2 %. De faktorer som är
svåra både att kvantifiera och påverka måste nämligen också "tas med i
bedömningen.

Storleken
av denna senare effekl på volymutvecklingen är naturligtvis inte möjlig att med
säkerhet fastställa. Det bör också enligt KEA observeras atl dessa effekler
kan begränsas genom alt statsmakterna är återhållsamma med beslul som leder
till kostnadshöjningar för kommuner och landstingskommuner. Vidare måsle enligt
rapporlen de kommunala huvudmännen intensifiera anslrängningarna att
rationalisera och ompröva verksamheten, för att därigenom skapa utrymme för
utbyggnader inom andra områden.

Av
redovisningen framgår således att redan de kvanlifierbara effekterna av
befolkningsförändringar och fattade beslut kommer att innebära volymökningar
som uppgår fill sammantaget 2,4 % år 1981, 1,9 % år 1982 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

E ab

r4

opaginerad Kontrollera mot PDF

E

E

o

u Cl
C

c

a

E

E

Ofi

«

:ra

opaginerad Kontrollera mot PDF

c TI-

: «
r*-, t- Cd _ :0 >- =

!= «

.5 c c u

o T3

I*- in a u IJ u

-°-o.= > u y

CO "a o i- iS (

S; £ =

S-e

i!

B

£

a

E

(fl

>,

c

o

Q

>

tn

rri

M

S

.O

s2

"O

m

a

T3

a Tf

?>
"*

>-
Ä

>-
(5)

60=:

00 =

C-D

i.S

flj
CU

0) ra

T3

13 ._

gr

g

00
"O

00-o

00
a

oo CO

>, 1-

>,
-

-o j:

-D J=

5g

5g

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 89

1,0 % år 1983. Summeras dessulom effeklerna av olika
utbyggnadsalternativ såsom genomförandet av samlad skoldag, ulbyggnad av
barnomsorgen, genomförande av socialljänstreformen, ulbyggnad av folktandvården
och den öppna sjukvården enligt landstingskommunernas planer m. m. uppgär den
kommunala volymökningen till 3,5 % år 1981,2,8 % år 1982 och 2.3 % år 1983,
Däruiöver tillkommer en ökning som hänför sig lill olika slag av inte
kvanlifierbara faktorer. Sammanlaget torde de inte kvanlifierbara faktorerna
grovt kunna uppskattas motsvara någon procenlenhel i ytterligare ökning av den
samlade kommunala konsumtionen.

8.3 Den kommunala sektorns inverkan i övrigt

Den kommunala verksamheten påverkar ocksä statsbudgetens
inkomstsida. Staten svarar för uppbörden av den preliminära inkomstskatten,
även den del som avser kommunal inkomstskatt. Uppbörden och utbetalningen av
kommunalskattemedel påverkar således som lidigare redovisats de statliga
inkomsternas storlek.

Vid bedömningen av hur den samlade offentliga sektorns
finansiella sparande kommer att utvecklas är även kommunernas och landstingskommunernas
sparande av intresse. Någon bestående underbalansering av de kommunala
finanserna är knappast tänkbar bl.a. av det skälel att den kommunala budgeten
skall vara formelll balanserad i den meningen att samtliga utgifter skall
motsvaras av inkomsler. Enligt kommunallagens bestämmelser skall del överskott eller
underskott som har uppstått i föregående års avslutade räkenskaper upptas i
budgeten. Det innebär exempelvis aU eU underskott på driftbudgeten för år 1979
skall täckas i 1981 ärs budget. Dessa budgetbestämmelser leder till att de
samlade över- resp. underskotten i kommunernas och landstingskommunernas
finansiella sparande blir relativt begränsade.

För perioden 1963-1979 har det finansiella sparandet
totalt för den kommunala sektorn enligt nationalräkenskaperna varierat från
överskott på ca 3 miljarder kr. till underskott på motsvarande belopp. Det
finns inte anledning att räkna med att kommunernas och landstingskommunernas
finansiella sparande på sikt pä något för samhällsekonomin avgörande sätt
kommer att avvika från de nivåer som uppnåtts under senare år.

7 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. BU. 2.1

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 90

9 Sammanfattning och slutsatser

9.1 Sammanfattning

Långtidsbudgetens syfle är att kartlägga de
stalsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslut och orda
åtaganden.

På utgiftssidan omfattar långtidsbudgeten endasl en kalkyl
av de resurser som krävs för att verksamhet skall kunna bedrivas i enlighet
med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorls
för framtiden. Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade
skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller
aviserats. Det görs i långtidsbudgeten inga försök att förutse vilka beslut
avseende budgetens inkomsler och utgifter som siatsmakterna kan komma atl fatta
under perioden. Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framtida
utvecklingen eUer en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med
långtidsbudgeten är endast att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden
om nya utgiftsåtaganden över huvud taget inte görs och om skatte- och
avgiftsreglerna inte ändras. Delta maierial kan sedan tjäna som underlag för
riktlinjer för budgetpolitikens ulformning på någol längre sikl.

Långtidsbudgeten behandlar i första hand statsbudgetens
inkomster och utgifter. Utvecklingen inom andra delar av den offenlliga sektorn
är emellertid också av inlresse i detta sammanhang. 1 syfte att ge en mer
allsidig bild av den samlade offentliga sektorns finansiella situation,
kompletteras därför långtidsbudgeten med ett avsnitt innehållande en samlad
beräkning av utvecklingen för staten och socialförsäkringssektorn. Vidare
behandlas i elt särskilt avsnitt ulvecklingen i den kommunala seklorn.

Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underiag som
myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar samt material från
departementen. De slutliga bedömningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten
har skett inom budgetdepartementets budgetavdelning. Underlaget till avsnittet
om den samhällsekonomiska utvecklingen har utarbetats inom
ekonomidepartementet.

Långtidsbudgeten omfattar budgetåren 1980/81-1984/85. För
budgetåret 1980/81 baseras kalkylen på de utgifts- och inkomstberäkningar som
redovisas i 1980 års reviderade budgetförslag. Vad gäller åren 1980-1982
grundas den på samma anlaganden rörande pris- och löneutveckling samt ekonomisk
tillväxt som presenteras i 1980 års reviderade finansplan. För perioden
därefter fram t.o. m. år 1985 har mer schablonmässiga antaganden utnyttjats.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 91

Den samhällsekonomiska utvecklingen till mitten av
1980-talet

Utgångspunkten för bedömningen av den samhällsekonomiska
utvecklingen under långtidsbudgetperioden är de bedömningar för perioden
1977-1983 som presenterades i 1978 ärs långtidsutredning. 1 och med de mycket
kraftiga prishöjningarna på den internationella oljemarknaden under är 1979
förändrades emellertid förutsättningarna för den svenska ekonomin i betydande
mån. Detta gäller framför alll ulvecklingen av bytesbalansen som en konsekvens
av dels de höjda oljepriserna, dels en långsammare tillväxt och försämrade
tillväxtutsikter i de för vår utrikeshandel vikliga industriländerna.

Mot denna bakgrund har inom ekonomidepartementet gjorts
nya bedömningar av den medelsiktiga ekonomiska utvecklingen fram t. o. m. år
1985. Beräkningarna presenleras i kap. 2. Utgångspunkten är att de ekonomiskpolitiska
målen om full sysselsättning, förbättrad exlern balans, låg inflationstakt och
en viss real standardförbättring i såväl privat som offentlig konsumtion skall
uppnås.

Den totala produktionen beräknas nu öka med i genomsnitl
2,5-3 % per år under perioden 1979-1985. Dä exporten förutses öka med ca 5 %
årligen i volym måsle importökningen begränsas till ca 4 % per år, om det skall
vara möjligt all till år 1985 begränsa bylesbalansunderskottet till 1,5 % av
BNP med sikte att nå balans i utrikeshandeln omkring år 1990.

Den begränsade tillväxten i produktionen och målet att
förbättra bytesbalansen ställer krav pä att den inhemska resursförbrukningen
inle ökar för snabbt. Ulrymmel för privat och offentlig konsumlion begränsas
dessutom av att relativt kraftiga investeringsökningar har bedömts nödvändiga
för att upprätthålla en utlandskonkurrerande sektor av sådan storiek alt
bytesbalansmålel kan uppnås. Enligt beräkningarna bör därvid ökningen av
indusirins investeringar ligga i genomsnitl på 8 10 % per år.

Denna ulvecklingsbild visar alt möjligheterna till en
förbättring av den privata och offentliga konsumtionsstandarden måste betecknas
som mycket begränsade. Om den privata konsumtionens reala ökning begränsas
till under I % årligen, återstår för den offentliga konsumtionen ett utrymme
som medger en ökning på endast ca 2 % per är. En ärlig ökning av den privata
konsumtionen med omkring I % ger ell mycket litet utrymme för förbättring av de
aktiva gruppernas privata konsumlionsstandard, eftersom merparten av detla
uirymme vid oförändrat regelsyslem är inlecknat genom åtaganden, framför allt
till pensionärerna.

En åriig ökning av den offenlliga konsumtionen med 2 % kan
exempelvis fördelas så att kommunernas konsumtion tilläts stiga med i
genomsnitt 3 % åriigen. Detta medger en statlig konsumlionslillväxt om endast
några fä tiondels procent per är. Räkneexemplet bör ses mot bakgrund av atl den
kommunala verksamheten beräknas öka kraftigare åren 1980 och 1981, vilket
innebär atl den kommunala tillväxten måste nedbringas lill högsl

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 92

2,5 % per år fr, o. m. år 1982 för all den inle skall
översliga 3 % genomsnittligt för perioden. Redan nu finns belydande bindningar
för kommunerna. Dessa bindningar sammanhänger bl.a. med
befolkningsutvecklingen och redan fattade ställiga och kommunala beslut.
Ulrymmel för en ökning av de slalliga utgifterna med några få tiondels procent
kan jämföras med den faktiska ökningen under den senasle femårsperioden om 4,1
% per år. Avvikelser från den samhällsekonomiska utveckling som redovisats kan
tänkas inlräffa av ftera skäl. Om exempelvis de anlaganden som gjorls beiräffande
den internationella ulvecklingen är för optimistiska, måste de uppställda målen
för den ekonomiska politiken modifieras. Samma sak gäller om tillväxten i den
privata eller offentliga konsumtionen översiiger de lal som angetts.

Statsinkomsternas utveckling

De lönesummeberoende skallerna svarar för ca två
tredjedelar av de toiala statsinkomsterna. Inkomsterna från såväl den slalliga
inkomslskallen som från socialavgifterna (arbetsgivaravgifterna) är i allt
väsentligl beroende av utvecklingen av de samlade löneinkomsterna i samhällel,
lönesumman. Della gäller i belydande grad även för inkomsterna från
mervärdeskatten. Antagandena om ulvecklingen av lönesumman för budgetåren
1980/81 och 1981/82 sammanfaller med de beräkningar som gjorts i den reviderade
nationalbudgeten. För perioden därefter har mer schablonmässiga antaganden
gjorls. Slatens toiala inkomsler uppvisar med dessa utgångspunkter en årlig
genomsnittlig ökningslakt om 5,4 % i löpande priser.

Inkomstberäkningarna i den långtidsbudget som presenterades
i förra årets kompletteringsproposiiion och som omfattade perioden fram t. o.
m. budgetåret 1983/84 var baserade pä ell antagande om en något högre tillväxt
av lönesumman. Slaisinkomslerna beräknades då öka med 6,9 % per år i löpande
priser. De framtida inkomsternas tillväxt i löpande priser bedöms således bli
lägre än i fjolårets långtidsbudget vilket bl. a. beror på en långsammare
tillväxt i lönesumman.

Statsinkomsterna beräknas vidare öka i väsentligt
långsammare takt under perioden 1980/81-1984/85 än vad som varit fallel under
perioden 1974/75- 1978/79, då ökningstakten var 13,3 %. Denna nedgång i
tillväxttakten beror främst på att antagandet om lönesummans utveckling för
långtidsbudgelperioden väsentligl understiger den fakiiska ulvecklingen under
jämförelseperioden 1974/75-1978/79. En annan orsak lill den långsammare
ökningstakten är de föreslagna förändringarna av del kommunala skatteunderlaget
som leder till ökade kommunalskatteutbetalningar fr.o.m. år 1982. Vidare höjdes
- netto räknat skalteultagel under jämförelseperioden. 1 fasta priser
beräknas statsinkomsterna öka med 0,6 % per är, vilket också det är väsentligt
lägce än under perioden 1974/ 75-1978/79.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1 Långtidsbudget 93

Statsinkomsterna beräknas således under långtidsbudgelperioden
sliga långsammare jämfört både med jämförelseperioden och med de beräkningar
som gjordes i förra årels långtidsbudget. Denna långsammare ökningstakt gäller
i stort sett samtliga skalleslag utom mervärdeskallen.

De direkla inkomstskatterna beräknas öka med i genomsnili
4,9% under långtidsbudgetperioden.

Genom systemet med inftationsskyddade skatteskalor
påverkas de direkta inkomstskatterna direkl av prisulvecklingen. Den
iniräffade prisulvecklingen samt prisantagandena i årels långtidsbudget
innebär atl infta-tionskompensationen är relativt hög under budgetåret 1981/82.
Den genomsnittliga ökningstakten för den framförliggande perioden påverkas av
den förutsatta prisprofilen.

En annan orsak till att den direkla inkomslskallen anias
växa långsammare är att de högre ränleanlagandena under perioden leder lill
slörre avdrag vid inkomstbeskattningen. Den anlagna lönesummeuivecklingen
ligger vidare lägre än lidigare beräkningar och lägre än utfallet under
jämförelseperioden. En yUeriigare förklaring är den föreslagna omläggningen i
beräkningen av det kommunala skalleunderlagel. Denna omläggning leder till
ökade utbetalningar av skattemedel från staten till kommunerna fr.o.m.
kalenderåret 1982. Dessa utbetalningar motsvaras dock i stort sett av minskade
utgifter för vissa allmänna statliga bidrag till den kommunala sektorn.

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas
öka med 3,2%, vilket är långsammare än under såväl jämförelseperioden som i
Ijolårets långtidsbudgetberäkning. Avvikelserna jämfört med förra årets
långtidsbudgetberäkningar förklaras dels av antagandet om en lägre utveckling
av lönesumman, dels av den lekniska omläggningen av uppbördssyslemel för vissa
statliga avgifier.

Punktskatterna bl.a, skall på energi, spril, vin och
tobak - förulses öka med 3,1 % per år. Den långsammare utvecklingstakten beror
på att skattesatserna är fastställda i fasla krontal. Förändringslalen
återspeglar sålunda endast volymutvecklingen och inte siigande priser. Detta
innebär en långsammare ökningstakt jämförl med fjolårets långtidsbudget, vilket
bl.a. beror på att vissa punktskaltehöjningar var inlagda i förra årels
långtidsbudget. Effekterna av de punktskaltehöjningar som nu aviserats har i
årels långtidsbudgetberäkning beakiats under anslaget till oförutsedda
utgifter på budgetens utgiftssida.

Mervärdeskatten beräknas stiga med 7,8%, vilkel är i stort
sett samma ökningstakt som beräknades i fjol. Historiskt sell är denna siffra
låg. Förklaringen till denna långsammare utveckling är dels den antagna lägre
prisutvecklingen, dels det begränsade uirymme som framgent har förutsatts för
den privata konsumtionen. Under jämförelseperioden höjdes vidare
mervärdeskatten.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 94

Statsutgifternas utveckling

Statsutgifterna exkl. stalsskuldränlorna ökade i
oförändiad pris- och lönenivå med 7,0% per år under perioden 1974/75-1978/79.
Långlidsbudgetkalkylen resulterar i en nedgång om 0,5 % årligen.

Denna skillnad i ökningstakt mellan den fakiiska
utvecklingen under jämförelseperioden och ärels långlidsbudgetkalkyl pekar på
atl en siarkt dämpad utgiftsutveckling jämförl med den lidigare perioden blir
nödvändig om de fakiiska utgifterna skall komma att stämma med
långtidsbudgetens beräkningar.

De mest expansiva utgiftsområdena relativt sett under den
förilutna perioden utgörs av näringspolitik samt arbetsmarknads- och
regionalpolitik. Långtidsbudgetens beräkningar för perioden fram l.o.m.
budgelåret 1984/85 visar all framför allt bostadspolitiken släller belydande
krav på framlida statliga utgiftsökningar, medan övriga områden förulses öka
svagt eller, i några fall, minska.

I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga
ökningen av sialsutgiftema, exkl. statsskuldräntorna. under
långtidsbudgelperioden uppgå lill 4,0 %, Under jämförelseperioden var
ökningstakten 17.1 % per år. Dessa siffror stämmer ganska väl överens med
resultaten i fjolårets långtidsbudget. De nu framräknade siffrorna innebär all
- enbari genom vad som kan rubriceras som i budgeien inbyggd utgiftsaulomalik -
de totala statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna ökar med ca 8 miljarder kr.
årligen.

Statsskuldräntorna växer under perioden och uppgår för
sluiåret till ett belopp som moisvarar ungefär hälflen av underskottet.
Sammanlaget beräkniis de loKild stalsutgifterna. inkl. stalsskuUlränlornii. i
löpande priser komma att öka med 6.1 % under långtidsbudgelperioden. I 1979 års
långtidsbudget beräknades motsvarande utveckling till 5,9 %.

För att belysa på vilkel sätt slatens utgifler direkl
eller indirekt kommer atl ställa anspråk på reala resurser är dei av intresse
all analysera utgifterna i realekonomiska lermer, dvs. fördelade på
konsumlion, invesleringar, transfereringar och finansiella transaktioner.

Statens utgifter för konsumtion och investeringar, dvs.
statens direkta efterfrågan på varor och tjänsler, uppgår för budgetåret
1980/81 till 56,4 miljarder kr. och utgör därmed ca 27 % av statsbudgetens
ulgifter. Enligt långtidsbudgeten skulle statens utgifter för konsumtion och
invesleringar i fasla priser minska med 0,1 % per år. Detta kan jämföras med
Oolårets beräkningar där dessa utgifter antogs komma atl ligga oförändrade
under perioden. Under jämförelseperioden ökade statens utgifter pä dessa områden
med 3,4 %. Den låga ökningstakten i långlidsbudgelberäkningen jämförl med
ulfall är i stor utsträckning en följd av långtidsbudgetens beräkningsteknik.
Den underskattar systematiskt de slalliga invesleringsulgifterna, eftersom
endast i utgångslägel kända investeringsbeslut beaklas. När det gäller den
statliga konsumtionen baseras beräkningen på förutsåtlningen om oförändrad
ambilionsnivå.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 95

Tran.sfereringar ochjlnansidlu transaktioner, dvs.
övertöringar lill andra sektorer av ekonomin, innebär en indirekl eflerfrågan
reala resurser genom effeklerna på bl.a. mottagarnas disponibla inkomsler.
Transfereringar och finansiella Iransaklioner beräknas för budgeläret 1980/81
uppgå lill ca 150 miljarder kr. och utgör därmed ca 73 % av budgetens utgifter.
Liksom i tidigare långtidsbudgelkalkyler uppvisar iransfereringarna en
betydligt snabbare ökningstakt än konsumtions- och investeringsutgifterna.
Transfereringarna beräknas således öka med 2.2 % i fasla priser jämfört med 3,6
% enligt fjolårets beräkningar och 9,0 % under jämförelseperioden.

Även beträffande transfereringarna innebär
långtidsbudgeltekniken en undervärdering av utvecklingstakten. Pris-och
löneomräkningar görs således endasl på de anslag som genom indexbindning eller
regelsystem blir föremål för automatiska justeringar, exempelvis
folkpensionerna och räntebidragen på bostadsområdet. Beträffande t. ex.
barnbidragen och livsmedelssubventionerna finns inga sädana kopplingar. Det
har därför anlagils att dessa utgifter kommer att ligga kvar på nominellt
oförändrade belopp under perioden. Den faktiska utvecklingen visar att
utgifterna för dessa ändamål hittills ökat till följd av politiska beslut.
Trots att beräkningarna också för transfereringarna är snävl gjorda, framstår
det klart all det är transfereringarna som svarar för merparten av
utgiftstillväxten i långtidsbudgeten.

Den snabbast växande utgiftsposten under
långtidsbudgetperioden är statsskuldräntorna. Enligt beräkningarna i årets
långtidsbudget skulle den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser uppgå
till över 22 %, vilket är ungefär samma tal som i fjolårets beräkning. Räknal i
absoluta tal skiljer sig dock årets resultat väsentligl från Ijolårets, Då
beräknades slatsskuld-räntorna öka med 4 miljarder kr, per år. I årels
beräkning stiger de med över 6 miljarder kr. per år. Denna skillnad förklaras
dels av att budgetsaldot redan i utgångslägel ligger högre än i föregående års
långtidsbudget och att saldol därefter successivi ökar, dels av all
ränteantagandena i årels långtidsbudget ligger över föregående års. För
budgetåret 1980/81 beräknas kostnaden för statsskulden uppgå till 19.6
miljarder kr. och beräknas därefter öka under hela långtidsbudgetperioden för
atl under periodens sista år uppgå till ca 44 miljarder kr.

En del av de slalliga utgifterna, 12,6 miljarder kr.,
ulgörs av finansiella transaktioner (brutto), dvs. lån till företag eller
enskilda personer, exempelvis lån till bostadsbyggande, studielån och
regionalpolitiska lån. De beräknas under långtidsbudgetperioden minska med 0,7
% per år i fasla priser. Denna del av statsbudgeten kan ses som en del av
kredilmarknaden, eftersom staten i denna verksamhet närmast svarar för en
kredilförmedlande funktion. Med delta betraktelsesätt kan de finansiella
transaktionerna, vad avser återbetalningspliklig del av lånen, avräknas vid
beräk-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 96

ningen av budgelsaldot. dvs. underskottet reduceras med
beloppel för finansiella iransaklioner (nelto). Del sålunda framräknade
beloppet definieras som statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeulveck-lingen
i samhällel är delta ett relevantare begrepp än del traditionella budgetsaldot.

Huvuddelen av anslagen till finansiella iransaklioner
medför all anspråk ställs pä samhällsekonomiska resurser. Vid ell studium av
hur stor del av dessa resurser som staten tar i anspråk eller fördelar är det
ofta mindre intressant atl skilja mellan transfereringar och finansiella
transaktioner.

Tabell 36. Transfereringarna och de nnansiella
transaktionerna budgetåret 1980/81

IMiljarder kr., avrundal)

Anslag 1980/81

Till
hushåll

.S6,5

diirav

folkpensioner

30,0

räntebidrag lill bosläder

5,2

barnbidrag

4,9

sjukförsäkring och föräldraförsäkring

4.2

livsmedelssubvenlioner

3,7

övrigl

8,5

Till
kommuner

41,6

därav

bidrag lill skolväsendel m. m.

16,2

allmänna bidrag

10,4

sjukvärd och social hemhjälp m. m.

4.9

barnomsorg

4,6

övrigl

5,5

Till
förelag m. fi.

13,6

Övriga
Iransfereringar och län

38,2

därav

slalsskuldränlor

19,6

boslads- och studielån

9,5

Ulvecklingsbislånd

5,2

övrigt

3,9

I den genomgäng som nu gjorts har de utgifter tagits med
som krävs för att av statsmakterna gjorda åtaganden skall infrias. Även andra
ulgifter kan tillkomma utan att nya beslut fattas. Detta gäller bl, a,
kostnader för av staten utställda kreditgarantier. De nu gjorda åiagandena
uppgår till drygt 50 miljarder kr. Under ogynnsamma omständigheter skulle
kostnaderna för dessa åtaganden kunna bli mycket stora.

Budgetsaido och den ofTentliga sektorns finansiella
sparande

Utvecklingen av statsbudgetens saldo sedan budgetåret
1974/75 och under långtidsbudgetperioden fram t. o. m. budgeiårei 1984/85
framgår av tabell 37:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtidsbudget 97

Tabell 37. Budgetsaldots utveckling budgetåren
1974/75-1984/85

1974/75 Ulfall

1975/76 Ulfall

1976/77 Ulfall

1977/78 1978/79 1979/80 Ull ä ll Ulfall Ber. ulfall

-10,7

-3,7

-10,5

-25.2 -38.7 -48.6

1980/81 Ber. utfall

1981/82 L å ngtidsbi

1982/83 1983/84 1984/85
jdgel L å ngtidsbudget L å nglidsbudget L å nglidsbudgel

-57,9

-64,8

-73.7

-74,0 -78.5

Nivåhöjningen av underskottet lill budgeiårei 1980/81 blir
inle bara bestående under långtidsbudgelperioden, utan växer successivi så atl
del till långtidsbudgetperiodens sista är har ökal med ca 21 miljarder kr. lill
närmare 79 miljarder kr. Redan i fjolårets långtidsbudget fanns tecken till
försämring av budgetsaldot under perioden. Denna lendens har i årets
långtidsbudget krafligl förstärkts. Det förtjänar atl påpekas att själva längtidsbudgettekniken
normalt innebär en underskattning av budgetunderskottels faktiska tillväxt.
Detta förhållande åskådliggörs vid en jämförelse mellan beräkningar i tidigare
långtidsbudgetar och faktiskt utfall.

Långtidsbudgeten innehåller också ell utvidgat avsnitt om
den finansiella utvecklingen för statsbudgeten och socialförsäkringsseklorn
sammantagna. Syftet är alt ge en mer fullständig bild av den verksamhet som
styrs genom statliga beslul. Beräkningen visar de sammanlagda inkomslerna och
utgifterna för statsbudgeten och socialförsäkringssystemet samt vissa andra
statliga verksamheter. Redovisningen av inkomsler och utgifter för olika
verksamhetsområden sker genomgående enligt en bruttoprincip.

Underskottet i det finansiella sparandet budgetåret
1980/81 för den samlade statliga verksamheten blir enligt
långtidsbudgetberäkningen 30 å 31 miljarder kr.

Tabell 38. Statens och socialförsäkringssektorns
inkomster, utgifter och nnansiella sparande budgetåren 1980/81-1984/85

(Miljarder kr., löpande priser)

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Inkomster
Ulgifter

216.5 257,6

227,4 272,8

240,7 294,3

262,0 314,7

279,0 334,8

Saldo

-41,1

-45,4

-53,6

-52,7

-55,8

Finansiella
(netlo)

Iran:

saklioner

10,5

10,0

ll.l

11,3

11,8

Finansiellt
sparande

-30,6

-35,4

-42,5

-41,4

-44,0

Underskottet i finansiellt sparande för den samlade
statliga verksamhelen beräknas budgetåret 1984/85 uppgå lill ca 44 miljarder
kr,, vilket innebär en försämring med 13 ä 14 miljarder kr. under
långlidsbudgetperio-

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 98

den. För statsbudgeten är försämringen i del finansiella
sparandel under långtidsbudgelperioden större - drygt 19 miljarder kr.
Skillnaden i ulvecklingen i finansielll sparande mellan den samlade slalliga
verksamhelen och statsbudgeten beror främsl på alt AP-fonden visar etl ökande
överskoll. Della beror bl. a. på all ATP-avgifterna successivi höjs under
perioden.

Ulvecklingen av del finansiella sparandel inom den lotala
ojfentliga sektorn torde i stora drag komma all överensstämma med del sammanlagda
sparandel för stalsbudgelen och socialförsäkringssektorn. Budget-bestämmelserna
för den kommunala seklorn är nämligen sådana atl över-resp. underskollen i
kommunernas finansiella sparande blir små. Detta innebär sammantaget ell
belydande sparandeunderskott - närmare 200 miljarder kr. - för den offentliga
seklorn under långtidsbudgelperioden.

Också utvecklingen inom den kommunala sektorn måste
beaktas vid de bedömningar som görs i anslutning till långlidsbudgelarbelet.
Statsbidragen till kommuner och landstingskommuner utgör en allt större del av
Ulgifterna på statsbudgeten.

Beräkningarna i långlidsbudgelen visar att redan de
kvanlifierbara effekterna av befolkningsförändringar och fattade beslut kan
vänlas leda till volymökningar i den kommunala verksamhelen om 2,4 % år 1981,
1.9 % år 1982 och 1.0 % år 1983. Summeras dessulom effektema av olika utbyggnadsplaner
enligt kommunernas och landsiingskommunernas planer -såsom genomförandel av
samlad skoldag, utbyggnad av barnomsorgen, genomförande av
socialtjänslreformen, fortsall ulbyggnad av folktandvården och den öppna
sjukvården m. m. - erhålls en ännu högre ökningslakt. Därutöver tillkommer en
ökning som hänför sig till olika slag av inte kvanlifierbara faktorer och som
grovt kan uppskattas motsvara någon procentenhet. Sammanvägi för den kommunala
sektorn erhålls därvid en ökningstakt som för är 1981 ligger klart över 4 % och
för är 1982 ligger på 3,5-4 %. För år 1983 dämpas ökningstakten någol. men den
kan likväl förutses bli högre än de 3 % per år som stipulerades i
överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbunden för åren 1979 och 1980.

Denna lillväxllakt är högre än vad de tidigare redovisade
samhällsekonomiska kalkylerna medger. Om övriga mål för den samhällsekonomiska
utvecklingen under första hälften av 1980-lalel skall kunna förverkligas,
skulle en sådan tillväxt av den kommunala konsumtionen få ske på bekostnad av
den privala och den slatliga konsumtionen.

9.2 Sammanfattande slutsatser

Budgetunderskottet ökar under långtidsbudgelperioden från
58 miljarder kr. till 79 miljarder kr. Det finns två huvudförklaringar till
denna utveckling: - statsskuldräntorna växer procentuellt setl visserligen i
ungefär samma takt som beräknades i fjol men från en högre nivå, vilket
således

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1 Långtid.sbudget 99

resulterar i större absoluta ökningsial. I årels beräkning
siiger ulgifterna för statsskuldräntorna med över 6 miljarder kr. per år. medan
de i fjolårets långtidsbudget beräknades stiga med 4 miljarder kr. per år.

inkomslerna växer långsammare under kommande är än
enligt lidigare långtidsbudgelberäkningar och långsammare än under 1970-lalel.

Vidare kan konstateras alt budgetunderskottet redan
utgångsäret 1980 /81 är ca 8 miljarder kr. slörre än som beräknades i förra
ärels långlidsbudget. Denna nivåhöjning blir inte bara beslående utan
underskollet stiger ytteriigare genom räntekostnaden förden ökade upplåning som
nödvändiggörs av detta större underskott.

Statsinkomsterna växer visserligen snabbare än ulgifterna
exkl. ståls-skuldräntorna, men budgelunderskoUen medför växande utgifter för
alt betala ränla på den upplåning som krävs för atl finansiera underskotlen.
Därmed kommer underskotten att öka under perioden. Även i förra årels långlidsbudget
var statsskuldräntorna en slor utgiftspost. 1 årets långlidsbudget är
statsskuldräntorna en avgörande faktor för den fortgående försämringen av
budgetsaldot under perioden.

De anlaganden rörande den framlida pris- och
löneulvecklingen m. m. som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen är givetvis
inle de enda tänkbara. Det bör emellerlid framhållas att parallella
variationer i dessa antaganden inte på något avgörande säU påverkar
saidoutvecklingen. Om antagandena beträffande ökningen av lönesumman och
inftationen varieras med bibehållen skillnad dem emellan påverkas såväl
statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med endasl mindre förändringar
i budgetunderskottet som resultat. Om skillnaden mellan lönesummeökning och
inflation antas bli mindre och reallönestegringen följaktligen lägre blir
följden ökade budgetunderskott. Beträffande ränleanlagandena gäller alt olika
anlaganden i detta hänseende får ett relativt krafligl genomslag i
beräkningama. En räntenivå som under långtidsbudgelperioden ligger I % över den
i beräkningarna anlagna, skulle innebära all budgelunderskottet för slutåret
blev ca 5 miljarder kr. slörre, framför allt genom effekterna på koslnaden för
statsskulden och på räniebidragen till bosläder.

I föregående års långlidsbudget konstaterades all den höga
utgiftsnivån i långtidsbudgeten endasl i begränsad ulslräckning var att hänföra
lill lemporära insatser. Den var i alll väsenlligl uttryck för permanenla
åtaganden. Slutsatsen i föregäende ärs långtidsbudgelberäkningar var således
alt nägon automalisk förbättring av budgelunderskottet inte var att räkna med.
En sådan förbättring skulle kräva budgetpolitiska åtgärder.

I årets långtidsbudget har ökad uppmärksamhet bl.a. ägnais
ät budgetens utgiftsautomatik. En genomgång av stalsutgifterna visar att mer
än hälften av utgifterna har bindningar till olika faktorer av automatisk karaktär.
Detta gäller framför allt transfereringarna. Utgifterna för transfereringar
styrs ofta av faktorer som exempelvis befolkningsförändringar samt ersättningsnivå
och regelkonstruktioner fastställda genom poliliska beslul.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 100

Som exempel pä aulomaliska bindningar kan nämnas
folkpensionernas direkla knytning lill ulvecklingen av konsumentprisindex,
räniebidragen för bosläder som är relaterade lill den allmänna räntenivån,
utgifterna för barnomsorgen som är relaterade till löneulvecklingen för
offentligt anställda.

För l.ex. folkpensionernas del innebär denna
uigiftsautomalik alt en årlig prisstegring som ligger 1 % över den i långlidsbudgetkalkylen
antagna leder till en ökning av folkpensionsanslagei med drygl 2 miljarder kr.
för slutårel. En höjning av räntan med en procentenhet innebär, med nuvarande
regler, en merbelastning pä budgeten med närmare 2 miljarder kr. för slutårel
för räntebidragen lill bostäder.

I enlighet med de beräkningsmetoder som tillämpas i
långtidsbudgeten har oförändrade nominella belopp under perioden antagits för
sådana ändamål där inga automatiskt verkande faktorer styr anslagsutvecklingen.
Detta gäller exempelvis barnbidragen och livsmedelssubventionerna. Om
barnbidragen genom politiska beslut skulle höjas under långtidsbudget-perioden
i takt med prisutvecklingen, dvs. i slort selt såsom sketl under
jämförelseperioden, skulle stalsutgifterna bli över I miljard kr. högre budgetåret
1984/85. För arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utgifterna beräknats
konjunkturneutralt, dvs. i de inlagda beloppen finns ingen marginal för ökade
utgifter vid ett försämrat sysselsättningsläge. Några utgifter för framtida industripoliliska
insalser har inte heller beräknats.

Pä arbetsmarknadspolitikens område får förändringar i
sysselsältningen direkla effekler på statens utgifter. En ökning med 10000
personer i arbetsmarknadsutbildning under ca sex månader kan beräknas kosta närmare
300 milj. kr. över statsbudgetens utgiftssida. En motsvarande ökning av anlalet
personer i beredskapsarbete kan beräknas kosta ca 700 milj. kr., medan
motsvarande utgifler över budgeien för arbetslöshetsförsäkringen kan uppskattas
till ca 200 milj. kr.

Även för ell stort antal andra transfereringsanslag har
ingen pris- och löneomräkning gjorts. I prakliken har under jämförelseperioden
genom politiska beslul uppräkningar gjorls för att kompensera l.ex. pris- och
löneökningar. Även för dessa anslag gäller således att ett fullföljande av
hittillsvarande praxis ytterligare skulle öka utgiftstillväxten under långtidsbudgelperioden.

Sammanfattningsvis kan således sägas att statsutgifterna
är relativt snävt beräknade. Kalkylerna för transfereringsanslagen lenderar att
underskatta utgiftstillväxten bl. a. genom att uppräkningar för pris- och lönestegringar
inte gjorts där detta inte följt av gållande regler. Beiräffande den slatliga
konsumtionen har på samtliga förvaltningsanslag ell generellt avdrag om 2 %
per år gjorts för en förutsatt produktivitetsutveckling. Anvisningar av i
huvudsak denna innebörd har utfärdats till myndigheterna inför budgetarbetet
för budgetåret 1981/82.

När det gäller de statliga investeringsanslagen innebär
långtidsbudget-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.1
Långtidsbudget 101

tekniken
en systematisk underskattning av uigiftsanspråken, eftersom endast de
investeringsbeslut som idag är kända finns inlagda i beräkningarna. Till dessa
beräkningar kommer de potentiella utgiftsanspråk som kan ligga i de
kredilgarantiätaganden som siaten ikläll sig.

För
den snabbast växande ulgiften över slalsbudgelcn, nämligen statsskuldräntorna,
gäller en i stort sell fullständig automatik. Ökningen av ränteutgifterna ett
vissi budgelår beror i huvudsak på statens upplåning under föregående år och på
ränteläget. I en period av kvarstående underskott ackumuleras kostnaden för
statsskulden för varje år. I långtidsbudgeten svarar statsskuldräntorna för
den snabbast växande delen av de slalliga utgifterna under perioden och uppgår
för slutårel lill ell belopp som motsvarar ca hälften av del samlade
budgetunderskottet.

En
schablonmässig uppräkning av samtliga utgifter med ell prisindex skulle leda
till en ännu snabbare utgiftsutveckling än vad de differentierade beräkningarna
enligt längtidsbudgettekniken innebär.

Långtidsbudgeten
resulterar i siigande budgetunderskott. Redan i förra årets långlidsbudget
fanns en lendens till en försämring av underskottet. 1 årets beräkning är denna
tendens yllerligare förstärkt. Dels ligger budgetunderskottet redan i
utgångsläget ca 8 miljarder kr. högre än vad som beräknades för detla år i
fjolårets långtidsbudget, dels stiger underskottet i snabbare takt än vad som
beräknades förra årel. Nivåförskjutningen i utgångsläget är bl.a. en följd av
nya utgiftsbeslul samt av höjda anlaganden om räntenivån och pris- och
löneulvecklingen med effekler bl.a. pä utgifterna för folkpensionerna,
utgifterna för statsskulden och räntebidragen för bostäder. Förklaringen till
all underskollen enligt årets beräkningar siiger i snabbare lakl än enligt
tidigare beräkningar är framför allt den långsammare ökningstakten för
statsinkomsterna samt de snabbi siigande ränteutgifterna för statsskulden.

De
växande statliga budgetunderskotten påverkar siarkt utvecklingen av sparandel i
den offentliga sektorn (jämför kap. 7). Över en period på fem är fram till
budgetåret 1979/80 minskade statens ftnansiella sparande med ca 30 miljarder
kr. Under långtidsbudgelperioden sker en ytterligare försämring om närmare 20
miljarder kr. För den samlade slatliga seklorn, inkl. bl. a.
socialförsäkringssektorn, uppgår försämringen av det finansiella sparandel
under samma period lill 13 ä 14 miljarder kr. enligt
långtidsbudget-beräkningarna. Det samlade sparandeunderskottet för den
offentliga sektorn uppgår för långtidsbudgetperioden till närmare 200
miljarder kr.

Utvecklingen
av det offentliga sparandet är en väsentlig komponent i den svenska ekonomins
totala sparandeunderskoll. Underskottet i Sveriges bytesbalans innebär definitionsmässigt
att den svenska ekonomin som helhet har ett sparandeunderskott, som måsle
finansieras genom upplåning i utlandet. Om bytesbalansens underskott skall
kunna minskas måste sparandet inom landet därför öka i motsvarande grad. Delta
kan ske såväl genom alt statens sparandeunderskott minskas som genom att
sparandet

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 102

ökar i andra sektorer, dvs. hushållssektorn,
förelagssektorn, socialförsäkringssektorn samt den kommunala sekiom.

Den utveckling av statsbudgetens underskott som nu
redovisas måste också ses i perspektivet av det kredilutrymme som kan vänlas
stå till förfogande för statlig upplåning. Detla är i sin tur beroende av den
framtida utvecklingen för ekonomin i sin helhet. Det förefaller sannolikt att
en upplåning av den storlek det här blir fråga om blir svår all genomföra utan
negativa effekler på kreditmarknaden och på samhällsekonomin i dess helhet.
Dels kan de stora kvantitativa anspråken på upplåning leda lill att de
angelägna industriinvesieringarna trängs ut från finansieringsmöjligheter.
Dels leder i sig den stora efterfrågan på krediler, som det här är frågan om,
till en press uppål på räntenivån, Detla ökar finansieringskosl-naderna för
näringslivet samtidigt som del skulle verka inftalionsdrivande, vilket i sin
tur negativt påverkar möjligheterna att förverkliga den förutsatta ekonomiska
utvecklingen.

1 de senaste årens långtidsbudgetar har bl.a. konstaterats
all fortsatla stora slatliga budgetunderskott skulle ställa utomordentligt
stora krav på en omsvängning av sparandeutvecklingen inom övriga inhemska
sektorer vid målsättningen att underskottet i bytesbalansen skall kunna minska.
Alternativet är att via successiva inkomstförstärkningar eller utgiftsminskningar
nedbringa de statliga underskotten.

Beräkningarna i årets långtidsbudget visar att dessa
resonemang har fått ökad aktualitet. Den slutsats som kan dras är att en
försämring av budgetunderskottet av den omfattning som framkommer i
långtidsbudgeten torde vara svår att förena med en balanserad utveckling av den
svenska ekonomin. Någon automatisk förbättring av budgetläget ens vid en
myckel gynnsam ekonomisk utveckling är inle atl räkna med. En sådan förbättring
kräver beslut om utgiftsminskningar eller inkomstförstärkningar eller en
kombination härav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.2

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 I

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

Bilaga 2.2

RIKSREVISIONSVERKET

1980-04-03

TILL REGERINGEN

Beräkning Över utfallet av statens budget för budgetåret
1979/80

Riksrevisionsverkei (RRV) lämnar härmed beräkning över
ulfallel av statens budget för budgetåret 1979/80.

I beräkningarna ingär de av regeringen begärda anslagen på
tilläggsbudget 1 (FiU 1979/80: 14). tilläggsbudget II (prop. 1979/80:62.75,79, 101) och tilläggsbudget III
(prop. 1979/80: 125). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget
till 4 662 milj. kr.

Slalens inkomsler beräknas uppgå lill 135 398 milj. kr.
för budgeiårei 1979/80 vilket är 5 722 milj. kr. mer än beräkningen i
statsbudgeten. Ulgifterna beräknas uppgå till 183 942 milj. kr. I
statsbudgeten anvisades 4000 milj. kr. för oföruisedda ulgifter bl.a.
tilläggsbudgetar. Hänsyn har i den här beräkningen tagits lill utgifler på
tilläggsbudget 1. 11 och 111. Något belopp för oförutsedda ulgifter tas därför
inte upp i den här beräkningen. För att undvika dubbelräkning anges här del
anvisade beloppet för statens utgifler exkl. oförutsedda utgifler. Det
beräknade utfallet för utgifterna blir då 2 741 milj. kr. större än vad som
anvisats i statsbudget och tilläggsbudget. Statsbudgetens underskott för
budgetåret 1979/80 beräknas därmed uppgå till 48 544 milj. kr. vilkel är 2 981
milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudget och tilläggsbudget. I bilaga I
redovisas statsbudgetens inkomsler och ulgifter fördelade på huvudtitlar.

Statsbudgeten för budgetårel 1979/80 Imilj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slaisbudgel

Beräknat

Differens

(inkl.
lilläggs-

ulfall

beräknai

budgetar)

ulfall och slaisbudgel

118 386

123606

+ 5 220

7 847

8094

+ 247

3 443

3 698

+ 255

129676

135 398

+5 722

132 680'

136906

+4226

27 737-

26043

-1694

20 284'

19218

-1066

+
500

+ \115

+1 275

181201

183942

+2 74J

-48544

+2
981

Inkomster

A Skaller, avgifter mm

B Inkomsler av statens kapilalfonder

C
Beräknad övrig fmansiering

Summa

Utgifter

Förslags- och obeiecknade anslag

Reservationsanslag

Invesleringsanslag

Rörliga krediler {+ = ökad disposiiion.

- = minskad disposiiion)

Summa

-51525

Statsbudgetens saldo

(Inkomster-utgifter)

' Exkl. oförutsedda utgifter, 4 000 milj. kr.

- Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 4
000 milj. kr.

' Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 4000 milj. kr.

1 Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 150. Bilaga 2.2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 2

Inkomster

Det
beräknade ulfallet för inkomslerna i förhållande lill beräkningen i
statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomsterna beräknas bli 5 722 milj. kr.
större än beräkningen i statsbudgeten. De största ökningarna hänför sig lill
följande inkomsttitlar.

Differens
beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Skatl på
inkomsi och förmögenhel saml

socialförsäkringsavgifier
m. m.

+ 1 400

Mervärdeskatl

+1 400

Skatl på
sprit

+ 25tt

Skatt på
malt- och läskedrycker

+ 101

Tobaksskatt

+ 280

Skatl på
energi

+ 379

Bensinskatt

+ 200

Vägirafikskalt

+ 117

Övriga
diverse inkomsler

+ 813

Beräknad
övrig finansiering

+ 255

Övriga

+ 527

Summa

+5722

Antaganden
om utvecklingen av lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår
nedan.

Lönesummans
utveckling åren 19781980

Procenluell
förändring från föregående år

1978
1979 1980

Statsbudget 8.1 8.6 8.0

Beräkning
över utfallet 1979/80 8,5 9.2 11.3

Inkomsterna
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.
m. beräknas bli 1 400 milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten. Ökningen
beror främst på atl utvecklingen av lönesumman justerats upp. Riksdagens beslut
om fortsatt reformering av inkomstskatten innebär att inkomsterna på titeln
minskar (prop. 1979/80:58. SkU 1979/ 80:20, rskr 1979/80: 137).

Det
beräknade utfallet för titeln mervärdeskatt beräknas uppgå till I 400 milj. kr.
mer än beräkningen i stalsbudgelen. Det beror till största delen på att
importvärdet antas bli väsentligt högre än vad som tidigare förutsatts. Det
medför en ökning av mervärdeskatt på importerade varor.

Inkomsterna
på titlarna skaU och sprit, skatt på malt- och läskedrycker samt tobaksskatt
under budgetåret 1979/80 beräknas bli sammanlagt 631 milj. kr. större än i
statsbudgeten. Det beror främst pä skattehöjningarna på dessa varor (SFS
1979:858, 859).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80 3

Skatten på energi och bensin höjdes i december 1979 (SFS
1979: 1047, 1048) och vägtrafikskalten i februari 1980 (SFS 1979: 1078). De här
skattehöjningarna medför att inkomsterna på dessa titlar beräknas bli 696
milj. kr. större än i statsbudgeten.

Inkomsterna på titeln övriga diverse inkomsler beräknas
bli I 020 milj. kr. under budgetåret 1979/80 vilket är en ökning med 813 milj.
kr. jämfört med statsbudgeten. Av ökningen hänför sig 775 milj. kr. lill etl avtal
mellan staten och kommunförbundet och landstingsförbundet om kompensation till
staten för kostnader för drift av skyddade verkstäder under år 1980.

Inkomster av beräknad övrig finansiering förutses bli 255
milj. kr, större än i statsbudgeten. Av det beloppet hänför sig 206 milj. kr.
lill fonden för föriag till statsverket och sammanhänger med fondens
avveckling.

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas
uppgå till 136906 milj. kr. (bilaga 3). I statsbudget och tilläggsbudgetar
anvisas 132 680 milj. kr. (exkl. oförutsedda utgifter). Utgifterna på dessa
anslag blir då 4 226 milj. kr. större än beräkningen i statsbudget (inkl.
tilläggsbudget). De största differenserna mellan beräknat utfall och
statsbudget anges nedan.

Differens beräknat ulfall och statsbudget (milj. kr.)

Underskoll pä riksgäldsfonden + I 400

Lokala polisorgani.sationen:

+

101

+

114

+

612

+1 060

+

.S90

n.
+

100

+

MH

+

145

-

IIO

-

360

-

192

+

465

Summa
+4226

Förvallningskoslnader

Arbelsmarknadsservice

Försvarsdepariemenlel

Folkpensioner

Täckande av förlusler på grund av garanlier (ill den
slalliga

varvskoncernen

Täckande av föriuster i anledning av slalliga
industrigaranlilån m. m.

Bidrag lill driften av gymnasieskolor

Bidragsförskoll

Bosladsbidrag m. m.

Ränlebidrag m.m.

Regionalpoliliskl slöd: Bidragsverksamhel

Övriga

Underskottet på riksgäldsfonden beräknas uppgå till 13 700
milj. kr, vilket är 1 400 milj, kr. mer än i statsbudgeten. Ökningen av
underskottet beror på ökade räntekostnader för den svenska statsskulden till
följd av diskontohöjningar på sammanlagt 3.5 procentenheter under budgetåret
1979/80.

Förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen
beräknas uppgå till 2985 milj. kr. Det är 101 milj. kr. mer än i statsbudgeten
och

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 4

beror på ökade lönekosinader. Utfallet på anslaget
arbelsmarknadsservice beräknas bli 114 milj. kr. slörre än beräkningen i
stalsbudgelen. Utgifterna under försvarshuvudtileln beräknas bli 612 milj. kr. slörre
än i statsbudgeten vilkel beror på all kompensalionen för prisstegringar blir
slörre än vad som angavs i statsbudgeten. Till följd av höjningar av
basbeloppet beräknas utgifterna för folkpensioner bli 1060 milj. kr. högre än
beloppet i statsbudgeten.

1 statsbudgeten anvisades ett formellt belopp på I 000 kr.
för täckande av förlusler på grund av garantier lill den statliga
varvskoncernen. Utbetalningarna på detta anslag beräknas nu uppgå lill 590
milj. kr. För täckande av förluster i anledning av statliga industrigaranlilån
m.m. anvisades 50 milj. kr. Belastningen pä anslaget beräknas nu bli 150 milj.
kr.

Det beräknade ulfallel för anslaget bidrag till driften av
gymnasieskolor beräknas bli 301 milj. kr. högre än beloppet i statsbudgeien.
Medelsförbrukningen pä anslaget bidragsförskoll beräknas bli 145 milj. kr.
högre än i Slatsbudgelen. Del beror pä att staten svarar för hela
finansieringen av bidragsförskott fr. o. m. den I januari 1980.

Utfallet på anslaget bosladsbidrag m.m. beräknas bli 1797
milj. kr. vilket är 110 milj. kr. mindre än beräkningen i slatsbudgelen.
Belastningen på anslaget räntebidrag m. m. förutses bli 360 milj. kr. lägre än
i slatsbudgelen. För regionalpolitiskt stöd: bidragsverksamhet anvisades 423
milj. kr. i statsbudgeten. Utbetalningarna beräknas nu uppgå till 231 milj. kr.
under budgetåret 1979/80.

Reservationsanslag

Reservationsmedelsbehållningarna på reservationsanslagen
beräknas uppgå lill 12002 milj. kr. vid budgetårets slul (bilaga 4). Del är en
minskning med 2 306 milj. kr.

De största förändringarna av behållningarna gäller
följande anslag.

Förändringar av anslagsbehållningar (milj, kr.)

Anslag Ökning ( + )

Minskning (-)

Medelstillskolt till Svenska Varv AB (1977/78) - 258

Bidrag till sysselsättningsålgärder inom varvsregionerna

(1978/79) - 109

Bidrag lill Svenska Varv AB för allernaliv produklion

(1978/79) - 200

Avskrivningslån lill beställare av fartyg - 340

Tillfälligl sysselsäUningsstödl 1977/78) - 150

Sysselsällningsskapande åtgärder -1 149

Byggande av slatliga vägar - 577

Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik - 104

Vissa energibesparande ålgärder inom bostads

beståndet m,m. + 365

Bidrag till inlernalionella biståndsprogram + 164

Övriga + 52

Summa -2306

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80 5

Som medelstillskolt till Svenska Varv AB anvisades under
budgetårel 1977/78 950 milj. kr. på lilläggsbudgel 111. Under budgeiårei
1979/80 beräknas utbetalningarna uppgå till 258 milj. kr. Behållningen pä
anslaget blir då 169 milj. kr. Pä tilläggsbudget 1 anvisades under budgetårel
1978/79 265 milj. kr. för bidrag lill sysselsällningsåtgärder inom
varvsregionema. Ulbelalningarna under budgetåret 1979/80 beräknas nu uppgå
lill 109 milj. kr. För bidrag till Svenska Varv AB för allernaliv produklion
anvisades 200 milj. kr. under föregående budgetår. Hela beloppel beräknas
belalas ul under budgetåret 1979/80. Behållningen på anslaget avskrivningslån
iill beställare av fartyg beräknas minska med 340 milj. kr. till I 055 milj.
kr. vid sluiet av budgetåret 1979/80.

Under
budgetårel 1978/79 anvisades 150 milj. kr. för tillfälligl sysselsältningsstöd.
Hela beloppet beräknas betalas ut under 1979/80. Medelsförbrukningen på
anslaget sysselsättningsskapande åtgärder beräknas uppgå till 3 107 milj. kr.
under budgeiårei 1979/80. Detla medför en minskning av anslagsbehållningen med
I 149 milj. kr. Del är främst utgifterna för beredskapsarbeten som beräknas
bli större än vad som lidigare förutsågs. Under budgetåret 1979/80 beräknas
behållningen pä anslaget byggande av statliga vägar minska med 577 milj. kr.
medan den ökade under budgetårel 1978/79 med 492 milj. kr. Under budgetårel
1977/78 anvisades 303 milj. kr. på tilläggsbudget III för byggande av
mellanriksvägen Kiruna-Narvik. Utbetalningama under budgetåret 1979/80
beräknas uppgå till 104 milj. kr. Utfallet på anslaget energibesparande
ålgärder inom bostadsbeståndet m.m. beräknas bli 1 100 milj. kr. under
budgelåret 1979/80 vilket är 209 milj. kr. mer än under budgetåret 1978/79.
Behållningen på anslaget kommer då att öka med 365 milj. kr. till I 615 milj.
kr. För anslaget bidrag lill internationella biståndsprogram beräknas
behållningen öka med 164 milj. kr. Ökningen avser främst anslagsposten
inlernationella ulvecklingsfonden (IDA).

Investeringsanslag

Anslagsbehållningarna på investeringsanslagen beräknas
uppgå lill 6 303 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1979/80. Det är en
minskning med 934 milj. kr. De största förändringarna i behållningarna
redovisas nedan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Förändringar
av anslagsbehållningar (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

Ökning ( +
) Minskning (-)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lån till Uddeholms AB (1977/78) -250

Lån för atl underiälla slrukluromvandlingen inom

specialstålinduslrin
m. m. (1977/78) -499

Föriagslän lill domänverket -252

Lån lill AB Slalens Skogsindustrier (1978/79) - 195

Lån lill elt nyll handelsslålbolag för invesieringsändamål -600

Lån lill SSAB Svenskl Slål AB för siruklurändamål +539

Regionalpoliliskl slöd: Lokaliseringslån +4.S0

Slalens vallenfallsverk: Kraflstalioner -374

Slalens järnvägar:

Anskaffning av ny lågfärja +216

Särskilda invesleringar i järnvägsanläggningar

i Norrbollens län +240

Övriga -209

Summa 934

Under budgetåret 1977/78 anvisades 600 milj. kr. som lån
till Uddeholms AB och 700 milj. kr. som lån för att underlätta
strukturomvandlingen inom specialstålindustrin. Det första lånel har övertagits
av Billerud-Uddeholms AB och 250 milj. kr. betalades ut i augusli 1979.
Utbetalningarna av lån till specialstålindustrin beräknas under budgetårel
1979/80 uppgå till 499 milj. kr. Under budgelåret 1978/79 anvisades 500 milj.
kr. som förlagslån till domänverket och 275 milj. kr. som län till AB Statens
Skogsindustrier. Utbetalningarna på dessa lån beräknas bli 252 milj. kr. resp.
195 milj. kr. under budgeiårei 1979/80.

I statsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisades 400 milj.
kr. för lån lill elt nylt handelsslålbolag för invesieringsändamål.
Behållningen pä anslaget vid budgetårels början var 700 milj. kr. Den beräknas
nu uppgå till 100 milj. kr. vid budgetårels slul. I slalsbudgeten för budgetårel
1979/80 anvisades även 819 milj. kr. förlän till SSAB Svenskt Slål AB för
strukturändamål. Behållningen på detta anslag beräknas öka frän 31 milj. kr.
till 570 milj. kr. vid budgetårets slut.

Behållningen på anslaget regionalpoliliskt stöd: lokaliseringslån
beräknas öka med 450 milj. kr. till I 122 milj. kr. vid budgetårets slut. I
tilläggsbudget I för budgetåret 1979/80 anvisas 288 milj. kr. för anskaffning
av en ny tågfärja och 275 milj. kr. för särskilda investeringar i
järnvägsanläggningar i Norrbottens lån. Utbetalningarna på dessa anslag
beräknas uppgå till 72 milj. kr. resp. 35 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80 7

Rörliga
krediter

Beräknad
disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 6. I slatsbudgelen
beräknades dispositionen av röriiga krediler öka med 500 milj. kr. Det
ulestående beloppet på röriiga krediter beräknas nu uppgå lill 3 682 milj. kr.
vid budgetårets slut. Del är en ökning med I 775 milj. kr. Av della belopp hänför
sig I 300 milj. kr. lill regeringens rörliga kredit för försvarsberedskap och
175 milj. kr. till statens jordbruksnämnds kredit för säsongsmässig lagring av
jordbruksprodukter.

Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell. revisionsdirektören Nilsson, byrådirektören Hansson,
föredragande, och revisorn Stenberg.

G
Rune Berggren

Jörgen
Hansson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Bilaga 1

Statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

Statsbudget
Beräknai

(inkl. lill- utfall

läggsbudgetar)

Differens
beräknai ulfall och statsbudget

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatter,
avgifter m. m.

I
Skatter

II
Uppbörd i
slalens verksamhel

III
"

Diverse inkomsler

113 528 3469 1389

Summa 118 386

117 763 3604 2 239

123606

+ 4 235 + 135 + 850

+5 220

s. 8 Kontrollera mot PDF

B
Inkomster av statens kapitalfonder

I
Statens
affärsverksfonder

II
Riksbanksfonden

III
Slalens
allmänna faslighelsfond

IV
Försvarets
faslighelsfond

V
Statens
uilåningsfonder

VI Fonden för låneunderstöd

VU Fonden för statens aktier

VIII
Fonden för
beredskapslagring

IX
Slalens
pensionsfonder

X
Diverse
kapilalfonder

1452 650 774 152

4067 242 91 1.39 128 152

Summa 7 847

1578 750 774 143

4 005 245 90 238 118 153

8094

+

126

+

100

_

9

-

62

+

3

+

99

-

10

+

1

+ 247

s. 9 Kontrollera mot PDF

C
Beräknad övrig nnansiering

I Avskrivning och övriga kapiialmedel

inom kapitalfonderna

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder

II Övrig kapitalåterbelalning

Underskott

2 747

2 803

+ 56

680

879

+ 199

16

16

-

Summa

3443

3698

+
255

Summa

129676

135 398

+5
722

51525

48 544

-2981

Summa

181201

183 942

+2741

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter

A Utgiftsanslag

I
Kungl. hov- och
slotts-staterna

II
Juslitiedepartementel

III
Utrikesdepartementet

IV
Försvarsdepartementet

V
Socialdepartementet

VI
Kommunikationsdepartementet

VII
Ekonomideparlemeniel

VIII
Budgeldeparlemenlel

IX
Ulbildningsdeparlemenlel

X
Jordbruksdeparlementet

XI
Handelsdepartementet

XII
Arbetsmarknadsdepartementet

XIII
Bostadsdepartementet

XIV
Induslrideparlemenlet

XV
Kommundepariementel

XVI
Oförutsedda
utgifter'

XVII
Riksdagen och
dess verk m. m.

XVIII
Underskott på
riksgäldsfonden

Summa

Statsbudget

Ber ä knat

Differens

(inkl.
lill-

utfall

ber ä kna!

l ä ggsbud-

utfall och

getar)

statsbudget

19

19

5 853

64.S4

+ 601

5025

4 836

- 189

15 656

15 690

+ 34

46759

48 187

+ 1428

9024

9946

+ 922

386

391

+ 5

11415

10402

-1013

23 391

24 257

+ 866

6 320

6 393

+ 73

1375

1393

+ 18

10075

11613

+1 538

13 252

12445

- 807

11 436

13809

+ 2 373

2 144

2361

+ 217

271

271

_

12 300

13 700

+1 400

174701

182167

+7466

s. 1 Kontrollera mot PDF

B
Beräknad övrig medelsförbrukning

I
Minskning av
anslagsbehållningar

II
Ökad
disposiiion av rörliga krediler

6000

500 Summa 6 500 Summa 181201

1775

1775

183942

-6000

+1 275 -4725 +2741

s. 1 Kontrollera mot PDF

' I stalsbudgelen ingick 4000 milj. kr. för oföruisedda
utgifter, bl. a. lilläggsbudgelar. 1 den här beräkningen har hänsyn tagits lill
tilläggsbudget l-lll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Beräkning
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Al la Skatl på inkomsi och förmögenhet saml
socialförsäkringsavgifier m. m. f Arvsskatt och gåvoskall

2 a Bensinskall

b Väglrafikskall 4 a Tullmedel b Mervärdeskall

d Försäljningsskatt på molorfordon e Tobaksskatt

g Rusdrycksförsaljningsmedel av deialjhandelsbolag
h Skatl på spril

j Skatt på mall- och läskedrycker k Energiskatt II I Expeditionsavgifter 23
Pensionsmedel m. m.

111

B 1

II V VI

3
Tipsmedel

4
Lotlerimedel
6 Övriga diverse inkomster 1 Postverket

5 Förenade fabriksverken

Riksbanksfonden

18 Lånefonden för bosladsbyggande

1
Kammarkollegiels
delfond

2
Arbetsmarknadsstyrelsens
delfond VIII Fonden för beredskapslagring

Beräknad övrig finansiering Övriga

Statsbudget

Beräknai

DitTerens

utfall

beräknai ulfall och statsbudget

566(M)

58000

+1 4(K)

490

460

-

30

3 400

36(M)

+

200

3273

3 390

+

117

1 025

1 075

+

50

32600

341HH)

+ 1400

640

579

-

61

2 500

2780

+

280

50

90

+

40

4I(K)

4 350

+

2.S0

786

887

+

101

4.W0

4679

+

379

157

188

+

31

1715

1814

+

99

425

389

-

36

296

338

+

42

207

1020

+

813

50

82

+

32

44

95

+

51

650

750

+

100

3917

3 8.16

-

61

75

42

-

33

166

200

+

34

1.39

238

+

99

3 443

3 698

+

255

8 628

8798

+

170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
129676

135 398

+5 722

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1979/80
(milj. kr)

Bilaga
3

s. 2 Kontrollera mot PDF

D 2

E 1

F 8

IV

v

B 4

B 6

C 4

D 1

G 2

G 7

VI

c

3

VIII

D

2

D

3

E

6

E

13

IX

C

1

C

17

E

5

E

8

X

C

3

H

13

XI

G

1

XII

B

1

D

2

XIII

B

3

B

4

B

5

XIV

B

14

XV XVIII

B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
Allmänna domstolarna Rättshjälpskoslnader Kriminalvårdsenheler med särskild
budgel

Försvarsdepartemenlel Folkpensioner Bidrag lill
sjukförsäkringen Bidragsförskoll Bidrag lill social hemhjälp och färdtjänst

Karolinska sjukhusel: Driftkostnader Bidrag lill kommunala
undervisningssjukhus

Ersättningar lill kommunerna för hjälp lill utländska
medborgare, flyktingar m. m. Bil- och körkortsregisler m. m.
Skatteutjämningsbidrag lill kommunerna m. m. Skatlebortfallsbidrag till
kommuner m.fl. Bidrag till vissa invesleringar

13 Täckning av merkostnader för löner

och pensioner m. m.

Bidrag till driflen av grundskolor m. m.

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Bidrag till kommunal vuxenutbildning

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk

Tullverket: Förvaltningskostnader Arbelsmarknadsservice
Åtgärder för flyktingar Bosladsbidrag m.m. Räntebidrag Eftergift av
hyresförlustlån

C I

G 5

B I

14 Täckande av förluster i anledning av

statliga industrigaranlilån m. m.

Regionalpolitiskt stöd:

Bidragsverksamhel

Täckande av förlusler på grund av

garanlier till den slatliga varvs-

koncernen

Länsstyrelserna

Underskott på riksgäldsfonden Övriga

Statsbudget

Ber ä knai

Differens

(inkl.lill-

utfall

ber ä knai

l ä ggsbudgelar)

utfall och statsbudget

2884

2985

+ 101

622

663

+ 41

155

195

+ 40

0

71

+ 71

14 297

14 909

+ 612

26 520

27 580

+1 060

3 5.30

3470

- 60

480

625

+ 145

1 110

1 166

+ 56

649

697

+ 48

465

45

510

125

180

+ 55

52

99

+ 47

5 325

5 290

- 35

340

385

+ 45

165

200

+ 35

1500

3.S0

-1 LSO

9.S43

9898

+ 355

2629

2 9.30

+ .301

401

499

+ 98

299

340

+ 41

3837

3 867

+ 30

100

1.30

+ 30

503

.S42

+ 39

913

1027

+ 114

78

1.S5

+ 77

1907

1797

- 110

4025

3665

- 360

75

115

+ 40

50

l.so

+ KM)

423

231

- 192

0

590

+ 590

1278

1365

+ 87

12.300

13 7(K)

+ 1400

36 100

36530

+ 430

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
132680'

136906

+4226

opaginerad Kontrollera mot PDF

Exkl. oförutsedda utgifter, 4 (XX) milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehållningar
på reservalionsanslag under budgetårel 1979/80 (milj, kr.)

Reservalion
Reservalion Ökning ( + ) 1979-07-01 1980-06-30 Minskning(-)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ill
C I

Bidrag till internationella biståndsprogram

2 Bilateralt utvecklings

samarbete

B 2 Drifl av slalliga vägar

3 Byggande av slalliga vägar

5 Bidrag lill byggande av

kommunala vägar

1977/78

B 10 Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik
Investeringsbidrag lill utbyggnad av Visby hamn 14 Slöd lill avfallsbehand-

H

XII B

ling 3
Sysselsättningsskapande åtgärder

393

1557

+ 164

763 813 + 50

9.S6 1026 + 70

1202 625 - 577

260

230

- 30

213

109

- 104

-

85

+ 85

134

93

- 41

2400

1251

-1 149

opaginerad Kontrollera mot PDF

1978/79

B 12 Tillfälligt sysselsätt-ningsslöd

1978/79

B 13 Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i
Vindelälvsområdel

l.-iO

100

65

150

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

1978/79

B 14 Särskilt bidrag till

Billerud-Uddeholms AB C 5 Särskilda ålgärder för

arbetsanpassning

XIII B
11 Vissa energibesparande åt-

gärder inom bosladsbeståndet

XIV B
25 Avskrivningslån lill be-

ställare av fartyg

1977/78

B 27 Medelslillskoll lill Svenska Varv AB

C 5 Bidrag lill sysselsältningsfrämjande ålgärder i
Norrbotiens län

C 5 Bidrag till sysselsätl-

ningsålgärder inom varvs-regionerna

E 5 Energibesparande älgärder inom näringslivet m. m.

F 17 Medelstillskolt till Datasaab AB Lån till Volvo
Flygmotor AB

40

-

- 40

348

386

+ 38

1250

1615

+ 365

1395

1055

- 340

427

169

- 258

52

+ 52

258

149

- 109

485

565

+

80

57

-

-

57

_

96

+

96

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reservation 1979-07-01

Reservation 1980-06-.30

Ökning
( + ) Minskning(-)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1978/79

G 3 Belalning av ränta och amortering på slatens
skulder till Statsförelag AB och ell nytt handelsslålbolag

54

s. 7 Kontrollera mot PDF

1978/79

G 4 Kapilaltillskoll lill Statsföretag AB

92

- 92

1978/79

G 7 Bidrag lill Svenska

Varv AB för alternativ

produktion

200

- 200

1978/79

G 9 Sysselsältningsfrämjande

ålgärder vid LKAB Övriga

86 2 045

23 2036

- 63

- 9

Summa 14 308

12002

-2 306

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Beräknade
förändringar av reservationsmedelsbehållningar på investeringsanslag under
budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

570

+ 539

52

16

- 36

2619

2593

- 26

Summa

7 237

6303

-934

B I

C 1

C 2

C 3

D 1

E

F 1

Teleanläggningar Järnvägar m. m. Anskaffning av ny
tågfärja Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbollens län
Luftfartsverket Lån till KB United Stiriing (Sweden) AB & Co Slatens
vallenfallsverk

1978/79

G 1 Förlagslän till domänverket

II 1 Polishus m.m.

11
Byggnadsarbelen för statlig förvallning

V 3 Garanii lill Akliebolagel
Aerotransport för

1978/79 13 Regionalpoliliskl slöd: Lokaliseringslån

1977/78

19 Län till Uddeholms AB

1977/78

20 Län för att underiälla slrukluromvandlingen

inom specialstålindustrin m. m.

17 Län till etl nyll handelsstålbolag för

invesieringsändamål

1978/79

20 Lån till AB Statens Skogsindustrier

18 Lån till SSAB Svenskt Stål AB för struktur-

ändamål

IX 3 Sjöfartsmateriel m.m.

Övriga

Reservali

on

Reservalion

ö kning
( + )

1979-

07-

-01

1980-

06-

-30

Minskning (-)

144

85

- 59

49

85

+ 36

-

216

+ 216

_

240

+ 240

90

32

- 58

_

47

+ 47

676

302

-374

."iOI

249

-252

107

9

- 98

151

106

- 45

_

30

+ 30

672

1 122

+450

600

3.S0

-2.S0

570

71

-499

700

100

-600

80

275

-195

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1979/80

Bilaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter

Myndighel/akliebolag

Uleslående

Beräknai

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1979-06-30

belopp 1980-06-30

1979/80

Televerkel

975

810

- 165

Slatensjärnvägar

-

50

+ 50

Statens
vattenfallsverk

245

310

+ 65

Luftfartsverket

-

40

+ 40

Säsongsmässig
lagring av jordbruksprodukier

-

175

+ 175

Stiftelsen
Samhällsföretag

-

.KM)

+ 300

Försvarsberedskap

200

1 500

+1 MW

Övriga

487

497

+ 10

Summa 1907

3682

+ 1775

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1980/81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning

Bilaga 2.3

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkeis reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1980/81

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) inslruklion skall RRV
varie år lill regeringen lämna en reviderad beräkning av slalens inkomsler för
del kommande budgelåret, avsedd som underlag för inkomslberiikningen i komplelleringspropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av
inkomslerna under budgelåret 1980/81 på de större inkomstlillarna saml vissa
speciellt konjunkturkänsliga inkomsliiilar. 1 anslulning till beräkningarna
har bedömningar även giorts av ulfallet för budgeiårei 1979/80. Vid
redovisningen av beräkningarna följer RRV den ändrade uppställning av
slaisinkomslerna som RRV föreslog i beräkningen i december 1979 och som
lillämpades i budgeiförslagei för budgeiårei 1980/81. Av prakliska skäl följer
RRV denna uppställning även för beräkningarna avseende innevarande budgelår. I
en särskild tabellbilaga redovisas inkomslerna för budgeiårei 1979/80 även
enligi den tidigare uppställningen. Underlag för beräkningarna har inhämtats
från berörda myndigheler. För beräkningarna av inkomslskalterna har dessulom
uppgifler från RRVs laxeringssiaiisiiska undersökning avseende inkomståret 1977
och förnyade akliebolagsenkäl utnylljats.

Under 1979 påbörjade RRV en laxeringsslalistisk
urvalsundersökning avseende inkomslårel 1978. Avsiklen var all undersökningen
skulle uigöra underiag för RRVs decemberberäkning 1979. Som påpekades i denna
beräkning var bortfallet då alltför stort för all kunna accepleras. Förhoppningen
var atl undersökningen i slällei skulle kunna sluiföras till beräkningen i
mars 1980. Borlfallel i början av mars var visserligen någol högre än del varil
tidigare år men del anses ligga inom toleransgränserna. Endasl ett femtiotal
deklarationer fållades. Däremoi är uppgiflerna i alla deklarationer av
avsevärl sämre kvalilet än under lidigare år. Av denna anledning har uppgifler
från ca I 500 deklarationer inle kunnat användas. Della har bidragil till all
lolaleslimaien blivil myckel osäkra och i flera fall. enligi vad som nu kan
bedömas, osannolika. Estimaten har tidigare år kunnat stämmas av mot
taxeringsutfallet men någol sådanl föreligger inle f.n. I väntan på atl
malerialel bearbetas och konlrolleras yueriigare har RRV tvingats avslå från
all ulnyllja det insamlade malerialel även vid vårens I Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
150. Bilaga 2.3

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 2

beräkningar. Kalkylerna av fysiska personers
inkomsiskalter måsle därför alltjämt betraktas som preliminära vilket avsevärl
minskar precisionen i beräkningarna.

Inledningsvis i denna beräkning presenleras en
sammanfallning av beräkningsresultaten. En jämförelse görs mellan den
reviderade beräkningen och de belopp som upptogs i budgelproposilionen.

Därefter redovisas de förutsättningar och anlaganden
beträffande skatteunderlagets framlida utveckling som ligger till grund för
beräkningarna. Bl. a. redovisas i denna del resultaten av RRVs förnyade
akliebolagsenkäl som ligger till grund för antagandet om bolagens
inkomstulveckling.

För de titlar avseende budgetåret 1980/81 där RRV nu förordar
förändringar lämnas i del följande kommenlarer lill förändringarna.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade
beräkningar titel för titel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. För alt
underiätta jämförelse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten
presenleras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren
1979-1981.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1979/80
kan lillsammans med RRVs inkomstberäkning i december 1979 (se bilaga 2.1 i
budgelpropositionen 1980) användas som ett komplement till den nu presenterade
reviderade inkomstberäkningen. Inkomstliggaren innehåller ulförliga beskrivningar
av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka beslämmelser som gäller för
dessa.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören
Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Nilsson,
föredragande, avdelningsdirektören Dalmo, byrådirektörerna Jansson, Karlson,
Svahl-stedt och Rahmn samt revisorn Slenberg.

Stockholm den 3 april 1980

G. Rune Berggren

Ove
Nilsson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning .3

Inneh å ll

I. Sammanfattning

Föruisäiiningar
.................................................. 5

Utveckling av inkomsterna
budgetåren 1979/80 och 1980/81 7

Jämförelse mellan
beräkningen i budgelproposilionen och RRVs

marsberäkning................................................... 10

II. Allmänna
förutsättningar

Utveckling
av skatteunderlaget för fysiska personer... 15

Utveckling
av skalteunderiaget för svenska akliebolag m. fl 16

III. Beräkning
av de olika inkomsttitlarna

Skatter

Skatl på inkomsi, realisationsvinst
och rörelse............ 19

Fysiska personers skatl på
inkomst, realisationsvinst och rörelse. .. 19

Juridiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörel

se..................................................................... 21

Ofördelbara skatter på
inkomsi, realisaiionsvinsi och rörelse 21

Avsättningar lill och
återföringar från budgeiuijämningsfonden av

kommunalskattemedel......................................... . 22

Kupongskatt ....................................................................... 23

Lagsladgade
socialavgifter .................................. . 23

Folkpensionsavgift................................................ . 23

Sjukförsäkringsavgift,
nello ................................. . 23

Barnomsorgsavgifi
............................................. . 26

Vuxenulbildningsavgift
....................................... 26

Övriga
socialavgifter, nello ................................. . 27

Stämpelskatt
..................................................... . 27

Mervärdeskatt
.................................................. 29

Försäljningsskall
på molorfordon ........................... . 29

Skatl
på spritdrycker ......................................... 30

Skatt
på vin ..................................................... 30

Skalt
på mall- och läskedrycker .......................... .. 30

Rusdrycksförsaljningsmedel
av partihandelsbolag ..... . 31

Rusdrycksförsaljningsmedel
av deialjhandelsbolag .... . 31

Reseskatt
........................................................ 31

Fordonsskatt 31

Tullmedel
......................................................... . 32

Inkomster
av statens verksamhet

Affärsverkens inlevererade
överskott .................... .. 32

Postverkets inlevererade
överskott ....................... .. 32

Televerkets inlevererade
överskoll ........................ .. 33

Slatens järnvägars
inlevererade överskott .............. .. 33

Luftfartsverkets
inlevererade överskon .................. 34

Förenade
fabriksverkens inlevererade överskott ...... .. 35

Stålens
vattenfallsverks inlevererade överskott ...... .. 35

Domänverkets
inlevererade överskott ...................... 39

Stålens
vägverks inlevererade överskott ............ 39

Riksbankens
inlevererade överskott ...................... . 39

Mynlverkels
inlevererade överskoll ........................ . 39

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 4

Tolalisalormedel ............................................................... ... 40

Tipsmedel
...................................................................... ... 40

Lolterimedel ...................................................................... ... 40

Ranieinkomsler på lån för bosladsbyggande ................... ... 40

Ränlor på energisparlån ................................................ ... 41

E.xpediiionsavgifter ........................................................ 41

Avgifier vid trafiksäkerheisverkei ..................................... ... 41

Avgifier vid palenl- och regislreringsväscndel ................. ... 41

Äterbelalning av lån ....................................................... 42

Ålerbelalning av energisparlån ....................................... 42

Ålerbelalning av lån för bosladsbyggande ...................... 42

Kalkylmässiga inkomster ................................................... ... 42

AJjärsverkens avskrivningar ............................................ 42

Statliga pensionsavgifter, nello ....................................... 43

Bilaga 1 ......................................................................... 46

Bilaga 2 .......................................................................... 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning

I Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag lill reviderad beräkning av slalsbudgelens
inkomsler under budgetåret 1980/81 och den nu gjorda uppskattningen av
inkomsterna under budgelåret 1979/80 har ulförls under anlagande om oförändrad
ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk - politisk karaklär har beaktats
i de fall då del föreligger beslul av slalsmakterna eller förslag därom har
lagls fram av regeringen i propositioner offenlliggjorda före den 21 mars 1980.

Förutom dessa inslilulionella föruisäiiningar är
bedömningen av konjunkturutvecklingen belydelsefull för beräkningen av
statsbudgetens inkomsler. Den bedömning som regeringen presenterade i den
preliminära nalionalbudgelen har utgjort del huvudsakliga underlaget för
anlagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. Vidare har RRV lagil
konlakl med konjunklurinstilutet och ekonomidepartemenlet i anslulning iill del
där pågående arbelel med den reviderade nationalbudgeten. Med anledning av vad
som har framkommil vid dessa konlakler har vissa revideringar gjorls av
antagandena i den preliminära nalionalbudgelen.

Anlagandena om löneutvecklingen har stor belydelse för
RRVs beräkningar. Dessa anlaganden är vid della beräkningslillfälle särskilt
osäkra beroende på dels alt nägol definiiivi ulfall för inkomslårel 1978 ännu
inte föreligger, dels atl några cenirala löneavtal för inkomslårel 1980 inle
har slutits. Enligt nu lillgänglig slalisiik beräknas den toiala lönesumman ha
ökal med 8,5% från år 1977 till år 1978. Inkomslökningen mellanåren 1978 och
1979 antas nu ha ökal med 9,2 % 1978- 1979. En del av de lönehöjningar som
utlöstes med anledning av förljänsiutvecklingsgaranlin i 1979 års avtal
utbetalades först i början av år 1980. Det av RRV i december 1979 gjorda
antagandel på 10,5% för inkomstökningen mellan åren 1979 och 1980 har därför
höjts till 11,3%. I beräkningen i december presenterades även en kalkyl baserad
på ell lägre inkomslaniagande för 1979-1980, nämligen 8%. Denna kalkyl låg
till grund för beräkningen i budgetförslaget 1980. För första halvåret 1981 har
ökningen schablonmässigt salts lill 8%.

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster
förutses ha minskat med 5 % mellan åren 1978 och 1979. Underlaget för denna
prognos har hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV utfört under
februari-mars 1980. Mellan åren 1979 och 1980 antas all aktiebolagens inkomster
ökar med 5 %.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens
inkomsler under budgetåren 1979/80 och 1980/81 saml under kalenderåren
1979-1981 framgår av en särskild tabellbilaga. RRV tillämpar i denna beräkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Tabell 1. Statsbudgetens inkomst fördelade på huvudgrupper
hudgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81, milj kr

1978/79

1979/80

1980/81

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Utfall

RRVs

RRVs

ring
från

ring i

ring från

ring i

marsbe-

marsbe-

1978/79

procenl

1979/80

procenl

räkning

räkning

lill 1979/80

till 1980/81

1 000
Skatter

104554

118095

135
990

13541

13.0

17895

15,2

1 100 Skall på in-

komsi reali-

saiionsvinsi

och rörelse

30470

33 539

36.S60

3069

10.1

3021

9,0

1 200 Lagsladgade

socialavgifter

21736

24 469

31623

2 733

12.6

7 1.54

29,2

1 300 Skall på egen-

dom

1827

2 523

2 778

696

38.1

255

10,1

1 400 Skall på varor

och tjänster

50521

57 564

65 029

7 043

13,9

7 465

13,0

2000
Inkomster av statens

verksamhet

9 757

11588

/2 672

1831

18.8

1084

9,4

2 100 Rörelseöver-

skoll

2891

3 2.S4

3 767

363

12.6

513

15,8

2 200 Överskott av

slatens fastig-

hetsförvaltning

873

918

989

45

5.2

71

7,7

2 300 Ränteinkomster

4 192

4 769

5 838

577

13.8

1069

22,4

2 400 Aktieutdelning

88

90

90

2

2,3

0

0

2-SOO offentligrätts-

liga avgifter

666

754

798

88

13,2

44

5.8

2600 Försälj-

ningsin-

komsier

743

644

739

-99

-13,3

95

14,8

2 700 Böler mm

202

203

233

1

0.5

30

14,8

2 800 Övriga inkomsler

av slatens verk-

samhel

102

955

220

853

836.3

-735

-77,0

3 000
Inkomster av försåld

egendom

6/

60

64

-/

-1.6

4

6,7

3 100 Inkomster av för-

sålda byggnader

och maskiner mm

38

37

42

-1

-2.6

5

-13,5

3 200 Övriga inkomsler

av markförsälj-

ning

13

10

9

-3

-23,1

-1

-10,0

3 300 Övriga inkomster

av försåld egen-

dom

10

12

13

2

20.0

1

8,3

4 000
Ålerhelalning av

lån

/7.54

2/96

2055

442

25.2

-141

-64

4 100 Näringslån

194

194

204

0

+0

10

5,2

4 200 Bosladslån

870

993

954

123

14.1

-39

-3,9

4 300 Sludielån

401

461

522

60

15,0

61

13.2

4400 Energispariån

46

60

83

14

30,4

23

38,3

4 500 Övriga lån

243

488

292

245

100.8

-196

-40,2

5 000
Kalkylmässiga inkoms-

ler

4 962

5 123

3516

161

3.2

-1607

-31.4

5 100 Avskrivningar

3 125

3 240

3 773

115

3.7

533

16,5

5 200 Ställiga pen-

sionsavgifter.

nello

1837

1883

-257

46

2.5

-2 140

-113,6

Totala in-

komster

121088

137062

154 296

15974

13,2

17 234

12,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 7

genomgående
den uppställning av siatsbudgetens inkomster som redovisas i budgetförslaget
för budgetårel 1980/81. En redovisning av inkomslerna för budgetårel 1979/80
enligt den uppställning som gäller för innevarande budgelår görs i en särskild
labellbilaga. En sammanfatining av beräkningsresultaten framgår av labell I. I
labell 5 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av
beräkningen i budgetpropositionen.

Utveckling
av inkomsterna budgetåren 1979/80 och 1980/81

Enligt
de reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetårel 1979180
till 137062 milj. kr. (Enligt den nuvarande uppställningen av siatsbudgetens
inkomsler beräknas inkomslerna till 135 398 milj. kr.) Jämförl med molsvarande
lal för budgetårel 1978/79 innebär detta en ökning med 15974 milj. kr. eller
13,2 %. Det innebär atl ökningstakten i stort setl har fördubblats jämförl med mellan
de närmasl föregående åren.

Av
labell 1 framgår alt skallerna, som utgör mer än 85 % av lotala inkomsterna på
slalsbudgeten, beräknas öka någol långsammare än lolala inkomslerna. De ökar
med 13,0% eller 13541 milj. kr. Det är främsl skallerna på varor och ijänsler
som bidrar till ökningen. De ökar med 7043 milj. kr. eller 13,9 %.
Inkomslskallerna ökar belydligl långsammare eller med 10,1 %, vilkel moisvarar
3069 milj. kr.

Inkomsterna
av slalens verksamhel beräknas öka i snabb lakl budgetåret 1979/80. Ökningen
uppgår lill närmare 20 %. En stor del av ökningen, närmare beslämt 775 milj.
kr. av totalt 1 831 milj. kr., beror på en kompensationsersättning från
kommuner och landslingskommuner för de driftkostnader för skyddade verksläder
som siaten svarar för under år 1980. Stålens inkomster av ränlor vänlas öka med
13,8 % eller 577 milj. kr. och rörelseöverskolten förutses öka med 12,6 % eller
363 milj. kr.

Storleken
och utvecklingen av övriga inkomsthuvudgrupper framgår av tabell 1. Drygt
hälften av ökningen av låneålerbeialningama hänger samman med att fonden för
förlag till statsverket avvecklas inför budgetårs-skiftet 1980. I övrigt svarar
dessa inkomsthuvudgrupper för en begränsad del, ungefär 400 milj. kr., av den
lotala ökningen av statsinkomsterna budgeiårei 1979/80.

I
tabell 2 redovisas inkomslskallernas utveckling. De fysiska personernas
inkomstskatter ökar långsammare än lönesummeutvecklingen under samma period.
Detta hänger samman med indexregleringen av skatteskalan och sänkningarna av
inkomsiskalter för inkomståret 1980. För de juridiska personerna ökar skallerna
krafligl budgeiårei 1979/80.

De
lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 12,6% eller 2733 milj. kr. Den 1
januari 1980 höjdes avgifterna till barnomsorgen, arbetsskadeförsäkringen och
delpensioneringen med tillsammans 0,9 procentenheter. Dessulom höjdes
ATP-avgiftsultaget med 0,25 procentenheter, vilket emellertid inte påverkar
statsinkomsterna. Av totala ökningen för social-'

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150

Tabell 2. Skatl på inkomst, realisationsvinst och nirelse
budgelåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81, milj. kr.

1978/79

1979/80

1980/81

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Ulfall

RRVs

RRVs

ring från

ring i

ring från

ring 1

marsbe-

marsbe-

1978/79

procenl

1979/80

procenl

räkning

räkning

till 1979/80

till 1980/81

opaginerad Kontrollera mot PDF

3069

30 365

2297

500 462

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

Fysiska
personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse Juridiska personers
skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse

öfördelade skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse Övriga inkomstskatter

30470 33 539

28068

1174 2212

830 398

36 560

33 604

1868 1038

500 588

-330 64

10,1

8,2

-39,8 16,1

3 021

3 239

-344

O 126

9,0

10,7

-15,6

± 0
27,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1978/79,
1979/80 1980/81, milj. kr

1978/79

1979/80

1980/81

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Utfall

RRVs

RRVs

ring från

ringl

ring från

ring i

marsbe-

marsbe-

1978/79

procent

1979/80

procent

räkning

räkning

till 1979/80

till 1980/81

Lagstadgade
socialavgifter:

21736

24469

31623

2733

12,6

7154

29,2

Folkpensionsavgift

17773

19 242

22429

1469

8,3

3 187

16,6

Sjukförsäkringsavgift

832

1716

3 063

884

106,3

1347

78,5

Barnomsorgsavgifi

2 897

3813

5 228

916

31,6

1415

37,1

Övriga
lagstadgade

socialavgifter

-375

-383

903

-8

- 2,1

1286

135,8

Allm.
arbetsgivaravg.

609

81

-528

-86,7

-81

avgifterna med 2 733 milj. kr. svarar folkpensionsavgiften
för 1 469 milj. kr. (se tabell 3). De ökar med 8,3%. Barnomsorgsavgiften
beräknas öka med 916 milj. kr. eller 21,6%. Nettot av sjukförsäkringen förutses
öka med 884 milj. kr. Della beror bl. a. på atl ökningarna för ulgifterna för
sjukpenning antas avta.

Av den lotala ökningen av skallen på varor och ijänsler på
7043 milj. kr. svarar mervärdeskatten för 4964 milj. kr., som framgår av tabell
4. Den krafiiga höjningen hänger samman med imporlutvecklingen. Importvärdel
beräknas ha ökal med 28,2% 1978-1979 och förutses öka med 18,2% 1979-1980. Del
bör emellerlid påpekas att en del av oljeimporten inte är
mervärdeskattepliklig. Bensinskatterna beräknas öka med 11,7% eller 377 milj.
kr. bl.a. beroende på skattehöjningarna i december 1979. Skattehöjningar har
även bidragil till all inkomslerna av tobaks- och spritskatt vänlas öka med 212
resp. 385 milj. kr. Ökningslakten för skatten på spritdrycker har emellertid
räknats ned sedan i december beroende på att konsumtionen efler höjningen
blivil lägre än tidigare beräknat. Energiskalten beräknas till följd av
skattehöjningarna i december 1979 öka med närmare 500 milj. kr. eller med
11,8%.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 9

För budgetåret 1980/81 beräknas lotala slaisinkomslerna
uppgå lill 154 296 milj. kr. Det är 12,6% eller 17 234 milj. kr. merän under
innevarande år. Det innebär en något lägre ökningstakt för inkomsterna näsla
budgelår jämfört med för innevarande budgelår. För skallerna förulses emellertid
en snabbare ökningslakt budgetårel 1980/81, nämligen 15,2% mol 13,0% för
innevarande år. För andra slalsinkomsler än skaller förulses i själva verket en
minskning på drygt 600 milj. kr. näsla budgetår. Orsaken lill delta är
emellertid av leknisk natur. Genom en omläggning av uppbörden av
arbelsgivaravgifter för slatliga myndigheler påskyndas inbetalningarna. Det innebär
alt uppskallningsvis 2000 milj. kr. flyttas från liteln slalliga
pensionsavgifter, nello lill lagsladgade socialavgifter.

Liksom under innevarande budgelår ulgör skallen på varor
och ijänsler den inkomsthuvudgrupp som förulses ge det slörsia bidragel lill
den lolala ökningen på 17 234 milj. kr. (Se tabell I.) Skallen pä varor och Ijänster beräknas öka med 7465
milj. kr. eller 13,0%. De lagsladgade socialavgifterna antas öka med drygt
5000 milj. kr. eller ca 21 % korrigerat för den uppbördslekniska förändringen.
Inkomslskallernas andel av slaisinkomslerna förulses forisälla sjunka under
budgetårel 1980/81.

Inkomslerna av slatens verksamhel vänlas öka något
långsammare budgelåret 1980/81 än toiala inkomslerna. De anias öka med 9,4%
mol 12,6% för lolala inkomsterna. Del är framför allt ränteinkomster från lån
till bostadsbyggande (+924 milj. kr.), lipsmedel (+235 milj. kr.) och överskott
från slatens vallenfallsverk ( + 335 milj. kr.) som svarar för denna ökning.

Fysiska personers inkomsiskalter vänlas, som framgår av
labell 2, öka med 10,7% näsla budgetår. Del innebär alt inkomslskallerna
förutses öka i ungefär samma takt som lolala lönesumman. De juridiska
personemas neltoulbelalningar av statlig skall väntas däremoi sjunka budgeiårei
1980/ 81 med 15,6% eller med 344 milj. kr.

De lagsladgade socialavgifterna kommer att öka myckel
kraftigt budgetårel 1980/81 som framgår av labell 3. Detta beror dels på den
lidigare nämnda uppbördslekniska omläggningen, dels på att
vuxenulbildningsav-giften fr.o.m. budgetårel 1980/81 redovisas brutto över
slalsbudgeten. Barnomsorgsavgiflen skall enligi lidigare principbeslul öka med
0,3 procentenheter per år tills avgiften uppgår till 2,2%, vilkel den gör år
1981. Delta bidrar lill atl förklara ökningen på 37,1 % eller 1 415 milj. kr.

Mervärdeskattens ökning vänlas avla budgetårel 1980/81.
(Se tabell 4.) Den beräknas öka med 4 lOOmilj. kr. eller 12,1 %.
Bensinskallerna förulses p.g.a. skatiehöjningarna öka med 29,2% eller 1050
milj. kr. budgelåret 1980/81.

Tobaks- och spritskatlen vänlas öka med 190 resp. 650
milj. kr. Energiskallen förulses bl.a. lill följd av skaltehöjningarna öka med
920 milj. kr. eller knappt 20%. Kilomelerskalten som höjdes innevarande
budgetår beräknas öka med 223 milj. kr. eller 19,7%. Som framgår av labell 4
förulses lotala skalterna på varor och tjänsler öka med 7465 milj. kr. eller
med 13.0%.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Tabell 4. SkaU på varor och tjänsler budgetåren 1978/79,
1979/80 och 1980/81, milj. kr.

1978/79

1979/80

1980/81

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Föränd-

Ulfall

RRVs

RRVs

ring från

ringl

ring från

ring i

marsbe-

marsbe-

1978/79

procent

1979/80

procent

räkning

räkning

liil 1979/80

till 1980/81

Skatt
på varor och tjänster:

50521

57564

65 029

7043

13,9

7465

13,0

Mervärdeskalt

29036

34000

38 100

4964

17,1

4 100

12,1

Bensinskatt

3 223

3 600

4 650

377

11,7

1050

29,2

Särskilda
varuskatter

504

546

551

42

8,3

5

0,9

Försäljningsskatt
på

motorfordon

576

579

608

3

0,5

29

5,0

Tobaksskatl

2 568

2780

2970

212

8,3

190

6,8

Skatt på
spritdrycker

3 965

4 350

5000

385

9,7

650

14,9

Skatl på
vin

787

880

950

93

11,8

70

8,0

Skatt på
malt- och

läskedrycker

804

887

963

83

10,3

76

8,6

Energiskatt

4 186

4679

5 599

493

11,8

920

19,7

Särskild
avgift på

svavelhaltigt
bränsle

5

4

2

-1

-20,0

-2

-50,0

AB Vin
& Spriiceniralens

inlevererade
överskott

133

110

100

-23

-17,3

-10

- 9,1

Systembolagets
ABs in-

levererade
överskott

51

90

60

39

76,5

-30

-33,3

Reseskatt

105

116

123

11

10,5

7

6,0

Skall på
annonser och

reklam

160

192

223

32

20,0

31

16,2

Tolalisalormedel

175

218

266

43

24,6

48

22,0

Skalt på
spel

70

68

74

-2

-2,9

6

8,8

Fordonsskatt

2 260

2 287

27

1,2

Kilomelerskatt

3 222

1 130

1353

168

5,2

223

19,7

Tullmedel

897

1075

1 150

178

19,8

75

7,0

Övriga
skaller på

varor
och Ijänster

55

0

0

-55

Jämförelse
mellan beräkningen i budgetpropositionen och RRVs marsberäkning

Statsbudgetens
lotala inkomster budgetåret 1979/80 beräknas nu bli 487 milj. kr. lägre än
enligt beräkningen i budgelpropositionen. I labell 5 redovisas de inkomsliiilar
där RRV nu föreslår en ändrad beräkning jämförl med i budgelproposilionen. Del
bör påpekas alt budgetpropositionens beräkning grundades på etl lägre
inkomslaniagande för inkomståret 1980, molsvarande RRVs lägre aliernativ i
decemberberäkningen 1979, än RRVs nu presenterade beräkningar.

Inkomstskatterna
för fysiska personer beräknas nu bli 114 milj. kr. högre än som anlogs i
budgelpropositionen. Det högre inkomslaniagande som RRV lillämpar i denna
beräkning för inkomståret 1980 borde ha letl till en ännu slörre uppjuslering
men de utdragna avtalsförhandlingarna våren 1980 väntas innebära att en del av
inbetalningarna av inkomstskatter kommer all flyllas lill näsla budgelår.
Juridiska personers inkomstskatter har uppjusierals med 206 milj. kr. jämfört
med underlaget till budgelpropositionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 11

Del
högre lönesummeanlagande som RRV tillämpar jämförl med det som låg till grund
för budgelproposilionen leder till alt utbetalningar av sjukpenning väntas bli
högre. Dessa ulbelalningar frånräknas de influlna sjukförsäkringsavgifterna vid
redovisningen mot statsbudgeten. Nellol av sjukförsäkringsavgifterna i
statsbudgeten blir därför 129 milj. kr. lägre.

Inkomsterna
av stämpelskall budgelåret 1979/80 beräknas nu bli 258 milj. kr. lägre än i
budgelproposilionen. Likaså har inkomslerna av mervärdeskatl justerats ned.
Minskningen uppgår till 300 milj. kr. Höjningen av skatten på sprit och vin
hösten 1979 ledde till en ovänlat stor konsumtionsminskning. Skatterna har
därför räknats ned med 175 resp 10 milj. kr.

Riksbanken
har beslulat inleverera ytteriigare 100 milj. kr. av sin vinsl lill siaten
budgetåret 1979/80.

Tat>ell 5. Jämrörelse mellan inkomster enligt
budgetpropositionen och RRVs marsberäkning for budgetåren 1979/80 och 1980/81,
tusental kronor

Inkomsttitel

1979/80

1980/81

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligi

Ökning

budgelpro-

RRVs

(+)

budgetpro-

RRVs

( + )

posilionen

marsbe-

Minskning

positionen

marsbe-

Minskning

räkning

(-)

räkning

(-)

Skatt
på inkomst,

realisationsvinst

och
rörelse:

33204500

33538900

+334400

33133500

36559500

+3426000

därav

Fysiska personers

skatl på inkomsi,

realisationsvinst

och rörelse

30251000

30365 000

+ 114000

30324 000

33 604 000

+ 3 280000

Juridiska personers

skatt på inkomsi,

realisationsvinst

och rörelse

2006000

2212000

+ 206000

1731000

1868000

+ 137000

Kupongskatt

30000

39800

+ 9800

31000

40000

+ 9000

Lotlerivinslskatt

405 000

409600

+ 4600

535000

535 000

± 0

Lagstadgade
social-

avgifter:

24 596600

24469000

-127 600

29612600

31622800

+2010200

därav

Folkpensionsavgift

19356000

19242 000

-114000

21657000

22 429000

+ 772000

Sjukförsäkrings-

avgift, netto

1587000

1716000

+ 129000

2216000

3 063 000

+ 847000

Barnomsorgsavgift

3820000

3813000

- 7 000

5015000

5 228000

+ 213000

Vuxenutbildnings-

avgift

-

-

-

-

646000

+ 646000

Övriga social-

avgifter

-
363000

- 476000

-113000

613000

148000

- 465000

Bidrag till förvalt-

ningskostnader föl

arbetsskadeförsäk

ringen

38100

37500

- 600

46800

46300

500

Inkomster av arbets-

givaravgifter till

arbetarskydds-

styrelsens och

yrkesinspektio-

nens

verksamhet

56500

55400

- 1 100

64 800

62 500

- 2300

Allmän arbetsgivar-

avgift

102000

81 100

- 20900

-

-

-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt
budgetpropositionen och RRVs marsberäkning fbr budgetåren 1979/80 och 1980/81,
tusental kronor

Inkomsttitel

1979/80

1980/81

Enligt

Enligi

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

budgelpro-

RRVs

( + )

budgetpro-

RRVs

( + )

posilionen

marsbe-

Minskning

positionen

marsbe-

Minskning

räkning

(-)

räkning

(-)

Skatt
på egendom:

2780100

2522 500

-257
600

2 968100

2778100

_

190000

därav

Slämpelskatl

1 653 000

1 395 400

-257600

1735000

1545 000

-

190000

Skatt
på varor och

tjänster:

57804
502

57 564402

-240100

64322501

65028502

+

706001

därav

Mervärdeskatt

34
300000

34000000

-300000

37 700000

38100000

+

400000

Särskilda varuskattei

541000

546000

+ 5
000

551000

551000

+

0

Försäljningsskatt på

motorfordon

558500

579000

+ 20500

588000

608000

+

20000

Tobaksskatt

2 780000

2 780400

+
400

2970000

2970000

+

0

Skatt på sprit-

drycker

4 525000

4 349900

-175 100

5 000000

5000000

+

0

Skatt på vin

890000

879900

- 10 100

950000

950000

+

0

Skalt på malt- och

läskedrycker

897000

887 200

- 9800

963 000

963 000

+

0

Särskild bered-

skapsavgift för

oljeprodukter

1

1

± 0

-

1

+

1

AB Vin-
& Sprit-

centralens inleve-

rerade överskott

120000

IIOOOO

- 10000

lOOOOO

100000

+

0

Systembolaget ABs

inlevererade över-

skott

75000

90000

+ 15000

60000

60000

+

0

Reseskati

IIOOOO

116000

+ 6000

118000

123000

+

5000

Totalisatormedel

0

218000

+ 218000

0

266000

+

266000

Fordonsskatt

2 260000

2 260000

+ 0

2 307000

2287000

-

20000

Tullmedel

1 075 000

1075 000

± 0

1 115000

1 150000

+

35000

Rörelseöverskott:

3368010

3254 127

-113883

3891636

3766890

-

124746

därav

Poslverkels inleve-

rerade överskott

77 000

82000

+ 5 000

61000

61000

+

0

Televerkets inleve-

rerade överskott

156800

156800

± 0

162 500

166900

+

4 400

Luftfartsverkets in-

levererade över-

skott

59 200

58 900

300

41 100

43 800

+

2 700

Statens vattenfalls-

verks inlevererade

överskott

1 116000

1 116000

± 0

1446000

1451000

+

5000

Domänverkets in-

levererade över-

skoll

69400

69000

- 400

45 800

35000

-

10800

Statens vägverks

inlevererade över-

skon

36493

36500

+ 7

40083

35 600

-

4 483

Riksbankens inleve-

rerade överskott

650000

750000

+ 100000

650000

750000

+

100000

Myntverkets inleve-

rerade överskott

84 000

69000

- 15000

92000

92 000

+

0

Totalisatormedel

210000

0

-210000

252000

0

-

252000

Tipsmedel

408000

389000

- 19000

627000

624000

-

3000

Lotterimedel

311727

337 537

+ 25810

327313

360750

+

33437

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 13

Tabell
5. Jämrörelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen

och
RRVs marsberäkning for budgetåren

1979/80
och 1980/81, tusenUI kronor

Inkomsttitel

1979/80

1980/81

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligi

Ök

ning

budgetpro-

RRVs

(+)

budgetpro-

RRVs

(+;

1

positionen

marsbe-

Minskning

positionen

marsbe-

Minskning

räkning

(-)

räkning

(-

)

Överskott
av statens

fastighetsrörvaltning:

911504

917775

+ 6 271

959922

989183

+

29261

därav

Överskott av krimi-

nalvårdsstyrelsens

faslighetsförvalt-

.. "ing

1329

1328

1

1253

1252

-

1

Överskott av karo-

linska sjukhusets

fastighetsförvalt-

ning

45442

45 442

± 0

37487

46598

+

9111

Överskott av akade-

miska sjukhusels

faslighetsförvalt-

.. "'"6

14000

14241

+ 241

14000

12051

-

1949

Överskott av bygg-

nadsstyrelsens fas-

lighelsförvallning

706957

712988

+ 6031

906300

928400

+

22 100

Ränteinkomster:

4809560

4768566

- 40994

5455876

5837776

+

381900

därav

Ränteinkomster på

valtenkraftslån

208

201

7

201

201

+

0

Ränteinkomster på

lån för boslads-

byggande

3 890000

3 855 900

- 34 100

4415000

4 780000

+

365000

Ränlor på energi-

spariån

IIOOOO

II14I0

+ 1410

165000

185 800

+

20800

Ränteinkomster på

medel avsalta lill

folkpensionering

93700

85400

- 8 300

93 900

90000

-

3 900

Ranieinkomsler på

medel avsatla vid

statens pensions-

anstalt

20615

20618

+ 3

21035

21035

+

0

Aktieutdelning:

90442

90442

± 0

89526

89526

+

0

Offentligrättsliga

avgifter:

743 924

754 245

+ 10321

798860

797710

1150

därav

Expeditionsavgifter

177500

187670

+ 10 170

181500

191570

+

10070

Avgifter vid trafik-

säkerhetsverket

49900

47600

- 2 300

52000

49000

_

3 000

Körkortsavgifier

23000

22 900

100

24 100

24000

-

100

Avgifter vid regi-

strering av motor-

fordon

94 800

95 500

+ 700

103 300

103 300

+

0

Avgifter vid patent-

och regislerings-

väsendet

76395

78 246

+ 1851

86500

78380

-

8 120

Försäljningsinkomster:

643143

644310

+ 1167

737061

738808

+

1747

därav

Inkomster vid karo-

linska sjukhuset

510400

511 100

+ 700

484000

485 254

+

1254

Inkomster vid Sve-

riges meteorologis-

ka och hydrologis-

ka institut

48658

49125

+ 467

52507

53000

+

493

s. 14 Kontrollera mot PDF

Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt
budgetpropositionen och RRVs marsberäkning for budgetåren 1979/80 och 1980/81,
tusental kronor

Inkomsttitel

1979/80

1980/81

Enligt

Enligi

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

budgetpro-

RRVs

( + )

budgelpro-

RRVs

( + )

positionen

marsbe-

Minskning

positionen

marsbe-

Minskning

räkning

(-)

räkning

(-)

Böter
m. m.:

203478

203478

± 0

218524

232722

+ 14198

därav

Restavgifter

100908

100908

± 0

111 154

125 352

+ 14198

Övriga
inkomster av

statens verksamhet:

954999

954 999

± 0

219849

219849

± 0

Inkomster
av försålda

byggnader och maski

,.

ner m.m.:

35103

37402

+ 2299

41503

41503

± 0

därav

Poslverkels in-

komster av

försålda

fastigheter och

maskiner

1

2 300

+ 2 299

1

1

± 0

Övriga
inkomster av

markförsäljning:

10360

10360

± 0

9060

9060

± 0

Övriga
inkomster av

försåld egendom:

12000

12000

± 0

13000

13000

± 0

Återbetalning
av

näringslån:

194058

194058

± 0

204320

204320

± 0

Återbetalning
av

bostadslån m.m.:

909147

992547

+ 83400

988843

953843

- 35000

därav

Återbetalning av lån

för bostads-

byggande

905000

988400

+ 83 400

985 000

950000

- 35000

Återbetalning
av

studielån:

461143

461143

± 0

522030

522030

± 0

Återbetalning
av

energisparlån:

58000

60028

+ 2 028

87000

83000

- 4000

Återbetalning
av

övriga lån:

488445

488445

± 0

292091

292091

± 0

Avskrivningar:

3269424

3240010

- 29414

3973983

3772623

- 201360

därav

Postverkets av-

skrivningar

27000

30000

+ 3000

34000

32000

- 2000

Televerkets av-

skrivningar

1248300

1244 500

- 3800

1266700

1 154700

- 112000

Statens järnvägars

avskrivningar

222000

225000

+ 3000

557200

477000

- 80200

Statens vattenfalls-

verks avskriv-

ningar

1 183000

1 183000

± 0

1492000

1500000

+ 8000

Avskrivningar på

civila fastigheter

127352

95 738

- 31614

190350

190590

+ 240

Statens vägverks

avskrivningar

108400

108400

± 0

109500

94100

- 15400

Statliga
pensionsav-

gifter, netto

2000413

1883413

-117000

- 136050

- 257050

- 121000

Sutsbudgetens
totala

inkomster

137548855

137062150

-486705

148403735

154295786

+5892051

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 15

Den
reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomsler för budgetåret 1980181
ligger 5 892 milj. kr. över beräkningen i budgetpropositionen. Skillnaden
förklaras huvudsakligen av skillnader i anlaganden för lönesummans utveckling.
Beräkningen i budgetpropositionen grundade sig på RRVs lägre löneallernativ i
decemberberäkningen som var 5 300 milj. kr. lägre än i huvudalternativet. RRV
har valt alt även i den reviderade beräkningen utgå från det högre
alternativet. Atl inkomslerna har justerats upp med mer än som motiveras av
lönesummeanlagandet förklaras av all nettot för sjukförsäkringsavgifterna och
att ränteinkomsterna pä lån för bostadsbyggande har räknats upp ytteriigare. Förbättringen
av sjukförsäkringsnettot hänger samman med alt utbetalningarna för sjukpenning
har räknats ned. Det innebär atl överskottet som redovisas som inkomster på
statsbudgeten ökar.

I
övrigt har inkomstskatterna för fysiska personer justerats upp med 3 280 milj.
kr., vilket är mindre än vad skillnaden i lönesummeantagandet kan förväntas
innebära. Den skillnaden kan uppskattas lill 3 900 milj. kr. Andra faktorer har
således bidragit till att inkomstskatterna har räknals ned jämfört med i
budgetpropositionen. Den nu anlagna prisutvecklingen under 1980 är högre än
tidigare. Det innebär alt inkomstborlfallel till följd av indexregleringen år
1981 blir större än som beräknades till budgelpropositionen.

Bland
övriga inkomsttitlar kan nämnas att inkomsterna av stämpelskatt räknats ned
även för budgetåret 1980/81. Nedjusteringen uppgår lill 190 milj. kr.
Mervärdeskatten har däremot räknats upp med 400 milj. kr. Praktiskt taget hela
ökningen förklaras av det högre inkomstantagandet. Riksbanken har förutsett en
ökning av sin inlevererade vinsl även under budgetåret 1980/81 med 100 milj.
kr. Räntorna på lån för bostadsbyggande har räknats upp med 365 milj. kr. till
följd av att bostadslåneräntan har höjts från 10 till 11 % år 1980. Vidare har
televerkel och slatensjärnvägar räknat ned avskrivningarna med 112 resp. 80
milj. kr. för budgetåret 1980/ 81 jämfört med i budgetpropositionen.

IL
Allmänna förutsättningar

Utveckling
av skatteunderlaget för fysiska personer

I
RRVs beräkningar i december 1979 antogs lönesumman öka med 8,9% mellan åren
1977 och 1978. I den preliminära nationalbudgeten 1980 redovisades en ökning
på 8,5 %. Den totala ökningen fördelade sig på följande komponenter.
Avtalskomponenten beräknades till 8% och löneglidningen till 3,0%.
Sysselsättningskomponenten antogs ge elt negativt bidrag till
lönesummeutvecklingen på drygt 2 procentenheter. RRV har i sin reviderade
beräkning utgått från att lönesumman ökade med 8,5% mellan åren 1977 och 1978,
Pensionerna beräknas ha ökat med 22,4% mellan samma år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 16

För lönesummeuivecklingen mellan åren 1978 och 1979 anlogs
i decemberberäkningen att den avtalsmässiga ökningen skulle uppgå lill 6
procentenheter. Löneglidningen anlogs uppgå till 2,4 % procentenheter och
sysselsätlningskomponenten väntades ge etl positivt bidrag på knappl I procentenhet
år 1979. Totall beräknades hela lönesumman öka med 9,3%. RRV beräknar i sin
reviderade beräkning all avtalskomponenten uppgår till 5,8% procentenheter,
löneglidningen 2,6 procentenheter och en posiliv sysselsältningskomponenl på
0,7 procenlenheler. Sammanlaget beräknas sålunda lönesumman öka med 9,2% mellan
åren 1978 och 1979. Pensionerna beräknas nu ha ökal med 14,3% år 1979, vilkel
är en uppjuslering med 0,1 procentenhet.

I den preliminära nalionalbudgelen redovisades två
allernaliva ulveck-lingslakler för lönesumman mellan åren 1979 och 1980,
nämligen 8,4% resp. 10,9. Enligt vad RRV erfarii kommer även kalkylerna lill
den reviderade nalionalbudgelen all baseras på två allernaliva ulvecklingslakler
på lönesumman. 1 del lägre alternativet utgår man ifrån en avtalskomponenl på
5,3 procenlenheler varav 1,5 procentenheter förulsälls vara resultat av 1980
års avtalsrörelse. I del högre aliernalivel utgår man från en avtalskomponenl
på 7,8 procenlenheler av vilka 4,0 procentenheter skulle vara nya avtal. I båda
allernaliven förulsälls en löneglidning på 2,5 procenlenheler och en posiliv
sysselsältningskomponenl på 0,9 procentenheter. Liksom i decemberberäkningen
utgår RRV nu från del högre alternativet som innebär en tolal
lönesummeulveckling på 11,3% vid beräkningen av slalsbudgelens inkomsler. Båda
allernaliven har således justerats upp med ca 0,5 procenlenheler jämförl med
höstens beräkning. Orsaken är främsl förskjulningar i löneutvecklingarna mellan
åren 1979 och 1980 till följd av förljänslutvecklingsgarantierna i 1979 års
avtal. Även pensionsuibetalningarna har uppjusierals för år 1980 och beräknas
i denna beräkning öka med 17,3% jämfört med 15,5% i RRVs decemberberäkning.

För år 1981 har RRV i likhei med beräkningen i december
skrivit fram lönerna med 8% och pensionerna med 10%.

Av inkomsterna frän andra förvärvskällor än ijänsl har
ulvecklingen av inkomst av kapital mellan åren 1979 och 1980 ändrats från en
antagen ökning pä 40% lill en ökning på 47%. Förändringen baseras på nya
antaganden om räntenivån, in- och ullåning saml sparande.

Inkomsterna av jordbruksfastighet förutsågs i december öka
med 8% år 1979 jämfört med år 1978. RRV uppskaiiar nu att inkomsterna minskade
med 5% år 1979.

Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m.
fl.

Under februari-mars upprepade RRV sin enkät från höslen
1979 lill elt urval om drygt 2000 svenska förelag, sparbanker och
försäkringsinstitul. De tillfrågades om den till slallig och kommunal skalt
taxerade inkomsien

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 17

saml beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1980.
Dessulom tillfrågades företagen om storleken av del särskilda
forskningsavdragel, särskilda invesleringsavdraget saml invesleringsbidragel
för verksamhetsåret 1979.

Resultatet av enkäten har fördelats på förelagsslorlek och
redovisas i tabell 6.

Enligt enkäten beräknas den slalligl laxerade inkomsien
minska med 5% från år 1978 till 1979. Enligt höstens enkät var minskningen 7%.
Den kommunalt laxerade inkomsten beräknas i vårenkäien öka med 6% mellan åren
1978 och 1979. 1 höstenkälen beräknades den kommunall taxerade inkomsten minska
med 3%.

Del särskilda invesleringsavdraget för maskininvesteringar
beräknas uppgå lill 2 288 milj. kr. för verksamhetsåret 1979. Avdragel för
byggnadsinvesteringar beräknas till 102 milj. kr. Förelag med fler än 500
anslällda svarar för drygt 50% av de lotala avdragen. Investeringsavdragen
minskar den statliga bolagsskallen med 950 milj. kr. De förelag som inte kan
utnyttja avdragen kan i stället ansöka om invesieringsbidrag. Dessa ansökningar
beräknas totalt komma all molsvara etl belopp på 165 milj. kr. för
verksamhetsåret 1979. Endasl 8 milj. kr. är bidrag för byggnadsinvesteringar.
Ca 85 % av de totala bidragen kommer alt betalas ul till förelag med högst 99
anställda.

Det särskilda forsknings- och ulvecklingsavdraget beräknas
uppgå till totalt 450 milj. kr. för verksamhetsåret 1979. Företag med fler än
500 anställda svarar för 87 % av avdraget.

Fyllnadsinbetalningar under våren 1980 beräknas enligt
enkäten uigöra ca 44% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1979.

Vid bedömning av 1980 års statligt taxerade inkomster har
RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Investeringsavdraget för
maskininvesteringar upphörde att gälla den 31 december 1979. Avdraget för
byggnadsinvesteringar upphörde den 31 mars 1980. Med hänsyn till delta
beräknas avdragen minska för verksamhetsåret 1980 jämfört med 1979.

Fr.o.m. 1981 års taxering fär förelagen göra avdrag för
belopp som avsätts till resultatutjämningsfond (SFS 1979:612). Avdraget får
uppgå till högst 20% av företagens lönesumma. Utnyttjar företagen denna avsättningsmöjlighet
reduceras dock utrymmet för reguljär lagernedskrivning från 60% till 45 % av
lagrets anskaffningsvärde, dvs. med 15 procentenheter. Reglerna för avsättning
till investeringsfond ändras så att 50% av årsvinsten mot förul 40% får
avsättas (SFS 1979:609). De nya beskattningsreglerna kommer att öka företagens
möjlighet att bygga upp skatlekrediter. RRV räknar med alt den statligt
taxerade inkomsten ökar med 5% mellan verksamhetsåren 1979 och 1980.

2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.3

opaginerad Kontrollera mot PDF

u Si

t; .C "i C - t- u

c - ± : c .= :0
ca u ON

i-TSX).-: i_uz l/l ort

rn
r*-i o

s. 1 Kontrollera mot PDF

i £ si; .

w CT>

"11 i 1:'

c .r: i
c: c - o « >- ' l-3C.i:l_i:(/loI

| i_ "D I t/o

ca c: c - t. S 2i

.Ifl .rl

l-T3X)._
LCi t/5ocd

s. 2 Kontrollera mot PDF

j

ii > :0 c i)

c.= i:22:c'riut

1-T3 b.b utii t/1 ora

r*i oo sD rsl wn £ > o r - 00 rg rJ » /-I - r--

s. 3 Kontrollera mot PDF

0

E

t/5 .

. tn
u

_______ Jf ij .

o (U c > . tu 0/

V-) i/n r*! TT >/"i

r-l

s. 4 Kontrollera mot PDF

r*-> Tf o cc » o

r~ r r- r*-(

r*-i m m i/-)

vD 00 "i

fT) os

s. 5 Kontrollera mot PDF

.o
-A

n åt

C c

O 3 "O t/5 £

X
j « : tu Ir;

.= .- E 2 E S S. M E V P = -? «

£ £

F= 3 n c

2 -o ::? £

i s E "

: » S g iS.E £ SofeS

m r
rJ 'rf w-1

Ov rN

9v

0

m fN

1

vD

fs r-

1
1 + + +

1 +

-1-

-1-

r- rn

00

r- o rn rs( oo

r- o r- r-l

rj-------- m

s. 5 Kontrollera mot PDF

+ + +
[

« c -O

VJ
*rf .M tw> (/i OCQ

c
u is

5-= r E

» g

§£ 65!

1

ö ftS

:s u

SJ

" b

13

n jo

M (m

c « ,a

;nj

. a

( «

-e

C

_ n

M

a « v

03

.o
«

a b

C

HS

w-i t/-i

t~

f to

» l

IS

1 -f

1

Tf r-- » O (N O

rJ

w

rj

oc r

ov

o *

o

(N i Tf r

Tf

-q-

» M

*N

rsäkrings-fasiighets-

as

Ifi

r4

b- c

o
v

00

tcO\

Ö

f
-c c S

fe c

"o
2

£ 5

- £ 1 1 1 1 1

.S o
o Q o o

~S
ir> o

Bank-verksa
förvalt Uppgil

Totalt

Därav än
500

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 19

III Beräkning av de olika inkomsttitlarna

Skatter

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.
Budgelproposilionen ulgick i behandlingen av statsinkomsterna från RRVs
förslag till uppställning av statsinkomsterna för budgetåret 1980/81. I del
framlagda förslagel delas den nuvarande inkomsttiteln A I la Skatt på inkomsi
och förmögenhel saml socialförsäkringsavgifter m. m. upp i flera delar. Inkomstskatter
och arbetsgivaravgifterna redovisas var för sig. Inkomstskatterna i sin tur
delas upp på tre inkomsttitlar för fysiska och juridiska personer saml
ofördelbara inkomstskaller. Orsaken lill uppdelningen är all redovisningen av
skalterna blir mera informativ och ger möjligheter lill förbättrad analys av
förändringar i skatteinkomsterna. Beskattningsregler, beskallningsunder-lag och
skattesatser är olika för fysiska och juridiska personer. I beräkningarna
omförs också juridiska och fysiska personers förmögenhelsskail till en egen
inkomsttitel under skatt på egendom från budgetåret 1980/81.1 beräkningarna
nedan görs jämförelser med RRVs inkomstberäkning från hösten 1979. Den
beräkningen gjordes på elt högre lönealternativ än som redovisades i budgetpropositionen
1980/81.

Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och
rörelse. RRV har

i sin beräkning av inkomstskatterna även bedömi ulfallet
för innevarande budgelår. Beräkningarna sammanfallas i tabell 7 i vilken också
framgår skillnaden genlemol RRVs beräkningar i december år 1979.

Utgångspunkten för beräkningarna är bl. a. de
inkomstfördelningar som antas gälla för åren 1979, 1980 och 1981. Den
taxeringsstalisliska undersökningen har använls för alt beräkna dessa. Av
olika orsaker, som redovisades i inledningen, har RRV inte kunnal sammanslälla
den taxeringsstalisliska undersökningen för basårel 1978. Beräkningen bygger
därför pä den inkomstfördelning som gällde för år 1977. Förändringar i
skaltesysle-met år 1980 och 1981 har beskriviis i RRVs decemberberäkning. Där
redovisas även effeklerna av de olika ändringarna i skallereglerna. Förändringar
i skallereglerna för år 1980 var:

-
basenheten sleg
till 5 800 kr

-
statliga
skatteskalan sänkles i inkomstlägen mellan 34 800 kr. och 116000 kr. (statligt
beskattningsbar inkomsi)

-
förenklad
beräkning av del kommunala skatteunderlaget och en teknisk anpassning av
skatteskalan och grundavdrag med anledning härav. Det slalliga grundavdraget
slopades och det kommunala höjdes till 6000 kr.

-
en marginalskaliespärr
infördes

-
utökad
avdragsrätt för avgifier till de erkända arbetslöshetskassorna

-
höjning av de
kommunala skattesatserna med i genomsnitl 7 öre per skattekrona

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tabell 7. Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

1979/80

1979/80

1980/81

1980/81

Enl, RRV;

s
Förändring

Enl. RRVs

Förändring

marsbe-

jämfört

marsbe-

jämfört

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomsler

Prel.
A-skatl

94 499

-995

104 105

-1045

Prel.
B-skatl

7812

- 27

8 369

- 22

Fyllnadsbetalningar

av prel.
skatt

4 626

+ 91

4 976

-1- 481

Kvarsläende
skall

3 305

± 0

3351

+ 69

Tillkommande
skatt

sjömansskatt
restantier

-

-

Slullig
kompensation

till
kommuner enl. 1974

års
skattereform

2 208

± 0

2 685

+ 0

Summa
inkomsler

112398

-931

123486

- 517

Ulgifter

Kommunalskaltemedel

71990

- 24

79609

+ 158

Överskjulande
skall

6799

+ 79

6653

- 55

Övriga
reslriktioner

-

-

Utbetalningar
lill

allm.
pensionfond

792

± 0

872

± 0

Omföringar
till andra

inkomsttitlar

718

± 0

739

± 0

Omföringar
av skaite-

deb.
avg. och egenavgif-

ler lill
folkpensione-

ringen,
sjukförsäkringen

o,
arbetsskadeförsäkring

1733

± 0

2099

± 0

Summa
ulgifter

82032

+ 55

89972

-1- 103

Netto
på titeln

30 365

-986

33604

- 620

- förändrad beräkning av den särskilda
skattereduktionen. Den är 320 kr. för samtliga inkomsttagare år 1980

- extra avdragel för pensionärer höjdes.

Inflödet
av preliminär A-skatt är i huvudsak känt t.o.m. januariterminen. Utfallet
under november och januari avseende skaller på inkomsler under
september-december år 1979 blev mindre än vad som antogs i beräkningarna i
december. Minskningen förklaras dels av atl lönesummeökningen nu antas bli
något lägre, dels av atl fördelningen av inkomstökningarna under året blev
annoriunda. Största delen av de retroaktiva löneulbelalningarna lill följd av
den s. k. prisklausulen och förljänsiutvecklingsgaranlin lycks ha sketl först
i början av år 1980.

Nedjusteringen
av preliminärskalieinflödel dvs. både A- och B-skatl molsvaras av en inle fulll
lika slor minskning av den slulliga skallen. Delta medför alt de fysiska
personernas fyllnadsbetalningar våren 1980 och deras kvarstående skatter våren
1981 kan antas bli något större än vad som tidigare beräknals. Den
överskjulande skatten som belalas ul under hösten år 1980 väntas därför minska
något jämföri med decemberberäkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 21

Den preliminära A-skatten för budgelåret 1980/81 har också
reviderats ned jämförl med RVVs decemberberäkning. Orsaken till nedjusteringen
är främst en antagen uppgång i det prisindex som styr skatteskalan för är 1981.
Den s. k. basenheten väntas således uppgå till 6500 kr., vilket innebär en
ytterligare skatleminskning om ca 2 miljarder kr. inkomståret 1981 jämfört med
beräkningen i december. Av inkomstårels sex uppbördsterminer faller dock
endasl två på budgelåret 1980/81.

RRV har för inkomslårel 1981 även kalkylerat med en
höjning av de kommunala skattesatserna med i genomsnitt 10 öre per skallekrona,
1 decemberberäkningen utgick RRV från oförändrade kommunala skattesatser.
Uppjusteringen förklaras av atl behovet av skattehöjningar nu bedöms vara
större eflersom skatleutjämningsbidragel till kommunema föreslagils bli
kraftigl reduceral. Utbetalningarna av förskott och slutreglering av
kommunalskattemedel år 1981 har därför justerats upp med drygl 150 milj. kr.

RRVs kalkyler över de fysiska personernas inkomstskatter
innebär en nedjuslering med 620 milj. kr. för budgetåret 1980/81 jämförl med
beräkningen i december. RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers
skatt på inkomsi, realisationsvinst och rörelse till 33 604000000 kr, för
budgeiårei 1980/81.

Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse. På

inkomsttiteln redovisas bl.a. de juridiska personernas
preliminära skatter liksom avräkningen av de ulbelalningar av
kommunalskaltemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala
skalleunderlag. Till grund för beräkningen ligger den lidigare redovisade
enkäten till svenska akliebolag m. m. Enkäten pekar på en uppjuslering med 5
procentenheter av de juridiska personernas kommunalt taxerade inkomster mellan
inkomståren 1978 och 1979. RRV har av denna anledning justerat upp
fyllnadsbetalningarna våren 1980. En konsekvens av uppjusteringen blir också
att den överskjutande skatten höslen 1980 beräknas öka. Företagens benägenhet
att göra fyllnadsbetalningar väntas bli bestående även våren 1981. De toiala
fyllnadsbetalningarna har således uppjusterats med 175 milj. kr. budgetåret
1980/81 (Se tabell 8). Den preliminära B-skatlen som betalas in budgetåret
1980/81 har också justerats upp. Del sammanhänger främst med
debiteringssystemet för B-skattare. Inbetalningarna av B-skatt år 1981 baseras
på den slutliga skatt som debiteras för år 1979.

RRV beräknar inkomsterna på lileln juridiska personers
skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse lill I 868000 milj. kr.
budgeiårei 1980/ 81.

Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse. Till denna tilel förs de skatteinkomster som ej är möjliga atl
särredovisa på antingen fysiska eller juridiska personer. Neitot har både i
RRVs december- och marsberäkning förts upp med 500 milj. kr. (Se tabell 9).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
8. Juridiska personers skatt pä kr.

inkomst,
realisationsvinst och rörelse, milj

1979/80

1979/80

1980/81

1980/81

Enl. RRVs

Förändring

Enl. RRVs

Förändring

marsbe-

jämfört

marsbe-

jämfört

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomsler

Prel.
B-skatt

4 432

-1- 69

5 287

-1- 97

Fyllnadsbetalningar

av prel.
skatt

2 677

-H55

1886

-H75

Kvarstående
skatt

414

0

438

+ 6

Summa
inkomsler

7523

+224

7611

+278

Utgifter

Kommunalskattemedel

4 424

0

4810

+ 95

Överskjutande
medel

875

+ 18

921

+ 46

Omföringar
lill andra

inkomsttitlar

12

0

12

+ 0

Summa
utgifter

5311

-1-
18

5 743

+ 141

Netto
på liteln

lin

-h206

1868

-H37

Tabell
9. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979/80
1979/80 Enl. RRVs Förändring marsbe- jämfört räkning med RRVs
decemberberäkning

1980/81
Enl. RRVs marsberäkning

Förändring
jämförl med RRVs decemberberäkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomsler

Tillkommandse
skatl

restantier
m. m.

1000

0

1000

+ 0

Summa
inkomsler

1000

0

1000

±0

Utgifter

Övriga
restitutioner

500

0

500

±0

Summa
ingifter

500

0

500

+0

Netto
på deltiteln

500

0

500

±0

Avsättningar till och återföringar från
budgetutjämningsfonden av kom-munalskatlemedel. Regleringsfonden för
kommimalskaltemedel slopas som redovisningsbegrepp vid utgången av budgeiårei
1979/80.

De avsättningar till resp. återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskaltemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkställas
under budgetåret 1979/80. framgår av följande sammanställning, i vilken som
jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning (milj.
kr.).

1979/80

Enligi RRVs decemberberäkning

Enligi RRVs marsberäkning

Avsällning Återföring Nelloavsällning

15 800 11 800 4 000

15 300

11 800

3 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 23

Kupongskatt. I budgelproposilionen uppfördes lileln
kupongskatt med 30 milj. kr. för budgetårel 1979/80 oeh 31 milj. kr, för
budgetårel 1980/81. Med hänsyn lill netlouppbörden under andra halvåret 1979,
beräknar riksskatieverkel i skrivelse till RRV atl prognosen för 1979/80
kommer all överträffas med omkring 10 milj. kr. Under förulsätining all
akliebolagen bibehåller nuvarande utdelningsnivå, vänlas uppräkningen bli 9
milj. kr. förbudgeiårei 1980/81.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning.
Inkomslerna på titeln kupongskatt beräknas lill 40 milj. kr. för budgeiårei
1979/80 och 40 milj. kr. förbudgeiårei 1980/81.

Lagstadgade socialavgifter. De lagsladgade
socialavgifterna belalas under året in i form av preliminära avgifier,
fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter och kvarsläende avgifier. För en
närmare redovisning av uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas
lill RRVs decemberberäkning.

För budgetårel 1980/81 ökar avgifterna från statliga
myndigheler kraftigt till följd av omläggning av uppbördsförfarandel. Under
budgeiårei 1980/81 debileras nämligen avgifter för tre kalenderhalvår p. g. a.
omläggningen lill löpande redovisning av lagsladgade socialavgifter för
slalliga myndigheler. För en närmare redovisning hänvisas till beräkningen av
liteln pensionsmedel m. m. i RRVs decemberberäkning.

Del höga ränteläget i förhållande lill straffavgiftens
slorlek kan antas medföra atl en viss del av fyllnadsinbetalningarna våren 1980
från icke skatleplikliga seklorer senareläggs och belalas i form av kvarstående
avgifter våren 1981. För övriga seklorer förväntas ränlelägel påverka varken
fyllnadsinbetalningar eller kvarstående avgifter.

1 beräkningarna över lagsladgade socialavgifter görs
jämförelse med RRVs inkomstberäkning från höslen 1979. Den beräkningen gjordes
på ell högre lönealternaliv än vad som budgetpropositionen 1980/81 redovisar.

I det följande redovisas de lagsladgade socialavgifterna
efler den nya uppställningen av statsbudgetens inkomsler.

Folkpensionsavgifter. Inkomsterna från
folkpensionsavgiflen framgår av tabell 10.

RRV beräknar inkomslerna på titeln folkpensionsavgift till
19 242000000 kr. för budgetåret 1979/80 och 22449000000 kr. för budgetåret
1980/81.

Sjukförsäkringsavgift, netto. Som framgår av tabell 11
beräknas förskotten till de allmänna försäkringskassorna uppgå lill 22 624
milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 25 470 milj. kr. för budgelåret 1980/81.
Jämförl med RRVs decemberberäkning innebär della en nedjuslering på 465 milj.
kr. för budgetåret 1979/80 och en nedjuslering för budgetårel 1980/81 med 226
milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10. Folkpensionsavgift milj. kr.

1979/80

1980/81

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

marsbe-

jämfört

marsbe-

iämförl

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomster

Direktdebiterade

avgifier

16 131

-116

18 170

-H66

Egenavgifter
och

skattedebiterade

avgifter

879

-

967

_

Avgifter
från stat-

liga
myndigheter

och
affärsverk

2 232

+ 2

3 292

+ 16

Summa
inkomster

19242

22429

Netto
på titeln

19242

-114

22429

-1-182

Sjukpenningen har dragils ned p. g. a, lägre sjuktal för
1979 jämfört med höstens beräkning. Del är framför alll utbetalning av
sjukpenning för andra kalenderhalvårel 1979 där preliminärt ulfall föreligger -
som är lägre än vad som förväntades vid höstens beräkning.

Den 1 januari 1980 infördes flera förändringar (SFS
1979:644 och 645) vad gäller föräldraförsäkringen och rält lill ledighel vid
graviditet. Kvinnor som p. g. a. förvärvsarbetets art inte kan fortsätta sina
normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede skall i princip ha rätl till
omplacering med bibehållen lön. De kvinnor som inte kan omplaceras skall i
stället kunna få ersättning från försäkringskassan. Havandeskapspenningen som
denna er-

Tabell 11. Beräkning av de allmänna försäkringskassornas
förskott från inkomsttiteln för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen
(milj. kr.)

1979/80

1980/81

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

marsbe-

jämförl

marsbe-

jämförl

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Sjukpenning

13051

-256

14044

-515

Sjukvårdsförmåner
inkl.

läkemedelsersällning

8681

-234

10226

-1- 74

Föräldrapenning

3045

- 31

3649

-1-160

Frivillig
försäkring

10

-

10

-

Förvaltningskostnader

1840

- 25

2045

+ 15

Summa
ulgifter

26627

-546

29974

-266

Statsbidrag

3995

- 81

4496

- 40

Frivillig
försäkring

8

-

8

Förskott
från inkomst-

skattetiteln
(utgifter-

bidrag)

22624

-465

25470

-226

Nettot på titeln framgår av tabell 12.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

2S

opaginerad Kontrollera mot PDF

sättning
kallas ulgår med samma belopp som sjukpenningen. Den särskilda
föräldrapenningen skall under tre månader utgå med elt belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning. Vidare ändras reglerna för föräldrapenning för
tillfällig vård av barn till att omfatta 60 dagar per barn och år. Åldersgränsen
höjs samtidigt från lio lill lolv år för föräldrapenning för lillfällig vård av
barn.

Den
I juli 1980 förlängs den särskilda föräldrapenningen med tre månader till atl
omfatta sammanlagi sex månader. Under de tre sista månaderna skall ersättningen
ulgå enligt garantinivån lika för alla. Garanlinivån höjs från 32 kr. till 37
kr. per dag. De föreslagna reformerna har beräknats kosta ca 370 milj, kr.
efler några år när effeklerna slår igenom hell.

Tabell 12. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen
och förskott till de allmänna försäkringskassorna m.m. milj, kr.

1979/80

1980/81

Inkomsler

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

Ulgifter

marsbe-

jämförl

marsbe-

jämfört

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomster

Direktdebiterade
av-

gifter

20553

-145

23 195

-f221

Egenavgifter
och övriga

skattedebiterade
avgif-

ter

828

-

1014

-

Avgifier
från statliga

myndigheter
och affärs-

verk

2 850

-1- 5

4 206

+ 27

Återföring
av medel

från
allmänna sjukför-

säkringsfonden

Övriga
inkomster

109

-1- 4

118

+ 3

Summa
inkomster

24340

-136

28533

4-25/

Utgifter

Förskott
lill de

allmänna
försäkrings-

kassorna

22624

-465

25470

-226

Avsättning
av medel

till
allmänna sjukför-

säkringsfonden

-

-

-

Summa
utgifler

22624

-465

25470

-226

Netto
på titeln

1716

-1-329

3063

4-477

RRV
beråknar inkomslerna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto lill 1 716000000
kr. för budgetårel 1979/80 och 3063000000 kr. för budgetårel 1980/81.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barnomsorgsavgift. Inkomslerna från barnomsorgsavgiflen
framgår av labell 13.

Tabell 13. Barnomsorgsavgift milj. kr.

1979/80

1980/81

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

marsbe-

iämförl

marsbe-

jämförl

räkning

med RRVs december-beräkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomster

Direkldebiterade
av-

gifter

3 383

-7

4445

-f39

Avgifter
från statliga

myndigheter
och affärs-

verk

430

-

783

-1-34

Summa
inkomsler

3 813

-7

5 228

+ 73

Nelto
på titeln

3813

-7

5 228

+13

RRV beräknar inkomsterna på liteln barnomsorgsavgifi lill
3813000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och 5 228000000 kr. för budgelåret
1980/81.

Vuxenutbildningsavgift. Fr.o.m. budgelåret 1980/81 skall
vuxenutbildningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten. RRV föreslår med
anledning av detla all vuxenutbildningsavgifien redovisas på egen inkomsttitel
med benämningen vuxenulbildningsavgift. För budgelåret 1979/80 och tidigare
redovisades vuxenutbildningsavgifien under inkomstskatleliteln bland övriga
socialavgifter.

Tabell 14. Vuxenutbildningsavgift milj. kr,

1980/81

Enl RRVs

marsbe-

räkning

Inkomsler

Direktdebiterade
av-

gifter

547

Avgifter
från slalliga

myndigheler
och affärs-

verk

99

Summa
inkomsler

646

Netto
på titeln

646

RRV beräknar inkomslerna på lileln
vuxenutbildningsavgift till 646000000 kr. för budgelåret 1980/81.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 27

Övriga
socialavgifter, netto. Under titeln övriga socialavgifter redovisas den del av
arbelslöshelsförsäkringen som finansieras med arbelsgivaravgifter. Till de
allmänna försäkringskassorna utbetalas förskotl och slutavräkningsbelopp
avseende kosinaderna för konlanl arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas två
Iredjedelar av kostnaderna för grundbidrag och viss del av kostnaderna för
progressivbidrag.

Tabell 15. Avgift för arbetslöshetsförsäkringen och
utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända
arbetslöshetskassorna.

1979/80

1980/81

Inkomsler

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

Utgifler

marsbe-

jämfört

marsbe-

jämför!

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomsler

Direktdebiterade
av-

gifter

111

- 4

877

-1- 9

Avgifter
från statliga

myndigheter
och affärs-

verk

108

-

158

-

Återföring
av medel

från
arbetslöshets-

fonden

-

-

Summa
inkomsler

885

- 4

1035

-1- 9

Utgifler

Kontant
arbetsmark-

nadsstöd

209

-1-20

210

-1-26

Utbetalningar
lill er-

kända
arbetslöshets-

kassor

596

-1-37

618

-f-62

Avsättning
av medel

till
arbetslöshets-

fonden

346

-

190

-173

Summa
ulgifter

1 151

1018

Netlo
på titeln

-266

-66

+ 17

+ 94

De
avgifter som redovisas i tabell 16 flyter in på titeln för atl därefler under
samma budgetår överföras lill olika myndigheter eller fonder.

RRV
beräknar ett underskoll på titeln övriga socialavgifter, nello för budgetåret
1979/80 till 476000000 kr. (se tabellerna 15 och 16). För budgelåret 1980/81
beräknar RRV ett överskott på titeln övriga socialavgifter på 148000000 kr.

Stämpelskatt.
Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket, domstolsverket och
centralnämnden för fastighetsdata. 1 budgelproposilionen uppfördes lileln
stämpelskatt med 1 653 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och I 735 milj. kr. för
budgetårel 1980/81. Därav hänförde sig 78 resp. 60 milj. kr. till
riksskatteverkets uppbörd. I skrivelse lill RRV motiverar riksskatteverket en
höjning med 7 tnilj. kr. budgetåret 1979/80 på följande sätt:

s. 28 Kontrollera mot PDF

Tabell 16. Övriga lagstadgade socialavgifter milj. kr.

1979/80

1980/81

Inkomster

Enligt
RRVs

Förändring

Enl. RRVs

Förändring

Utgifter

marsbe-

iämförl

marsbe-

jämfört

räkning

med RRVs decemberberäkning

räkning

med RRVs decemberberäkning

Inkomsler

1
Arbetsskadeförsäk-

ringsavgifl

821

-22

1287

-19

2
Byggnadsforsknings-

avgift

99

-1-
1

106

- 4

3
Lönegaranliavgifi

437

-

515

+ 4

4
Arbetarskyddsavgift

250

- 8

310

-1-52

5 Avgift
för sjöfolks

pensionering

10

+ 1

12

-t- 1

6
Arbelsmarknadsutbild

-

ningsavgifl

890

-1- 1

1 030

-1- 4

7
Delpcnsionsavgifl

794

-1- 4

1271

+ 6

8
Särskild vuxenutbild-

ningsavgift

555

-

-

-

9
Återbetalningar från

delpensionsfonden

131

-1-53

Summa
inkomsler

3856

-23

4662

+ 97

Ulgijier

1 Summa
1-7 enl. ovan

3 301

-23

4531

-1-44

2
Särskild vuxenutbild-

ningsavgift

555

-

-

-

3
Merkostnader för del-

pensionsförsäkringen

210

-58

-

-

Summa
uigifier

4 066

4531

Netto
på titeln

-210

-52

-t-131

-1-53

Såsom
förutspåddes i RSVs inkomstberäkning i oktober 1979 har stämpelavgiften för
köp och byte av fondpapper saml stämpelskatten på obligalioner m.m. på
ulländska värdepapper slopats från den I januari 1980. Dessa skatter/avgifter
svarade under budgeiårei 1978/79 för 45% av de intäkter som inflöl under denna
tilel. Med hänsyn till den lidsförskjutning som föreligger mellan erläggandet och
den följande bokföringen hos statsverket av framför allt fondslämpelavgiften
har den förvänlade inkomstminskningen inle varil fullt så slor som lidigare
antagits.

RSV
beräknar nu inkomsten av stämpelskatt och stämpelavgift under budgeiårei
1979/80 till 85 milj. kr. Inkomstberäkningarna för de två kommande budgetåren
lorde för närvarande inle behöva korrigeras.

Även
domstolsverket har reviderat sin lidigare prognos och beräknar nu inkomslerna
till 1 250 milj. kr. för budgetårel 1979/80 och I 350 milj. kr. för budgetåret
1980/81. Jämfört med beräkningen i december är det en minskning med 265 resp.
190 milj. kr. Revideringen beror på en felbedömning av effekten av
skatiehöjningen i fråga om inteckning den I juli år 1979.

RRV
ansluter sig lill domstolsverkels och riksskalleverkels beräkningar.
Inkomslerna för titeln stämpelskatt beräknas till 1 395400000 kr. för
budgeiårei 1979/80 och I 545 000000 kr. för budgetåret 1980/81.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 29

Mervärdeskatt.
Inkomslerna på denna tilel uppbärs av länsstyrelserna och tullverket.

Utfallssiffror
för inbetald skalt till länsstyrelserna är kända l.o. m. februari månad 1980
och för återbetald skatl t. o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av
länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskalt ligger en bedömning av den privata
konsumtionens utveckling. Mellan åren 1979 och 1980 beräknas den privata
konsumtionen öka med ca 14%. Della är knappl 2 procentenheter högre än enligt
decemberberäkningen. För år 1981 har ökningen beräknals lill ca 10%.
Länsslyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskall under budgetåret 1979/80
beräknas uppgå lill 11 300 milj. kr., vilkel är 400 milj. kr. lägre än i
decemberberäkningen. Uppbörden under budgetåret 1980/81 beräknas uppgå lill 12700
milj. kr. Del är en minskning med 200 milj. kr. jämfört med
deeemberberäkningen.

Tabell 17. Mervärdeskatt budgetåret 1979/80, milj. kr.

Uppbördsmånad

Tullverket

Länsslyrelserna Inbetald Ålerbelald
skall skalt

Summa

Juli-aug.

3 291'

4724' 2468'

5 547'

Sept,-okl.

3 393'

4276' 3 155'

4514'

Nov.-dec.

3 756'

4612' 3235'

5 133'

Jan.-febr.

3 889

5421' 3311

5999

Mars-april

4111

5444 3028

6527

Maj-juni

4 260

4 923 2903

6280

Summa

22 700

29400 18 100

34 000

' Utfall

Generallullslyrelsen
har reviderat sin prognos för mervärdeskalt på importerade varor. Importvärdet
för budgeiårei 1979/80 beräknas uppgå till 134 200 milj. kr., vilket är 5 800 milj.
kr. högre än enligt decemberberäkningen. För budgetårel 1980/81 beräknas
importvärdel uppgå till 145 800 milj. kr. Detta är en ökning i förhållande lill
decemberberäkningen med 3 300 milj. kr. Med dessa imporlvärden beräknar
generallullslyrelsen uppbörden av mervärdeskatl under budgetårel 1979/80 till
22 700 milj. kr. I förhållande till decemberberäkningen är detta en ökning med
100 milj. kr. För budgetårel 1980/81 beräknas mervärdeskalten på importerade
varor uppgå till 25 400 milj. kr., vilkel åren ökning med 300 milj. kr. jämförl
med decemberberäkningen.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 34000000000 kr för budgetåret
1979/80 och 38 lOOOOOOOO kr. för budgetåret 1980/81.

Försäljningsskatt
på motorfordon. I beräkningen lill budgetförslaget uppskattade
riksskatteverket nyregistreringen av personbilar till 208000 för budgetåret
1979/80 och 220000 för budgetåret 1980/81. Nyregistreringen antas nu bli någol
högre. Riksskatteverket har därför räknat upp inkomsterna med 20 milj. kr. för
vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 30

Inkomsterna beräknas lill 570 milj. kr. för budgeiårei
1979/80 och 600 milj. kr. för budgetårel 1980/81. Generallullslyrelsen
vidhåller sin beräkning till budgetförslaget då inkomsterna beräknades till 8,5
milj. kr. förbudgeiårei 1979/80 och 8 milj. kr. för budgetårel 1980/81.

RRV ansluter sig lill riksskalleverkels och
generallullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på liteln försäljningsskatt på
molorfordon beräknas till 579000000 kr. för budgetårel 1979/80 och 608000000
kr. för budgetårel 1980/81.

Skatt på spritdrycker. Inkomslerna av skatl på
spritdrycker beräknades i budgetpropositionen lill 4 525 milj. kr. för
budgeiårei 1979/80 och 5 000 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. I skrivelse till
RRV den 27 februari 1980 anför riksskatteverket följande:

Under perioden juli 1979-januari 1980 har 2402 milj. kr.
influtit. Sprit-centralens försäljning av spritdrycker till systembolaget under
perioden november-januari ulgör underlag för skatteinkomsten under
februari-april. För denna period kommer, enligt vad som inhämtats från AB Vin-
& Spritcentralen, skatl alt inflyta med 1 179 milj. kr. Skattehöjningen den
27 oktober 1979 har medfört alt konsumtionen minskal. Till följd härav kan inkomsten
för budgelåret 1979/80 beräknas till 4 350 milj. kr. All konsumtionsminskningen
skall få bestående karaktär är mindre Iroligl mol bakgrund av erfarenheterna
av konsumlionsutvecklingen i ell längre perspektiv. RSV räknar således med en
ålerhämlning och beräknar inkomsien för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till
oförändrat 5 000 milj. kr. resp. 5 150 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning.
Inkomslerna på titeln skatt på spritdrycker beräknas till 4 349900000 kr. för
budgetårel 1979/80 och 5 000000000 kr. för budgetåren 1980/81.

Skatt på vin. 1 budgetpropositionen beräknas inkomsterna
på denna tilel till 890 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 950 milj. kr. för
budgeiårei 1980/ 81. I skrivelse till RRV den 27 februari 1980 anger riksskatteverket
att inkomsterna för budgelåret 1979/80 nu kan beräknas till 880 milj. kr.
Nedjusteringen beror på minskad konsumtion till följd av skattehöjningen i
oktober 1979.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning.
Inkomslerna på liteln skatt på vin beräknas till 879900000 kr. för budgetåret
1979/80 och 950000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Skatt på malt- och läskedrycker. I skrivelse till RRV den
27 februari 1980 beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln lill 865,2
milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 940,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81. I
förhållande till budgetpropositionen innebär detla en minskning av inkomsterna
med 9,8 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Generallullslyrelsen har inle
reviderat sin beräkning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 31

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets och
generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomslerna på liteln skatl på mall- och
läskedrycker beräknas till 887 200000 kr. för budgetåret 1979/80 och 963 000000
kr. för budgeiårei 1980/81.

Rusdrycksförsaljningsmedel av partihandelsbolag.
Riksskatteverket meddelar all inkomsterna på liteln kan beräknas lill IIO milj.
kr. för budgetåret 1979/80 och 100 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. För
1979/80 innebär delta en minskning av inkomslerna med 10 milj. kr. i
förhållande till budgetpropositionen.

RRV ansluter sig lill riksskalleverkels beräkning.
Inkomsterna på titeln föreslås få benämningen AB Vin- och Spriiceniralens
inlevererade överskoll och beräknas lill I lOOOOOOO kr. för budgelåret 1979/80
och lOOOOOOOO kr. förbudgeiårei 1980/81.

Rusdrycksförsaljningsmedel av detaljhandelsbolag. I
skrivelse lill RRV den 27 februari 1980 beräknar riksskaileverket inkomsterna
på titeln lill 90 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 60 milj. kr. för
budgeiårei 1980/81. Del innebär atl inkomslerna har räknals upp med 15 milj.
kr. för 1979/80 jämfört med budgelproposilionen.

RRV ansluter sig till riksskalleverkels beräkning.
Inkomsterna på liteln föreslås få benämningen Systembolaget ABs inlevererade
överskoll och beräknas lill 90000000 kr. för budgetårel 1979/80 och 60000000
kr. för budgetåret 1980/81.

Reseskatt. I budgetförslaget uppfördes titeln med 110
milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 118 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Med
hänsyn till uppbörden under andra halvårel 1979 har riksskatteverket justerat
upp beräkningen för budgetårel 1979/80 med 6 milj. kr. För budgetåret 1980/81
har prognosen justerats upp med 5 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskalleverkels beräkning.
Inkomsterna på titeln reseskati beräknas lill 116000000 kr. för budgelåret
1979/80 och 123000000 kr. för budgetåret 1980/81.

Fordonsskatt. I prop. 1979/80: 30 föreslog regeringen en
höjning av skatten på energi m. m. Genom beslul i december 1979 höjdes
bensinskatien, kilometerskatten, den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter samt energiskatten på el och oljor. Regeringen ämnade åierkomma
med förslag till ålgärder för atl kompensera de som bor i glesbygd för de höjda
energiskatterna. Regeringen har i prop. 1979/80: 109 lagl fram förslag om slöd
lill glesbygden för vissa energikostnader. Förslagel innebär bl.a. atl fordonsskatten
på personbilar sätts ned med 120 kr. per år för personbilsägare bosatta i de
kommuner som ingår i stödområdena 5 och 6. Nedsätlningen föreslås gälla fr. o.
m. den I juli 1980. Den beräknas tolall minska slatens

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 32

inkomsler av fordonsskatl med ca 18 milj. kr. per år. Med
hänsyn härtill har inkomsterna för budgelåret 1980/81 räknals ned lill 2 287
milj. kr.

RRV beräknar inkomslerna på lileln fordonsskatt lill 2
260000000 kr. för budgelåret 1979/80 och 2 287 000 000 kr. för budgeiårei
1980/81.

Tullmedel. Inkomslerna på titeln tullmedel beräknasi
budgetförslaget till I 075 milj. kr. för budgetårel 1979/80 och till I 115 milj.
kr. för budgetåret 1980/81.

Generallullslyrelsen har reviderat sin prognos för
tullmedel. 1 samråd med konjunklurinslilulel har importvärdel för budgelåret
1979/80 beräknals lill 134 200 milj. kr. Del är en uppräkning med 5 800 milj.
kr. jämfört med decemberberäkningen. För budgetårel 1980/81 har importvärdel
räknats upp med 3 300 milj. kr. till 145 800 milj. kr. Uppräkningen beror i
huvudsak på ökade oljepriser. Med ledning av del nya importvärdel har
generaltullstyrelsen räknat upp inkomslerna för budgetårel 1980/81 med 35 milj.
kr. RRV ansluter sig lill generaltullslyrelsens beräkning. Inkomslerna på
lileln tullmedel beräknas till I 075 000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och I
150000000kr. förbudgeiårei 1980/81.

Inkomster av statens verksamhet

Affärsverkens inlevererade överskott. Enligt prop.
1976/77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering av del slalliga
budgelsystemet (Rskr 1977/78: 19) skall RRV i inkomstberäkningen redovisa
affärsverkens årsresultat och resultatprognoser för kommande budgetår.
Redovisningen av verksamhelen bör vara överskådlig och lättbegriplig. Vidare
bör - så långt som möjligt - enhetlighel eftersträvas. De statliga affärsverken
redovisar i skrivelser uppgifter lill RRV. I en av RRV upprättad promemoria som
skickals lill samtliga affärsverk har RRV anmodat dessa alt följa en enhetlig
linje i sina prognoser. I promemorian anges bl. a. all den bedömning av den
ekonomiska ulvecklingen som redovisas i den preliminära nationalbudgeten bör
tjäna som vägledning för beräkningarna.

Postverkets inlevererade överskott. I skrivelse till RRV
beräknar postverket att inleverera 82,0 milj. kr. budgetårel 1979/80 och 61,0
milj. kr. budgelåret 1980/81. I förhållande lill budgelpropositionen innebär
del en ökning av inkomsterna med 5,0 milj. kr. för budgetårel 1979/80. I
skrivelsen anförs följande:

För budgetåren 1979/80 och 1980/81 räknar Postverket nu
med att kunna leverera ett överskott och 54 Mkr resp. 67 Mkr. Detta motsvarar
normal förränlning av det disponerade statskapitalet.

Postverket räknar nu med en volymökning för de totala
försändelseintäkterna inkl. lidningsavgifter på ca 2% under budgetårel 1979/80
och ca

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 33

I % under budgelåret 1980/81. Personalkostnaderna beräknas
öka volymmässigt med ca I % under varidera budgelåret. beroende på bl.a,
forllöpande ulbyggnad av servicenätet genom lillkomslen av nya hushåll. Den
genomsniilliga prisökningen på personalkostnaderna beräknas lill 13,5%
budgetårel 1979/80 och 8,0% budgetåret 1980/81. Bedömningen av prisutvecklingen
grundar sig på allernaliv 2 i Riksrevisionsverkeis skrivelse. Hänsyn har därvid
lagits till Poslverkels speciella personalsiruktur. och vi räknar med 1,5%
högre prisökningar än enligt RRVs förutsättningar. En beräkning enligt
alternativ I i skrivelsen skulle inle påverka inleveranserna av
överskottsmedel. Sakkoslnaderna beräknas öka med 16% under 1979/ 80 och med 15%
under 1980/81. De kraftiga ökningarna beror främst på lokalkostnadsutvecklingen.

Diskonlol förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå på 10%
fram lill juli 1980, då del antas gå ned lill 9%. I januari 1981 räknas med en
yllerligare sänkning lill 8,5 %. Beräkningen bygger också på all
konsolideringsfonden får utnyttjas enligt Poslverkels förslag.

RRV ansluter sig till poslverkels beräkning. Inkomslerna
på lileln postverkets inlevererade överskoll beräknas lill 82000000 kr. för
budgetårel 1979/80 och 61 000000 kr. för budgeiårei 1980/81.

Televerkets inlevererade överskott. I budgelproposilionen
beräknades inkomslerna på titeln till 156,8 milj. kr. för budgetåret 1979/80
och 162,5 milj. kr. för budgetårel 1980/81. Televerkel har reviderat
beräkningen för 1980/81 och beräknar nu inleveransen till 166,9 milj. kr.
Televerkel anför vidare:

Beräkningarna bygger på de inläkler och kosinader som
teleområdena tagit upp i grovbudgeten för 1980/81.

Vid intäklsberäkningen har förutsetts att vissa generella
laxehöjningar måsle vidtagas under budgeiårei 1980/81.

Beräkningarna för budgetårel 1980/81 har gjorts utifrån
det nya invesleringsbegrepp som utföriigt presenterades i televerkets
anslagsframslällning för 1980/81 (avsnitt 3.2.2) och som tidigare föreskrivits
av RRV i "Anvisningar för myndighelens anslagsframställning".

RRV ansluter sig lill televerkets beräkning. Inkomslerna
på liteln televerkets inlevererade överskoll beräknas lill 156 800000 kr. för
budgelåret 1979/80 och 166900000 kr. förbudgeiårei 1980/81.

Statens järnvägars inlevererade överskott. I
budgelproposilionen fördes inkomsterna på lileln upp med ell formellt belopp på
I 000 kr. för budgetåret 1979/80 och 1000 kr. för budgetårel 1980/81. 1
skrivelse lill RRV meddelar statens järnvägar att någon inleverans inte kommer
atl ske under 1979/80 och 1980/81. I skrivelsen anförs följande:

I anslulning till novemberprognosen uppgav SJ vissa
resullatförbältring-ar, som skulle bli möjliga genom föreslagna laxehöjningar
1979-12-01. 3
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. BUaga 2.3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 34

Regeringen beslöt senare om något lägre höjningar än SJ
föreslagil. Dessutom senarelades höjningen i busstrafik lill 1980-02-01. Vid
revideringen har därför trafikinläkterna räknats upp med en mindre
laxehöjningseffekl än som förutsades i novemberprognosen. Den nya laxenivån har
anlagils gälla även under budgeiårei 1980/81, Vissa volymjusleringar har gjorts
på grundval av ulvecklingen under loppet av innevarande budgelår saml
bedömningar av konjunklurulsiklerna enligt den preliminära nalionalbudgelen m.
m.

Ersällningen för drifl av olönsamma järnvägslinjer m. m.
har för budgelåren 1979/80 och 1980/81 upptagils lill 746 resp. 790 milj. kr.
1 beloppet för 1979/80 ingår ell av SJ 1979-02-13 begäri tilläggsanslag om 26
milj. kr. Beloppet för 1980/81, som anges i budgelpropositionen är 97 milj. kr,
lägre än motsvarande belopp i novemberprognosen.

Beräkningen av personalkostnaderna har baserats på en
reviderad bedömning av personalbehovet. Personalkostnaderna saml vissa
kostnads-beroende intäkter har härvid räknats upp under antagande att lönenivån
höjs med 10 % den I november 1979 (inkl. effeklen av redan genomförda höjningar
enligt garantiklausuler) och med 7.5 % den I januari 1981. På grundval av
registrerad prisutveckling har prisnivån för maierial m.m. antagits stiga med 8
% 1979/80, utom i de fall priserna bestäms genom särskilda avtal. För 1980/81
har novemberprognosens antagande om ökning med 6 % bibehållits.

RRV beräknar inkomslerna pä lileln statens järnvägars
inlevererade överskoll lill formelll I 000 kr. för vart och elt av budgetåren
1979/80 och 1980/81.

Luftfartsverkets inlevererade överskon. I
budgelproposilionen uppfördes denna titel med 59.2 milj.kr. för budgetåret
1979/80 och 41.1 milj.kr. för budgeiårei 1980/81. 1 skrivelse lill RRV har
luftfartsverket beräknai inleveransen till 38.9 milj.kr. för budgelåret
1979/80 och 43,8 milj.kr. för budgeiårei 1980/81. 1 skrivelsen anför
lufifarlsverket följande:

Intäkterna för 1979/80 har beräknals lill 583,5 Mkr..
vilkel är 11,6 Mkr. högre än i verkels driflbudgelbeslui. Kosinaderna för
1979/80 beräknas nu till 551.0 Mkr. vilket är 9,2 Mkr. högre än i
driflbudgelbeslulet. Härvid har inkluderats en "retroaktiv" effekl av
väniade lönehöjningar om tolall 8,5 Mkr. Ränleersällningen för kommunala
finansieringsbidrag har reducerals med 35 Mkr. till 13,3 Mkr. vilkel likställer
kommunalt och slalligl finansieringskapital från förränlningssynpunkl.
Överskottet beräknas under dessa förutsättningar uppgå lill 32,5 Mkr, Det
slalliga förräniningskravet, beräknai efler en räntesats av 9,25 % uppgår lill
118.6 Mkr. Förränlningen av statligt och kommunalt finansieringskapilal skulle
därmed uppgå lill ca 27 % av full förränlning. Som grund för intäklsberäkningen
1980/81 har trafikvolymen ullryckl i anlalel landningar beräknals öka med 7 %
och i anlalet passagerare med 6.5 %. Som grund för kostnadsberäkningen 1980/ 81
gäller atl personalkostnaderna vänlas öka med ca 7 % jämfört med budgetbeslutet
1979/80, medan sakkostnaderna (inkl. ersällningar lill myndigheler) väntas öka
med ca 14 % och avskrivningarna med ca 12 %.

Under angivna förutsättningar beräknas överskollel för
1980/81 uppgå till 53,7 Mkr. Förräniningskravet på statskapitalet, beräknat
efler 9,25 %

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 35

uppgår lill 125 Mkr. Del beräknade överskottet uppgår till
43 % av full förränlning. Räntekostnaden för kommunala finansieringsbidrag har
liksom tidigare reducerals i proportion till förränlning av statskapitalet
eller 54,9 Mkr. till 23,5 Mkr.

Luftfarlsverkels beräkningar förutsätter atl verkel
tillåts höja sina taxor med i genomsnitt 10% under budgeiårei 1980/81, Enligt
lunfarlsverkels beräkningar har verket under budgetårel 1978/79 inlevererat
29,7 milj. kr. Enligt RRVs budgetredovisning för 1978/79 var beloppel endasl
9,7 milj.kr. Återstående 20 milj.kr. inlevererades ijuli månad 1979. RRV
avviker sfiledes liksom i höstens inkomstberäkning från luftfartsverkets
beräkning med 20 milj. kr. för budgelåret 1979/80.

RRV beräknar inkomslerna på lileln luftfarlsverkels
inlevererade överskott till 58 900 000 kr. för budgetåret 1979/80 och 43
800000 kr. för budgetåret 1980/81.

Förenade fabriksverkens inlevererade överskott. I
skrivelse lill RRV beräknar förenade fabriksverken inkomslerna på titeln lill
94,9 milj. kr. för budgeiårei 1979/80 och 46,7 milj. kr. för budgeiårei
1980/81. Delta innebär inle någon förändring i förhållande lill
budgelproposilionen. I skrivelse anförs följande:

Beräkningarna för 1979/80 och 1980/81 har gjorls med
ulgångspunkl från halvårsrapporten 1979/80 och den operativa långsiktsplanen
för 1979/80. Beräkningarna för budgelåren 1979/80 och 1980/81 har gjorls i
1979/80 års beräknade penningvärde. Hänsyn har inle lagils lill en evenluell
omläggning av FFV räkenskapsår från budgetår till kalenderår. Resultatet före
bokslulsdisposilioner för 1979/80 beräknas bli någol bälire än ulfallel för
1978/79. För budgelåret 1980/81 förvänlas dock en krafiig försämring beroende
på bl. a. en nedgång i beslällningsvolymen från svenska försvarei som tidigare
anmälts. Ett program för alt anpassa verksamheten lill en mindre
beslällningsvolym har utarbetats i samråd med personalorganisationerna.

Resultaten för 1979/80 och 1980/81 belastas med kosinader
för utveckling av Stiriing Power Pack. FFV har emellertid föreslagil en annan
finansieringsform för Stirlingverksamhelen baserat på villkorliga län från
staten.

För 1979/80 har avskrivningar beräknats kalkylmässigt i
enlighet med FFV instruktion.

Anlal hellidsanslällda beräknas för 1979/80 lill ca 5 800.

Investeringar för 1979/80 uppgår lill 83,4 Mkr. varav 4,0
Mkr. ulnyttjats redan tidigare år enligt särskilt beslut.

RRV ansluter sig lill förenade fabriksverkens beräkning.
Inkomslerna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas
till 94 900000 kr. för budgeiårei 1979/80 och 46700 000 kr. för budgeiårei
1980/ 81.

Statens vattenfallsverks inlevererade överskott, I
budgelpropositionen uppfördes denna tilel med I 116,0 milj.kr. för budgetårel
1979/80 och

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 36

1 446,0 milj. kr. för budgeiårei 1980/81. I skrivelse lill
RRV beräknar statens vallenfallsverk inleveransen under 1980/81 till I 451.0
milj.kr. Beräkningen för 1979/80 är oförändrad jämförl med
budgetpropositionen. I skrivelsen anförs följande:

Kraftverksrörelsen

Budgetåret 1979180

I Vallenfalls förslag till driftslal för innevarande är
anmäldes atl de redovisade intäkts- och kostnadsberäkningarna innefatiade vissa
osäkerhetsfaktorer. Bl.a. angavs all rådande osäkra situation på oljemarknaden
försvårade en säkrare bedömning av oljeprisulvecklingen och därmed av verkets
kraflinläkter och kraftanskaffningskoslnader. De förutsättningar som
driftslaten byggde på har också väsenlligl förändrals. främst avseende
infiations- och oljeprisutvecklingen samt vallentillrinningen, vilkel påverkar
verksamhelsulfallet. Tolall beräknas rörelseintäklerna öka med 640 milj. kr.
jämförl med fastställd driftstal. Intäkterna från fast engrosförsäljning har
uppräknals med 455 milj.kr., huvudsakligen beroende på högre energipris- och
indexlillägg som följd av högre oljepriser och infiationslakt.
Försäljningsvolymen förväntas bli någol högre än vad som förutsattes i
driftslaten. Den tillfälliga kraflförsäljningen beräknas öka med 170 milj. kr.
p.g.a. slörre försäljningsvolym. Övriga intäkter beräknas öka med 15 milj. kr.

Bränslekostnaderna beräknas trols elt högre oljepris bli
176 milj.kr, lägre än beräkningarna i driftslaten. Anledningen är atl den
oljebaserade värmekraftproduktionen har kunnal reduceras kraftigt p. g. a. en
högre vatlenkraflproduklion. Del högre oljepriset har således fått genomslag på
kraflinläkterna genom högre energipristillägg medan effeklerna på verkels
bränslekoslnader har kunnal begränsas väsenlligl. Kosinaderna för den inköpta
kraften beräknas öka med 195 milj.kr. Den tillfälliga kraften beräknas öka med
218 milj. kr., p. g. a. slörre volym, medan fasla kraflinköp beräknas minska
med 23 milj. kr.

Sammantaget innebär utbytena av lillfällig kraft att
inköpen har ökat mer än försäljningen. Nettokostnaden för del tillfälliga
kraflulbytet beräknas öka med 48 milj.kr. Finansiella inläkler beräknas öka med
30 milj.kr. jämförl med driftstalen, beroende på högre ränteintäkter från
dotterbolagen som en följd av högre ränteläge. De finansiella kosinaderna
beräknas minska med 30 milj.kr. p.g.a. lägre räntekostnader för verkels röriiga
kredii hos riksgäldskontoret p.g.a. förbättrat likviditelsläge.

I verkels förslag lill driftslal redovisades etl överskott
om 884 milj. kr. Normal förräntning för budgetåret, 9,25 %, skulle medföra elt
överskott om 1369 milj.kr. Reduceringen med 485 milj.kr. motiverades med den
försenade idrifttagningen av Ringhals block 3 och 4. I driftstaisförslagel
förutsatte verkel atl kompensalion skulle utgå för de rörliga merkostnaderna
under budgeiårei 1978/79 och 1979/80 för alternativ produktion molsvarande
produktionsbortfall under förseningstiden för ifrågavarande kärnkraftblock.
Merkostnaderna beräknades till 175 resp. 310 milj. kr. eller sammanlagi 485
milj. kr. Verket föreslog i driftstaisförslagel alt kompensalion skulle utgå i
form av sänkt förräntningskrav med därav följande minskat krav på inleverans av
överskottsmedel från verket. I samband med detta angavs all merkostnaderna var
avhängiga av främsl oljepris.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 37

belaslningsutveckling och vatlenkrafllillgång och kunde
därför framräknas lill mer definitiva belopp först i efierhand. En avstämning
av kompensa-lionsbeloppen förutsattes därför ske i efierhand.

I den av regeringen fastställda driftslaten upptogs kompensalion
med endasl 200 milj, kr. i avvakian på närmare beräkningar av merkostnaderna i
anslulning till de förhandlingar som inlells i denna fråga med Forsmarks
Kraftgrupp AB. Kompensationen avser budgelåret 1979/80 och utgår i form av
sänkl förräntningskrav med molsvarande belopp.

Jämfört med verkets förslag sänktes också detaljintäklerna
med 30 milj.kr. Sänkningen beror pä alt den av verkel förulsatia höjningen av
lågspänningstarifferna den 1 juli 1979 framflyttades till den I januari 1980,
Den faslställda driftslaten upptog etl överskott om I 169 milj.kr., en ökning
med 285 milj. kr. jämförl med verkels förslag, och lägre delaljintäkler med 30
milj. kr. Della kompenserades genom lägre avsällningar för förnyelse av
anläggningar med motsvarande belopp eller 315 milj.kr. De nya beräkningar som
nu gjorts för innevarande budgetår innebär högre intäkter med 670 milj. kr. och
lägre kosinader med 11 milj. kr. dvs. en resultatförbättring med 681 milj. kr.
jämfört med beräkningarna i driftslaten.

Del bedömda behovet av avsällning för förnyelse av
anläggningar uppgår för 1979/80 lill I 183 milj.kr. Efler
"återtagande" av den tidigare redovisade sänkningen av
förnyelseavsällningarna med 315 milj.kr. återstår 366 milj. kr. av
resultatförbättringen. Delta belopp avses kunna användas för ökning av
lagerreserv och extra avsällning för förnyelse av anläggningar.
Extraavsällningarna är avsedda all utjämna de skillnader i
krafi-anskaffningskosinader som uppstår för verket mellan vät- och torrår, dvs.
god och dålig tillrinning lill de vatlenkraflproducerande älvarna.

Verkels beräkningar av krafianskaffningskostnaderna utgår
bl.a. från normalårslillrinning till de vatlenkraflproducerande älvarna. Om
vallentillrinningen avviker från normalåret medför delta givelvis även avvikelser
vad gäller verkets kraftanskaffningskoslnader. Som nämndes i inledningen
innebär de nya beräkningarna för innevarande budgelår en väsentligt högre
vallenkraftproduktion än vad som förutsattes i driftstaten, p. g. a. en ökad
vattentillrinning. Detla gör del i försia hand möjligt alt minska den oljebaserade
värmekraftproduktionen, vilkel i sin tur väsentligl minskar verkets
kraftanskaffningskoslnader. Vid framtida torrår blir förhållandet det omvända
med högre kraftanskaffningskostnader än beräknat som följd. Upplysningsvis kan
nämnas all verkel för budgetårel 1976/77. som var ell ulpräglal torrår, var
tvunget alt reducera förnyelseavsällningarna med 345 milj. kr. för alt uppnå
förräniningskravet om 8 %. Överskottet för innevarande budgetår redovisas med
samma belopp som i den fastställda driftslaten eller I 169 milj. kr. Verkels
anslagsförbrukning beräknas för innevarande budgelår uppgå lill I 950 milj.
kr.

Budgelåret 1980181

Enligt riksdagens beslul genomförs fr.o.m. budgeiårei
1980/81 en modernisering av del slalliga budgetsystemet. Den mest pålagliga
effeklen på Vattenfalls ekonomisystem utgör de förändringar som är knulna till
verkets anslagsframställning och -redovisning med "nytl invesleringsbegrepp"
saml nya föreskrifier för hur anläggningstillgångarna skall las upp i verkels
bokslut.

Del nya investeringsbegreppel medför all räntan på den del
av del disponerade slalskapilalel som är bundel i anläggningar under
uppförande, dvs. ränta under byggnadslid, skall aktiveras - las upp som tillgång
- och 4
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 38

ingå i investeringen, Della innebär atl det endasl är
räntan på del statskapital som är bundel i idrifitagna anläggningar som skall
täckas av årets överskott, vilket därmed blir lägre än i dag då överskottet
täcker räntan på hela del disponerade slalskapilalel. Både räntan under
byggnadslid och årets överskott skall dock inlevereras till statsverket.

Genom aktiveringen av räntan under byggnadslid kommer
anslagsbehovel atl öka. Ökningen förulsälts vid övergånpstidpunklen bli
kompenserad genom en molsvarande ökad självfinansiering så att några ökade krav
på statskapital ej uppslår.

Detta uppnås genom alt fr.o.m. 1980/81 en uppskrivning
sker av de idrifitagna anläggningarna till elt värde som de skulle ha hafl om
räntan aktiverats även under dessas byggnadstid. Uppskrivningen förutsätts medföra
en sådan ökning av avskrivningsunderlaget atl räntan under byggnadslid blir
självfinansierad.

Den ändrade redovisningen av förräniningskravet kommer vid
övergången inte att få någon inverkan på verkels eltariffer.

I den inkomstberäkning som gjorls för budgeiårei 1980/81
har dessa nya principer lillämpals. Förändringen jämförl med lidigare principer
beslår i högre avsättningar för förnyelse av anläggningar samt ell lägre
nettoöverskott.

Förulsällningarna för resullatberäkningen för hudgetåret
1980/81 är i många grundläggande avseenden osäkra. Osäkerheten avser i försia
hand om och när idrifilagning av nya kärnkraflblock kan ske saml vilken ersällning
för merkoslnader lill följd av försenad idrifttagning av kärnkrafiblock som kan
erhållas gällande såväl Ringhals som Forsmark. Dessa förhållanden påverkar
såväl tariffer som verkets kostnader.Idrifttagning av nya kärnkraflblock medför
en ändrad sammansällning av produktionssystemet med en väsenllig minskning av
den oljebaserade värmekraftproduktionen som följd. Då marknadslägel för
kärnbränsle så långl man idag kan överblicka och med hänsyn lill gällande
konlrakl är mer stabilt än för olja kommer kostnadsutvecklingen all påverkas
härav. De i tarifferna ingående klausulerna måsle också anpassas lill den
akluella produktionsapparatens kostnadsförhållanden och koslnadsstrukiur. En
lägre lariffnivå förutses vid idrifttagning av nya kärnkraftblock än om detta
ej blir möjligt.

Beräkningarna för budgetårel 1980/81 måsle med hänsyn lill
vad som ovan sagts betraktas som myckel preliminära. Dessa bygger på antagandet
atl block 3 i Ringhals och block 1 i Forsmark kommer alt las i drift under
budgetårel. Produklionssiarltidpunkten för blocken har förutsatts till
1981-04-01. Bland förutsättningarna ingår normalårslillrinning till de vatlenkraflproducerande
älvarna saml ca 4 % ökad försäljning av fast kraft.

Intäktsberäkningarna bygger på nu gällande tariffer och
klausuler och har skett i prisnivån K = 574. Såväl verkels egen oljebaserade
produklion som energipristilläggen på fast krafiförsäljning baseras på ell
oljepris om 22,8 kr/GJ (C = 8,00 öre/KWh).

Angivna förutsättningar medför etl nelloöverskotl om 1263
milj.kr. vilkel motsvarar förräniningskravet om 9.5 % på del i medeltal under
budgeiårei bundna statskapitalet i idrifttagna anläggningar.

Beräkningarna innefattar inle någon ersätlnng från staten
för de merkoslnader som senarelagd idrifttagning av kärnkraflblocken i
Ringhals och Forsmark har orsakal verkel och dess kunder via tarifferna. Verkel
förutsätter dock all sådan ersällning utöver vad som erhållils under
budgetåret 1979/80 kommer alt utgå för berörda budgelär. En viss reducering av
tarifferna blir då möjlig för budgetårel, vilkel direkl kommer verkets kunder
tillgodo.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 39

RRV ansluter sig lill statens valtenfallsverks beräkning.
Inkomsterna på titeln slalens valtenfallsverks inlevererade överskoll beräknas
till 1 116000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och I 451 000000 kr. för budgeiårei
1980/81.

Domänverkets inlevererade överskott. Denna titel uppfördes
i budgelpropositionen med 69,4 milj. kr. för budgeläret 1979/80 och 45.8 milj.
kr. för budgetårel 1980/81. I skrivelse till RRV beräknar domänverket atl
inleverera 49,0 milj. kr. under kalenderårel 1980 och 35,0 milj. kr. under
kalenderårel 1981. Under budgeiårei 1978/79 inlevererades 20 milj.kr, I juli
månad 1979 inlevererades ytterligare 20 milj.kr, av 1978 ärs överskott. RRV
avviker därför från domänverkets kalenderärsbcräkning med 20 milj. kr. och
beräknar inkomsterna för budgeiårei 1979/80 lill 69,0 milj. kr. För budgeiårei
1980/81 ansluter sig RRV till domänverkels beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln domänverkets
inlevererade överskott till 60000000 kr. för budgeiårei 1979/80 och 35 000000
kr. för budgetåret 1980/81.

Statens vägverks inlevererade överskott. Statens vägverk
har i skrivelse till RRV beräknai inkomsterna på lileln lill 35,6 milj. kr för
budgetårel 1980/81. Detta innebär en nedjuslering med 4,5 milj. kr jämförl med
höstens beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på liteln slalens vägverks
inlevererade överskott till 36500000 kr för budgeiårei 1979/80 och 35 600000
kr för budgelåret 1980/81.

Riksbankens inlevererade överskott. Riksbanken har i
skrivelse lill RRV beräknai inkomslerna på titeln lill 750 milj. kr för vari
och etl av budgetåren 1979/80 och 1980/81. Della innebär en uppräkning med 100
milj. kr för vart och ett av budgetåren jämfört med höstens beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på liteln riksbankens
inlevererade överskott till 750000000 kr för budgetårel 1979/80 och 750000000
kr för budgelåret 1980/81.

Myntverkets inlevererade överskott. I budgelproposilionen
beräknades inkomsterna på denna titel lill 84,0 milj. kr för budgelåret 1979/80
och 92,0 milj. kr för budgetåret 1980/81. Myntverket beräknar nu inkomsterna
lill 69,0 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 92,0 milj. kr för budgetårel 1980/81.
En förskjutning av efterfrågan på mynl till förmån för de lägre valörerna
motiverar en neddragning av de beräknade inkomslerna för budgelåret 1979/80.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomslerna
på lileln myntverkets inlevererade överskott beräknas lill 69000000 kr för
budgetåret 1979/80 och 92000000 kr för budgetåret 1980/81.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 40

Totalisatormedel. I skrivelse lill RRV den 27 februari
1980 beräknar riksskatteverket inkomsterna på liteln lill 218 milj. kr för
budgelåret 1979/ 80 och 266 milj. kr för budgelåret 1980/81. Del innebär en
ökning av inkomslerna med 8 resp. 14 milj. kr i förhållande till
budgelproposilionen. 1 skrivelsen anförs bl. a. följande:

Inkomslerna av tolalisatoravgiften under försia hälflen av
budgetårel 1979/80 ökade med ca 22% jämfört med samma tid 1978/79. Prognosen
höslen 1979 var beräknad efler en förmodad ökning på ca 20%. Någon avmattning
av ökningen kan ännu inte skönjas. Tvärtom synes kulmen i ökningslaklen ännu
inle ha uppnålls. RSV räknar försiktigtvis med en årlig ökning av
lolalisalorinkomslerna med 22%.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. RRV
föreslåratl lileln fr. o. m. budgelåret 1980/81 redovisas som skall under
inkomstlilelgruppen skalt på spel. Inkomsterna på titeln tolalisalormedel
beräknas till 218000000 kr för budgetårel 1979/80 och 266000000 kr för
budgetåret 1980/81.

Tipsmedel. Aktiebolaget Tipsljänst beräknar inkomsterna på
titeln lipsmedel lill 389 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 624 milj. kr för
budgeiårei 1980/81. Del åren minskning av inkomsterna med 19 milj. kr
förbudgeiårei 1979/80 och 3 milj. kr för budgetåret 1980/81 jämfört med
budgelproposilionen.

RRV ansluter sig lill Aktiebolaget Tipsljänsls beräkning.
Inkomslerna på lileln lipsmedel beräknas lill 38900001)0 kr för budgetårel
1979/80 och 624 000000 kr för budgelåret 1980/81.

Lotterimedel. 1 budgetpropositionen beräknas inkomslerna
lill 311,7 milj. kr för budgeiårei 1979/80 och 327,3 milj. kr för budgelåret
1980/81. I skrivelse lill RRV den 6 mars 1980 beräknar Svenska Penninglotteriet
AB inkomslerna på liteln lotlerimedel lill 337,5 milj. kr för budgeiårei
1979/80 och 360,8 milj. kr för budgeiårei 1980/81.

RRV ansluter sig lill Svenska Penninglotteriet ABs
beräkning. Inkomsterna på lileln lotlerimedel beräknas till 337 536 507 kr för
budgetårel 1979/ 80 och 360750000 kr för budgeiårei 1980/81.

Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.
Ränteinkomsterna för budgelåret 1979/80 har beräknals efler den för
kalenderårel 1979 faslställda räntan på statliga bosladslån om 10% (SFS
1978:833). Samma räntesats användes vid beräkningarna i höstas, men en
nedrevidering på 34 milj. kr har i denna beräkning gjorts jämförl med höslen.

För budgelåret 1980/81 grundas beräkningarna på den för
1980 fastställda räntan om 11 % (SFS 1979; 1022). Della innebär en
uppjustering med I procenlenhel på ränlesalsen vilkel i sin lur har inneburit
all titelns inkomster reviderats upp med 365 milj. kr jämförl med höstens
beräkning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 41

RRV beräknar inkomsterna pä titeln ränteinkomster på lån
för bostadsbyggande lill 3 855900000 kr för budgeiårei 1979/80 och 4780000000
kr för budgeiårei 1980/81.

Räntor på energisparlån. Bosladssiyrelsen beräknar
inkomsterna på titeln lill 111,4 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 185,8
milj. kr för budgetårel 1980/81. Ränleinkomslerna för innevarande budgetårel
har beräknals efier den för kalenderåret 1979 fastställda räntan om 10.0% (SFS
1978:833). För budgeiårei 1980/81 har beräkningen grundals på molsvarande för
år 1980 fastställda ränla om 11.0% (SFS 1979: 1022).

RRV ansluter sig lill bosiadssiyrelsens beräkning.
Inkomslerna på lileln räntor på energispariån beräknas lill 111 410000 kr för
budgetårel 1979/80 och 185 800 000 kr för budgeiårei 1980/81.

Expeditionsavgifter. I budgelpropositionen uppfördes denna
tilel lill 177.5 milj. kr för budgetåret 1979/80 och till 181,5 milj. kr för
budgetåret 1980/81. Domstolsverket har med hänsyn lill ulfallel höslen 1979
reviderat upp sin beräkning med 10 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln expeditionsavgifter
till 187 670000 kr för budgelåret 1979/80 och 191 570000 kr för budgelåret
1980/81.

Avgifter vid trafiksäkerhetsverket. 1 budgetpropositionen
beräknades inkomslerna på denna litel lill 49,9 milj. kr för budgetårel
1979/80 och 52,0 milj. kr för budgeiårei 1980/81. Trafiksäkerhetsverket
beräknar nu inkomsterna lill 47,6 milj. kr för budgelåret 1979/80 ch 49,0
milj. kr för budgeiårei 1980/81. Minskningen av de beräknade inkomslerna
motsvaras av del utfall för nybilsförsäljningen som konstaterats under höslen
1979.

RRV ansluter sig lill trafiksäkerhetsverkeis beräkningar.
Inkomslerna på titeln avgifter vid trafiksäkerhelsverket beräknas till 47
600000 kr för budgelåret 1979/80 och 49000 000 kr för budgetårel 1980/81.

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet. I
budgelproposilionen beräknas inkomslerna lill 76,4 milj. kr för budgelåret
1979/80 och 86,5 milj. kr för budgelåret 1980/81. Patent- och
registreringsverket beräknar nu inkomsterna lill 78,2 milj. kr för budgelåret
1979/80 och 78,4 milj. kr för budgetåret 1980/81. Minskningen av de beräknade
inkomslerna för budgetåret 1980/81 moiiveras av alt beräkningarna för
programmet bolagsärenden reviderats för budgetåren 1980/81-1981/82 beroende på
nya antaganden om bolagens agerande inför övergången lill ell akliekapilal om
50000 kr senast den 31 december 1981.

RRV ansluter sig till palenl- och registreringsverkets
beräkning. Inkomsterna beräknas lill 78 246000 kr för budgelåret 1979/80 och
78 380000 kr för budgetåret 1980/81.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 42

Återbetalning
av lån

Återbetalning
av energisparlån. 1 budgetpropositionen beräknas inkomsterna pä liteln till
58,0 milj. kr för budgetåret 1979/80 och 87,0 milj, kr för budgeiårei 1980/81.
I skrivelse lill RRV den 28 februari 1980 beräknar bostadsstyrelsen inkomsterna
på lileln ålerbelalning av energispariån till 60,0 milj. kr för budgelåret
1979/80 och 83,0 milj. kr för budgelåret 1980/81.

RRV
ansluter sig till bosiadssiyrelsens beräkning. Inkomslerna på lileln
återbetalning av energispariån beräknas lill 60028000 kr för budgeiårei 1979/80
och 83 000 000 kr för budgelåret 1980/81.

Återbetalning
av lån för bostadsbyggande. Bosladssiyrelsen har beräknai återbetalningarna av
lån för bosladsbyggande till 988,4 milj. kr förbudgeiårei 1979/80 och 950
milj. kr för budgetåret 1980/81. Jämförl med höstens beräkning innebär della
att inkomslerna för budgeiårei 1979/80 har dragits upp med 83,4 milj. kr. För
budgeiårei 1980/81 har däremoi inkomslerna minskat med 35 milj. kr jämförl med
höstens beräkning.

RRV
beräknar inkomslerna på liteln återbetalning av lån för bostadsbyggande till
988400000 kr för budgeiårei 1979/80 och 950000000 kr för budgetåret 1980/81.

Kalkylmässiga
inkomster

Tabell
18. Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1979/80 och 1980/81 tusental kr.

1978/79

1979/80

1980/81

Utfall

Enligt

Ökning (4-1

Enligt

Ökning ( + )

RRVs

minskning

RRVs

minskning

marsbe-

(-) jämförl

marsbe-

(-) jämförl

räkning

med budgetprop.

räkning

med budgetprop.

Postverket

24 800

30000

-1-3 000

32000

- 2000

Televerket

962097

1 244 500

-3 800

1 154 700

- 112 000

Slatensjärnvägar

470860

225 000

+ 3000

477 000

- 80 200

Luftfartsverket

32646

62400

0

71600

0

Förenade
fabriksverken

45 837

36 300

0

42 900

0

Statens
vallenfallsverk

1 165 620

1 183 000

0

1500000

-1- 8000

Summa

2 701860

2 781200

+2200

3278200

-186 200

Affärsverkens
avskrivningar. Televerkel har för budgetårel 1980/81 beräknat avskrivningarna
till 1 240,4 milj. kr. RRV avviker från televerkets beräkning med 85,7 milj. kr
och beräknar televerkets avskrivningar till I 154,7 milj. kr. Nedräkningen
avser rundradioanläggningar vilka fr.o. m. 1980/81 inte redovisas över
statsbudgeten.

RRV
beräknar inkomsterna på titlarna avseende affärsverkens avskrivningar till 2
781 200000 kr för budgetåret 1979/80 och 3 278 200000 kr för budgetåret
1980/81.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 43

Statliga
pensionsavgifter, netlo. I budgelpropositionen beräknades ell överskott på
titeln pensionsmedel m.m. för budgeiårei 1979/80 på 1931 milj. kr enligt gamla
uppställningen av statsbudgetens inkomsisida. En beräkning som bygger på samma
beräkningsunderiag som vid höstens beräkning men enligt den nya uppställningen
skulle ha getl ell överskott på 2000 milj. kr. Skillnaden mellan gamla och nya
uppställningen är atl bidragen till kostnader för polis, domslois- och
uppbördsväsendel - enligt gamla uppställningen redovisade under uppbördsmedel -
lillkommil under denna inkomsttitel. För budgetårel 1980/81 beräknades vid
höstens beräkningen underskoll på lileln slatliga pensionsavgifter, nello på
202 milj. kr. Vid denna beräkning förväntas överskottet för budgelåret 1979/80
atl minska saml underskottet för budgelåret 1980/81 all öka. Den försämring
som sketl av över- respeklive underskoll beror lill slor del på ökade utbetalningar
av personalpensionsförmåner.

RRV
beräknar etl överskott på titeln slalliga pensionsavgifter, netlo lill 1 883
413000 kr för budgetåret 1979/80 och etl underskott på 257 050(WO kr
förbudgeiårei 1980/81.

Tabell 19. Pensionsmedel milj. kr.

1978/79

1979/80

1980/81

Ulfall

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

marsbe-

jämförl med

marsbe-

jämfört med

räkning

RRVs decemberberäkning

räkning

RRVsdecem-berberakning

Program
I

Inkomster

1 Lönekosinadspålägg

6 735

7408

-

8112

+ 19

2
Personalsjukpenningar

m. m.

873

970

+ 20

1080

- 5

därav vissa lärarkate-

gorier

160

-

175

-

Summa

7608

8378

+ 20

9192

+ 14

Utgifter

1 Socialförsäkringsav-

gifl lill försäkringen

för lilläggspension

1462

1658

-

1879

+ 30

2
Socialförsäkringsav-

gift lill den allmänna

sjukförsäkringen

1458

1765

+ 5

2.995

+ 21

3 Allmän arbetsgivarav-

gift

143

-

-

-

4
Socialförsäkringsav-

gift lill folkpen-

sioneringen

1261

1 373

- 7

2 345

+ 14

5 Arbetslöshelsförsäk-

ringsavgift

61

67

0

113

+ 1

6 Lönegaranliavgifi

18

33

0

55

0

7 Delpensionsavgifl

38

42

0

141

0

8 Arbelsmarknadsulbild-

ningsavgift

61

66

- 1

113

-t- 1

9 Vissa yrkesskadeersäll-

ningar m. m.

30

24

0

25

+ 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 19. Pensionsmedel milj. kr.

1978/79

1979/80

1980/81

Ulfall

Enl RRVs

Förändring

Enl RRVs

Förändring

marsbe-

jämfört med

marsbe-

jämfört med

räkning

RRVsdecem-beräkning

.
räkning

RRVsdecem-beräkning

10
Ersällning frän grupp-

livförsäkring

54

56

_ -)

62

+ 1

II
Vuxenulbildningsavgift

38

42

0

71

-1- 1

12
Arbeiarskyddsavgift

15

21

- 1

28

0

13
Barnomsorgsavgift

197

266

0

566

+ 33

14
Avsällningar lill

framlida komplelle-

ringspensioner

2 772

2 965

- 14

799

- 87

Summa

7605

8378

- 20

9192

-1- 14

Program
2

Inkomster'

Lönekosinadspålägg
m, m.

1543

1697

-

1859

+ 5

Utgifler

1
Ersällning från grupp-

livförsäkring

II

II

- 1

12

- 1

2
Avsättningar lill

framlida kompletterings-

pensioner

1532

1686

-4- 1

1847

+ 6

Summa

1543

/697

0

1859

+ 5

Program
3

Inkomster'

1
Avsättningar till

framtida komplette-

ringspensioner

4 304

4 651

- 13

2 646

- 81

2 Bidrag
lill kosinader

för polis, domstols- och

uppbördsväsendel

-

69

0

66

0

3 Vissa
pensionsavgifter

23

II

0

11

0

Summa

4327

4 731

- 13

2 723

- 81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter'

1 Personalpensionsförmåner

2 Överskott + Underskolt-

2 562

+ 1764 Summa 4327

2 848

-I- 1883 4 731

-104

- 117

- 13

2980

- 257 2 72i

+ 40

-121 - 81

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Uiöver angivna belopp redovisas över denna lileln vissa
personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomsi- och ulgiflslitlar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 45

Tabellförteckning Sid.

1. Slalsbudgelens inkomsler fördelade
på huvudgrupper budgelåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81 6

2. Skatl på inkomst, realisationsvinst
och rörelse budgelåren 1978/

79, 1979/80 och 1980/81.............................................
8

3. Lagstadgade socialavgifter budgelåren 1978/79, 1979/80
och 1980/

81.................................................................................
8

4. Skatl på varor och ijänsler budgelåren 1978/79, 1979/80
och 1980/

81.................................................................................
10

5. Jämförelse mellan inkomsler enligt
budgelpropositionen och RRVs marsberäkning 11

6. Statligt och kommunall laxerad
inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag,
invesleringsavdrag samt investeringsbidrag fördelal på företagsstorlek verksamhelsåren
1978 och 1979 18

7. Fysiska personers skall pä inkomst,
realisationsvinst och rörelse. 20

8. Juridiska personers skatt på
inkomst, realisationsvinst och rörelse 22

9. Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse. ... 22

10. Folkpensionsavgift........................................................ 24

11. Beräkning av de allmänna
försäkringskassornas förskoll från inti-teln för sjukförsäkringen och
föräldraförsäkringen..................................................... 24

12. Socialförsäkringsavgifl till
sjukförsäkringen och förskotl lill de allmänna försäkringskassorna m.m 25

13. Barnomsorgsavgift........................................................ 26

14. Vuxenutbildningsavgift................................................. 26

15. Avgifi till
arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna
försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna................................................. 27

16. Övriga lagstadgade socialavgifter................................ ... 28

17. Mervärdeskatl budgetåret 1979/80.............................. ... 29

18. Affärsverkens avskrivningar
budgelåren 1979/80 och 1980/81. .. 42

19. Pensionsmedel............................................................. .. 43

5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150

46
Bilaga I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster
på statsbudgeten budgetåren 1979/80 och 1980/81 resp kalenderåren 1979-1981.
Tusental kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979/80
Prognos

1980/81
Prognos

1979 1980 1981

Preliminär!
Prognos Prognos ulfall

s. 45 Kontrollera mot PDF

STATENS TOTALA INKOMSTER

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1110 Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

lill Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1121 Juridiska personers skalt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1131 Ofördelbara skaller på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningskatt och ersällningsskatt

1143 Bevillingsskalt

1144 Lotterivinstskatl

1200 Lagstadgade socialavgifter

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenulbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbelsskadeförsäkringen 1271 Inkomsler av
arbelsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet Allmän arbetsgivaravgift

1300 Skatt på egendom

1310 Skall på fast egendom

1311 Skogsvårdsavgifier

1320 Förmögenhelsskalt

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvskall och gåvoskatt

1331 Arvskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom 1.341 Stämpelskatt

137062150
154295786 125687803 145456170 158512641 118094802
135988902 107 905970 128489 255 139508802

33538900 36559500 31244706 35281 SOO
36783500

30365 000 33 604 000 28 729000
32392000 33600000

30365 000 33 604 000 28729000 32
392000 33 600000

1868000

2212000

1590000

1869000 2047000

2212000

1868000

1590000

1869000

2047 000

500000

500000

500000

500000

500000

500000

500000

500000

500000

500000

461 900

587500

425 706

520500

636500

39800

40000

37 151

40000

41000

10000

10000

8704

10000

10000

2 500

2 500

2943

2500

2 500

409 600

535 000

376908

468 000

583 000

24469000

31622 800

21847 598

27 684649

32708700

19242
000

22 429000

17291000

20897 000

23
183000

1716000

3063000

1247000

1902000

2897 000

3813000

5 228000

3 193000

4451000

5 735
000

-

646000

-

255 000

669000

-476000

148 000

-565 000

2 000

112000

37 500

46 300

30669

43 200

47 900

55400

62 500

51 953

60 200

64800

81 100

-

598976

74 249

-

2522
500

2778100

2175223

2639600

2928100

18100

18100

17858

18100

18100

18 100

18 100

17 858

18 100

18 100

649000

725000

638000

725000

793000

637000

713000

626000

713000

781000

12000

12000

12000

12000

12000

460000

490000

438079

480000

505000

420000

440000

400000

435 000

450000

40000

50000

38079

45 000

55 000

1395400

1545000

/ 081286

1416500

1612000

1395400

1545000

1081286

1416500

1612000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 47

Budgelår

Kalenderår

1979/80

1980/81

1979

1980

1981

Prognos

Prognos

Preliminärt utfall

Prognos

Prognos

1400
Skatt på varor och tjänster

57 564 402

65028 502

52638443

62 883506

67088
502

1410
Allmänna försäljningsskatter

34000000

38100000

30580151

36800000

39800000

1411
Mervärdeskatl

34000000

38 lOOOOO

30580151

36800000

39
800000

1420,

1430
Skatl på specifika varor

18305401

21292501

17022663

20533 705

21520001

1421
Bensinskatt

3600000

4650000

3 3I4 0.S4

4 607 804

4680000

1422
Särskilda varuskauer

546000

551000

530670

549900

550000

1423
Försäljningsskatt på motorfor-

don

579000

608000

599216

586 300

618000

1424
Tobaksskall

2 780400

2970000

2 582 700

2 979000

2970000

1425
Skalt på spritdrycker

4 349900

5 000000

4 092 500

4 735000

5075000

1426
Skatt på vin

879900

950000

820400

916000

990000

1427
Skatt på malt- och läskedrycker

887 200

963 000

819500

958700

963 500

1428
Energiskalt

4 679000

5 599000

4 259 316

5 197 000

5672000

1429
Särskild avgift på svavelhalligt

bränsle

4000

1500

4 307

4 000

1500

1431
Särskild beredskapsavgift för ol-

jeprodukter

1

1

0

1

1

1440
Överskon vid försäljning av

varor med stulsmonopol

200000

160000

183800

200000

160000

1441
AB Vin- & Spritcentralens inle-

vererade överskott

IIOOOO

lOOOOO

133 200

IIOOOO

lOOOOO

1442
Systembolaget ABs inlevererade

överskott

90000

60000

50600

90000

60000

1450
Skatl på tjänsler

594 000

686 000

555363

635800

733500

1451
Reseskati

116000

123 000

121830

117000

125 000

1452
Skatt på annonser och reklam

192000

223000

172009

209800

233 500

1453
Totalisatormedel

218000

266000

196500

238000

297000

1454
Skatl pä spel

68000

74000

65 024

71000

78000

1460
Skatl på vägtrafik

3390000

3 640000

3315 115

3590000

3670000

1461
Fordonsskatt

2 260000

2 287000

2 210077

2 260000

2 305
000

1462
Kilomelerskatt

1 130000

1353000

1 105038

1 330000

1365000

1470
Skatl på import

1075000

/150000

981351

1124000

1205000

1471
Tullmedel

1075 000

1 150000

981351

1 124 000

1205000

1480
Övrigu skatter på varor och

ijänsler

/

/

_

/

1

1481
Övriga skatter på varor och

Ijänster

1

1

-

1

1

2000
Inkomster av statens verksamhet

11587 942

12672464

9677 869

II5365I7

13035089

2100
Rörelseöverskott

3 254127

3766890

2691326

3 376808

3 747
925

2110
Affärsverkens inlevererade över-

.skott

1577601

1804401

1210300

1580001

/
709801

2111
Postverkets inlevererade över-

skott

82000

61000

38 600

54000

67 000

2112
Televerkets inlevererade över-

skott

156800

166900

145 300

159 500

166900

2113
Statens järnvägars inlevererade

överskott

1

1

_

1

1

2114
Luftfartsverkets inlevererade

överskott

58900

43 800

20000

38900

43 800

2115
Förenade fabriksverkens inle-

vererade överskott

94900

46700

14400

94900

46700

2116
Statens vattenfallsverks inleve-

rerade överskott

1 116000

1451000

952000

1 163 700

1 350400

2117
Domänverkets inlevererade

överskott

69000

35000

40000

69000

35 000

2120
Övriga myndighelers inlevere-

rade överskott

130989

135 739

113309

134084

137414

opaginerad Kontrollera mot PDF

Budgelår

Kalenderår

1979/80

1980/81

1979

1980
1

981

Prognos

Prognos

Preliminärt

Prognos
Prognos

Ulfall

2121
Statens vägverks inlevererade

överskott

36 500

35 600

30471

36500

35 600

2122
Sjöfartsverkets inlevererade

överskott

63 500

70 139

59140

66 595

71814

2123
Inlevererat överskott av uthyr-

ning av ADB-utrustning

30989

30000

23698

30989

30000

2130
Riksbankens inlevererade över-

skott

750000

750000

650000

750000

750000

2131
Riksbankens inlevererade över-

skott

750000

750000

650000

750000

750000

2140
Myntverkets inlevererade över-

skoll

69000

92000

67717

89000

92000

2141
Myntverkels inlevererade över-

skott

69000

92000

67717

89000

92 000

2150
Överskott från spelverksumhet

726537

984 750

650000

823 723

/
058710

2151
Tipsmedel

389000

624 000

359 500

480000

685 000

2152
Lotlerimedel

337 537

360750

290500

343 723

373710

2200
Överskott av statens fastighets-

förvaltning

917 775

989183

728339

774818

989183

2210
Överskoll av civil fastighetsför-

valtning

774 107

988472

727417

774 107

988472

2211
Överskott av kriminalvårdssty-

relens fastighetsförvaltning

1328

1252

1949

1328

1252

2212
Överskott av karolinska sjukhu-

sets fastighetsförvaltning

45 442

46598

45 253

45442

46 598

2213
Överskott av akademiska sjuk-

husets fastighetsförvaltning

14241

12051

12941

14241

12051

2214
Överskott av byggnadsstyrel-

sens fastighetsförvaltning

712988

928400

667 094

712988

928400

2215
Överskott av generaltullstyrel-

sens fastighetsförvaltning

108

171

180

108

171

2220
Överskott av försvarels fastig-

hetsförvaltning

143668

711

922

711

711

2221
Överskott av försvarets fastig-

hetsförvaltning

142957

-

-

-

-

2222
Överskott av förrådsanläggning-

ar för ekonomiskt försvar

711

711

922

711

711

2300
Ränteinkomster

4768 566

5837 776

4307 045

5 271466

6171312

2310,

2320
Räntor på näringslån

222 778

238663

141 913

233564

243681

2311
Räntor på lokaliseringslån

200000

215 000

107 000

210000

220000

2312
Ränteinkomster på jordbrukets

lagerhuslån

7

3

7

3

1

2313
Ränteinkomster på statens av-

dikningslån

900

800

1000

950

850

2314
Ränteinkomster på fiskerilån

1600

1600

1358

1600

1600

2315
Ränteinkomster på fiskbered-

ningslån

245

304

277

282

306

2316 Ränteinkomster
på vattenkrafts-

lån

201

201

214

203

195

2317
Ränteinkomster på luftfartslån

2 333

2 246

2394

2328

2 241

2318
Ränteinkomster på statens lån

för den mindre skeppsfarten

2 506

2 566

5924

2478

2445

2319
Ränteinkomster på kraftled-

ningslån

7

5

7

5

5

2321
Ränteinkomster på skogsväglån

86

90

87

90

90

2322
Räntor på övriga naringslån.

Kammarliollegiet

13 183

13 248

23045

13215

13 248

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 49

s. 45 Kontrollera mot PDF

2323 Ränlor pä övriga näringslän. Lanlbruksstyrelsen

2330 Ränlor
på bostadslån

2331 Ränteinkomster på egnahemslän

2332 Ranieinkomsler på lån för bosladsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bo

stadsförsörining för mindre be

medlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslän.

Bosladssiyrelsen

2340 Ränlor på studielån

2341 Ränteinkomster på statens län för
universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielän

2343 Räntor på övriga studielån.
Kammarkollegiet

2350 Ränlor på energisparlån

2351 Räntor pä energisparlån

2360 Ränlor på medel avsatta till pensioner

2361 Ranieinkomsler på medel avsatla
lill folkpensionering

2362 Ränleinkomser pä medel avsalta lill
civila Ijänstepensioner

2363 Ränteinkomster pä medel avsatla
till militära pensioner

2364 Ränteinkomster pä medel avsalla
till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsalta
vid statens pensionsansiall

2366 Ränteinkomster pä medel avsalla
till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor
på heredskapskigring

2371 Räntor
pä beredskapslagring

2380.

2390 Övriga ränteinkomster

2381 Ränteinkomster på län till personal
inom utrikesförvaltningen m. m,

2382 Ränteinkomster pä län lill personal
inom bislåndsförvaltningen m, m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätlningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala
markförvärv

2385 Ränteinkomster pä län för studentkåriokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna
samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediler lill
utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier
i vissa specialbostäder

Budget ä r

Kalender å r

1979/80 Prognos

1980/81 Prognos

1979

Prelimin ä rt

utfall

1980 Prognos

1981 Prognos

1710

3856800

210

3 855 900

2600

4 780849

190

4 780000

600 i627J96

247

3 626 440

2410

4292883

210

4 292 00(1

2 700

50758.19

190

5 075 000

390

441

403

380

420

27(1 41339

269 41648

268 4/557

270 41289

269 41289

50

50

68

50

50

41270

41579

41460

41220

41220

19 111410
III4I0

19

185800 185 800

29

82517 82517

19 140400
140400

19 237000
237000

118673

123 985

114149

123370

125
985

85 400

90000

82 000

90 100

92 000

3 016

3 083

2914

3 016

3 083

357

362

339

357

362

9 220

9440

9056

9220

9440

20618

21035

19 780

20615

21035

62

237
727

65 282505 282 505

60 ;JO 922 1.30 922

62

257877 257 877

65 262355
262 355

179839

184326

168591

182083

185
163

420

460

400

411

440

131

171

121

131

171

18000

18 000

18 386

18000

18 000

73 705

82 750

69911

78050

87 000

160

160

179

160

160

5 045

6200

4 595

5 530

6 800

828

576

1030

676

475

4741

6125

4 277

4741

6 125

900

800

1028-

950

800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Budgelår

Kalenderår

1979/80

1980/81

1979

1980

1981

Prognos

Prognos

Preliminärl utfall

Prognos

Prognos

2391
Ränteinkomster pä markförvärv

för jordbrukets rationalisering

5 900

5 600

6000

6000

5 700

2392
Räntor på intressemedel

30(H)0

30000

15000

30000

2393
Övriga ränteinkomster, Kam-

rnarkollegiet

29495

28021

2394
Övriga ränteinkomster. Riksban-

ken

4

4

2395
Övriga ränteinkomster, Riks-

gäldskonlorel

10510

5 459

2400
Aktieutdelning

90442

89526

90 958

89027

89 325

2410
Inkomster av slalens akiier

90442

89526

90958

89027

89325

2411
Inkomsler av statens akiier

90442

89 526

90958

89027

89 325

2500
Offentligrättsliga avgifter

754 245

797 710

716413

782916

815867

2511
Expeditionsavgifter

187 670

191 570

165 163

189620

200 320

2512 Vattendomstolsavgifter

1000

1000

995

1000

1000

2513
Avgift för statlig kontroll av lä-

kemedel

28 940

32 137

50365

33 137

34 705

2514
Elevavgifter vid slyrelsen för

vårdartjänsl

45

45

-

45

45

2515
Avgifter vid trafiksäkerhelsver-

ket

47 600

49000

48 766

49000

49000

2516
Körkortsavgifter

22 900

24000

21724

24000

24000

2517
Avgifter för registrering av mo-

lorfordon

95 500

103.300

75 790

103 300

103 300

2518
Fyravgifler, farledsvaruavgifter

221700

245 600

206462

233 650

247 700

2519
Skeppsmälningsavgifier

2400

2 200

2660

2 300

2 100

2521
Fartygsinspektionsavgifter

5 575

5 370

5 427

5 472

5 140

Avgifter lill bankinspeklionen

-

-

6 183

-

-

Avgifter till försäkringsinspek-

lionen

-

-

75

-

-

2522
Avgifter för granskning av bio-

graffilm

700

770

562

735

810

2523
Avgifter för särskild prövning

och fyllnadsprövning inom skol-

väsendet

672

681

689

677

684

2524
Avgifter vid slatens jordbruks-

nämnd

2 591

2 015

2 148

2 303

2 122

2525
Avgifier för växlskyddsinspek-

tion

5 300

5 800

5 116

5 550

6075

2526
Avgifter vid köttbesiktning

20 200

21200

17 035

20 700

21600

2527
Avgifter vid statskontroll av

krigsmalerieltillverkningen

404

430

323

417

440

2528
Avgifter vid bergsstaten

3 600

3 700

3 798

3 650

3 700

2529 Avgifter vid patent- och regi-

streringsväsendet

78246

78 380

74977

77470

82030

2531 Avgifier för registrering i för-

enings m.fl. register

6 149

6 287

5885

6213

6 379

2532 Exekutionsavgifter

22 633

23 805

21958

23 257

24 297

2533 Avgifter vid statens planverk

420

420

312

420

420

2600 Försäljningsinkomster

644310

738808

696771

748980

743616

2611 Inkomsler vid kriminalvården

-

105 000

5 100

52000

105 000

2612 Inkomsler vid slatens rällske-

miska laboratorium

1850

5 800

1323

3 825

5 800

2613 Inkomster vid karolinska sjuk-

huset

511 100

485 254

582 500

566322

486 304

2614 Inkomster vid slatens vårdan-

stalter för alkolholmissbrukare

50

50

319

50

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 51

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomster
vid arbelarskyddsstyrelsen

Försäljning av sjökort Lotsavgifter

Inkomster
vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska inslilul Inkomster vid
riksantikvarieämbetet

Inkomster
vid lantbruksnämnderna

Inkomsler
vid statens livsmedelsverk

Inkomsler
vid statens utsädeskontroll

Inkomsler
vid slalens velerinärmedicinska anstalt Inkomsler vid Sveriges exportråd

Inkomster av uppbörd av parkeringsavgifier

Böter m.m.

Restavgifter Bölesmedel

2615

2616 2617 2618

2619

2621

2622

2623 2624 2625

2700 2711

2712

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av slalens verksamhet

3(X)0 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3110
Affärsverkens
inkomster av försålda fasligheler och maskiner

3111
Postverkets
inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112
Televerkels
inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113
Statens
järnvägars inkomsterav försålda fasligheler och maskiner

3114
Luftfartsverkets
inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115
Förenade
fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116
Slatens
vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117
Domänverkets
inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3120
Civila
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3121
Kriminalvårdsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader
och maskiner

Budgel ä r

Kalender å r

1979/80 Prognos

1980/81 Prognos

1979

Prelimin ä rl

utfall

1980 Prognos

1981 Prognos

2091

3 600

.30000

3 720

4 300

31000

2 250

4 355

30302

2 906

4 100

30500

3 720

4 700

31000

49125

53 000

39094

51063

55 250

8044

11784

4 888

9914

12 392

6800

7 100

6 288

6950

7 100

1500

1500

1324

1500

1500

-

-

9379

-

-

9400

10300

9195

9850

10800

750

-

454

-

-

20000

20000

-

10000

20000

203478

100908 102 570

232722 125 352 107 370

205417

109317 96 100

210002

106031 103971

227
861

118253 109608

954999

219849

241600

282 500

250000

954999

219849

241600

282 500

250000

59762

63563

71318

70322

73623

37402

41503

48700

47462

50563

21802

23503

20358

21802

23503

2 300

1

1000

1000

8000

12000

500

0000

1

10000

1

3600

5000

850

3 150

500

6 986

i 600

5 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979/80 1980/81 1979

Prognos Prognos Preliminärt

utfall

1980 1981

Prognos
Prognos

s. 50 Kontrollera mot PDF

1 500

50 300

2 250

500

3122 Slalens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfarisverkels inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3124 Slatskonlorels inkomsler av försålda
daiorer m, m,

3125 Byggnadsslyrelsens inkomsler av
försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomsler av
försålda byggnader och maskiner

3130 Försvarels myndighelers inkomster
av försålda byggnader och maskiner

3131 Försvarels myndighelers inkomsler
av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

3211 Övriga inkomsler av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån

4100 Återbetalning av näringslån

4110 Återbetalning av induslrdån

4111 Ålerbelalning av lokaliseringslån

4120 Äierbetalning av jordbrukslån

4121 Ålerbelalning av jordbrukels lagerhuslän

4122 Återbetalning av avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån

4131 Återbetalning av vatlenkraftslån

4132 Ålerbelalning av luftfartslän

4133 Återbetalning av statens lån till
den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Ålerbelalning av övriga näringslån.
Kammarkollegiei

4137 Ålerbelalning av övriga näringslån,
Lantbruksslyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån

22060

21356

12000

13000

22060

21356

22 060

131K)0

12000

22060

10360

9060

13022

10 360

9060

10.360

9060

13022

10360

9060

12 000

13000

9596

12 SOO

14000

12000

13 000

9.596

12 500

14 000

2196221

2055 284

1992826

2036 851

2121
148

194058

204320

197 054

I995I7

209166

165 000

175 000

165 214

170000

180000

165000

175 000

165 214

170000

180000

4589

4541

7293

4500

4412

102

72

102

72

42

1950

1850

1 950

18.50

1750

1900

1900

4 696

1900

1900

637

719

545

678

720

24469

24 779

24547

25 017

24 754

177

192

225

190

192

1926

2000

1900

1980

2000

14 568

14430

14661

14 500

14400

43

17

43

_

17

50

50

78

50

50

7505

7490

7 640

7497

7495

200

600

-

800

600

973693

929155

953843

992547

934004

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 53

opaginerad Kontrollera mot PDF

785

19 492430

I 150

41560 449670

50

70000

70000

340900

3 600

1850

116000

100

3 900

5000 5 000

6657 56000

1500

22416

20

118857

3323225

485

8 549 255

I 125

41080 507000

50

98000

98000

291034

3 600

2000

130000

100

4 200

10000 5000

6657 56000

1500

20665

18

51294

3
773979

Budgetår

Kalenderår

1979/80 Prognos

1980/81 Prognos

1979

Preliminärt

ulfall

1980 Prognos

1981 Prognos

3 200 988400

3 200 950000

3 200 925000

3 200 930000

970000

4211 Återbetalning av lån
lill egna

hem _ 3 200

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörining
för mindre bemedlade barnrika familjer 932 635 932

4214 Återbetalning av övriga bosladslån.
Bostadsstyrelsen 15 8 23

4.300 Återbetalning av studielån 461143 522030 432812

4311 Återbetalning
av slatens lån för

universitetsstudier I 150 1
150 697

4312 Återbetalning av allmänna studielän 42080 41080 42 560

4313 Återbetalning av studiemedel 417863 479750 .389513

4314 Återbetalning av övriga studielån.
Kammarkollegiet 50 50 42

4400 Återbetalning av energisparlån 60028 83000 52371

4411
Återbetalning av energisparlån 60028 83000 52371

4500 Återbetalning av övriga lån 488445 292091 381434

4511 Återbetalning
av län till personal

inom utrikesförvaltningen m, m. 3 600 3
600 3 250

4512 Ålerbelalning av län lill personal

inom bislåndsförvaltningen

mm. 1700 2000 1690

4513 Ålerbelalning av län för kommunala
markförvärv 105 707 125 000 81776

4514 Ålerbelalning av län för sludenlkåriokaler 100 100 100

4515 Återbetalning av lån för allmänna
samlingslokaler 3675 4 200 3400

4516 Återbetalning av utgivna siartlån

och bidrag 10000 10000 9623

4517 Återbetalning av U-landslån 5000 5000 4783

4518 Återbetalning av krediter lill ullandel 10078 6757 13448

4519 Återbetalning av bosätlningslån 56000 60000 56851

4521 Återbetalning av län för inventarier
i vissa specialbostäder 1500 1500 1800

4522 Återbetalning av övriga lån.

Kammarkollegiet 23 502 21329 25969

4523 Återbetalning
av övriga lån.

Riksbanken 20 18 23

4524 Återbetalning
av övriga lån.

Riksgäldskontoret 267 563 52 587 178721

5000
Kalkylmässiga inkomster 5123423
3 515 573 6039820

opaginerad Kontrollera mot PDF

5100
Avskrivningar 3240010 3772623

5\\ti
Affärsverkens avskrivningar 2 781200 3278200

5111 Postverkets avskrivningar 30000 32000

5112 Televerkets avskrivningar 1244500 1154 700

5113 Statens järnvägars avskrivningar 225 000 477
000

5114 Luftfartsverkets avskrivningar 62400 71600

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar 36 300 42900

3287311

2851900

3231543

2
781200

3783029

3278200

s. 2 Kontrollera mot PDF

51 16 Slalens vallenfallsverks avskrivningar

5120
Avskrivningar
på civila fasligheler

5121
Avskrivningar
på civila fastigheter

5130 A vskrivningar på försvarets fasligheler

5131 Avskrivningar på försvarets fastigheter

5140 Uppdragsmyndigheters
komple-menlskostnuder

5141 Uppdragsmyndigheters
komple-rnenlskoslnader

5150
Övriga
avskrivningar

5151
Slalens
vägverks avskrivningar

5152
Sjöfartsverkels
avskrivningar

5153
Avskrivningar
pä ADB-ulruslning

5154
Avskrivningar
på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kosinader för polis-,
domstols-och uppbördsväsendel m. m,) 5211 Slatliga pensionsavgifter, nelto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag för kostnader för polis-, domstols-och
uppbördsväsendel m. m.)

Budget å r

Kalender å r

1979/80 Prognos

1980/81 Prognos

1979

Prelimin ä rl

utfall

1980 Prognos

1981 Prognos

1 183 000

1500000

95 738

190590

108816

95
738

190590

95 738

190590

108816

95 738

190 590

42800

-

38153

42800

-

42 800

-

38 153

42 800

-

67654

57883

44044

62 769

60242

67 654 2526/8 108400

55 056

57 883

245 950

94 100

60788

44 044 244398 116-573

.50 518

62 769 249036 102400

57 474

60 242

253
997

98400

64 535

88 100

90000

76 245

88 100

90000

1062

1062

1062

1062

1062

1883413

-257050

2
752509

91682

- 9050

1883413

257 050

2 752 509

91682

9050

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 55

BUaga2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida
för budgetåret 1979/80

1 statsbud- Beräknat

geten beräk- utfall

nat belopp

Tusenlal Tusental

kr. kr.

s. 2 Kontrollera mot PDF

186000

192000

g

60000

68000

Hhaltigl

200

4000

IIOOOO

116000

Summa
skatter

113527801

117
762 901

56600000 35000

4000 18 100

A.
SKATTER, AVGIFTER, M, M.

I. Skatter:

1. Skatl på inkomst, förmögenhet och

rörelse samt socialförsäkrings

avgifier:

a) Skalt pä inkomst och förmögen

het samt socialförsäkrings

avgifter m. m,,

bevillning

b)
Kupongskatt,
bevillning

c)
Utskiftningsskatt
och ersättningsskatt, bevillning

d) Skogsvärdsavgifter. bevillning

e) Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rälligheler, be

villning

f) ArvsskatI och gåvoskatt, bevill

ning

g) Lollerivinslskalt. bevillning

h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevillning

2. Auiomobilskatiemedel:

a)
Bensinskall.
bevillning

b)
Vägtrafikskalt,
bevillning

3.
Allmän
arbetsgivaravgift, bevillning

4.
Tullar
och acciser:

a)
Tullmedel,
bevillning

b)
Mervärdeskatt,
bevillning

c)
Särskilda
varuskatter, bevillning

d) Försäljningsskatt pä motor

fordon, bevillning

e) Tobaksskatt, bevillning

f) Rusdrycksförsaljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning

g) Rusdrycksförsaljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning

h) Skall pä sprit, bevillning i) Skatl pä vin,
bevillning j) Skatt pä malt- och läskedrycker, bevillning k) Energiskatt,
bevillning I)
Särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter, bevillning m) Skatl på annonser och
reklam,

bevillning n) Skall pä spel, bevillning o) Särskild
avgifi på svavelhaltigt

bränsle, bevillning p) Reseskati, bevillning

58000000 39800

10000 18 100

2 500

2 500

49000(1 395000

460000 409600

1380000

1395400

3400000 3 273000

3 600000 3 390000

72000

81 100

1025000 32600000

1075 000 34 000000

521000

546000

640000 2 500000

579000 2 780400

IIOOOO

IIOOOO

50000

4 100000

870000

90000

4 349900

879900

786000 4 300000

887 200 4679000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
slalsbud-

Ber ä knai

geten
ber ä k-

Ulfall

nat
belopp

Tusental

Tusental

kr.

kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Il
Uppbörd i statens verksamhet:

Expeditionsavgifter Bidrag till kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendel m, m. Vatlendomsiolsavgifter Inkomsler vid
kriminalvården Avgifier för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder
Bidrag till riksförsäkringsverkel och försäkringsrådel Inkomsler vid den
slatliga läkemedelskontrollen

Inkomster vid slalens rältskemiska laboratorium

14,

15. 16.

17, 18. 19. 20. 21. 22.

23. 24, 25, 26.

27.

28, 29 30 31

32, 33,

34

35 36

37

38

39 40

Inkomsler vid karolinska sjukhuset Inkomsler vid statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare Inkomsler under anslaget kosinader för
viss utbildning av handikappade Inkomster vid arbeiarskyddssiyrelsen Inkomsler
av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet Inkomster vid statens trafiksäkerhets-verk, atl lillföras
aulomobilskattemedlen Körkorlsavgifler Avgifter för registrering av molorfordon
Försäljning av sjökort Fyravgifter, farledsvaruavgifter Lotsavgifter
Skeppsmälningsavgifier Fartygsinspektionsavgifter Inkomster vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut Pensionsmedel m, m, Inkomsi av
mynlning Avgifier för granskning av biograffilm Inkomster vid riksantikvarieämbetet
Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet Inkomsler
vid lanlbruksnämnderna Inkomster vid stålens jordbruksnämnd Avgifter för
växlskyddsinspektion m. m. Avgifter vid köttbesiktning Inkomster vid statens
livsmedelsverk Inkomsler vid slatens veterinärmedicinska anstalt

Avgifter för statskontroll av krigsmalerieltillverkningen
Inkomsler av statens gruvegendom Inkomster vid bergsstaten m. m, Inkomsler vid
patent- och regislre-ringsväsendet

Avgifter för registrering i förenings- m. fi. regisler
Exekutionsavgifter Reslavgifter

187 670

157 050

69218

69413

1000

1000

1000

-

400

750

32 500

37 500

29055

28 940

1800

1850

536 200

511 100

50

45 2091

200

45 3 320

55 400

53 200

47 600

47 600

21900

22900

87 550

95 500

4 450

3 600

200 800

221700

30000

30000

1700

2 400

5 340

5 575

43 550

49125

715 000

1814000

92 000

69000

506

700

8444

8044

599

672

6 800

6800

1504

2 591

5 150

5 300

18 600

20200

2 100

1500

9400

9400

404

404

12000

12000

4 300

3 600

78 246

81 150

6489

6 149

28 566

22633

87 840

100908

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 57

1 statsbud-

Beräknai

geten beräk-

Ulfall

nat belopp

Tu,sental

Tusental

kr.

kr.

41. Inkomsler vid statens planverk

250

420

42. Ersättning för vissa komplementkost-

nader vid vissa myndigheter m. m.

59915

67654

Summa upphörd i slalens verksamhel

i 468 895

3604430

III
Diverse inkomster:

1, Bölesmedel

96170

102 570

2, Totalisatormedel

195 000

218000

3. Tipsmedel

424939

389000

4. Lolterimedel

296162

337 537

5. Räntor och amorteringar pä energi-

spariån

170200

171438

6. Övriga diverse inkom.ster

207000

1020000

Summa diverse inkomsler

1389471

2238545

Summa skatter, avgifter m. m.

118 386167

123605876

B.
INKOMSTER AV STATENS KAPITALFONDER

1,
Statens affärsverksfonder:

1, Posiverkei

50000

82000

2

Televerkel

155000

156 800

3

Slatensjärnvägar

1

1

4

Luftfartsverket

32900

58900

5

Förenade
fabriksverken

43 900

94 900

6

Slalens
vallenfallsverk

1 125 000

1 116000

7

Domänverket

45000

69000

Summa statens affärsverksfonder

1451801

1577601

II. Riksbanksfonden

650000

750000

111. Slalens allmänna faslighelsfond

774 108

774 107

IV. Försvarels fastighetsfond

151444

142957

V. Statens utlåningsfonder

4 066 844

4004696

VI. Fonden för låneunderstöd

241809

244 591

VII. Fonden för statens aktier

91432

90442

Vill. Fonden för beredskapslagring

139 300

237 727

IX, Slatens pensionsfonder

128031

118673

X. Diverse kapilalfonder

151777

153 169

Summa
inkomster av slalens kapitalfonder

7846546

8093
963

opaginerad Kontrollera mot PDF

C.
BERÄKNAD ÖVRIG FINANSIERING

I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel

inom kapitalfonderna:

Slatens affärsverksfonder Övriga kapilalfonder

II. Övrig kapitalåterbetalning

Summa beräknad övrig finansiering Summa totalt

2 746704

680010

16471

2 803
002

878698

16 332

3443185

3
700278

129675898

135400117

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.4

SpedHkation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1980/81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster

BUaga 2.4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1980/81

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

29
971 000 000 29971000 000

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

868000000
1868000000

1120
Juridiska personers skatt på inkomst, realisaiionsvinsi och rörelse: 1121
Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga Inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

500000000

40000000

lOOOOOOO

2500000

535000000

500000000

587500000 32926500000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1200
Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenulbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomsterav
arbelsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

21724000000

2 500000000

5 050000000

620000000

90000000

46 300000

62 500000 30092800000 30092800000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1300 Skatt
på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

18100000

713000000

18100000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4

opaginerad Kontrollera mot PDF

1322 Juridiska personers förmögenhetsskall

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskall

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskall på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skalt på spritdrycker

1426 Skatl på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle

1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens
inlevererade överskott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade
överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skall på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga
skatter på varor och tjänster

725
000000

12 000000

490000000

440000000 50000000

1 545 000 000 1545 000 000 2 778 100 000

37 300 000 000 37300 000 000

4650000000 551000000

608000000

2970000000

5000000000

950000000

963000000

5 599000000

1500000

1000 21292501000

lOOOOOOOO 60000000 160000000

123000000

223000000

266000000

74000000

686000000

2287000000

1353000000 3640000000

1150000000 1150000000

1000

1000 64 228502000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa Skatter 130 02S 902 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

984
750000 3755190000

2000
Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Stålens järnvägars inlevererade
överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade
överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade
överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskoll

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade
överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning
av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens
inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets
inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2212 Överskott av karolinska sjukhusets
fastighetsförvaltning

2213 Överskott av akademiska sjukhusets
fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

61000000

166900000

1000

43 800000

35000000

1451000000

35000000 1792 701000

135
739000

35 600000 70139000 30000000

750000000

750000000

92 OOO
000

92000000

624000000 360750000

1252000

46598000

12051000

928400000

988472000

171000

opaginerad Kontrollera mot PDF

It Riksdagen 1979180. Nr 150. Bilaga 2.4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning:

2221 Överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt
försvar

711000

711000

989183000

opaginerad Kontrollera mot PDF

2300
Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster på jordbrukels
lagerhuslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316 Ränteinkomster på vatlenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfarislån

2318 Ränteinkomster pä statens lån för
den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321
Ränteinkomster
på skogsväglån

2322
Ränlor på
övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323
Räntor på
övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bosladsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Ränlor på övriga bosladslån, Bosladssiyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på slalens lån för
universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån

2343 Räntor på övriga studielån.
Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

215000000

3 000

800000 1600000

304 000

201000 2 246000

2 566000

5 000 90000

13 248000

2600000

238663000

190000

4 780000000

390000

269000

4
780849000

50000

41579000

19000

41648000

185 800000

185800000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

90000000

3 083 000

362000

9440000

21035000

65000 282 505 000

460000

123
985 000

2361 Ränteinkomster på medel avsatta
till folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta
till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsalta
till militära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsalta
till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsatta
vid statens pensionsansiall

2366 Ränteinkomster på medel avsalla
till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

282505000

2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom
utrikesförvaltningen

m. m.

2382

2383

2384

2385

2386

2387

2388

2389

2391

2392 2393

2394

2395

Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltning-

en m. m.

171000

Ränteinkomster
på statens bo-

sätlningslån

18000000

Ränteinkomster
på lån för kom-

munala
markförvärv

82 750000

Ränteinkomster
på lån för stu-

dentkårlokaler

160000

Ränteinkomster
på lån för all-

männa
samlingslokaler

6200000

Ränteinkomster
på krediter till

utlandet

576000

Ränteinkomster
på mark för na-

turskydd

6 125000

Ränteinkomster
på lån för in-

ventarier
i vissa specialbosläder

800000

Ränteinkomster
på markförvärv

för
jordbrukets rationalisering

5600000

Räntor
på intressemedel

30000000

Övriga
ränteinkomster, Kam-

markollegiet

28021000

Övriga
ränteinkomster. Riks-

banken

4000

Övriga
ränteinkomster. Riks-

gäldskontoret

5459000

184326000

opaginerad Kontrollera mot PDF

2400
Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

89526000

89526000

89526000

opaginerad Kontrollera mot PDF

2500 OfTentligrättsliga
avgifter:

191570000 1000000

32 137000

45 000

49000000 24000000

103 300000 245 600000

2 200000

5 370000

770000

681000

2015000

5 800000 21200000

430000

3 700000

78 380000

6287 000

23
805000

420000

2511
Expeditionsavgifter

2512
Vallendomstolsavgifter

2513 Avgifi för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänsl

2515 Avgifier vid trafiksäkerheisverkei

2516
Körkorlsavgifler

2517 Avgifier vid regisirering av motorfordon

2518
Fyravgifler, farledsvaruavgifter

2519
Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifier för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och
fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växlskyddsinspektion

2526 Avgifter vid köttbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill
verkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifier för registrering i förenings
m.fl. register

2532
Exekutionsavgifter

2533
Avgifter vid
statens planverk

2600 Försäljningsinkomster:

2611
Inkomster vid
kriminalvården 105000000

2612
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium 5 800000

2613
Inkomsler vid
karolinska sjukhuset 511254000

2614
Inkomster vid
statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 100000

2615
Inkomster vid
arbetarskydds-styrelsen 3 720000

2616
Försäljning av
sjökort 4 300000

2617
Lotsavgifter 31000000

2618
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut 53 000000

2619 Inkomster
vid riksantikvarie

ämbetet 11784000

797 710000

797 710000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.4 Speciflkation av statsbudgetens inkomster

2621 Inkomster vid lanlbruksnämnderna 7 100000

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk 1500000

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt 10300000

2624 Inkomster av uppbörd av parkeringsavgifter 20000000 764858000
764858000

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter 125 352000

2712 Bölesmedel 107 370000 232 722 000
232 722000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhet " 219849000 219849000
219849000

Summa Inkomster av statens verksamhet 12686814000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och
maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner I 000

3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner 1 000 000

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner 12000000

3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner 1
000

3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter

och maskiner 500000

3116 Statens vattenfallsverks in

komster av försålda fastigheter

och maskiner lOOOOOOO

3117 Domänverkets
inkomster av

försålda fastigheter och maski

ner ______ 1_000 23503000

3120 Civila myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in

komster av försålda byggnader

och maskiner 3 150000

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 8

3122 Statens vägverks inkomster av

försålda byggnader och

maskiner 1500000

3123 Sjöfartsverkets inkomsler av
försålda byggnader och maskiner 50000

3124 Statskontorets inkomster av

försålda datorer m. m. 300000

3125 Byggnadsstyrelsens inkomsler av
försålda byggnader och maskiner -

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner 5000000

3130 Försvarets myndigheters inkomster

av försålda byggnader och maskiner:

3131 Försvarets myndighelers in

komster av försålda byggnader

och maskiner 13000000 13000000 41503000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför

säljning 9060000 9060000 9060000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen

dom 13000000 13000000 13000000

Summa Inkomster av försåld egendom 63563000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrUån:

4111 Återbetalning av lokaliserings

lån 175000000 175000000

4120 Återbetalning av
Jordbrukslån:

4121
Återbetalning av jordbrukets la-

gerhuslån

72000

4122
Återbetalning av statens avdik-

ningslån

1850000

4123
Återbetalning av fiskerilån

1900000

4124
Återbetalning av fiskbered-

ningslån

719000

4541000

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131
Återbetalning
av vattenkraftslån 192000

4132
Återbetalning
av luftfartslån 2000000

4133
Återbetalning
av statens lån för

den mindre skeppsfarten 14430000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster 9

4134
Återbetalning
av kraftledningslån 17 000

4135
Återbetalning
av skogsväglån 50000

4136
Återbetalning
av övriga näringslån. Kammarkollegiet 7490000

4137
Återbetalning
av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen 600000 24
779000 204320000

4200 Återbetalning av bostadslån m, m.:

950000000

635 000

8000

953843000

953843000

1 150000

41 080000

479 750000

50000

522030000

522030000

83000000

83000000

83000000

4211 Återbetalning av lån till egnahem 3 200000

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Ålerbelalning av lån för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311
Återbetalning
av statens lån för universitetsstudier

4312
Återbetalning
av allmänna studielån

4313
Återbetalning
av studiemedel

4314
Återbetalning
av övriga sludielån. Kammarkollegiet

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån 4500 Återbetalning av
övriga lån:

4511
Återbetalning
av lån till personal inom utrikesförvaltningen iTi.m. 3600000

4512
Återbetalning
av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m. 2000000

4513
Återbetalning
av lån för kommunala markförvärv 125 000000

4514
Återbetalning
av lån för studentkåriokaler 100000

4515
Återbetalning
av lån för allmänna samlingslokaler 4200000

4516
Återbetalning
av utgivna startlån och bidrag 10 000
000

4517
Återbetalning
av u-landslån 5 000000

4518
Återbetalning
av krediter till utlandet 6757000

4519 Återbetalning
av bosättningslån 60 000 000

4521 Återbetalning av lån för inven

tarier i vissa specialbostäder 1
500000

opaginerad Kontrollera mot PDF

4522 Återbetalning av övriga lån.
Kammarkollegiet

4523 Återbetalning av övriga lån,
Riksbanken

4524 Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskontoret

21329000

18000

52 587 000

292 091 000

292091000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
Återbetalning av lån 2 055 284 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 AJjärsverkens avskrivningar:

5111
Poslverkels
avskrivningar

5112
Televerkels
avskrivningar

5113
Slalens
järnvägars avskrivningar

5114
Luftfartsverkets
avskrivningar

5115
Förenade
fabriksverkens avskrivningar

5116
Statens vattenfallsverks
avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121
Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheiers komplemenlkoslnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141
Statens vägverks
avskrivningar

5142
Sjöfartverkets
avskrivningar

5143
Avskrivningar
på ADB-ulrustning

5144
Avskrivningar
på förrådsanläggningar för ekonomiskt för-

32000000

1266700000

477000000

71600000

42 900000

1 500 000 000 3 390 200 000

190590000

190590000

57883 000

57 883000

94100000 60788000

90000000 1062000

245 950000 3884623000

opaginerad Kontrollera mot PDF

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kosinader för polis-, domstols-och uppbördsväsendel
m. m.)

-257050000

-257050000
-257050000

Summa Kalkylmässiga inkomster 3 627 573 000
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 148459136000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1980/81

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 1

Bilaga
2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 2.5

Speciflkation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1980/81

I
OOO-tal kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudtitel, anslag

//. Justitiedepartementet Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader,/öri/ogiani/ag

Ulrustning, reservationsanslag Inköp av molorfordon m. m.,
reservationsanslag

Summa

IV. Försvarsdepartementet

Arméförband:

Materielanska{fT\\ng, förslagsanslag Forskning och utveckVmg,
förslagsanslag

Marinförband: Materielanskaffning , förslagsanslag
Forskning och utveckling, förslagsanslag

Flygvapenf ö rband:

Malerietanskaffnin, förslagsanslag Forskning och
utveckling, förslagsanslag

Summa

V. Socialdepartementet

Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut,

förslagsanslag Institutet för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag Åtgärder för att förbättra kontinuiteten I

hälso- och sjukvården, reservationsanslag Bidrag till
anordnande av vårdanstalter och

inackorderingshem
m. m., reservationsanslag Bidrag till driften av vårdanstalter och

inackorderingshem
m. m., förslagsanslag Bidrag till organisationer m. m. Upplysning och
information på alkoholområdet,

reservalionsanslag

Summa

VI. Kommunikationsdepartementet

Fartygsverksamhet, förslagsanslag

Sjöfartsmateriel, m.m. reservationsanslag

Bidrag till vissa resor av sjöfolk,

förslagsanslag Lån till den mindre skeppsfarten,

reservationsanslag Bidrag till vissa praktikplatser för
sjöfolk, reservationsanslag Transportforskningsdelegationen,

reservationsanslag

Summa

Beräknat
belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut

För

Öki Mir nini

ändring

Propositionens eller skrivelsens

Anslagsbelopp

ling
( + )

isk-

5
(-)

nummer

3 106456 15 244 29766

3
151466

96 %
%

3107 373 15 279 29831

3152483

+ + + +

917

35

65

1017

950000 97400

117 117

947700 97 900

+

2300 500

691000 52000

117 117

691000 52000

_

1924000 397969

117 117

1968900 354869

+

44900 43 100

4 112
369

4 112 369

_

11050

116

12 250

-1-

1200

-

116

1700

-l-

1700

-

116

6600

+

6600

3520

rskr

184

5 720

+

2200

243400 12950

rskr rskr

184 184

245 300 14 850

+ +

1900 1900

16850

rskr

184

20850

+

4000

287
770

307270

+

19500

23600 37900

167 166

24000 47900

+ +

400
10000

1

166

-

-

1

I

166

40000

+

39999

-

166

20000

+

20000

14730

166

18230

+

3 500

76232

150130

+

73898

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Huvudtitel,
anslag

Beräknat

Slutligt förslag eller beslut

Förändring

belopp i

budgetpro-

Propositio-

Anslags-

Ökning
( + )

positionen

nens eller skrivelsens

belopp

Minskning (-)

nummer

VIII.
Budgetdepartemenlet

Statskontoret,
förslagsanslag

57600

124

57 325

-

275

Skatteutjämningsbidrag
till kommunema m. m.,

förslagsanslag

7356000

90

7474000

-t-

118000

Summa

7413600

7 531325

+

117725

IX. Utbildningsdepartementet

Utbildning
för undervisningsyrken.

reservationsanslag

542 102

116

543003

+

901

Ersättning
för vissa lärarkandidater.

förslagsanslag

55049

116

56615

+

1566

Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m. m..

reservationsanslag

25 734

104

26134

+

400

Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek.

reservalionsanslag

104

2034

+

2034

Nordiska
ministerrådets kulturbudgel.

förslagsanslag

27317

157

26252

-

1065

Summa

650202

654038

+

3836

X. Jordbruksdepartementet

Kommittéer
m. m..

reservationsanslag

16300

97

18300

+

2000

Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

förslagsanslag

3837000

162

3966000

+

129000

Prisstöd
till jordbriiket i norra Sverige,

förslagsanslag

141000

162

193600

+

52600

Prisreglerande åtgärder på fiskets område,
förslagsanslag

1

169

1

_

opaginerad Kontrollera mot PDF

3994301

428500 42273 14050

499895

Summa

XI. Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden, /örj/agja/ii/ag

Bidrag till internationell råvarulagring, förslagsanslag

Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd,
förslagsanslag

Summa

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Jämställdhet mellan kvinnor och män,

reservationsanslag Lån till Norrbottens läns
landstingskommun för

vissa investeringar m. m., reservalionsanslag Bidrag till
yrkesinriktad rehabilitering Statens invandrarverk,/öri/flgians/ag Åtgärder för
invandrare, reservalionsanslag

Summa

4177901

-I- 183 600

31775

171

39000

-1-

7 225

4810

114

5697

+

887

-

107

275

+

275

-

109

10000

+

10000

36585

54972

+

18
387

15072

92 12072 - 3000

92 4000 -t- 4000

98

500000

+

500000

93

428 500

-

%

43282

+

1009

94

17550

+

3 500

1005404

+

505
509

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

(+)

Ökning

Minsk

ning (-)

Huvudtitel,
anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIV. Industridepartementet

Lån till mindre och medelstora varv,

reservationsanslag Medelstillskott till Kariskronavarvet
AB,

reservationsanslag Avskrivningslån till varvsindustrin,

reservationsanslag Räntestöd till varvsindustrin,

reservationsanslag Medelstillskolt till Svenska Varv AB,

reservalionsanslag Bidrag till Svenska Varv AB för vissa

utvecklingskostnader, reservationsanslag Bidrag till
Svenska Varv AB för vissa

personalkostnader, förslagsanslag Statens industriverk:
Kursverksamhet m. m.,

förslagsanslag Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet
m. m., reservationsanslag Statens industriverk: Utrustning,

reservationsanslag Bidrag till Stiftelsen Institutet för

Företagsutveckling, reservationsanslag Bidrag till företagsinriktad
fortbildning,

reservationsanslag Bidrag till träteknisk utvecklingsenhet

i Skellefteå, reservationsanslag Lån till Saab-Scania AB, reservalionsanslag
Lin till Volvo Flygmotor AB, reservalionsanslag Bidrag till Saab-Scania AB, reservalionsanslag

Summa

XVn. Ränlor på statsskulden, m. m. Räntor på statsskulden,
m. m., förslagsanslag

Summa

XVIII. Oförutsedda utgifter Oförutsedda utgifter,
förslagsanslag

Summa Summa förtadringar pA statsbudgeten

-

165

20000

+

20000

-

165

75000

+

75000

-

165

830000

+

830000

-

165

300000

+

300000

-

165

844000

+

844000

-

165

800000

+

800000

-

165

240000

+

240000

1

88

1

-

10400

88

7000

-

3400

180

88

-

-

180

-

88

6080

+

6080

9174

88

9924

-I-

750

-

110 115 IIS 115

8000

350000

160000

10000

-I- I- -t--I-

8000

350000

160000

10000

1975S

3660005

-t-3640250

18000000 150 19600000
-1-1600000

8000000 150 6000000
-2000000

1-4 163 722

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norttada Trycktri, Stockholm 1880

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.6

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1980/81 sedan budgetpropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Bilaga
2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget

FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1980/81 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.6

BUaga 2.6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Statsbudgeten
för

Inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld
egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

1 OOO-lal

1 OOO-lal kr.

1 OOO-tal kr.

kr.

130036701

- 10799

130025 902

12 371254

-t- 315 560

12686814

63 563

-

63 563

2094284

- 39000

2055284

3837933

- 210360

3627 573

Summa

148403735

-1- 55401

148459136

55 369516

-t-2508321

57877 837

Summa

203773251

-1-2563722

206336973

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150

Bilaga 2.6 Förändringar i
förslaget till statsbudget

budgetåret 1980/81

Utgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Budgetpropositionen
I OOO-lal kr.

Senare
ändringar I OOO-lal kr.

Summa I OOO-tal kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgiftsanslag

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av
rörliga krediter

20709

-

20 709

6328098

+

1017

6329115

5 735058

-

5 735058

16306830

-

16
306830

53 165 169

+

19500

53 184
669

9970470

+

73 898

10044
368

397735

-

397 735

13 754 379

+

117 725

13 872
104

28218815

+

3 836

28 222
651

6100631

+

183600

6284 231

1428331

+

18 387

1446718

10660604

+

505 509

II
166 113

15 126303

-

15
126.303

5863620

-1-3640250

9503 870

2421006

-

2421006

275493

-

275 493

18000000

-H 600000

19600000

8000000

-:

2000000

6000000

Summa
201773 251

-1-4163722

205
936973

2000000

_;

2000000

_

-

-1-

400000

400000

Summa
2000000

-

1600000

400000

Summa
203773251

-1-2563722

206336973

opaginerad Kontrollera mot PDF

NorsteAs Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 Bilaga 2.7 Lagförslag

Bilaga 2.7

Förslag
till

Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1980/81'

Härigenoin
föreskrivs att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § I mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1980/81 ingå i
preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

Jämför 1979: 502.

I Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.7 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.8

Revision vid revisionskon tor inom statsförvaltningen

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150

Bilaga
2.8 Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen 1

Bilaga
2.8

Sammanfattning av riksrevisionsverkets översyn av organisation
och arbetsformer för revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen

Riksrevisionsverket
(RRV) har med skrivelse den 8 juni 1979 till regeringen överiämnat förslag med
anledning av genomförd översyn av organisation och arbetsformer för revision
vid revisionskontor. Verket lägger fram ett antal förslag till åtgärder vilka
kräver regeringens beslut. I en bilaga fogad till skrivelsen redogör verket för
arbetets gång, de överväganden som gjorts och vilka åtgärder verket självt
avser vidta. RRV:s skrivelsejämte bilagan sammanfattas i det följande.

1
Bakgrund

Den
nuvarande organisationen av redovisning och revision inom statsförvaltningen
fastställdes av riksdagen genom beslut år 1967 (prop. 1967:79, SU 1967:82, rskr
1967: 194). Vissa särdrag kännetecknar dock verksamheten inom försvaret (prop.
1975/76: 100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och affärsverken (prop.
1976/77:130, FiU 1977/78:2, rskr 1977/78: 19).

RRV
fick efter beslutet Kungl. Maj:ts uppdrag att efter samråd med berörda
myndigheter successivt lägga fram förslag till omorganisationens genomförande.
I februari 1969 inkom RRV med det första förslaget till konkret utformning. Kungl.
Maj:t utfärdade sedermera en ny instruktion för RRV och bestämmelser den 9
oktober 1970 för revision vid revisionskontor.

Omorganisationen
innebar alt ansvaret för redovisningsrevisionen lades på revisionskonlor. Dessa
övertog huvuddelen av den kamerala revision som före 1967 års beslut bedrevs av
RRV. Ett revisionskontor inrättades i princip för varje redovisningsgrupp, dvs.
den eller de myndigheter som betjänas av en redovisningscentral.
Revisionskontoret förlades till en av myndigheterna i gruppen, värdmyndigheten.
Sedan den I juli 1976, då omorganisationen var fullt genomförd, är
revisionskontoren 23 till antalet. Som komplement till kontorens revision
genomför RRV en i förhållande till myndigheterna extern förvaltningsrevision.
RRV utövar även tillsyn över revisionskontorens revision och kan också självt
utföra redovisningsrevision.

Inom affärsverken finns
sju interna revisionsenheter. Enligt riksdagens beslut skall RRV ha ett ansvar
för att en extern revision av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar
kommer till stånd. RRV har den 29 januari 1979 lämnat förslag till regeringen
hur en sådan revision bör utformas närmare. 1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
150. Bilaga 2.8

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 2

På försvarels område ansvarar revisionsbyrån vid
försvarels civilförvaltning (FCF) för redovisningsrevisionen. Tillsynen av
revisionen ävensom revision av FCF åvilar RRV. Med hänsyn lill försvarets
speciella siruklur skall FCF dock bedriva visst metodutvecklingsarbete,
fortsätta att avgöra anmärkningsmål och ha ansvarei för fastställande av
revisionsplaner sedan synpunkter på planerna inhämtats från berörda
myndigheter. Denna organisation gäller sedan den 1 juli 1976.

I anslutning till att den nuvarande organisationen för
redovisningsrevision inom statsförvaltningen den I juli 1976 blev fullt
genomförd påbörjade RRV en översyn för all klarlägga i vilken utsträckning de
ursprungliga intentionerna bakom organisationen med revisionskonlor hade
förverkligats. Arbetet skulle dels klarlägga vilka behov av
redovisningsrevision som förelåg i siaten med undantag av affärsverken, dels
bedöma i vilken utsträckning denna revision skulle vara exlern eller inlern.
Arbetet fick inte resultera i förslag som innebar kostnadsökningar för staten,
och nuvarande organisation för redovisningscentralerna skulle förbli i stort
sett oförändrad. De frågor som i försia hand skulle uppmärksammas var revisionskontorens
storlek, ställning och kompetens.

2 Bebovet av redovisningsrevision av statliga
myndigheter

RRV konstaterar att ett väsentligt moment i den nyligen
beslutade moderniseringen av det statliga budgetsystemet är att höja
myndigheternas ekonomiadministrativa nivå. Moderniseringen pekar mol en ökad
rätt och ett ökat ansvar för myndigheterna att själva göra väseiitliga
ekonomiska bedömningar.

Eftersom myndigheternas ekonomi är knuten till
anslagsfinansiering är deras ekonomiska resultat inte avgörande för
verksamhetens bestånd. Även myndigheter som är avgiftsfinansierade har i
allmänhet en monopolställning, eftersom de är de enda organ som producerar
vissa varor och tjänster. Det finns därför ingen prismekanism som kan utöva en
effektiv kostnadspress. Det är också i många fall svårt att värdera
förvaltningsmyndigheternas produktion. På grund av dessa förhållanden kan de
statliga myndighetsboksluten i sin nuvarande utformning inte användas som enda
underlag för ekonomisk analys av myndigheternas prestationer, kostnader och
effektivitet.

Revisionen är en granskande och värderande verksamhet.
Granskningen skall utföras på ett opartiskt sätt i förhållande till
verksamhetens intressenter. Som sådana kan anges riksdag och regering,
verksledningen, personalen och personalorganisationerna i den reviderade
myndigheten, allmänheten samt statistik- och prognosproducerande myndigheter.
Intressenternas krav varierar men kan sammanfattas i att man önskar få en
uppfattning om utnyttjandet av anslaget, redovisning av resultat, redovisning
av utnyttjan-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom
statsförvaltningen 3

de resurser för olika typer av organisaloriska enheter och
alt det finns en väl fungerande intern kontroll. Dessutom förvänlas det all
revisionen tillser att gällande regelsystem för den ekonomiska verksamhelen
följs.

Förutsättningarna för revisionen av
förvaltningsmyndigheter skiljer sig i vissa avseenden från dem inom akliebolag
och i viss mån även från vad som gäller för affärsverken. Till skillnaderna
från aktiebolagen hör den reviderade personkretsens omfattning, de reviderade
personernas ansvarssituation, borgenärs- och minoritetsintressen som saknar belydelse
i slatliga myndigheter, ägarrollen som utövas pä olika sätt i myndigheter och
aktiebolag samt anmärkningsprocessen som ger de statliga revisorerna
sanktionsmöjligheter vilka aktiebolagens revisorer saknar. Förvaltningsmyndigheterna
skiljer sig från affärsverken bl. a. därigenom att koncernredovisningsproblem
i stort sett bara förekommer inom affärsverken och genom att riskerna för svinn
och liknande oegenlligheler är förhållandevis små, eflersom
förvaltningsmyndigheterna i allmänhet inte bedriver affärsverksamhet med därav
följande mängd av ekonomiska transaktioner.

Revisionen kan ske såväl i form av intern som extern
revision. RRV påpekar att begreppen kan avse dels olika funktioner, dels olika
organ. Intern revision som funktion avser den revision som bedrivs för att
tillgodose verksledningens syften, medan extern revision som funktion avser
den revision som bedrivs för att lillgodose externa iniressenters syften.
Intern revision som organ avser organ inom myndigheten, medan extern revision
som organ avser organ ulanför myndighelen. För att revisionen skall vara
tillräckligt oberoende i förhållande till den reviderade verksamheten anses i
allmänhet att revisionen måste innehålla ett externt element. Ett sådant inslag
är dock ingen garanti för oberoende, utan ytterst har det att göra med
revisorns personliga kvalifikationer. RRV menar också att begreppen oberoende
och extern revision får mening först när de används som bestämningar av
revisionen i förhällande lill en angiven del av det reviderade systemet.

RRV
konstaterar att statsmakternas huvudintresse efter hand har flyttats över från
krav på finansiell redovisning till krav på information om måluppfyllelse,
produktivitet och effektivitet. Detta hänger samman med den begränsade
ekonomiska karaktären av verksamheten hos förvaltningsmyndigheter och den
pågående utvecklingen mot större frihet för myndigheterna i detaljer, såsom valet
mellan olika slag av resurser för att åstadkomma föreskrivna resultat och
effekter. Denna utveckling förutsågs redan år 1967 och den har kraftigt
förstärkts sedan dess. Den finansiella redovisningen blir därmed efterhand främsl
elt av medlen i den inlerna styrningen i myndigheterna med verksledningen som
huvudintressent. Detta förhållande begränsar behovet av externt inslag i
redovisningsrevisionen samtidigt som behovet av extern förvaltningsrevision
ökar.

It Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.8

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 4

3
Den nuvarande redovisningsrevisionens fördelar och brister

I
proposition 1967: 79 framhölls att systemet med interna revisionsorgan hade
åtskilliga fördelar jämfört med extern revision. Revisorerna kunde få bättre
kunskaper om verksamhetn vid de myndigheter som skulle revideras, personer med
erfarenhet av arbetet på fältet kunde lätlare rekryteras, och närheten till
verksamheten skulle göra det lättare att börja revisionen tidigt och att få
upplysningar i tveksamma fall. Genom att revisionen underställdes resp. verk
skulle man få ett organ som kunde både kontrollera verksamheten och inhämta
upplysningar av värde för den interna rationaliseringen. Samtidigt framhölls
att en centraliserad extern revision hade åtskilliga fördelar. Bl. a.
underlättades specialgranskning av ett visst område inom flera räkenskaper,
vidareutbildning kunde lättare anordnas och det blev större möjligheter till
kontakter mellan revisorerna. Den valda formen för revisionens organisation med
inlerna revisionsorgan, vilka avsågs stödjas av RRV genom vägledning och
tillsyn, och en extern revision genom RRV ansågs tillvarata fördelarna med
båda organisationsformerna.

RRV
bedömer erfarenhelerna av det nuvarande systemet som i stort sett positiva.
Möjligheterna för revisorerna att få erforderlig myndighetskännedom har
avsevärt förbättrats genom närheten till den granskade verksamheten.
Decentraliseringen har gett korta beslutsvägar, vilket gjort det lättare att
undvika en byråkratisering av revisionsarbetet. Värdmyndigheterna har överlag
betonat vikten av närheten mellan myndigheten och revisionskontoret.
Decentraliseringen av redovisningsrevisionen har också möjliggjort den
uppbyggnad av en systematisk förvallningsrevision genom RRV som ägt rum sedan
år 1967.

På
en del punkter konstaterar RRV emellertid atl brister föreligger. Genom att
ansvaret för revisionen åvilar den granskade myndighetens chef har denne att
fastställa revisionsplanen. Även om det endast i några fall förekommit att
myndighetschefen gjort ändringar i revisionsplanen, som enligt
revisionskontoret varit hämmande för revisionen, kan det av principiella skäl
riktas invändningar mot dpnna ordning.

Revisionskontorens
arbetsuppgifter har i stort sett omfattat en granskning enligt de ursprungliga
riktlinjerna, dvs. den interna kontrollen och redovisningen samt uppbyggnaden
av ekonomiadministrativa rutiner. Kartläggningen av de senare har emellertid
dominerat på bekostnad av bedömningar och förslag till förbättringar av internkontrollen.
Granskningen har i huvudsak endast avsett kassabokföringen. Granskningen av
boksluten har varit av relativt formell och siffergranskande natur.
Revisions-kontoren har hittills haft svårt att täcka hela revisionsområdet.
Granskning av statsbidrag har utförts i mycket begränsad omfattning.

Vid
flera revisionskontor har det varit svårt att rekrytera kompetenta revisorer.
Tjänstestrukturen har begränsat befordringsmöjligheterna, sär-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.8 Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen 5

skilt
vid mindre revisionskontor. En ibland hög personalomsälinign har försvårat
kunskapsuppbyggnaden. Löneförhållandena har gjort del svårt för staten atl
konkurrera på arbetsmarknaden för revisorer. Vid tjänstetillsättningar har i
vissa fall kraven pä särskilt revisionserfarenhet inte kunnat lillgodoses. Dock
har RRV, vars yllrande skall inhämtas innan myndigheterna tillsätter
kvalificerad revisionspersonal, endast i undanlagsfall avstyrkt myndighetens
förslag med hänvisning till att den föreslagna skulle sakna erforderlig
kompetens.

Uppdelningen
av revisionsresurserna i små enheler har försvårat en systematisk upplärning av
nyanställda och erfarenhetsutbytet mellan revisorerna. Ofta har förflyttningar
mellan olika revisionskonlor eller övergång till annan tjänst inom
värdmyndigheten varit enda möjlighelen lill avancemang.

Revisionskontorens
lönemedel utgör en del av värdmyndigheternas lönemedel enligt regleringsbreven.
Detta förhållande medför alt det i praktiken kan vara svårt för revisionskoniorel
att hävda revisionens intresse gentemot främst värdmyndighetens övriga
prioriteringar.

Enligt
gällande bestämmelser skall RRV utöva tillsyn över den revision som utförs vid
revisionskontoret. Eriarenheterna visar att RRV:s utbildning och
metodutveckling är de funktioner i tillsynen som förhållandevis väl svarat emot
behoven. Däremot har den direkta tillsynen på fältet enligt internrevisorernas
uppfattning inte varit tillräcklig. Sedan år 1974 har emellertid RRV;s åtgärder
inom ramen för tillsynen förstärkts kraftigt, särskilt i fråga om metodstöd
till revisionskonloren.

4
Riksrevisionsverkets överväganden

RRV
framhåller inledningsvis alt det ökade utrymmet för myndigheternas egna
ekonomiska ansvar förstärker de ullalanden som statsmakterna gjorde år 1967 om
behovet att granska myndigheternas verksamhel från lönsamhelssynpunkt och att
pröva att verksamheten drivs i effektiva former. Sedan dessa uttalanden gjordes
har dessutom programbudgetför-söken avslutats och siatsmakterna har beslutat
att försöksverksamheien skall övergå i en successiv, myndighelsanpassad
utveckling och tilllämpning av statens ekonomiadministrativa syslem (prop.
1976/77; 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Detta ställningstagande skall
ses i samband med att såväl de senaste årens budgetpropositioner som den nya
budgethandboken ställer resultatet av myndighelernas verksamhet i centrum.
Myndigheternas uppföljning saml resultatredovisning och resultat-värdering har
fått ökad betydelse som underiag för allt mera angelägna prioriteringar på både
myndighets- och statsmaktsnivå. I motsvarande utsträckning anser RRV att
behovet av förvaltningsrevision har ökat.

När
det gäller redovisningsrevisionen konstaterar RRV att den fråga

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:
150 6

som lilldragil sig del kanske största inlressel är
huruvida denna revision skall ha exlern eller inlern karaktär. 1 beslulen i anslulning
lill 1967 års omorganisation slogs fast, all den cenirala revisionen vid RRV,
som var av exlern karaklär, konsekvenl skulle inriklas pä förvallningsrevision,
medan redovisningsrevisionen skulle vara en inlern revision. Redovisningsrevisionens
inlerna karaktär bryts emellerlid igenom av bestämmelserna i
anmärkningsförordningen. Dessa beslämmelser liksom tjänstemannaansvaret ger de
interna revisorerna i statsförvaltningen en oberoende ställning av annal slag
än den som inlernrevisorerna på det privala området har. För bedömningen av
organisationen för revisionen inom statsförvaltningen har därför enligt RRV
den på det privata områdel Iradilionella uppdelningen mellan extern och intern
revision inle molsvarande innebörd och därmed heller inle samma betydelse.

RRV erinrarom all 1967 års omorganisation innebaren
kraftig resursförstärkning för revisionen totalt selt i statsförvaltningen.
Även kvalitativt sell medförde omorganisationen en standardhöjning av
revisionen jämfört med den tidigare kamerala revisionen. Denna standardhöjning
har sedan fortgått. Genom RRV:s utvecklingsarbete under senare år har förutsättningar
skapats för en fortsatt standardförbättring. RRV pekar även på att
redovisningsrevisionen underlättas genom åtgärder som genomförls och planeras
på redovisningsområdet. Verkel nämner bl.a. förslag till statlig bokföringsförordning
och utveckling av vad man kan kalla god redovisningssed inom
statsförvaltningen.

RRV hänvisar till alt dess översyn visat atl systemet med
interna decentraliserade revisionsorgan i huvudsak har haft de fördelar som
förväntades, nämligen specialisering, bättre myndighetskunskap och myndighetskontakter,
kontinuitet i granskningen, lätthet att få information samt förutsättningar att
börja granskningen tidigt. De brister som översynen har visat på hänför sig
huvudsakligen till fyra förhållanden, nämligen myndighetschefernas
bestämmanderätt över planeringen av revisionen, vissa följder av
revisionskontorens organisatoriska knytning till värdmyndigheterna i fråga om
bl. a. medels-, rekryterings-, befordrings- och utbildningsfrågor, kontorens storlek
samt RRV:s tillsyn.

Under översynsarbetel har olika organisalionsallernaliv
diskuterats, såsom att organisera revisionskontoren som ett antal hell
fristående myndigheter, att organisera dem som självständiga myndigheter men
med administrativt stöd av en värdmyndighet eller ett gemensamt kansli eller
att inordna dem i RRV. Dessa alternativ innebär emellertid väsentliga ändringar
av den av riksdagen år 1967 beslutade organisationen. RRV har därför särskilt
prövat ett alternativ som innebär att revisionskontoren får en mera
självständig ställning inom ramen för nuvarande organisation. För en sådan
lösning talar enligt RRV bl. a. att den utveckling som sketl av
förvaltningsrevisionen sedan år 1967 inte hade kunnat komma till stånd utan
överflyttningen av redovisningsrevisionen från RRV till revisionskon-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom
statsförvaltningen 7

loren. RRV anser det givel atl slörre myndigheler med en
regional och lokal organisation eller eljesi en omfattande ekonomisk
förvaltning måsle ha tillgång till en intern revision. RRV pekar även på atl
den nuvarande organisationen blev fulll genomförd först den I juli 1976.
Genomförandet krävde en tid av ungefär åtta år. Erfarenheterna av denna organisalion
är alltjämt begränsade.

RRV framhåller vidare atl man vid en bedömning av den
lämpliga organisationen av revisionen i statsförvaltningen bör beakla de lotala
resurser som disponeras för denna verksamhel. Revisionskonloren har f.n. inemol
150 årsarbetskrafler. Häri har dä inräknats de resurser som försvarels
civilförvaltning har för redovisningsrevision inom försvarets område.
Affärsverkens internrevisioner utgör i runt tal 100 årsarbelskrafter. RRV:s
resurser för revisionsverksamheten omfallar ungefär 125 årsarbetskrafter. Revisionskonlorens
verksamhel avser främst redovisningsrevision. Inlernrevisionerna vid
affärsverken bedriver både redovisningsrevision och förvallningsrevision. RRV:s
revision avser praktiskt tagel helt förvaltningsrevision och en i anslutning
till denna revision omfattande remissverksamhet. Av de samlade
revisionsresurserna i slalsförvaliningen hänför sig alltså den övervägande
delen lill redovisningsrevision.

RRV bedömer del inte realistiskt alt för de närmasle åren
räkna med några väsentliga ulökningar av de toiala resurserna för revision inom
statsförvaltningen uiöver vad som följer av riksdagens beslul när del gäller
revision av aflarsverkens redovisning och bokslulshandlingar. En bedömning av
hur revisionsverksamheten bör vara organiserad måsle därför enligt RRV:s mening
ulgå från att denna verksamhel i huvudsak skall kunna bedrivas inom ramen för
de resurser som nu står till förfogande.

Sammanfattningsvis anser RRV att redovisningsrevisionen
bör förstärkas kvalitativt med bibehållande av i huvudsak nuvarande fördelning
av revisionens totala resurser på redovisnings- resp. förvaltningsrevision.
Detta bör ske inom ramen för nuvarande organisation i enlighet med vad som
föreslås i det följande.

För myndigheterna inom försvaret har nyligen genomförts en
ändrad organisation för redovisningsrevisionen. Del finns enligt RRV:s mening
inte anledning att nu ompröva formerna för denna revision.

5 Riksrevisionsverkets förslag

5.1 Revisionens planering och genomförande

RRV framhåller att revisor vid revisionskonlor intar en
självständig ställning och agerar pä eget ansvar i anmärkningsmål. 1 detta
hänseende behövs inte i och för sig någon förändring för att garantera en
oberoende granskning. Anmärkningsförordningens tillämpningsområde är emellertid
begränsai. Dessutom innebär myndighetschefens rätt att fastställa revi-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 8

sionsplanen atl revisionskoniorel i varje fall formelll inle
har full frihei atl efler egen bedömning ulföra den granskning som kan bli akluell
i anslulning lill ställningstaganden enligt anmärkningsförordningen.

Revisionskoniorel skall vidare i årsberättelsen bl. a.
göra uttalanden om uppgifterna i årsredovisningen och i bokslutet. Med
nuvarande rätl för myndighetschef atl fastställa revisionsplan saknas garantier
för att revisionskoniorel får möjlighel all ulföra granskning, som det bedömer
nödvändig för att kunna uttala sig om redovisningen och bokslutet.

RRV anser att revisionskontorels ställning i nu nämnda
avseenden bör stärkas. RRV föreslår därför atl revisionsplanen i framtiden
skall fastställas av chefen för revisionskoniorel. Myndighelschefens önskemål
om revisionsinsatser för verksledningens behov bör bli tillräckligt beaktade
genom atl denne alltid bereds tillfälle att ge sina synpunkter på
revisionsplanen innan den fastställs. Genom förändringen bör revisionskontorens
självständighet och oberoende enligt RRV:s uppfattning kunna säkras i fråga om
sådana granskningsuppgifter som inle bör kunna styras av chefen för en granskad
myndighet.

5.2 Administrativ anknytning till värdmyndighet

Värdmyndigheten upprättar anslagsframställning för
revisionsverksamheten i och med all revisionskoniorel utgör en arbetsenhet i myndighelen.
DeUa gäller även till den del revisionen avser andra myndigheter än värdmyndighelen.
Medlen för revisionsverksamheten kan i de nuvarande regleringsbreven inte
särskiljas från medel till annan verksamhel under myndighelernas
förvaltningsanslag.

Med hänvisning lill revisionskonlorens speciella ställning
och del förhållandet att många konlor skall beijäna även andra myndigheter i
en redovisningsgrupp, föreslår RRV atl medel för revisionskontorets verksamhel
tas upp under en särskild anslagspost under värdmyndighelens förvaltningsanslag.
Av praktiska skäl boren sådan särredovisning kunna begränsas lill att avse
lönemedel och evenluella konsultmedel. Verkel påpekar att ingen nämnvärd kritik
riktas mol att värdmyndigheierna svarar för administrativ service avseende
personal-, ekonomi- och lokalfrågor. Genom särredovis-ningen får statsmakterna
en klarare bild av medelsbehovei för revisionsverksamheten, de berörda
myndigheterna och revisionskontoren får riktlinjer för vilka resurser som står
lill förfogande och RRV fär bättre möjligheter att följa resurstilldelningen
och resursutnyttjandet vid kontoren.

Värdmyndigheten rekryterar personal till
revisionskontoret. Detta åren direkt föjd av atl revisionskoniorel är en del i
värdmyndigheten. RRV:s insatser inskränker sig lill atl verkel uttalar sig om
kompetens hos de kandidater som värdmyndigheten föreslär. Värdmyndighetens
inflytande över personvalet skulle i princip kunna leda till ett icke önskvärt
beroendeförhållande mellan kontorets personal och myndigheten i övrigt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom
statsförvaltningen 9

För all markera den speciella ställning som chefen för revisionskoniorel
har anser RRV atl denne i fortsäUningen bör lillsäiias av regeringen på förslag
av värdmyndigheten efler samråd med RRV. Del är nalurligl atl värdmyndighelen
utan särskilda föreskrifter samråder med övriga myndigheter inom kontorets verksamhelsområde.

Övrig personal vid kontoret bör lillsäiias av värdmyndighelen.
Vid lillsätlningsärendels avgörande bör chefen för revisionskoniorel ha rält
all närvara med därav följande rätt att anmäla eventuelli avvikande mening.
Värdmyndigheten fär avgöra i vilken utsträckning ijänstetillsältningen bör
delegeras till chefen för kontoret. Ordningen innebär en viss förändring
gentemot vad som nu gäller. 1 dag skall RRV yiira sig innan ijänsl i lägsl
lönegrad F 11 tillsätts vid revisionskontor. Endasl undantagsvis under
uppbyggnaden av organisationen har RRV dock hafl anledning att göra någon annan
bedömning än värdmyndighelen vid tillsättning av sådan tjänsl. RRV anser därför
atl föreskriften numera endasl innebär en administrativ omgång och att den kan
slopas.

Den administrativa anknytningen till värdmyndighelen medför
all denna har ansvarei för ulbildningen av kontorets personal. Detla bör gälla
även i fortsättningen. 1 första hand bör personalen ha möjlighel all della i värdmyndighelens
inlerna utbildning, men även utbildning inom övriga myndigheter inom kontorets
område kan komma i fråga. Alltsedan kontorens tillkomst har RRV arrangerat
kurser och seminarier för personalen och f. n. undersöker RRV möjligheterna att
vidga kursutbudet.

5.3 Tillsyn

RRV har lillsyn över verksamhelen vid revisionskontoren. I
denna uppgift ingår dels direkt insyn i form av särskilda tillsynsprojekl, dels
utvecklingsarbete och melodanvisningar saml utbildning och informalion. Under
senare är har RRV lagl tyngdpunkten på de sisinämnda momenten. Den direkta
tillsynen har däremot icke kunnat genomföras i den omfattning som RRV ansett
önskvärd. RRV har dock vidtagit olika åtgärder för atl förbättra denna tillsyn.
Bl. a. avser verket all mera aklivi siödja revisionskontorens planeringsarbete
och erfarenhelsulbylei mellan RRV:s förvaltningsrevision och revisionskonlorens
redovisningsrevision.

5.4 Revisionskontorens storlek

Enligt RRV:s uppfattning har verkels översyn beiräffande
redovisningsrevisionen visat att större revisionsenheter skulle möjliggöra bäitre
resursutnyttjande och kompetensutveckling inom revisionskontoren samt tillgodose
framförda önskemål om specialkompetens främsl inom områdel ADB-revision. Vidare
skulle ett antal effektivitetsfördelar vinnas, t. ex. förenklad
personaladministration, större kontinuitet i arbetet trols va-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 10

kanser
och frånvaro saml ökade möjligheter all priorilera och fördela insalser mellan
olika delar av det slatliga revisionsområdet.

RRV
framhåller i detta sammanhang atl olika indelningsgrunder kan diskuteras, såsom
myndigheternas ämnesområden, redovisningens struktur eller myndigheternas
geografiska belägenhet. En viktig fråga i översynsarbetel har varit att
överväga förutsättningarna all åstadkomma större revisionsenheter men samtidigt
bibehålla fördelarna med en decenlraliserad organisation. Värdmyndigheierna
har i många fall ansell del angeläget att behålla sina nuvarande
revisionskontor.

Hur
den framtida organisationen bör vara utformad kan enligt RRV inle bedömas utan
ytterligare utredning. RRV föreslär därför att verket får i uppdrag att närmare
uireda möjligheterna att huvudsakligen inom ramen för nuvarande resurser för
revision vid revisionskontoren åstadkomma större och färre revisionskonlor samt
att för regeringen lägga fram förslag härom.

6
Skiljaktig mening

RRV:s
styrelse är enig i det förslag som verket redovisar. Vid ärendets avgörande har
två närvarande avdelningschefer anmält skiljaktig mening i den del som
förslaget gäller revisionskontorens organisatoriska ställning.

De
två avdelningscheferna ansluter sig till verkets bedömning i fråga om den
totala resursramen för redovisningsrevision men anser att resursernas
användning inom denna ram behöver prövas ytterligare innan ställning tas i
organisationsfrågan. Bl. a. behöver man närmare överväga ambitionsnivån i den
statliga redovisningsrevisionen. De anser det härvid troligt atl den f. n.
grundläggande tanken på årligt revisionsomdöme för varje myndighet får överges
som huvudkriterium, även om den kanske i många fall kan tillgodoses. Det
påpekas att revision av myndigheter inte är en fråga om att rekommendera
ansvarsfrihet och att paralleller med den privata sektorn kan dras endast i
mycket begränsade avseenden.

Vidare
behöver behovel av egentlig internrevision behandlas ytterligare.
Internrevision är viktig i första hand för myndigheter med belydande
uppdragsverksamhet och myndigheter med omfattande regional eller lokal
organisation. Den externa revisionen är viktig för hela statsförvaltningen och
den måste vara "oberoende" eller "självständig". De anser
det angeläget att båda dessa revisionsfunktioner profileras och kommer till
klarare uttryck. Vilken andel av nuvarande resursram som bör avsättas för
extern resp. inlernrevision får utredas närmare.

När
det gäller den externa revisionen framhåller de atl det är av största vikt att
ett revisionssystem är så utformat att garantier för oberoende och
opåverkbarhet finns, oavsett om faktiska missförhållanden uppträder eller inte.
Anmärkningsprocessen har enligt deras mening inte sådan innebörd och räckvidd
att den i tillräcklig grad bidrar till eti oberoende revision. De

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.8 Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen 11

anser
att det finns skäl all nu när förändringar ändå bör göras välja en sädan
principlösning att redovisningsrevisionen blir helt oberoende av inflytande
från nägon reviderad myndighel, såväl revisionelit som administrativt genom
den organisaloriska knyiningen. Tekniskl sell innebär detla att 1967 års beslut
bör ändras.

Vid valet av
organisationsalternativ har deras första utgångspunkt varil att finna en
organisatorisk lösning som kommer tillrätta med de problem -främsl
beroendeförhållandet - som finns i den nuvarande organisalionen och som tar
tillvara de effektivitetsvinster som kan uppnås med en sammanhållen ledning av
de externa revisionsinsatserna, möjliggör en differentiering av revisionen
efter behov och underlättar en anpassning lill de förändringar i behovet som
kan uppstå över tiden. Detla kräver alt revisionskontoren inte är
administrativt knutna till värdmyndigheterna. En andra utgångspunki har varil atl
den statliga revisionen haren sammanhållen ledning eflersom det är det
sammantagna resultatet av revisionen under en viss period som bör analyseras
och ingå i den påföljande planeringsprocessen. Vidare anförs all RRV från riksbokföringssynpunkl
och som ansvarig för redovisningsfrågor i statsförvaltningen har intressen i
redovisningsrevisionens inriktning och kvalitet.

En genomgång av för- och
nackdelar visar enligt deras uppfattning att den externa redovisningsrevisionen
bör inordnas i RRV genom atl revisionskontoren blir lokala enheler inom verkel.
De framhåller emellerlid att vissa av de nuvarande resurserna efler särskild
prövning allljäml bör disponeras för internrevision.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 150 12

Sammanställning av remissyttranden över riksrevisionsverkets
förslag till organisation och arbetsformer för revision vid revisionskontor

Efter remiss har yllranden över RRV:s skrivelse avgetls av
riksdagens revisorer, domstolsverket, rikspolisstyrelsen (RPS),
kriminalvårdsstyrelsen, styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA),
försvarets civilförvaltning (FCF), Jörsvarels rationaliseringsinstitut (FRI),
socialstyrelsen (SoS), rik.sförsäkringsverket (RFV), statens bakteriologiska
laboratorium (SBL), statens vägverk, sjöfartsverkei (SJöV). Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). statistiska centralbyrån (SCB),
kammarkollegiet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksskatteverket (RSV), riksanlikvarieämbeiel
(RAA), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), skolöverstyrelsen (SÖ),
lantbruksstyrelsen (LBS), skogsstyrelsen, statens Jordbruksnämnd (JN), statens
naturvårdsverk, kommerskollegium, generallullslyrelsen, patent- och
registreringsverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, statens lantmäteriverk,
länsstyrelsernas organisationsnämnd (LÖN), Karolinska sjukhuset, Sveriges lanlbruksuniversitel,
länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Kopparbergs län. Föreningen
Auktoriserade Revisorer (FAR), Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S), Centralorganisationen SACOISR saml Institutet för Intern revision.
Dessutom har en skrivelse inkommit från personalen vid revisionskontoret vid UHÅ.

1 Redovisningsrevisionens organisation

Remissinstanserna diskuterar ingående hur
redovisningsrevisionen bör organiseras och administrativt inplaceras i
statsförvaltningen. Meningarna är starkt delade om vilken lösning som bäsl lillgodoser
revisionens oberoende och självständighet.

RRVis förslag innebär att åtgärder för atl förbättra
redovisningsrevisionen skall vidtas inom nuvarande organisatoriska ram för revision
vid revisionskontor. Förslaget tillstyrks i storl av SIDA, RFV, SJöV, SMHI, SCB,
kammarkollegiet, RAÅ, LBS, kommerskollegium, generaltullstyrelsen, ÖEF, AMS,
Karolinska sjukhusel och av länsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs län.

Även byggnadsstyrelsen tillstyrker RRV:s förslag. Likheten
med ett afffärsverk föranleder emellertid styrelsen atl som ett alternativ peka
på möjligheten att ombilda styrelsens revisionskontor till en intern revision,
medan RRV liksom beträffande affärsverken skulle svara för den externa
revisionen. Vägverket förutsätter att frågan om intern revision för verkets del
löses på samma sätt som för affärsverken. Naturvårdsverket anser att.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.8 Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

man vid val av organisationsform för
redovisningsrevisionen bör eftersträva en sädan lösning som ger goda
möjligheter lill samordning med förvaltningsrevisionen liksom till priorilering
av resurser mellan dessa båda verksamhelsomräden. Frän denna utgångspunkt kan
det i och för sig synas mest ändamålsenligt att inordna revisionskonloren i
RRV. Verkel finner likväl vid en sammanvägd bedömning alt övervägande skäl
talar för RRV:s förslag och alt en mera genomgripande organisationsförändring
bör göras först om de föreslagna förändringarna inte leder till åsyftat
resultat.

Många remissinstanser förordar andra lösningar än den som
RRV har föreslagit.

Flera remissinstanser föreslår sålunda att
revisionskontoren skall inordnas som lokala enheter i RRV, i enlighet med vad
som anförts i den skiljaktiga meningen i RRV:s skrivelse. Denna uppfattning har
riksdagens revisorer, RPS, FCF, statskontoret, RSV, SÖ, skogsstyrelsen, bosladssiyrelsen
och Institutet Jör intern revision.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd och TCO-S kan inle
acceptera RRV:s förslag eftersom detla inte skapar förulsältningar för en
oberoende revision.

Genomgående dominerar principiella synpunkter på behovel
av självständighet och oberoende för revisionskontoren, varvid värdmyndigheler-nas
arbetsgivaransvar för revisionskontorens personal av flera remissinslanser
anges som särskilt besvärande. Riksdagens revisorer anser sålunda att starka
skäl talar för att revisionskontorens ställning omprövas och all dessa helt
frigörs från det beroende som kan uppkomma genom bindningar till de granskade
myndigheterna. Revisionskonlorens granskning bör härvid ändras från en
huvudsakligen inlern till en renodlat extern redovisningsrevision.

För att utnyttja de befintliga resurserna så rationellt
som möjligt fordras det enligt riksdagsrevisorernas uppfallning mer än vad som
kan uppnås genom en omstrukturering av revisionskontoren och en förbättrad lillsyn.
Det krävs en både sammanhållen och sammanhållande ledning för verksamheten. En
gemensam ledning ger också väsenlligl bättre möjligheter för en likformig
prövning av revisionskontorens medelsbehov.

Flera av de remissinstanser som anser alt
revisionskontoren bör inordnas i RRV framhåller samtidigt det egna behovet av
resurser för intern revision eller intern kontroll. Sädana synpunkter lämnas av
RPS och LON. Riksdagens revisorer anser att man, om revisionskontoren inordnas
i RRV, bör utreda hur vissa större myndigheters behov av intern revision bör
tillgodoses och samordnas med den externa granskningen. Institutet för intern
revision förutsätter också att myndigheterna får resurser för intern revision.
Statskontoret menar att det vid sidan av den externa revisionen även framdeles
kan finnas skäl för inlernrevision inom sådana områden som har en från
ekonomisk kontrollsynpunkt komplicerad verksamhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 14

Under översynsarbetet diskuterades även andra
administrativa och organisaloriska former för redovisningsrevisionen. Ett
förslag var atl de nuvarande revisionskontoren skulle ändras till etl mindre
antal hell självständiga myndigheler. Denna lösning förespråkas av
kriminalvårdsstyrelsen och av SACO/SR. Den sisinämnda anser den minskade
detaljstyrningen av myndigheterna vara ett argument för etl ökat behov av
oberoende redovisningsrevision.

En annan modell utgår också från att kontoren organiseras
som självständiga myndigheter, men att dessa i fråga om vissa administrativa
uppgifter skulle vara knutna antingen till en värdmyndighet eller till ett gemensamt
kansli. UHÅ slöder denna modell och framhåller att den helt avgörande faktorn
beträffande revisionskonlorens oberoende är frågan om arbetsgivaransvaret.
Ämbetet anser även alt erfarenhelerna visat att anmärkningsprocessen i
realiteten inte fungerat. Den uppdelning av revisionen i redovisnings- resp.
förvaltningsrevision som gjorts anser ämbetet vara en felaktig föruisättning
för att bedöma organisationsfrågan. Även personalen vid UHÅ:s revisionskontor
har i skrivelse anfört liknande synpunkter.

Ett antal remissinstanser har valt all inte ta klar
ställning för något av de diskuterade organisationsalternaliven. SBL ser inte
anledning att motsätta sig RRV:s förslag men betonar att den uppfattning som
framförs i den skiljaktiga meningen inle skulle ge sämre lösningar pä
problemen. Vägverket förordar att det centrala ansvaret för extern revision
skall avse revision som sådan, oavsett om revisionen kallas redovisnings- eller
förvaltningsrevision. Verket anser att krav kan ställas på en sammanhållen
ledning av den externa revisionens inriktning och omfattning. SoS anser atl
kravet på atl redovisningsrevisionen skall vara oberoende för att fullt ut
kunna tillgodoses borde kräva atl revisionskontoren blev självständiga myndigheter
eller helt integrerades i RRV, men styrelsen kan ocksä tänka sig den
organisatoriska lösning som RRV föreslår. Ett liknande resonemang förs av FRI.
som menar att oberoendekravet principiellt bäsl tillgodoses genom att
revisionskontoren inordnas i RRV men att en sådan förändring nu skulle vara ett
alltför stort steg. Institutet förordar därför för försvarels del att något av
de alternativ där redovisningsrevisionen ligger under försvarshuvudtiteln
tills vidare tillämpas. JN anser frågan huruvida revisionskontoren bör
inordnas i RRV av mindre intresse. Patent- och registreringsverket har
uppfattningen att om RRV anser att frågan bör utredas ytteriigare bör detta ske
förutsättningslöst och med beaktande jämväl av det alternativ som framförs i
den skiljaktiga meningen. SMHI bifaller de förslag som kan höja kvaliteten och
främja samarbetet mellan revisionskontoren och de granskade myndigheterna och
Sveriges lantbruksuniversitet motsätter sig inte att en slagkraftig
organisation bildas för att säkerställa en oberoende extern
redovisningsrevision.

FAR ser i princip de föreslagna förändringarna som
förbättringar ägnade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom
statsförvaltningen 15

att höja redovisningsrevisionens kvalilel och minska
redovisningsrevisorernas beroendeställning i förhållande lill granskade myndigheler
men ifrågasätter om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för atl undanröja
de brister som påpekats. Oberoendet begränsas av atl revisorerna fortfarande är
anställda av den myndighel, vars verksamhel de skall granska. Föreningen anser
det inle lämpligl atl göra så resolut åtskillnad mellan redovisnings- och
förvaltningsrevision som den uppfattar att RRV har gjort. Föreningen påpekar
att förvaltningsrevision liksom budgetering och planering av resursanvändning
kräver en lillföriillig och ändamålsenlig ekonomisk information.

2 Revisionens planering och genomförande

RRV föreslår atl chefen för revisionskoniorel åriigen faslsläller
revisionsplanen för nästkommande budgetår efter samråd med chefen för den myndighel
planen avser.

Förslagel tillstyrks eller lämnas ulan erinran av SIDA. SoS,
RFV, SBL, SMHI, SCB, kammarkollegiet, byggnadsstyrelsen, RAÄ, JN, kommerskollegium,
generaltullstyrelsen, patent- och registreringsverket, ÖEF. AMS och Karolinska
sjukhuset. Flera undersiryker samrådets belydelse. Riksdagens revisorer påpekar
atl förslagel skulle innebära att myndighels-chefen blev ansvarig för att
genomföra verksamheten utan att vara den som fastställer revisionsplanen. LON
gör samma invändning och menar atl ett sådant förhällande skapar oklarheter.
Domstolsverket, vägverket, lantbruksuniversitetet och länsstyrelsen i Malmöhus
län anser att myndighels-chefen bör fastställa revisionsplanen.
Naturvårdsverket för fram förslaget att RRV bör fastställa revisionsplanen
efter förslag av chef för revisionskontor. Sambandet mellan
förvaltningsrevision och redovisningsrevision skulle därmed kunna stärkas.

3 Administrativ anknytning till värdmyndighet

RRV:s förslag om tjänstetillsättning innebär atl
regeringen tillsätter cheferna för revisionskontoren på förslag av
värdmyndigheterna efter samråd med RRV, medan övrig personal vid kontoren
skulle tillsättas av myndigheterna själva.

Förslaget tillstyrks av eller lämnas utan erinran av bl.a.
SIDA, RFV, SBL, SCB, kammarkollegiet, LBS, AMS, bosladssiyrelsen, lantbruksuniversitetet
och länsstyrelsen i Malmöhus län. Även SMHI tillstyrker men anser att samrådet
mellan värdmyndigheten och de övriga myndigheterna inom revisionskontorets
verksamhetsområde behöver regleras. Byggnadsstyrelsen stöder ocksä förslagel
och menar att samråd mellan värdmyndigheten och RRV beträffande tillsättning
av övrig personal inte bör vara

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 16

föreskrivet annat än i de undanlagsfall då skiljaktig
mening föreligger mellan myndigheten och chefen för revisionskoniorel. SoS
anser alt revisionskontorens oberoende bör ytterligare markeras genom alt
chefen för revisionskoniorel tillsätter övrig personal vid della.

Domstolsverket har i och för sig ingel emot alt regeringen
utser chef för revisionskontor. Eflersom dessa tjänster f. n. inte är på en
sådan nivå atl de motiverar ett tillsättningsförfarande som de tjänsler som
eljest lillsatis av regeringen avstyrker verkel dock förslaget. Vägverket anför
liknande synpunkter. SJöV ifrågasätter om det är erforderiigl atl chefen
tillsätts av regeringen och menar all etl samråd med RRV vid tillsättningen bör
ge tillräcklig garanti/för att ett icke önskvärt beroendeförhållande inle uppstår.
Generallullslyrelsen anser det onödigt byråkratiskt atl regeringen skall
tillsätta chef för revisionskontor och menaratt RRV om en ändring är nödvändig
bör utnämna sådan chef efter förslag av värdmyndighelen.

RRV föreslår vidare att regeringen i regleringsbreven för
värdmyndigheterna särskilt skall ange medelsberäkningen för revisionskonlorens
verksamhet.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av SIDA, SoS,
RFV, SBL, SJöV, SMHI, SCB, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, kommerskollegium,
patent- och registreringsverket, ÖEF, Karolinska .sjukhuset och länsstyrelsen i
Malmöhus län. Kammarkollegiet anser att samtliga medel för dess revisionskontor
bör särredovisas. AMS har inget att erinra men undrar om inte värdmyndigheternas
intresse av fungerande revisionskontor är så stort att särredovisning i de flesta
fall inte behövs. Även RAÅ tillstyrker förslaget men anser att genomförandet
bör uppskjutas i avvaktan pä utredningen om revisionskonlorens storlek. SÖ vänder
sig emot att enbart löne- och konsultmedel skulle omfattas av särredovisningen
och föreslår att denna skall gälla samtliga medel som anvisas för revisionsverksamheten.

Domstolsverket anser det opraktiskt att avskilja medlen
för ett revisionskontor som endasl är verksamt inom en centralmyndighet. Det
synes ocksä vara principiellt felaktigt att på detta sätt begränsa resp.
centralmyndighets möjligheter att styra användandet av resurser inom
verksamhetsområdet. Verket är dock positivt till förslaget om kontorets
verksamhetsområde omfattar flera myndigheter. Eftersom ett enhetligt system är
önskvärt kan verket acceptera särredovisning, men för domstolsverkets revisionskontor
bör detta dä enbart avse lönemedel.

Riksdagens revisorer menar att riksdagen tvingas anslå
medel för en verksamhet som ingen myndighet är ansvarig för om myndighetschefen
inte fastställer revisionsplanen. LBS undrar om särskilt myckel står att vinna
med förslaget och menar atl det går emot strävandena att minska detaljstyrningen
av myndigheterna. Även vägverket och lantbruksuniversitetet avstyrker
förslaget. GeneraltuUstyrdsen anser att det, för att undvika anslagstekniskt
krångel och ändå tillgodose intentionerna i förslaget, vore

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom
statsförvaltningen 17

tillräckligt att revisionskontoren i revisionsplanen
redovisar behovel och tilldelningen av resurser. 1 årsberättelsen skulle de
sedan redovisa i vad mån medel inte har kunnat utnyttjas för avsett ändamål och
anledningen härtill.

4 Revisionskontorens storlek

RRV föreslär att regeringen uppdrar ät RRV att närmare
utreda möjligheterna att huvudsakligen inom ramen för nuvarander resurser för
revision vid revisionskontoren åstadkomma större och färre revisionskontor än f.
n. samt att för regeringen lägga fram förslag härom.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av SoS,
kammarkollegiet, statskontoret, ÖEF, Karolinska sjukhuset och länsstyrelsen i
Malmöhus län. RPS anser det ändamålsenligt att dess revisionskontor ingår i ett
större organ. Kriminalvårdsslyrelsen har inget att erinra mol den under översynsarbetel
tänkta storleken av ett revisionskontor för de lill Norrköping förlagda
myndigheterna. RFV erinrar om att frågan om revisionen vid de allmänna försäkringskassorna
prövas inom ramen för en organisationsöversyn och anser att detta bör beaktas
i den föreslagna utredningen. UHÅ anser atl revisionskontorens personals
synpunkter och erfarenheter bör väga tungt vid sammanslagningarna. De kontor
som vill förbli arbetsenheter inom resp. myndighet bör få detta, varvid RRV:s slyrning
bör upphöra och behovet av exlern revision tillgodoses genom RRV:s enhet för
redovisningsrevision. SBL framhåller att myndigheternas redovisningsslruklur
bör ges större vikl än en departementvis eller en regional indelning. Bostadsstyrelsen
anser atl bostadsverkel även i fortsättningen bör utgöra egen revisionsenhet om
centralisering av redovisningsrevisionen till RRV inte anses böra ifrågakomma
eller att en sammanläggning sker med myndigheter vars redovisningsslruklur
liknar bosiadssiyrelsens. Generaltullstyrelsen tillslyrker en utredning och
menar atl det förhållandet alt styrelsen på grund av uppbördsverksamhet och en
geografiskt spridd organisalion behöver ett eget kontor inte hindrar att detla
efler förstärkning kan fä revisionsuppgifter även för andra myndigheter.
Byggnadsstyrelsen har inget att erinra mot att frågan uireds men menar au de
anförda skälen för slörre och färre konlor inle är invändningsfria.
Sammanslagningar ger inte automatiskt effektivitetsfördelar. Riskerna för
negativa konsekvenser av ett sakligt splittrat revisionsområde fär inte
underskattas. AMS har heller inget emot en utredning. Styrelsen varnar dock för
att alltför stora revisionskontor innebär en risk för byräkralisering av
revisionsverksamheten. Skogsslyrelsen tillstyrker förslaget om utredning och
hänvisar till egna erfarenheter av de problem som framför allt vid långvarig
sjukfrånvaro uppstår för ett litel revisionskonlor. Om den nuvarande
organisationsmodellen med revisionskontor inordnade i värdmyndigheterna
kvarstår vill styrelsen inle motsätta sig att dess eget revisionskontor upphör.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 18

SACO/SR tillslyrker en utredning men anser att de under
översynsarbetet diskuterade förslagen är dåliga. TCO-S tillstyrker
sammanläggningar i syfte all på sikl nå en departemenlsvis indelning och menar atl
man bör överväga hur starkare band skall kunna knylas mellan redovisnings- och
förvaltningsrevisionen.

Domstolsverket finner de nuvarande förhållandena
tillfredsställande och anser därför alt det inte är påkallat att utreda frågan.
SIDA ser heller inget skäl för utredning. SJöV avslyrker en sammanslagning av
revisionskontoren vid myndigheterna i Norrköping. Lantmäteriverket är emot
sammanslagningar, som skulle innebära att det blev svårare att tillgodose
behovet av intern revision. Patent- och registreringsverket anser det
visserligen rimligt att uireda revisionskonlorens slorlek men menar att denna ulredning
bör vara förutsättningslös.

5 Tillsyn

Relativt få remissinstanser behandlar RRV:s
tillsynsuppgifter i sina yttranden. 1 etl par fall - RFV och
lantbruksuniversitetet inskränker sig myndigheterna till att tillstyrka de
föreslagna ålgärderna. SIDA betonar att revisorns faktiska oberoende även är en
fråga om dennes kompetens och personliga integritet. RRV:s
utbildningsverksamhet, metodutveckling och tillsyn bör vara etl viktigt stöd
för revisorn i detta avseende. Även riksdagens revisorer räknar den förstärkta
tillsynen av revisionskontoren till förbättringarna av den nuvarande
organisationen för redovisningsrevision. FCF uttalar sig för ett ökat
tillsynsansvar för RRV om revisionskonloren inte kan inordnas i verkel och FRI
menar att ett klart uttalat tillsynsansvar för RRV förbättrar möjligheterna atl
förslärka sambandet mellan förvallnings- och redovisningsrevision.

SBL vill som en myndighet med erfarenheter från
affärsredovisning betona den belydelse som enhetliga regler för redovisning och
god redovisningssed har för möjligheterna att bedriva en meningsfull
redovisningsrevision. SJöV anser det också nödvändigt att sådana normer och
anvisningar utfärdas och att RRV genom utbildning och information i högre grad
stödjer personalen vid revisionskontoren. Genom dessa åtgärder och genom
utökat erfarenhetsutbyte i RRV:s regi bör enligt verkets uppfattning
förutsättningar skapas för god revisionsstandard inom statsförvaltningen.

6 Övriga synpunkter

Kammarkollegiet framhåller att RRVs verksamhet i fråga om
tolkning och upplysning i fråga om redovisning, revision och angränsande
ekonomiska områden borde vidgas. Denna uppgift skulle ersätta den upplysningsskyl-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.8 Revision vid revisionskontor inom statsförvaltningen 19

dighet
som RRV hade tidigare men som utmönstrades i 1973 års instruktion. Den
skyldighet som revisionskontor har alt "lillhandagå myndigheterna med de
upplysningar och det biträde det kan lämna" kan inle fylla samma uppgift,
anser kollegiet bl.a. på så sätt all i åtskilliga frågor en gemensam lolkning
bör eftersträvas.

SoS
och kammarkollegiet påpekar angående förordningen om revision att det är för
kategoriskt att kräva atl revisionskontoren skall granska redovisningen av alla
statsbidrag. SoS föreslår att del föreskrivs all sådan redovisning skall kunna
granskas. Även SÖ efterlyser en precisering av skyldigheterna i detta avseende
och menar att verkets revisionskontor måste förstärkas om granskningen skall
vara obligalorisk. Vägverket förordar att förslaget om revision av statsbidrag
närmare utreds före beslul.

FRI
anser att RRV:s grundläggande principer för redovisningsrevision inte bör
tillämpas fullt ut inom försvaret då detta skulle leda till en orimligt hög
ambitionsnivå. SÖ och AMS framhåller i likhet med den i den skiljaktiga
meningen i RRV:s skrivelse framförda uppfattningen att del är angeläget att få
klariagt vad redovisningsrevisionen i staten skall syfta lill och med vilken
allmän ambitionsnivå den skall bedrivas.

TCO-S
anser det viktigt att de formella kraven på kompelens för tjänstgöring inom
revisionsverksamheten inte utformas så atl de hindrar personal med erfarenhet
av kameralt arbete att via assistenttjänster vid revisionskontoren befordras
till handläggare.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.9

Förvaltningsrevision inom försvaret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:150 I

Bilaga
2.9 Förvaltningsrevision inom försvaret

Bilaga
2.9

Sammanfattning av promemorian (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision
inom försvaret

Ijuli 1974 tillkallade dåvarande chefen för finansdepariemenlel,
slalsrådel Sträng, en kommitté för all överväga dels gränsdragningen mellan
rationaliseringsverksamhet och förvaltningsrevision, dels hur förvaltningsrevisionen
inom försvarsdepartementets verksamhelsområde bör vara organiserad.

Utredningen, som valde atl kalla sig revisions- och ralionaliseringsulred-ningen
(RRU), bedrev arbetet i två etapper. Den första etappen behandlade frågan om
gränsdragning och samverkan mellan centralt bedriven ralionaliseringsverksamhet
och förvaltningsrevision och rapporterades våren 1976 (Ds Fi 1976: 3).
Statsmakterna tog ställning (prop. 1976/77; 100 bil. II, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169) år 1977.

Den andra etappen inleddes vintern 1977 och avslutades i
oktober 1978. Arbetet redovisades i betänkandet (Ds B 1978:9) Förvallningsrevision
inom försvaret. Betänkandet sammanfattas i det följande.

Förvaltningsrevisionen skall granska om statsverksamheten
fungerar effektivt. Sedan är 1969 dä förvaltningsrevisionen började bedrivas i
sin nuvarande form har riksrevisionsverket (RRV) ulfört denna granskning inom
hela statsförvaltningen. RRU:s uppgift har varil att lämna förslag om hur
förvaltningsrevisionen i försvaret skall organiseras i framtiden. En
utgångspunkt är att RRV oavsett organisatorisk lösning inför regeringen skall
ha det samlade ansvaret för all revision i staten.

Förvaltningsrevision är en del av den utvärdering som sker
av verksamhelen i försvaret. En annan del är redovisningsrevisionen som ulförs
av försvarets civilförvaltning. Den granskar främst myndighelernas redovisning
och i och med detta om de ekonomiska resurserna används enligt gällande
bestämmelser. Den mest omfattande utvärderingen inom försvarsorganisationen genomförs
av myndigheterna själva l.ex. genom atl en försvarsgrenschef kontrollerar atl
underordnade myndigheler har löst de uppgifter de har fått, vilka kostnader de
har dragit m. m. samt analyserar verksamhetens resultat. Del finns samband
mellan de olika delarna av utvärderingsarbetet. För förvaltningsrevisionen är
sambandet med redovisningsrevisionen av särskilt intresse.

RRU anser att den försvarsinterna utvärderingen behöver
kompletteras med revisionen som är en oberoende och extern granskning.
Revisionen skall därvid inte inordnas i det mönster som den interna ulvärderingen
bildar.

RRU:s överväganden om framför allt förvaltningsrevisionens
organisation och resurser utgår från att den försvarsinterna utvärderingen
fungerar tillfredsställande. 1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 150. Bilaga 2.9

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.9 Förvaltningsrevision inom försvaret 2

RRU har prövai alternativ där ansvarei för
förvaltningsrevisionen fördelas mellan RRV och en eller flera myndigheler inom
försvaret men inle funnil skäl för atl förvaltningsrevisionen i väsenlliga och
principiella avseenden skall organiseras eller bedrivas på annal säll än inom slalsförvaliningen
i övrigt. RRU föreslår därtor atl förvaltningsrevisionen inom försvaret även i
framliden skall åligga RRV.

Ett uttalat syfle med förvaltningsrevisionen är atl den
skall ge statsmakterna, i första hand regeringen, underlag för beslut. Kravet
pä atl revisionsorganet har en oberoende ställning innebär atl inga andra
intressenter än regeringen bör ha möjlighet att styra förvaltningsrevisionen. RRU
anser att förvaltningsrevisionen skulle kunna komma till mer direkt nylla om
regeringen i vissa fall inriklade förvaltningsrevisionen mot områden som är av
aktuellt intresse i regeringsarbetet. En sådan påverkan kan ske l.ex. genom
förslag under verksamhelsplaneringen eller genom särskilda regeringsuppdrag.

Konkreta grunder för att dimensionera förvallningsrevision
saknas. RRU har därför måst basera sina överväganden pä mer allmänna bedömningar
av behovet av revision och utvecklingen av revisionens effektivitet. RRV anser
att fler revisionsprojekt än f. n. årligen bör genomföras i försvarssektorn.
Enligt RRU:s mening krävs minst ca åtta handläggare för att nå önskvärd
revisionseffekt. Denna insats stämmer för övrigt med RRV:s planering för
budgetåret 1978/79. Det är angeläget atl åtminslone vissa år tillföra
ytterligare resurser.

Hittillsvarande praktiska erfarenheter och den utveckling
som pågår främst av redovisningsrevisionen visar enligt RRU:s uppfattning att
det inte går att dra en entydig gräns mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision.
Försvarets civilförvaltning har l.ex. ibland haft svårigheler i sin
revisionsutövning genom att reviderade myndigheter hävdat atl civilförvaltningen
bedrivit förvaltningsrevision. RRU föreslår att det organ som bedriver
redovisningsrevision i försvaret vid behov och i mån av resurser skall få göra förvaltningsrevisionella
analyser i anslutning till redovisningsrevisionen. Inom den civila
statsförvaltningen har de s. k. revisionskontoren vissa befogenheter att
bedriva förvaltningsrevision. RRU:s förslag innebär att bestämmelserna för
redovisningsrevision i försvaret bör anpassas till bestämmelser inom övrig
statsförvaltning.

RRU lämnar avslutningsvis några synpunkter på utvecklingen
av revisionsorganisationen i stort. RRU anseratt samverkan mellan förvaltningsrevision
och redovisningsrevision blir allt viktigare för att få bäsla möjliga resultat
av de resurser som totalt kan sättas av för revision. Vidare är oberoende en
förutsättning för att revisionen skall kunna fylla sin uppgift. Den utveckling RRU
ser innebär att revisionen organiseras alltmer fristående från den granskade
verksamheten, samtidigt som den knyts närmare till RRV. Detla leder till
förändringar i försia hand för redovisningsrevisionen. Organisationen för
redovisningsrevision i försvaret bör sä långl del är möjligt följa samma
principer som inom övrig statsförvaltning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:150 3

RRU ser följande alternativ i ulvecklingen av
revisionsorganisationen. Gemensaml för alternativen är att RRV liksom hitlills
dels har del övergripande ansvaret för all revision, dels bedriver förvallningsrevision
inom hela statsförvaltningen. Detta innebär atl det i försia hand är organisalionen
av redovisningsrevisionen som ändras enligt de allernaliv som RRU skisserar.

Ett alternativ är all redovisningsrevisionen liksom f. n.
utförs av revisionsbyrån i försvarets civilförvaltning. Revisionsbyrån ges
dock en mer oberoende ställning inom civilförvaltningen och gentemot
försvarsmyndigheterna. Detta kan regleras i instruktioner, arbetsordning och
eventuellt i regleringsbrev.

Eu annat alternativ är atl omvandla revisionsbyrån till elt
än mer fristående organ under försvarsdepartementet. Revisionsorganet skulle i
delta fall endasl lekniskt-administrativt knylas till försvarets
civilförvaltning.

1 etl tredje alternativ skulle redovisningsrevisionen i försvarei
åläggas ett organ utanför fjärde huvudtiteln, ett organ som skulle ha en
starkare anknylning till RRV. Därmed markeras atl redovisningsrevisionen är en
extern funktion i förhållande till myndigheler inom försvaret.

En konsekvent utveckling av det andra alternativet innebär
för revisionsorganisationen i slort en organisalion med en revisionsmyndighet,
RRV, till vilken skulle anslutas organ för främst redovisningsrevision av olika
grupper av myndigheter. Till dessa organ kan då även hänskjutas förvaltningsrevisionella
uppgifter.

RRU anser att nuvarande formella oklarheter i fräga om
redovisningsrevisionens ställning och RRV;s tillsyn måste undanröjas. Ålgärder
enligt det försia alternativet är de som minst krävs för atl
redovisningsrevisionen i försvaret skall bli tillräckligt oberoende.

Enligt RRU:s mening tillgodoses emellertid de uppställda
kraven på revisionens oberoende, på samspel mellan förvaltningsrevision och
redovisningsrevision samt på flexibilitet i planering, genomförande och resursutnyttjande,
bäst i det tredje alternativet.

Ordföranden lämnar i ett särskilt uttalande ytterligare synpunkier
på ulvecklingen av revisionsorganisationen i stort. Till della uttalande ansluter
sig en av de sakkunniga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.9 Förvaltningsrevision inom försvaret 4

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds B
1978:9) Förvaltningsrevision inom försvaret

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
överbefälhavaren (ÖB) i samråd med de tre försvarsgrenscheferna, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
försvarets materielverk (FMV), civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut
(FRI), statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), Centralorganisationen
SACO/SR, TCO:s statstjänstemannasektion. Föreningen Aukloriserade Revisorer och
Institutet för intern revision.

1 yttrandena uppmärksammas framför allt tre frågor,
nämligen vilken myndighet som skall ha ansvar för förvaltningsrevision inom
försvaret, om förvaltningsrevisionella analyser skall få göras i anslulning
till redovisningsrevision och redovisningsrevisionens oberoende inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde.

RRU:s förslag att förvaltningsrevisionen inom försvaret
även i framtiden skall åligga RRV möler inte några erinringar från
remissmyndigheterna. Institutet för intern revision anser dock att ÖB inom
försvarskoncernen har behov av intern revision innefattande både förvaltnings-
och redovisningsrevision.

Försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,
civilförsvarsstyrelsen, RRV, SACO/SR och Föreningen Aukloriserade Revisorer ansluter
sig till förslaget att det organ som bedriver redovisningsrevision i försvaret
vid behov och i mån av resurser även skall få göra förvaltningsrevisionella
analyser i anslutning till redovisningsrevisioner. ÖB, i samråd med
försvarsgrenscheferna, biträder uppfattningen att frågor som uppträder i
anslutning till redovisningsrevision och som ligger i gränsskiktet mellan
redovisningsrevision och förvaltningsrevision må göras till föremål för analys
av förvaltningsrevisionen karaktär. Något ansvar för förvaltningsrevision får
dock inte åläggas redovisningsrevisionen. FMV avstyrker att det redovisningsrevisionella
organet skall ges befogenhet att utföra förvaltningsrevisionella analyser i
anslutning till redovisningsrevision av central förvaltningsmyndighet. Detta
bör endast kunna komma i fräga vid revision avseende regionala och lokala
myndigheter. Fortifikationsförvaltningen är tveksam om det lämpliga i
förslaget.

När det gäller de synpunkter som RRU anför på ulvecklingen
av revisionsorganisationen i stort är meningarna delade. Alla remissinstanser,
utom RRV, betonar att redovisningsrevisionens oberoende inom försvaret bör
stärkas. Försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen och statskontoret
ansluter sig till utredningens förslag att redovisningsrevision bör utföras av
ett organ utanför fjärde huvudtiteln. Försvarets civilförvaltning och FRI har
liknande principiell inställning. FRI anser således att på lång sikt bör en
enda organisation för revision i statsförvaltningen, innebärande att
revisionskontor inordnas i RRV, vara målet. Med hänsyn till dagens

s. 5 Kontrollera mot PDF

I

Prop.
1979/80:150 5

förhållande
bör tills vidare redovisningsrevisionen vad gäller försvarsdepartementets
område ligga kvar inom försvarshuvudtiteln. Civilförvaltningen, som f. n. har
ansvar för redovisningsrevisionen, anser att revision inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde bör utföras av ett organ utanför fjärde huvudtiteln.
Revisionsorganet bör lämpligen ingå som en enhet inom RRV. Om statsmakterna
inte bedömer det möjligt att nu genomföra sä genomgripande förändringar får en
övergångslösning dä för försvarets del bygga pä att revisionsorganet alltjämt
är en del av civilförvaltningen. FMV anser att de olika organisatoriska
alternativen i stort är likvärdiga men anser dock att vissa skäl talar för att
redovisningsrevisionen knyts tiil RRV. ÖB, i samråd med försvarsgrenscheferna,
tar inle ställning till den samordning på sikt av redovisningsrevision och förvallningsrevision
som föreslås i annan ordning utan utgår från dagsläget där förvaltningsrevision
ligger utanför och redovisningsrevision inom försvarsdepartementets område.
RRV anser att nuvarande ordning också är lämplig för framtiden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 150 Bilagorna 1 och 2

Innehållsförteckning

Reviderade finansplanen I

1 Den inlernationella utvecklingen .................................. I

2
Konjunkturer
och ekonomisk politik under 1979 och början av 1980 6

3
Den ekonomiska
politiken ........................................... 10

3.1
Mäl och
inriktning...................................................... 10

3.2
Finanspolitiken
......................................................... ... 24

3.3
Kreditpolitiken
....................................................... 27

4
Den ekonomiska
utvecklingen 1980 ........................... 32

5
Utblick mot
1981 och 1982............................................. 33

6
Avslutning .................................................................... ... 40

Reviderade budgetförslaget.............................................. I

1 Det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1980/81 1

1.1................................................................................. Inledning I

1.2
Tendenser i den
statliga budgetutvecklingen........... I

1.3
Det reviderade
budgetförslaget............................... ..... 7

1.4
1980 års
långtidsbudget ........................................ 9

1.5
Riktlinjer för
budgetpolitiken .................................... ... 15

1.6
Riktlinjer för
den kommunala ekonomin.................... 24

2 Särskilda
frågor.............................................................. ... 34

2.1
Den statliga
revisionsverksamheten ....................... ... 34

2.2
Omprövning och omprioritering,
m.m........................ ... 47

2.3
Fondfinansiering
av vissa arbetsmarknadspolitiska utgifter ... 52

2.4
Avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförlusler .... 55

2.5
Ulnyttjande av
finansfullmakten, m. m...................... 56

2.6
Statsbudgeten
budgetåren 1979/80 och 1980/81 .. 60

3 Hemställan..................................................................... ... 72

Bilagor

Bilaga l.l Reviderad nationalbudget 1980

Bilaga
2.1 Långtidsbudget för perioden 1980/81-1984/85

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallel
för budgelåret 1979/80

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkeis reviderade
inkomstberäkning för budgetåret 1980/81

Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster under
budgetåret 1980/81

Bilaga 2.5 Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till budgelpropositionen för budgetårel 1980/81

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget för budgeiårei
1980/81 sedan budgetpropositionen

Bilaga 2.7 Lagförslag

Bilaga 2.8 Revision vid revisionskontor inom
statsförvaltningen

Bilaga 2.9 Förvaltningsrevision inom försvaret

Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2. InnehaU

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

71 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (71)

71 kopplingar i 43 dokument.

  1. Skr. 2021/22:241 Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag s. 54 · s. 61 i texten · dokumentnivå
  2. Prop. 1985/86:124 om den statliga redovisningsrevisionen m.m. s. 27 i texten
  3. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  4. Prop. 1981/82:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83, m.m. (kompletteringsproposition) i texten
  5. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten

Visa alla 43