Sök i Ratio Lex

om ändring i brottsbalken, m.m. (bötesstraffen)

43 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:38, om ändring i brottsbalken, m.m. (bötesstraffen)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38 Regeringens proposition

1980/81:38

om
ändring i brottsbalken, m. m. (bötesstraffen);

beslutad
den 23 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de minimi- och maximibelopp
för böter som anges i brottsbalken justeras med hänsyn till penningvärdets
förändring.

1 Riksdagen 1980/81. 1 .samt. Nr 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Förslag till

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap, 16 § och 25 kap,
brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

-3 och 5 §§

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 kap, 16 §'

Den som
för oljud pä allmän plals eller eljest offentligen beter sig på sätt som är
ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, dömes för f ö r a r -ge I seväck ande
beteende till böter, högst femhundra kronor.

Den som
för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är
ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende
till böter, högst ettusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 kap, 1 §

Böter ådömas
i dagsböter. Är för böter utsatt visst högsta belopp ej över femhundra kronor
eller skola böter bestämmas efter särskild beräkningsgrund (normerade böter), ådömas
de dock omedelbart i penningar.

Böter ådöms i dagsböter.

Är för
böter utsatt ett visst högsta belopp som inle överstiger ettusen kronor eller
skall böter bestämmas efter särskild beräkningsgrund (normerade böter), ådöms
de dock omedelbart i pengar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dagsböter ådömas till ett antal av minst en och högst
etthundratjugo.

Dagsbot
fastställes i penningar till belopp frän och med två till och med femhundra
kronor, efter vad som prövas skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst,
förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhällanden i övrigt. Är
brottet ringa, må dagsbotens belopp därefter jämkas.

Dagsböter ådöms till ett antal av minst en och högst
etthundratjugo.

Varje
dagsbot fnstslälls i pengar till ett belopp från och med tio till och med
ettusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den
tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhällanden
i övrigt. Är brottet ringa, /rt/- dagsbotens belopp jämkas med hänsyn härtiU.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1976:510 (jfr 1976:905).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Minsta bötespåföljd är tio kronor. Minsta bötespåföljd ar femtio kro-

om ej
annat är stadgat. nor, om ej annat är stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Böter såsom gemensamt straff för flera brott ådömas i
dagsböter, om sädana äro stadgade för nägot av brotten.

Säsom
gemensamt straff må dagsböter ådömas till ett antal av elt-hundraåttio och
böter omedelbart i penningar till ett belopp av ettusen kronor.

Är för något av brotten stadgat visst lägsta bötesstraff,
må det straffet ej underskridas.

5 §

Böter säsom gemensamt straff för flera brott ådöms i
dagsböter, om sädana är stadgade för något av brotten.

Såsom
gemensamt straff/i:?r dagsböter ådömas till ett antal av etthundraåttio och
böter omedelbart i pengar till ett belopp av tvåtusen kronor.

Är för nägot
av brotten stadgat ett visst lägsta bötesstraff, får det straffet ej
underskridas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fräga
om böter, för vilka det i en bestämmelse som har trätt i kraft före den 1
januari 1965 har utsatts ett högsta belopp som överstiger femhundra kronor, har
dock 25 kap. 1 § brottsbalken i dess äldre lydelse fortfarande tillämpning.

1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 38

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:168) om förvandling av böter

Härigenom föreskrivs alt 9 och 15 §§ lagen (1964:168) om
förvandling av böter' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§-

Böter mä ej förvandlas med mind- Böter mä ej förvandlas med mind-

re de överstiga tio dagsböter eller re de överstiga tio
dagsböter eller

etthundra kronor omedelbart i pen- tvåhundra kronor omedelbart i pen

ningar. När flera bötesstraff sam- ningar. När flera bötesstraff sam-

inanträffa, skall vad sålunda stadgas manträffa, skall vad sålunda stadgas

gälla de sammanlagda straffen. Ingå gälla de sammanlagda straffen. Ingå

bland dem bäde dagsböter och böter bland dem bäde dagsböter och böter

omedelbart i penningar, tillämpas omedelbart i penningar, tillämpas

15 § tredje styckei. 15 § iredje stycket.

Utan hinder av vad nu är sagt skall förvandling äga rum,
såframt omständigheterna föranleda antagande att den bölfällde av tredska eller
uppenbar vårdslöshet underlåtit betala böterna eller att förvandling erfordras
för hans tillrättaförande.

15 §

Vid böters förvandling till fängelse svara en lill och med
fem dagsböter mot tio dagars fängelse, varje följande dagsbot till och med
tjugo mot en dags fängelse, varje följande påbörjat antal av tvä dagsböter till
och med nittio mot en dags fängelse samt varje därefter påbörjat antal av tre
dagsböter mot en dags fängelse, dock med iakttagande all förvandlingsstraffet
ej mä sältas över nittio dagar.

Om böterna delvis erlagts, skall förvandlingen ske efter
antalet obetalda dagsböter. Därvid skall dagsbot som endast delvis erlagts
anses som obetald.

Vid förvandling av böter, som Vid förvandling av böter, som

ådömts omedelbart i penningar. ådömts omedelbart i
-penningar, skall varje påbörjat belopp av tio skall varje påbörjat belopp av ijiigo
kronor anses lika med en dagsbot. kronor anses lika med en dagsbot.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. De
nya bestämmelserna tillämpas även vid förvandling av böter som har ådömts eller
annars ålagts före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:191. 2 Senaste
lydelse 1976:516.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 5

3 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete

rörande
verkställighet av brottmålsdom

Härigenom
föreskrivs att 12 § lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmälsdom skall ha nedan angivna Ivdelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 §

Har frihetsberövande
påföljd ådömts genom den utländska domen, får rätten ej bestämma strängare
påföljd än i denna dom. Detta gäller även om den ådömda påföljden är
lindrigare än den lindrigaste påföljd som enligt svensk lag kan följa på
brottet eller brotten.

Utgör den ådömda
påföljden böter, bestämmer rätten, med tilllämpning av den växelkurs som gäller
vid tiden för beslutet, ett bötesbelopp som i svenska kronor motsvarar
beloppet av de ådömda böterna. Är i svensk lag för motsvarande brott stadgat
böter omedelbart i pengar, får dock icke bestämmas högre bötesbelopp ån
femhundra eller, om påföljden avser flera brott, ettusen kronor. Är i svensk
lag ej stadgat svårare straff än dagsböter, fär ej bestämmas högre bötesbelopp
än sextiotusen, eller, om påföljden avser flera brott, niiliotusen kronor.

Utgör den ädömda
påföljden böter, bestämmer rätten, med tilllämpning av den växelkurs som gäller
vid tiden för beslutet, ett bötesbelopp som i svenska kronor motsvarar
beloppet av de ädömda böterna. Är i svensk lag för motsvarande brott stadgat
böter omedelbart i pengar, får dock icke bestämmas högre bötesbelopp än ettusen
eller, om påföljden avser flera brott, tvåtusen kronor. Är i svensk lag ej
stadgat svårare straff än dagsböter, fär ej bestämmas högre bötesbelopp än etthundratjugotusen,
eller, om påföljden avser flera brott, etlhiindra-åttiotusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 6

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:18) om disciplinstraff för
krigsmän

Härigenom föreskrivs alt 2§ lagen (1973:18) om
disciplinstraff för krigsmän skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2 § '

Disciplinstraff ålägges, utom för brott mot bestämmelse
vari sådant straff är utsatt, i stället för böter, när fråga är om brott av
krigsman enligt 20-22 kap. brottsbalken eller om annat av krigsman förövat
brott av sådan beskaffenhet att straff för brottet kan åläggas i
disciplinmål. Böter får dock ådömas i stället för disciplinstraff, om böter
är en lämpligare påföljd än disciplinstraff med hänsyn till den brottsliges
tjänstgöringsförhållanden och brottets art. 1 fråga om brott som avses i 21
kap. 16 § brottsbalken ådömes böterna omedelbart i pengar, högst femhundra
kronor.

Föreslagen lydelse

Disciplinstraff åläggs, utom för brott mot bestämmelse
vari sådant straff är utsatt, i stället för böter, när fräga är om brott av
krigsman enligt 20-22 kap. brottsbalken eller om annat av krigsman förövat
brott av sådan beskaffenhet att straff för brottet kan åläggas i disciplinmål.
Böter får dock ådömas i stället för disciplinstraff, om böter är en lämpligare
påföljd än disciplinstraff med hänsyn lill den brottsliges tjänstgöringsförhållanden
och brottets art. I fråga om brott som avses i 21 kap. 16 § brottsbalken ådöms
böterna omedelbart i pengar, högst ettusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1976:517 (jfr 1976:912).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 '

5 Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom
föreskrivs alt 36 och 37 §§ värnpliktslagen (1941:967)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 §

Värnpliktig,
som utan laga förfall uteblir frän inskrivningsförrättning, lill vilken han
kallals, eller som underlåter att fullgöra skyldighet att anmäla laga förfall enligl
18 §, dömes till böter, högst femhundra kronor.

Värnpliktig,
som utan laga förfall uteblir frän inskrivningsförrättning, till vilken han
kallats, eller som underlåter att fullgöra skyldighet att anmäla laga förfall
enligt 18 §, döms till böter, högst ettusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 §

Värnpliktig,
som utan laga förfall underlåter att fullgöra skyldighet enligt 34 eller 35 §, dömes
till böter, högst femhundra kronor.

Lämnar han
vid fullgörande av sädan skyldighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
oriktig uppgift, dömes lill böter eller fängelse i högst sex månader.

Värnpliktig,
som utan laga förfall underlåter att fullgöra skyldighet enligt 34 eller 35 §.
döms till böter, högsl ettusen kronor.

Lämnar han
vid fullgörande av sådan skyldighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
oriktig uppgift, döms till böter eller fängelse i högsl sex månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1969:378.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 8

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs alt 2 § lagen (1960:418) om straff
för varusmuggling skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Är varusmuggling som avses i 1 § Är
varusmuggling som avses i 1 §

första stycket med hänsyn till god- första
stycket med hänsyn lill god

sets värde och övriga omständighe- sets
värde och övriga omständighe

ter vid brottet att anse som ringa, ler
vid brottet att anse som ringa,

dömes lill böter, högst femhundra döms
till böter, högst ettusen kro-

kronor. nor.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I Senaste lydelse 1973:672 (jfr 1973:1016).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom
föreskrivs att 17 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 §

Vapenfri tjänstepliktig,
som utan laga förfall underlåter att fullgöra skyldighet enligt 9 §, dömes till
böter högst femhundra kronor.

Lämnar han
vid fullgörande av sådan skyldighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
oriktig uppgift, dömes lill böter eller fängelse i högst sex månader.

Vapenfri tjänstepliktig,
som utan laga förfall underlåter att fullgöra skyldighet enligl 9 §, döms till
böter högst ettusen kronor.

Lämnar han
vid fullgörande av sädan skyldighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
oriktig uppgift, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom
föreskrivs att 34 § trafikskadelagen (1975:1410) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 § '

Förare
av moped skall under färd här i landet medföra bevis om alt mopeden är irafikförsäkrad
och pä anmodan visa upp detta för trafikinspek-lör, bilinspektör eller
polisman.

Den som
bryter mot första stycket dömes till böter, högst femhundra kronor. Han är dock
fri från ansvar, om han senast iredje vardagen efter förseelsen styrker hos
polismyndighet alt han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för
förseelsen saml omständigheterna ger vid handen alt förseelsen har berott på
tillfälligt förbiseende.

Den som
bryter mot första stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är dock
fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos
polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen
samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott pä tillfälligt
förbiseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer.

' Senaste lydelse 1977:949.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38 II

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-23

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition om ändring i brottsbalken, m. m.
(bötesstraffen)

1 Inledning

I brottsbalken (BrB) finns de allmänna bestämmelserna om
böter, däribland regler om minimi- och maximibelopp för dagsböter och penningböter.
De föreskrifter som sålunda anger inom vilka beloppsmässiga ramar de olika
bötesstraffen får utdömas är oförändrade sedan brottsbalken trädde i krafl den
1 januari 1965. Jag avser alt nu - mol bakgrund av penningvärdels förändring -
la upp frägan om en höjning av de aktuella penningbeloppen.

2 Allmänna synpunkter på bötesstraffet

Bötesstraffet och andra ekonomiska sanktioner har under
senare år varit föremål för ell växande intresse inom kriminalpolitiken från
flera olika synpunkter.

En huvudlinje i reformarbetet har varit att förenkla
förfarandet vid åläggande och uppbörd av ekonomiska sanktioner. Under senare
hälften av 1960-talel genomfördes några reformer med delta syfte. Institutet
ordningsbot infördes och möjligheterna att använda strafföreläggande ökades (prop.
1966:100, ILU 1966:33, rskr 1966:272 och prop. 1968:82, ILU 1968:37, rskr
1968:274). Utrymmet för strafföreläggande har därefter vidgats ytterligare (prop.
1975/76:148, JuU 1976/77:11, rskr 1976/77:90).

Önskemålet
att förenkla ärendehanteringen har till en dd även legat till grund för
strävandena att på vissa områden ersätta bötesstraffen med administrativa
straffavgifter. Exempel på avgifter av delta slag som har fillkommit under
senare år är skattetillägg, överiastavgift, felparkeringsavgift samt
byggnadsavgift och tilläggsavgift vid olovligt byggande. Genom att

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38 12

övergå tijl administrativa sanktioner pä de omräden där sä
har bedömts lämpligt har man ocksä velat pä en gäng begränsa det
kriminaliserade området och göra de ekonomiska sanktionerna mer effektiva.

Ett par frägor
som rör bötesstraffet har f. n. särskild aktualitet. 1 sitt av riksdagen
godkända betänkande JuU 1977/78:25 med anledning av prop. 1976/77:104 har
sålunda justilieutskottel uttalat att förvandlingsslraffet i sin nuvarande
utformning bör avskaffas. Innan sä kan ske bör det dock enligt utskottet
utredas vidare hur bortfallet av förvandlingsstraffets fördelar kan kompenseras
med straffrättsliga regler som riktar sig mot personer vilka genom olika illojala
transaktioner gör sig svärätkomliga för exekution. Den utredning som riksdagen
således har hemställt om har numera verkställts av viteskomniittén (Ju
1979:01), som nyligen avgav betänkandet (SOU 1980:7) Kompensation för
förvandlingsstraffet. Betänkandet remissbehandlas f. n. Här bör ocksä nämnas
att frägan om ekonomiska sanktioner mot juridiska personer f. n. övervägs inom
justitiedepartementet pä grundval av betänkandet (Ds Ju 1978:5) Företagsböter
och departementspromemorian (Ds Ju 1979:10) Företagsböter - Förslag till
lagtexter.

Att bötesstraffet har varit föremål för uppmärksamhet i
den kriminalpolitiska debatten torde emellertid främst få ses mot bakgrund av
att bl. a. den kriminologiska forskningen har gett oss ökad insikt om att frihetsberövande
påföljder inte är ägnade att främja de dömdas anpassning i samhället utan
tvärtom ofta är förenade med direkta skadeverkningar. Det har därför blivit en
alltmera angelägen uppgift att finna alternativ till frihetsstraffen. Att
böter, som redan f. n. är den ojämförligt vanligaste brottspåföljden, här
spelar en viktig roll torde vara ställt utom tvivel. Jag kan bl. a. hänvisa
till nordiska straffrättskommilténs betänkande (NU 1975:5) Bötesstraffet och
till den av kriminalpolitiska arbetsgruppen inom brottsförebyggande rådet
överlämnade rapporten (1977:7) Nytt straffsystem (s. 327 ff).

En uppenbar förutsättning för att det nuvarande tillänipningsomrädet
för böter skall kunna bevaras och om möjligt utvidgas pä frihetsstraffens
bekostnad är att bötesstraffet vid behov kan göras till en tillräckligt kännbar
påföljd. Som jag nämnde inledningsvis är bestämmelserna om minimi- och
maximibelopp för böter oförändrade sedan är 1965. Tiden är enligt min mening nu
mogen för att ta upp frågan om ändringar i dessa bestämmelser.

3 Gällande föreskrifter om böter i korthet

De grundläggande bestämmelserna om böter finns som jag
förut har nämnt i brottsbalken, främst 25 kap. Bestämmelserna innebär i
huvudsak följande.

Böter ådöms
som huvudregel i dagsböter. Men om det i en straffskala har satts ut ett
maximibelopp som inte överstiger 500 kr skall böterna ådömas omedelbart i
pengar (penningböter). En särskild form av penningböter är

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 13

normerade böter, dvs. böter som bestäms efter en särskild
beräkningsgrund. Normerade böter förekommer numera bara i nägon enstaka
författning.

Dagsböter ådöms
till ett antal av minst en och högst 120. Som gemensamt straff för flera brott
får upp till 180 dagsböter ådömas. I brottsbalken finns inga regler om hur antalet
dagsböter skall bestämmas. Enligl motiven skall antalet bestämmas huvudsakligen
efter brottets beskaffenhet, men även omständigheter som hänför sig lill den
tilltalade själv kan beaktas, t. ex. tidigare brottslighet.

Varje
dagsbots storlek fastställs i pengar lill ett belopp från och med två lill och
med 500 kr. Beloppet bestäms med hänsyn till den tilltalades ekonomiska förhällanden,
t. ex. inkomst, förmögenhet och försörjningsskyldighet. Dagsbotens belopp kan
jämkas, om brottet är ringa.

Riksåklagaren
har i ett cirkulär den 23 maj 1973 (C 76) fill landets åklagare meddelat
detaljerade anvisningar om hur dagsbolsbdopp beräknas vid strafförelägganden. I
stort sett lorde dessa anvisningar stämma överens med domstolarnas praxis. I detla
sammanhang förtjänar nämnas att vissa frågor som rör den praktiska
tillämpningen när det gäller att fastställa dagsboisbe-loppets storlek f. n.
övervägs inom justitiedepartementet (se JuU 1979/ 80:27).

Både belräffande
dagsböter och penningböter gäller att minsta bölespä-följden är tio kr, om inte
annat är föreskrivet. Maximibeloppet för penningsböter är som har nämnts i
princip 500 kr. För penningböter som gemensamt straff för flera brott är
gränsen dock salt till 1 000 kr. För normerade böter gäller inte någon
maximigräns.

När någon
skall dömas för flera brott, skall i regel en gemensam påföljd ådömas. Böter fär
lillämpas som gemensamt straff, om böter kan följa pä vart och ett av brotten.
Straffet åläggs i dagsböter, om inte i samtliga tillämpliga slraffskalor har
föreskrivits penningböter. I sistnämnda fall åläggs del omedelbart i pengar. Är
ett lägsta bötesstraff föreskrivet för något av brotten, får det straffet inte
underskridas. Undantagna från reglerna om böter som gemensamt straff är
normerade böter och böter som inle fär förvandlas till fängelse. Dessa böter
åläggs särskilt vid sidan av andra böter.

Om inte
annat är föreskrivet, tillfaller böter staten. Föreskrifler enligl vilka böter hell
eller delvis skall tillfalla annan förekommer på vissa speciella lagsliflningsomräden,
t. ex. enligt lagen (1938:274) om rätt fill jakt.

Belräffande uppbörd och indrivning av böter finns i
brottsbalken en hänvisning fill bötesverkställighetslagen (1979:189). Vidare
finns där en allmän bestämmelse om alt böter som inte betalas skall förvandlas fill
fängelse i lägst tio och högst 90 dagar, om inte annat är föreskrivet. I
brottsbalken hänvisas till den närmare regleringen i lagen (1964:168) om
förvandling av böter.

Under vissa förutsättningar får bötesstraff tillämpas även
om böter inte

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38 14

ingår i straffskalan för det aktuella brottet. Om det är
påkallat för den tilltalades tillrättaförande eller av hänsyn till allmän
laglydnad fär böter ådömas tillsammans med villkorlig dom, skyddstillsyn eller
överlämnande till vård enligt bamavårdslagen. Betalningsskyldigheten åläggs dä
i dagsböter till ett antal av högst 120. Avsikten är att antalet dagsböter i
dessa fall skall bestämmas sä att den samlade reaktionen blir lämpligt avvägd.
Vad gäller verkställigheten behandlas bötesstraffet som skilt frän den andra
påföljden, vilkel innebär ait straffet består även om den andra påföljden
undanröjs.

Även i vissa andra fall kan ett bötesstraff tillämpas som
påföljd trots att böter inte ingär i straffskalan för det brott som är
aktuellt. Ett lindrigare straff än straffskalan innefattar kan sålunda ådömas
för gärningar som har begåtts innan gärningsmannen har fyllt 21 är. Den som har
begäll brott under inflytande av psykisk sjukdom eller annan själslig
abnormitet kan ocksä dömas till ell lindrigare straff än vad som är föreskrivet
i straffskalan, om särskilda skäl föreligger. 1 undantagsfall kan även andra
gärningsmän än som nu har nämnts ådömas böter trots att straffskalan inte
innehåller detta straff.

Preskriptionstiden för böter är fem är, räknad frän det
att domen vann laga kraft. Hänsyn tas alltså inte till bötesstraffets
stränghet. Preskriptionen avbryts genom att den dömde delges ansökan om alt
böterna skall förvandlas till fängelse.

Böter är som näinnts den ojämförligt vanligaste påföljden
för brott. Enligt den officiella statistiken för är 1978 ålades under året
drygt 337 000 bötesstraff, medan antalet utdömda påföljder av annat slag var ca
32 000.

Böter kan åläggas på tre olika sätt, genom dom,
strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (ordningsföreläggande). Ar
1978 ålades böter i 43 714 fall av domstol, medan böter i 110 330 fall ålades
genom strafförelägganden och i 183 355 fall genom ordningsförelägganden.

Strafförelägganden utfärdas av åklagare och tillämpas både
belräffande brott för vilka endast böter - dock ej normerade böter - ingår i
straffskalan och beträffande brott som är belagda med dagsböter eller fängelse
i högst sex månader. Högre dagsbotsantal än 60 fär inte tas upp i ett
strafföreläggande. Också andra begränsningar finns uppställda.

Tillämpningsområdet för ordningsbot är begränsat till
förseelser som är belagda med penningböter, dock inte normerade böter.
Ordningsbot föreläggs i regel av en polisman. Riksåklagaren har bemyndigats att
i samråd med rikspolisstyrelsen välja ut vilka förseelser som skall beivras
genom ordningsföreläggande. För varje förseelse bestämmer riksåklagaren det
belopp som skall tas upp som ordningsbot. Nivån pä beloppen har efter
tillkomsten av det första beslutet blivit föremål för en mera allmän översyn
vid ett tillfälle, efler samråd med bl. a. företrädare för domstols- och
polisväsendet. Efter denna översyn meddelades de nu gällande föreskrifterna i
ämnet (SFS 1977:112. ändrade senast 1980:738). Flertalet av de gärningar som
tas upp i beslutet utgör trafikförseelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38 15

4 Frågan om höjning av minimi- och maximibeloppen för
böter

Brottsbalken medförde inte nägra mera genomgripande
ändringar i bötessystemet. Huvuddragen i den tidigare giillande regleringen -
främst bestämmelserna i 2 kap. 8 § i 1864 ärs strafflag och i den s. k.
särskilda böteslagen (1931:328) - överfördes till balken utan ändringar i sak.
Endast vissa belopp justerades med hänvisning till penningvärdels förändring (prop.
1962:100 del C s. 223 ff). Sålunda ändrades minimum för dagsbotens belopp från
en till två kr och maximum frän 300 till 500 kr. Vidare höjdes maximibeloppet
för penningböter frän 300 till 500 kr. Maximum för penningböter som gemensamt
straff höjdes från 500 till ! 000 kr. Slutligen höjdes det allmänna bötesminimum
frän fem till tio kr.

Enligt min mening bör lämpligen de belopp som sålunda
justerades vid brottsbalkens tillkomst nu ändras pä nytt. Penningvärdet har ju
undergått betydande förändringar sedan brottsbalken trädde i kraft. Ett uttryck
för detta är att basbeloppet enligt 1 kap. 6 S lagen (1962:381) om allmän försäkring
har mer än tredubblats sedan är 1965. En justering av beloppen är därför som
jag redan har antytt påkallad med hänsyn till intresset av att vidmakthålla
bötesstraffets praktiska användbarhet och att om möjligt även utvidga dess
tillämpningsområde. En sådan justering torde också fä en allmän återverkan på
praxis, i synnerhet när det gäller penningböter.

Det skulle kunna övervägas att indexreglera de aktuella
beloppen, t. ex. genom att läla dem bli bestämda till kvotdelar av basbeloppet.
En sådan lösning synes dock böra undvikas av bl. a. praktiska skäl. Jag
förordar i stället att beloppen även denna gäng höjs i absoluta tal. Det synes
därvid inte nödvändigt att eftersträva en exakt anpassning till
penningvärdesförändringarna sedan är 1965.

Straffmaximum för penningböter, som f. n. är 500 kr. bör
enligt min mening lämpligen höjas till 1 000 kr. Maximistraffet för
penningböter som gemensamt straff är nu 1 000 kr och bör höjas till 2 000 kr.
Även beloppen för lägsta och högsta dagsbot bör höjas. Jag föreslär att
minimibeloppet höjs frän tvä till tio kr. och maximibeloppet frän 500 till 1
000 kr. Dessa höjningar är inte avsedda att rubba de principer som f. n. ligger
till grund för bestämmandet av dagsbotsbeloppen och kommer inte att fä
betydelse för andra fall än då ett särskilt lågt eller särskilt högt dagsbolsbdopp
skall bestammas.

Slutligen bör det allmänna minimibeloppet för böter höjas.
Enligt min mening saknas det anledning att numera ädöma ett lägre bötesstraff än
50 kr. Regeln om minsta bötespåföljd bör ändras i enlighet härmed.

Den enda straffbestämmelse i brottsbalken som berörs av de
nu föreslagna ändringarna är 16 kap. 16 §, där förargelseväckande beteende är strafflielagt
med böter, högst 500 kr. Maximibeloppet bör här höjas till 1 000 kr.

Enligt 9§ lagen (1964:168) om förvandling av böter får
penningböter förvandlas till fängelse endast om.de översticer 100 kr. Förvandling får
dock

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 16

ske, om det finns anledning anta att den bölfällde av tredska
eller uppenbar vårdslöshet har underlåtit alt betala böterna eller att
förvandling fordras för hans tillrättaförande. Vidare gäller enligt 15 § tredje
stycket att varje påbörjat belopp av tio kr skall anses motsvara en dagsbot vid
förvandling av penningböter.

Höjningarna
av minimi- och maximibeloppen för böter kan som jag förut har konstaterat
förutses få en allmän återverkan på praxis när det gäller särskilt
penningböternas nivä: Om inga ändringar görs i de nyss redovisade
förvandlingsbestämmelserna skulle därmed längre straff än förut uppkomma vid
förvandling av penningböter, en konsekvens som synes omotiverad. Nivån pä
flertalet av de penningböter som regleras genom föreskrifter av riksåklagaren
torde f. ö. redan nu vara högre än vad som förutsattes vid
förvandlingsbestämmelsernas tillkomst. Som framgär av vad jag förut har anfört
är avsikten att frågan om att avskaffa förvandlingsstraffet i dess nuvarande
form skall tas upp inom kort, men det kan f. n. inte med säkerhet bedömas när
en sädan reform kan komma att träda i kraft. Jag förordar därför att en
anpassning av förvandlingsbestämmelserna görs till de nya reglerna om minimi-
och maximibelopp för böter. Bestämmelsen i 9 § lagen om förvandling av böter
bör därvid ändras pä det sättet att lägsta förvandlingsbara belopp i fräga om
penningböter höjs från 100 till 200 kr. Oinräkningsregdn i 15 § tredje stycket
bör ändras så att ett belopp av 20 kr i stället för tio kr. fär svara mot en
dagsbot. Det kan visserligen inte uteslutas all dessa ändringar - som f. ö.
hade en motsvarighet vid brottsbalkens tillkomst - i en del fall leder till att
förvandlingsstraffen blir nägot kortare än nu. Detta är dock ingen avgörande
nackdel.

Höjningen
av maximum för penningböter i brottsbalken bör leda till att även
straffskalorna avseende penningböter inom specialstraffrätten - vilka nu sä
gott som genomgående har 500 kr som högsta belopp - regelmässigt justeras till
att omfatta högst 1 000 kronors böter. Med hänsyn till mängden av sådana
författningar kan det inte komma i fräga att göra alla dessa ändringar nu.
Frågan fär beaktas i samband med att ändringar av andra skäl görs i de aktuella
författningarna.

Redan i
detta sammanhang bör dock ändringar göras i fräga om sädana förseelser som är
belagda med penningböter och som har särskilt stor frekvens. Del gäller här
förseelser som beivras genom ordningsföreläggande och som således är upptagna i
riksåklagarens nuvarande föreskrifter i ämnet. Som jag har angett förut rör det
sig till övervägande del om trafikförseelser. Dessa är upptagna i författningar
som har beslutats av regeringen, och ändringarna förutsätter alltsä inte beslut
av riksdagen. Jag har inhäintat att chefen för kommunikationsdepartementet
avser att anmäla frägan om ändringar i de aktuella författningarna, om
riksdagen godtar föreliggande förslag-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 17

De övriga förseelser som f. n. beivras genom
ordningsföreläggande finns upptagna i värnpliktslagen (1941:967), lagen
(1966:413) om vapenfri tjänst, trafikskadelagen (1975:1410) och lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmoltagare. Jag har erfarit alt frägan
om ändring av påföljdskonstruktionen i den sist nämnda lagen f. n. övervägs
inom utbildningsdepartementet pä grundval av betänkandet (Ds U 1980:7)
Avgiftsfinansiering av radio/tv saml att chefen för utbildningsdepartementet
avser all senare under delta budgetär anmäla frågan. Jag finner del därför inle
lämpligt all nu föreslå en ändring i lagen om avgift för innehav av televisionsmoltagare.
Övriga lagar bör emellertid ändras i detta sammanhang. Med hänsyn till all
frågan om behörighet för tulltjänsteman att utfärda ordningsförelägganden för
brott som avses i 2 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling f. n.
övervägs inom regeringskansliet med anledning av en skrivelse frän
generaltullstyrelsen, bör ändring göras även i det lagrummet. Härutöver bör
följdändringar göras i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmälsdom och i lagen (1973:18) om disciplinstraff för
krigsmän.

5 Ikraftträdande

Ikraftträdandet av de här föreslagna lagändringarna måste
föregås av ett förhållandevis omfattande administrafivt arbete. Riksåklagaren,
som jag har samrätt med under beredningen av detta lagstiftningsärende, har
sålunda framhållit att en viss tid efter ell riksdagsbeslut erfordras för den
översyn av hans föreskrifter om ordningsbot för vissa brott som påkallas av bl.
a. höjningen av bötesminimum. Vidare måsle nya blanketter och anvisningar
fastställas saml informafion inom bl. a. polisväsendet om de nya reglerna
förberedas. Med hänsyn bl. a. till kostnaderna för nytryck av blanketter (ca
800 000 kr för en årsupplaga) är det ocksä angeläget att ikraftträdandet såvitt
möjligt får sammanfalla i liden med ett eventuellt införande av
frankerings-skyldighet vid betalning av böter, en fråga som är föremål för
översyn (se prop. 1980/81:20 bil. 5 s. 22-23). Det gär inte f. n. alt med
säkerhet förutse hur lång lid det arbete som avses nu kommer att ta i anspråk.
Mest ändamålsenligt är därför att del överlämnas ät regeringen alt bestämma fidpunkten
för ikraftträdandet.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i brottsbalken,

2.
lag om ändring
i lagen (1964:168) om förvandling av böter,

3.
lag om ändring
i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av
brottmålsdom.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:38 18

4.
lag om ändring
i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän.

5.
lag om ändring
i värnpliktslagen (1941:967).

6.
lag om ändring
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

7.
lag om ändring
i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.

8.
lag om ändring
i trafikskadelagen (1975:1410).

De vid 5 och 7 angivna förslagen har upprättats i samråd
med chefen för försvarsdepartementet och förslaget vid 6 i samråd med chefen
för handelsdepartementet.

Med hänsyn till den formella karaktären av de föreslagna lagiindringarna
fär lagrådets hörande i ärendet anses sakna betydelse.

7 Specialniotivering

7.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

Övergångsbesläminelseii

Att höjningen av maximi- och minimibeloppen inte får
tillämpning pä gärningar som har begåtts före ikraftträdandel följer av 5 S
andra stycket lagen (1964:163) oin införande av brottsbalken. Nägon uttrycklig
övergängs-bestämmelse härom behövs alltså inte vare sig i fräga om ändringen i
brottsbalken eller beträffande de ändringar som nu föresläs i vissa
specialförfattningar. När gemensamt straff i form av penningböter skall
bestämmas för brott som har begåtts före och efter ikraftträdandet, torde de
principer som har kommit till uttryck i nyssnämnda lagrum leda till att 25 kap.
5 § andra stycket i dess nya lydelse kan tillämpas endast om mer än ett av
brotten har begåtts efter ikraftträdandet (jfr prop. 1964:10 s. 106).

En del specialstraffrättsliga författningsbestämmelser som
har tillkommit före brottsbalken innehåller bötesmaxima som överstiger 500 men
inte 1 000 kr. Ett exempel erbjuder 7§ kungörelsen (1925:465) med särskilda bestäininelser
om utförsel från riket av spritdrycker och vin. Vid tillämpningen av sädana
bestämmelser skall enligt 25 kap. I !J BrB i dess gällande lydelse
bötesstraffet åläggas i dagsböter. Av praktiska skäl bör denna ordning behällas
till dess att de aktuella bestämmelserna ändras (jfr prop. 1964:10 s. 101). Pä
grund härav har angetts att 25 kap. 1 § BrB i dess äldre lydelse fortfarande
skall tillämpas i här avsedda fall.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:168)
om förvandling av

böter

Övergångsbeslämmelseii

Bl. a. för att komplikationer skall undvikas i fall dä
förvandling samtidigt skall ske av böter som har ålagts före och efter
ikraftträdandet bör de nya reglerna tillämpas även vid förvandling av äldre
böter. Detta har uttryckligen angetts i övereångsbestämmelsen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:38 19

8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att
antaga förslagen till

1.
lag om ändring
i brottsbalken.

2.
lag om ändring
i lagen (1964:168) om förvandling av böter,

3.
lag om ändring
i lagen (1972:260) om inlernationellt samarbete rörande verkställighet av brottmälsdom,

4.
lag om ändring
i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän.

5.
lag om ändring
i värnpliklslagen (1941:967).

6.
lag om ändring
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

7.
lag om ändring
i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

8.
lag om ändring
i trafikskadelagen (1975:1410).

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
67351 Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar i 18 dokument.

  1. SOU 2012:34 Nya påföljder, Del 1-4, del 1 om s. 12 i texten
  2. Ds 1998:66 Gröna boken : riktlinjer för författningsskrivning s. 45 om s. 16 i texten
  3. Bet. 1990/91:JuU10 Böter i texten
  4. Prop. 1990/91:68 om ändring i brottsbalken m.m. (böter) s. 96 · s. 113 om s. 15 i texten
  5. Prop. 1986/87:151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. s. 158 om s. 16 i texten

Visa alla 18