om höjning av skatten på energi, m.m.
41 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 22 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:30, om höjning av skatten på energi, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30 Regeringens proposition
1979/80:30
om höjning av skatten på energi, m. m.
beslutad den 18 oktober 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten
höjs med 1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft och med 40 kr. per m för
olja. Bensinskatten höjs enligt förslaget med 25 öre per liter. En motsvarande
höjning föreslås av kilometerskatten på såväl svenska som utländska fordon och
av fordonsskatten för vissa fordon.
Vidare föreslås att den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter höjs med 5 öre per liter bensin och med 5 kr. per m motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja.
Höjningarna föreslås träda i kraft den 21 december 1979.
Höjningen av fordonsskatten och kilometerskatten skall dock av praktiska skäl
träda i kraft först den 1 febmari 1980.
Åtgärder för att inte de som bor i glesbygden skall få en
i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna
kommer att föreslås i annat sammanhang under hösten 1979.
1 Riksdagen 1979180. I sam. Nr 30
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom
föreskrivs att 5 och 14 SS samt bilagan till lagen (1957: 262) om allmän
energiskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
hdelse
5 S
Energiskalt utgår « bensin, utom i fall som avses i andra
stycket, med 34 öre för liter och u gasol med 26 öre för liter. 1 fråga om
buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock
utgöra allenast 21 öre för liter.
För bensin, som användes för framställning av stadsgas,
skall skatten uigöru 1,6 öre för liter. I fråga om energiskatt u sådan bensin
skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.
Föreslugen
lydelse
Energiskatt utgår pu bensin, ulom i fall som avses i andra
stycket, med 34 öre per liter och pu gasol med 39 öre per liter. I fråga om
buss, vars tjänstevikt översliger tretusen kilogram, skall skatten på gasol
dock ulgå med 34 öre per liter.
För bensin, som unvänds för framställning av stadsgas,
skall skatten uigu med 1,6 öre per liter. I fråga om energiskatt pu sådan bensin
skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatten
utgår för elektrisk kraft med 3 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbmkas
i industriell verksamhet, utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den
del av förbmkningen under ett år som överstiger 40000 kilowatttimmar.
Skatten
utgår för elektrisk krafl med 4 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbmkas
i industriell verksamhel, utgår skatten dock med 3 öre per kilowattimme för
den del av förbmkningen under ett år som överstiger 40000 kilowattimmar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1975: 272.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.
* Senaste lydelse 1977:57.
Prop.
1979/80:30 3
Bilaga till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Nuvurunde lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01 Stenkol ................................................. 12
kr. för lon
ur 27.01 Stenkolsslybb saml slenkolsbrikelter
och liknande fasta bränslen, fram
ställda av stenkol ................................. 6 kr. för lon
ur 27.02 Bmnkolsbrikeller
.................................... 6 kr. för lon
ur 27.04 Koks och
koksbriketter ......................... 14 kr. för ton
ur 27.04 Koksstybb
............................................. 6 kr. för ton
ur 27.10 Fotogen
med tillsats som möjliggör
drift av snabbgående dieselmotor ........... 40 kr.
för m'
ur 27.10 Motorbrännoljor,
eldningsoljor och
bunkeroljor ......................................... 40
kr. för m'
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådanl sätt eller sker fakturering annorledes
än enligl vedertagna gmnder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.
Föreslagen lydelse
Förteckning över vissa bränslen for vilka allmän
energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01 Stenkol ................................................. 12
kr. för lon
ur 27.01 Stenkolsslybb samt slenkolsbrikelter
och liknande fasla bränslen, fram
ställda av stenkol ................................. 6 kr. för lon
ur 27.02 Brunkolsbrikeller
................................... 6 kr. för lon
ur 27.04 Koks och
koksbriketter ........................ 14 kr. för ton
ur 27.04 Koksstybb..............................................
6 kr. för lon
ur 27.10 Fotogen
med tillsats som möjliggör
drift av snabbgående dieselmotor ........... SO kr.
för m'
ur 27.10 Motorbrännoljor,
eldningsoljor och
bunkeroljor ......................................... SO
kr. f ö r m"
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådanl sätt eller sker fakturering annorledes
än enligl vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.
Prop.
1979/80:30 4
1. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas
för energiförbmk
ning efter den första mälaravläsningen efter ikraftträdandet, om mätarav
läsning görs undertiden den 21 december 1979-den 29 febmari 1980. Som
mätaravläsning godtas även avläsning som enligt tillämpade rutiner görs av
förbrukaren.
2. Görs inte mätaravläsning enligl I eller sker sådan
avläsning endast i
begränsad omfattning, lillämpas den nya skattesatsen på energiförbmk
ning från och med den 21 december 1979, varvid skatten beräknas efler
skälig grund. Vad nu har sagts tillämpas även i det fall mätaravläsning görs
senare under liden den 21 december 1979-den 29 febmari 1980 än som
följer av normall tillämpade rutiner.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:533) om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1979: 533) om ändring i
lagen (1961: 372) om bensinskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslugen lydelse
2 S
Skatten utgår med sextioåiiu öre Skatten
utgår med nittiotre öre
per liter/ör vara som avses i I § per
liter. För metanol, etanol, pro-
förstu slycket u) och med sjutton pylalkohol
och isopropylalkohol ul-
öre per liter för metanol, etanol, gur
dock skutten med trettio öre per
propylalkohol och isopropylalko- liter. Ingår
alkohol som nu har
hol. Blundus alkohol som nu har sagts i blundning
som avses i I §
sagts i bensin eller annan vuru ut- försia
slycket u) eller b) ulgär skul-
går skutt med sjutton öre per liter len
för den inblandade alkoholen
för den inblandade alkoholen och med trettio
öre per liter och med
med sextiatittu öre per liter för niltiolre
öre per liter för blandning-
blandningen i övrigt. en i övrigl.
Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna
skall dock icke inräknas smörolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan
skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än
enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa gmnder för
beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.
Prop. 1979/80:30 5
3
Förslag till
Lag
om ändring i vägtrafikskattelagén (1973:601)
Härigenom föreskrivs att bilagorna I och 2 till vägtrafikskattelagén
(1973: 601)' skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga 1 till vägtraflkskattelagen (1973:601)
Nuvurunde
lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag
Skattevikt,
Skall, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen
A
Motorcyklar
1 Tvåhjulig
motorcykel
0- 75
75
0
utan sidvagn
76-
100
0
2 Annan
motorcykel
0-
150
0
B
Personbilar
0- 900
280
0
901-
355
75
C
Bussar
1 Buss
som är inrättad
0- 1600
280
0
för drift endast med
I 601- 3000
309
29
bensin eller gasol
3001-
715
0
2 Annan
buss
0- 1600
280
0
1601- 3000
309
29
3001- 7000
715
11
7001-10000
1155
28
10001-30000
1995
49
30001-
11795
0
D
Lastbilar
1
Lastbil som är inrättad
0- 1600
280
0
för drift endast med
1601- 3000
309
29
bensin eller gasol
3001-
715
0
2 Annan
lastbil
2.1 med
anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
280
0
1601- 3000
309
29
3001- 7000
715
16
7001-10000
1355
47
10001-15000
2 765
84
15001-20000
6965
113
20001-
/26/5
0
' Lagen omtryckt 1979:280.
It Riksdagen 1979180. I saml. Nr30
opaginerad Kontrollera mot PDF
grundbelopp
Fordonsslag
Skallevikt,
kilogram
SkaU,
kronor
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den
lägsta vikten i klassen
med tre eller flera hjulaxlar
2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
E Traktorer och motorredskap
1
Trafiktraktor
och registrerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel än
brännolja
2
Trafiktraktor
och registrerat motorredskap som inrältals för drift med brännolja
3
Traktor
klass II
0-
1600
280
1601-
3 000
309
3001-
8000
715
8001-
12000
1365
12001-
18000
2765
18001-
27000
6965
27 001-
14705
0-
1600
280
1601-
3000
309
3001-
6000
715
6001-
10000
865
10001-
14000
1625
14001-
17000
3 905
17001-
7025
0-
- 1600
280
1601-
- 3000
309
3001-
- 6000
714
6001-
-11000
804
11001-
-15000
1254
15001-
-18000
3054
18001-
-27000
5 454
27001-
-
14724
0-
- 1300
300
1301-
- 3000
345
3001-
- 7000
1 140
7001-
-
4 200
0-
- 1300
388
1301-
- 3000
450
3001-
- 7000
1487
7001-
-
5447
0
- 2500
120
2 501
-
180
O 29 13 35 70 86
O
O 29
19
57
104
136
O 29
3
9 45 80 103
O
O
45 75 135
O
6/
99
175
O O
F
Släpvagnar
1 Släpvagnar med skatte
vikl högst 3 000 kilogram
påhängsvagn
annan släpvagn
2 Släpvagnar med skatte
vikt över 3000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon'
O- 1000 1001- 3000
O- 1000 1001- 3000
180 205
120 137
O
25
O 17
' Dragés släpvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon
utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap ulgår skatt enligt 4.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30
Fordonsslag
Skattevikt. kilogram
Skall.ki
onor
grundbelopp
tilläggsbelopp för varie helt hundralal
kilogram över den
lägsla viklen i klassen
2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
3 001-
693
13
med två eller flera
3001-13000
690
10
hjulaxlar
13001-
1680
0
2.2 andra släpvagnar med en hjulaxel
3 001-
469
9
med två hjulaxlar
3001-13000 13001-
467 1 160
7 0
med tre eller flera
3001-13000
465
5
hjulaxlar
13001-
960
0
3 Kilometerskatle-
pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 6000
315
25
6001- 8000
1065
37
8001-
1805
57
med två eller flera
3001- 8000
309
19
hjulaxlar
8001-10000
1259
30
10001-14000
1859
50
14001-19000
3 859
65
19001-
7109
0
3.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3001- 5000
215
20
5001- 8000
615
22
8001-
1275
41
med två hjulaxlar
3001- 8000
207
13
8001-11000
857
21
11001-14000
1487
33
14001-17000
2477
41
17001-
3 707
56
med tre eller flera
3001-11000
204
9
hjulaxlar
11001-17000
924
17
17001-25 000
1944
30
25001-32000
4 344
48
32001-
7704
0
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som
dragés av trafik-traktor eller registrerat molorredskap
4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
3001-
6000
890
6001-
-
8000
2330
8001-
3830
3001-
- 8000
880
8001-
-11 000
2830
IIOOI-
-20000
5560
20001-
16090
48 75 98
39
91
117
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dragés släpvagn även av kilomelerskattepliktigl
fordon utgår skatt enligt 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30
Fordonsslag
Skauevikt,
Skall, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varie hell hundralal kilogram över den lägsta vikten
1 klassen
4.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3001- 8000
600
37
8001-
2450
73
med två hjulaxlar
3001- 8000
590
25
8001-11000
1840
54
11001-17000
3460
109
17001-
10000
119
med tre eller flera
3001- 8000
585
21
hjulaxlar
8001-11000
1635
28
11001-14000
2475
44
14001-20000
3 795
69
20001-25 000
7935
88
25 001-30000
12335
116
30001-35000
18135
74
35001-
21835
8
Föreslagen
lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag
Skattevikt,
Skatt, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
A
Motorcyklar
1 Tvåhjulig
motorcykel
0- 75
75
0
utan sidvagn
76-
100
0
2 Annan
motorcykel
0-
150
0
B
Personbilar
0- 900
280
0
901-
355
75
C
Bussar
I Buss
som är inrättad
0- 1600
280
0
för drift endast med
1601- 3000
309
29
bensin eller gasol
3001-
715
0
2 Annan
buss
0- 1600
280
0
1601- 3000
309
29
3001- 7000
715
11
7001-10000
1155
28
10001-30000
1995
49
30001-
11795
0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30
Fordonsslag
Skattevikt,
Skatt, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för vaqe hell hundralal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
D Lastbilar
1
Lastbil som är inrättad
0- 1600
280
0
för drift endast med
1601- 3000
309
29
bensin eller gasol
3001-
715
0
2 Annan
lastbil
2.1 med
anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
280
0
1601- 3000
309
29
3001- 7000
715
16
7001-10000
1355
47
10001-15000
2765
84
15001-
6965
113
med tre eller flera
0- 1600
280
0
hjulaxlar
1601- 3000
309
29
3001- 8000
715
13
8001-12000
1365
35
12001-18000
2765
70
18001-27000
6965
86
27001-
14705
0
2.2 utan
anordning för
pähängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
280
0
1601- 3000
309
29
3001- 6000
715
5
6001-10000
865
19
10001-14000
1625
57
14001-17000
3905
104
17001-
7025
136
med tre eller flera
0- 1600
280
0
hjulaxlar
1601- 3000
309
29
3001- 6000
714
3
6001-11000
804
9
11001-15000
1254
45
I5001-I8000
3054
80
18001-27000
5454
103
27001-
14724
0
E
Traktorer och
motorredskap
1
Trafiktraktor och regi-
0- 1300
300
0
strerat motorredskap
1301- 3000
345
45
som inrättats för drift
3001- 7000
1 140
75
med annat drivmedel
7001-
4200
135
än brännolja
2
Trafiktraktor och regi-
0- 1300
425
0
strerat motorredskap
1301- 3000
494
68
Som inrättats för
3001- 7000
1650
110
drift med brännolja
7001-
6050
195
3
Traktor klass II
0- 2500
120
0
2501-
180
0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fordonsslag
Skattevikl,
Skalt, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
F
Släpvagnar
1
Släpvagnar med skatte-
vikt högst 3000 kilogram
påhängsvagn
0- 1000
180
0
1001- 3000
205
25
annan släpvagn
0- 1000
120
0
1001- 3000
137
17
2 Släpvagnar med skatte
vikt över 3000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon'
2.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
3 Kilometerskatte
pliktiga släpvagnar
3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel
med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
693
690 1680
469
467 1160
465 960
3001-
3001-13001-
-13000
3001-
3001-13001-
-13000
3001-13001-
-13000
3001-
6000
315
6001-
8000
1065
8001-
1805
3001-
8000
309
8001-
10000
1259
10001-
14000
1859
14001-
-19000
3 859
19001-
7109
3001-
- 5000
215
5001-
- 8000
615
8001-
1275
3001-
- 8000
207
8001-
-11000
857
11001-
-14000
1487
14001-
-17000
2477
17001-
-
3 707
3001-
-11000
204
11001-
-17000
924
17001-
-25000
1944
25001-
-32000
4344
32001-
-
7704
13
10 O
25 37 57
19 30 50 65 O
20
22 41
13 21 33 41 56
9
17
30
48
O
' Dragés släpvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon
utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 4.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fordonsslag
Skattevikt,
Skatt, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
4
Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram.
som dragés av trafik-
traktor eller registrerat
motorredskap*
4.1
påhängsvagnar
med en hjulaxel
3001- 6000
955
54
6001-
2575
110
med två eller
3001- 8000
945
45
flera
8001-11000
3195
no
hjulaxlar
11001-20000
6495
140
20001-
19095
5
4.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3001- 8000
645
44
8001-
2845
93
med två hjulaxlar
3001- 8000
630
27
8001-11000
1980
65
11001-17000
3 930
151
17001-
12990
158
med tre eller
3001- 8000
625
23
flera
8001-11000
1775
26
hjulaxlar
11001-14000
2555
49
14001-20000
4025
80
20001-25000
8825
100
25001-30000
13825
136
30001-35000
20625
82
35001-
24 725
5
Dragés släpvagn även av kilometerskaltepliktigt
fordon utgår skatt enligt 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30
Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)
Nuvurunde lydelse Kilometerskatt
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fordonsslag
Skattevikl, kilogram
Skall, öre
för 10
kilometer
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
1
Personbil
0- 900
62
0
901-
67,50
5,50
2 Buss
0- 1600
80
0
1601-
80,50
0,50
3
Lastbil
0- 1600
80
0
1601- 9000
80,75
0,70
9001-
132,55
0,80
4
Släpvagnar med skatte-
vikt över 3000 kilogram.
som dragés av kilometer-
skattepliktigt fordon
med en hjulaxel
3001-
44
0,35
med två hjulaxlar
3001-11000
43
0,23
11001-
67
0,58
med tre eller flera
3001-11000
41
0,23
hjulaxlar
11001-
60
0,46
Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat
drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslugen lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skall, öre
för 10
kilometer
grundbelopp
tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilogram över
den lägsla vikten i klassen
1 Personbil
2 Buss
3 Lastbil
0- 900 901-
0- 1600 1601-
0- 1600 1601-
81 88
100 100,40
100 100,90
0 7
0
0,40
0 0,90
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Släpvagnar med skattevikl över 3(XX) kilogram, som
dragés av kilometer-skattepliktigt fordon
med en hjulaxel
med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
3001-
11000
3001-11001-
3001-11000 11001-
53
52 82,40
50 74
0,45
0,38 0,72
0,30 0,57
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat
drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:30 14
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrerade i riket
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976:338) om
vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan
angivna lydelse.
Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke ar registrerade i riket'
Nuvurunde
lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Total vikt, kilogram
Skatt, kronor för 10 kilometer
1. Brännoljedriven
lastbil
2. Brännoljedriven buss
Släpvagn kopplad till eller avsedd att kopplas lill brännoljedriven
lastbil eller brännoljedriven buss
0-
-10000
1,10
lOOOI-
-15000
1,60
15001-
-20000
2,00
20001-
2,40
0-
-10000
0,90
10001-
-15000
1,35
15001-
-20000
1,60
20001-
1,85
10001-
-15000
0,30
15001-
-20000
0,45
20001-
-
0,75
Föreslugen
lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Brännoljedriven lastbil
2. Brännoljedriven buss
Släpvagn kopplad till eller avsedd att kopplas till brännoljedriven
lastbil eller brännoljedriven buss
Totalvikt,
Skatt, kronor för
kilogram
10 kilometer
0-10000
1,40
10001-15000
2,00
15001-20000
2,45
20001-
2,90
0-10000
1,10
10001-15000
1.45
15001-20000
1,65
20001-
1,85
10001-15000
0,40
15001-20000
0,65
20001-
1,00
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980.
De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid
beskattning av fordon som har införts till landet före ikraftträdandet.
' Senasle lydelse 1979:281.
Prop.
1979/80:30 15
5
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
Härigenom
föreskrivs all 2 § lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvurunde
lydelse Föreslugen lydelse
2 P
Särskild beredskapsavgift utgår Särskild beredskapsavgift ulgår
för bensin med sju öre för
liter och för bensin med tolv öre för liter och
för motorbrännolja, eldningsolja för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja med tjugotvå kro- och bunkerolja med (/'«goj/w kronor
nor för kubikmeter. för kubikmeter.
Denna
lag träder i kraft den 21 december 1979.
'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 275. ' Senaste lydelse 1978:409.
Prop.
1979/80:30 16
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-10-18
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg,
Adelsohn, Danell
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om höjning av skatten på energi, m. m.
1 Inledning
Den senaste tidens utveckling på oljemarknaden har visat
hur utsatt vårt land är på grund av sitt stora oljeberoende.
Oljeprishöjningarna innebär en mycket kraftig extra belastning för
bytesbalansen. Stora krav kommer mot denna bakgrund att ställas på den
ekonomiska politiken om den samhällsekonomiska balansen skall kunna förbättras
och sysselsättningen tryggas. Det är därför angeläget att på olika sätt
åstadkomma en minskning av oljeförbrukningen. De långsiktiga åtgärderna gäller
utveckling av ny teknik för hushållning med energi och av alternativa
energikällor. Men även kortsiktigt finns möjligheter till sparåtgärder och
ändrade förbrukningsvanor. Det är angelägel att även beskattningen används som
ett medel att stimulera konsumenterna till ökad hushållning med energi. Skatten
på energi bör därför nu höjas.
En höjning av skatten på bensin, elektrisk kraft och olja
leder till en ökning av konsumenternas kostnader och även till något högre
kostnader för näringslivet. Den väsentliga del av näringslivet som konkurrerar
med utländska företag på exportmarknaden eller här hemma och som har en hög energiskatlebelastning
kommer dock i realiteten inte att träffas av ökade energiskattekostnader, eflersom
nedsättning av energiskatt f. n. medges så atl energiskattebelastningen inte
överstiger 1,3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.
I samband med höjningen av bensinskatten bör även
kilometerskatten för de dieseldrivna fordonen och fordonsskatten för vissa
trafiktraktorer m. fl. fordon höjas.
Mot bakgrund av framför allt de kraftigt höjda priserna på
oljeprodukter
Prop.
1979/80:30 17
och det därav föranledda behovet att tillföra oljelagringsfonden
ytterligare medel tar jag i det följande även upp frågan om en höjning av den
särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukler.
2 Gällande bestämmelser
Skall på energi utgår enligt lagen (1957:262) om allmän
energiskalt (omtryckt 1975: 272, ändrad senasl 1979: 532). Skatten utgår med
6-14 kr. per ton för stenkol, koks och andra fasta bränslen och med 40 kr. per m
för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja samt för fotogen med tillsats
som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor. För elektrisk kraft i allmänhet
utgår skatten med 3 öre per kilowattimme och för elektrisk kraft, som förbrukas
i industriell verksamhet, med 2 öre per kilowattimme för den del av
förbrukningen som under ett år överstiger 40000 kilowattimmar.
Energiskatten på bensin utgör 34 öre per liter och på gasol
26 öre per liter. Används gasol för drift av tyngre buss är skatten på gasol
dock endast 21 öre per liter.
Utöver energiskatt tas särskild skatt ut på bensin och gasol.
Enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senasl
1979:533) utgår sådan skatt med 68 öre per liter och enligt förordningen (1964:
352) om gasolskatt (ändrad senast 1974: 863) utgår sådan skatt med 29 öre per
liter utom i fråga om tyngre buss, då skatten utgör 22 öre per liter.
Som en motsvarighet till beskattningen av bensin tas
kilometerskatt ut för dieseldrivna personbilar, bussar och lastbilar och tyngre
släpvagnar till sådana fordon. Kilometerskatten varierar med fordonsslag,
fordonsvikt och axelarrangemang. Reglerna om kilometerskatt finns i
vägtrafikskattelagen (1973: 601) (omtryckt 1979: 280), VSL.
Enligt lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter (ändrad senast 1978:409) utgår avgift med sju öre per liter på
bensin och med 22 kr. per m på motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja.
3 Föredragandens överväganden
3.1 Allmän energiskatt och bensinskatt
Som jag redan har nämnt talar slarka skäl för etl högre
skatteuttag på energin. Höjningen bör träffa både elektrisk kraft, bensin och
olja. Jag anser att en lämplig avvägning uppnås om skatten höjs på elektisk
kraft med I öre per kilowattimme, på bensin med 25 öre per liter och på oljor
med 40 kr. per m. Höjningen bör göras i lagen om bensinskatt när det gäller
bensin och i övrigl i lagen om allmän energiskatt. De nya skattesatserna bör
träda i krafl den 21 december 1979.
Prop.
1979/80:30 18
1 prop. 1978/79: 115 (Bil. 4) ultalades atl den
sammanlagda skatten på metanol och andra s. k. motoralkoholer skulle sänkas
till hälften av skatten på bensin och att sänkningen skulle åstadkommas genom
en nedsättning av den skatt på motoralkohol som tas ut enligt lagen om
bensinskatt. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget. Den föreslagna
höjningen av skatten på bensin med 25 öre per liter bör därför ge upphov till
en höjning av skatten på motoralkoholer med 13 öre per liter. I samband därmed
föreslår jag i förtydligande syfte en omformulering av 2 § lagen om bensinskatt.
1 samma prop. uttalades vidare atl nuvarande relation
mellan gällande skatte- och avgiftsuttag på bensin och gasol tills vidare i
huvudsak skulle behållas. Uttalandet godtogs av riksdagen. Den sammanlagda
skatten är f. n. 102 öre per liter bensin och 55 öre per liter för gasol, utom
när del gäller tyngre bussar då skatten på gasol är 43 öre per liter. Skatten
på gasol bör därför nu höjas med 13 öre per liter.
Åtgärder för atl inte de som bor i glesbygden skall få en
i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna
kommer att föreslås i annat sammanhang under hösien 1979.
3.2 Vägtrafikskatt
En höjning av skatten på bensin med 25 öre per liter bör,
för att inte rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon eller förhållandet
mellan deras bidrag till kostnaderna för vägväsendet, förenas med en ökad beskattning
av de brännoljedrivna fordonen och släpvagnarna till sådana fordon. Enligt VSL
utgår skatt i form av fordonsskatt och kilometerskatt. Av intresse i detta sammanhang
är främst de skatter som motsvarar tidigare bränslebeskattning. Dessa skatter
är kilometerskatten för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar samt
för släpvagnar med skattevikt över tre ton lill sådana fordon och
fordonsskatterna för trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar
med skattevikt över tre ton till sådana fordon. Den fordonsskatt som utgår för
bensindrivna fordon och för övriga släpvagnar, dvs. släpvagnar med skattevikt
om högst tre ton och släpvagnar som dras endast av bensindrivet fordon, är
däremot inte en ersättning för bränslebeskattning.
Jag förordar att kilometerskatten för de
kilometerskattepliktiga fordonen och fordonsskatten för trafiktraktorer,
motorredskap och deras släpvagnar i princip höjs i samma mån som bensinskatten.
Den föreslagna höjningen av energiskatten på brännolja bör därvid beaktas.
1 det följande behandlar jag de olika fordonskategorierna
för sig eftersom förhållandena för dem är olika.
3.2.1 Personbilar
Bensinskatten och energiskatten på bensin beräknad per
kilometer är f. n. högre än skatten för en brännoljedriven personbil med samma
skatte-
Prop.
1979/80:30 19
vikt. För den sistnämnda personbilen utgår skatten i form
av kilometerskatt och energiskatt på brännolja. 1 likhet med vad som beslöts
våren 1978 bör för varje viktklass kilometerskatten höjas med ett belopp för
kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten omräknat till öre för
kilometer. I det författningsförslag som upprättats inom budgetdepartementet
har denna metod använts.
3.2.2 Lastbilar
Vid ändringarna av kilometerskatten våren 1978 beaktades bl.a.
att skatten på bensindrivna lastbilar då var högre än på brännoljedrivna med
samma skattevikt och att de lättaste lastbilarna i viss utsträckning är
substitut till personbilar. De lättaste lastbilamas kilometerskatt höjdes
därför med ett belopp för kilometer som svarade mot höjningen av bensinskatten
beräknad för kilometer. För de tyngre fordonen höjdes skattesatserna i slort
sett procentuellt lika mycket som bensinskatten. Samma princip bör följas även
vid de nu behandlade höjningsförslagen.
3.2.3 Bussar
I likhet med vad jag anförde i prop. 1977/78:94 anser jag
att starka skäl talar för att begränsa skattehöjningen när det gäller bussar
som används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran. Med
hänsyn till att de lättaste bussarna, de lättaste lastbilarna och en del
personbilar i viss mån är utbytbara bör kilometerskatten för de lättaste
bussarna bestämmas till omkring samma belopp som för de lättaste lastbilarna.
Skattesatserna bör sedan även i fortsättningen bestämmas så att flertalet
bussar, vilka återfinns mellan 13 och 16 ton, får måttliga skattehöjningar och
de tyngsta bussarna, med en skattevikt omkring 23-24 ton, får små skattehöjningar.
3.2.4 Traflktruktorer och registrerude
motorredskap Kilometerskatt utgår inte för trafiktraktorer och registrerade
motorredskap. En del av fordonsskatten för dessa fordon svarar mot
förutvarande brännoljebeskattning. Denna del bör höjas i ungefär samma
utsträckning som bensinskatten. Höjningen bör dock inte omfatta de bensindrivna
fordonen eftersom dessa träffas av höjningen av bensinskatten.
3.2.5 Släpvagnar
Släpvagnar upp till en skattevikt om 3 ton beskattas lika
oavsett dragfordon. Flertalet av dessa släpvagnar är husvagnar och mycket små
släpvagnar, som till en helt dominerande del dras av bensindrivna personbilar.
Bensinskaltehöjningen träffar indirekt de flesta av dessa
släpvagnar. De bör därför, i överensstämmelse med vad som beslöts våren 1978,
inte omfattas av någon särskild skattehöjning. Detsamma gäller släpvagnar över
3 tons skattevikt som dras av bensindrivet fordon.
Prop.
1979/80:30 20
Däremot bör vägtrafikskatten för släpvagnar över 3 tons
skattevikt som dras av kilometerskaltepliktigt fordon (kilometerskattepliktiga
släpvagnar) eller av trafiktraktor eller registrerat motorredskap höjas.
Kilomelerskatten för de kilometerskaltepliktiga
släpvagnarna har i anledning av den närmast föregående bensinskattehöjningen
höjts i ungefär samma mån som skatten på de kilomelerskalleplikiiga
lastbilarna. Höjningen genomfördes i två steg. Våren 1978 höjdes skatten i
samband med bensinskattehöjningen och den 1 juli 1979 höjdes den med ca 15% i
samband med att femte och sista etappen av den år 1971 inledda omfördelningen
av vägtrafikskatten genomfördes. Kilometerskatten på släpvagnarna bör nu åler
höjas i ungefär samma utsträckning som skatten på lastbilarna.
Släpvagnar till trafiktraklorer och registrerade
motorredskap beskattas lika oavsett dragfordonels drivmedel. Del är med
nuvarande fordonsindelning inte möjligt att vid beskattningen göra skillnad
mellan släpvagnar som dras av bensindrivna trafiktraklorer eller motorredskap
och släpvagnar som dras av brännoljedrivna sådana fordon. Jag förordar därför
en procentuellt sett lika stor skattehöjning för samtliga dessa fordon som för
trafiktraktorerna och de registrerade motorredskapen.
3.2.6 Utlandsregislreradefordon
Enligt lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket (ändrad senast 1979:281) utgår kilometerskatt
för brännoljedrivna lastbilar och bussar och för släpvagnar som har högre
totalvikt än 10 ton och som dras av sådan lastbil eller buss.
Kilometerskatten utgör för de utländska fordonen en
motsvarighet till den skatt som tidigare togs ul på brännolja. Jag anser alt
kilometerskatten för dessa fordon bör höjas i samma ufsträckning som för
fordon, registrerade i Sverige. Av praktiska skäl bör dock skattesatserna
kunna avrundas.
3.2.7 Ikruft trädande
Höjningen av kilometerskatten bör av praktiska skäl träda
i kraft först den 1 februari 1980. Det ankommer på regeringen att utfärda
föreskrifter om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avstämpling i
kilometerräknare, m.m.
3.3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, m.
m.
Individuell kompensation för bensinskatt utgår f. n. till
vissa handikappade fordonsägare, till den som förbrukat bensin vid användning
i jordbruk av bensindriven traktor eller skördetröska samt till den som
yrkesmässigt använder motorsåg.
De föreslagna höjningarna av olika skatter på energi är
framför allt energipolitiskt motiverade. Mot den bakgrunden krävs enligl min
mening
Prop.
1979/80:30 21
starka skäl för att med anledning av den föreslagna
höjningen av bensinskatten öka den individuella kompensationen lill olika förbrukargrupper.
Jag anser atl sådana skäl föreligger endast när del gäller handikappade
fordonsägare. De nuvarande beslämmelserna i lagen (1960: 603) om bidrag till
vissa handikappade ägare av motorfordon innebär alt en höjning av bensinskatten
automatiskt ger motsvarande höjning av kompensationsbeloppen. Merkostnaden för
den höjda kompensationen beräknar jag till ca 1,9 milj. kr. för helt bidragsår.
Höjningen får effekt på statsbudgeten först under budgetärel 1980/81.
De nuvarande beslämmelserna i kungörelsen (1968:440) om
kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (omtryckt
1979: 398) är så utformade att en höjning av bensinskatten delvis medför en
höjning av kompensationsbeloppen. Jag anser dock att detla förhållande kan
godtas tills vidare.
3.4 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
Sedan år 1973 har riksdagen vid flera tillfällen, senast
är 1977 (prop. 1976/77:74 bil. 2, FöU 1976/77: 13. rskr 1976/77:311), fattat beslul
om uppbyggnad av särskilda beredskapslager av oljeprodukler. Lageruppbyggnaden
finansieras med den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter.
Inkomsterna från avgiften fonderas i oljelagringsfonden. Medel för uppbyggnad
av lagringen betalas ul från fonden efter beslul av regeringen.
Överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) har hemställt atl
den särskilda beredskapsavgifien höjs så att oljelagringsfonden tillförsäkras
medel i sådan omfattning alt oljelagringsprogrammet kan genomföras i enlighet
med av riksdagen fattade beslut. Som skäl för en höjning av avgiften anför ÖEF
de nya prognoser som ÖEF i samråd med statens industriverk har gjort för
förbrukningen av vissa oljeprodukter samt de under år 1979 kraftigt höjda
oljepriserna. Med oförändrat avgiftsuttag och oförändrat lagringsprogram kommer
enligt ÖEF det totala underskottet i fonden under perioden 1980/81 - 1984/85
att uppgå till mellan 2 712 och 2 899 milj. kr. beroende på olika alternativ
för kärnkraftens användning i Sverige.
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag
framhålla följande. Riskerna för återkommande störningar på den internationella
oljemarknaden kan i dag bedömas vara större än tidigare under 1970-talet.
Med hänsyn till de allvarliga verkningar sådana stömingar
skulle få för det svenska samhällel är det angeläget att. trots de ökade
kostnaderna, våra oljelager ökas.
Mol bakgrund av vad jag här har anfört föreslår jag att
den särskilda beredskapsavgiften bestäms till 12 öre per liter motorbensin och
27 kr. per m' motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. En sådan höjning av
avgifterna kan beräknas medföra ökade inkomster om ca 1 800 milj. kr. under
perioden 1980/81-1984/85.
Prop.
1979/80:30 22
Dessa höjningar är inte tillräckliga för att helt läcka
det av ÖEF beräknade underskottel i oljelagringsfonden. Det torde därför bli nödvändigl
alt höja avgifterna ylterligare om det av riksdagen beslutade oljelagringsprogrammet
skall kunna fullföljas.
Oljelagringsprogrammet baseras emellertid på underlag som
togs fram i mitlen av 1970-talet. Mot bakgrund bl.a. av de kraftigt höjda
oljepriserna och de energihushällningsåtgärder som vidlagils under senare år
finns del skäl atl se över de oljeförbrukningsprognoser som ingår i detta
underlag. Oljelagringsprogrammels ökade kostnader för folkhushållel talar också
för en sådan översyn. Resultatet av folkomröstningen i kärnkraftsfrågan kan
också komma atl påverka behovel av fredskrislagring av olja. Jag har erfarit atl
chefen för handelsdepartementet avser att låta utreda frågan om en omprövning
av det nu löpande oljelagringsprogrammet.
Jag är mot bakgrund härav inte beredd att nu ta ställning
till frågan om en ytterligare höjning av beredskapsavgifien.
3.5 Nedsättning av den allmänna energiskatten
Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt medges sådan nedsättning så atl energiskattebelastningen inte
överstiger 3% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.
Riksskatteverket handlägger frågor om nedsättning av detta slag. Regeringen kan
enligt lagen medge ytterligare nedsättning. Denna möjlighet har utnyttjats
under flera år. Under kalenderåren 1977-1979 har nedsättning medgetts till 1,3%
av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.
Enligt min mening är det fortfarande befogat att medge
nedsättning av allmän energiskatt för den del av industrin som har hög
skattebelastning. Nedsättningen bör även för år 1980 ske tiil 1,3% av
försäljningsvärdet.
Höjningen av den allmänna energiskatten får inte någon
ekonomisk effekt för industriföretag, vars energiskattebelastning före
höjningen överstiger 1,3 % av försäljningsvärdet. Den särskilda
beredskapsavgiften inräknas inte i energiskattebelastningen. Jag anser dock
att den nu förordade höjningen av beredskapsavgiften bör inräknas i
energiskattebelastningen och beaktas vid fastställande av nedsättningen. Beslut
härom kan enligt 2 § andra stycket nyss nämnda lag meddelas av regeringen. Jag
avser att föreslå regeringen att följa denna princip vid prövning av frågor om
nedsättning av allmän energiskalt för industriförelag.
4 Inkomstberäkning m.m.
Den föreslagna höjningen av energiskatten, bensinskatten,
kilometerskatten och fordonsskatten kan, vid oförändrad konsumtion, beräknas
öka statsverkets intäkter för helt år räknal med ca 2900 milj. kr. För varje
Prop. 1979/80:30 23
procentenhet
som konsumtionen minskar med anledning av skattehöjningen minskar intäkterna
med ca 100 milj. kr. och belastningen på bytesbalansen med 375 milj. kr.
5
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen
att
antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till
1. lag
om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskalt,
2.
lag om ändring i lagen (1979:
533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt,
3.
lagom ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601),
4.
lag om ändring i lagen
(1976:338) om vägtrafikskall på vissa fordon, som icke är regislrerade i riket,
5.
lag om ändring i lagen (1973:216)
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukler.
6
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar i 13 dokument.
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1980/81:121 om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, m.m. s. 16 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten
- Bet. 1979/80:NU31 Med anledning av motion om förstatligande av bilindustrin, m. m. s. 3 i texten