om insatser för att underlätta nya löneavtal
28 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:181, om insatser för att underlätta nya löneavtal
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:181
Regeringens proposition
1979/80:181
om
insatser för att underlätta nya löneavtal
beslutad
den 13 maj 1980.
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den ålgärd eller del ändamål som framgår av statsministerns
hemställan.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
För
att säkerställa nya löneavtal och säkra arbetsfreden läggs i propositionen
fram förslag till insatser av det slag, som regeringen presenterade i ett ätgärdsprogram
den 27 mars. Insatserna omfattar främst en höjning av den särskilda
skaltereduktionen för år 1980 i inkomstskiklen mellan 40 000 och ca 76 000 kr. saml
skyldighel för företagen atl i vissa fall sätta in medel på räntelösa
vinstkonton hos riksbanken. Samtidigt tiUkännages att del är regeringens avsikt
att tillskjuta budgetmedel förökade livsmedelssubventioner så alt
prishöjningar den I juli 1980 till följd av jordbruksprisregleringen i allt
väsentligt kan undvikas.
1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 181
Prop.
1979/80:181 2
1 Förslag till
Lag om
tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1981
års
taxering
Härigenom föreskrivs följande.
1
8 Vid 1981 års
taxering får skaltskyldig som har rätl lill särskild skattereduktion enligt 2 8
5 mom. uppbördslagen (1953:272) en höjning av den särskilda skattereduktionen,
om hans lill statUg inkomstskatt beskattningsbara inkomst överstiger 40 000 men
inte 76 600 kronor.
2
8 Den särskilda
skattereduktionen höjs
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40 000 men
inte 45 000 kronor med 10 procent av del belopp varmed inkomsten överstiger 40
000 kronor,
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45 000 men
inte 60 000 kronor med 500 kronor,
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60 000 men
inte 76 600 kronor med 500 kronor minskal med 3 procent av det belopp varmed
inkomsten överstiger 60 000 kronor.
3
8 Avdrag för
preliminär A-skatt skall under månaderna september -december 1980 göras på
grundval av särskilda tabeller. Vid upprättandet av dessa skall, förutom vad
som sägs i uppbördslagen (1953:272), beaktas all avdrag lidigare under året
skall ha gjorts utan hänsyn till den tillfälliga höjningen av den särskilda
skattereduktionen. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar också i fråga om
sjömansskatt.
4
8 Det ankommer
på riksskatteverket all upprätta de tabeller som avses i
38.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.
Prop.
1979/80:181
2 Förslag till
Lag om insättning på tillfälligt vinstkonto
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och
svensk sparbank
skall, om företagets huvudsakliga verksamhei avser jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, sätta in medel på elt räntelösl konto i riksbanken (vinstkonto)
enligt bestämmelserna i denna lag.
Regeringen får, om det finns särskilda skäl, medge
befrielse hell eller delvis från skyldigheten att sätta in medel på vinstkonlo.
Företag, som avses i första stycket och som sätter in
medel på vinstkonto, har rätt till avdrag enligt beslämmelserna i 4 8 för det
belopp som i räkenskaperna har avsatts till en särskild fond (vinstfond).
2 6 Insättning på vinstkonlo skall göras med ett belopp
som motsvarar 25
procent av företagets justerade årsvinst under det beskattningsår för vilket
taxering i första instans sker år 1981 eller - om företaget på grund av
förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras delta år - år 1982.
Understiger den justerade årsvinsten 1 miljon kronor behöver insättning på
vinstkonto inte göras.
Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligt fastställd
balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkals av nedan angivna
poster,
a)
ökats med erlagda
eller beräknade allmänna svenska skatter,
b)
ökats med
belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond enligt lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond och annan liknande fond,
c)
ökats med
belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,
d) minskals med restituerade allmänna svenska skatter,
e) minskals med belopp som enligt 6 8 lagen om allmän
investeringsfond
har ålerförts från lagerinvesteringskonlo jämte tillägg på sådanl belopp,
f) justerats med belopp som har föranlett ändring av
årsvinsten på grund
av överföring av allmän investeringsfond och annan liknande fond, samt
g) ökats med belopp som har lagits i anspråk för av-
eller nedskrivningar
eller koncernbidrag utöver vad som kan godias vid inkomsttaxeringen.
Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv
månader skall den justerade årsvinsten jämkas med hänsyn till delta. Skall
företaget laxeras för två beskattningsår skall årsvinsten för de båda
beskattningsåren läggas samman, varefter vinslen jämkas med hänsyn till de båda
beskattningsårens sammanlagda längd.
Har företaget vidtagit några åtgärder som kan anlas ha
tillkommit i syfle atl hell eller delvis undgå skyldighel atl sälta in medel pä
vinstkonto skall vid bestämmande av underlaget för insättningsskyldighelen
bortses från sådana åtgärder.
r Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 181
Prop.
1979/80:181 4
3 8 Inbetalning till vinstkonto skall ha kommit etl
riksbankskontor till hända senast den dag, då företaget enligt 34 § 1 eller 2
mom. taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för
beskattningsåret. Inbetalning som har gjorts senare än i försia styckel sägs
men senasi den 15 oktober under laxeringsåret skall också godtas. I dessa fall
skall förelagel betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är en
procent av det för sent inbetalade beloppet för den kalendermånad då beloppet
rätteligen senasi skulle ha belalals in och därefter en procent av beloppet för
varje påbörjad kalendermånad till dess inbetalning sker.
Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsslyrelsen
bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt
58 8 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den
särskilda avgiften och reslavgiften får drivas in i samma ordning som gäller
för indrivning av skatt enligt uppbördslagen.
Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.
Skall företagel inte taxeras år 1981 är företaget skyldigt
att göra en preliminär inbetalning till riksbanken med belopp som motsvarar 25
procent av den justerade årsvinsten eller - i förekommande fall - den jämkade årsvinsten,
beräknad enligt 2 §, som hänför sig till del eller de beskattningsår för vilket
taxering sker år 1980. Inbetalningen skall ha kommil ett riksbankskontor till
hända senast den 30 april 1981. Finner företagel, vid avlämnandet av sin
allmänna självdeklaration lill 1982 års taxering, att etl större belopp skall
betalas in till vinstkonto än vad som preliminärt har betalats in, skall
företaget betala in vad som fattas senasi den dag, då företagel enligt 34 8 1
eller 2 mom. taxeringslagen skall ha avlämnat sin deklaration. Bestämmelserna i
andra-fjärde styckena gäller även förelag som avses i delta stycke.
Riksbanken skall lämna bevis till företagel om inbetalning
till vinstkonlo.
Riksbanken skall lill arbetsmarknadsstyrelsen och
länsstyrelsen översända uppgifter angående de för beskattningsåret gjorda
inbetalningarna till vinstkonlo senasi den 31 maj under laxeringsårel eller, om
belopp har belalals in vid senare lidpunkt, snarast därefter.
4 8 Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet
eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har företag, som avses i 1 8, rätl till avdrag för belopp
som i räkenskaperna har avsatts till vinstfond. Avdrag medges inte med högre
belopp än va'd företagel - i enlighet med bestämmelserna i 2 § - senast den 15
oktober under taxeringsåret har betalat in till vinstkonto. Avdraget får göras
vid 1981 års taxering eller - om företagel på grund av förlangning av
räkenskapsåret inte skall taxeras detta är - vid 1982 års taxering.
Har ett företag under beskattningsåret hafl nettointäkt av
såväl jordbruksfastighet som rörelse eller har förelaget bedrivit flera
jordbruk, skogsbruk
Prop.
1979/80:181 5
eller rörelser, skall avdraget göras i den förvärvskälla
vars nettointäkt, sådan den har beräknats vid laxeringen lill statlig
inkomstskatt, före avdraget och -i förekommande fall - före avdrag för
avsättning enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond är högst.
5
8 Om elt
förelag, som enligt bestämmelserna i denna lag är skyldigt att betala in medel
till vinstkonto, inte har gjort detla senast den 15 oktober under laxeringsåret
skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, som avses i 4 8 andra styckel,
las upp ett särskill tillägg som svarar mot det belopp som sålunda inte har
betalats in till riksbanken.
6
§ Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan besluta att
vinstfond skall eller får tas i anspråk för ändamål som avses i 7 8 första slyckel.
Beslut som nu sagts får avse endasl den lid som läget på arbetsmarknaden och
andra förhållanden motiverar och skall förses med de villkor som är påkallade
härav. Beslut kan gälla samtliga förelag, företag av viss beskaffenhel eller vissl
eller vissa företag.
Vinstfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i
anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen får dock, om det finns särskilda skäl, medge atl
vinstfond tas i anspråk i inkomstslaget annan fastighet.
Ett företag, som ansöker om all la vinstfond i anspråk,
skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle alt avge yttrande
över ansökningen. Saknas sådana organisationer, skall i stället de anslällda
på lämpligt sätt beredas lillfälle att avge yttrande. Yttrandena skall fogas
till ansökningen.
Beslul om att vinstfond fär tas i anspråk skall
tillställas företaget, riksbanken och länsstyrelsen.
7 8 Vinslfond får tas i anspråk för följande ändamål,
nämligen för
a)
koslnader för
reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som
inte utgör lagerlillgång eller är avsedd att användas som bostad, och för
avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad,
b)
avskrivning av
inventarier som, om de inte utgör transportmedel i internationell trafik, är
avsedda atl användas i här i riket bedriven verksamhet, saml ombyggnad av fariyg
eller luftfartyg och koslnader för reparation av fariyg eller luftfartyg,
c)
kostnader för
främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i riket och för
avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras
av genom årliga värdeminskningsavdrag,
d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller tillred
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.
Prop.
1979/80:181 6
e) koslnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och utveck
lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos förelagel,
f) kostnader för alt främja avsättningen utomlands av
varor som tillverkas
här i riket.
Belopp, som har avsatts till vinslfond, får tas i anspråk
endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader
som hänför sig lill tid efter bokslutsdagen.
Ianspråktagande av vinstfond för ändamål som anges i
första siycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell
tillverkning. Ianspråktagande enligt första siycket e) och f) fär göras endast
efter medgivande av regeringen.
Ianspråktagande av vinslfond får inte avse begagnade
inventarier. I fråga om inventarier som företagel har anskaffat från
näringsidkare med vilken företagel är förbundet i väsenllig ekonomisk
intressegemenskap får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har
tillverkals under beskattningsåret.
Om vinstfond enligt beslut enligt 6 8 får tas i anspråk
för arbete som avses i första siycket a) eller c), får företaget, såvida
arbetet hänför sig lill flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet
inte redan har skett, underdel sista årel ta fonden i anspråk för avskrivning
av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som
svarar mol uppkomna koslnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller
också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga
om tillgångar som avses i punkt 3 tredje siycket och punkt 4 tredje styckel av
anvisningarna lill 22 § samt i punkt 7 andra och tredje styckena och punkt 16
tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 29 8 kommunalskaltelagen
(1928:370).
Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås
vid tillämpning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen
behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra
för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier
anses dock inte tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29 8 kommunalskaltelagen.
8 § Har beslut enligt 6 8 meddelats får förelaget
från vinstkoniot la ul medel
som svarar mot den del av vinstfonden som skall eller får tas i anspråk.
Utbetalning får inte göras före utgången av november månad det år då den
mol inbetalningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första
instans.
Har utbetalning skett skall elt belopp som svarar mot det
utbetalade beloppet tas i anspråk av vinstfonden i enlighet med beslutet.
9 8 Sedan fem år har förflutit från den dag då
insättning på vinstkonlo har
gjorts, har förelagel rätt att efter uppsägning hos riksbanken få tillbaka den
kvarstående delen av medlen. Därvid skall en mot återbetalningen svarande
Prop. 1979/80:181 7
del av fonden omedelbart tas upp som skattepliktig intäkt
i den förvärvskälla där fondavsättningen har gjorts.
Om det finns synnerliga skäl, får regeringen medge att återbetalningen
sker före utgången av den i försia stycket angivna tiden.
10
8 Har en vinslfond
eller en del av en sådan fond tagits i anspråk enligt denna lag, utgör det ianspråklagna
beloppet inte skattepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter, för
vilka fonden har tagits i anspråk, vid taxeringen inte dras av som
driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för anskaffning av en
anläggningstillgång, skall vid beräkning av avskrivningsunderiag för
tillgången räknas endasl den del av utgifterna som inte har täckts av det ianspråklagna
beloppet.
11
8 Vinstfond
skall återföras till beskattning om
a)
fonden har
tagits i anspråk utan lillslånd och det inte är fråga om fall som avses 19 8,
b)
medel har
tagits ut från vinstkonlo med stöd av beslut enligt 6 8 ulan alt en mol de
utbetalade medlen svarande del av fonden har tagits i anspråk i enlighel med
beslutet,
c)
företagel har
träffat avlal om överlåtelse eller pantsättning av medel på vinstkonlo,
d) förelaget vid beskattningsårets uigång inte driver
jordbruk, skogsbruk
eller rörelse,
e) företagel genom fusion enligt 14 kap. 1, 2 eller 8 §
aktiebolagslagen
(1975:1385), 96 8 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller
78 8 lagen (1955:416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte
enligt fjärde siycket har överlagils av det övertagande företaget,
f) beslut har fattats atl företaget skall träda i
likvidation, eller
g) beslut
har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.
Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättning
en har gjorts.
Regeringen eller, efler regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, medge att en
vinstfond, som skall återföras till beskattning enligt första stycket d), får
behållas under viss tid. Efler utgången av denna tid skall den kvarstående
fonden återföras Ull beskattning i enlighet med vad som nyss sagts.
Vid sådan fusion, som avses i 28 8 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende
överta en vinstfond. Har fonden övertagits skall det anses som om moderbolaget
eller den överlagande föreningen har gjort inbetalning lill riksbanken den dag
då dotterbolaget eller den överlåtande föreningen gjorde inbetalningen. Vad som
har sagts nu gäller även i fråga om fusion enligt 78 8 lagen om sparbanker.
1*' Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 181
Prop. 1979/80:181 8
Vad i första-fjärde styckena sägs om en vinstfond skall i
förekommande fall gälla en del av en sådan fond.
12 8 Om en vinstfond skall återföras till beskattning
enligt 11 8 första stycket
skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, där avsättningen har
gjorts,
tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 50 procent av del återförda
beloppet.
Regeringen får, om det finns synneriiga skäl, medge
befrielse från tillägget.
13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadssty
relsen får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags vinslfond hell
eller delvis övertas av ett annal företag. För sådant medgivande krävs
a)
att det ena
företagel är moderförelag och det andra företaget dess helägda dotterföretag,
eller
b)
att båda
företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller
c)
att det ena
företagel är etl svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget Ullsammans med eller genom förmedling av etl eller flera av dess
helägda dotterföretag och det andra företagel antingen är etl annat sådant
aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.
Vid tillämpningen av del föregående stycket avses med
moderförelag svenskt akUebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank
och med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90
procent ägs av moderföretaget.
1 beslut om övertagande av en vinslfond skall anges i
vilken förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses
avsatt. Har det övertagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan
faslighet men inte i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall
beslutet innehålla medgivande enligt 118 tredje siycket att fonden får behållas
viss lid.
Riksbanken skall på framslällning av del överlåtande
företagel överföra medel, som svarar mot den del av vinstfonden som skall övertas
med stöd av beslutet, från företagets vinstkonto Ull elt motsvarande konto för
det övertagande företaget.
Har en vinstfond övertagits skall det anses som om det
överlagande företaget gjort avsättning lill fonden och inbetalning till
riksbanken vid den fidpunkt då det överlåtande förelaget gjorde avsättningen
och inbelalning-
14 8 Medel, som har satts in på vinstkonlo, får utbetalas
endast
a)
i fall som
avses i 8 8 första siycket,
b)
i fall som
avses 19 8,
Prop. 1979/80:181
c) om vinstfond i fall som avses i 11 8 försia siycket e)
och f) helt eller
delvis har återförts lill beskattning,
d) om beslut har meddelats atl företaget skall försältas i
konkurs,
e) om vinstfond helt eller delvis har överförts till etl
annat förelag och
medlen därför skall överföras till det andra företagets vinstkonto eller
f) om förelagel har inbetalat mer än del belopp som
skall sällas in på
kontot.
Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före
senare inbetalade medel.
I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen
på framställning av företaget beslula om utbetalning av medel som svarar mot
den del av fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inte Udigare
har återgått till företaget.
I fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen
på framslällning av förelaget beslula om utbetalning av det överskjutande
beloppet.
Har medel betalats ut från etl vinstkonto skall riksbanken
underrälta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om detla.
15 § Företag som skall betala in medel till vinstkonto
skall vid självdekla
rationen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till gmnd för
inbelalningsskyldighelen. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt
formulär som fastställs av riksskatteverket.
Företag som vid beskattningsårets utgång har vinslfond
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin vinstfond skall vid självdeklaraUonen
lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna
skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
Till deklarationen skall fogas bevis från riksbanken angående insättning på
vinstkonto.
Efter anmaning är etl företag, som avses il 8, skyldigt
alt lämna uppgifter enligt första stycket. Anmaningen får utfärdas av chef för
taxeringsenhet eller revisionsenhet, taxeringsnämnd eller taxeringsintendenl. I
anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123-125 88
taxeringslagen (1956:623) gäller i lillämpliga delar på sådant vite.
16
8
Taxeringsnämnden skall, i fråga om företag som nämnden skall taxera till
statlig inkomstskatt, lämna uppgift till länsstyrelsen om vinstfonder som finns
vid beskattningsårets utgång och vinstfonder som har avvecklats under
beskattningsåret. Har uppgifter enligt 15 8 första stycket inte lämnats av
företag, som kan anlas vara skyldiga att göra detta, skall taxeringsnämnden
anmäla detta till länsslyrelsen.
17
§ Länsstyrelsen
skall snarast möjligt efter det att taxeringsnämndernas arbete beträffande vissl
års taxering har avslutals till arbetsmarknadsstyrelsen översända de i 15 8 försia
styckel angivna uppgifterna. Sådana uppgifter
Prop. 1979/80:181 10
behöver
inte lämnas belräffande företag som inte har medgivits avdrag för avsättning lill
vinstfond. Har beslul om avdrag för avsättning till vinstfond eller ianspråktagande
av fonden ändrats, skall länsstyrelsen snarasi meddela arbetsmarknadsstyrelsen
detta.
18 8
Vinslfonder skall slå under lillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Företag
med vinslfond skall på anmaning till styrelsen lämna de uppgifier om fondens
storlek, användning och avveckling som styrelsen behöver.
Hos
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över vinstfonder.
Hos
riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över samtliga
vinstkonton.
19 8
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enhgt denna lag överklagas hos
regeringen genom besvär.
Länsstyrelsens
beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten genom besvär. Mot
kammarrättens beslut får talan inte föras.
Denna
lag träder i krafl en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgifl på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Är
den justerade årsvinsten enligt 2 8 hänförlig till ett räkenskapsår, som avslutas
före den 1 juli 1980, får avsättningen till vinstfond ske i räkenskaperna för
det närmast påföljande räkenskapsåret. Avdraget för avsättningen skall då göras
vid taxeringen för detta räkenskapsår. Inbetalningen till riksbanken skall
dock även i ett sådant fall ske enligt bestämmelserna i 3 8 försia eller andra
styckel.
Prop.
1979/80:181 11
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-05-13
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikström, Mogård, Dahlgren, ÅsHng, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Boo, Winberg, Danell
Föredragande: statsministern och slatsrådet Mundebo
Proposition om insatser för att underlätta nya löneavtal
1 Bakgrund och syfte
Statsministern anför:
I början av år 1979 hade den svenska inflationstakten
sjunkit till 5 ä 6 % och, som framhållits i den reviderade finansplanen,
föreföll möjligheterna att framgent uppnå en låg inflation tämligen ljusa.
Utvecklingen bröts av de chockartade prishöjningarna på olja och de följder
dessa fick på bl. a. ränleområdet. Från mitten av december 1979 lill mitten av
februari 1980 steg den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex med mer än
5 %. I mars var prisslegringstaklen väsenfligt lägre eller ca 0,5 %.
Bakom den snabba uppgången i början av året låg utifrån
kommande faktorer som delvis var av tillfällig karaktär (genomslag av
oljeprishöjningar i samband med OPEC:s Caracasmöte, höjda guldpriser,
internationellt betingad diskonlohöjning m. m.). Del finns mot denna bakgrund
anledning att räkna med en uppbromsning i prisstegringstakten under loppet av
år 1980.
Prisutvecklingen påverkas också starkt av
löneutvecklingen. I syfte att underiätta för arbetsmarknadens parter att träffa
avtal beslöt regering och riksdag förra året atl vidta flera åtgärder. Således
sänktes marginalskatterna i de inkomstskikt där de stora heUidsarbelande
grupperna återfinns. Det lidigare införda inflationsskyddet för den statliga
skatteskalan förhindrar samtidigt en av inflationen framdriven skärpning av progressiviteten.
Skatleutjämningsbidragen till kommunerna höjdes kraftigt, vilket bidrog till
att göra det möjligt för dessa att undvika skallehöjningar.
För atl underlätta pågående avtalsrörelse beslöt
regeringen den 27 mars att införa allmänt prisstopp t. o. m. den 9 maj 1980.
Regeringen förklarade sig dessulom i samma syfte beredd atl vidta vissa
ytterligare åtgärder. Dessa
Prop.
1979/80:181 12
omfattade
en förlängning av prisstoppet lill årets slut, hyresstopp till årets slut, en
höjning för år 1980 av den särskilda skattereduktionen med högst 500 kr. i
inkomstskikten mellan ca 40 000 kr. och ca 80 000 kr., en ökning av livsmedelssubventionerna
för all hindra att ersättningen enligt jordbruksavtalet per den 1 juli 1980
slår igenom i ökade konsumentpriser samt skyldighet för företagen att avsätta
25 % av vinsterna över en viss nivå ull särskild investeringsfond. Statliga
myndigheter och verk borde därjämte under prisstoppsperioden avstå från alt
höja sina taxor. Avgörande för programmets genomförande måste enligt
regeringens uppfattning vara att arbetsmarknadens parter träffade avtal på i slort
sett oförändrade villkor.
Prisstoppet
utsträcktes genom beslut den 8 maj t. o. m. den 16 maj 1980.
Regeringens
åtgärdsprogram log framför allt sikte på atl försöka undvika inflationsdrivande
löneavtal och lägga en grund för att återvinna balansen i samhällsekonomin.
Detta är av vikt icke minsl för de mest utsatta grupperna.
Efter
det att regeringen hade lagt fram sitt åtgärdsprogram inleddes förhandlingar
under medverkan av de tillsatta medlingskommissionerna. Trots de ålgärder som
vidtagits har det inte gått all undvika att bägge parter utlöst
konfliktåtgärder av stor omfattning. De utdragna och konfliktfyllda
förhandlingarna är främst ett uttryck för alt det ekonomiska utrymme som stått
till förfogande varit mycket begränsat. Utvecklingen under denna lönerörelse
visar på de stora svårigheter som är förenade med att åstadkomma en anpassning till
de krav det internationella ekonomiska lägel ställer. Denna anpassning ställer
nu stora krav på återhållsamhet inom den offentliga sektorn.
Sedan
flertalet av arbetsmarknadens huvudorganisationer beslutat rekommendera sina
respektive avtalsslutande organ att ingå avtal för år 1980 på grundval av de av
medUngskommissionerna den 9 maj framlagda slutbuden, är regeringen nu för att
underlätta slutliga avtal beredd atl föreslå riksdagen insatser av det slag som
skisserades i åtgärdsprogrammet den 27 mars.
De
preliminära löneavtalen omfattar lönepåslag av en storlek, som inte gör det
möjligt att upprätthålla pris- och hyresstopp. Av samma orsak är det inte heller
möjligt att vidmakthåUa oförändrade taxor på det säll, som förutsattes i det av
regeringen erbjudna åtgärdsprogrammet. Med hänsyn till att de nu ingångna
avtalen möjliggör att arbetsfred åter kan upprättas är regeringen beredd atl
låta de aviserade åtgärderna i övrigi gälla. Regeringen är därutöver beredd att
med stöd av gällande lagstiftning upprätthålla en aktiv prisövervakning.
Regeringen bör också tillskjuta budgetmedel så all de prishöjningar på
livsmedel som föranleds av tillämpningen av jordbruksprisregleringen per den 1
juli 1980 i allt väsentligt kan undvikas, utom för socker och sockerbetor.
Statsrådet
Mundebo utvecklar nu den närmare utformningen av de insatser på skatteområdet
som behövs för alt underlätta nya löneavtal.
Prop.
1979/80:181 13
2 Åtgärder
2.1 Inledning
Statsrådet Mundebo anför:
De åtgärder som jag avser alt föreslå berör två skilda
områden.
Den försia
fråga jag skall ta upp rör inkomstskatterna för fysiska personer. Åtgärden
syftar lill att åstadkomma en skatteminskning på 1980 års inkomsler för i
första hand heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet.
Skallelättnaderna föreslås ulgå i form av en tillfällig höjning av den
särskilda skattereduktionen i ifrågavarande inkomstlägen.
Vidare
föreslår jag en skyldighet för företag som bedriver jordbruk, skogsbruk eller
rörelse alt belala in 25 % av 1980 års vinsl lill ell räntelösl konto hos
riksbanken. Understiger årsvinsten 1 milj. kr. behöver inbetalning dock inte
göras. Om företaget gör en molsvarande avsättning till en särskild vinslfond i
sina räkenskaper, ger inbetalningen rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen.
Fonden skall sedan efter särskilt medgivande få tas i anspråk för
investeringsändamål. Förslaget ansluter sig - såvitt rör den huvudsakliga
utformningen - till 1974 års lagstiftning om arbetsmiljöfonder och särskilda
investeringsfonder.
2.2 Tillfällig höjning av den särskilda
skattereduktionen
Den tillfälliga höjningen av den särskilda
skattereduktionen är avsedd atl ge en lättnad främst åt heltidsarbetande med inkomsler
under genomsnittet. Den maximala höjningen, 500 kr., bör gälla i inkomstlägena
45 000-60 000 kr. Vid inkomster mellan 40 000 kr. och 45 000 kr. bör den
särskilda skattereduktionen höjas med 10 % av den del av inkomsten som
överstiger 40 000 kr. Om inkomsten överstiger 60 000 kr. bör höjningen avtrappas
med
3 % av den överskjutande inkomsten, vilket innebär alt avtrappningen
är
avslutad vid en inkomst om 76 700 kr. Varje ökning av marginalskatterna är
självfallet mindre tillfredsställande. En myckel låg procentsats för avtrapp
ningen framstår som nödvändig för att undvika en oacceptabel ökning av de
totala marginaleffekterna.
För alt den föreslagna åtgärden skall kunna fylla sitt
syfte är del nödvändigt alt den kan beakias redan vid uttaget av preliminär
skall. Av prakfiska skäl måste dock någon lid förflyta innan detla kan bli fallel
och någon fullständig exakthet kan inte uppnås. Nya tabeller för preliminär
A-skatt bör emellertid kunna lillämpas vid löneutbetalningar fr. o. m.
september månad.
Höjningen av den särskilda skattereduktionen leder till etl
inkomstbortfall, som kan beräknas lill ca 900 milj. kr. Med hänsyn till det slatsfinansiella
läget måste detta bortfall beaktas vid bestämmande av det framtida
skatteuttaget. Det bör i samband med kommande inkomslskattereformer prövas hur
den nu föreslagna lättnaden bör behandlas för framliden.
Prop. 1979/80:181 14
Med
hänsyn till atl den föreslagna ålgärden är av lillfällig natur bör
bestämmelserna om höjningen inte tas in i uppbördslagen (1953:272), UBL, där beslämmelserna
om den särskilda skattereduktionen finns, utan i en särskild lag.
Som
jag nyss nämnt bör de nya reglerna kunna beaktas i fråga om avdrag för
preliminär A-skatt vid löneutbetalningar under senare delen av året. Del ankommer
enligt bestämmelser i 4 8 UBL och 67 8 uppbördskungörelsen (1967:626) på riksskatteverket
alt utarbeta tabeller för preliminär A-skall. Uttryckliga bestämmelser bör
emellertid i delta fall meddelas om att nya tabeller skall utarbetas och
användas under månaderna september -december 1980.
Preliminär
B-skatt har inte samma omedelbara samband som A-skatten med den faktiska
inkomsten under inkomståret och de beskattningsregler som gäller för just detta
år. I stället gäller som huvudregel att B-skatt utgår med samma belopp som den
slutliga skatten vid närmast föregående taxering. Prehminärskatteuttaget i
dessa fall påverkas alltså inte av de ändringar i skatteskala m. m. som kan ha
skett därefter. Mot den bakgrunden ler det sig inte heller påkallat att mer
allmänt låla den nu aktuella höjningen av den särskilda skattereduktionen
påverka den preliminära B-skatten. I vissa fall debileras dock preliminär B-skatt
på grundval av preliminär taxering. Vidare kan jämkning av den debiterade
skatten ske för att uppnå bättre överensslämmelse mellan den preliminära och
den slutliga skatten. Höjningen av den särskilda skattereduktionen kan givetvis
påverka bedömningen av om skäl för en sådan jämkning föreligger, något som f. ö.
gäller även i fråga om jämkning av preliminär A-skatt.
En
annan fråga rör sjömansskatten, som är en definitiv preliminär skatt på inkomsl
ombord. Med ledning av tabeller som är fogade vid lagen (1958:295) om
sjömansskatt fastställer riksskatteverket de sjömansskattetabeller som behövs
för beräkning av skallen. Vid fastställande av tabeller för år 1980 och senare
år skall riksskatteverket beakta inträffade förändringar i fråga om uttaget av statUg
inkomstskatt och storleken av skattereduktionen. Liksom i fråga om tabeller för
preliminär A-skatt bör emellertid enligt min mening uttryckliga bestämmelser i
detta fall meddelas om att nya tabeller skall upprättas. Även dessa bör kunna
tillämpas fr. o. m. september månad.
Av beslämmelserna
i fråga om preliminär A-skatt och sjömansskatt bör också framgå att tabellerna
skall utarbetas med beaktande av att skatteavdrag under årets tidigare månader
har gjorts utan hänsyn till höjningen av den särskilda skattereduktionen.
2.3
Insättning av medel på vinstkonto
Som
jag tidigare har antytt infördes år 1974 regler om obligatorisk skyldighet att
sätta av viss del av årsvinsten till arbetsmiljöfonder och särskilda
investeringsfonder. Reglerna om dessa fonder finns i lagen
Prop. 1979/80:181 15
(1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond och i lagen
(1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond. Av.sättnings.skyldigheten
omfattade aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker under förutsättning
all förelagel huvudsakligen drev rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Avsättning lill
arbetsmiljöfond skulle göras med elt belopp som motsvarade 20 % av årsvinsten
för verksamhetsåret 1974, dock högsl med 70 milj. kr. Ett företag, som hade en
årsvinst understigande 100 000 kr., var inte skyldigt att göra sådan avsättning
men kunde göra det om företaget så önskade. Avsättning till .särskild investeringsfond
skulle göras med ett belopp som motsvarade 15 % av årsvinsten för samma
verksamhetsår. Understeg årsvinsten 1 milj. kr. behövde dock avsättning inte
göras.
Avsättningarna till arbetsmiljöfond och särskild
investeringsfond var avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Ett belopp som svarade
mol del avsatta beloppet skulle betalas in lill etl räntelösl konto i
riksbanken (arbetsmiljökonto respektive särskilt invesleringskonto). Länsslyrelsen
skulle fastställa storleken av det belopp som skulle betalas in. Fullgjordes
inte inbetalning skulle länsstyrelsen besluta om indrivning.
Efter ansökan kan företaget få tillstånd all ta de
inbetalade medlen i anspråk för olika ändamål. Regeringen har bemyndigat
arbetsmarknadsstyrelsen att pröva sådana ansökningar. Arbetsmiljöfonder får
tas i anspråk för arbelsmiljöförbältrande åtgärder i förelagel. För medgivande
krävs att ansökningen har tillstyrkts av flertalet av arbetstagarsidans
ledamöter i förelagets skyddskommitté eller förelagsnämnd e. d. Den särskilda
investeringsfonden får tas i anspräk i huvudsak för investeringar i byggnader,
anläggningar, maskiner och lager. För medgivande atl utnyttja denna fond krävs
inte alt ansökan har tillstyrkts av arbetstagarna. Det räcker med all
arbetstagarna har yttrat sig över ansökningen. Företag som inte utnyttjal
fonderna för tillåtet ändamål - och därmed inte heller fått ut medlen frän
riksbanken - har under alla omständigheter rätt alt återfå medlen sedan fem år
har förflutit från inbetalningsdagen.
Förslaget till lag om insättning på Ullfälligt vinstkonto
innebår i likhet med vad som gäller enligt lagen om avsättning till
arbetsmiljöfond och lagen om avsättning till särskild investeringsfond en
skyldighet för vissa juridiska personer att belala in elt belopp motsvarande
viss del av företagets vinsl till etl spärrat, räntelösl konto i riksbanken.
Även i övrigi överensstämmer förslaget i väsentliga hänseenden med vad som
gäller för arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder. Ell belopp som
motsvarar det inbetalade beloppet skall således med avdragsrält vid taxeringen
få avsättas till en vinstfond. Fonden skall få användas för investeringar i
förelaget. De anställdas uppfattning skall ha betydelse vid tillståndsgivningen.
1 lagtekniskt hänseende finns dock vikliga principiella skillnader. Del
föreligger således enligt förslaget inte någon skyldighet atl i räkenskaperna
göra en avsättning till vinstfond. Skyldigheten avser endasl inbetalningen av
medel Ull riksbanken. En förutsättning för avdragsrätl är dock att
ett belopp
Prop.
1979/80:181 16
motsvarande inbetalningen avsatts till vinstfond. En annan
principiell skillnad mellan förslaget och 1974 års lagstiftning är att prövningen
av inbelalningsskyldighelen i princip ligger hos taxeringsnämnden. Delta har
särskild betydelse då ett företag underlåtit atl belala in föreskrivet belopp.
Enligt mitt förslag skall det felande beloppet inte drivas in. Vid laxeringen
skall i stället som skattepliktig intäkt tas upp ett särskilt tillägg som är
lika stort som den uteblivna inbetalningen.
Som jag tidigare har nämnt skall det belopp, som skall
betalas in lill riksbanken, beräknas på grundval av företagets årsvinst under
del beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981 eller-om
företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta
år- år 1982. För förelag vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret kommer
alltså inbetalningsskyldigheten att grundas på 1980 års vinst. Har förelaget
brutet räkenskapsår, exempelvis den 1 maj-den 30 april, beräknas inbetal-ningsbeloppel
med anledning av årsvinsten under liden den 1 maj 1979-den 30 april 1980. 1 de
fall då förlängning av räkenskapsåret leder till alt laxeringen år 1982 blir
avgörande kommer årsvinsten delvis atl hänföra sig Ull år 1981.
Av det anförda framgår alt skyldigheten alt betala in
medel till vinstkonlo kan helt eller delvis grundas på vinster som uppkommit
innan lagstiftningen kommer atl träda i krafl. Del skulle därför kunna göras
gällande all den föreslagna inbetalningsskyldigheten strider mot förbudel i 2
kap. 10 8 regeringsformen mot retroaktiv skalle- eller avgiflslagsliflning. Alt
märka är emellertid alt del belopp som skall betalas in på vinstkonlo inte
utgör skall eller avgift. Medlen tillhör fortfarande företagel. Enligt min
mening ulgör förbudel mot retroaktiv lagstiftning inte något hinder mol mitt
förslag om inbetalningsskyldighel.
Av naturliga skäl måste en försummad inbetalningsskyldighel
leda tiil någon form av påföljd för företaget. Denna påföljd kan la olika
former. En möjlighet är atl driva in medlen. Denna ordning gällde enligt 1974
års lagstiftning. Jag anser emellertid all en sådan lösning är mindre lämplig.
Som tidigare framhållits bör sanktionen i stället ta formen av ell särskill
tillägg vid taxeringen. Tillägget kan i sin lur bestämmas på olika sätl. Av bl.
a. praktiska skäl har jag funnit all tillägget bör kopplas lill den årsvinst
som grundar inbelalningsskyldighelen, dvs. i normalfallet till vinslen under år
1980. Jag vill dock erinra om atl själva inbetalningen inte behöver göras
förrän tidigast i februari 1981. Enligi min mening strider inte heller
bestämmelserna om del särskilda liUägget mol förbudet mol retroaktiv
skattelagstiftning.
Jag övergår nu till alt kommentera lagförslaget.
Tillämpningsområdet (18)
1 första siycket anges den krets av förelag som skall
sälla in medel på vinstkonto i riksbanken. Insättningsskyldighelen omfattar
aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker, dvs. samma krets av
skattskyldiga som
Prop.
1979/80:181 17
var skyldiga atl göra avsättning till arbetsmiljöfond och
särskild investeringsfond. Det krävs vidare att företagels huvudsakliga
verksamhet avser jordbruk, skogsbruk eller rörelse. Elt företag vars verksamhet
lill väsentlig del avser förvaltning av fastigheler eller värdepapper är alltså
inte skyldigt -och får inte heller - sätta in medel på vinstkonlo. Den
huvudsakliga verksamheten bör i regel bestämmas med hänsyn till omsättningen
inom de olika verksamhetsgrenarna.
I andra stycket finns en dispensregel. Enligi denna kan
regeringen, om del finns särskilda skäl, medge befrielse hell eller delvis från
skyldighet att sätta in medel på vinstkonlo.
Vad gäller tillämpningen av dispensregeln förhåller det
sig givelvis på det sättet att elt företag, som normalt inte gör investeringar
i byggnader och maskiner, endast i begränsad omfallning kan utnyttja en
avsättning lill vinstfond. Vid tillämpningen av 1974 års lagsliftning lämnades
också omfattande dispenser till banker, sparbanker och försäkringsbolag och
liknande förelag. Dispens bör också kunna ges i de fall då insättningsskyldighelen
avsevärl begränsar förelagets möjligheter att fullgöra lagstadgade eller andra
från samhällets synpunkt angelägna uppgifter. Andra tänkbara fall av dispens är
då etl företag har drabbats av ekonomiska svårigheter eller då etl företag
nyligen har genomfört etl stort investeringsprogram och därför har ell starkt
behov av att få behålla sina likvida medel. Regeringen bör som förulsättning
för dispens i nu angivna fall kunna ställa vissa villkor. Dessa kan gälla t.
ex. sysselsättningen inom förelagel eller företagets uldelningspoli-fik.
Dispens bör vidare kunna ges för att förhindra dubbelavsättningseffekt.
En sådan effekt kan ofta uppkomma då ell företag uppbär utdelning från
dotterbolag i mer betydande omfallning. 1 de fall del gäller utdelning från utländska
dotterbolag är det i och för sig inte fräga om dubbelavsättning men även i det
fallet bör dispensmöjligheter föreligga. Däremol bör den omständigheten all
skattefria realisationsvinster eller andra extraordinära intäkter ingår i
årsvinsten i allmänhet inte föranleda dispens.
De länkbara fall av dispens som jag nyss har nämnt torde i
allmänhet komma atl avse företag som har ansökt om befrielse från inbelalningsskyldighelen
innan denna skall ha fullgjorts. En ansökan som görs efter denna tidpunkt bör
dock också kunna prövas. En sådan ansökan bör i princip bedömas på samma sätt
som en ansökan som gjorts lidigare. I en särskild situation bör dock en senare
ansökan kunna behandlas förmånligare än en ansökan som gjorts innan
inbetalningsperioden gått till ända. Jag syftar på det fallel att förelaget
förbisett all del varit inbetalningsskyldigt. Framstår della förbiseende som
ursäktligt synes dispens kunna medges.
Vid dispensprövningen bör särskild hänsyn tas till de
anställdas synpunkter.
Av bestämmelsen i tredje styckel framgår alt avdragsrälten
inte är förbehållen förelag som med hänsyn till årsvinstens storlek är skyldigt
att
Prop.
1979/80:181 18
göra insättning på vinstkonto. Även företag med årsvinster
som understiger 1 milj. kr. kan således utnyttja syslemet. För avdragsrätt
krävs dock atl företaget är etl aktiebolag, en ekonomisk förening eller en
sparbank och att förelagets huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk
eller rörelse. Dessulom krävs att insättning har gjorts på vinstkonlo.
Beräkning av in.sällningsskyldigheien (2 8)
I försia styckel första meningen anges att insättning på vinstkonlo
skall göras med ett belopp som motsvarar 25 % av förelagels justerade årsvinst
underdel beskattningsår för vilket taxering i försia instans sker ar 1981 elierom
företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detla år
- år 1982. Enligt andra meningen behöver insättning på vinstkonlo inte göras om
den justerade årsvinsten understiger 1 milj. kr. Som framgår av ordalydelsen
finns det emellertid inte något som hindrar att ett företag, vars årsvinst
understiger nämnda belopp, frivilligt sätter in medel på vinstkonlo. En sådan
insättning fär samma konsekvenser som en obligatorisk insättning.
Som underlag för beräkning av del belopp som skall
inbetalas till riksbanken används årsvinsten efter vissa justeringar (justerad
årsvinst). Med justerad årsvinst förstås årsvinsten efler bokslulsdispositioner
utom avsättning till investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
(och liknande fonder) men/öre skall och vinsldispositioner. Det föreligger
således inte någon koppling mellan skattepliktig vinst och beräkningsunderlag. Della
är motiveral av praktiska skäl. Med uttrycket liknande fonder avses vinstfond
enligt lagförslagel, återanskaffningsfond för fastighet, fartygsfond, särskild
nyanskaffningsfond och särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagerlillgångar men inte t. ex. resultaluljämningsfond och belopp som har
avsatts för alt täcka framtida garantiulgifler. Avsättning lill reservfond och disposilionsfond
saknar i detta sammanhang betydelse efiersom de inte påverkar årsvinstens
storlek. Vid beräkning av den justerade årsvinsten skall den fastställda
årsvinsten minskas med resliluerad inkomstskatt och belopp som har återförts
från lagerinvesteringskonlo. Årsvinsten skall å andra sidan ökas med belopp som
donerats till allmännyttigt ändamål e. d. Årsvinsten skall vidare justeras med
belopp som har föranlett ändring av årsvinsten på grund av överföring av allmän
investeringsfond och annan liknande fond.
De justeringar som nu angivils överensstämmer med de
justeringar som skall göras vid beräkning av underlaget för avsättning lill
allmän investeringsfond. Avsältningsunderlagen är alltså i princip identiska
och inget hindrar alt ett förelag sätter av maximalt belopp till allmän
investeringsfond samtidigt som avsättningen lill vinstfond görs. Med hänsyn
till all skyldigheten att sätta in medel på vinstkonto är obligatorisk är det
dock nödvändigt att ytterligare en justering görs av den fastställda
årsvinsten. Della hänger samman med att förelag civilrättsligt sett har
möjlighet atl göra av- och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:181 1*
nedskrivningar med siörre belopp än som kan godtas vid
laxeringen. Detla gäller såväl nedskrivning av lager, kontrakt eller fordringar
som avskrivning på fastigheter, aktier, inventarier och andra
anläggningstillgångar. Även koncernbidrag kan lämnas med större belopp än som
kan godtas vid laxeringen. Med hänsyn lill detta.föreskrivs i andra siycket g)
att den fastställda årsvinsten skall ökas med belopp som har tagits i anspråk
för av-eller nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid
inkomsttaxeringen.
Insättningsskyldighelen skall beräknas på en årsvinst som
hänför sig till en lolvmånadersperiod. Omfallar beskattningsåret kortare eller
längre lid än 12 månader skall den justerade årsvinsten därför jämkas. En
bestämmelse om detla finns i Iredje styckel. Om den justerade årsvinsten uppgår
till 1 milj. kr. för elt räkenskapsår som omfattar 4 månader skall således den
årsvinst som skall ligga till grund för beräkning av insättningsskyldighelen
jämkas till (12/4 X 1 =) 3
milj. kr. Om den justerade årsvinsten uppgår lill 3 milj. kr. för ell
räkenskapsår som omfattar 18 månader, blir den jämkade årsvinsten (12/18 x 3 =)
2 milj. kr. Om ett förelag undantagsvis skall taxeras för två beskattningsår,
skall årsvinsten för de båda beskattningsåren läggas samman, varefter
årsvinsten jämkas med hänsyn lill de båda beskattningsårens sammanlagda längd.
Som exempel kan nämnas etl förelag som vid 1981 års taxering skall taxeras för
dels ett beskattningsår som omfattar 14 månader med en årsvinst på 4 milj. kr.,
dels ett beskattningsår som omfattar 4 månader med en årsvinst på 2 milj. kr.
Den jämkade årsvinsten blir då (12/18 x 6 =) 4 milj. kr.
I fjärde stycket finns en bestämmelse som lar sikte på kringgåendefall.
Enligt denna skall vid bestämmande av underlaget för insättningsskyldighelen
bortses från åtgärder som tillkommit i syfle atl hell eller delvis undgå denna
skyldighet. Bestämmelsen överensstämmer i sak med vad som föreskrivits i 15 8
lagen om avsättning till arbetsmiljöfond och 14 8 lagen om avsättning till
särskild investeringsfond.
Jag vill betona att beslämmelsen i fjärde styckel bör lillämpas
endast i kringgåendefall. Den omständigheten att ett företag lill fullo har
utnyttjat sina skattemässiga av- och nedskrivningsmöjligheler bör - även om
företagel tidigare inte har utnyttjat dessa möjligheter - inte utlösa
tillämpning av regeln. Däremot bör bestämmelsen kunna tillämpas exempelvis vid
vinstöverföringar genom oriklig prissättning från ett svenskt företag lill elt
inlressentföretag i utiandel. En annan ålgärd som man vid beräkningen av
underlaget bör kunna bortse från är då en bokföringsmässig realisationsförlust
uppkommer vid transaktioner mellan närslående företag eller om elt företag gör
en företagsekonomiskt sett helt omotiverad avsättning för alt möta framtida
utgifter e. d. Ytterligare elt exempel då bestämmelsen kan lillämpas är då ett
företag har lämnat elt i och för sig avdragsgillt koncernbidrag till etl
förelag som huvudsakligen bedriver fastighetsförvaltning. Del fastighetsförvaltande
förelaget är nämligen inte skyldigt all sälla in medel på vinstkonlo.
Prop.
1979/80:181 20
Inhcialning lill riksbanken (3 8)
Som huvudregel gäller att det belopp, som skall betalas in
till vinstkonlo. skall vara riksbanken till hända senast den dag då förelaget senasi
skall avlämna sin allmänna självdeklaration för beskattningsåret. En beslämmelse
om detla finns i första stycket. Motsvarande bestämmelse finns t. ex. i lagen
om allmän investeringsfond.
1 andra siycket finns ett undantag från huvudregeln. En
inbetalning som har gjorts vid senare tidpunkt skall således kunna godtas.
Detta har bl. a. belydelse om taxeringsnämnden vid granskning av förelagels
deklaration finner alt förelagel är skyldigt att göra insättning på vinstkonlo.
För att undvika det tillägg som enligt 5 § skall ulgå då insättningsskyldighelen
har försummats bör företagel ha lillfälle alt under taxeringsperioden göra
inbetalningen till riksbanken. Av praktiska skäl bör dock sista dag för
inbetalning sättas till den 15 oktober under taxeringsåret, dvs. omkring två
veckor innan laxeringsperiodens utgång.
För att undvika att företagen avsiktiigl senarelägger sina
inbetalningar lill riksbanken bör företaget få belala en särskild avgift till
statsverket om betalning görs efter den i försia stycket angivna tiden. Avgiften
bör bestämmas lill 1 % av det för sent inbetalade beloppet för den kalendermånad
då beloppet rätteligen senast skulle ha betalats in och därefter 1 % av
beloppet för varje påbörjad kalendermånad till dess betalning sker. Skulle
beloppet t. ex. ha betalats senast den 20 april men inbetalningen görs först
den 15 maj beräknas avgiften till 2 % av beloppet. Avgiften bör inte vara
avdragsgill vid inkomsttaxeringen.
Det är lämpligt att ett företag, som betalar in medlen
till riksbanken senare än den dag då medlen enligt bestämmelsen i första
stycket senast skall ha kommit riksbanken lill banda, samtidigt betalar in den
särskilda avgiften lill länsstyrelsen. Har avgiften inte eriagts, skall
länsstyrelsen förelägga företagel alt inom viss tid inbetala det belopp som
fallas. Efterkommer företaget inte föreläggandet skall avgiften drivas in
enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Restavgift utgår då på
beloppet.
Bestämmelsen i femte styckel avser förelag som på grund av
förlängning av räkenskapsår inte skall taxeras år 1981 utan försl år 1982. Ett
sådant förelag skall göra en preliminär inbetalning lill riksbanken. Storleken
av den preliminära inbetalningen beräknas med hänsyn till den årsvinst som
hänför sig lill det beskattningsår för vilket taxering sker år 1980. Medlen
skall ha kommit riksbanken till banda senast den 30 april 1981. Finner
företagel, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration lill ledning för
1982 års taxering, att ett siörre belopp skall betalas in lill vinstkonto än
vad som preliminärt har inbetalats, skall företaget betala in resterande belopp
senasi den dag då förelaget senasi skall avlämna 1982 års deklaration. Senare
inbetalning kan dock godtas. Därvid gäller samma regler som för företag som
taxeras år 1981. Har företaget betalat in mer än det belopp som skall sältas in
på kontot, skall länsslyrelsen på framtslällning av företaget besluta om
utbetalning av det överskjutande beloppet (jfr 14 8 fjärde styckel).
Prop.
1979/80:181 21
Avdrag för avsäiming ull vinslfond (4 8)
I första styckel anges alt förelag, som avses i 1 8, vid
beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse har rätt till
avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts lill vinstfond. Avdragsrälten
är inte förbehållen företag som med hänsyn till årsvinstens storlek är skyldigt
att göra insättning på vinstkonlo. För avdragsrätt krävs dock atl företaget är
ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en sparbank och att företaget
huvudsakligen driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Avdragets storlek är
vidare begränsad. Avdrag medges sålunda inte med högre belopp än 25 % av den
justerade årsvinsten eller - i förekommande fall - den jämkade årsvinsten,
beräknad enligt 2 8. Avdrag medges inte heller med högre belopp än vad som har
betalats in till vinstkonlo senast den 15 oktober under taxeringsåret. Avdraget
får göras vid 1981 års taxering eller-om företaget på grund av förlängning av
räkenskapsåret inte skall laxeras delta år - vid 1982 års taxering.
SärskiU tillägg vid försummad inbetalningsskyldighet (5 8)
Lagförslaget innebär en obligatorisk skyldighet för den
berörda kretsen av företag att göra insättning på vinstkonlo. Har etl sådant
förelag underiåtit alt betala in föreskrivet belopp lill riksbanken bör, som
jag lidigare har nämnt, företaget beskattas för etl särskilt tillägg. Denna
sanktion måste givetvis vara så kraftig att det inte skall löna sig för etl
förelag, som inte har något behov av vinstfonder, alt låta bli atl belala in
föreskrivet belopp. Mot denna bakgrund anser jag atl tillägget bör bestämmas till
ett belopp som är lika stort som den uteblivna inbetalningen.
Tillståndsgivning (6 8)
Vinstfonder bör - i likhet med de allmänna
investeringsfonderna - utgöra ett styrmedel för konjunkturpoliliken och
regionalpolitiken samt ses som ett medel för att stimulera företagens allmänna
tillväxt och konsolidering. Första styckel överensstämmer därför i princip med
4 8 försia siycket lagen om allmän investeringsfond.
Vinstfonder bör - inom ramen för den allmänna tillståndsgivningen
-kunna användas för investeringar i jord- eller skogsbruk och rörelse. En beslämmelse
om delta finns i andra stycket. Om särskilda skäl föreligger bör vinstfonder
också kunna tas i anspråk i inkomstslaget annan fastighel. Sådana skäl torde
föreligga endast om fastigheten hyrs ut lill ell rörelsedri-vande förelag inom
samma koncern.
Jag har nyss nämnt vilka funktioner vinstfonder bör ha i
det ekonomiska syslemet. Tillstånd att ta i anspråk vinstfonder skall givetvis
ges bara inom ramen för dessa funktioner. 1 likhet med vad som gäller för ianspråktagande
av allmän investeringsfond bör vidare ett obligatoriskt samrådsförfarande äga
rum i fråga om användningen av etl företags vinstfond. Enligt beslämmelserna i Iredje
styckel skall sålunda de anställda beredas tillfälle att
Prop.
1979/80:181 22
yttra sig över ett företags ansökan att ta vinstfonden i
anspråk. Bestämmelserna har sin motsvarighet i 4 8 tredje styckel lagen om
allmän investeringsfond. 1 prop. 1978/79:210 om ändrad förelagsbeskattning har
jag angivit hur samrådsförfarandet kan äga rum i fråga om användning av
allmänna investeringsfonder (s. 115). Vad jag där sagt bör tillämpas också i
fråga om användning av vinslfonder. Den tillståndsgivande myndigheten bör
givelvis fästa stor vikl vid de anställdas synpunkter. I delta ligger bl.a. att
en ansökan normalt inte bör bifallas om arbetstagarorganisationerna vid
företaget har avstyrkt ansökningen.
113 8 finns bestämmelser om att ett företags vinstfond
helt eller delvis kan övertas av ett annat förelag. För lillslånd till
överföringen bör krävas att de anställda i det överlåtande förelaget har
tillstyrkt överföringen av fonden.
Vinstfonders ändamål (7 8)
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om de ändamål
vinstfonder får användas för, har sin motsvarighet i 5 8 lagen om allmän
investeringsfond.
Utbetalning Jrån riksbanken efter tillståndsbeslut (8 8)
Har beslut meddelals alt etl företag skall eller får ta
sin vinstfond i anspråk får företaget från vinstkoniot i riksbanken la ut medel
som svarar mot den del av fonden som skall eller får tas i anspråk. En
bestämmelse om detta finns i försia styckel. I likhet med vad som gäller enligt
lagen om allmän investeringsfond får utbetalning dock inte göras före ulgången
av november månad det år då den mot inbetalningen svarande avsättningen har
prövats vid taxering i första instans.
Har utbetalning skett skall enligt andra stycket ett
belopp som svarar mol det utbetalade beloppet tas i anspråk av vinstfonden i
enlighet med beslutet. Om ianspråktagande av fonden inte sker skall denna
återföras lill beskattning (jfr 118 första siycket b). Beslämmelsen överensstämmer
med 8 8 andra stycket lagen om allmän investeringsfond.
Utbetalning från riksbanken efter fem år (9 8)
Medel som har insatts på vinstkonlo är spärrade i fem år
räknat från den dag då inbetalningen har gjorts. Under den spärrade tiden
gäller som princip att utbetalning från vinstkonlo får göras endast om beslut
har meddelats atl förelaget skall eller får ta sin vinstfond i anspråk. Efter femårsfristens
uigång har företagel rält alt efter uppsägning hos riksbanken återfå
kvarstående del av medlen på vinstkoniot. Förelaget skall därvid omedelbart ta
upp en mol utbetalningen svarande del av fonden som skattepliktig intäkt i den
förvärvskälla där fondavsättningen har gjorts. Vad nu sagts framgår av
bestämmelserna i försia styckel.
Jag vill framhålla atl del inte föreligger någon skyldighel
för förelaget all la ut medlen efler femårsfristens utgång. Detla har belydelse
då företaget
Prop.
1979/80:181 23
önskar ta sin vinstfond i anspråk efler utgången av
tidsfristen för någol av de i 7 8 angivna ändamålen. För ianspråktagande krävs
del dock även då att beslul har meddelals att fonden skall eller får tas i anspräk.
Som huvudregel gäller således atl utbetalning från vinstkonlo
före femårsfristens utgång får göras endasl då beslut har meddelats alt
vinstfond skall eller får las i anspråk. Utbetalning får dock också i vissa
fall göras då vinstfond har återförts till beskattning enligt 11 8 försia siycket.
Enligt 12 8 första slyckel skall förelaget i ett sådant fall också beskattas
för elt särskilt tillägg. Under vissa omständigheter bör dock elt företag, som
inte kan ta sin vinstfond i anspråk för investeringar, kunna återfå medlen på vinstkoniot
ulan all återföringsreglerna i 11 8 behöver tillämpas. I andra slyckel finns
därför en dispensregel. Enligt denna får regeringen, om det finns synnerliga
skäl, medge alt återbetalning sker före ulgången av femårsperioden.
Dispensregeln bör kunna tillämpas t. ex. då ett företag omedelbart behöver
tillskoll av likvida medel för atl kunna fortsätta sin existens och då sådana
medel inte kan erhållas på annat sätt. För dispens bör också normalt krävas alt
arbetstagarorganisationerna hos företaget har tillstyrkt ansökningen.
Skatteeffekten vid fondutnyttjande (10 8)
Elt ianspråktagande av en vinstfond innebär alt den på
balansräkningens passivsida redovisade fonden minskas t. ex. genom atl nyanskaffade
inventarier skrivs av mot fonden. I lagförslagel har bestämmelserna om den skattemässiga
behandlingen av ianspråktagande utformats så att de i princip överensstämmer
med molsvarande bestämmelser i bl. a. lagen om allmän investeringsfond och
lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv.
Återföring UU beskattning (118)
1 första stycket anges de fall dä vinslfond skall
återföras till beskattning. De överensstämmer i huvudsak med beslämmelserna i
lagen om allmän investeringsfond.
För all vinslfond skall få tas i anspråk krävs i princip
ett beslut enligt 6 8 första Slyckel. Har ett företag tagit ul medel från
vinstkonto efter femårsperiodens utgång får dock förelaget upplösa vinslfonden
i räkenskaperna mot atl ell molsvarande belopp tas upp som skattepliktig
intäkt. Detta gäller också om förelaget har fått dispens enligt 9 8 andra
stycket. Påföljden när ianspråktagandet sker i annan ordning är atl fonden
återförs till beskattning.
Har etl förelag, som fått Ullstånd atl la sin vinslfond i
anspråk och därför lagil ul molsvarande medel från sitl vinstkonto, inte tagit
en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden i anspråk i enlighet med
tillståndet skall ålerföring ske enligt första styckel b).
Enligt försia slyckel c) och d) skall vinslfonden
återföras lill beskattning om medel på vinstkonto har överlåtits eller
pantsatts och om förelaget vid beskattningsårets uigång inte driver jordbruk,
skogsbruk eller rörelse. Om
Prop. 1979/80:181 24
särskilda skäl föreligger kan dock, såvitt gäller fall som
avses i försia siycket d), förelaget med stöd av ett tillstånd enligt tredje slyckel
få behålla fonden under viss lid. Särskilda skäl får anses föreligga om
företaget inom snar framtid åter ämnar driva jordbruk, skogsbruk eller rörelse.
1 första siycket e) behandlas det fallel alt etl förelag
genom fusion enligt 14 kap. 1,2 eller8 8 aktiebolagslagen (1975:1385), 96 81
mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78 8 lagen (1955:416) om
sparbanker uppgått i etl annal företag. Vinslfonden skall då återföras till
beskattning om den inte har övertagits av det övertagande företaget enligt
bestämmelserna i fjärde styckel.
I försia stycket f) behandlas del fallet atl beslut har
faltals all företagel skall träda i likvidation. Även i detla fall skall återföring
ske.
I första siycket g) föreskrivs atl återföring skall ske då
företaget har försatts i konkurs. Beloppet lorde uigöra intäkt för konkursgäldenären
vid laxeringen för det beskattningsår under vilket beslut om konkurs har
meddelats.
Särskilt Ullägg vid återföring (12 8)
I första stycket anges att företaget skall beskattas för
ett särskill tillägg då vinstfonden återförs till beskattning enligt 11 8
första stycket. Mot bakgrund av atl insättning på vinstkonlo är obligatorisk är
del motiverat att sanktionen vid återföring är kraftigare än då allmän
investeringsfond återförs till beskattning. Jag anser atl tillägget bör beslämmas
till 50 % av del återförda beloppet.
Enligt andra stycket har regeringen möjlighel atl medge
befrielse från tillägg om det finns synnerliga skäl. Som framgårav kravet på
synnerliga skäl bör dispensprövningen vara restriktiv. Elt tänkbart fall av
dispens är att del efter ett uttag från vinstkonto inträffar en händelse av force-majeur-karaklär
som medför att en planerad investering måsle skjutas upp.
Överföring av fond (13 8)
Genom bestämmelserna i paragrafen öppnas en möjlighet all
överföra en vinslfond mellan företag. Bestämmelserna överensstämmer med 13 8
lagen om allmän investeringsfond.
Rätten till överföring bör inte vara ovillkorlig utan får
prövas i varje särskilt fall. Överföring bör komma i fråga endast om det
förelag, som har gjort avsättningen, har svårigheter att la fonden i anspråk
eller för alt undvika att fonden - t. ex. på grund av avveckling av en rörelse
eller ett jordbruk - återförs till beskattning. Vid prövningen bör hänsyn också
tas lill kommunernas skatteunderlag. För tillstånd lill överföring bör vidare
krävas att de anställda i del överlåtande företagel har tillstyrkt
överföringen.
Utbetalning från vinstkonto (14 8)
I paragrafen anges de fall då utbetalning från riksbanken
får ske.
Av första stycket a) framgår atl utbetalning får ske om beslul
bar
Prop.
1979/80:181 25
meddelats att ett företag skall eller får la sin vinstfond
i anspråk.
Enligt första slyckel b) får utbetalning ske i fall som
avses 19 8, dvs. efter femårsperiodens uigång och då dispens har lämnats att
utbetalning får ske före denna periods utgång.
I första stycket c) anges att utbetalning får ske om
vinstfond i fall som avses i 11 8 försia styckel e) och f) helt eller delvis
har återförts lill beskattning. Det bör observeras att återföring inte alllid
medför att medlen på vinstkoniot får utbetalas. Om förelaget t. ex. har överiålil
eller pantsatt medlen på vinstkoniot skall vinstfonden återföras till
beskattning. Medlen får emellertid inte utbetalas före femårsperiodens utgång.
Enligt försia siycket d) får utbetalning ske om beslul har
meddelats atl förelaget skall försältas i konkurs. 1 sådant fall skall
vinstfonden återföras till beskattning enligt 11 8 försia slyckel g). Ålerföringen
ulgör emellertid ingen förulsättning för atl utbetalning skall få göras. För
utbetalning krävs endast att ett konkursbeslut har meddelats.
Enligt försia styckel e) och f) får medel på vinstkonlo
utbetalas om vinstfond helt eller delvis har överförts lill annal företag och
om företaget har inbetalat mer än det belopp som skall sältas in på kontot.
Beslul om utbetalning enligt första slyckel a), b), d) och
e) meddelas direkl av riksbanken. 1 övriga fall måste utbetalningen föregås av
ett länsslyrelsebeslul. I tredje stycket föreskrivs sålunda att länsstyrelsen
i fall som avses i försia stycket c) på framställning av företagel skall
besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av fonden som har
återförts lill beskattning i den mån medlen inte lidigare har återgått till förelagel.
Sådanl beslut bör inte meddelas före ulgången av den taxeringsperiod då
taxeringsnämnden har haft att besluta om återföringen. Det bör dock inte krävas
att taxeringen har vunnil laga kraft.
Det kan inträffa alt ett förelag betalar in för högt
belopp till vinstkonto. Som framgår av fjärde stycket skall länsslyrelsen då på
framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande
beloppet. Sådant beslul bör inte meddelas före utgången av den taxeringsperiod
då laxerings-nämnden har hafl atl pröva inbelalningsskyldighelen. Inte heller i
della fall bör det dock krävas att laxeringen har vunnit laga kraft. Del bör
påpekas att länsslyrelsen i nu avsedda fall måsle pröva om företaget har
inbetalat mer än det belopp som skall sättas in på vinstkonto. Denna prövning
innebär ett undantag från den princip som annars gäller, dvs. atl prövningen av
inbetalningsskyldigheten ligger hos enbari taxeringsnämnden.
Övriga bestämmelser (15-19 88)
I paragrafen anges föreskrifter av i huvudsak
administrativ natur. Taxeringsnämndens uppgiftsskyldighel lill länsstyrelsen enligt
16 8 bör kunna fullgöras genom ullagsmarkering på deklarationen.
Prop. 1979/80:181 26
Övergångsbestämmelser
Enligt
reglerna i förslaget får ett företag göra avdrag för avsättning till vinstfond
vid laxeringen för det beskattningsår som inbetalningen avser. Avser detla
beskattningsår ett räkenskapsår som avslutas före den tidpunkt då lagen träder
i krafl, kan reglerna medföra all etl förelag måsle göra om sitt bokslut. Detta
kan i vissa fall medföra betydande olägenheter. I syfte att undvika sådana
ölägenheter öppnar förslaget till övergångsbestämmelser en möjlighel alt göra
avsättningen lill vinstfond i räkenskaperna för del närmasl påföljande
räkenskapsåret. Förslagel innebär således en valfrihet för företagel. Denna
valfrihet skall tillkomma ell företag, vars räkenskapsår avslutas före den 1
juli 1980. Väljer företaget atl göra avsättningen i räkenskaperna för det närmasl
påföljande räkenskapsåret skall också avdraget för avsättningen medges vid
taxeringen för detla beskattningsår. Av beslämmelserna framgår alt
inbetalningen till riksbanken även i etl sådanl fall bör ske senast när 1981
års deklaration avlämnas och under alla omständigheter inte senare än den 15
oktober 1981. De medel som inbetalas skall vidare motsvara 25 % av förelagets
justerade årsvinst under del beskattningsår för vilket taxering i första
instans sker år 1981.
3 Upprättade
lagförslag
1
enlighel med vad jag nu har anföri har inom budgetdepartementel upprättats
förslag till
1. lag
om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1981 års
taxering,
2. lag
om insättning på tillfälligt vinstkonlo.
På
grund av lagstiftningsfrågornas brådskande karaktär bör yttrande av lagrådet
över lagförslagen inte inhämtas.
4 Hemställan
Statsministern
anför avslutningsvis:
Med
hänvisning till vad jag och statsrådet Mundebo har anfört hemställer jag att
regeringen
dels
bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad jag har anföri om insatser för
att underiätta nya löneavtal,
dels
föreslår riksdagen alt antaga de upprättade lagförslagen.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen att beslula
all förkorta motionstiden.
Prop. 1979/80:181 27
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till statsministerns och
statsrådet Mundebos överväganden och beslutar all genom proposition förelägga
riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som
statsministern har hemställt om.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB 65205
Slockholm WSfl
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (29)
29 kopplingar i 12 dokument.
- Prop. 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. i texten
- Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 103 i texten
- Prop. 1980/81:190 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 7 i texten
- Rskr. 1979/80:421 i texten
- Rskr. 1979/80:422 i texten