Sök i Ratio Lex

om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för särskilt forskningsavdrag

16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:60, om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för särskilt forskningsavdrag

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1980/81:60

om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för
särskilt forskningsavdrag;

beslutad den 30 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 syfle all stimulera näringslivets investeringar i
inventarier och byggnader läggs i propositionen fram förslag om särskilt invesleringsavdrag
vid inkomsttaxeringen. För inventarier uppgår avdraget enligt förslaget lill
20% av anskaffningsvärdet och avser investeringar som sker under perioden den
I november 1980-den 31 december 1981. I fräga om byggnader uppgår investeringsavdragd
till 10% av utgifter för ny-, lill- eller ombyggnad som sker under perioden
den 1 november 1980 den 31 mars 1982. Avdragel medges dock endasl om
byggnadsarbetet har igångsatts under perioden den 1 november 1980den 30
september 1981.

I propositionen föreslås ocksä att giltighetstiden för reglema
om särskill forskningsavdrag vid laxeringen lill statlig inkomstskall förlängs
med ett år. dvs. lill utgången av år 1981.

1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 60

Prop.
1980/81:60

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:60 2

1 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs följande.

1 8 Vid beräkningen av nettointäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse

enligl kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt har skattskyldiga, som anskaffat döda inventarier avsedda

för stadigvarande bruk i verksamheten, räll lill särskill invesleringsavdrag

enligl beslämmelserna i denna lag.

I fräga om handelsbolag beräknas avdragel för bolagel.

Med
inventarier försläs vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid
inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock
inte nyltigheler som avses i punkt 11 av anvisningarna lill 22 § kommunalskatlelagen
och inle heller tillgångar som avses i punkl 5 av anvisningarna lill 29 8
nämnda lag.

2 8 Särskill invesleringsavdrag medges för inventarier som
levereras

under perioden den 1 november 1980-den 31 december 1981. Avdrag

medges dock inle om leveransen grundar sig pä ett skriftligt avtal som har

träffats före den I november 1980.

I fråga om
inventarier som den skaltskyldige har tillverkat själv medges avdrag endast
under förutsättning all tillverkningen påbörjats efler den 31 oktober 1980 och
avslutats senasi den 31 december 1981.

3 8 Särskill investeringsavdrag ulgör 20 procent
av anskaffningsvärdet.

Avdragel skall göras vid laxeringen för det beskattningsår under vilkel

inventarierna
har levererats eller - i fräga om inventarier som den skaltskyldige själv har
tillverkat - färdigställts.

Särskill invesleringsavdrag
medges högsl med ett belopp som molsvarar den vid laxeringen lill statlig
inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag
och före i förekommande fall - avdrag för inkomstbaserad avsältning till resullatutjämningsfond
enligl 41 d§ kommunalskatlelagen (1928:370). avdrag för avsäilning lill allmän invesleringsreserv
enligl lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv. uppskov enligt lagen (1979:611)
om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inle kunnat
utnyttjas på detla sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i
förvärvskällan, dock senasi vid den taxering som sker iredje året efter det är
dä taxering enligl andra stycket har sketl. Ett förskjutet invesleringsavdrag fär
- i förekommande fall sedan hänsyn lagils lill del på det aktuella
beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp som har
beräknats enligl första meningen.

4 8 Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande
inventarier,

nämligen

1)
inventarier med
en beräknad varaklighetstid av högsl tre år,

2)
begagnade
inventarier.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 3

3)
motordrivna
fordon som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603),

4)
fartyg,
luftfartyg, järnvägsvagnar och andra transportmedel, containrar och liknande
anordningar för befordran av gods,

5)
föremål avsedda
för utsmyckning av kontorslokaler,

6)
inventarier för
vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte har uppgått till
sammanlagt minst 20000 kronor.

För
inventarier, som har förvärvals från någon med vilken förvärvaren är i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges särskill investeringsavdrag
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har
påbörjats efler den 31 oktober 1980.

Särskilt
investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av anskaffningsvärdet av
inventarier för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde styckei av
anvisningarna lill 19 8 kommunalskatlelagen (1928:370). Särskilt
investeringsavdrag beräknas inle heller för sådan del av anskaffningsvärdet
för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

S 8 Särskill investeringsavdrag medges endast om den
skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämnden eller,
efter besvär, hos länsrätten eller, om besvären skall prövas av den mellankommunala
skatterätten, hos denna. Yrkandet skall göras på en särskild blankett.

Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, dä lagen
enligt uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förstag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs följande.

1 8 Vid beräkningen av nettointäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse

enligl kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt har skattskyldiga, som haft ulgifler för ny-, lill- eller ombygg

nad pä en i verksamheten använd fastighet, rätt lill särskilt invesleringsav

drag enligt beslämmelserna i denna lag. Vad nu har sagts gäller också vid

beräkningen av nettointäkt av annan fastighet om fastighetsägaren haft

ulgifler för ny-, lill- eller ombyggnad på en fastighet som är avsedd alt

användas i en rörelse som bedrivs av annan än fastighetsägaren.

1 fräga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. Med
byggnad förslås vid tillämpningen av denna lag tillgäng som vid
inkomsttaxeringen behandlas enligt de regler som gäller för byggnader.

2 8 Särskilt investeringsavdrag medges endasl för
byggnadsarbete som

har igångsatts under perioden den I november 1980-den 30 september

1981.

Ett byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats
pä arbetsplal-

3 8 Särskill invesleringsavdrag utgör 10 procent av den
del av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad som hänför sig till perioden
den 1 november

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 4

1980-den 31 mars 1982. Utgifter anses hänföriiga till
denna period om de avser arbete som har utförts pä en byggnad och material som
har fogals in i en byggnad under perioden.

Invesleringsavdrag skall göras för det beskattningsår
under vilket dl byggnadsarbete har utförts. Om byggnadsarbetet hänför sig lill
flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har
gjorts, fär dock hela investeringsavdragd göras vid laxeringen för det sisla
beskattningsår som kan komma i fräga.

Särskilt invesleringsavdrag medges högst med ett belopp
som molsvarar den vid laxeringen lill slallig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskill investeringsavdrag och före - i förekommande
fall - avdrag för inkomstbaserad avsältning lill resultatutjämningsfond enligl
41 d 8 kommunalskalldagen (1928:370), avdrag för avsältning till allmän
investeringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligl lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter.
Vad som inle kunnat utnyttjas på della säll fär vid senare taxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker Iredje
året efler del år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet
investeringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn tagils lill det pä
det aktuella beskattningsåret belöpande avdragel - inte överstiga del belopp
som har beräknats enligt första meningen.

4 8 Särskill invesleringsavdrag medges inle för utgifter
till den del de

avser

1) lokaler avsedda för bostadsändamål,

2)
bensinstationer,
parkeringshus eller parkeringsanläggningar,

3)
butiks-,
kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

4)
samlingslokaler
eller nöjeslokaler,

5)
sporthallar
eller andra idrottsanläggningar.

Avdrag medges endasl om det belopp som skall ligga till
grund för beräkningen av avdraget för ett och samma byggnadsarbete har uppgått
till minsl 20000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan dd av
utgifterna för ett byggnadsarbete för vilken utgått statsbidrag som avses i
åttonde stycket av anvisningama lill 19 8 kommunalskatlelagen (1928:370). Särskill
invesleringsavdrag beräknas inle heller för sådan del av ulgifterna för vilken
vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonlo
eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

5 8 Särskilt investeringsavdrag medges endasl om den
skallskyldige

framställer ell yrkande om detla hos taxeringsnämnden eller, efter besvär,

hos länsrätten eller, om besvären skall prövas av den mellankommunala

skatterätten, hos denna. Yrkandet skall göras på en särskild blankett.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen
enligt uppgift pä den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60

3
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering
till statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs att rubriken till förordningen (1973:421) om särskill
forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt och I § förordningen
skall ha nedan angivna lydelse.

Lag
om särskilt forskningsavdrag vid taxering fill statlig inkomstskatt

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

1 8

Denna
förordning äger tillämp- Denna lag äger tillämpning pä

ning på skatlskyldig, som
driver in- skaltskyldig. som driver industriell

duslriell tillverkning och
som under tillverkning och som under åren

åren 1913-1980 har koslnader
för l973-/9S/har kostnader för forsk-

forsknings- och
utvecklingsarbete. nings- och utvecklingsarbete.

Denna
lag träder i kraft tre veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullsten, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder. Burenslam
Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Boo, Winberg, Adelsohn. Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirlén

Proposition om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid
för särskilt forskningsavdrag

1 Inledning

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m..
underströks alt en primär uppgift för den ekonomiska politiken är all reducera
underskottet i bytesbalansen. Ett medel att uppnå detta mål är att förstärka
näringslivets konkurrenskraft och produklionskapacild. Detla kräver i sin lur
all investeringsnivån under en följd av år kommer upp på en väsentligt högre
nivå än den nuvarande. I propositionen redovisades en rad åtgärder av
långsiktig natur för att få lill stånd den nödvändiga invesleringsulvecklingen.
Del belönades också alt delta långsiktiga handlingsprogram behövde
kompletteras med särskilda stimulanser för all i möjligaste mån begränsa
verkningarna av den väntade konjunkturavmatlningen under är 1981. Dessa
konjunkturpolitiska åtgärder innefattar eit frisläpp av 1980 års vinstfonder
och dl såvitt gäller förelag inom den konkurrensutsatta sektorn - fortsatt
frisläpp av de vanliga investeringsfonderna. 1 propositionen förulskickades
att regeringen dessulom inom kort skulle komma att föreslå riksdagen att införa
investeringsavdrag för investeringar i maskiner och byggnader. Vidare
aviserades ell förslag om förlängning av giltighetstiden för reglerna om särskill
forskningsavdrag vid laxeringen lill slallig inkomstskatt.

1 del följande lar jag först upp frågan om invesleringsavdrag
och därefter förlängningen av del särskilda forskningsavdragd.

På grund av lagstiftningens brådskande karaktär och då
förslagen om investeringsavdrag i väsentliga hänseenden anknyter lill tidigare
lagstiftning i ämnet, bör yttrande av lagrådet över lagförslagen inle
inhämtas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 7

2
Särskilt investeringsavdrag

2.1
Allmänna synpunkter

Särskilt
invesleringsavdrag för näringslivets inventarieanskaffningar har utgått vid ell
flertal tidigare tillfällen. Avdragel har fåll göras vid laxeringen till
statlig inkomstskatt. De senaste reglerna - vilka infördes under hösten 1975 -
kompletterades med bestämmelser om ett skattefritt statligt investeringsbidrag.
Möjlighelen till invesleringsavdrag/bidrag för anskaffning av inventarier
omfattade, sedan perioden föriängts i olika omgångar, investeringar under tiden
den 15 oktober 1975-den 31 december 1979. Avdraget och bidraget uppgick
ursprungligen lill 10% resp. 4%- av anskaffningsvärdet. Procentsatserna höjdes
under vären 1976 lill 25% resp. 10%. Bidraget fär för varje beskattningsår inte
beräknas på högre anskaffningsvärde än 500000 kr.

Särskill
invesleringsavdrag för näringslivels byggnadsinvesteringar har utgått vid två
tidigare tillfällen, senast under tiden den I oktober 1978-den 31 mars 1980 (prop.
1978/79: 50 bilaga 2. SkU 19. rskr 107. SFS 1978:950).

Avdrag
har medgetts för utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastighet avsedd
för användning i rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Avdragel har uppgått lill
10% vid laxeringen till statlig inkomstskatt. I samband med 1978 års lagsliflning
kompldlerades avdraget med ell skaltefrill statligt investeringsbidrag på 4%
(SFS 1978:951). Bidraget fick för varje beskattningsår inte beräknas på högre
anskaffningsvärde än I 000000 kr.

Det
statliga investeringsbidrag som har utgått enligl 1975 resp. 1978 års lagsliflning
har varil samordnat med del särskilda investeringsavdraget. Avdrag har medgetts
med högst del belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga
avdrag i förvärvskällan. Uppkom dl underskott genom avdraget fick detla således
inle kvittas mol andra inkomsler. Underskottet fick inte heller användas för
förlustutjämning. Bidrag kunde endast komma i fräga om näringsidkaren inte alls
eller bara delvis kunnal utnyttja avdragel.

Det
krav pä samordning som måste finnas mellan investeringsavdrag och
investeringsbidrag leder lill att beslul om investeringsbidrag kan meddelas försl
relativt lång tid efler del att en investering har genomförts, ofta omkring två
är efler invesleringslillfälld. Detla försvagar givelvis stimulanseffekten.
Den totala stimulanseffekten av bidragssystemet, dvs. inverkan på
konjunkturförloppet, torde för övrigt vara liten. Mol denna bakgrund anserjag ati
dt system med investeringsbidrag inte bör införas nu.

Som
jag nyss har nämnt fär f. n. dt genom investeringsavdrag uppkommet underskott
inte kvittas mot andra inkomster och inte heller användas för förlustutjämning.
Jag anser alt ett investeringsavdrag även i fortsättningen skall få göras endasl
i den förvärvskälla där invesleringen görs. Kan avdragel inle utnyttjas fulll ul
bör dock avdragsrälten i viss omfallning

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:60 8

kunna förskjutas till senare års taxering. En sådan
möjlighet att förskjuta investeringsavdragd är av betydelse för företag som har
läg lönsamhet under det beskaiiningsår dä investeringarna ägde rum.

Investeringsavdragd får ses som ett konjunkturpolitiskt
instrument. Det är avsett att stimulera fördagen att fullfölja eller lidigarelägga
planerade investeringar, som annars skulle ha skjutits på framliden. Med hänsyn
lill detla anserjag del inte vara motiverat all ell underskoll. som uppkommer
genom ell invesleringsavdrag, får utnyUjas under hela den tid som gäller enligt
lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst. Enligl
denna lag är föriustutjämningsperioden tio år för aktiebolag och ekonomiska
föreningar och sex är för andra skattesubjekt. Jag anser att dt underskott som
uppkommit genom investeringsavdrag bör få utnyttjas senasi tre år efler del är
då investeringen görs.

Enligt tidigare lagstiftning har särskilt invesleringsavdrag
åtnjutits vid laxeringen lill statlig inkomstskatt men inte vid laxeringen lill
kommunal inkomstskatt. Jag anser inle alt del är befogat att behälla denna
begränsning i del nya systemet. Jag vill erinra om alt extra
investeringsavdrag vid utnyttjande av investeringsfond medges vid bäde den
statliga och kommunala laxeringen. Därtill kommer att en ökad
investeringsaktivitet medför positiva effekter också för kommunerna.
Investeringsavdrag bör därför medges vid både den statliga och kommunala
laxeringen. Avdragel bör ligga pä samma nivå som investeringsavdragd vid
utnyttjande av investeringsfond, dvs. 20 % för inventarier och 10% för
byggnader.

Det särskilda investeringsavdragd för inventarier bör avse
investeringar som sker under perioden den I november 1980den 31 december 1981.
Det särskilda investeringsavdragd för byggnadsarbeten bör avse utgifter för
ny-, lill- eller ombyggnad pä fastighet i rörelse, jordbruk eller skogsbruk
som hänför sig till perioden den 1 november 1980-den 31 mars 1982. Rällen till
avdrag bör också tillkomma en fastighetsägare som utför ny-, lill- eller
ombyggnad på en fastighet som är avsedd att användas i rörelse bedriven av
annan än fastighetsägaren. Avdrag bör medges endasl för sädana byggnadsarbeten
som igångsätts under liden den 1 november 1980 -den 30 september 1981.

Jag övergår nu lill alt kommenlera de föreslagna
avdragsreglerna.

2.2 Lagen om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning

Tillämpningsområdet (I §)

Av första stycket framgår att rällen lill särskilt
investeringsavdrag tillkommer fysisk och juridisk person, som driver jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, och som har anskaffat maskiner eller andra inventarier
avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten.

Regeln i andra stycket om handelsbolag motsvarar 5 8 i
1975 års lagstiftning om investeringsavdrag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:60 9

I sista styckei föreskrivs att det vid inkomsttaxeringen
använda inventariebegreppet skall gälla. Av delta följer bl, a, all del inle
uppställs någol krav pä att den anskaffade tillgängen faktiskt har innehafts
under en viss minsta lid. Det avgörande är all den skallskyldige vid
anskaffningen haft för avsikl all stadigvarande använda den förvärvade lillgängen.

Tidsperiod'(2 §)

I första stycket anges att invesleringsavdrag medges
endast för inventarier som har levererats under perioden den I november 1980-den
31 december 1981. Grundar sig leveransen på dt skriftligt avtal som har
träffats före den I november 1980 föreligger dock inte räll till avdrag.

Andra styckei
innehåller tidsfrister för inventarier som den skaltskyldige tillverkar själv.
För att avdrag skall komma i fräga beträffande vissl egentillverkat
inventarium krävs dels all tillverkningen påbörjats efter utgången av oktober
1980, dels att inventariet är färdigställt senasi den 31 december 1981.

Enligt 1975 ärs lagstiftning får regeringen, om det
föreligger synnerliga skäl, medge att särskilt investeringsavdrag kan komma i
fråga trols att inventarierna levererats efler utgången av den gällande
tidsperioden. Denna dispensregel har tillämpats i endast dt begränsat antal
fall. Med hänsyn lill detla och då en dispensregel oundvikligen medför
tillämpningsproblem anserjag att en motsvarande regel inle bör införas i del
nya syslemet.

Beräkningen av invesleringsavdraget (3§)

1 första slyckel anges storleken på investeringsavdragd
och på vilket underlag della skall beräknas,

Invesleringsavdraget medges med 20% av anskaffningsvärdet.
Som framgär av 1 § första stycket får avdraget göras vid både taxeringen till slallig
och lill kommunal inkomstskall.

Avdraget
skall beräknas på anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgör - pä samma sätt
som gäller vid beräkning av värdeminskningsavdrag den verkliga utgiften för
anskaffandet av inventarierna. Detta innebär bl. a., då en äldre maskin lämnas
som dellikvid vid inköp av en ny maskin, all anskaffningsvärdet skall baseras
på del verkliga värdet på den äldre maskinen. Har inbylesvärdd pä den äldre
maskinen beräknats lill ell orealistiskt högt belopp fär detta således inte
ligga lill grund för bestämning av investeringsavdragd.

I Iredje stycket finns en särskild spärregel för
investeringsavdrag. Invesleringsavdrag medges sålunda högst med dt belopp som molsvarar
den vid den statliga taxeringen beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskill
invesleringsavdrag. Delta innebär bl.a. alt förekomsten av forskningsavdrag
enligt förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering lill
statlig inkomstskatt begränsar utrymmet för invesleringsavdrag vid såväl den
statliga som kommunala laxeringen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 10

Belräffande egenföretagare måste spärregeln samordnas med
andra typer av avdrag som är kopplade lill förvärvskällans inkomst. Jag syftar
på inkomstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond, avsättning till allmän
invesleringsreserv och uppskov enligt reglerna om upphovsmannakonto saml
schablonavdrag för egenavgifter. Av praktiska skäl bör utrymmet för invesleringsavdrag
fastställas innan ställning tas lill möjligheten till avdrag genom nyssnämnda
avsättningar o.d. eller schablonavdrag för egenavgifter.

Som jag tidigare framhållit boren skattskyldig, som inte
till fullo kunnat utnyUja invesleringsavdraget vid den aktuella laxeringen,
kunna förskjuta avdragsrälten till något av de närmasl följande tre
taxeringsåren. Det kan emellertid inträffa att den som har outnyttjade
investeringsavdrag frän tidigare år även har räll till investeringsavdrag pä
grund av investeringar under det löpande beskattningsåret. 1 ett sådant fall
bör avdrag i första hand medges för del löpande årels investeringar och
därefter avdrag på grund av tidigare inle utnyttjat invesleringsavdrag.

Undantag för vissa inventarier m. m. (4§)

Syflel med del särskilda investeringsavdraget är all i
rådande konjunkturläge stimulera sädana investeringar som är direkt ägnade all
öka pro-duktionskapacilden i näringslivet. Investeringar som inle uppfyller del
kravet bör inte omfattas av rätlen lill invesleringsavdrag. Vid utformningen
av systemet bör strävan också vara all del inte leder lill
snedvridnings-effekter av olika slag. Sädana effekter uppkom tidigare särskill
inom motorbranschen där investeringsavdragen åstadkommit en starkt minskad
efterfrågan på begagnade fordon (jfr prop. 1977/78:52 s. II och 12). Av stor vikt är vidare att
investeringsavdragen inte utnyttjas för att erhålla obehöriga skattelättnader.
De undanlag i fräga om rätlen lill invesleringsavdrag som föreslås i första slyckel
har utformats efter dessa riktlinjer.

Undantagen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller
enligt 1975 ärs lag om särskilt investeringsavdrag. Vissa utvidgningar har dock
gjorts. Dessa avser investeringar i farlyg, luftfartyg, järnvägsvagnar, andra
transportmedel, containrar och andra anordningar för befordran av gods. Beträffande
fartygsinvesteringar vill jag erinra om att del redan utgår ett betydande slatiigl
stöd till svenska rederi- och varvsföretag. Statlig kreditgaranti enligt
förordningen (1977:497) om statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag och
statlig värdegaranli enligl förordningen (1980:461) om slallig värdegaranli för
fartyg syftar visserligen främst till all hjälpa rederierna att överbrygga
tillfälliga ekonomiska svårigheter och i viss mån också lill att förbättra den
finansiella situationen för vissl befintligt tonnage. Åtgärderna torde dock
också positivt påverka investeringsbenägenheten inom sädana sektorer av
sjöfartsnäringen som kan bedömas ha ett långsiktigt samhällsekonomiskt värde (jfr
prop. 1979/80:166 s. 46). En annan stödform är de stimulanser för beställningar
av fartyg vid svenska varv i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 11

form av kreditgarantier och lån m.m. som utgår enligl
förordningen (1980:561) om statligt stöd till varvsföretag m.m. Med hänsyn till
de stimulanser för investeringar i svenskbyggda farlyg som sålunda redan finns
bör rätten lill invesleringsavdrag, som endast har dt konjunkturpolitiskt
syfte, inte omfatta fartygsinvesteringar. Likaså bör investeringar i luftfartyg
undantas från lagens tillämpningsområde.

Som redan
har nämnts bör investeringsavdrag enligt min mening inte medges för
järnvägsvagnar, andra transportmedel, containrar och andra anordningar för
befordran av gods. Sådana investeringar kan inte sägas vara ägnade att öka
produktionskapaciteten inom den konkurrensutsatla industrin. Därtill kommer att
det inom dessa omräden har konstaterats att avdragsreglerna lett till icke
avsedda lättnader vid beskattningen.

I 1975 års
lag om särskill investeringsavdrag finns en beloppsspärr i fråga om rätlen till
investeringsavdrag. För att avdrag skall kunna medges fordras sålunda all värdel
av de under beskallningsåret anskaffade inventarierna uppgått lill sammanlagt
minst 10000 kr. Jag anser alt beloppsgränsen, som är motiverad av
administrativa skäl, nu bör höjas till 20000 kr.

1 1971 och
1975 års lagarom särskill investeringsavdrag finns en särskild dispensregel i
fråga om begagnade inventarier. Enligt denna kan riksskatteverket, om det
finns särskilda skäl, medge all invesleringsavdrag får åtnjutas för anskaffning
av sådana inventarier. Denna dispensregel har tillämpats främst i fräga om
motordrivna fordon. Med hänsyn till alt sädana fordon över huvud tagel inle
omfattas av rätlen till investeringsavdrag har en motsvarande dispensregel
inte tagils in i lagförslaget. 1 detla sammanhang villjag dock framhålla att
den omständigheten all en maskin varit föremål för obetydlig demonslralionskörning
i samband med en utställning e.d. inle bör medföra alt maskinen blir all anse
som begagnad.

1 tredje
stycket behandlas vad som skall hända i fråga om investeringsavdragd om slatsbidrag
ulgår för den akluella invesleringen eller om den skallskyldige utnyttjar vinslfond
enligt lagen (1980:456) om insättning pä tillfälligt vinstkonlo eller
investeringsfond enligl lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller
motsvarande äldre författning. Sådana kollisionsfall bör enligt min mening
lösas på del sättet att rätten lill investeringsavdrag bortfaller lill den del
viss eller vissa investeringar finansierats med statsbidrag eller fondutnylljande.
Del bör alliså inte föreligga något hinder mot all den skallskyldige exempelvis
skriver av viss del av en maskins anskaffningsvärde mol sin investeringsfond
och yrkar investeringsavdrag pä den återstående delen av anskaffningsvärdet.
Med investeringsfond enligl äldre författning avses i detta sammanhang fonder
enligt 1955 och 1947 års lagstiftning (SFS 1955: 256 resp. 1947:174) men
däremot inle t. ex. 1974 ärs särskilda invesleringsfonder (SFS 1974:988).

Övriga frågor (5 §)

.\v paragrafen framgår att dl investeringsavdrag inle
medges ex officio ulan endasl efler yrkande av den skaltskyldige. Har den skaltskyldige
av

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 12

nägon anledning avstått från alt yrka avdrag i sin självdeklaration
kan han framställa yrkandet i form av besvär lill länsrätten. Åven i övrigt bör
dt yrkande om invesleringsavdrag behandlas på samma sätt som andra yrkanden
rörande den skattskyldiges taxering.

2.3 Lagen om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten

Tillämpningsområdet (I S)

Av bestämmelserna i första stycket framgår att rällen lill
särskill investeringsavdrag tillkommer fysisk och juridisk person, som driver
jordbruk, skogsbruk eller rörelse, och som utför ny-, till- eller ombyggnad på
en faslighet avsedd för användning i verksamheten. Invesleringsavdrag fär också
göras av en fastighetsägare som hyr ul sin fastighet lill en rörelseidkare.

I tredje styckei
föreskrivs all det vid inkomsttaxeringen använda bygg-nadsbegreppel skall
gälla. Denna definition har gällt också vid tidigare lagstiftning om särskill invesleringsavdrag
(jfr prop. 1978/79:50 bilaga 2 s. 40). Gränsdragningen mellan byggnader och
andra tillgångsslag sker alltså med utgängspunkt i vad som allmänt gäller vid
inkomsttaxeringen. Della innebär bl.a. att rivning av en äldre byggnad för alt
bereda plats för nybyggnad i regel inte skall räknas som byggnadsarbete. Är det
fråga om en fastighet som hyrs ut till en rörelseidkare kan rivningen dock belraklas
som byggnadsarbete vid beräkningen av underlaget för invesleringsavdrag (jfr punkl
2 a tredje slyckel av anvisningarna lill 25 8 kommunalskattelagen).

Igångsättningsperiod (2 !i)

1 första stycket anges att investeringsavdrag medges
endast för sådana byggnadsarbeten som igångsätts under liden den I november 1980-den
30 september 1981.

Enligt andra stycket är ell byggnadsarbete att anse som
igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.

Beräkningen av invesleringsavdraget (3 §)

I första stycket anges storleken på invesleringsavdraget
och på vilkel underiag della skall beräknas.

Investeringsavdraget utgär med 10%. Avdragel får göras vid
bäde taxeringen lill statlig och kommunal inkomstskatt (I 8 första slyckel). Avdragel
beräknas pä utgifter för arbeten som har utförts på och för material som har
fogats in i en byggnad under perioden den 1 november 1980-den 31 mars 1982.

1 princip skall investeringsavdrag göras vid taxeringen
för del beskattningsår under vilket ett byggnadsarbete har utförts. En
bestämmelse om detla finns i andra styckei första meningen. I andra meningen
finns ell av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 13

prakfiska skäl motiverat undantag frän denna princip. Om
nämligen dl byggnadsarbde hänför sig lill flera beskattningsår och invesleringsavdrag
pä grund av arbetet inte redan har gjorts, har den skaltskyldige rält alt
skjuta upp hela investeringsavdragd lill laxeringen för del beskattningsår under
vilkel byggnadsarbetet färdigställts eller - om arbetet inte hinner
färdigställas före utgången av mars 1982 - för det beskaiiningsår under vilkel slimulansperioden
gäll lill ända.

I tredje styckei finns en särskild spärregel i fråga om invesleringsavdraget.
Den har sin motsvarighet i 3 8 tredje slyckel förslagel till lag om särskilt
investeringsavdrag för invenlarieanskaffning.

Undantag för vissa byggnadsarbeten (4§)

Enligl första stycket föreligger inte rätt lill
investeringsavdrag för ulgifler till den del de avser lokaler avsedda för
bostadsändamål, bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,
butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller reslauranglokaler. samlingslokaler
eller nöjeslokaler saml sporthallar eller andra idrottsanläggningar. Dessa
undantag frän lagens tillämpningsområde har sin motsvarighet i 1978 ärs lag om
särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten.

1 1978 års
lag finns en särskild beloppsspärr i fråga om rätlen till invesleringsavdrag.
Enligt denna medges avdrag endasl om del belopp under beskattningsåret som
skall ligga till grund för beräkningen av avdraget för ett och samma
byggnadsarbete har uppgått lill minst 10000 kr. Jag anser att denna
beloppsspärr bör höjas till 20000 kr. (jfr 4 8 första stycket förslagel lill
lag om särskill investeringsavdrag för invenlarieanskaffning).

Av
bestämmelserna i tredje styckei framgär all en skallskyldig för dt vissl
byggnadsarbete kan kombinera särskilt invesleringsavdrag och statsbidrag. Det
särskilda investeringsavdraget beräknas dock inte på den del av utgifterna som
har finansierats med statsbidraget, Samma princip gäller vid kombinationen särskill
invesleringsavdrag och utnyttjande av vinstfond enligl lagen (1980:456) om
insättning på tillfälligt vinstkonlo eller investeringsfond enligt lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning.
Investeringsfond enligt äldre författning används i samma belydelse som i 4 8
förslaget om investeringsavdrag för inventarieanskaffning.

Övriga frågor (5 §)

Paragrafen har sin motsvarighet i 5 8 förslagel lill lag
om särskill invesleringsavdrag för invenlarieanskaffning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:60 14

3 Förlängd tid för särskilt forskningsavdrag

Genom förordningen (1973:421) om särskill forskningsavdrag
vid taxering lill statlig inkomstskatt infördes bestämmelser om ett särskilt
skatteavdrag i syfle all sfimulera industriföretagen till ökade insatser för
forskning och utveckling. FoU, (prop. 1973:126, SkU 1973:43. rskr 1973:255). Beslämmelserna
är tidsbegränsade och gäller endasl koslnader för FoU under åren 1973-1980.

För all särskill forskningsavdrag skall kunna medges krävs
all förelaget bedriver industriell tillverkning. Avdragel baseras på sädana koslnader
avseende tekniskt och naturvetenskapligt FoU-arbete som har eller kan antas få
betydelse för rörelsen genom alt leda till nya eller väsentligt förbältrade
produkter, produktionsprocesser eller produktionssystem.

Def särskilda avdragel består av ett basavdrag och ett
ökningsavdrag. Basavdraget utgör 10% och ökningsavdraget 20% av underlaget för
resp, avdrag. Vart och ell av underlagen måste uppgå till minst 5000 kr. för
all del motsvarande avdraget skall fä åtnjutas. En särskild förutsättning för
att ökningsavdrag skall ulgå är all basavdrag kunnat åtnjutas under närmasl
föregående år.

Underlagd för basavdraget beräknas på följande sätt.
Utgångspunkten utgörs av summan i' fem tredjedelar av lönekostnaderna för
förelagels personal vars arbete utgörs av FoU-arbete. av vad förelaget gett ut
i bidrag för sådant arbete och av koslnader för förvärv av FoU-resullat. Frän
denna summa räknas av dels vad företaget erhållit i bidrag för FoU-arbete. dels
vad som flutit in genom avyttring av resultat av sådant arbete.

Som lönekostnad räknas lön i pengar eller naturaförmåner i
form av kost eller bostad. Vid beräkningen av lönekostnadernas storlek skall
hänsyn endast tas till ersättning som hänför sig till FoU-arbete. Ersättningar
till anställda som inte till övervägande del utfört FoU-arbete fär över huvud
laget inte räknas in i underlaget.

Bidrag och kostnader avseende FoU-arbete i utlandet som sammanlagl
överstiger 250000 kr. får beaktas endast om regeringen medger det.

Ökningsavdragel baseras på skillnaden mellan det akluella
och det närmast föregående årets underlag.

Frågan om särskill forskningsavdrag prövas vid den
taxering som sker närmast efter det kalenderår under vilket kostnad för FoU-arbete
lagts ned. Avdraget skall yrkas i självdeklarationen.

Under hösten 1978 tillkallade min företrädare en särskild
utredningsman' för att se över del särskilda forskningsavdragel. En
utgångspunkt för utredningsarbetet var alt förelagens FoU-arbete borde
stimuleras även i fortsättningen. Utredningsarbetet borde belysa hur della
kunde ske genom

' Teknologie doktorn Curt Mileikowsky,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:60 15

generella åtgärder på skatteområdet. I direktiven pekades
också på en del särskilda frågor som borde närmare övervägas av utredningen.

I januari i år avslutade utredningsmannen sitt arbete
genom all lämna belänkandet (Ds B 1980: I) Stimulans av forskning och utveckling.
I belänkandet föreslås i huvudsak följande.

Det nuvarande syslemel med ett särskilt avdrag vid
beskattningen ersätts av ett syslem i vilkel forskningsstöd utgår i form av
skattefria bidrag. Beslul om bidrag fattas av taxeringsnämnden och utbetalning
verkställs av länsstyrelsen. Det föreslagna systemet avser - i likhet med vad
som gäller enligl det nuvarande systemet - teknisk och naturvetenskaplig FoU-verksamhel
hos industriföretagen. Beräkningsunderiagd enligl förslaget överensstämmer i
stort sett med vad som gäller enligl del nuvarande systemet. Den nuvarande
regeln om att endasl kostnad för personal som lill övervägande del ulförl FoU-arbete
beaktas mildras dock så lill vida alt kravet pä FoU-arbelsinsals begränsas lill
minsl en fjärdedel. En annan ändring är all lönekoslnaderna enligl förslagel
skall räknas om med faktorn 2,5 i slällel för som nu med 5/3 innan de lillförs
beräkningsunderlaget. Någon särbehandling av kostnader avseende FoU-verksamhet
i ullandel anses inle längre erforderlig.

Forskningsstödet skall enligt förslagel bestå av dels ett
basstöd som beräknas efter 2 %, dels dt ökningsslöd som ulgår för ökningsärd
och vari och ett av de tvä följande åren med 10% perärav kostnaden förden ökade
FoU-insalsen. Som förutsättning för att ökningsstöd skall ulgå för de två
senare åren skall gälla all den koslnadsnivä som ökningen lell lill vidmakthålls.
Förslaget innebär att dl företag för år 4 kan erhålla ökningsslöd som är hänförligl
lill ökningar av basunderlagd mellan åren I och 2. 2 och 3 saml 3 och 4.

Utredningsmannens förslag har remissbehandlats. Även om en
del remissinslanser ifrågasätter om del finns tillräcklig anledning all
stimulera FoU-insatserna inom industrin genom ell generellt verkande slöd. kan förslagel
sägas ha fält ett i huvudsak gynnsamt mottagande. Förslaget all
taxeringsnämnderna skall vara beslutsmyndighd i ell bidragssystem har dock mött
ett starkt motstånd särskilt bland de remissinstanser som har uppgifter pä
skåneområdet.

Mot den nu tecknade bakgrunden villjag anföra följande.

Dd föreligger en bred enighet om att en ökad satsning på FoU-verksamhet
är av väsentlig belydelse för vär industris konkurrensförmåga och därmed för
den ekonomiska utvecklingen inom landet. Jag vill i detta sammanhang erinra om
all flerlalel industriländer genom åtgärder av skiftande slag slimulerar den
egna induslrins FoU-verksamhd.

Generdll stöd ulgår f. n. i form av del särskilda avdragel
vid laxeringen till slallig inkomstskatt. Selektivt slöd - t.ex. villkorade
bidrag eller lån utan krav på bankmässig säkerhet lämnas av slyrelsen för
teknisk utveckling, den s. k. Industrifonden och de regionala
utvecklingsfonderna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:60 16

Till
de selektiva stödåtgärderna kan ocksä räknas offenllig upphandling med innehåll
av ny svensk teknik.

Chefen
för industridepartementet avser att i början på nästa år föreslå regeringen all
lägga fram en särskild proposition om statligt stöd till teknisk FoU bl. a. i
vad avser verksamheten vid slyrelsen för teknisk utveckling och
Industrifonden. Frägan om ell generellt stödsystem bör lämpligen avgöras i det
sammanhanget. Överenskommelse har därför träffats med chefen för industridepartementet
om all den forlsalta beredningen av de av utredningsmannen föreslagna
bidragsreglerna skall ske inom sistnämnda departement.

Av
det anförda följer all regeringens ställningstagande i frågan om generell
stimulans av företagens FoU kan väntas först i början av nästa år. De nuvarande
reglerna om särskilt forskningsavdrag upphör emellertid att gälla redan vid
årsskiftet 1980/81. Mot denna bakgrund föreslår jag att giltighetstiden för dd
nuvarande syslemel förlängs med ell år. En sädan förlängning medför all
reglerna blir tillämpliga på kostnader för FoU-arbete t.o. m. år 1981.

Om
mitt förslag godtas kan de statsfinansiella kostnaderna för det särskilda
avdraget uppskattas lill omkring 176 milj. kr. Uppskattningen grundar sig på dl
anlagande om att FoU- koslnaderna inom industrin under de senaste åren i
nominella termer ökal med 10% per är.

4
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt antaga inom budgetdeparlementel upprättade förslag fill

1. lag
om särskilt investeringsavdrag för invenlarieanskaffning,

2.
lag om särskilt
investeringsavdrag för byggnadsarbeten,

3.
lag om ändring i förordningen
(1973:421) om särskill forskningsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposilion
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 10 dokument.

  1. SOU 2005:68 Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet s. 88 om s. 10 i texten
  2. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 60 i texten
  3. Prop. 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. i texten
  4. Prop. 1981/82:70 om ändrade regler för särskilt forskningsavdrag s. 8 i texten
  5. Bet. 1980/81:NU64 över proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m.m. (huvuddelen) jämte motioner s. 33 i texten

Visa alla 10