Sök i Ratio Lex

med förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m.m.

200 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 92 av 200 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:61, med förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1980/81:61

med
förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till s. k.
specialbyggnader, m. m.;

beslutad
den 30 oktober 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
proposifionen föreslås vissa följdändringar till den nya faslighelslaxeringslagen
(1979:1152). En sådan avser inkomstbeskattningen av ägare till bl.a. byggnader
som vid fastighetstaxeringen indelats som specialbyggnader. Det är här fråga
om byggnader som används för vissa allmännyttiga ändamål. Ändringen innebär i
korthet att inkomster som härrör från sådan verksamhet i regel skall undantas
från skatteplikt.

Övriga
ändringsförslag är i allt väsentligt av mer formell natur och syftar till att
anpassa olika bestämmelser lill de nya definifioner m. m. som tillkommit genom
fastighetstaxeringslagen.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1981.

1
Riksdagen 1980181. I saml. Nr. 61

Prop.
1980/81:61

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 2

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att i taxeringslagen (1956:623)'
skall införas en ny paragraf, 192 8, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

192 f

Bestämmelserna / 160162 §§ skall gälla även ifråga om
särskild fastighetstaxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 54 §, punkt 2a av anvisningarna
till 368, punkt 1 av anvisningarna till 41 a 8 och punkt 4 av anvisningarna
till 548 kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

54 §' Från skattskyldighet/nV:a//fl.s;

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i
svensk ekonomisk förening i den omfattning som anges i punkl I av
anvisningarna;

b)
medlem av
konungahuset: för av staten anvisat anslag;

c)
i utlandet
bosatt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligl lagen om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller
beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt
stadgande i samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, som d) /. ägare
av sädan fastighet

avses 15,?/ mom. a)-f) och h)-i): som avses i 3 kap. 2 § faslighelslax

eringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten genom för inkomst av
fastigheten ; den

dess användning för ändamål som mån ägarens inkomst härrör från

avses i nämnda mom.; sådan användning som gör att

byggnad enligl 2 kap. 2§ faslighelslaxeringslagen skall
indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, dislribu-

' Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 773. Förutvarande 192§ upphävd genom 1971: 399. ' Senaste lydelse
1979:612.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tionsbyggnad eller reningsanläggning, eller härrör från
nationalpark;

2. ägare av sådan faslighet som

avses i 3 kap. 3§ faslighelslaxe

ringslagen:

för inkomst av fasligheten i den mån ägarens inkomst
härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

3. ägare av sådan fastighet som

avses i 3 kap. 4§ faslighelslaxe

ringslagen, dock ej ideell förening

som är hänföriig under 53 § 1 mom.

e):

föi- inkomst av fastigheten i den mån den används för
ändamål som avses i 3 kap. 4§ faslighelslaxeringslagen;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efler person,
som vid sitt

frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av
dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall
utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar,
som bedriver såväl till livförsäkring hänföriig

verksamhet som annan verksamhet:

för annan
inkomst än inkomst av fastighet, dock all skallskyldighet föreligger även för
förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på
livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar,
vilka enligl sina stadgar inle fär meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderslöd pä högst 1 000

kronor per medlem;

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänföriig till
livförsäkring;

h) här i
riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning
eller annan därmed jämförlig förmån pä grund av anställning där annat än hos
svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt,
danskt eller norskt luftfartyg:

för
inkomst av anställningen under förulsätlning att anställningen och vistelsen i
utlandet varat minst ett är eller enligt anställningsavtal eller på annan grund
kan antagas komma att vara minsl ett år;

i) ideell förening, som är hänföriig under 53 8 1 mom. e):

för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning
som anges i punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som
avses i 35 8 3 mom., om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Svenskt
aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förutsättningar som
anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas från skattskyldighet för utdelning
pä andel i utiändskl företag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop, 1980/81:61 4

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

Av 70 8 framgär att personer som där avses är frikallade
frän skallskyldighet för vissa inkomsler.

(Se vidare anvisningarna.) Anvisningar

fill 368

2. a.- Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund
av avyttring av fasligfid vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som
inläkl av jordbruksfasfighet eller rörelse (jfr punkl I av anvisningarna fill
35 §) får i omkostnadsbeloppel icke inräknas kostnad som hänför sig lill sädan
del av fasligheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för
maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även
kostnad, som under lid, dä intäkt av avyttrad annan fastighet eller i
förekommande fall del därav beräknats enligt 24 8 2 eller 3 mom., har nedlagts
på reparation och underhåll av fasligheten eller fastighetsdelen, i den män den
avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick
än vid förvärvet saml kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag
inle medges på grund av föreskrifterna i 25 8 2 mom. första stycket b) eller c)
och för vilken bidrag ej utgått. Förbättringskostnad, som icke uppförts på
avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations-dier
underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppel endasl för år då de
nedlagda koslnaderna uppgått till minsl 3000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på
avskrivningsplan, skall normall anses nedlagd del år dä kostnaden uppförts pä
planen. I andra fall skall sädan kostnad normalt anses nedlagd när faktura
eller räkning erhållits, varav framgär vilkel arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppel skall minskas med värdeminskningsavdrag
m.m., som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund
av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller
för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkl 4
fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna lill 22 8 samt punkl 16
femte och sjätte styckena av anvisningarna lill 29§). På samma säll skall
omkostnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr
punkt 3 Iredje stycket och punkt 4 iredje slyckel av anvisningarna lill 22 8.
punkl 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna lill 25 8 och punkl 16
fjärde slyckel av anvisningarna till 29§), dock inle för år då avdraget
understigit 3000 kronor. Omkostnadsbeloppel skall minskas även med belopp
varmed fastigheten avskrivils i samband med ianspråktagande av
investeringsfond e.d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppel skall faslighet, som
förvärvals före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet
skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år
1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke lagas till koslnader och avdrag
som belöper på lid före är 1952. Dock fär del vid förvärvet erlagda vederia-gel
för fastigheten upplagas som ingångsvärde, om den skallskyldige kan visa alt
köpeskillingen överstiger 150 procent av laxeringsvärdel för år 1952. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med
ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Lydelseenligt prop. 1980/81:32.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år
får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upplaga dt belopp
motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo är före avyttringen.
Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller
senare får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av
taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo är före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej äsatt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas pä sätt angives i femte styckei sisla meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvals genom arv eller
testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den
skattskyldige, i ställd för köpeskilling eller motsvarande vederiag för
fasligheten vid närmasl föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång
eller i ställd för ell med slöd av föregående stycke framräknat värde, som
ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det
år dä dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskaltehänseende gällande
värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum
efter är 1970 fär dock som ingångsvärde upptagas endasl 133 procent av
taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskaltehänseende gällande värde. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt året före del år då dödsfallet inträffade, får
molsvarande värde uppskaltas på sätt som angives i femte slyckel sisla
meningen. Har ingångsvärdet upptagits med slöd av bestämmelserna i detla
stycke, skall hänsyn vid vinsberäkningen icke tagas lill kostnader och avdrag,
som belöper pä tidigare är än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde
skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i koslnadshänseende
hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr
punkt 1 av anvisningarna lill 35 8), taxeringsvärdet reduceras med den del
därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering
skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlagd för den
avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres lill maskiner och andra inventarier.

Skal' *axeringsvärdel reduceras Skall taxeringsvärdet reduceras

enligt föregående stycke iakttages enligt
föregående stycke iakttages

följande. Har taxeringsvärdet följande.
Har taxeringsvärdet

åsatts tidigare än vid 1975 års fas- åsatts
tidigare än vid 1975 ärs fas

tighetstaxering, skall taxeringsvär- tigheislaxering,
skall taxeringsvär

det reduceras med så stor del därav del
reduceras med så stor del därav

som vederlaget för egendom, som som
vederlaget för egendom, som

vid beräkning av värdeminsknings- vid
beräkning av värdeminsknings

avdrag hänföres till maskiner och avdrag
hänföres till maskiner och

andra inventarier, utgör av hela ve- andra
inventarier, ulgör av hela ve

derlaget för den avyttrade fastighe- deriagd
för den avyttrade fastighe

ten. Vad nu sagls gäller även om ten. Vad nu
sagts gäller även om

taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller taxeringsvärdet
åsatts år 1975 eller

senare, dock alt vid beräkningen senare, dock
att vid beräkningen

skall bortses från den del av veder- skall
bortses frän den del av veder

lagd vid avyttringen som belöper lagd vid
avyttringen som belöper

på egendom som enligl 5§ 5 mom. på egendom
som avses i 2 kap. 3§

är undantagen från skatteplikt, jordabalken.
Kan den skallskyldige

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Kan
den skaltskyldige visa alt den visa alt den andel av laxeringsvär-

andel av taxeringsvärdet som kan det som kan anses belöpa på egen-

anses belöpa på egendom, som vid dom, som vid beräkning av värde

beräkning av värdeminskningsav- minskningsavdrag hänföres fill ma-

drag hänföres till maskiner och and- skiner och andra inventarier, är

ra inventarier, är mindre än den an- mindre än den andel av hela veder-

del av hela vederiaget för den avytt- laget för den avyttrade fastigheten

rade fastigheten som kan anses be- som kan anses belöpa pä egendom

löpa pä egendom av nu angivet av nu angivet slag, får dock laxe

slag, fär dock taxeringsvärdet redu- ringsvärdet reduceras på grundval

ceras på grundval av förhållandena av förhållandena vid fastighelslaxe-

vid fastighetstaxeringen. ringen.

Det
för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inle har beräknats enligt
trettonde slyckel sisla meningen - liksom de förbättringskostnader och därmed
likställda belopp för vilka avdrag får ske saml de värdeminskningsavdrag och
andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppel skall i den omfattning som
anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i
det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den lid då fastigheten har
innehafts.

Omräkningen
sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer åriigen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet
omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd alt användas för bostadsändamål och
som vid avytlringstillfälld varil eller bort vara äsatt eU taxerat
byggnadsvärde av lägsl 10000 kronor, avdrages ytteriigare dt belopp av 3000
kronor för varje påbörjat kalenderår före laxeringsåret som bostadsbyggnaden
under innehavsliden funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet
inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje
påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till
stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än är 1952 och inte
heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avseU avdrag endasl för fastighetens huvudbyggnad. Sker
vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyuringen
enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet
enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta
stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före
dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller
liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges även för lid då denna byggnad
funnjls pä fasligheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med
att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett är tagits
i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag
enligt delta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning
på gmnd av avyttring av del av fasfighet skall grundas på förhållandena på den
avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så önskar skall dock så stor
del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall
minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen
som vederiaget för fastighetsdelen ulgör av faslighetens hela värde vid
avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skaltskyldige önskar
det och värdet av skogen och skogsmarken pä den avyttrade fastighetsdelen är
mindre än 20 procent av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 7

värdet
av hela faslighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med
avdrag pä grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ell
fåtal tomter avsedda all bebyggas med bostadshus och vederlagd är mindre än 10
procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den
avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per
kvadratmeter, dock ej lill högre belopp än köpeskillingen.

Vad
i de tre första meningarna av föregäende stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligl faslighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skaltskyldige
erhållit sådan engångsersättning som avses i punkl 4 andra styckei av
anvisningarna lill 35 8, skall så stor del av del för hela fastigheten
beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med
värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som
ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela. värde
vid liden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid
bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av
avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighd.

Har
den skaltskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn
tagas härtill vid beräkning av del omkoslnadsbelopp som får avdragas vid
vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan
utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. -för fastigheten, som belöpt på den
avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av
erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses
översliga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med
värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen
av fastighetsdelen.

Vad
i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den
skattskyldige under innehavsliden erhållit engångsersättning som avses i punkt
4 andra stycket av anvisningarna lill 35 8. Har den skaltskyldige under
innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligl faslighetsbildningslagen
(1970:988), skall omkostnadsbeloppet pä återstoden av fasligheten anses ha
minskal med sä stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken
som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas
omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett
taxeringsvärde som åsatts efter det att ddavytlringen, markupplåtelsen eller
marköverföringen m.m. ägt rum, äro beslämmelserna i de tvä föregående styckena
icke tillämpliga.

Kostnad
för förbättringsarbete eller därmed jämföriigt reparations- och
underhällsarbete, för vilket ersättning pä grund av skadeförsäkring utgått,
beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden
överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits
med större belopp än del som gäll ål för skadans avhjälpande gäller följande.
Faslighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket lill tiden för
skadelillfällel, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för
skadans avhjälpande. För lid efter skadetillfället ligger återstoden av del
omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar
delägare i fåmansföretag eller honom närslående person fastighet till
företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

beräknas
på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller fär
omräkning göras enligl tionde stycket eller fillägg göras enligt tolfte
stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke
om del kan antagas ill avyttringen sketl av organisatoriska eller andra
synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga fär talan icke
föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 41

1. Bestämmelsen i 41 a 8 innebär bl.a. ått för fastighet,
som avses i 24 8 2 eller 3 mom., fastig-helens andel av samfällighetens
taxeringsvärde skall inräknas i underlaget för inläklsberäkningen i de fall
där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende
punkl 1 andra slyckel av anvisningarna till 8 §.

a§

1. Bestämmelsen i 41 a 8 innebär bl.a. att för fastighet,
som avses i 24 8 2 eller 3 mom., fastighetens andel av samfällighetens
taxeringsvärde skall inräknas i underlaget för inläklsberäkningen i de fall
där samfälligheten ulgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende 4
kap. 10 § fastighetstaxerings-lagen (1979:1152).

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.''
Förening, som är hänföriig under 53 8 I mom. e), är frikallad från
skattskyldighet för inkomst av fastighet, som tillhör föreningen och som
använts på sätt som anges i 3 kap. 4 8 fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
samt för sädan inkomst av faslighet och rörelse som lill huvudsaklig del
härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga
ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats
som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomsler av fastighet eller
av rörelse utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

4.
Förening, som är hänföriig under 53 8 1 mom. e), är frikallad frän
skattskyldighet för inkomst av faslighet, som tillhör föreningen och som
använts på sätt som anges i 3 kap. 4 8 faslighelslaxeringslagen (1979:1152),
saml för sådan inkomst av fastighet och rörelse som lill huvudsaklig del
härrör från verksamhet som har naturlig anknytning lill föreningens allmännyttiga
ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhei som av hävd utnyttjats
som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom
inkomster som avses i 54 § d) I och 2, eller av rörelse utgör i sin helhet
skatlepliklig inkomst för föreningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella
verksamhei, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär pä grund av
upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts-
och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning lill föreningens
ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhei som utgör ell direki led i del
ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och
böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en

' Senaste lydelse 1975:259. " Senaste lyddse
1980:342.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 9

handikappförening
säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet pä naturlig anknytning
skall ocksä anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär
av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten.
Della får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala
säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av
verksamhei som inte har annat samband med del ideella arbetet än alt den skall
finansiera delta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en
förenings allmännyttiga ändamål.

Till
verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas
anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och
insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening
eller förening med huvudsakligt ändamål all tillhandahålla allmänna
samlingslokaler. Delsamma gäller verksamhei som består i att en förening
upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års
taxering.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs att 7 8 lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen Ivdelse

7f
Från skattskyldighet frikallas:

a)
medlem av konungahuset: för av
staten anvisat anslag;

b)
i utlandet bosalt fysisk person
och utiändskl bolag:

för
inkomst, som avses i 54 8 första styckei c) kommunalskalldagen;

c) staten:

för
all inkomst;

d) juridisk
person som avses i 53 8 I mom. första slyckel c) kommunal

skattelagen:

för
all inkomst;

e) understödsförening
som enligt sina stadgar icke får meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderslöd på högsl 1 000

kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 8 1 mom.

första stycket d) kommunalskatlelagen än understödsförening:

för
all inkomst;

O
förening som är hänföriig under 53 8 I mom. första stycket e) kommunalskattelagen:

för
all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är
frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 8 nämnda
lag;

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste lydelse 1979: 1058.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

g) annan juridisk person som avses i 53 § I mom. första
stycket e) kommunalskattelagen: för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

h) härovan ej upptagen ägare av h) /. här ovan / a)-g) ej uppta-

sådan fastighet, som omförmäles i gen ägare av sådan
fastighet, som

5 § I mom. kommunalskatlelagen: avses i 3 kap. 2 § faslighelslaxe

ringslagen (1979:1152):

för inkomst av fasligheten genom för inkomst av fastigheten / den

dess begagnande för de i samma mån ägarens inkomst härrör från

mom. avsedda ändamål; sådan användning som gör all

byggnad enligt 2 kap. 2 § faslig

helslaxeringslagen skall indelas

som specialbyggnad, dock ej kom

munikationsbyggnad, distribu

tionsbyggnad eller reningsanlägg

ning;

2. här ovan i a)~g) ej upptagen ägare av sådan faslighet
som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst
härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum:

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning frän svenska aktiebolag, svenska ekonomiska
föreningar och utländska förelag i den omfattning som i 54 8
kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosalt delägare i oskift dödsbo efter
person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för
vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligl sina stadgar äga
meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderslöd ä högsl
1 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper pä annan än lill
livförsäkring hänföriig verksamhet;

I) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse ulomlands
åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på gmnd av anställning
där annat än hos svenska slalen, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 8 första styckei h) kommunalskatlelagen;

m) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av
avyttring av egendom som avses i 35 8 3 mom. kommunalskatlelagen, om den avyttrade
egendomen innehafts tvä år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av denna lag skall anses jämställd med förening eller
stiftelse, som ovan i första styckei vid f) respektive g) angives. Sådant
beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas.
Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt delta stycke, mä klagan icke
föras.

Att personer, om vilka i 18 8 förmäles, äro frikallade
från skattskyldighet för vissa inkomsler, framgår av bestämmelserna i samma
paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
första gången vid 1982 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 38 2 mom. och 5 8 lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 8 2 mom.~ Säsom tillgångar vid förmögenhelsberäkningen
upplagas icke:

a)
kapitalvärdet
av kapilalförsäkring;

b)
rält till
undantagsförmaner, lill pension eller annan livränta, som utgår på gmnd av
försäkring, till pension och annan förmän, som annorledes än i följd av
försäkring atnjutes på grund av förutvarande Ijänsleförhållande, samt lill
livränta som, enligl vad i lag eller särskild författning är stadgat,
annorledes än på grund av försäkring utgär vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmän än i b)
avses, därest

densamma är bestämd att tillgodonjulas för den berälligades livstid saml

värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000

kronor;

d) rätt lill förmögenhet, varav annan för närvarande
åtnjuter avkastning

en;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro
avsedda för den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

O konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar,
såframt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt häller dem för
allmänheten fillgängliga;

g) sädana fillgångar, som avses i I mom. e) här ovan,
därest sammanlagda värdel av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i
rörelse, ävensom rätt fill firmanamn, vammärke, mönslerskydd, tidnings titel
och dylikt;

i) förtäd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro
avsedda för den skatlskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant
hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skallskyldiges löpande ulgifler
avsedd kassa;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.
Senastelydeise 1973: 1102.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

j) fastighet, / den mån skatteplikt j) fastighet, som årel före taxe-

enligl 5 § kommunalskatlelagen ringsåret undantagits från skatie-

(1928:370) icke föreligger för fas- plikt éhUgt 3 kap. fastigheistaxe-

ligheten, utom såvitt fråga är om ringslagen (1979:1152), utom såvitt

sådana tillbehör till fastigheten som fråga är om tillbehör till fastigheten

avses i 2 kap. 3 8 jordabalken. som avses i 2 kap. 3 8 jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

5V

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till
rörelse, skall upplagas till sitt kapitalbelopp ulan fillägg av under årel
upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är
förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen,
ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att lill
annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig
avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av
fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande
tillämpning.

Borgensförbindelse,
för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld
får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång
oreglerade hushållsskulder och därmed jämföriiga skulder. Avdrag medgives för
värdet av sådan garanliavsältning för vilken avdrag medgives vid
inkomsttaxeringen.

Avdrag medges inle för skuld som av.ser kapital som
nedlagts i fastighet, som enligt 3§ 2 mom. j) inte skall upptas som tUlgång vid
förmögenhetsberäkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter
av nedan-nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den
skattskyldige för året näst före dd taxeringsår, varom fräga är, eller för
någol föregående är, dels slutlig skatt, som påförts den skallskyldige pä grund
av taxering under förstnämnda år eller under någol föregående år, dds ock
tillkommande skatt, vara den skattskyldige erhållit debetsedel under
förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas aterbetalningspliktiga
studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare
anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas
första gängen vid 1982 års taxering.

' Senaste lydelse 1974:311.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 5 Förslag till

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom
föreskrivs alt lagen (1971:171) om särskilt uppskaltningsvärde på fastighet
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Särskilt uppskattningsvärde för faslighelsbelåning
(preliminärt taxeringsvärde) fastställes enligl denna lag.

Preliminärt taxeringsvärde får åsättas fastighet.

Dom på fastighet verkställts ny-, till- eller ombyggnad
efter den lidpunkt, som det för fastigheten senast fastställda
taxeringsvärdet avsett, eller

2) om fastighet ändrats eller nybildats genom
fastighetsbildning och särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för dd
område fasfigheten omfattar.

Preliminärt taxeringsvärde gäller från beslutet intill
dess nytt taxeringsvärde, avseende tidpunkt efler förändringen eller
nybildningen, fast ställes för fastigheten.

Föreslagen lydelse

I 8

Särskilt uppskaltningsvärde för fastighet faststäUs
enligl denna lag.

Sådant värde får fastställas jör

1)
faslighet på
vUken verkställts ny-, till- eller ombyggnad efter den tidpunkt, som del för
fasligheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, eller

2)
faslighet
som ändrats eller nybildals genom fastighetsbildning om särskill
taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fastigheten omfattar, eller

3)
faslighet
som undantagits från skatteplikt enligl 3 kap. faslighelslaxeringslagen
(1979:1152).

Särskill uppskattningsvärde gäller intill dess nytt
uppskaltningsvärde eller nytt taxeringsvärde/ait-slållls för fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
åsättande av preliminärt taxeringsvärde lillämpas de grunder som enligt
kommunalskalldagen (1928:370) gäller för åsättande av taxeringsvärde.
Uppskattningen skall emellertid ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhet
vid den tidpunkl då uppskattningen äger rum.

Vid
fastställelse av särskill uppskaltningsvärde lillämpas de grunder som enligt
fastighetstaxerings-lagen (1979:1152) gäller för åsättande av taxeringsvärde.
Uppskattningen skall ske med hänsyn lill fastighetens beskaffenhet vid den
tidpunkl då uppskattningen äger rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Behörig att påkalla åsättande av preliminärt
taxeringsvärde år den som är ägare av fastigheten.

Den som innehar fastighet med tomträtt eller med
valtenfallsrätt eller som innehar ofri tomt i stad har i ägares ställe den
behörighet som avses i första stycket.

Den som
innehar fastighet med fideikommissrätt skall anses som ägare vid tUlämpningen
av denna lag.

Behörig
att påkalla åsättande av särskiU uppskattningsvärde år den som är ägare av
fastigheten. Detsamma gäller den för vilken, Irots att han inte är ägare,
garanlibelopp för fastighet skaU tas upp som skattepliktig inkomst enligt
bestämmelserna i 47 § kommunalskatlelagen (1928:370) eller såvitt gäller
fastighet som avses i I § andra slyckel 3), skulle ha tagits upp om fasligheten
varit skattepliktig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansökan om preliminärt taxeringsvärde göres skriftligen
hos länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen.

I
ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrives
om särskild fastighets-deklaration, de uppgifler som behövs till ledning för
uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden att komplettera uppgifterna
vid äventyr alt ärendet ändock prövas.

Ansökan om särskill uppskattningsvärde görs skriftligen
hos länsstyrelsen i det län där fasligheten är belägen.

I
ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning lill vad som föreskrivs i
faslighelslaxeringslagen (1979:1152) om fastighetsde-klaration, de uppgifter
som behövs fill ledning för uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden
alt komplettera uppgifterna vid äventyr alt ärendel ändock prövas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen
upprättar sä snart det kan ske förslag till preliminärt taxeringsvärde och
översänder förslagel fill sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr
att ärendet ändock slutligen avgöres.

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till
särskiU uppskaltningsvärde och översänder förslaget lill sökanden för yttrande
inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.

Länsstyrelsen har rätt att vid ärendets handläggning höra
ordföranden i den taxeringsnämnd, som handlägger fastighetstaxering inom det
område där fastigheten är belägen, samt anlita biträde av sakkunnig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Efter
utgången av den tid som sökanden enligt 5 fåll sig förelagd för yttrande
fattar länsstyrelsen beslut i ärendel.

Sedan
liden för yttrande enligt 5 § utgått fattar länsstyrelsen beslul i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mot beslut får talan ej föras.

Om beslutet undertätlas sökanden samt den lokala
skattemyndigheten.

7 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
beslut om åsätt taxeringsvärde utgår avgift med 300 kronor om fastighetens
uppskattade värde ej överstiger 200000 kronor och i annat fall med 600
kronor.

För beslul om särskiU uppskaltningsvärde ulgår avgift med
500 kronor om faslighetens uppskattade värde ej överstiger 200000 kronor och
i annat fall med / 000 kronor. Då slalen är sökande ulgår inte avgift.

Har avgiften ej erlagts inom en månad efter det krav på
avgiften delgivits sökanden, får utmätning ske för avgiften utan föregäende
dom.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med
fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås

Härigenom
föreskrivs att lagen (1933: 359) angående vad med faslighets taxeringsvärde i
vissa fall skall förstås skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

Är enligt vad därom finnes stadgal för fastighet gällande
särskill uppskattningsvärde för fastighets-belåning (preliminärt
laxerings-värde), skall vad i lag eller författning föreskrives om fastighets
taxeringsvärde säsom gmnd för beräkning av belopp, intill vilkel inteckning
i faslighet må godkännas säsom säkerhet vid utlåning eller såsom täckning för
fonder eller inlåning, i stället gälla om det preliminära taxeringsvärdet.

Föreslagen
lydelse

Är enligt vad därom finnes stadgal för fastighet gällande
särskill uppskaltningsvärde, skall vad i lag eller författning föreskrives om
fas-tighels taxeringsvärde säsom grund för beräkning av belopp, intill vilkel
inteckning i faslighet må godkännas säsom säkerhet vid utlåning eller såsom
täckning för fonder eller inlåning, i ställd gälla om del särskilda
uppskattningsvårdel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 16

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22 8 2 mom. lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 8

2 mom.~ Har fast egendom efler den tidpunkl, som näst
föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda,
vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad
eller annan anläggning ä egendomen eller av tillbehör därtill eller genom
skogsavverkning eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av rörelse,
i vilken egendomen varil använd, eller av annan liknande anledning, skall
länsstyrelsen i del län där egendomen är belägen på ansökan av skallskyldig,
boutredningsman eller testamentsexekutör, efler verkställd utredning, åsätla
egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendomen belöpande
arvsskatt.

Där efter
tidpunkl som nyss nämnts fortsall bebyggelse sketl å fasl egendom eller dess
värde eljest förhöjts lill följd av ny-, lill- eller ombyggnad eller väsentlig
förändring av rörelse, vari egendomen varit använd, eller annan liknande
anledning, äger beskattningsmyndighelen hos länsstyrelsen påkalla att
egendomen för ändamål, som i föregående stycke sägs, åsättes särskilt värde.

Fast
egendom, för vilken icke finnes särskilt taxeringsvärde, skall ock av
länsstyrelsen åsättas värde til! ledning för arvsskattens beslämmande. Del
åligger skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör att göra ansökan
härom. Värdering som nu sägs är dock icke erforderiig där del finnes uppenbart,
all egendomens värde ej överstiger 10000 kronor.

Vid den värdesällning, varom i Vid den värdesältning, varom i

delta
moment är fräga, skall, under delta moment är fråga, skall, under iakttagande i
övrigl i tillämpliga de- iakttagande i övrigt i tillämpliga delar av de i
kommunalskattelagen lar av de i faslighelslaxeringslagen stadgade grunder för
taxering av (1979:1152) stadgade grunder för fasfighet, hänsyn tagas till
egendo- taxering av faslighet, hänsyn tagas mens beskaffenhet vid tidpunkt,
till egendomens beskaffenhet vid som avses i 21 §. Vad i 22 8 1 mom. tidpunkt,
som avses i 21 8. Vad i andra och tredje punkterna är stad- 22 8 1 mom. andra
och tredje punk-gal skall därvid äga motsvarande terna år stadgal skall därvid
äga tillämpning. Sökande är pliktig molsvarande tillämpning. Sökande meddela
länsstyrelsen erforderliga är pliktig meddela länsstyrelsen er-upplysningar för
ansökningens forderiiga upplysningar för ansök-prövning. Länsstyrelsen äger all
i ningens prövning. Länsstyrelsen ärendel höra ordföranden i fastig- äger alt i
ärendet höra ordföranden helstaxeringsnämnden för det di- i
fastighelstaxeringsnämnden för strikt, inom vilkel egendomen är det distrikt,
inom vilkel egendomen belägen, eller, om denna nämnd av- är belägen, eller,
om denna nämnd

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. ' Senaste
lydelse 1973:1104.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 17

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

slutat sin verksamhet, ordföranden avslutat sin verksamhet, ordföran-

i taxeringsnämnden i orten. Där be- den
i taxeringsnämnden i orten,

siktning av egendomen prövas nö- Där
besiktning av egendomen prö-

dig, må länsstyrelsen föranstalta vas
nödig, må länsstyrelsen föran-

därom såframt, då ärendet uppta- ställa därom
såframt, då ärendet

gits på ansökan, sökanden efter an- upptagits
på ansökan, sökanden ef-

maning bestrider kostnaderna för ter anmaning
bestrider kostnaderna

besiktningen. I fall, som avses i för
besiktningen. I fall, som avses i

andra stycket av delta moment, be- andra
styckei av delta moment, be

stridas koslnaderna av allmänna stridas
kostnaderna av allmänna

medel. medel.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, som avses i detla
moment, må klagan icke föras.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981. Äldre
bestämmelser skall dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före den I
januari 1982.

8 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs att 4 8 slämpelskaltelagen
(1964:308)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 8 Skatteplikt föreligger icke vid

1)
förvärv från
make, om förvärvet sker i syfte all för sammanläggning åstadkomma enhetliga
lagfartsförhållanden beträffande makarnas fasta egendom;

2)
förvärv genom
byte i den män vederlaget utgöres av annan fasl egendom, om bytet sker för all
åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller utgör led i ätgärder för
jordbrukels eller skogsbmkets yttre rationalisering;

3)
sambruksförenings
förvärv genom tillskott från medlem och samfällighetsförenings förvärv enligl 5
8 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter;

4)
försäkringsbolags
förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådant avlal om övertagande
av det senare bolagets hela försäkringsbestånd, som avses i 295 8 lagen om
försäkringsrörelse;

5)
förvärv av
järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6)
kommuns
eller annan menig- 6) kommuns eller annan menighets
förvärv av mark, vilken enligt hets förvärv av mark, vilken enligl fastställd plan skall
användas för fastställd plan skall användas för
sådant ändamål som avses i 5 § I allmän plals, begravningsplats d-

' Lagen omtryckt 1979: 1060. Senasle lydelse av lagens
rubrik 1974: 864. 2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr. 61

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 18

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

mom,
b) eller d) kommunalskatte- ler sådant ändamål som enligl 2

lagen; kap. 2 § faslighelslaxeringslagen

(1979:1152) medför alt byggnad kan indelas som vårdbyggnad, bad-,
sport- och idrottsanläggning, skolbyggnad, kidturbyggnad, ecklesiastikbyggnad
eller allmän byggnad;

7)
förvärv på grund av lagen om
räll i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område;

8) förvärv av kronojord genom skalleköp eller eljest
på grund av skattebrev;

9) förvärv av ständig besittningsrätt lill kronohemman
eller krononybygge, då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars
mark fidigare hell eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med
tomträtt upplåten till samme lomträtlshavare; eller

11)
återgång av fång i fall, där
rätt till återvinning föreligger enligt 42 8.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981 och gäller i fråga om förvärv för vilket
skatteplikt inträder efter ikraftträdandet.

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom
föreskrivs all 1 8 lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

I 8'

Riksskatteverket
fär, om del finnes vara av synnerlig vikt för någon, efter ansökan lämna besked
på förhand (förhandsbesked) angående viss fråga, som avser sökandens taxering
till kommunal inkomstskatt, slallig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatl eller ersättningsskatt, ävensom viss fråga rörande
tillämpningen av lagen (1951:763) om beräkning av slallig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst eller i lag givna bestämmelser om uppskov med beskattning
av realisationsvinst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen
(1980:000) mol skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för
sökanden.

I
frägor som avses i första stycket fär förhandsbesked också meddelas, om del
finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

'
Lydelse av rubriken enligt prop, 1980/81: 17, - Lydelse enligt prop, 1980/81:
17,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Vad som har sagls i första slyckel första meningen och
andra slyckel skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar pä förhand
erhålla besked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten.
Delsamma gäller den för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp som
skattepliktig inkomst enligt bestämmelserna i 47 8 kommunalskatlelagen
(1928:370), trots alt han inte är ägare.

Föreslagen lydelse

Vad som har sagts i första slyckel första meningen och
andra stycket skall ocksä lillämpas, när ägare till fastighet önskar på förhand
erhålla besked angående viss fråga, som avser taxering av fasligheten.
Detsamma gäller den för vilken garantibelopp för faslighet skall tas upp som
skallepliklig inkomst enligl beslämmelserna i 47 8 kommunalskattelagen
(1928:370), trots all han inle är ägare, och. såvitt gäller fastighet som
enligt 3 kap. faslighelslaxeringslagen (1979:1152) undantagits från skatteplikt
och egendom för vilken värde enligt 7 kap. 16 § nämnda tag inte beslämts. den
för vilken, ehuru han inte är ägare, garanlibelopp skulle ha tagits upp om
fastigheten varit skatlepliklig dier egendomen åsatts värde.

Om rält att av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i
fråga rörande mervärdeskatt föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.

Härigenom
föreskrivs att 1 8 lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fast egendom, som är laxerad som annan fastighet och som
vid laxeringen betecknats som hyresfastighet, får ej utan tillstånd av hyresnämnd
förvärvas genom

1.
köp, byte eller
gäva,

2.
tillskoll till
bolag eller förening.

Fast
egendom, som är laxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats
som hyreshusenhet, får ej utan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 20

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

3.
utdelning eller skifte från
bolag eller förening,

4.
fusion enligt 14 kap. 1 eller 2
8 aktiebolagslagen (1975: 1385). Förvärvstillstånd fordras dock endasl om den
kommun där den fasta

egendomen är belägen
enligt 3 a 8 första stycket påkallar prövning hos hyresnämnden.

Vad
i denna lag sägs om fasl egendom skall gälla även tomträtt. Vad som sägs om
lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse inskrivning av förvärv
av tomträtt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981. I fråga om förvärv som skell före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

11
Förslag till

Lag
om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer, m.m.

Härigenom
föreskrivs följande.

Allmänna
fasfighdsdeklaralioner och andra uppgifter som avlämnats lill ledning vid 1970
års allmänna fastighetstaxering skall bevaras för framtiden. Detsamma skall
gälla sädan fastighelslaxeringsavi som skall förvaras tillsammans med
deklarationen enligl 74 8 iredje stycket taxeringskungörelsen (1957:513) i
dess lydelse enligt kungörelsen (1968:734) om ändring i taxeringskungörelsen.

Beslämmelserna i 50 8
taxeringslagen (1956:623) lillämpas i fräga om förvaring saml tillhandahållande
och utlämnande av deklarationer enligt första stycket.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 21

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till ändrade regler för
inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m.

1 Inledning

Chefen för finansdepartementet bemyndigades den 16 september
1976 att tillkalla en kommitté (Fi 1976:05), 1976 ärs
fastighdslaxeringskom-mitté', för att se över reglerna för
fastighetstaxeringen.

Kommittén har avlämnat delbetänkandena (SOU 1979:32 och
33) Fastighetstaxering 81, (SOU 1979:81) Fastighetstaxering 81 Industribyggnader,
(Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fasfighetstaxering, (Ds B 1980:5)
Villabeskallning 81 samt (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän
fastighetstaxering, följdändringar m. m. De två första delbetänkandena handlar
om frågor av grundläggande betydelse för 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Dessa
betänkanden har lagts till grund för lagstiftning på området (prop. 1979/80:40,
SkU 1979/80:17, rskr 1979/80: 121, SFS 1979: 1152-1155 samt prop. 1979/80:86,
SkU 1979/80:46, rskr 1979/80:280, SFS 1980:149-150). De frågor som tagits upp i
delbetänkandet om villabeskattning anmäler jag denna dag i prop. 1980/81:42.1
de båda ålerslående betänkandena behandlas främst vissa kompletteringar lill
de redan antagna taxeringsreglerna. Jag har för avsikt att nu ta upp dessa
frågor.

I
delbetänkandet om förseningsavgift har kommittén lagt fram förslag om
sankfioner mot den som inte i rätt tid fullgör sin deklarationsskyldighet.
Förslagen har fält dt ganska negativt mottagande och jag är inte

' Regeringsrådet Gunnar Björne, ordförande,
fastighetsrådet Bertil Hall, riksdagsledamöterna Paul Jansson, Stig Josefson
och Bo Lundgren, bitr. skattedirektören Lars Malmberg, riksdagsledamoten Böfie
Stensson samt skattedirektören Ulla Wa-ddl.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 22

heller
beredd att föreslå alt de läggs lill grund för lagstiftning ulan ytteriigare
överväganden. Jag avser emellertid alt i ett följande avsnitt något beröra den
föreslagna förseningsavgiften.

Delbetänkandel
om besvärsregler vid allmän fastighetstaxering innehåller förslag som sträcker
över flera områden. Därvid berörs vissa frågor som lämpligen bör behandlas av
riksdagen under hösten 1980 sä att nya bestämmelser kan träda i krafl den I
januari 1981. Jag avser här de delar i betänkandet som rör följdändringar till
den nya fastighetstaxeringslagen. En viktig fråga rör inkomstbeskattningen av
ägare till specialbyggnader, dvs. sådana byggnader som är undantagna från
skatteplikt vid fastighetstaxeringen. Jag avser nu alt ta upp dessa frågor och
återkommer senare under året till de återstående. Emellertid vill jag redan nu
i ett följande avsnitt någol närmare beröra de övriga frågor som kommittén
behandlat.

Till protokollet i detla
ärende bör som bilaga 1 fogas en sammanfattning av kommitténs förslag och som
bilaga 2 den av kommittén föreslagna lagtexten i dess helhet. Belräffande nu
gällande regler samt kommitténs närmare överväganden hänvisas till betänkandet.

Betänkandet
har remissbehandlats. Till protokollet i delta ärende bör som bilaga 3 fogas en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
i de delar som las upp i lagrädsremissen.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Inledande synpunkter

Som
jag redan har påpekat tar jag nu bara upp de delar av kommitténs förslag där
riksdagsbehandling lämpligen bör ske under innevarande år med hänsyn lill det
önskvärda ikraftträdandet. Jag avser här i första hand de följdfrågor som måste
lösas på grund av alt den nya fastighetstaxerings-lagen bygger på dt delvis
nytt syslem när del gäller alt undanta vissa allmännyttiga fastigheter från
skatteplikt. Innan jag går in på dessa frågor villjag försl något beröra övriga
delar av kommitténs förslag.

Kommittén har lagt fram
förslag som syftar till alt förbättra beslutsunderiaget vid fastighetstaxeringen
saml att öka det allmännas kontrollmöjligheter. I denna del utmynnar
kommitténs överväganden främst i dt förslag om all bl. a.
fasUghelslaxeringsnämnd mot ägarens vilja skall kunna besiktiga en fastighet.
Förslagel har fält ell ganska blandat mottagande av remissinstanserna. Även om
flertalet av dessa tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran har det
likväl pekats på sä många problem all jag anser ytterligare överväganden
nödvändiga innan jag är beredd alt ta ställning.

Vidare
har kommittén behandlal en del frågor som rör bl. a. möjligheten att rätta
felaktiga taxeringar. Den kanske största ändringen i denna del avser förslagel
om att införa nya möjligheter lill besvär i särskild ordning vid
fastighetstaxeringen. Delta förslag innebär bl.a. att om en domstol

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 23

skulle
frångå en av riksskatteverket eller länsstyrelse utfärdad anvisning i ett
enstaka fall så skulle härigenom en möjlighet öppnas all i särskild ordning
ändra även andra ägares fasfighdstaxeringar. Även här har sädan kritik
framkommit att ytterligare överväganden är nödvändiga. Jag räknar med att
återkomma i denna och den närmast föregående frägan senare under delta år.

1 det tidigare nämnda
delbetänkandet (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering har
kommittén behandlat inle bara sagda avgift utan även frågan om skattetillägg
vid fastighetstaxering. Kommittén föreslog emellerfid att bara
förseningsavgift skulle införas. I det nu akluella belänkandet (Ds B 1980:8)
diskuteras även om inle skattebroltslagen skulle kunna ändras sä att den kom
att omfatta även oriktiga uppgifter som lämnats vid fastighetstaxering. De
straffbestämmelser m. m. som nu gäller vid fastighetstaxering finns i 18 kap.
30 8 faslighelslaxeringslagen (1979: 1152), FTL. Här kan böter eller fängelse i
högsl sex månader komma i fråga om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämnar oriktiga uppgifter. Även den som underläteratt lämna allmän
fastighetsdeklaration kan komma att bötfällas.

Enligl kommittén bör inte
del nuvarande ansvarsområdet för oriktiga uppgifter vidgas. Man betonar
emellertid vikten av att nuvarande regler tillämpas sä att överträdelserna i
erforderlig omfallning verkligen beivras. Detta resultat bör enligl kommittén
kunna näs genom att den nuvarande anmälningsskyldighet till åtal som åvilar
laxeringsnämndsordförande, lokal skaltemyndighet och skattechef
effektiviseras. Anvisningar om della kan enligt kommittén utfärdas av RSV efter
samråd med riksåklagaren.

Kommitténs överväganden
och förslag i ansvarsfrågorna biträds eller lämnas ulan erinran av de flesta
remissinslanser som tagit upp frågan. För egen del är jag av samma uppfattning.
Även i fråga om förseningsavgiften kan del ifrågasättas om inle nuvarande
sanktionsformer kan anses vara tillfyllest. För dagen är jag emellertid inte
beredd alt ta ställning i frågan. Denna bör i stället las upp i samband med
kommande ändringar av fastighetstaxeringen med utgångspunkt bl.a. i väntade
förslag från 1976 års fasUghelstaxenngskommitlé.

De av kommittén framlagda
förslagen i fråga om vissa sekretessbestämmelser kommer jag att la upp i annat
sammanhang.

2.2
Följdändringar till fastighetstaxeringslagen

2.2.1
Inkomstbeskattningen av ägare av specialbyggnader, m. m.

Genom
tillkomsten av FTL ändrades de regler som anger i vad mån fasligheter skall
undantas från skatteplikt. Även om vissa grundläggande principer behållits är
olikheterna gentemot den tidigare ordningen tämligen stora. Frågan är nu i vad
mån dessa ändringar skall slå igenom vid inkomstbeskattningen där på flera
punkter en direkt koppling f.n. föreligger lill skattepliktsreglerna för
fastigheter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 24

Enligl
1975 års fastighelslaxeringsregler krävdes för att faslighet skulle undantas
frän skatteplikt förutom att den användes på vissl allmännyttigt säll i regel
också att den ägdes av stat, kommun, akademi, stiftelse, ideell förening eller
annan allmännyttig sammanslutning. Om en fastighet endast delvis användes för
ett skatlebefriande ändamål kunde en uppdelning ske i en skattefri och en skattepliktig
del.

En
direkt effekt av att en faslighet hell eller delvis undantas från skatteplikt
är alt den skattefria delen inte träffats av den kommunala garanliskal-ten.

Skaltepliklsreglerna,
som fanns i 5 8 kommunalskatlelagen (1928:370), KL, har nu ersatts av
bestämmelser i 3 kap. 2-4 88 FTL.

En väsentlig olikhet mot
de äldre skaltefrihelsreglerna är alt man nu infört en övervägandeprincip.
Denna princip innebär alt det ändamål blir avgörande för vilket fastigheten
används lill mer än hälften. En fastighet skall numera vid fastighetstaxering
hänföras till antingen den skattefria eller den skattepliktiga sektorn. Någon
uppdelning skall alltså inle längre ske i detla sammanhang. En annan nyhet är
all det s. k. ägarkravd formellt fått minskad betydelse. En fasfighet kan
undantas från skatteplikt av tre olika skäl. Enligl 3 kap. 2 8 FTL undantas
frän skatteplikt alllid specialbyggnad med tillhörande mark. Med
specialbyggnad avses byggnad som till övervägande del används för vissa i 2
kap. 2 8 FTL särskilt angivna ändamål. Del är här fråga om byggnader som
används för allmänna eller eljest allmännyttiga ändamål (försvarsbyggnad,
reningsanläggning, vårdbyggnad, idrottsanläggning, skolbyggnad m. m.). Med ell
undantag saknar det betydelse vem som äger byggnaden.

Från
skatteplikt undantas enligl 3 kap. 3 8 FTL även ekonomibyggnad, åkermark m. m.
om fastigheten lill övervägande del används för vissa verksamheter som bedrivs
i vårdbyggnad eller skolbyggnad.

Slutligen
gäller enligt 3 kap. 4 § FTL undantag från skatteplikt för byggnad som ägs och
till övervägande del används av vissa allmännyttiga organisationer i deras
verksamhei som sådan. Här finns alltså ett ägarkrav.

En
skattefri faslighet åsätts ingel taxeringsvärde. Som nämnl utgår inte heller
någon kommunal garantiskatt.

Skaltepliklsreglerna vid
fastighetstaxeringen har även återverkat på inkomstbeskattningen. 1 54 8 d) KL
föreskrivs att ägare av sådan fastighet som avses 15 8 1 mom. a)-f) och h)-i)
är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten genom dess
användning för ändamål som avses i nämnda moment. Liknande bestämmelser finns
vid den statliga inkomsl-och förmögenhetsbeskattningen. Även vid
inkomsttaxeringen av berörda fastighetsägare kan i förekommande fall en
uppdelning ske så att en viss del av en faslighetsinkomst blir skattefri och en
annan del skattepliktig (proportioneringsprincipen). För vissa ägare gäller
dock att en inkomst skall vara antingen i sin helhet skattepliktig eller
skattefri. Så är fallet med de ideella föreningarna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 25

Den
övervägandeprincip som alltså numera gäller enligl FTL har kommittén inte
velat införa för inkomsttaxeringens vidkommande. I stället föreslås alt
nuvarande proportioneringsprincip skall gälla i viss utsträckning även i
fortsättningen. Närmare bestämt innebär kommitténs förslag, som intagits i 54 8
d) KL, följande.

Ägare av fastighet med
specialbyggnad befrias från skattskyldighet såvitt avser fastighetsinkomster
från den allmännyttiga verksamheten. Undantag har gjorts för inkomster av
kommunikalionsverksamhd, distributionsverksamhet eller reningsverksamhet.

För ägare av fastighet som
avses i 3 kap. 4 8 FTL föreslås skattefrihet för faslighdsinkomster på grund av
fastighetens användning i den allmännyttiga verksamheten. Det är fråga om
fastigheter som tillhör ideella föreningar, vissa närmare angivna stiftelser
och andra allmännyttiga organisationer.

Gemensamt
för dessa båda grupper är alltså att fastigheten till övervägande del används
för något allmännyttigt ändamål. Skulle i detla fall det finnas
faslighetsinkomster av annat slag är dessa skattepliktiga och den tidigare
nämnda proportioneringen måsle dä göras. Om fastigheten inle till övervägande
del används för aUmännytfigt ändamål föreligger oinskränkt skattskyldighet för
hela fastighdsinkomsten.

Detta innebär med hänsyn
till alt övervägandeprincipen införts vid skal-tepliktsbedömningen, alt del
fidigare faktiska sambandet mellan fastighetstaxering och inkomsttaxering inte
längre kan fungera. Taxeringsnämnden mäste alltså vid inkomsttaxeringen årligen
fastställa hur stor del av förvärvskällan som används i den allmännyttiga
resp. den kommersiella verksamheten för att pä del sättet få en
fördelningsgrund för t.ex. allmänna fastighetskostnader och
värdeminskningsavdrag.

Proportioneringsprincipen
skall emellertid liksom f. n. inte omfatta ideell förenings skattskyldighet.
Här skall antingen föreligga skattskyldighet för fastighelsinkomsten i sin
helhet eller ocksä är skattefriheten total. 1 denna del föreslär kommittén ingen
ändring i gällande rätt.

Förslaget innebär vidare
att slopandet av ägarkravel vid fastighetstaxeringen skall slå igenom. Någon
ägarbegränsning görs således inle när det gäller möjligheten att frikallas från
skyldighet att utge inkomstskatt. Däremol skall enligt förslaget
skattefriheten endasl gälla inkomst frän en av ägaren själv bedriven
allmännyttig verksamhet.

De
remissinstanser som närmare behandlat den nu redovisade delen av kommitténs
förslag är genomgående ganska kritiska. En del menar att den föreslagna
proportioneringen av inkomsler blir svår att hanlera för skallemyndigheterna
sedan man upphävt den tidigare uppdelningen vid faslig-hetstaxeringen. Kritik
framförs också mot de tröskeleffekter som följer av övervägandeprincipen;
används bara 49% för dt allmännyttigt ändamål inträder oinskränkt
skattskyldighet men används 51 % på det sätlet så är skattskyldigheten
begränsad. Kritik riktas även mot kommitténs förslag i

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 26

andra
hänseenden, bl.a. i fråga om effekterna av skattefrihet vid t.ex.
förmögenhetsbeskattningen.

För
egen del villjag redovisa följande överväganden.

De
förslag som kommittén nu har lagt fram i fråga om inkomstbeskattningen måsle
självfallet sättas i samband med andra skatteregler. Jag tänker därvid inte
bara på de nyligen antagna faslighelstaxeringsreglerna utan även på hur
inkomstbeskattningen i dag är utformad för olika ägarkalegorier som typiskt
sell kan vara ägare till sädana byggnader där skattefrihet kan komma i fråga.

Jag
vill då först erinra om en del av de överväganden som gjordes i samband med
tillkomslen av FTL. Därvid diskuterades noga vilka för- och nackdelar som var
förknippade med de då gällande faslighetstaxeringsreg-lerna som möjliggjorde en
uppdelning på en skaUefri resp. skattepliktig del. Den av kommittén då
föreslagna övergängen till en övervägandeprincip vid fastighetstaxeringen
godtogs eller lämnades utan erinran av flertalet remissinstanser. Inte minst
skulle förslagel medföra förenklingar i taxeringsarbelet och leda till färre
tvister vid fasfighetstaxeringen mellan de skattskyldiga och myndigheterna än
de dåvarande uppdelningsreglerna. Det antogs vidare alt förslagel många gånger
skulle vara till fördel för de skattskyldiga. De fastigheter där skattefrihet
skulle kunna komma i fräga torde nämligen regelmässigt vara sådana att det
användningssätt som skulle kunna motivera skattefrihet dominerade.

Enligt
min mening har knappast något framkommit som skulle lyda på att den nu nämnda
principen för fastighetstaxeringens vidkommande inte skulle vara ändamålsenlig.
Den måste därför bilda en utgångspunkt för de ändringar som kan komma i fråga.

Jag
vill därefter beröra ett annat skatteavsnitt som också inverkar pä de framlida
inkomstskattereglerna i förevarande delar. Jag syftar därvid på reglerna för de
ideella föreningarnas skattskyldighet. Denna kategori berörs i och för sig
inle av de förslag som kommittén nu har lagt fram men hår har riksdagen
tidigare i år infört regler som innebär all övervägandeprincipen i denna del
redan godtagits vid inkomsttaxeringen för denna gmpp.

Sådan
ideell förening som avses i 53 § I mom. e) KL samt punkl 9 av anvisningarna
lill defia lagrum åtnjuter enligt 54 8 i) KL saml punkt 4 av anvisningarna lill
nämnda lagrum skattefrihet för inkomst av faslighet under vissa
förutsättningar. 1 korthet har reglerna följande innebörd.

För
att skattdäUnader skall medges krävs bl. a. att den ideella föreningen ägnar
sig ät allmännyUig verksamhet (religiös, välgörande, social, politisk,
konstnärlig, idrottslig, kulturell). Genom lagstiftning 1977 (prop. 1976/
77:135, SkU 1976/77:45, rskr 1976/77:323, SFS 1977:572) infördes en
enhdlighdsprincip såvitt gällde beskattningen av dessa föreningars faslighets-
och rörelseinkomster. De skulle vara antingen i sin helhet skattefria eller
fullt ul skaUskyldiga. Den huvudsakliga inriktningen av verksamheten skulle
bli avgörande. Ullrycket huvudsakligen lorde innebära ett

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 27

krav på alt omkring 75-80% av verksamheten avsett den
allmännyttiga delen. Genom riksdagsbeslutet tidigare i år (SkU 1979/80:51, rskr
1979/ 80:351, SFS 1980:342) utvidgades nämnda föreningars skaUefrihet. Genom
ett fillägg till punkt 4 av anvisningarna till 54 8 KL frikallades de nämligen
från skattskyldighet för inkomst av sådan faslighet som tillhörde föreningen
och som lill övervägande del användes i föreningsverksamheten som sådan.

För de nu
angivna ideella föreningarna gäller alltsä vid inkomsttaxeringen bl. a. dels
alt de är antingen skattefria eller skattskyldiga för rörelse- och faslighetsinkomster
dels att övervägandeprincipen lillämpas i fråga om de egentliga
föreningsfastigheterna. Även de nu beskrivna reglerna har vuxit fram mol
bakgmnd av önskemål om att slippa uppdelningar mellan skallefrihet och
skatteplikt och likaså har en utgångspunkt varit att de nya reglerna
regelmässigt skulle vara lill de skattskyldigas fördel. Inte heller i dessa
delar är det enligt min mening motiverat alt föreslå några ändringar. Med ett
mindre undantag berör alltså mina förslag inle de nu angivna ideella föreningarna.

De nu
redovisade förhållandena leder enligt min mening till att en övervägandeprincip
i så måtto bör införas även vid inkomsttaxeringen all olika regler får
accepteras beroende pä hur fastigheten används. Det kan visserligen sägas att
en sådan princip kan resultera i alt tämligen likartade fall kan komma alt
behandlas olika. Så skulle t. ex. bli fallet när den allmännyttiga och den
kommersiella användningen av en fastighet är av ungefär samma omfattning. Nu
finns del emellertid anledning anta alt della inle är en särskill vanlig
situation ulan alt del i ställd regelmässigt förhäller sig så alt dd ena eller
del andra användningssättet dominerar. Del är då enligt min mening möjligt alt
ha olika regler som anpassats lill den dominerande användningen i del enskilda
fallet.

Jag vill
dä först ta upp frågan om sädana fastigheter som inle lill övervägande del
används för ell ändamål som skulle kunna mofivera skaltefrihd. För dessa fall
innebär kommiiiéns förslag all faslighetsinkomsterna i sin helhet skall vara
skalteplikliga. 1 denna del överensstämmer förslaget med vad som redan gäller
för de ideella föreningarnas faslighetsinkomster. Jag föreslår alt kommitténs
förslag genomförs.

För de fall där en faslighet till övervägande del används
för ett allmännyttigt ändamål föreslår kommittén däremol all en uppdelning
skall göras. Skattefrihet föreslås bara för sådana faslighetsinkomster som
härrör från den allmännyttiga delen. Övriga faslighetsinkomster skall däremol
beskallas på vanligt sätt. En ytterligare begränsning ligger i kravet på all
ägaren själv skall bedriva verksamheten.

I denna del har kritiken tagit sikte på svårigheterna all
i del prakfiska arbetel avgöra vilka inkomster som skall anses vara av det ena
eller andra slaget. Framför allt uppdelningen på utgiftssidan anges kunna bli
besvärlig, t. ex. i fräga om sädana koslnader som kan sägas mer knyta an till
fastighe-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 28

ten som sädan (värdeminskningsavdrag, vissa räntor) än
lill olika slag av verksamheter. En anledning lill de nämnda svårigheterna
anges vara all man inle längre kommer alt ha tillgång lill den uppdelning pä
olika värden som kan ha åsatts vid fastighetstaxeringen när en fastighet är
delvis skattefri och delvis skatlepliklig.

En väg ur
de nämnda svårigheterna skulle självfallet vara alt när den allmännyttiga
användningen överväger införa full skaUefrihet. dvs. även här anta den princip
som gäller för de ideella föreningarna. Del kan förvisso antas att åtskilliga
av de fastigheter som skulle beröras ägs av sådana juridiska personer där dt
mycket betydande allmännyttigt inslag finns. Men ägarbilden är trots allt
betydligt mer splittrad här och har inle den ganska enhetliga karaktär som
kännetecknar de ideella föreningarna. Jag är därför inle beredd att nu frångå kommitténs
förslag. Frägan bör emellertid tas upp till förnyad prövning när närmare
erfarenheter vunnits av reglernas praktiska tillämpning. Eftersom en stor del
av hithörande fastigheter ägs av stiftelser är det också anledning all avvakta
resultatet av stiftelseulredningens (Ju 1975:01) pågående arbete.

Olägenheterna av den föreslagna uppdelningen skall inte
heller överdrivas. Del saknas anledning att anta annat än all inkomsterna från
de skattefria fastigheterna normall är av sådan natur all de inle skall beskattas.
Alt en uppdelning skall ske fär förmodas tillhöra ovanligheten. En uppdelning
lorde bli ovanlig i framför allt de fall som kommittén tagit upp i 548 d) 1 KL.
Dd är här fråga om specialbyggnader och dessa kan som förslaget är utformat
knappast användas på alltför skiftande sätt. Nägra fall där så skulle kunna ske
har i förslaget undantagils från inkomslskattefrihel och jag tänker dä främst
pä kommunikationsbyggnader. För sådana fasligheter som avses i 3 kap. 4 8 FTL
har kommittén föreslagit skattefrihet för inkomster som uppkommil genom alt
faslighden använls i organisafionens eller sammanslulningens verksamhei som
sådan. Även här bör del normall gå att utskilja vad som kan sägas ligga vid
sidan om den allmännyttiga delen. Detta bör rimligen gå all få fram med ledning
av bokföringen. I själva verket innebär kommitténs förslag inte så djupgående
ändringar i förhällande till vad som nu gäller att taxeringsnämnderna ställs
inför helt nya problem. Även om den uppdelning som tidigare sketl vid fastighetstaxeringen
på skattefri resp. skattepliktig del kunnat tjäna till ledning för en
motsvarande uppdelning vid inkomsttaxeringen får man inte bortse från all delta
är något som har karaktär av hjälpregel. Det finns alltså inte heller i dag
något absolut band mellan faslighets- och inkomsttaxering. Mol denna bakgrund
är jag inle heller beredd alt biträda de önskemål som framförts om rätt till
särskilt uppskaltningsvärde för att tjäna som underlag vid inkomsttaxeringen.
Jag återkommer strax lill dessa frågor. Jag vill ocksä betona att dd inte skall
vara nödvändigt all varje är ingående undersöka efter vilka normer en
fördelning skall ske. Om det inle har inträffat några mer genomgripande
förändringar i en faslighets användningssätt mellan två är torde föregående
ärs fördelning kunna begagnas igen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 29

Jag
föreslär att kommitténs förslag genomförs. De nya reglerna bör las in 154 8 d)
KL och 7 8 h) lagen (1947:576) om slallig inkomstskall, SIL. Milt förslag
innebär emellertid vissa i huvudsak redaktionella ändringar i förhållande till
kommitténs förslag. I del föregående nämnde jag alt de ideella föreningarnas
inkomstbeskattning inle berördes av de nu diskuterade ändringarna. Jag vill
dock nämna all del kan tänkas att en ideell förening undanlagsvis kan äga en
sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 eller 3 8 FTL men som inle används i
föreningsverksamheten som sädan och inle heller har en naturlig anknytning lill
densamma. Inkomster från en sädan fastighet bör dä behandlas enligt 54 8 d) I och
2 KL. Della påkallar en ändring i punkl 4 av anvisningarna till 54 8 KL.

Jag
övergår nu till att behandla förmögenhetsbeskattningen av de icke
skattepliktiga fastigheterna.

F.
n. gäller alt fastigheter, som undantagils från skatteplikt enligt 5 8 KL, inte
skall tas upp som tillgång vid förmögenhetstaxeringen (3 8 2 mom. j) lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskall, SFL). Induslritillbehör enligt 2 kap.
3 8 jordabalken, JB, omfattas emellertid generellt av förmögenhetsskatteplikt.
De fastigheter som kunde undantas från skatteplikt enligl 5 8 KL var nästan
alltid sådana vars ägare inle var skattskyldiga till förmögenhetsskatt. Genom
tillkomslen av FTL har här en viss förskjutning skett så att skattefria
fastigheter i större utsträckning kan ha ägare som är skyldiga att erlägga
förmögenhetsskatt.

Kommittén har föreslagit
alt skattefri fastighet som tillhör fysisk person och annan skattskyldig som
avses 168 1 mom. första slyckel a)-c) SFL, dvs. i princip alla till
förmögenhetsskatt skattskyldiga rättssubjekt, normalt skall tas upp som
skattepliktig tillgång vid förmögenhetstaxeringen. För alt en skalteskärpning
jämfört med nuläget inle skall inträda föreslår kommittén dock att de
fastighetstyper som nu generellt utgör skattefri tillgång vid förmögenhetstaxeringen
också i fortsättningen skall vara det. Detta gäller kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad, reningsanläggning, kulturbyggnad och ecklesiaslikbyggnad
som avses i 2 kap. FTL jämle därtill hörande tomtmark, övrig mark och
markanläggning. Enligt förslaget skall industritillbehören enligl 2 kap. 3 8 JB
liksom f. n. alltid tas upp som tillgäng.

Eftersom
något taxeringsvärde inle kommer alt åsättas de skattefria fastigheterna
föreslår kommittén all en möjlighel införs all fastställa ett värde på skattefri
fastighet som skall upptas som tillgång vid förmögenhetsberäkningen.
Värderingen skall enligl förslagel ske enligt de av kommittén föreslagna
reglerna om åsättande av särskilt uppskaltningsvärde för fastighet.

Den
av kommittén föreslagna behandlingen av de skattefria fastigheterna vid
förmögenhetsbeskattningen har kritiserats pä sina håll, inte minsl då på grund
av sättet för alt bestämma värdet.

Jag
kan i och för sig dela kommitténs betänkligheter inför tanken att frän

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 30

förmögenhetsbeskattning
undanta de fasligheter som bedömts vara icke skattepliktiga vid
fastighetstaxeringen. Hithörande fastigheter kan på grund av ägarkravels
slopande vid fastighetstaxeringen för framtiden komma att innehas även av
sådan skaltskyldig som har alt eriägga förmögenhetsskatt. Jag är emellertid
likväl tveksam om den föreslagna lösningen är den lämpligaste.

För
alt kommitténs förslag skall kunna lillämpas måste det tillskapas något annat
värde i slällel för taxeringsvärdet och här har kommittén tänkt sig att lagen
(1971: 171) om särskill uppskaltningsvärde på fastighet, Lsuf, skulle komma
till användning. Jag återkommer senare (avsnitt 2.2.2.1) till vissa särskilda
frägor angående Lsuf. I denna del har flera remissinstanser uttalat tvekan och
ifrågasatt om den myndighet - länsstyrelsen - som skall handha det föreslagna
värderingsförfarandet verkligen har erforderliga resurser för detla. Mer
allvarliga är emellertid enligt min mening de närmare effeklerna av del
föreslagna värderingsförfarandet. Även om värderingen skall ske efter de
normer - med undantag för beskaffenhdslid-punkten som skall gälla vid
fastighetstaxering har en del opraktiska avvikelser i förslagel i förhällande
lill FTL bedömts nödvändiga. Kommittén har ansett att anledning saknas att
införa någon besvärsrält över länsstyrelsens beslul. För att några
rättsförluster inle skall behöva uppstä i skattesammanhang bör enligl kommittén
i slällel föreskrivas all del särskilda uppskatlningsvärdd skall vara endast
lill ledning vid beslämmande av skatt eller taxering. Vidare innebär förslaget
att avgift skall utgå om inte staten har ansökt om värdering.

Med
tanke pä all del föreslagna värderingsförfarandet inle kan sägas få den
stabilitet som jag anser vara önskvärd i detla sammanhang vill jag föreslå en
annan lösning på förmögenhetsskaltefrågan.

Även
om de nya skattefrihetsreglerna medför en viss utvidgning av ägarkretsen är
likväl läget alltjämt det all endasl dl fåtal av dessa kan förmodas vara
skyldiga alt betala förmögenhetsskatt. Å andra sidan kan ell generellt
undantagande av skattefria fasligheter från förmögenhetsbeskattningen
missbmkas i enstaka fall. Jag föreslär därför den förändringen alt skattefria
fastigheter visserligen generellt undantas från förmögenhetsbeskattningen men
all samlidigl skatteavdrag vägras för skuld som avser kapital som nedlagts i
fastigheten. Mina förslag föranleder ändringar i 3 § 2 mom. j) och 5 8 SFL.

1
fråga om arvs- och gåvobeskatlningen får andra bedömningar göras. Enligt min
mening saknas det anledning att undanta skattefria fasligheter frän skatteplikt
enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.

För
det första är arvs- och gåvoskatterna - till skillnad från förmögenhetsskatten
- av engångsnatur. Detta betyder bl.a. att en arvs- och gävo-skattefrihet för
skattefria fastigheter skulle kunna inbjuda lill missbruk. Anlag alt en
specialbyggnad ges bort och då ulan gåvobeskallning. Kort tid efter gåvan
ändras faslighetens användningssäll sä att den skall indelas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 31

som skallepliklig. Utan särskilda regler kan då ingen
gåvoskatt uttas. Till bilden hör också att om del vid förmögenhetsbeskattningen
torde vara få fall där en beskattning skulle bli aktuell så bör det vara ännu
ovanligare att en skattefri fastighet skulle utgöra tillgäng i dl dödsbo. Jag
föreslår alltså inga undantagsregler för skattefria fasligheter vid arvs- eller
gåvobeskatlningen. Avslutningsvis villjag påpeka alt vad jag nu har sagt inle
innebär några ändringar i den gåvoskatlefrihel som redan gäller för gåvor till
allmännyttiga ändamål.

2.2.2 Övriga följdändringar

Jag har i del föregående behandlat hur
inkomstbeskattningen bör ske i fräga om inkomsler frän fastigheter där
skallefrihet för fastigheten kan komma i fråga enligt FTL. 1 det följande avser
jag att la upp andra frägor som hänger samman med att
fastighetstaxeringsbeslämmdserna ändrats genom tillkomsten av FTL. Till stor
del är det fråga om att ändra definitioner eller liknande. I tydlighetens
intresse berör jag även sädana avsnitt i FTL som i och för sig inte föranleder
ändringar på annat håll. Framställningen bygger på FTL:s kapitelindelning.

2.2.2.1 Faslighetstaxeringslagen, 1 kap. Inledande
bestämmelser

1 kap. FTL innehåller bestämmelser av mera allmän
belydelse för fastighetstaxeringen, såsom i vilka frågor beslut skall fallas,
vad som menas med laxeringsår, faslighet och ägare saml vad som är all anse som
beskaf-fenhetslidpunkl. Beslämmelserna överensstämmer i stort med gällande
ordning. Del finns emellertid ell betydelsefullt undantag och del gäller vilka
fastigheter som skall åsättas taxeringsvärde. Denna fråga har jag emellertid
redan behandlal i avsnitt 2.2.1 såvitt gäller förhällandet till
inkomstbeskattningen.

Enligt 1 kap. 1 8 FTL skall taxeringsvärde inle åsättas
fastighet som enligt 3 kap. FTL skall undantas från skatteplikt.

Kommittén som pekar på alt taxeringsvärde fortfarande
används i olika andra sammanhang, anser att i en del fall den slopade
värderingen i samband med fasfighetstaxeringen kan behöva ersättas med en
särskild expertvärdering eller liknande. Enligl kommitténs mening är del i
dessa fall främst frän hkformighetssynpunkl mest lämpligt med dl officiellt värderingsförfarande
och värderingsutlåtande.

Enligl kommittén bör lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på faslighet, Lsuf, ges ett vidgat tillämpningsområde. F.n.
fär den bara tillämpas under den löpande taxeringsperioden vid vissa angivna
former av förändring efler senasle fasfighetstaxering. Kommittén anser att dd
ökade behovet av särskild värdering, som föranletts av de nya skattepliktsreglerna,
bör tillgodoses genom att möjlighet tillskapas att åsätla skattefri fastighet
särskilt uppskattnings värde. Däremot har kommittén inte ansett det lämpligt
att ytterligare utvidga tillämpningsområdet lill att omfatta

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 32

även
egendom som enligl 7 kap. 16 8 FTL inle skall värderas. Förslagel innebär alt
lagen görs tili en "baslag" till vilken annan lagstiftning kan
hänvisa i den mån behov föreligger aU få eU officiellt värderingsullåtande för
fastighet. 1 lagen skall inle längre anges för vilkel eller vilka ändamål
värdel fastställs. Förslaget innebär ingen ändring i fräga om värderingen, utan
den skall liksom f. n. ske efter fastighelslaxeringsregler. När det gäller
beskaffenhdstidpunklen föreslås att en möjlighet införs att tillämpa annan
fidpunkt än den då uppskaUningen sker. Enligl förslagel skall samma ägarbegrepp
gälla som vid fastighetstaxeringen. Möjlighet bör dock finnas t. ex. för
taxeringsnämnd aU vid förmögenhetstaxeringen påkalla åsättande av särskilt
uppskattningsvärde. Mot bakgrund härav föreslår kommiUén att även annan än
ägare får påkalla särskild värdering. En förutsättning bör dock enligt
kommittén vara att del i lagstiftningen på del område där uppskauningsförslagel
skall användas, direki föreskrivs aU annan än ägaren fär påkalla värdering. De
formella rutinerna kring ansökan m. m. föreslås i stort följa FTL:s regler.
Ägarens uppgiftsskyldighet föreslås få i huvudsak samma innebörd oavsett vem
som påkallar åsättande av särskilt uppskattningsvärde. Kommittén anser all
anledning saknas alt nu införa någon besvärsrätt över länsstyrelsens beslul.
För att några rättsförluster inte skall behöva uppslå i skaUesammanhang bör
enligl kommittén i berörd lagstiftning föreskrivas att det särskilda
uppskattningsvärdet skall vara endast fill ledning vid bestämmande av skatt
eller taxering. Förslaget innebär vidare all när staten är sökande skall inte
avgift ulgå. I övrigt föresläs i huvudsak endasl redakfionella ändringar i
lagen.

Förslagel
har godtagils eller lämnats ulan erinran av flerlalel av remissinstanserna.
Några remissinslanser är kritiska mot förslagel. Bl.a. berörs länsstyrelsens
resurser för de föreslagna tillkommande arbetsuppgifterna. Några
remissinslanser påpekar att förslagel innebär att ny värdering måsle göras
varje år och ifrågasätter om inle ett åsaU uppskattningsvärde kan godtas vid
flera års taxeringar. Kritik framförs mot förslaget all inle låta
skattefriheten slå igenom vid förmögenhetsbeskattningen, varvid särskilt
uppskattningsvärde på fastighet vid förmögenhetsbeskattningen inte skulle
behövas. Vidare framförs synpunkter om alt rätt all påkalla uppskaltningsvärde
bör föreligga även vid inkomsttaxeringen om förslagel i fråga om
inkomstbeskattning genomförs. Några remissinstanser anser att även
taxeringsinlendenl vid förmögenhetsbeskattningen bör ha räll att påkalla
åsättande av särskilt taxeringsvärde. Någon remissinstans anser aU ägare som
ansöker om värdering vid förmögenhetsbeskattning bör befrias från

avgift.

Jag
har fidigare (avsniu 2.2.1) föreslagit au fastighet, som enligt 3 kap. FTL har
undantagils från skatteplikt, inte skall upptas som tillgång vid
förmögenhetstaxeringen. Detta innebär alt en stor del av de erinringar som
framförts under remissbehandlingen inte längre är aktuella. Lsuf kommer
emellertid fortfarande att behövas för sitt hittillsvarande ändamål. De nya

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 33

skattepliktsreglerna
kommer också att öka behovet av särskild värdering. Lagens tillämpningsområde
bör därför utvidgas något. Jag har tidigare föreslagit att fastighet, som
enligt 3 kap. FTL är undantagen från skatteplikt, inte skall tas upp som
tillgång vid förmögenhetstaxeringen. Detla medför att det knappast finns
anledning att i och för sig vidga den krets som kan ansöka om särskild
värdering. Liksom hittills bör fastighetsägare och därmed jämställda få göra
detta. Denna krets bör emellertid bestämmas med utgängspunkt i 47 8 KL.
Reglerna bör utformas så alt även ägare av icke skattepliktiga fasligheter
omfattas. Jag föreslår även vissa redakfionella ändringar.

För
beslut om äsatt värde utgår avgift med 300 kr. om det uppskattade värdet inte
överstiger 200000 kr. och i annat fall med 600 kr. Dessa belopp har gällt sedan
lagens ikraftträdande den I juli 1971. Jag föreslår att dessa avgifter höjs
till 500 resp. 1 000 kr.

Frågan
humvida Lsuf bör tillämpas vid inkomstbeskattningen har jag berört i det
föregående (avsnitt 2.2.1).

I lagen (1933:359)
angående vad med faslighets taxeringsvärde i vissa faU skaU förslås anges alt
del s. k. preliminära taxeringsvärdet i vissa fall skall ersätta det
"riktiga" taxeringsvärdet. Kommittén föreslår vissa redaktionella
följdändringar i lagen. Dessa betingas av kommitténs förslag till utvidgning av
Lsuf och till förslaget alt beteckningen preliminärt taxeringsvärde skall utgå
ur Lsuf.

Förslaget
har inte mött någon kritik av remissinstanserna och jag ansluter mig fill
detsamma.

Vid
arvs- och gåvobeskatlningen finns regler för värderingen av fastighet i 22 8
AGL. Enligt huvudregeln skall fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före
det år då skattskyldigheten inträder. I vissa i 22 8 2 mom. AGL angivna
situafioner skall emellertid fastighet åsättas ell särskilt värde av
länsstyrelsen. Detta gäller dels faslighet som saknar taxeringsvärde, dels fastighet
vars beskaffenhet på ett eller annat sätt förändrats och dels fastighet, vars
användning undergått väsentlig förändring. 22 8 2 mom. AGL innehåller viss
hänvisning lill KL angående gmnderna för fastighetstaxering. Enligt kommittén
föranleder inte FTL några sakliga ändringar i nämnda lagmm. Däremot föreslår
kommittén en redaktionell ändring avseende hänvisningen till var gmnderna för
fastighetstaxering återfinns. Enligt förslaget skall ändringarna träda i kraft
den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas om
skattskyldigheten inträtt före den 1 januari 1982.

Jag
biträder även här kommitténs förslag. Enligt 22 8 2 mom. Iredje styckei AGL
åligger det skaltskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör alt ansöka
om åsättande av värde lill ledning för arvsskattens bestämmande.
Beskattningsmyndighelen får enligt 67 8 AGL förelägga vite för att förmå dessa
personer alt fullgöra ansökningsskyldigheten. Jag anser alt denna möjlighel bör
vara tillräcklig för att ansökningsskyldighe- 3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr.
61

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 34

ten skall fullgöras och är därför inle beredd all biträda
önskemål som framförts under remissbehandlingen om att även
beskattningsmyndighet skall ha rätt att göra sådan ansökan.

Med anledning av vad kammarkollegiet har uttalat i sitl
remissyttrande villjag ta upp en speciell fråga. Om en fastighet förvärvas
genom arv eller gåva under ett är när allmän fastighetstaxering äger rum och
efter det att taxeringsarbelet avslutats skall enligt praxis, om taxeringsvärde
inle finns åsätt för närmast föregående år, dd värde gälla som åsatts vid
allmänna fasfighetstaxeringen. Kammarkollegiet har nu uttryckt önskemål om att
1981 års taxeringsvärde regelmässigt skulle kunna fillämpas vid förvärv under
1981 i de fall taxeringsvärde saknas för nästföregående år. Härigenom skulle
del särskilda värderingsförfarandet enligt 22 8 2 mom. Iredje stycket AGL inte
behöva tillgripas. Jag är emellertid inte beredd att biträda detta förslag som
innebär att man för vissa förvärv under är när allmän fastighetstaxering äger
rum skulle komma alt tillämpa ett värde som inle var känt vid
förvärvslidpunkten.

2.2.2.2 F'astighetslaxeringslagen, 2 kap. Indelning av
byggnader och mark

Vid faslighetslaxeringen är del av slor vikt att få fram
grupper av egendom som har likartade egenskaper och som bör värderas efter
enhetliga regler. Den klassificering av byggnader och mark som görs vid fastighetstaxeringen
syftar främst till just en sådan gruppindelning av egendomen. Ell annat
önskemål är att fastighetstaxeringens klassificeringssystem skall samordnas med
annan lagsfiftning och stafistikframställning där likar-lade
begreppsbestämningar kommer lill användning. Som exempel på annan lagstiftning
som anpassats lill fasfighetstaxeringens klassificeringssystem kan nämnas
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet och dess
tillämpningsföreskrifter (1975:1139). De grundläggande
klassificeringsbe-slämmdserna finns numera i FTL.

Alla byggnader och all mark skall enligt FTL som en första
åtgärd i taxeringsarbelet indelas i olika byggnadstyper och ägoslag. Denna
indelning ligger sedan till grund för beslul i fråga om skatteplikt,
taxeringsenhet och beskattningsnatur. Den materiella innebörden av de olika
byggnadstyperna har förändrats. Som exempel kan nämnas att hotell och
restauranger som tidigare indelats som induslrifaslighd i fortsättningen skall
hänföras lill hyreshus. Gruppen specialbyggnader, som tidigare var en restgmpp,
skall enligt FTL omfatta endast byggnader vars användningssätt motiverar att
fasligheten undantas från skatteplikt.

Kommittén anser, med undantag för stämpdskatidagen
(1964:308), SL, alt reglerna om indelning av byggnader och mark inte direki
föranleder följdändringar i annan lagsfiftning.

Enligt 4 8 6) SL är kommuns eller annan menighets förvärv
av mark som enligt faslslälld plan skall användas för vissa ändamål undantagna
från stämpelskalteplikt. Bestämmelsen hänvisar i fräga om ändamålen till 5 8 1

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 35

mom. b) eller d) KL, som upphävts genom tillkomsten av
FTL. Frän skatteplikt undantas enligt nu gällande bestämmelser markförvärv för
allmänna platser, begravningsplatser, allmän styrelse eller förvaltning, kulturvård
eller rättsvärd, ordning eller säkerhet, barnavård, sundhetsvård, religionsvård
eller undervisning saml åldringsvärd.

Kommittén
har efler samråd under hand med stämpelskatleutredningen (B 1977:06) föreslagit
en viss utvidgning av de slämpelskatlefria markförvärven. Enligt förslaget
kommer friheten från stämpelskatt all omfatta markförvärv som sker för bl.a.
vissa kommersiella ändamål som enligt FTL kan motivera att byggnad indelas som
l.ex. bad-, sport- och idrottsanläggning eller kulturbyggnad.
Slämpelskaltefriheten kommer alltså alt bli vidsträcktare än enligt gällande
regler. Ändringarna skall enligl förslaget gälla markförvärv som skett efter
ikraftträdandel den 1 januari 1981.

Förslaget
har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna.
Stämpelskatleutredningen motsätter sig inle förslaget men förutskickar att dess
fortsalla arbete kan leda till att bestämmelsen får en annan utformning än den
av kommittén föreslagna. Kammarkollegiet anser alt lydelsen av den föreslagna
övergångsbestämmelsen skulle medföra all, om efter 1981 års ingång lagfart söks
pä förvärv som skell före denna tidpunkl av sådan allmän mark som avses 14 8 6)
SL, sä finns inle slöd för skattefrihet. Detla sammanhänger enligt kollegiet
med utformningen av övergångsbestämmelserna lill FTL som bl. a. innebär att 5 8
KL upphörde alt gälla vid utgången av år 1979.

Jag vill i
detla sammanhang nämna följande. Jag delar kommitténs uppfattning alt del nu
inle finns anledning all komplicera reglerna alltför mycket och därmed försvåra
stämpelskatteulredningens forlsalta utredningsarbete. Jag biträder således
kommitténs förslag till utvidgning av de stämpelskattefria markförvärven.

Som
kammarkollegiet har påpekat skulle, med föreslagen lydelse av
övergångsbestämmelsen, skattefrihet inte komma att föreligga i vissa fall för
allmän mark som avses i nuvarande lydelse av 4 8 6) SL. Denna effekt har inte
åsyftats. Övergångsbestämmelsen till SL bör därför utformas så att den nya
lydelsen av 4 8 SL gäller i fräga om förvärv för vilka skatteplikt inlräder
efler ikraftträdandet den 1 januari 1981. Skattefriheten kommer härigenom även
att avse förvärv som sketl före den 1 januari 1981 men för vilka skatteplikt
inträder först efler ikraftträdandet.

2.2.2.3 Faslighelslaxeringslagen, 3 kap. Skatteplikt

Jag har i avsnitt 2.2.1 behandlat frågan om följdändringar
i KL, SIL, SFL och AGL som föranleds av de nya skattepliktsreglerna i FTL. Jag
vill nu ta upp några andra frågor med anknytning lill dessa skattepliklsregler
och som har behandlais av kommittén. Della gäller lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift och lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 36

Enligt 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall
avgift betalas av ägare av sådan jordbruksfasfighet, som vid
fastighetstaxeringen åsatts delvärdet skogsbruksvärde. Genom bestämmelsen i 3 kap.
FTL kommer frihet från skatteplikt och därmed frihet från skyldighel alt betala
skogsvärdsavgift att gälla vissa jordbruksfastigheter. Det är här fräga om
l.ex. vissa fasligheter inom vårdsektorn som drivs av del allmänna.

Kommittén har inle föreslagit nägon följdändring och någon
erinran häremot har inte framförts. Jag ansluter mig fill kommitténs
ståndpunkt.

Enligt 3 kap. 4 8 punkten 4 FTL skall fastigheter som ägs
av främmande makts beskickningar undantas frän skatteplikt. Detla innebär i sak
ingen ändring i förhållande till vad som gällde tidigare. Kommittén har därför
inte funnit anledning att överväga några följdändringar.

2.2.2.4 Faslighelslaxeringslagen, 4 kap. Taxeringsenhet
och beskallnings-nalur

Regler om fasligheters beskattningsnatur och indelning i
taxeringsenheter finns f. n. i 7 och 8 88 KL jämte anvisningar. I huvudsak har
dessa regler överförts oförändrade lill 4 kap. FTL. Delvis har emellertid
sådana sakliga ändringar gjorts som kommer alt ge både ändrad indelning i taxeringsenheter
och ändrad beskattningsnatur vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Vidare
har förfarandet vid beslämmande av taxeringsenhets omfattning direki knutits
lill indelningen av byggnader och mark vilkel är en nyhet i förhållande lill
vad som gäller nu.

I de flesta fall lorde FTLs regler om taxeringsenhet och
beskattningsnatur ge dt i förhållande till dagsläget oförändrat resultat.
Detta gäller emellertid inte täktmark och exploateringsmark, vilka år 1981
bryts ut lill särskilda taxeringsenheter med beskattningsnaturen annan
fastighet. Vidare kan den s. k. femhektarsregdn i 4 kap, 5 8 andra stycket och
11 8 andra styckei punkten I FTL antas få till följd all bostadsbyggnader i
anslutning till ett jordbruk i ell ganska stort anlal fall bryts ut till
särskild laxeringsenhd med ändrad beskallningsnalur. Vidare innebär regeln i 4
kap. 10 8 FTL all marksamfällighet i minskad utsträckning kommer att utgöra
särskild taxeringsenhet.

Kommittén har redovisat överväganden i fräga om
följdändringar i KL, men föreslär ingen annan ändring än att hänvisningen till
anvisningarna till 8 8 KL som nu finns i punkl 1 av anvisningarna lill 41 a 8
KL skall frän den 1 januari 1981 avse 4 kap. 10 8 FTL.

Förslagel och övervägandena har inte fåll någon kritik
frän remissinstanserna. Jag ansluter mig till förslagel och föreslår alt punkt
I av anvisningarna till 41 a 8 KL ändras på säll kommiltén har föreslagit.

Kommittén har inte ansett del nödvändigt att göra
följdändringar i 17 och 18 8§ KL, vilka innehåller bestämmelser om inkomstslag
och om vad som skall utgöra särskild förvärvskälla. Jag instämmer i kommitténs
överväganden och föreslår således ingen ändring i nämnda paragrafer.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 37

Kommittén
har också berört beslämmelserna i KL om avskrivning av driftbyggnad på
jordbruksfastighet, om subslansminskningsavdrag vid tillgodogörande av
naturtillgångar och om realisationsvinst.

Frågan om avskrivning av
driftbyggnad på jordbruksfastighet har behandlats i en lagrädsremiss, över
vilken lagrådet nyligen har avgivit yllrande. Jag kommer inom kort alt föreslå
regeringen att en proposilion i frågan avges till riksdagen.

De övriga frågor kommiltén
har berört har behandlats i en inom budgetdepartementel upprättad promemoria
(Ds B 1980:9) Delavyttring, substansminskning m.m. Promemorian har nyligen
varit föremål för remissförfarande. Jag avser all inom kort föreslå regeringen
att inhämta lagrådets yttrande över förslag till ändringar i dessa frågor.

I sammanhanget vill jag
erinra om alt de särskilda lättnader som kan medges familjeföretagen vid
kapitalbeskattningen påverkas av den nyss nämnda ändrade beskattningsnaturen
för täktmark och exploateringsmark. Genom att sädan mark för framliden inte
kommer att få beskattningsnaturen jordbruksfastighet försämras lantbrukarnas
situation genom att utrymme för skattelättnader begränsas. Jag uttalar i dag i
propositionen om ändrade regler för villabeskatlningen m. m. alt de väntade
höjningarna av taxeringsvärdena påkallar ändringar i vissa hänseenden i fråga
om familjeföretagens skattelättnader. Min avsikl är att inom kort återkomma i
dessa frågor.

Kommiltén
redovisar även överväganden i fråga om följdändringar lill lagen (1975:1132)
omförvärv av hyresfastighet m. m.

Enligt 1 8 nämnda lag får
fasl egendom som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen
betecknats som hyresfastighet inte förvärvas utan tillstånd av hyresnämnd om
kommunen påkallat prövning hos hyresnämnden. Av 1 8 lillämpningsförordningen
till lagen framgår att fråga huruvida förvärvstillstånd fordras enligl lagen
bedöms av bevis om faslighetens typkod enligt senasi verkställda laxeringen.

Kommittén föreslär att
begreppet hyreshusfastighet i 1 8 i lagen ändras till hyreshusenhel.

Denna kategori omfattar
emellertid, genom att den i FTL utökats med restaurang, hotel) eller liknande,
en större grupp fastigheter än tidigare. Avsikten med tillståndsprövningen är
emellertid inle alt förvärv av sädana fastigheter skall prövas av hyresnämnd.
Enligt kommiltén får detla emellertid accepteras om man vill behålla taxeringsenhetens
beteckning som urvalsinstmment. Enligt 4 8 andra slyckel lagen får
förvärvstiUstånd inle vägras om del i ärendet visas att faslighden är obebyggd
eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hus som inle innehåller fler än
tvä för bostadsändamål avsedda lägenheter. Enligt kommiltén bör den utökning av
de lillslåndspliktiga förvärven som kan bli följden av den av kommiltén
föreslagna ändringen inte få någon egentlig effekt genom att kommunen i
förekommande fall torde avstå från att påkalla hyresnämndens prövning då man
finner att 4 § andra stycket lagen är tillämpligt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 38

Förslaget
har i allmänhd inle mött några invändningar.

Kommittén
framhåller vidare att införandet av övervägandeprincipen vid indelning av
byggnader kan göra det svårt att genom fastighetstaxeringens kodsystem fånga
upp alla de fastighetsöveriåtdser som ursprungligen avsågs. KommiUén nämner alt
specialenhel (4 kap. 5 8 6 FTL) kan innehålla en mindre del bosläder.

Denna
fråga har berörts av hyresnämnden och arrendenämnden i Göteborg, som anser sig
sakna underiag för all bedöma hur ofta specialenhet kan innehålla bosläder.
Nämnden anser att förvärv av sådan specialenhet rent principiellt bör omfattas
av tillslåndsplikten och pekar på all nuvarande regler har medfört alt förvärv
av byggnader med bosläder kommit all falla ulanför förvärvslagstiftningen.

För
egen del vill jag, efter alt ha haft samråd med det statsråd som handlägger
lagstiftningsärenden som rör hyra m. m., nämna följande. Den utvidgning av
lagens tillämpningsområde som kommitténs förslag innebär torde inle medföra
nägon åndring i sak i fråga om tillståndsprövningen. Den eventuella ökning av
antal ärenden för tillståndsprövning som kan bli följden av förslaget får vägas
mot önskemålet att ha ett smidigt fungerande urvalsinstmment. Jag föreslår
därför alt begreppet hyresfastighet byts ul mot hyreshusenhel. Lagen skall
således lillämpas i fråga om hyreshusenhel.

Som
bl.a. kommittén påpekat kan emellertid specialenhel innehålla en mindre dd
bostäder. Redan enligt gällande regler kan andra fastigheter än
hyresfastigheter innehålla en mindre del bosläder och således ligga ulanför
lagens tillämpningsområde. Detla hänger samman med alt även enligl de regler
som gällde vid 1975 års allmänna fastighetstaxering skulle indelningen göras
enligl en huvudsaklighelsprincip. Problemet är således inte nytt. Någon
ytteriigare ändring i lagen i anledning av FTL anser jag inle bör göras i detla
sammanhang.

2.2.2.5
Faslighetstaxeringslagen, 5 kap. Beslämmande av taxeringsvärde

5
kap. FTL innehåller vissa grundläggande bestämmelser om hur taxeringsvärde
skall bestämmas. Vissa förändringar har gjorts i förhållande till vad som
gäller f.n.

Enligl
4 8 skall marknadsvärdet bestämmas med hänsyn till del genomsnittliga prisläget
under andra året före taxeringsåret, vilket överensstämmer med vad som gällde
vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Vid
värderingen skall enligl gällande ordning privaträtlsliga förpliktelser inte
beaktas i den mån de inle är hänförliga till servitut eller liknande
förhällanden. Detla gäller även enligt 5 kap. 3 8 FTL enligl vilken även
förpliktelser enligt tomlrättskonlrakl om markens utnyttjande skall beaktas.

Redovisningen
av delvärden och delposter har genomgått relativt stora förändringar i FTL.
Delredovisningen följer inle längre beskaltningsna-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 39

luren
ulan är direki knulen till de olika typerna av taxeringsenheter.
Delpostredovisningen, som endast fanns i fråga om jordbruksfastighet, har helt
ulgält.

Kommittén
har övervägt följdändringar i KL:s bestämmelser om avskrivning av byggnad men
inte ansett dd ertbrderiigi med någon följdändring.

Ingen
remissinstans har haft någon erinran. Jag vill nämna att i den nyss nämnda
lagrådsremissen (avsnitt 2.2.2.4) har behandlats regler för avskrivning av
byggnader, däribland frågan om beaktande av värde av överbyggnad.

2.2.2.6 Fasfighdslaxeringslagen,
6 kap. Värderingsenhet

6 kap.
FTL innehåller regler om indelning i värderingsenhet med i stort

sett samma innehåll som tidigare fanns i RSV:s anvisningar.

Enligl
kommittén behöver några följdändringar inle göras på grund av bestämmelserna i
6 kap. Jag ansluter mig lill kommitténs uppfattning.

2.2.2.7 Faslighetstaxeringslagen,
7 kap. Allmänna värderingsregler

7 kap.
FTL innehåller allmänna värderingsregler, som hitlills i huvudsak

varit intagna i RSV:s anvisningar. Bestämmelserna innebäratt oförändra

de allmänna principer för värderingen skall tillämpas år 1981. Undantag

finns emellertid. Det gäller egendom som avses i 7 kap. 16 8 FTL, vilken,

oaktat den kan ingå i skattepliktig taxeringsenhet, inle skall åsättas någol

värde. Ändringarna får vissa effekter vid inkomsttaxeringen men även

ulanför skatteområdet kan följdeffekter uppslå.

Kommittén,
som har övervägt följdändringar såväl i KL som i SFL, föreslär ingen annan
ändring än alt den i anvisningspunkt 2 a nionde stycket till 36 § KL gjorda
beskrivningen av industritillbehören ändras till "egendom som avses i 2
kap. 3 8 jordabalken".

Remissinstanserna
har inle haft några erinringar mot förslagel och jag biträder detsamma.

Kommittén
har också övervägt följdändringar i 10 kap. 4 8 JB, som innehåller regler om
förlängning av arrendeavtal vid bostadsarrende för viss tid. Enligt delta
lagrum skall vid bostadsarrenden för viss tid uppsägning av avtalet allfid ske
för att rätt fill föriängning inte skall föreligga. Uppsägning skall ske senast
ett år före arrendetidens utgång. Rätt till förlängning av avtal om
bosladsartende föreligger inle om bostadshus visseriigen finns på
arrendestället men detla inle är åsätt taxeringsvärde ell år före arrendetidens
utgång. Enligt 5 8 4 mom. KL förelåg inle skatteplikt om värdet av byggnad
eller med varandra sammanhängande byggnader, som är uppförda på mark, för
vilken garantibelopp inte skall tas upp som skattepliktig inkomst för
byggnadsägaren, understeg 5000 kr. Enligl 7 kap. 16 8 FTL skall nägot värde
inte åsättas byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets
sammanlagda värde inte skulle upp-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 40

gä
lill 10000 kr. FTL medför således en viss förändring av förlängningsräl-ten vid
bostadsarrende.

Kommittén
påpekar att 1980 års taxeringsvärden, som bygger på de gamla
fastighetsbeslämmelserna, kommer alt gälla bostadsarrendeavlal som löper ut
ända lill den 31 december 1981. Med hänsyn härtill anser kommittén att FTL inte
motiverar någon ändring av besiltningsskyddsreg-lerna vid bostadsarrende.

Förslaget
har godtagils eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Hit
hör bl.a. arrenddagskommittén (Ju 1975:04). Hyresnämnden och arrendenämnden i
Göteborg påpekar att de nya taxeringsvärdena gäller frän den 1 januari 1981 och
kommer att lillämpas i besittningslvister där senasle uppsägningsdagen infaller
efler 1980 ärs utgång. En omedelbar översyn av reglerna om bosladsarrendators
besittningsskydd är enligt hyresnämnden nödvändig, om man inle vill godta alt
de nya taxeringsreglerna kan få lill följd att nu besittningsskyddade arrenden
faller utanför besittningsskyddet. Nämnden framhåller emellertid att höjningen
av vårdegränsen i praktiken torde få ringa belydelse, eftersom de byggnader
som vid den senaste laxeringen åsättes ett taxeringsvärde av 5 000 kr. numera i
regel har ökat i värde till åtminstone 10000 kr. Nämnden lämnar förslag lill en
provisorisk reglering.

Jag
vill, efter alt ha haft samråd med chefen för justitiedepartementet, nämna
följande. Arrenddagskommittén har enligt sina direktiv att pröva frågan om en
utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om besittningsskydd vid
bostadsarrende. Del lorde kunna förutsättas alt kommittén i sitl arbete
beaktar att de nya taxeringsvärdena kommer alt gälla från den 1 januari 1981.
Några ätgärder från min sida är därför inle påkallade i denna fråga.

2.2.2.8 Faslighetstaxeringslagen,
8-15 kap. Riktvärden m.m.

Reglerna i 8-15 kap. FTL föranleder inle nägra följdändringar enligl

kommitténs
mening. Ingen invändning häremot har gjorts av remissinstanserna. Jag
instämmer i kommitténs uppfattning.

2.2.2.9 Fasfighetstaxeringslagen,
Övriga kapitel

Kommittén
anser att de följdändringar som motiveras av 16-21 kap. FTL har, i den män de
inte redan genomförts (SFS 1979: 1153), behandlats av kommittén i avsnitten 3-5
i betänkandet (rättelse och besvär, påföljder samt sekretessbestämmelser).

Jag
har i avsnitt 2.1 redovisat synpunkter i dessa delar. Jag har därvid uttalat
bl.a. att jag avser att senare under året återkomma i frågorna om rättelse och
besvär.

2.2.2.10 Kommunalskatlelagen
47 8 Garanlibelopp för fastighet

47
8 första styckei KL innehåller bl. a. bestämmelser om vem som skall

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 41

uppta garantibelopp till beskattning. Enligt huvudregeln
är det ägaren som skall göra detta. I andra stycket regleras vilka som, i
ställd för ägaren, skall uppta garanfibelopp till beskattning. I samband med
FTL:s tillkomst infördes en regel om att i stället för ägare skall
nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 48 FTL uppta
garanfibelopp om nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Jag vill i detta sammanhang erinra om all den tidigare
nämnda promemorian Ds B 1980:9 om delavyttring m.m. behandlar vissa frågor om
beskaUning när fastighetsägare har upplåtit räU lill utvinning mot förskottsbetalning.
Dd föreslås att ägaren i sädana fall under vissa fömtsättningar skall kunna få
avdrag för avsättning för framtida substansminskning. Vid remissbehandlingen
av promemorian har riksskatteverket - med hänsyn fill den nya bestämmelsen i 47
8 KL - ifrågasatt bl.a. i vilken förvärvskälla ett eventuellt återfört avdrag
skall redovisas. Jag avser alt återkomma till denna fråga - liksom lill hur
förskottsbetalningen skall behandlas - när jag inom kort lar upp de förslag som
promemorian innehåller.

1 olika sammanhang utanför beskattningens område används,
genom direkta hänvisningar till 47 8 KL, samma ägardefinifion som i KL. Genom
den nu gjorda ändringen avseende vissa nyttjanderättshavare till täktmark måste
därför enligt kommittén övervägas i vad mån det kan anses lämpligt att låta
denna ändring slå igenom även utanför beskatlningsomrädel.

Jag återkommer strax till denna fråga.

I 1 § förordningen (1951:442) om förhandsbesked i
laxeringsfrågor regleras vem som har möjlighet att erhålla sådana besked. Som
ägare i fråga som avser taxering av fastighet anses den som skall uppta
garanlibelopp för fastighet enligt 478 KL.

Kommiltén föreslår alt alla ägarkategorier skall få
uppträda som sökande enligt denna förordning oavsett om berörd fastighet är
skattefri eller av annat skäl inte åsatts taxeringsvärde.

Förslaget har inte mött någon kritik från
remissinstanserna.

Jag instämmer i kommitténs förslag och föreslår att 1 8
förordningen ändras i enlighel härmed.

Skyldigheten att betala garanliskalt har även iniresse för
tillämpningen av lagen (1970:244) om allmänna vallen- och avloppsanläggningar
och lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar.

De fastigheter som bereds vattenförsörjning och avlopp
från allmän va-anläggning skall betala avgift härför. Avgiftsskyldigheten
åligger fastighetens ägare, varmed enligt 3 8 i lagen (1970:244) om allmänna
vatten- och avloppsanläggningar avses den som är skyldig att betala skatt på
garanlibelopp för fastigheten.

Kommittén anser alt avgiftsskyldigheten inte bör vara
beroende av om garantibelopp skall beräknas för viss fastighd eller inte.
Anledning torde, enligl kommittén, t.ex. saknas att frikalla ägare till
skattefri fastighet frän

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 42

skyldighel
att betala avgifter till va-anläggningens huvudman. Kommiltén föreslär att en
bestämmelse intas i 3,8 om att som ägare till fastighet som enligt 3 kap. FTL
undantagits från skatteplikt och till egendom för vilken värde enligt 7 kap.
168 FTL inte bestämls, anses den som varil skyldig att la upp garantibelopp om
fasfigheten varil skattepliktig eller åsatts värde.

KommiUén
föreslår vidare aU nyttjanderättshavare lill täktmark, som avses i 478 e) KL,
inte skall betala avgift.

KommiUén
föreslår också alt samma utformning av ägardefinilionen som i nyssnämnda lag
skall införas åven i lagen (1976:838) om allmänna fjärtvärmeanläggningar.

Förslagen
har inte föranlett remissinstanserna till någon krifik.

Jag
vill efter samråd med chefen för justitiedepartemenlet framhälla all
ifrågavarande lagar vilar på den principiella ståndpunkten alt avgiftsskyldighet
föreligger beträffande samtliga anslutna fasfigheter oberoende av om garanlibelopp
för dessa skall utgå eller inte (jfr bl. a. NJA II 1971 s.
68). Del finns enligt min mening alltså inte något skäl aU i della sammanhang
ändra ifrågavarande lagar.

5§
lagen (1939:608) om enskilda vägar har utformats så all del för frågan om betalningsansvar
saknar betydelse om egendomen är befriad från fastighetsskaU enligt
kommunalskatlelagen eller inte (jfr NJA II 1940 s.
365). Det finns enligt min mening alltså inle någol skäl att i detla sammanhang
ändra 5 8 på sätt kommiUén har föreslagit. Belräffande denna fråga har samråd
ägt mm med chefen för kommunikationsdepartementet.

2.2.2.11
Övriga frägor

Jag
vill avslutningsvis ta upp en fråga som inle har behandlats i kommitténs
betänkande.

I
160-162 88 TL finns bestämmelser om länsrätts sammansättning och domförhet m.
m. vid allmän fastighetstaxering. Dessa paragrafer infördes i samband med
genomförandet av länsdomstolsreformen (prop. 1978/79:86, JuU 1978/79:27, rskr
1978/79:216, SFS 1979:175). Motsvarande bestämmelser fanns tidigare i lagen (1971:52)
om skatterätt, fastighetstaxerings-rätt och länsrätt. Huvuddelen av
beslämmelserna i denna lag fördes över till lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar. 1 16, 17 och 21 88 sistnämnda lag finns hänvisning till
TL i fråga om särskild sammansältning av länsräU och om domförhet m.m. vid
behandling av mål om faslighets-taxering. Vid genomförandet av domstolsreformen
infördes i TL inte någon motsvarighet till 160-162 88 TL i fråga om särskild
fastighetstaxering. Jag föreslår därför att en ny paragraf införs, 192 8 TL, i
vilken sägs all bestämmelserna i 160-162 8§ skall gälla även i fräga om
särskild fastighetstaxering. Bestämmelsen föresläs träda i kraft den 1 januari
1981.

Det
bör i sammanhanget nämnas alt fastighelslaxeringskommitlén kommer att behandla
frågor rörande särskild fastighetstaxering i ell senare belänkande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 43

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med del anförda har inom budgetdepartementel upprättats förslag till

1
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

2
lag om ändring i
kommunalskatlelagen (1928:370),

3
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

4
lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5
lag om ändring i lagen
(1971:171) om särskill uppskaltningsvärde på fastighet,

6
lag om ändring i lagen (1933:
359) angående vad med faslighels taxeringsvärde i vissa fall skall förstås,

7
lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8
lag om åndring i
stämpelskaUelagen (1964:308),

9
lag om ändring i förordningen
(1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

10 lag
om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

Del under 10 angivna förslaget har upprättals i samråd med del statsråd

som
handlägger lagstiftningsärenden som rör hyra m. m. Förslagen bör fogas till
protokollet i detla ärende som bilaga 4.'

4
Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över de upprättade lagförslagen.

5
Beslut Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens hemslällan.

'
Bilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till
propositionen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 44

Bilaga I

Saininanfattninq av bet ä nkandet
Besv ä rsregler vid allm ä n fastighetstaxering, f ö ljd ä ndringar
m.m. (Ds B 1980:8)

I delbet ä nkandena
Fastighetstaxering 81 (SOU 1979:32 och 33), Fastighetstaxering 81
Industribyggnader (SOU 1979:81) och F ö rseningsavgift
vid allm ä n fastighetstaxering (Ds B 1980:4)
har kommitt é n i allt v ä sentligt behandlat de fr å gor som avser 1981 å rs allm ä nna fastighetstaxering.
Lagstiftning har skett p å grundval av de tv å f ö rsta
d&lbet ä nkanden (prcp.

1979/80:40, SkU 17, rskr 121, SFS 1979:1152-1154 resp.
prop. 1979:80, SkU 46, rskr 280, SFS 1980:149-150). Kommitt é n har vidare i delbet ä nkandet Viilabeskattning 81

(Ds B 1980:5) lagt fram f ö rslag r ö rande 1981 å rs villabeskattning.' Detta bet ä nkande liksom bet ä nkandet
ang å ende f ö rseningsavgift remissbehandlas f.n.

Kommitt é n redovisar
i f ö religgande delbet ä nkande å terst å ende delar av utredningsuppdraget i fr å ga om 1981 å rs
allm ä nna fastighetstaxering. D ä rvid behandlas fr å gor
som r ö r beslutsunderlag och kontrollm ö jligheter vid fastighetstaxeringen, r ä ttelse och besv ä r,
p å f ö ljder samt sekrecessbest ä mmelser.
Vidare l ä gger kommitt é n fram f ö rslag
till f ö ljd ä ndringar i andra f ö rfattningar
med anledning av fastighetstaxerings-lagen.

I ett senare bet ä nkande
avser kommitt é n att redovisa ö verv ä ganden r ö rande s ä rskild
fastighetstaxering och ett system med s.k. rullande fastighetstaxering.

Beslutsunderlaget vid fastighetstaxeringen grundar sig
till stor del p å de uppgifter som fastighets ä garna l ä .T\nar.
Kommitt é n f ö ruts ä tter dock att en st ö rre del av de uppgifter i framtiden kommer att kunna
h ä mtas fr å n olika myndighets-register. Denna fr å ga kommer att behandlas i saraband med kommitt é ns ö verv ä ganden ang å ende
rullande fastighetstaxering. Ä ven
kontrollen av l ä mnade uppgifter b ö r ske med hj ä lp
av da data om fastigheterna som finns registrerade hos myndigheterna. En m ö jlighet till kontoll best å r ä ven i en ut ö kad r ä tt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 45

till besiktning, vilket kommitt é n f ö resl å r skall g ä lla
vid 1981 å rs allm ä nna fastighetstaxering.

Betr ä ffande r ä ttelse och besv ä r
vid allm ä n fastighetstaxering f ö resl å r komraitt é n att nuvarande regler skall g ä lla ä ven i forts ä ttningen med i stort sett of ö r ä ndrat inneh å ll. Kommitt é n
f ö resl å r ä ven en viss utvidgning av till ä mpningsomr å det
f ö r besv ä r i s ä rskild
ordning. S å dan besv ä rsr ä tt f ö resl å s f ö religga dels om de uppgifter p å vilka taxeringen grundas ä r oriktiga - bortsett fr å n bagatellfel - dels om en domstol vid pr ö vning av besv ä r
ö ver taxeringen fr å ng å r en av RSV
eller l ä nsstyrelse utf ä rdad anvisning. De f ö reslagna besv ä rsgrunderna har ansetts inte kr ä va n å gon ä ndrad lydelse av nuvarande lagregler.

Nuvarande best ä mmelser
i fr å ga om oriktiga uppgifter vid all.Ti ä n fastighetsdeklaration innefattar straffp å f ö ljd i de
fall oriktigheten har l ä mnats upps å tligt eller av grov oaktsamhet. Kommitt é n konstaterar att omfattningen av det straffbara
omr å det i och f ö r sig ä r
v ä l avv ä gd och b ö r beh å llas. Det har dock visat sig att best ä mmelserna inte till ä mpas i
praktiken. Kommitt é n f ö rordar d ä rf ö r en effektivisering av den anm ä lningsskyldighet
som redan enligt nuvarande ordning å vilar
fastighetstaxeringsn ä mndens ordf ö rande, lokala skattemyndigheten och skattechefen. N ä rmare anvisningar h ä rom b ö r utf ä rdas av RSV efter samr å d med riks å klagaren.

Best ä mmelser om handlingssekretess och
tystnadsplikt vid fastighetstaxeringen f ö resl å s anpassas till den nya sekretesslagstiftningen.
Detta inneb ä r att dessa fr å gor inte beh ö ver
s ä rskilt regleras i FTL efter den 1 januari
1981.

Uppgifter fr å n
fastighetstaxeringen har betydelse inom m å nga
olika omr å den. Det ursprungliga och alltj ä mt fr ä rasta syftet
med fastighetstaxeringen ä r att ta fram underlag f ö r den kommunala garantibeskattningen. Uppgifterna
anv ä nds vidare f ö r en m ä ngd
andra ä ndam å l framf ö r allt inom beskattnings-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 46

omr å det. Som exempel h ä rp å kan n ä mnas schablonbeskattningen av en- och tv å familjsfastigheter, realisationsvinstbeskattningen
och kapitalbeskattningen. .Fastighetstaxeringen har betydelse ä ven utanf ö r
beskattningsomr å det, t.ex. vid f ö rv ä rv av
jordbruks- och hyresfastigheter och vid till ä mpningen
av vissa kapitalplacerings- och fonderingsregler. H ä rav f ö ljer att ä ndringar av reglerna f ö r fastighetstaxeringen ocks å
ger upphov till vissa f ö ljd ä ndringar p ä andra omr å den.

Komraitt é n har i
delbet ä nkandet Villabeskattning 81 (Ds B
1980:5) redovisat ö verv ä ganden och f ö rslag r ö rande schablonbeskattningen av villor. Detta uppdrag
grundade sig p å s ä rskilda till ä ggsdirektiv till kommitt é n. I ö vrigt har
koramitt é n ansett det ligga utanf ö r utredningsuppdraget atc ta upp de f ö ljdfr å gor som
uppkommer genom att niv å n p å taxeringsv ä rdena stiger vid 1981 å rs allm ä nna
fastighetstax-er ing. D ä remot har kommitt é 'n behandlat s å dana
f ö ljdfr å gor som uppkommer genam de nya skattepliktsreglerna och andra ä ndringar av principiell natur vid
fastighetstaxeringen.

Med h ä nsyn till den i FTL inf ö rda huvudsaklighetsprincipen n ä r man avg ö r
om en fastighet skall vara skattepliktig eller inte f ö resl å r kommitt é n att m ö jlighet
inf ö rs att f å ett officiellt v ä rderingsutl å tande ä ven
f ö r skattefria fastigheter. Detta f ö resl å s ske genom
att till ä mpningsomr å det f ö r lagen ora
s ä rskilt uposkattningsv ä rde p å fastighet
vidgas.

Reglerna om indelning av byggnader och mark i FTL -
tidigare ingick dessa n ä stan uteslutande i RSV:s
anvisningar - styr i h ö g grad taxeringsbesluten ora
skatteplikt, beskattningsnatur och indelning i taxeringsenheter. Dessa regler
f ö ranleder en mindre f ö ljd ä ndring i st ä mpelskattelagen som r ö r fr å gan om vilka kommunala markf ö rv ä rv som skali
vara undantagna fr å n st ä rapelskatteplikt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 47

Skattepliktsbest ä mmelserna
har inte enbart ä ndrats med avseende p å huvudsaklighetsprincipen. En annan f ö r ä ndring ä r att man i allt; v ä sentligt har slopat kravet p å
att ä gander ä tten skall tillkomma s ä rskilt angivna ä garkategorier f ö r att skattefrihet skall f ö religga. Vidare har en anpassning till dagens samh ä llsf ö rh å llanden skett genom att de skatte-befriande anv ä ndingsomr å dena
utvidgats. Dessa ä ndringar har f ö ranlett kommitt é n
att f ö resl å vissa ä ndringar i KL, Si och Sf.

Ä garkravets
slopande f ö resl å s i princip sl å igenom vid inkomsttaxeringen.
Kommitt é n har s å lunda f ö reslagit
att ä gare till fastighet som avses i 3
kap. FTL skall frikallas fr å n skattskyldighet
f ö r inkorast av fastigheten i den m å n inkomsten h ä rr ö r fr å n s å dan allm ä nnyttig
verksamhet som ä garen sj ä lv bedriver. D ä remot
har kommitt é n inte ansett sig kunna f ö resl å att ocks å huvudsaklighetsprincipen skall sl å igenom vid inkomsttaxeringen p å det viset att inkomst fr å n f ö rv ä rvsk ä lla vari
fastighet ing å r alltid skall vara antingen i sin
helhet skattefri eller skattepliktig. Koramitt é n har i st ä llet f ö reslagit att nuvarande ordning skall beh å llas. Detta inneb ä r
att inkomst av fastighet sora anv ä nds
delvis i allm ä nnyttig och delvis kommersiell
verksarahet koramer att ber ä knas endast
i fr å ga om den sistn ä mnda verksamheten.

Vissa fastighetskategorier har dock ansetts inte b ö ra å tnjuta n å gon skattelindring ut ö ver garantiskatteeffekten. Det r ö r
sig h ä r om kommunikationsanl ä ggningar, distributionsanl ä ggningar och reningsanl ä ggningar d ä r
ä garen f ö resl å s bli oinskr ä nkt skattskyldig f ö r inkomst av fastighet ä ven efter
den 1 januari 1981.

Vid f ö rm ö genhetstaxeringen ä r i dag alla
skattefria fastigheter generellt undantagna fr å n f ö rm ö genhetsskatteplikt. De skall allts å
inte tas upp som tillg å ng vid f ö rm ö genhetsber ä kningen. Denna regel har emellertid inte n å gon st ö rre

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 48

skattelindrande effekt. Fastighet m å ste n ä mligen i dag
ä gas av vissa angivna r ä ttssubjekt f ö r
att kunna undantas fr å n skatteplikt vid
fastighetstaxeringen och dessa r ä ttssubjekt ä r normalt inte ö ver
huvud skattskyldiga till f ö rm ö genhetsskatt. Museer, vissa kyrkobyggnader och koramunkationsan-l ä ggningar m.m. kan dock ä gas av n å gon
som normalt ä r f ö rm ö genhetsskattskyldig. Ä garkravets slopande i den nya FTL har f ö ranlett kommitt é n
att f ö resl å en inskr ä nkning i den generella
skattefriheten vid f ö rm ö genhetstaxeringen f ö r skattefria
fastigheter. Inskr ä nkningen inneb ä r att den sora ä r
skattskyldig till f ö rm ö genhetsskatt skall ta upp ä ven
skattefri fastighet som tillg å ng vid f ö rm ö genhetsber ä kningen dock ej museibyggnader, kommunikationsanl ä ggningar m.m. Ber ö rda fastigheter f ö resl å s kunna å s ä ttas s ä rskilt uppskattningsv ä rde.

Vidare redovisar kommitt é n vissa rent redaktionella f ö ljd ä ndringar till FTL. Det r ö r sig bl.a. om ä ndringar
med anledning av att skattskyldigheten f ö r
t ä ktmark i vissa fall f ö rts ö ver fr å n ä gare till
nyttjander ä ttshavare. Ö verv ä ganden
redovisas ocks å r ö rande vissa fr å gor som ansetts b ö ra ber ö ras
men som inte f ö ranlett n å got f ö ljd ä ndringsf ö rslag
fr å n kommitt é n. Detta ä r
i n å gra fall betingat av att inom
budgetdeparte.mentet f.n. behandlas vissa f ö ljdfr å gor till FTL s å som
fastighetsbegreppet vid realisationsvinstbeskattning och
substansminskningsavdrag f ö r takt.

F ö ljd ä ndringarna f ö resl å s tr ä da i kraft den 1 januari 1981 d å 1981 å rs
fastighetstaxeringsbeslut skall b ö rja
g ä lla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BUaga2

Fastighetstaxerinqsiommittens f ö rfattningsf ö rslag

1 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

dels att 18 kap. 21 och 29-43 §§ och 21 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen skall inf ö ras tre nya kapitel, 22-24 kap. av
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 kap.

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i
16-20 §§ ä r sagt om fastighetsdeklaration g ä ller
ä ven betr ä ffande andra uppgifter, som l ä mnas till ledning vid allm ä n fastighetstaxering och betr ä ffande av myndighet vid taxeringskontroll uppr ä ttade handlingar.

Vad i
16-20 och 4 2 §§ ä r sagt om fastighetsdeklaration g ä ller
ä ven betr ä ffande andra uppgifter, som l ä mnas till ledning vid allm ä n fastighetstaxering och betr ä ffande av myndighet vid taxeringskontroll uppr ä ttade handlingar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inneh å llet i deklaration f å r, utom i de fall som anges i 19 § ,
inte yppas f ö r annan ä n den som sj ä lv
f å r ta del av deklarationen i fr å ga.

Ej heller
f å r f ö r obeh ö rig uppenbaras vad som upplysts
eller i ö vrigt yttrats vid sammantr ä de med fastighetstaxerings-n ä mnd.

Kan
uppgift som beh ö vs f ö r att taxera en fastighet inte utan avsev ä rd o-l ä qenhet
erh å llas p å annat s ä tt
som anges i detta kapitel f å r fastighetstaxeringsn ä mnd besiktiga fastigheten ä ven i andra fall ä n
sora avses i 8 § . I fr å ga ora s å dan
besiktning g ä ller 30-41 §§ .

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr. 61

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som
till ledning vid allm ä n fastighetstaxering upps å tligen eller av grov oaktsamhet l ä mnat handling med oriktig uppgift och d ä rigenom f ö ranleder
fara f ö r att taxeringen blir f ö r l å g d ö mes till b ö ter
eller f ä ngelse i h ö gst sex m å nader
.

Den som
upps å tligen eller av grov oaktsamhet
underl å ter att l ä mna allm ä n
fastighetsdeklaration d ö mes till b ö ter.

I ringa fall d ö mes
ej till ansvar enligt f ö rsta eller andra stycket.

Besiktning
f å r ske endast om det finns anledning
anta att s å dan upp-gift, som avses i 29 § , ä r felaktig
eller bristf ä llig och uppgiften ä r av v ä sentlig
betydelse f ö r å s ä ttande av en riktig taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31 §

32 §

L ä nsr ä tten i det l ä n d ä r fastigheten ar bel ä gen beslutar
om besiktning p å framst ä llning av fastighets-taxeringsn ä mnden .

Mot beslut om besiktning f å r talan inte f ö ras.

I beslut om besiktning skall redovisas vad denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

33 S

34 §

35 S

skall
avse. Om det finnes p å kallat f å r ä ven tid f ö r besiktningen best ä mmas. Beslutet skall senast vid f ö rr ä ttning f ö r
verkst ä llighet mot bevis l ä mnas till fastighets ä garen och annan, hos vilken verkst ä llighet
sker. Kan beslutet inte ö verl ä mnas vid f ö rr ä ttningen skall det delges genora r ä ttens
f ö rsorg.

Har fastighetstaxerings-n ä mnd gjort framst ä llning om besiktning och beh ö vs inte l ä ngre
å tg ä rden skall n ä randen genast anm ä la det-ta till r ä tten.

L ä nsr ä tten skall oraedelbart upph ä va
beslut om besiktning n ä r anm ä lan enligt 33 § har skett.

Innan beslut om besiktning verkst ä lls skall fas-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 §

tiqhets ä garen beredas tillf ä lle att inst ä lla sig till f ö rr ä ttningen.
Detsamma g ä ller nyttjander ä ttshavare som ber ö rs av å tg ä rden. Kan den som avses i f ö rsta
stycket inte utan n ä mnv ä rt uppskov kallas till f ö rr ä ttningen eller inst ä lla sig vid denna, f å r verkst ä llighet ä nd å ske under f ö ruts ä ttning att s ä rskilt
tillkallat vittne ä r n ä rvarande. Ä r den, hos vilken besiktning av
bostads-utrymme skall ske, inte n ä rvarande,
f å r dock f ö rr ä ttningen
genomf ö ras endast om det kan antas att
fastighets ä garen eller annan s ö ker f ö rhala besiktningen
eller att den av annat sk ä l kommer att f ö r-

Fastighets ä garen
och an-

nan hos
vilken verkst ä llig-

het sker
har

r ä tt att till-

kalla
vittne.

F ö rr ä ttningen

f å r dock inte

i on ö dan up-

peh å llas i v ä ntan
p å att

vittne
skall-

inst ä lla sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

53

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 S

38 S

39 S

Besiktning skall verkst ä llas s å att den inneb ä r minsta m ö jliga
ol ä genhet f ö r den som ber ö rs
av besiktningen. Skada f å r inte f ö rorsakas p å
egendom. L å s och annan st ä ngningsanordning f å r dock brytas.

Verst ä llighet av besiktning i
bostadsutrymme f å r inte utan medgivande av den som
ber ö rs d ä rav p å b ö rjas mellan kl. 19 och kl. 8..

Fastighetstaxeringsn ä mndens
ordf ö rande, konsulent eller tj ä nsteman som bitr ä der
n ä mnden verkst ä ller beslut om besiktning. Om det ä r p å kallat f å r annan ledamot i n ä mnden n ä rvara.

Å tg ä rd som avses i 37 § sista
meningen skall verkst ä llas av kronofogdemyndigheten.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 54

Nuvarande lydelse F ö reslagen
lydelse

40 §

Vid besiktning ä r
fastighets ä garen skyldig att l ä mna de upplysningar som beh ö vs f ö r
besiktningens verkst ä llande samt att l ä mna tilltr ä de
till fastigheten och dess byggnader.

41 §

Ang å ende verkst ä llighet av beslut om besiktning skall utf ä rdas bevis. Vad i 32 § andra stycket f ö reskrivs r ö rande beslut om besiktning skall ä ga motsvarande till ä mpning p å bevis om verkst ä llighet. Ä r
den som skall erh å lla bevis inte n ä rvarande vid f ö rr ä ttningen, skall bevis l ä mnas ä ven till n å gon som kan anses f ö retr ä da honora, om s å dan person ä r
n ä rvaran-de.

42 S

Inneh å llet i deklaration

f å r, utom

1 i de
fall som

an-

ges i 19

§ , inte yppas

f ö r

annan ä n

den' som
sj ä lv

f å r

ta del
av

deklarationen

i

fr å ga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

43 S

Ej heller
f å r f ö r obeh ö rig uppenbaras vad som upplysts
eller i ö vrigt yttrats vid sammantr ä de med fastighetstaxeringsn ä mnd eller vid besiktning enligt denna lag.

Den som till ledning vid allm ä n fastighetstaxering upps å tligen eller av grov oaktsamhet l ä mnat handling med oriktig uppgift och d ä rigenom f ö ranleder
fara f ö r att taxeringen blir f ö r l å g d ö mes till b ö ter
eller f ä ngelse i h ö gst sex m å nader.

Den som
upps å tligen eller av grov oaktsamhet
underl å ter att l ä mna allm ä n
fastighetsdeklaration d ö mes till b ö ter.

I ringa fall d ö mes
ej till ansvar enligt f ö rsta eller andra stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Besv ä r av ä gare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september under
taxerings å ret.

Kommuns
besv ä r skall anf ö ras f ö re utg å ngen av oktober m å nad under taxerings- å ret.

Taxerings
intendent har r ä tt att anf ö ra besv ä r
intill ut å ngen av november m å nad under taxerings å ret. Han skall inom saimna tid ange yrkanden och grunder f ö r besv ä rstalan,
om inte med h ä nsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga sk ä l
l ä nsr ä tten medger anst å nd.

Inkommer
besv ä r fr å n ä gare av fastighet efter den i f ö rsta stycket angivna tiden men f ö re utg å ngen
av novem-ber m å nad under taxerings å ret, f å r
l ä nsr ä tten pr ö va besv ä ren om taxeringsintendenten helt eller delvis bi-tr ä der i sak.

Har l ä nsr ä tten avgjort besv ä r ö ver viss taxering, f å r

Talan raot
fastighetstaxeringsn ä mnds beslut f ö rs genom besv ä r
hos l ä nsr ä tten.

Besv ä r f å r anf ö ras av ä gare
av den fastighet beslutet r ö r samt av vederb ö rande kommun och taxer ingsintendent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TT

Senaste lydelse 1980:149

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

besv ä r inte anf ö ras hos l ä nsr ä tten r ö rande samma taxering.

2 S

3 S

4 §

5 §

Har besv ä rshandlingarna
s ä nts till annan l ä nsr ä tt ä n den som har att pr ö va besv ä ren, utg ö r detta inte hinder f ö r m å lets pr ö vning. Handlingarna skall d å omedelbart ö vers ä ndas till den l ä nsr ä tt som skall pr ö va
besv ä ren.

Besv ä r av ä gare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september under
taxerings å ret.

Koimnuns besv ä r
skall anf ö ras f ö re utg å ngen
av oktober m å nad under taxerinas å ret.

Taxeringsintendent har r ä tt att anf ö ra besv ä r intill utg å ngen
av november m å nad under taxerings å ret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 S

8 S

Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder f ö r besv ä rstalan,
om inte med h ä nsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga sk ä l
l ä nsr ä tten medger anst å nd.

Inkommer

besv ä r

fr å n ä ga-

re av
fasti

.ghet e

fter
den, i

3 § angivna

1 tiden

raen f ö re

utg å ngen av novem

ber m å nad

under
taxerings å ret, f å r

l ä nsr ä tten

pr ö va

besv ä ren

om
taxerinc

isintendenten

helt
eller

delvis

bitr ä der

besv ä ren i sak.

Har

l ä nsr ä tten

avgjort

besv ä r

ö ver viss

taxering,

f å r

be

sv ä r inte .

anf ö ras

hos

l ä nsr ä tten r ö rande sam-

ma taxering.

Vid pr ö vning av ra å l ora fastighetstaxering best å r l ä nsr ä tten av en lagfaren domare, v ä rd'erinqstekniska ledam ö ter och n ä mndem ä n.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 §

R ä tten ä r domf ö r med en lagfaren domare och tre andra ledam ö ter, varav rainst en v ä rde-ringsteknisk ledamot och minst tv å n ä mndem ä n, om inte annat f ö ljer av 18 § lagen (1971:289) om allm ä nna f ö rvaltningsdomstolar.
Fler ä n fyra ledam ö ter, ut ö ver
den lagfarne domaren f å r inte tj ä nstg ö ra i r ä tten. Sammantr ä de
med samtliga ledam ö ter f å r dock h å llas f ö r ö verl ä ggning r ö rande
de v ä rderings-grunder som avses skola
till-l ä rapas.

V ä rderingsteknisk ledaraot i l ä nsr ä tt skall
vara rayndig svensk medborgare och ha sakkunskap i fr å ga om fastighetsv ä rdering. Bland de v ä rderings-tekniska
ledam ö terna skall finnas f ö retr ä dd s å dan sakkunskap betr ä ffande olika slag av fastigheter .

Best ä mmelsen 1 20 §
andra stycket laqen (1971:289) om allm ä nna
f ö rvaltningsdomstolar skall ocks å till ä mpas betr ä ffande varderinqsteknisk leda-mot.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 60

Nuvarande lydelse F ö reslagen
lydelse

10 S

N ä mndeman som avses i 8 § utses f ö r
tiden fr å n och med den 1 juli det å r, d å allm ä n fastighetstaxering ä ger rum, till och med den 30 juni det å r då s å dan taxering sker n ä sta g å ng.

V ä rderingsteknisk ledamot i l ä nsr ä tt f ö rordnas av regeringen f ö r tid som s ä gs
i f ö rsta stycket.

22 kap. Om besv ä r
ö ver l ä nsr ä tts och kammarr ä tts beslut

1 S

Besv ä r ö ver l ä nsr ä tts beslut i m å l om fastighetstaxering f å r, f ö rutom i de
fall som avses i 33 § f ö rvaltningsprocesslagen (1971:291) anf ö ras om l ä nsr ä tten har ä ndrat fastighetens taxering utan
att klaganden har yrkat s å dan ä ndring.

2 §

Mot l ä nsr ä tts beslut i fr å ga, som avses i 20 kap. 15 § f å r talan inte
f ö ras.

3 §

Vid besv ä r ö ver l ä nsr ä tts beslut skall besv ä rshandlingen ha kommit in

om besv ä ren har anf ö rts av fastighets ä gare,
inora tv å ra å nader fr å n det han har f å tt del av det ö verklagade-
beslutet, s ä rat

om besv ä ren har anf ö rts av taxeringsintendent eller kommun.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 61

inom tv å m å nader fr å n
den dag, d å l ä nsr ä ttens beslut meddelades.

4 S

Vid pr ö vning av m å l om allm ä n
fastighetstaxering best å r kammarr ä tt av tre lagfarna ledam ö ter samt tv å
av de s ä rskilda ledam ö ter som avses i 5 S- Utevaro av en av de s ä rskilda ledam ö terna
hindrar dock inte att m å l avg ö rs om tre av kammarr ä ttens ledam ö ter ä r ense om
slutet.

Utan
hinder av vad som s ä gs i f ö rsta stycket f å r
regeringen betr ä ffande vissa grupper av ifr å gavarande m å l
f ö reskriva, att best ä mmelsen om att s ä rskilda
ledam ö ter skall delta vid m å lens pr ö vning
inte skall till ä mpas.

5 S

Regeringen f ö rordnar
f ö r h ö gst fem å r i s ä nder f ö r varje kammarr ä tt rainst nio, h ö gst
tjugo i praktiska v ä rv f ö rfarna personer med god k ä nnedom
om fastighetsf ö rh å llanden i allm ä nhet att efter kallelse intr ä da s å som ledam ö ter i kammarr ä tten
vid handl ä ggning av m å l, som avses i 4 § .
Av dessa personer skall i fr å ga om varje
kammarr ä tt minst tre ä ga kunskap betr ä ffande
v ä rdering av skogsmark och v ä xande skog, minst tv å betr ä ffande v ä rdering av vattenfallsfastighet, minst tv å betr ä ffande v ä rdering av jordbruksfastighet i ö vrigt och minst tv å betr ä ffande v ä rdering av annan fastighet i ö vrigt. Avg å r
s å dan person under den tid, f ö r vilken han har blivit utsedd, f ö rordnar regeringen annan person i hans st ä lle.

Ledamot som h ä r
s ä gs skall vara myndig svensk
medborgare. Han f å r inte vara i konkurstillst å nd.

6 S

Regeringen meddelar n ä rmare
f ö reskrifter ang å ende inkallande av de i 5 § n ä mnda ledam ö ter till tj ä nstg ö ring i kammarr ä tt
samt ang å ende ordnandet av kammarr ä tts arbete med handl ä ggning

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 62

av m å l ang å ende allm ä n fastighetstaxering och d ä rmed saraman-h ä ngande
fr å gor.

7 S

Vid besv ä r ö ver kammarr ä tts
beslut i m å l ang å ende allm ä n fastighetstaxering skall besv ä rshandlingen ha koiranit in inom tv å m å nader fr å n den dag d å
klaganden har f å tt del av beslutet;.

23 kap. Om besv ä r
i s ä rskild ordning

1 §

Har ä gare av fastighet, som skall f å underr ä ttelse
enligt 20 kap. 18 § , inte f å tt s å dan underr ä ttelse senast den 15 augusti under taxerings å ret, f å r
ä garen anf ö ra besv ä r
intill utg å ngen av å ret efter taxerings å ret.

2 §

Den som enligt 21 kap. 1 § f å r f ö ra talan mot fastighetstaxeringsn ä mnds
beslut f å r f ö re utg å ngen av femte å ret efter taxerings å ret anf ö ra besv ä r,

1. ora fastighet eller del av fastighet genom f ö rbiseende

inte har blivit taxerad

2.
om taxering har
ä gt rum av annan egendom ä n fastighet

3.
ora fastighet
har upptagits s å som skattepliktig fast ä n den ä r
undantagen fr å n skatteplikt, eller har undantagits
fr å n skatteplikt, trots att s å inte hade bort ske

4.
om fastighet
eller del av fastighet haf taxerats p å
mer ä n en ort

5.
om
taxeringsbeslut betr ä ffande fastigheten har blivit
oriktigt p å grund av felr ä kning, misskrivning eller annat uppenbart f ö rbiseende,

6.
om eljest s å dana omst ä ndigheter
f ö religger, som har bort f ö ranleda v ä sentligt
annorlunda taxering och s ä rskilda sk ä l f ö religger f ö r pr ö vning av
besv ä ren

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 63

7. om underr ä ttelse
som avses i 20 kap. 14 eller 18 §§ har haft
felaktigt inneh å ll.

3 §

Besv ä r enligt detta kapitel pr ö vas av l ä nsr ä tten. Har taxeringen pr ö vats av l ä nsr ä tten, skall kammarr ä tt pr ö va ra å let. Har taxeringen pr ö vats av
kammarr ä tt eller regeringsr ä tten, skall regeringsr ä tten pr ö va m å let.

Regeringsr ä tten och kammarr ä tten
f å r, om besv ä r enligt detta kapitel finnes b ö ra upptas till pr ö vning,
f ö rordna att ra å let skall upptas och vidare handl ä ggas av l ä nsr ä tt.

4 §

Anf ö rs besv ä r i s ä rskild
ordning hos l ä nsr ä tt, ä ger 21 kap. 2 § motsvarande till ä mpning.

24 kap. Ö vriga best ä ramelser om besv ä r

1 §

Besv ä rsr ä tt tillkommer den som vid ing å ngen
av taxerings å ret ä r ä gare av fastighet liksom den som d ä refter, dock senast f ö re ing å ngen av femte å ret efter taxerings å ret, har blivit ä gare av fastigheten ä vensom arrendator, vilken j ä mlikt avtal, ing å nget
efter kommunalskattelagens ikrafttr ä dande,
gentemot ä gare har att ansvara f ö r skatt f ö r
fastighets garantibelopp.

2 §

Taxeringsintendent f å r
inora den f ö r honom g ä llande besv ä rstiden
anf ö ra besv ä r till fastighets ä garens
f ö rm ä n. D ä rvid har han samma beh ö righet som fastighets ä garen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 64

3 §

Finner l ä nsr ä tt, kammarr ä tt
eller regeringsr ä tten vid pr ö vning av besv ä r
r ö rande allm ä n fastighetstaxering, att taxeringen har verkst ä llts p ä
or ä tt ort eller har underl å tits p å r ä tt ort, f å r
r ä tten, efter vederb ö randes h ö rande,
vidtaga erforderlig r ä ttelse. Taxeringen f å r dock inte h ö jas
ut ö ver vad tidigare har best ä mts, om inte s å dan
h ö jning har yrkats i besv ä ren.

4 §

Ang å ende .fullf ö ljd av talan mot beslut i anledning av besv ä r som har anf ö rts
i s ä rskild ordning, s å ock i fr å ga,
som avses i 3 § , skall i till ä mpliga delar g ä lla
vad i denna lag i ö vrigt ä r f ö reskrivet
ang å ende besv ä r r ö rande allm ä n fastighetstaxering.

5 S

Har part anf ö rt
besv ä r ö ver l ä nsr ä tts eller kammarr ä tts beslut i m å l ang å ende
fastighetstaxering, f å r ä ven motpart f ö ra talan mot beslutet, ä ven om den f ö r
honom f ö reskrivna besv ä rstiden har utg å tt;
dock å ligger det honom att inkomma med s å dana besv ä r
inom en m å nad fr å n utg å ngen av den
tid inom vilken de f ö rst anf ö rda besv ä ren
har skolat anf ö ras.

Å terkallas
eller f ö rfaller eljest den f ö rsta besv ä rstalan,
ä r ä ven den senare besv ä rstalan f ö rfallen.

6 S

I fr å ga om besv ä r enligt denna lag skall vad som ä r f ö reskrivet f ö r komraun g ä lla
j ä mv ä l f ö r landstingskommun och annan
menighet, sora ä ger ut ö va beskattningsr ä tt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 65

7 §

Av l ä nsr ä tt behandlad fastighetstaxeringsfr ä ga
f ä r å terf ö rvisas till r ä tten f ö r
f ö rnyad behandling.

Denna lag tr ä der
i Icraft s ä vitt avser 18 kap 21 § och 29-43 §§ tv ä veckQjT efter den dag, d ä lagen enligt uppgift p å den utkommit fr ä n
trycket 1 Svensk f ö rfattningssamling Scunt i ö vrigt den 1 januari 1981 och skall till ä mpas f ö rsta
g ä ngen i fr å ga om allm ä n
fastighet;staxering å r 1981.

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr. 61

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 66

2 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
taxeringslagen (1956:623)

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om taxeringslagen (1956:523)

att 158, 160-162 och 164-169 S § skall upph ö ra
att g ä lla och att rubrikerna n ä rmast f ö re
158, 164 och 168 §§ skall utg å .

Lagen omtryckt 1971:399 senaste lydelse av 158 § 1979:175

160
§ 1979:175

161
S 1979:175

161
§ 1979:175

162
S 1979:175

164 § 1-3 mom. 1979:175

164
S 4 mora. 1971:399

165
§ 1971:399

166
S 1971:399

167 S 1-2 mom. 1973:1106

157 S 3-4 mora. 1979:175

168
S 1979: 175

169
§ 1979:175

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 198 1 och skall tilll ä mpas
f ö rsta g å ngen i fr å ga
ora allm ä n fastighetstaxering å r 1981.

Best ä mmelserna skall dock alltj ä mt till ä mpas
i fr å ga om fastighetstaxering å r 1980 och tidigare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1971:289) om allra ä nna f ö rvaltningsdomstolar

H ä riaenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen om allm ä nna f ö rvaltningsdomstolar (1971:289)

att 11,
12, 16-19 och 21 SS skall ha nedan angivna lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

Kammarr ä tt ä r delad i avdelningar. Regeringen f å r best ä mma
att avdelning skall vara f ö rlagd till annan ort ä n den d ä r
domstolen har sitt s ä te.

Avdelning best å r
av presidenten eller en lagman s å som ordf ö rande samt av minst tv ä kammarr ä ttsr å d, av vilka en ä r vice ordf ö rande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om s ä rskild sammans ä ttning
av kammarr ä tt vid behandling av m å l om fastighetstaxering finns best ä mmelser i taxeringslagen (1956:623). Best ä mmelser ora domf ö rhet
vid behandling av kommunalbesv ä r smal finns
i 13 a § .

Om s ä rskild samraans ä ttning
av kammarr ä tt vid behandling av m å l om fastighetstaxering finns best ä ramelser i fasfighetstaxeringslagen (1979:1152).
Best ä mmelser om domf ö rhet vid behandling av kommunalbesvars-m å l finns i 13 a § .

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 § -

Kammarr ä tt ä r domf ö r
med tre lagfarna ledam ö ter. Fler ä n fyra lagfarna ledam ö ter f å r ej sitta i r ä tten.

N ä r det ä r s ä rskilt f ö reskrivet att n ä mndeman
skall ing å i r ä tten, ä r kammarr ä tt domf ö r
raed tre lagfarna ledam ö ter och tv å n ä mndem ä n. Fler ä n
fyra lagfarna ledam ö ter och tre n ä mndem ä n f å r i s å dant fall ej
sitta i r ä tten. Kammarr ä tt ä r jdock domf ö r utan n ä mndem ä n

Lagen omtryckt 1979:165

'Senaste Lydelse 1980:274

Senaste lydelse 1980:274

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 68

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

1.
vid pr ö vning av besv ä r
ö ver beslut som ej inneb ä r att m å let
avg ö res,

2.
vid f ö rordnande r ö rande
saken i avvaktan p å m å lets avg ö rande samt vid annan å tg ä rd som avser
endast m å ls beredande,

3.
vid beslut
varigenom domstolen skiljer sig fr å n
m å let utan att detta pr ö vats i sak.

Handl ä gges m å l som avses i andra stycket gemensamt med annat ra å l, f å r n ä mndem ä n deltaga
vid handl ä ggningen ä ven av det senare m å let.

Om domf ö rhet vid behandling Om domf ö rhet vid behandling

av ra å l om fastighetstaxering av m å l om fastighetstaxering

finns best ä mmelser i taxerings- finns best ä mmelser i fastig-

laqen (1956:623) . Best ä mraelser hetstaxeringslagen
(1979:1152).

om domf ö rhet vid behandling av Best ä mmelser om domf ö rhet

kommunalbesv ä rsm å l finns i vid behandling av kommunalbe-

13 a S. sv ä rsra å l finns i 13 a §

Regeringen
best ä mmer i vilken omfattning å tg ä rd som avser
endast m å ls beredande f å r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr ä tten eller annan tj ä nsteman vid denna.

16 § ''

L ä nsr ä tt f å r efter beslut av regeringen vara
delad i avdelningar. Avdelning best å r
av ordf ö rande och minst tv å r å dm ä n. Ordf ö rande
ä r lagmannen eller en chefsr å dman.

Om s ä rskild samraans ä ttning Om s ä rskild sammans ä ttning

av l ä nsr ä tt vid
behandling av av l ä nsr ä tt vid behandling av

m å l om fastighetstaxering m å l av fastighetstaxering

finns best ä mmelser i
taxerings- finns best ä mmelser i fastia-

lagen (1956:623). hetstaxeringslagen (1979:1152).

17 S

L ä nsr ä tt ä r domf ö r med en lagfaren domare och tre n ä mndem ä n ora inte
annat f ö ljer av 18 S. Fler ä n fyra n ä mndem ä n f å r inte sitta
i r ä tten.

4 Senaste lydelse 1979:165

Senaste lydelse 1979: l ö 5

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 69

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Om domf ö rhet vid
behandling Om domf ö rhet vid behandling

av m å l om fastighetstaxering -av m å l om fastighetstaxering

finns, f ö rutom i 18 S, be- finns, f ö rutom i 18 § ,
be-

st ä mraelser i taxeringslagen st ä mmelser i fastighetstaxe-

(1956:623). ringslagen (1979:1152).

Regeringen best ä mmer
hur m å nga n ä mndem ä n som skall finnas i varje l ä n f ö r tj ä nstg ö ring i l ä nsr ä tten. L ä nsr ä tten f ö rdelar tj ä nstg ö ringen mellan n ä mndem ä nnen efter samr å d
med dem.

S 18

L ä nsr ä tt ä r domf ö r med en lagfaren domare ensam

1.
n ä r å tg ä rd som avser endast m å ls beredande vidtages,

2.
vid s å dant f ö rh ö r raed vittne eller sakkunnig sora beg ä rts av annan l ä nsr ä tt s ä rat vid s å dant f ö rh ö r i ä rende enligt
utl ä nningslagen (1954:193) som beg ä rts med st ö d
av 40 § samma lag,

3.
vid beslut som
avser endast r ä ttelse av felr ä kning, felskrivning eller annat uppenbart f ö rbiseende,

4.
vid beslut, s å vitt g ä ller
svenskt k ö rkort, trafikkort eller
traktorkort, om å terkallelse tills vidare eller, s å vitt g ä ller
utl ä ndskt k ö rkort, om v ä gran
tills vidare att godk ä nna k ö rkortet, n ä r det ä r uppenbert att s å dant
beslut b ö r meddelas,

5.
vid annat
beslut som inte innefattar slutligt avg ö rande
av m å l.

6. ra å l om besiktning enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Om det inte ä r p å kallat av s ä rskild anledning att m å let pr ö vas av fullsutten r ä tt, ä r l ä nsr ä tt domf ö r med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte
innefattar pr ö vning av m å let i sak. Vad som s ä gs i andra stycket g ä ller ä ven vid avg ö rande
av

1.
m å l om utd ö mande
av vite,

2.
m å l enligt beviss ä kringslagen
(1975:1027) f ö r skatte- och avgiftsprocessen,
enligt lagen (1979:880) om betalningss ä kring
f ö r skatter, tullar och avgifter, om
handlings-undantagande fr ä n taxeringsrevision, skatterevision
eller annan granskning och om

Senaste lydelse 1980:385

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 70

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

befrielse fr å n
skyldighet att l ä mna kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956:623),

3.
m å l om omh ä ndertagande
f ö r utredning enligt 30 S barnav å rdslagen (1960:97),

4.
m å l enligt uppb ö rds-
och folkbokf ö ringsf ö rfattningarna med undantag av ra å l om arbetsgivares ansvarighet f ö r arbetstagares skatt,

5.
m å l om uppdelning av taxe- ra å l om uppdelning av taxeringsv ä rde enligt 8 §
3 mom. ringsv ä rde enligt 20 kap. 15 § sista stycket kommunalskattela-
fastighetstaxeringslagen

gen (1928:370), (1979:1152),

6.
m å l som avser ä ndring
av taxerad inkomst med h ö gst 1000 kronor.

7.
m å l enligt skatte- och taxeringsf ö rfattningarna i vilket beslutet ö verensst ä mmer
med parternas samst ä mmiga .mening,

8.
m å l om r ä ttshj ä lp genom offentlig t bitr ä de i ett ä rende
hos en annan myndighet,

9.
m å l i vilket saken ar uppenbar.

19 s''

N ä mndeman i kammarr ä tt och l ä nsr ä tt utses genom val. Val f ö rr ä ttas av
landstinget eller, om i l ä net finns kommun som inte ing å r i landstingskommunen, av landstinget och
kommunfullm ä ktige med den f ö rdelning dem emellan som l ä nsstyrelsen best ä mmer
efter befolkningstalen. I Gotlands l ä n
f ö rr ä ttas val av kommunfullm ä ktige i
Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det beg ä rs av minst s å m å nga ledam ö ter
som motsvarar den kvot, som erh å lls om
antalet n ä rvarande ledam ö ter delas med det antal personer som valet avser, ö kad med 1. Om f ö rfarandet
vid s å dant proportionellt val ä r s ä rskilt f ö reskrivet.

Vart tredje å r
v ä ljes halva Vart tredje å r v ä ljes halva
antalet n ä randem ä n i kamraarr ä tt
antalet n ä mndem ä n i kammarr ä tt och l ä nsr ä tt. N ä r val av de och l ä nsr ä tt. N ä r val av de n ä mndem ä n som ing å r
i l ä nsr ä tt n ä mndem ä n som ing å r i l ä nsr ä tt

Senaste lydelse 1979:165

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 71

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

vid behandling av m å l
om fas- vid behandling av m å l om fastighetstaxering
skall ske fram- tighetstaxering skall ske framg å r av taxeringslagen (1956:623). g å r av fasfighetstaxeringslagen (1979:1152).
Regeringen f å r f ö r visst l ä n f ö rordna att n ä mndem ä n i kammarr ä tt skall v ä ljas bland dem som f ö r samma mandatperiod har utsetts till n ä mndem ä n i hovr ä tt. N ä mndeman i
hovr ä tt f å r ä ven i annat fall, om han ä r beh ö rig d ä rtill, tj ä nstg ö ra som n ä mndeman
i den kamraarr ä tt inom vars domkrets han ä r kyrkobokf ö rd.

21 §

N ä mndeman i kammarr ä tt och l ä nsr ä tt utses f ö r
sex å r raen f å r avg å efter tv å å r. Om n ä mndeman i s å dan
r ä tt visar giltigt hinder, f ä r r ä tten
entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio å r har r ä tt
att fr å ntr ä da uppdraget. Upph ö r n ä mndeman att vara valbar eller beh ö rig, f ö rfaller
uppdraget.

Best ä mmelser om mandatperiod Best ä mmelser om mandatperiod

f ö r s å dan n ä mndeman som ing å r f ö r
s å dan n ä mndeman som ing å r

i l ä nsr ä tt vid behandling av i l ä nsr ä tt vid behandling av

m å l om fastighetstaxering m å l om fastighetstaxering

finns i taxeringslagen finns i fastighetstaxerings-

(1956:623) . lagen (1979:1152).

N ä r ledighet uppkommer, utses ny n ä mndeman f ö r
den tid som å terst å r. Ä ndras
antalet n ä randem ä n, f å r nytilltr ä dande n ä mndeman
utses f ö r kortare tid ä n som f ö ljer
av f ö rsta stycket.

Q

Senaste lydelse 1979:165

Denna lag tr ä der
ikraft den 1 januari 1981.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 72

4___ F ö rslag till

Lag om ä ndring i
kommunalskattelagen (1928:370)

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om kommunalskattelagen (1928:370)

att 54 § , punkt 2 a
av anvisningarna till 36 § och punkt 1 av anvisningarna till
41 a S skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

54 § Fr å n skattskyldighet f_ri_ka_ll_a £ :

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska f ö reningar;

f ö r utdelning p å aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk
ekonomisk f ö rening i den omfattning som anges i
punkt 1 av anvisningarna;

b)
medlem av
konungahuset: f ö r av staten anvisat anslag;

c)
i utlandet
bosatt person och utl ä ndskt bolag:

f ö r s å dan inkomst, f ö r vilken avgift enligt lagen om
bevillningsavgifter f ö r s ä rskilda f ö rm å ner och r ä ttigheter skall erl ä ggas eller betr ä ffande
vilken befrielse fr å n s ä dan avgift skall å tnjutas j ä mlikt s ä rskilt
stadgande i samma lag;

d) ä gare av s å dan fastighet, d) 1. ä gare av s å dan fastighet

som avses i 5 § 1 raom. a)-f) som avses i 3 kap.
2-3 §§ fas-

och h)-i): tighetstaxeringslagen (1979:

1 152) :

f ö r inkorast av fastigheten ge- f ö r inkomst-av fastigheten _i nom dess anv ä ndning f ö r
ä nda- den m å n ä garens
inkomst h ä rr ö r

Senaste lydelse 1979:612

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

m å l som avses i n ä randa mom.;

F ö reslagen lydelse

fr å n nationalpark eller fr å n s å dan anv ä ndning som g ö r
att byggnad enligt 2 kap. 2 §
fastighetstaxerings-lagen skall indelas som specialbyqq-nad, dock ej
kommunikatlonsbvgqnad, distributionsbyggnad eller reningsanl ä ggning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. ä gare av s ä dan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), dock ej
ideell f ö rening:

f ö r inkorast av fastigheten genom
dess anv ä ndning f ö r ä ndam å l som avses i n ä mnda
lagrum;

e) i riket bosatt del ä gare
i oskift d ö dsbo efter person, som vid

sitt fr å nf ä lle icke varit h ä r i riket bosatt:

f ö r av d ö dsboet å tnjuten,
till honom utdelad inkomst, f ö r vilken d ö dsboet skall utg ö ra
kommunal inkomstskatt;

f) underst ö dsf ö reningar, som bedriver s å v ä l till livf ö rs ä kring

h ä nf ö riig verksamhet som annan verksamhet:

f ö r annan inkomst ä n inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet f ö religger ä ven
f ö r f ö rstn ä randa inkorast till den del inkorasten
bel ö per p å livf ö rs ä kringsverksaraheten;

g) underst ö dsf ö reningar, vilka enligt sina stadgar inte f å r med

dela annan kapitalf ö rs ä kring ä n s å dan sora omfattar kapitalunder

st ö d p å h ö gst 1 000 kronor per medlem:

f ö r all inkomst, sora bel ö per p å verksamhet,
h ä nf ö riig till livf ö rs ä kring;

h) h ä r L riket bosatt fysisk person, som
under vistelse utomlands

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 74

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

å tnjutit
avl ö ning eller annan d ä rmed j ä mf ö rlig f ö rm å n p å grund av
anst ä llning d ä r annat ä n
hos svenska staten, svensk kommun eller ombord p å svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

f ö r inkomst av anst ä llningen under f ö ruts ä ttning att anst ä llningen
och vistelsen i utlandet varat minst ett å r
eller enligt anst ä llningsavtal eller p å annan grund kan antagas korama att vara minst ett å r;

i) ideell f ö rening, som ä r h ä nf ö riig under 53 S 1 mom. e):

f ö r inkomst av fastighet och av r ö relse i den omfattning som anges i punkt 4 av
anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

f ö r inkomst av tillf ä llig f ö rv ä rvsverksamhet p å
grund av avyttring av egendom som avses i 35 S 3 mom., ora den avyttrade
egendomen innehafts tv å å r eller mera.

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk f ö rening kan under de f ö ruts ä ttningar som anges i punkt 5 av
anvisningarna frikallas fr å n skattskyldighet f ö r utdelning p å
andel i utl ä ndskt f ö retag.

Av 70 § framg ä r att personer som d ä r avses ä r frikallade fr å n skattskyldighet f ö r vissa inkomster.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 75

.Anvisningar

till 36 §

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

2.a. Skall vid ber ä kning
av realisationsvinst p å grund av avyttring av fastighet
vederlaget f ö r viss del av fastigheten upptagas
som int ä kt av jordbruksfastighet eller r ö relse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 5) f å r i omkostnadsbeloppet icke inr ä knas kostnad som h ä nf ö r sig till s å dan del av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen
behandlats enligt reglerna f ö r maskiner
och andra inventarier.

Som f ö rb ä ttringskostnad enligt punkt 1 r ä knas
ä ven kostnad, som under tid, d å int ä kt av
avyttrad annan fastighet eller i f ö rekommande
fall del d ä rav ber ä knats enligt 24 §
2 eller 3 mora., har nedlagts p å reparation
och underh å ll av fastigheten eller
fastighetsdelen, i den m å n den avyttrade egendomen p å grund d ä rav
vid avyttringen befunnit sig i b ä ttre skick ä n vid f ö rv ä rvet samt kostnad f ö r reparation och underh å ll f ö r vilken avdrag inte medges p å grund av f ö reskrifterna
i 25 S 2 mora. f ö rsta stycket b) eller c) och f ö r vilken bidrag ej utg å tt. F ö rb ä ttringskostnad, sora icke uppf ö rts
p ä avskrivningsplan, och med f ö rb ä ttringskostnad
j ä mf ö rlig reparations- eller underh å llskostnad
f å r dock inr ä knas i omkostnadsbeloppec endast f ö r å r d å de nedlagda kostnaderna uppg å tt till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt f ö reg å ende stycke, som uppf ö rts p å avskrivningsplan, skall normalt
anses nedlagd det å r d å kostnaden uppf ö rts p å planen. I andra fall skall s å dan
kostnad normalt anses nedlagd n ä r faktura
eller r ä kning erh å llits, varav framg å r vilket arbete sora utf ö rts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med v ä rdeminskningsavdrag m..Ti., som bel ö per p ä tid f ö re avyttringen av fastigheten, s å som avdrag p å
grund av avyttring av skog, avdrag f ö r
v ä rdeminskning av annan na tur tillg ä ng eller f ö r
v ä rderainskning av t ä ckdiken eller andra markanl ä ggningar (jfr punkt 4 fj ä rde-sj ä tte
styckena och punkt 7 av anvisningarna till 22 § s ä rat punkt 16 fe.mte och sj ä tte styckena av anvisningarna till 29 § ). P å samma s ä tt skall omkostnadsbeloppet .minskas med avdrag f ö r v ä rderainskning
av byggnad m.m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av
anvisningarna till 22 § , punkt 2 och punkt 3 andra stycket
av anvisningarna till 25 §
och punkt 16 fj ä rde stycket av anvisningarna till .29 S), dock inte
for å r d å avdraget understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas ä ven med belopp varmed fas å ktagande av investeringsfond e.d.

Senaste Ivdelse 1979:1017

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 76

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Vid ber ä kning av
omkostnadsbeloppet skall fastighet, som f ö rv ä rvats f ö re
å r 1952, anses f ö rv ä rvad den 1
januari 1952. Ing å ngsv ä rdet skall d ä rvid anses utg ö ra 150 procent av fastighetens taxeringsv ä rde f ö r å r 1952. H ä nsyn
skall vid vinstber ä kningen icke tagas till kostnader
och avdrag som bel ö per p å tid f ö re å r 1952. Dock f å r det vid f ö rv ä rvet erlagda
vederlaget f ö r fastigheten upptagas som ing å ngsv ä rde, om den
skattskyldige kan visa att k ö peskillingen
ö verstiger 150 procent av taxeringsv ä rdet f ö r
å r 1952. Fanns taxeringsv ä rde ej å s ä tt f ö r å r 1952, f å r
motsvarande v ä rde uppskattas med ledning av
taxeringsv ä rdet f ö r fastighet, i vilken den avyttrade egendoraen ing å tt, eller n ä rmast
d ä refter å satta taxeringsv ä rde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer ä n tjugo å r
f å r den skatt-Skyldige vid vinstber ä kningen som ing å ngsv ä rde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av
det taxeringsv ä rde, som g ä llde tjugo å r
f ö re avyttringen. Har taxeringsv ä rdet å satts vid
fastighetstaxering som verkst ä llts å r 1970 eller senare f å r dock som ing å ngsv ä rde upptagas endast 133 procent av taxeringsv ä rdet. Om ing å ngsv ä rdet ber ä knas
med ledning av det taxeringsv ä rde som g ä llde tjugo å r
f ö re avyttringen, skall h ä nsyn vid vinstber ä kningen
icke tagas till kostnader och avdrag, som bel ö per p å tidigare å r an tjugo å r
f ö re avyttringen. Fanns taxeringsv ä rde ej å s ä tt tjugo å r
f ö re avyttringen, f å r motsvarande v ä rde
uppskattas p å s ä tt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet f ö rv ä rvats genom arv eller testamente
eller genora bodelning i anledning av makes d ö d, f å r den skattskyldige, i st ä llet f ö r
k ö peskilling eller motsvarande
vederlag f ö r fastigheten vid n ä rmast f ö reg å ende k ö p,
byte eller d ä rraed j ä mf ö rliga f å ng eller i st ä llet
for ett raed st ö d av f ö reg å ende stycke
framr ä knat v ä rde, som ing å ngsv ä rde upptaga 150 procent av .fastighetens taxeringsv ä rde å ret f ö re det å r
d å d ö dsfallet intr ä ffade eller motsvarande i
arvsskatteh ä nseende g ä llande v ä rde,
f ö rutsatt att d ö dsfallet ä gt
rum efter ar 1952. Ä gde d ö dsfallet rum efter å r 1970 f å r dock som ing å ngsv ä rde upptagas endast 133 procent av taxeringsv ä rdet eller motsvarande i arvsskatteh ä nseende g ä llande
v ä rde. Fanns taxeringsv ä rde ej å s ä tt å ret f ö re det ar d å
d ö dsfallet intr ä ffade, f å r
motsvarande v ä rde uppskattas p å s ä tt som
angives i femte stycket sista meningen. .4ar ing å ngsv ä rdet upptagits med st ö d av best ä mmelserna
i detta stycke, skall h ä nsyn vid vinstber ä kningen icke tagas till kostnader och avdrag, som
bel ö per p å tidigare ar ä n å ret f ö re d ö ds å ret.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 77

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Ber ä knas ing å ngsv ä rdet med
ledning av taxeringsv ä rde skall, s å vida
viss

del av taxeringsv ä rdet avser egendom som i'kostnadsh ä nseende h ä nf ö rts till

maskiner och andra inventarier i jordbruk eller r ö relse (jfr punkt 1 av

anvisningarna till 35 S), taxeringsv ä rdet
reduceras med den del d ä rav som

kan anses bel ö pa p å egendom av nyss angivet slag. S å dan
reducering skall

dock icke g ö ras om
mindre ä n 25 procent av hela vederlaget f ö r den avytt

rade fastigheten bel ö per p å egendom, som vid ber ä kning av v ä rdeminsknings

avdrag h ä nf ö res till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsv ä rdet
reduceras Skall taxeringsv ä rdet reduceras

enligt f ö reg å ende stycke iakttages enligt
f ö reg å ende stycke iakttages

f ö ljande. Har taxeringsv ä rdet å satts f ö ljande. Har taxeringsv ä rdet å sat-

tidigare ä n vid 1975 å rs fastighets- tidigare ä n vid 1975 å rs fastighets

taxering, skall taxeringsv ä rdet re- taxering, skall taxeringsv ä rdet re

duceras med s å stor del d ä rav som duceras med s å
stor del d ä rav som

vederlaget f ö r egendom, som vid be- vederlaget f ö r egendom, som vid be

r ä kning av v ä rdeminskningsavdrag r ä kning av v ä rdeminskningsavdrag

h ä nf ö res till maskiner och andra h ä nf ö res till maskiner och andra

inventarier, utg ö r av hela veder- inventarier, utg ö r av hela veder

laget f ö r den avyttrade fastigheten. laget f ö r den avyttrade fastigheter

Vad nu sagts g ä ller ä ven om taxe- Vad nu sagts g ä ller ä ven om taxe

ringsv ä rdet å satts å r 19,75 eller ringsv ä rdet å satts å r 1975 eller

senare, dock att vid ber ä kningen senare, dock att vid ber ä kningen

skall bortses fr å n den del av ve- skall bortses fr å n den del av ve

derlaget vid avyttringen sora bel ö per derlaget vid avyttringen sora bel ö pa

p ä egendom som enligt 5 § 5 mom, ä r p å egendom som avses i 2 kap. 3 S

undantagen fr å n skatteplikt. Kan den jordabalken. Kan den skattskyldigs

skattskyldige visa att den andel av visa att den andel av taxerings-

taxeringsv ä rdet som kan anses bel ö pa v ä rdet sora kan anses bel ö pa p å

p å egendom, sora vid ber ä kning av egendom, som vid ber ä kning av

v ä rdeminskningsavdrag h ä nf ö res till v ä rdeminskningsavdrag h ä nf ö res till

maskiner och andra inventarier, ä r maskiner och andra inventarier, ä r

mindre ä n den andel av hela vederla- mindre ä n den andel av hela vederla

get f ö r den avyttrade fastigheten get f ö r den avyttrade fastigheten

som kan anses bel ö pa-p å egendom av som kan anses bel ö pa p å egendom av

nu angivet slag, f å r dock taxerings- nu angivet slag, f å r dock taxerings

v ä rdet reduceras p å grundval av f ö r- v ä rdet reduceras p å grundval av f ö r

h å llandena vid fastighetstaxeringen. h å llandena vid fastighetstaxeringen

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 78

Nuvarar.de lydelse Foreslagen Lydelse

Det f ö r fastigheten g ä llande ing å ngsv ä rdet - antingen detta utg ö r k ö peskillingen
vid f ö rv ä rvet, taxeringsv ä rdet tjugo å r f ö re
avyttringen, taxeringesv ä rdet f ö r å r 1952 eller
taxeringsv ä rdet å ret f ö re d ö dsfallet eller motsvarande v ä rde
- liksom de f ö rb ä ttrings- eller d ä rmed j ä mf ö rliga
reparations- och underh å llskostnader, f ö r vilka avdrag f å r
ske och de v ä rdeminskningsavdrag m.m., vilka
skola minska omkostnadsbeloppet, skola omr ä knas
till de belopp, vartill de skulle ha uppg å tt
efter det allm ä nna prisl ä get under det å r
d å avyttringen skedde.

Omr ä kningen sker med ledning av en
indexserie, grundad p å konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastst ä ller å rligen omr ä kningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i
huvudsak ä r avsedd att anv ä ndas f ö r
bostads ä ndam å l och som vid avyttringstillf ä llet
varit eller bort vara å s ä tt ett taxerat byggnadsv ä rde
av l ä gst 10 000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3 000 kronor f ö r
varje p å b ö rjat kalender å r f ö re taxerings å ret som bostadsbyggnaden under
innehavstiden funnits p å fastigheten. Om det taxerade
byggnadsv ä rdet icke uppg å tt eller bort uppg å till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor f ö r varje p å b ö rjat kalender å r
under innehavs tiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medgives icke for tidigare å r ä n å r 1952.
Finnes p å fastigheten mer ä n en.bostadsbyggnad ber ä knas nu avsett avdrag endast f ö r fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstber ä kningen .med utg å ngspunkt
fr å n taxeringsv ä rdet tjugo å r
f ö re avyttringen enligt sj ä tte stycket ovan eller fr å n taxeringsv ä rdet
å ret f ö re d ö dsfallet enligt sjunde stycket ovan
eller motsvarande v ä rden, far avdrag enligt detta
stycke ej ske f ö r tidigare å r ä n tjugo å r f ö re
avyttringen eller aret f ö re d ö dsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller f ö rst ö rts genora
brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas ä ven f ö r tid d å denna byggnad funnits p å fastigheten, om den skattskyldige inom ett ä r ig å ngsatt
arbete med att uppf ö ra ers ä ttningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer ä n ett å r
tagits i anspr å k huvudsakligen f ö r -annat ä ndam å l an bostads ä ndam å l medgives avdrag enligt detta stycke endast f ö r tid d å
byggnaden d ä refter å ter utnyttjats huvudsakligen f ö r bostads ä ndam å l.

Vinstber ä kning p å grund av avyttring av del av fastighet skall
grundas p å f ö rh å llandena p å den avyttrade fastighetsdelen.,Ora den
skattskyldige s å ö nskar skall dock s å stor del av det for hela fastigheten ber ä knade om-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 79

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

kostnadsbeloppet - i f ö rekommande
fall minskat med v ä rdeminskningsavdrag m.m. - anses
bel ö pa p å den avyttrade delen som vederlaget f ö r fastighetsdelen utg ö r av
fastighetens hela v ä rde vid avyttringstillf ä llet. I sist avsedda fall skall, om den
skattskyldige ö nskar det och v ä rdet av skogen och skogsmarken p å den avyttrade fastighetsdelen ä r mindre ä n
20 procent av v ä rdet av hela fastighetens skog och
skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag p å grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen
avser en eller ett f å tal tomter avsedda att bebyggas
raed bostadshus och vederlaget ä r mindre ä n 10 procent av fastighetens taxeringsv ä rde, f å r
vidare ing å ngsv ä rdet p å den avyttrade fastighetsdelen utan
s ä rskild utredning ber ä knas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till h ö gre belopp ä n
k ö peskillingen.

Vad i de tre f ö rsta
meningarna av f ö reg å ende stycke f ö reskrivits g ä ller i till ä mpliga
delar ä ven vid mark ö verf ö ring enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erh å llit s å dan eng å ngsers ä ttning
sora avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 § , skall s å
stor del av det f ö r hela fastigheten ber ä knade omkostnadsbeloppet - i f ö rekommande fall minskat med v ä rdeminskningsavdrag m.m. - anses bel ö pa p å den del av
fastigheten som ers ä ttningen avser, som eng å ngsers ä ttningen
utg ö r av fastighetens hela v ä rde vid tiden f ö r
uppl å telsen eller inskr ä nkningen i f ö rfogander ä tten. Vid bed ö mningen
av om omkostnadsbeloppet skall minskas raed avdrag p å grund av avyttring av skog g ä ller vad som ä r
f ö reskrivet i fr å ga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av
fastighet skall h ä nsyn tagas h ä rtill vid ber ä kning
av det omkostnadsbelopp som. f å r avdragas
vid vinstber ä kningen i anledning av avyttring av
å terstoden av fastigheten. Kan
utredning icke f ö rebringas om den andel av
omkostnadsbeloppet - i f ö rekomraande fall minskat raed v ä rdeminskningsavdrag ra.ra. -f ö r fastigheten, sora bel ö pt p å den
avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat h ä lften av erh å llen
ers ä ttning f ö r fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall
anses ö verstiga omkostnadsbeloppet - i f ö rekommande fall minskat med v ä rdeminskningsavdrag ra.m. - f ö r hela fastigheten omedelbart f ö re avyttringen av fastighetsdelen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 80

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Vad i f ö reg å ende stycke f ö reskrivits
ä ger motsvarande till ä mpning om den skattskyldige under innehavstiden erh å llit eng å ngsers ä ttning som avses i punkt 4 andra stycket av
anvisningarna till 35 § . Har den skattskyldige under
innehavstiden avst å tt fr å n mark genom mark ö verf ö ring enligt fastighetsbildningslagen (1970:933), skall
omkostnadsbeloppet p å å terstoden av fastigheten anses ha minskat med s å stor del av omkostnadsbeloppet f ö r den tidigare avst å dda marken som ers ä ttningen i
pengar utgjort av det totala vederlaget f ö r
marken.

Ber ä knas omkostnadsbeloppet vid den
slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsv ä rde som å satts
efter det att delavyttringen, markuppl å telsen
eller mark ö verf ö ringen m.m. ä gt rum, ä ro best ä mraelserna
i de tv å f ö reg å ende styckena icke till ä mpliga.

Kostnad f ö r f ö rb ä ttringsarbete
eller d ä rmed j ä raf ö rligt
reparations- och underh ä llsarbete, f ö r vilket ers ä ttning
p å grund av skadef ö rs ä kring utg å tt, beaktas icke vid ber ä kning av realisationsvinst i vidare m å n ä n kostnaden ö verstigit ers ä ttningen.
Har ers ä ttning p å grund av skadef ö rs ä kring uppburits med st ö rre belopp ä n
det som g å tt å t f ö r skadans avhj ä lpande g ä ller
f ö ljande. Fastighetens ing å ngsv ä rde, uppr ä knat enligt tionde stycket till tiden f ö r skadetillf ä llet,
minskas raed skillnaden mellan ers ä ttningen
och kostnaden f ö r skadans avhj ä lpande. F ö r
tid efter skadetillf ä llet ligger å tsrstoden av det uppr ä knade ing å ngsv ä rdet till grund f ö r uppr ä kning enligt tionde stycket.

Avyttrar
del ä gare i f å mansf ö retag eller
honom n ä rst å ende person fastighet till f ö retaget
f å r vid vinstber ä kningen fastighetens ing å ngsv ä rde icke ber ä knas p å
grundval av taxeringsv ä rde enligt sj ä tte och sjunde styckena. Ej heller f å r omr ä kning g ö ras enligt tionde stycket eller till ä gg g ö ras enligt
tolfte stycket. Siksskatteverket f å r
medge undantag fr å n best ä mmelserna i detta stycke om det kan antagas att
avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga sk ä l. Mot beslut av riksskatteverket i s å dan . fr å ga
f ä r talan icke f ö ras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Best ä mmelsen i 41 a §
inneb ä r bl.a. att f ö r fastighet, som avses i 24 S 2 eller 3 mom.,
fastighetens andel av samf ä llighetens taxeringsv ä rde skall inr ä knas
i underlaget f ö r int ä ktsber ä kningen i de fall d ä r samf ä lligheten
utg ö r en s ä rskild taxeringsenhet. Jfr i detta h ä nseende punkt 1 andra stycket av anvis-ningarna
till 8 § .

1. Best ä mmelsen i 41 a §
inneb ä r bl.a. att f ö r fastighet, som avses i 24 S 2 eller 3 mom.,
fastighetens andel av samf ä llighetens taxeringsv ä rde skall inr ä knas
i underlaget f ö r int ä ktsber ä kningen i de fall d ä r samf ä lligheten
utg ö r en s ä rskil; taxeringsenhet. Jfr i detta h ä nseende 4 kap. 10 § fastighetstaxerings-lagen (1979:1152).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981 och till ä mpas
f ö rsta g å ngen vid 1982 å rs
taxering.

'Senaste lydelse 1975:259

6 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 61

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 8:

5 F ö rslag till

Laq om ä ndring i lagen . (1947 : 576 ) om statlig in
komst.'; ka 11

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen (1947:575) om statlig in.komstskatt att 7 § skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

7 S'

Fr å n skattskyldighet frikallas:

a)
medlem av
konungahuset: f ö r av staten anvisat anslag;

b)
i utlandet
bosatt fysisk person och utl ä ndskt bolag:

f ö r inkomst, som avses i 54 § f ö rsta stycket
c) koraraunalskattelagen;

c) staten:

f ö r all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 S 1 mom. f ö rsta stycket c) kommunal

skattelagen:

f ö r all inkorast;

e) underst ö dsf ö rening som enligt sina stadgar icke f å r meddela annan

kapitalf ö rs ä kring ä n s å dan som omfattar kapi talunder st ö d
p å h ö gst 1 000

kronor f ö r medlem och annan juridisk person
som avses i 53 § 1 mom. f ö rsta

stycket d) koraraunalskattelagen an underst ö dsf ö rening:

f ö r all inkomst;

f) f ö rening som ä r h ä nf ö riig under 53 §
1 mom. f ö rsta stycket e) kommu

na Is ka t te lagen :

f ö r all inkomst utom s å dan inkomst av r ö relse
f ö r vilken f ö reninaen icke ä r
frikallad fr å n skattskyldighet enligt pjnkt 4 av
anvisningarna till 54 § n ä mnda ,lag;

g) annan juridisk person sora avses i 53 § 1 mom. f ö rsta
stycket e) kom

munalskattelagen;

f ö r s å dan inkomst som ej h ä rflutit av r ö relse;

h) h ä r ovan ej upptagen ä gare h) h ä r ovan ej upptagen ä gare

av s å dan fastighet, som omf ö r- av s å dan fastighet, som avses i

m ä les i 5 § 1 mom, kommunal- 3 kap. 2-3 5 §
fastighetstaxerings-

skattelagen: lagen (1979j 1 152):

Senaste lydelse 1979;105 £

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

f ö r inkomst av fastigheten genora
dess begagnande f ö r de i sararaa mora. avsedda ä ndara å l;

F ö reslagen lydelse

f ö r inkomst
av fastigheten i den m å n ä garens inkomst h ä rr ö r fr å n s å dan anv ä ndning som g ö r att bygqnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall
indelas som specialbyggnad, dock ej kommunika-tionsbyggnad,
distributionsbyggnad eller reningsanl ä ggning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska f ö reningar:

f ö r utdelning fr å n svenska aktiebolag, svenska ekonoraiska f ö reningar och utl ä ndska
f ö retag i den omfattning som i 54 § kommunalskattelagen s ä gs;

j) h ä r i riket bosatt del ä gare i oskift d ö dsbo
efter person, som vid sitt fr å nf ä lle icke var h ä r
i riket bosatt:

f ö r av d ö dsboet å tnjuten,
till honom utdelad inkomst, f ö r vilken d ö dsboet skall utg ö ra
statlig inkomstskatt;

k) underst ö dsf ö reningar, vilka enligt sina stadgar ä ga meddela annan kapitalf ö rs ä kring ä n s å dan sora
omfattar kapitalunderst ö d å h ö gst 1 000 kronor f ö r medlem och som bedriva j ä mv ä l annan
verksamhet ä n livf ö rs ä k-r
ingsverksarahet:

f ö r all inkomst, som bel ö per p å annan ä n till livf ö rs ä kring h ä nf ö riig verKsamhet;

1) h ä r i riket bosatt fysisk person, som
under vistelse utomlands å tnjutit avl ö ning eller annan d ä rmed j ä mf ö rlig f ö rm å n p å grund av anst ä llning d ä r
annat ä n hos svenska staten, svensk kommun
eller ombord p å svenskt car,tyg eller svenskt,
danskt eller norskt luftfartyg:

f ö r inkomst, som avses i 54 § f ö rsta stycket
h) kommunalskattelagen;

m) svensk aktiefond:

f ö r inkomst av tillf ä llig f ö rv ä rvsverksamhet p å
grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3 raom. kommunalskattelagen, om den avyttrade egendomen innehafts tv å å r eller
mera.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 84

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Riksskatteverket m å ,
om s ä rskilda sk ä l d ä rtill ä ro, efter ans ö kan
f ö rklara, att f ö rening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ä ndam å l att fr ä mja nordiskt samarbete, i fr å ga om skattskyldighet eller eljest vid till ä mpning av denna lag skall anses j ä mst ä lld med f ö rening eller stiftelse, som ovan i f ö rsta stycket vid f) respektive g) angives. S å dant beslut m å ,
n ä r omst ä ndigheterna det f ö ranleda,
av riksskatteverket å terkallas. Ö ver beslut, som riksskatteverket meddelat enligt
detta stycke, m å klagan icke f ö ras.

Att personer, om vilka i 18 § f ö rm ä les, ä ro frikallade fr å n skattskyldighet f ö r vissa inkomster, framg å r
av best ä mmelserna i samraa paragraf.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981 och till ä rapas
f ö rsta g å ngen vid 1982 å rs
taxering

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 85

6 F ö rslag till

Lag ora ä ndring i
lagen (1947:577) om statlig f ö rm ö genhetsskatt

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen (1947:577) om statlig f ö rm ö genhetsskatt

dels att 3 § 2 mom. j)
skall upph ö ra att g ä lla

dels att i 3 S 2 mom. skall inf ö ras ett nytt andra stycke av nedan

angivna lydelse .

dels att 4 § skall ha
nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

3 5 2 mom.

S å sora tillg å ngar vid f ö rra ö genhetsber ä kningen
upptagas ic_k £ :

a)
kapitalv ä rdet av kapitalf ö rs ä kring;

b)
r ä tt till undantagsf ö rm å ner, till pension eller annan livr ä nta, som utg å r
p å grund av f ö rs ä kring, till
pension och annan f ö rra å n, som annorledes ä n i f ö ljd av f ö rs ä kring atnjutes p å
grund av f ö rutvarande tj ä nstef ö rh å llande, samt till livr ä nta som, enligt vad i lag eller s ä rskild
f ö rfattning ä r stadgat, annorledes ä n p å grund av f ö rs ä kring utg å r vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
milit ä rtj ä nstg ö ring;

c)
r ä tt till annan r ä nta,
avkomst eller f ö rra å n ä n i b) avses, d ä rest densamma ä r
best ä md att tillgodonjutas f ö r den ber ä ttigades
livstid samt v ä rdet av vad han å rligen m å
i s å dant avseende å tnjuta understiger

1 000 kronor;

d) r ä tt till f ö rm ö genhet,
varav annan f ö r n ä rvarande å tnjuter avkast

ningen;

e) m ö bler, husger å d och andra inre l ö s ö ren, som ä ro avsedda f ö r
den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och d ä rraed j ä raf ö rliga samlingar, s å framt ej

ä garen med dem driver handel eller
yrkesm ä ssigt h å ller dem f ö r
allm ä nheten

tillg ä ngliga;

g) s å dana tillg å ngar, som avses i 1 mom. e) h ä r ovan, d ä rest
sararaanlagda

v ä rdet av dessa tillg å ngar icke ö verstiger
1 000 kronor;

h) patent- och f ö rlagsr ä tter, som icke ä ro
tillg å ngar i r ö relse, ä vensom
r ä tt till firmanamn, varum ä rke, m ö nsterskydd,
tidnings titel och dylikt;

Senaste Lydelse 1973:1102

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 86

Nuvarande lydelse F ö reslagen Ivdelse

i) f ö rr å d av livsmedel eller andra f ö rn ö denheter, som ä ro
avsedda f ö r den skattskyldiges och hans
familjs personliga behov, samt kontant hush å llskassa
eller d ä rmed j ä mf ö rlig, f ö r den skattskyldiges l ö pande utgifter avsedd kassa;

j) fastighet, i den m å n
skatteplikt enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370)
icke f ö religger f ö r fastigheten, utom s å vitt fr å ga ä r om s å dana tillbeh ö r till fastigheten som avses i 2 kap. 3 S jordabalken.

S å som tillg å ng
vid f ö rra ö genhetsber ä kningen upptas inte heller
fastighet - utom s å vitt fr å ga ä r ora
tillbeh ö r till fastigheten som avses i 2
kap. 3 § jordabalken-som å ret f ö re taxerings å ret undantagits fr å n skatteplikt enligt 3 kap, fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i den
m å n fastigheten ä gs av annan skattskyldig ä n som avses i 6 §
1 raora. a)-c) Fastig-het raed ecklesiastikbyggnad, kom-muni ka t jons
byggnad, distributions-byggnad eller ren inasanl ä ggn i.-ig skall dock aldrig tas upp som till-g å ng vid f ö rra ö genhetsber ä kningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fastighet upptages till taxerings- Fastighet upptages till taxering;

v ä rdet vid beskattnings å rets utg å ng. v ä rdet vid beskattnings å rets utganc

Var s å dant v ä rde d å ej å s ä tt eller Var s å dant v ä rde d å ej å s ä tt eller

har under beskattnings å ret
omst ä n- har under beskattnings å ret omst ä n-

dignet intr ä ffat, som
kan under dighet intr ä ffat, som kan under

2 oenaste lydelse 1977:1173

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelss

F ö reslaaen Ivdelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

taxeringsperioden
p å kalla f ö r ä ndrad v ä rdering, upptages fastigheten till det taxeringsv ä rde, som f ö r
taxerings å ret bliver densamma å s ä tt. Finnas
s å dana tillbeh ö r till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skola dessa upptagas s ä rskilt. Best ä mmelserna
i tredje stycket ora v ä rdes ä ttning av l ö s
egendom ä ga d ä rvid motsvarande till ä rapning.

taxeringsperioden p å kalla
f ö r ä ndrad v ä rdering, upptages fastigheten til
det taxeringsv ä rde, som f ö r taxerings å ret
blivit densamma å s ä tt. Om en fr å n skatteplikt undantagen fastighet
skall tas upp som tillg å ng vid f ö rm ö genhetsber ä kningen skall till ledning f ö r f ö rmogen-hetsber ä kningen s ä rskilt
uppskattningsv ä rde å s ä ttas fastigheten enligt best ä mmelserna i lagen (1971:171) om s ä rskilt uppskattningsv ä rde p å fastighet. V ä rderingen skall ske med utg å ngspunkt i fastighetens beskaffenhet vid beskattnings å rets utg å ng.
Fastighetens ä gare och vederb ö rande taxeringsn ä mnd
far p å kalla å s ä t-tande av s ä rskilt uppskattnings-v ä rde. Finns s å dana tillbeh ö r till fastigheten som avses i 2 kap. 3 5
jordabalken, skall dessa upotas s ä rskilt.
Best ä mraelserna i tredje stycket ora v ä rdes ä ttning av l ö s egendom ä ger
d ä rvid motsvarande tilL ä mpning. Toratr ä tt
.eiler vattenfallsr ä tt skall upptagas till det v ä rde, som r ä ttigheten
med h ä nsyn till villkoren vid uppl å telsen och den tid, som d ä rf ö r å terst å r, kan anses
hava betingat vid en f ö rs ä ljning under norraala f ö rh å llanden .

L ö s egendom, sora ä r avsedd f ö r
stadigvarande bruk i jordbruk med bin ä ringar,
i skogsbruk eller i r ö relse, skall v ä rdes ä ttas i
enlighet raed vedertaget aff ä rsbruk inom
det slag av verksamhet, d ä ri egendomen ä r nedlagd.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 88

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Fordran, som l ö per
med r ä nta, skall, d ä rest den icke ä r
tillg å ng i r ö relse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inber ä kning av under beskattnings å ret upplupen men ej f ö rfallen r ä nta.

Fordran,
som ej ä r f ö rfallen och d ä r å r ä nta ej skall ber ä knas f ö r
tiden f ö re f ö rfallodagen, uppskattas till belopp, som utg ö r fordringens f ö rhandenvarande
v ä rde enligt vid denna lag fogad tabell
I. Os ä ker fordran upptages till det
belopp, varmed den kan ber ä knas
inflyta. V ä rdel ö s fordran upptages icke.

V ä rdepapper, som noteras p å inl ä ndsk eller
utl ä ndsk b ö rs eller ä r
f ö rem å l f ö r liknande notering, uppskattas
till det noterade v ä rdet, eller, om detta icke
motsvarar vad som skulle kunna p å r ä knas vid f ö rs ä ljning under normala f ö rh å llanden, till det pris sora skulle
ha kunnat p å r ä knas vid en s å dan f ö rs ä ljning. S å dana v ä rdepapper,
som eljest oms ä ttas p å kapitalmarknaden eller vars v ä rde icke skall ber ä knas med ledning av best ä mmelserna
i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ ,
uppskattas enligt sist angivna grund.

Annan f ö r ev ä rdlig tid utg å ende
r ä nta, avkomst eller f ö rm å n ä n fr ä lser ä nta uppskattas till tjugo g å nger det belopp, vartill den uppg å tt under beskattnings å ret.

Kapitalv ä rdet av p å livstid eller viss tid utg å ende r ä nta,
avkomst eller f ö rm å n uppskattas efter det belopp, r ä ttigheten
motsvarat under beskattnings å ret, enligt
de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

R ä ttighet, som icke ä r best ä md att utg å under n å gons
livstid men ä ndock ä r av obest ä md
varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, s å som ora den skolat utg å f ö r den ber ä ttigades livstid, dock h ö gst till tio g å nger
det v ä rde, r ä ttigheten senast f ö r helt ä r motsvarat.

Ä r
r ä ttighet beroende av varaktigheten
av flera personers liv s å lunda, att r ä ttigheten upph ö r
vid den f ö rst avlidnes fr å nf ä lle, best ä mmes r ä ttighetens
kapitalv ä rde efter den ä ldstes levnads å r.
Fortfar d ä remot r ä ttigheten of ö r ä ndrad till den sist avlidnes fr å nf ä lle, ber ä knas v ä rdet
efter den yngstes å lder.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 89

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Andel i ekonomisk f ö rening,
vars beh å llna tillg å ngar vid likvidation allenast delvis skola skiftas
mellan medlemmarna, skall upptagas till ett v ä rde motsvarande den del av f ö reningens
f ö rm ö genhet SOm skulle fallit p å
andelen d ä rest f ö reningen tr ä tt
i likvidation.

Ö vrig
l ö g egendom upptages till det v ä rde, som den kan anses hava betingat vid f ö rs ä ljning under
normala f ö rh å llanden.

Betr ä ffande tillg å ngar
i jordbruk med bin ä ringar, skogsbruk och r ö relse g ä ller
vidare s ä rskilda best ä mmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 S § .

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981

och till ä mpas f ö rsta g å ngen
vid 1982 å rs taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 F ö rslaa till

Lag om ä ndring i
lagen (1971:171) om s ä rskilt uppskattningsv ä rde p å fastighet.

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen ((1971:171) om s ä rskilt

uppskattningsv ä rde
p å fastighet

att 1 - 7
S § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

S ä rskilt uppskattningsv ä rde f ö r fastighetsbel å ning (prelimin ä rt
taxeringsv ä rde) fastst ä lles enligt denna lag.

Preli.min ä rt
taxeringsv ä rde f å r å s ä ttas fastighet,

1)
om p å fastighet verkst ä llts ny-, till- eller ombyggnad efter den tidpunkt, som det f ö r fastigheten senast fastst ä llda taxeringsv ä rdet
avsett, eller

2)
ora fastighet ä ndrats eller nybildats genora fastighetsbildning
och s ä rskilt taxeringsv ä rde ej finnes fastst ä llt f ö r det omr å de fastigheten omfattar.

S ä rskilt uppskattningsv ä rde f ö r fastighet fastst ä lls enligt denna lag.

S ä dant v ä rde f å r fastst ä llas f ö r

1)
fastighet p å vilken verkst ä llts
ny-, till- eller ombyggnad efter den tidpunkt, som det f ö r fastigheten senast fastst ä llda taxeringsv ä rde
avsett, eller

2)
fastighet sora ä ndrats eller nybildats genora fastighetsbildning
och s ä rskilt taxeringsv ä rde ej finnes fastst ä llt f ö r det orar å de fastigheten omfattar eller

3)
fastighet som
undantagits fr å n skatteplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Semste lydelse 1971:171. Andringen inneb ä r bl.a. att punkt 3 tillagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prelimin ä rt taxeringsv ä rde
g ä ller fr å n beslutet intill dess nytt taxeringsv ä rde, avseende tidpunkt efter f ö r ä ndringen
eller nybildningen', fastst ä lles f ö r fastigheten.

S ä rskilt uppskattningsv ä rde g ä ller intill dess nytt uppskattningsv ä rde eller nytt taxeringsv ä rde fastst ä llts
f ö r fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid å s ä ttande av
prelimin ä rt taxeringsv ä rdetill ä mpas
de grunder som enligt kommunalskattelagen (1928:370) g ä ller f ö r
å -s ä ttande av taxeringsv ä rde. Uppskattningen
skall eraellertid ske med h ä nsyn till
fastighetens beskaffenhet vid den tidpunkt d å uppskattningen ä ger rura.

Vid fastst ä llelse av s ä rskilt
uposkattningsv ä rde till ä mpas de grunder som enligt fastighets-taxeringslagen
(1979:1152) g ä ller f ö r å s ä ttande av taxeringsv ä rde. Uppskattningen skall, ora inte annat s ä rskilt ä r
f ö reskrivet, ske raed h ä nsyn till fastighetens beskaffenhet vid den
tidpunkt d å uppskattningen ä ger rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beh ö rig att p å kalla
å s ä ttande av prelimin ä rt
taxeringsv ä rde ä r den som ä r ä gare av fastigheten.

Den sora
innehar fastighet raed tomtr ä tt eller med
vattenfallsr ä tt eller som innehar ofri tomt i
stad har i ä gares st ä lle den beh ö righet
som avses i f ö rsta stycket.

Beh ö rig att p å kalla
å s ä ttande av s ä rskilt uppskattningsv ä rde ä r, om inte
annat s ä rskilt ä r f ö reskr ivet,
den som ä r ä gare av fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1971:171 Senaste lydelse 1971:171

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Den sora innehar fastighet raed fideikommissr ä tt skall anses som ä gare vid till ä mpningen av denna lag.

F ö reslagen lydelse

Som ä gare anses den sora vid ans ö kningstillf ä llet
ä r skyldig att ta upp garantibelopp
enligt 47 S kommunalskattelagen (1928: 370) f ö r fastigheten eller, f ö r fastighet
sora avses i 1 § 3) > den som skulle ha tagit
upp garan-t.ihPlnpp om fastigheten varit skattepliktig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ä garen

f å r

l ä nsstvrelsen anmoda

ä garen

att

inkomraa
med de uco-

gifter

som

beh ö vs

f ö r uppskatt-

ningen

. H ä rvid ä ger
i till ä mpliga

delar

13 ka

ip.
fastighetstaxerings-

laaen

(197S

1: 1
152)

raotsvarande

Ans ö kan om prelimin ä rt taxe-

rinqsv ä rde g ö res skriftligen hos l ä nsstyrelsen i det l ä n d ä r fastigheten ä r
bel ä gen.

I ans ö kningshandlingen l ä mnas, i huvudsaklig anslutning till vad som f ö reskrives om s ä rskild
fastighetsdeklaration, de uppgifter som beh ö vs
till ledning f ö r uppskattningen. L ä nsstyrelsen kan anmoda s ö kanden att komplettera uppgifterna vid ä ventyr att ä rendet
ä ndock pr ö vas.

Ans ö kan ora s ä rskilt
uppskattningsv ä rde g ö rs skriftligen hos l ä nsstyrelsen
i det l ä n d ä r fastigheten ä r bel ä gen.

I ans ö kningshandling fr å n
ä qare l ä mnas, i huvudsaklig anslutning till vad sora f ö reskrivs i fastia-hetstaxeringslagen (1979:1152) om
fastighetsdeklaration, de uppgifter som beh ö vs
till ledning f ö r uppskattningen. L ä nsstyrelsen kan anmoda s ö kanden att komplettera uppgifterna vid ä ventyr att ä rendet
ä ndock pr ö vas.

D å ans ö kan gjorts av annan in

?aren f å r 1

jaren att i

ifter som I:

ingen. H ä r;

siar 13 kag

agen (1979: till ä mpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

L ä nsstyrelsen uppr ä ttar s å snart
det kan ske f ö rslag till prelimin ä rt taxeringsv ä rde
och ö vers ä nder f ö rslaget till s ö kanden f ö r
yttrande inom viss tid vid ä ventyr att ä rendet ä ndock
slutligen avg ö res.

L ä nsstyrelsen har r ä tt
att vid ä rendets handl ä ggning h ö ra
ordf ö randen i den taxeringsn ä mnd, som handl ä gger
fastighetstaxering inom det omr å de d ä r fastigheten ä r
bel ä gen, samt anlita bitr ä de av sakkunnig.

L ä nsstyrelsen uppr ä ttar
s å snart det kan ske f ö rslag till s ä rskilt
uppskattninqsv ä rde och ö vers ä nder f ö rslaget till ä garen
f ö r yttrande inom viss tid vid ä ventyr att ä rendet
ä ndock slutligen avg ö rs.

L ä nsstyrelsen har r ä tt
att vid ä rendets handl ä ggning h ö ra
ordf ö randen i den taxeringsn ä mnd, som handl ä gger
fastighetstaxering inom det omr å de d ä r fastigheten ä r
bel ä gen, samt anlita bitr ä de av sakkunnig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Efter utg å ngen av den tid sora s ö kanden enligt 5 § f å tt sig f ö relagd f ö r yttrande fattar l ä nsstyrelsen beslut i ä rendet.

Mot beslutet f å r
talan ej f ö ras.

Om
beslutet underr ä ttas s ö kanden samt den lokala skattemyndigheten.

Efter utg å ngen av den
tid som ä garen enligt 5 S f å tt sig f ö relagd
f ö r yttrande fattar l ä nsstyrelsen beslut i ä rendet.

Mot beslut f å r
talan ej f ö ras.

Om
beslutet underr ä ttas ä garen, s ö kanden samt den lokala skattemyndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1971:171

Senaste lydelse 1971:171

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

F ö r beslut om å s ä tt taxeringsv ä rde utg å r
avgift raed 300 kronor om fastighetens uppskattade v ä rde ej ö verstiger
200 000 kronor och i annat fall med 600 kronor .

Har avgiften ej erlagts inom en ra å nad efter det krav p å avgiften delgivits s ö kanden, f å r utm ä tning ske f ö r avgiften utan f ö reg ä ende dom.

F ö r beslut om s ä rskilt uppskattninqsv ä rde utg å r avgift med 300 kronor om
fastighetens uppskattade v ä rde ej ö verstiget 200 000 kronor och i annat fall med 600
kronor. D å staten ä r s ö kande utg å r inte avgift.

Har
avgiften ej erlagts inom en m å nad efter
det krav p å avgiften delgivits s ö kanden, f å r
utm ä tning ske f ö r avgiften utan f ö reg å ende dom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1971:171

opaginerad Kontrollera mot PDF

Torslacr till

Lag ora ä ndring i
lagen (1933:359) ang å ende vad raed fastighets taxeringsv ä rde i vissa fall skall f ö rst å s.

H ä rigenom f ö reskrivs
i fr å ga om lagen (1933:359) ang å ende vad med fastighets taxeringsv ä rde i vissa fall skall f ö rst å s att lagen
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ä r
enligt vad d ä rom finnes stadgat f ö r fastighet g ä llande
s ä rskilt uppskattningsv ä rde f ö r
fastighetsbel å ning (prelimin ä rt taxeringsv ä rde),
skall vad i lag eller f ö rfattning f ö reskrives om fastighets taxeringsv ä rde s å som grund f ö r ber ä kning av
belopp, intill vilket inteckning i fastighet ra å godk ä nnas s å som s ä kerhet vid
utl å ning eller s å som t ä ckning f ö r fonder eller inl å ning i st ä llet g ä lla om det prelimin ä ra taxeringsv ä rdet.

Ä r
enligt vad d ä rom finnes stadgat f ö r fastighet g ä llande
s ä rskilt uppskattningsv ä rde, skall vad i lag eller f ö rfattning f ö reskrives
om fastighets taxeringsv ä rde s å som grund f ö r ber ä kning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet m å godk ä nnas s å sora s ä kerhet
vid utl å ning eller s å som t ä ckning f ö r fonder eller inl å ning i st ä llet g ä lla om det s ä rskilda
uppskattningsv ä rdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1933:359.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 96

9 F ö rslag till

Lag ora ä ndring i
lagen (1941:416) om arvsskatt och g å voskatt

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen (1941:416) om arvsskatt och

g å voskatt

att 22 S 2 raom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

22 S 2 raom. ' Har fast egendom efter den tidpunkt, som n ä st f ö reg å ende å rets
taxeringsv ä rde avsett, nedg å tt i v ä rde
genom eldsv å da, vattenfl ö de eller annan dylik tilldragelse eller genom
borttagande av byggnad eller annan anl ä ggning
å egendomen eller av tillbeh ö r d ä rtill eller
genom skogsavverkning eller genom nedl ä ggning
eller v ä sentlig f ö r ä ndring av r ö relse, i vilken egendoraen varit anv ä nd, eller av annan liknande anledning, skall l ä nsstyrelsen i det l ä n d ä r egendoraen ä r bel ä gen p å ans ö kan av
skattskyldig, boutredningsraan eller testaraentsexekutor, efter verkst ä lld utredning, å satta
egendomen s ä rskilt v ä rde till ledning f ö r ber ä kning av p å egendoraen bel ö pande
arvsskatt.

D ä r efter tidpunkt som nyss n ä mnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess v ä rde eljest f ö rh ö jts till f ö ljd
av ny-, till- eller ombyggnad eller v ä sentlig
f ö r ä ndring av r ö relse, vari egendomen varit anv ä nd, eller annan liknande anledning, ä ger beskattningsmyndigheten hos l ä nsstyrelsen p å kalla
att egendoraen f ö r ä ndara å l, sora i f ö reg å ende stycket
s ä gs, å s ä ttes s ä rskilt v ä rde.

Fast egendom, f ö r
vilken icke finnes s ä rskilt taxeringsv ä rde, skall ock av l ä nsstyrelsen å s ä ttas v ä rde till ledning f ö r arvsskattens best ä mmande. Det å ligger skattskyldig,
boutredningsman eller testaraentsexekutor att g ö ra ans ö kan h ä rom. V ä rdering som nu s ä gs ä r dock icke
erforderlig, d ä r det finnes uppenbart, att egendomens
v ä rde ej ö verstiger 10 000 kronor.

Vid den v ä rdes ä ttning, varom Vid den v ä rdes ä ttning,
varom

Senaste lydelse 1973:1104

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

i detta moment ä r
fr å ga, skall, under iakttagande i ö vrigt i till ä mpliga
delar av de i kommunalskattelagen stadgade grunder f ö r taxering av fastighet, h ä nsyn tagas till egendomens beskaffenhet vid
tidpunkt, som avses i 21 S. Vad i 22 §
1 mom. andra och tredje punkterna ä r
stadgat skall d ä rvid ä ga motsvarande till ä mpning. S ö kande ä r
pliktig meddela l ä nsstyrelsen erforderliga
upplysningar f ö r ans ö kningens pr ö vning. L ä nsstyrelsen ä ger
att i ä rendet h ö ra ordf ö randen
i fastighetstaxeringsn ä mnden f ö r det distrikt, inom vilket egendomen ä r bel ä gen, eller,
om denna n ä rand avslutat sin verksamhet, ordf ö randen i taxeringsn ä mnden i orten. D ä r besiktning av egendomen pr ö vas n ö dig, m å l ä nsstyrelsen
f ö ranstalta d ä rom s å framt,
d å ä rendet upptagits p å ans ö kan, s ö kanden
efter anmaning bestrider kostnaderna f ö r
besiktningen. I fall, sora avses i andra stycket av detta moment, bestridas
kostnaderna av allm ä nna medel.

Ö ver
l ä nsstyrelsens beslut i ä rende klagan icke f ö ras.

i detta
moment ä r fr å ga, skall, under iakttagande i ö vrigt
i till ä mpliga delar av de i fastighetstaxeringslagen
(1979: 1152) stadgade grunder f ö r taxering
av fastighet, h ä nsyn tagas till egendomens beskaffenhet
vid tidpunkt, som avses i 21 S » Vad i 22 S
1 mom. andra och tredje punkterna ä r
stadgat skall d ä rvid ä ga motsvarande till ä mpning. S ö kande ä r
pliktig meddela l ä nsstyrelsen erforderliga
upplysningar f ö r ans ö kningens pr ö vning. L ä nsstyrelsen ä ger
att i ä rendet h ö ra ordf ö randen
i fastighetstaxeringsn ä mnden f ö r det distrikt, inom vilket egendomen ä r bel ä gen, eller,
ora denna n ä mnd avslutat sin verksamhet, ordf ö randen i taxeringsn ä mnden i orten. D ä r besiktning av egendomen pr ö vas n ö dig, m ä l ä nsstyrelsen
f ö ranstalta d ä rom s å framt,
d å ä rendet upptagits p å ans ö kan, s ö kanden
efter anmaning bestrider kostnaderna f ö r
besiktningen. I fall, som avses i andra stycket av detta moment, bestridas
kostnaderna av allra ä nna medel. , som avses i detta
moment, m å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981. Ä ldre best ä mraelser skall dock till ä rapas om skattskyldigheten intr ä tt f ö re den 1 januari
1932.

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 61

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Fdrsla-

Lag om ä ndring av st ä mpelskattelagen (1964:308)

H ä rigenom f ö reskrivs
i fr å ga om st ä mpelskattelagen (1964:308) att 4 S skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 S

Skatteplikt f ö religger
icke vid

1)
f ö rv ä rv fr å n make, om f ö rv ä rvet sker i syfte att f ö r saimnan-l ä ggning
å stadkomma enhetliga lagfartsf ö rh å llanden betr ä ffande makarnas fasta egendora;

2)
f ö rv ä rv genom
byte i den m å n vederlaget utg ö res av annan fast egendom, om bytet sker f ö r att å stadkomma
en l ä mpligare fastighetsindelning eller
utg ö r led i å tg ä rder f ö r jordbrukets eller skogsbrukets yttre
rationalisering;

3)
sambruksf ö renings f ö rv ä rv genom tillskott fr å n medlem och samf ä llighetsf ö renings f ö rv ä rv enligt 5 S lagen (1973:1150) om f ö rvaltning av samf ä lligheter;

4)
f ö rs ä kringsbolags
f ö rv ä rv fr å n annat f ö rs ä kringsbolag
i samband med s å dant avtal om ö vertagande av det senare bolagets hela f ö rs ä kringsbest å nd, sora avses i 295 § lagen ora f ö rs ä kringsr ö relse;

5)
f ö rv ä rv av j ä rnv ä g f ö r allm ä n
trafik eller av mark f ö r s å dan j ä rnv ä g;

opaginerad Kontrollera mot PDF

6) kommuns
eller annan menighets f ö rv ä rv av mark, vilken enligt fastst ä lld
plan skall anv ä ndas f ö r s å dant ä ndam å l som avses
i 5 § 1 mora. b) eller d)
kommunalskattelagen;

6) kommuns eller annan menighets f ö rv ä rv av mark,
vilken enligt fastst ä lld plan skall anv ä ndas f ö r
allra ä nna platser, begravningsplatsen
eller f ö r s å dant ä ndam å l som enligt 2 kap. 2 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cratryckt 1979:1060, senaste lydelse 1973:1154,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 99

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

fast ighetstaxeringslagen (1979:1152) medf ö r att byggnad kan indelas som v å rdbyggnad, bad-, sport- och idrottsanl ä ggning, skolbyggnad, kulturbyggnad,
ecklesiastikbyginad eller allm ä n bygqnad;

7)
f ö rv ä rv p å grund av lagen om r ä tt i vissa fall f ö r nyttjander ä ttshavare att inl ö sa
under nyttjander ä tt uppl å tet omr å de;

8)
f ö rv ä rv av
kronojord genom skattek ö p eller eljest p å grund av skattebrev;

9)
f ö rv ä rv av st ä ndig besittningsr ä tt
till kronoheraman eller krononybygge, d å
p å grund av f ö rv ä rvet vinnes inrymning
i s å dan r ä tt;

10)
uppl å telse av tomtr ä tt
i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till ö verv ä gande del
ing å tt i fastighet som varit med tomtr ä tt uppl å ten
till samme tomtr ä ttshavare; eller

11)
å terg å ng av f å ng i fall, d ä r r ä tt till å tervinning f ö religger
enligt 42 § .

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981 och g ä ller i fr å ga om f ö rv ä rv som sker efter ikrafttr ä dandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 F ö rslag till

Lag om ä ndring i f ö rordningen (1951:442) om f ö rhandsbesked i taxeringsfr å gor

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om f ö rordningen (1951:442) om f ö rhandsbesked i taxeringsfr ä gor

att
1 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 S

Riksskatteverket
ra å , d ä rest s å dant f ö r n å gon finnes
vara av synnerlig vikt, efter ans ö kan
l ä mna besked p å f ö rhand (f ö rhandsbesked) ang å ende
viss fr å ga, som avser s ö kandens taxering till koiranunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt, statlig f ö rm ö genhetsskatt, ut-skiftningsskatt eller ers ä ttningsskatt, ä vensom
viss fr å ga r ö rande till ä mpningen av lagen ang å ende ber ä kning
av statlig inkomstskatt f ö r ackumulerad inkomst eller f ö rordningen om uppskov i vissa fall med beskattning
av realisationsvinst. F ö rhandsbesked m å ock meddelas i fr å gor som nu n ä mnts, d ä rest detta finnes vara av vikt f ö r enhetlig lagtolkning eller r ä ttstill ä mpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad ovan
sagts skall ä ga motsvarande till ä mpning, n ä r
ä gare till fastighet eller den, f ö r vilken ehuru han icke ä r ä qare
garantibelopp f ö r fastighet likv ä l skall upptagas s å som skattepliktig inkorast i enlighet raed vad d ä rom stadqas i 47 §
koraraunalskattelagen, ö nskar p å f ö rhand erh å lla besked ang å ende
viss fr å ga sora avser taxering av
fastigheten.

Vad ovan sagts skall ä ga
motsvarande till ä rapning, n ä r ä gare till
fastighet ö nskar p å f ö rhand erh å lla besked ang å ende
viss fr å ga som avser taxering av
fastigheten. Som ä gare anses den som enligt 47 § kommunalskattelagen (1928:370) ä r skyldig att ta upp garantibelopp som
skattepliktig inkorast eller, f ö r fastighet
som enligt 3 kap, fastighetstaxeringslagen (1979:1152) undantagits fr å n skatteplikt sch f ö r egendom f ö r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1970:914.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 101

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

vilken v ä rde enligt 7
kap. 16 S fastighetstaxeringsla-

gen inte best ä mts,
den som varit skyldig att ta upp garantibelopp om fastigheten varit
skattepliktig eller å satts v ä rde.

Om r ä tt att av riksskatteverket erh å lla f ö rhandsbesked
i fr å ga r ö rande merv ä rdeskatt f ö reskrives i f ö rordningen
om merv ä rdeskatt.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981.

8 Riksdagen 1980181. t saml. Nr. 61

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1939:608) om enskilda v ä gar

H ä rigenom f ö reskrivs
i fr å ga om lagen (1939:608) om enskilda
v ä gar att 1 kap. 5 S skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 S

F ö r fullg ö rande av v ä gh å llningsskyldighet eller annan f ö rpliktelse, som enligt denna lag eller med st ö d d ä rav meddelad
best ä mmelse å ligger fastighet, svare, d ä r ej nedan i andra eller tredje stycket annorledes
stadgas, fastighetens ä gare.

Den, sora innehar fastighet med fideikommissr ä tt eller eljest utan vederlag besitter fastighet p å grund av testaraenta-riskt f ö rordnande, skall vid till ä mpning av denna lag anses s å som fastighetens ä gare.

I ä gares st ä lle svare den, sora innehar fastighet p å s å dana villkor
att han, d ä r fastighetsskatt f ö r fastigheten skall utg å , j ä mlikt
kommunalskattelagen ä r skyldig erl ä gga dylik skatt.

F ö r fullg ö rande av v ä gh å llningsskyldighet eller annan f ö rpliktelse, som enligt denna lag eller med st ö d d ä rav meddelad
best ä mmelse å ligger fastighet, svarar fastighetens ä gare. Sora ä gare
av fastighet anses vid till ä rapningen av
denna lag den som enligt 47 S kommunalskattelagen (1928:370) ä r skyldig att ta upp garantibelopp som skattepliktig
inkomst, dock ej s å dan nyttjander ä ttshavare som avses i 47 s andra stycket e)
kommunalskattelagen. Som ä gare till fastighet som enligt 3
kap. fasfighetstaxeringslagen (1979:1152) undantagits fr å n skatteplikt, och till egendora f ö r vilken v ä rde
enligt 7 kap. 16 § fastighetstaxeringslagen inte best ä mts, anses den sora varit skyldig att ta upp garantibelopp
om fastigheten varit skatteplik1:ig eller å satts
v ä rde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1939:60 £

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop: 1980/81:61 103

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Ny ä gare eller innehavare svare ej f ö r bidrag i penningar, som f ö rfaller till betalning, innan han skall tilltr ä da fastigheten, men vare pliktig fullg ö ra vad f ö retr ä daren eftersatt i fr å ga om arbete, sora i avseende å
v ä gh å llningen å lagts honom*

Ang å ende f ö rm ä nsr ä tt f ö r vissa
fordringar enligt denna lag ä r s ä rskilt stadgat.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981,

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 104

13 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1970:244) om allm ä nna vatten- och avloppsanl ä ggningar

H ä rigenom
f ö reskrivs i fr ä ga om lagen (1970:244) om allm ä nna

vatten-
och avloppsanl ä ggningar

att 3 S
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

3S

Sora ä gare av.fastighet anses Som ä gare av fastighet anses

vid till ä rapningen av denna lag vid till ä mpningen av denna lag

den sora enligt kommunalskatte- den som enligt 47 S kommunal

lagen (1928:370) ä r skyldig skattelagen
(1928:370) ä r skyldig

att betala skatt f ö r garanti- att ta utip
garantibelopp som

belopp f ö r fastigheten. skattepliktig inkomst, dock

ej s å dan nyttjander ä ttshavare som avses i 47 S andra stycket e)
kommunalskattelagen. Sora ä gare till fastighet som enligt 3
kap, fastighetstaxerings-lagen (1979:1152) undantagits fr å n skatteplikt, och till egendora f ö r vilken v ä rde
enligt 7 kap. 16 § fastighetstaxeringslagen inte
best ä rats, anses den som varit skyldig
att ta upp garantibelopp om fastigheten varit skattepliktig eller å satts v ä rde.

Har huvudman f ö r
allra ä n va-anl ä ggning tr ä ffat
avtal med annan ä n fastighets ä gare om brukande av anl ä ggningen, g ä ller
f ö r denne vad som i lagen f ö reskrives om fastighets ä gare.

Omtryckt 1976:842, senaste lydelse 1970:244

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 105

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

N ä r omst ä ndigheterna f ö ranleder
det.till ä mpas best ä mmelse om fas

tighet i denna lag p ä byggnad eller annan anl ä ggning, som ej till

h ö r ä garen till marken. Vad som i lagen f ö reskrives om ä gare av

fastighet skall d ä rvid g ä lla anl ä ggningens
ä gare.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 106

14 F ö rslag till

Lag om ä ndring i lagen (1975:1132) om f ö rvarv av hyresfastighet m.m.

H ä rigenom
f ö reskrivs i fr ä ga om lagen (1975:1132) om f ö rv ä rv av hyresfastighet m.m.

att 1 § skall ha nedain angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Fast
egendora, som ä r taxerad som annan fastighet och
som vid taxeringen betecknats som hyresfastighet, f å r ej utan tillst å nd
av hyresn ä mnd f ö rv ä rvas genom

1.
k ö p, byte eller g å va,

2.
tillskott till
bolag eller f ö rening,

3.
utdelning eller
skifte fr ä n bolag eller f ö rening,

4.
fusion enligt
14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385) .

Fast egendom, som ä r
taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats som
hyreshusenhet, f å r ej utan tillst å nd av hyresn ä mnd
f ö rv ä rvas genom

1.
k ö p, byte eller g ä va,

2.
tillskott till
bolag eller f ö rening,

3.
utdelning eller
skifte fr å n bolag eller f ö rening,

4.
fusion enligt
14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385).

opaginerad Kontrollera mot PDF

F ö rv ä rvstillst å nd fordras dock endast om den
koramun d ä r den fasta egendomen ä r bel ä gen enligt 3
a § f ö rsta stycket p å kallar pr ö vning hos hyresn ä mnden.

Vad i denna lag s ä gs
om fast egendom skall g ä lla ä ven tomtr ä tt. Vad som s ä gs om lagfart skall, n ä r fr å ga ä r om tomtr ä tt, i st ä llet avse inskrivning av f ö rv ä rv av tomtr ä tt.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981. I fr å ga ora f ö rv ä rv som skett
f ö re ikrafttr ä dandet g ä ller
ä ldre bes-t ä mmelser.

Senaste lydelse 1979:307.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag om ä ndring i
lagen (1976:838) om allm ä nna fj ä rrv ä rme-anl ä ggningar

H ä rigenom f ö reskrivs
i fr å ga om lagen (1976:838) om allm ä nna fj ä rrv ä rmeanl ä ggningar
att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som ä gare av fastighet anses vid till ä mpningen av denna lag den som enligt kommunalskattelagen
(1928:370) ä r skyldig att betala skatt f ö r garantibelopp f ö r fastigheten.

3 S'

Som ä gare av fastighet anses vid till ä mpningen av denna lag den som enligt 47 S kommunalskattelagen
(1928:370) ä r skyldig att ta upp garantibelopp
som skattepliktig in-

komst, dock ej s å dan
nyttjander ä ttshavare som avses i 47 S andra
stycket e) kommunalskattelagen. Som ä gare
till fastighet som enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) undantagits
fr å n skatteplikt, och till egendom f ö r vilken v ä rde
enligt 7 kap. 16 § fas-

tighetstaxeringslaqen inte be-st ä mts, anses den som varit skyldig att ta upp
garantibelopp ora fastigheten varit skattepliktig eller å satts v ä rde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1976:838.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 108

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Har huvudman f ö r
allm ä n fj ä rrv ä rmeanl ä ggning tr ä ffat
avtal med annan ä n fastighets ä gare om brukande av anl ä ggningen, g ä ller
f ö r denne vad som i lagen f ö reskrives om fastighets ä gare.

N ä r omst ä ndigheterna f ö ranleder
det till ä mpas best ä mmelse om fas

tighet i denna lag p ä byggnad eller annan anl ä ggning, som ej till

h ö r ä garen till marken. Vad som i lagen f ö reskrives om ä gare av

fastighet skall d ä rvid g ä lla anl ä ggningens
ä gare.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1981.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 109

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Besvärsregier
vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m. m. (Ds B 1980:8)

1
Remissinstanser

Efler
remiss har yllranden över belänkandel avgells av jusliliekanslern (JK),
domslolsverkel, kamtnarkollegiet, Svea hovräll, kammarrällerna i Göleborg och
Sundsvall, hyresnämnden och arrendenämnden i Göleborg, länsrätlerna i
Stockholms, Östergöllands, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Jämllands saml Norrbollens län, centralnämnden för fasiighelsdala
(CFD), riksrevisionsverkel (RRV), riksskalle-verkel (RSV), slatens planverk
(planverket), statens lantmäteriverk (LMV), statens vatlenfallsverk
(Vattenfall), länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Örebro, Gävleborgs samt
Norrbollens län. länsstyrelsernas organisalionsnämnd (LON),
arrendelagskommiltén, stämpelskatleutredningen, Föreningen Auktoriserade
revisorer (FAR), HSB:s riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska elverksföreningen
(Elverksföreningen), Svenska kommunförbundet (Kommunförbundet), Svenska
kraftverksföreningen (Kraftverksföreningen), Svenska kyrkans församlings- och
pasloraisförbund. Svenska lokaltrafikföreningen (Lokaltrafikföreningen),
Svenska sparbanksföreningen (Sparbanksföreningen), Sveriges advokatsamfund (Advokatsamfundet),
Sveriges allmännyttiga bostadsförelag (SABO), Sveriges fastighetsägareförbund,
Sveriges industriförbund (Industriförbundet), Sveriges jordägareförbund
(Jordägareförbundet), Sveriges Radio AB, Sveriges redovisningskonsulters
förbund (SRF), Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges
villaägareförbund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR).

Härutöver
har yttrande inkommit från Stig Ekmark.

Vattenfall
och Kraftverksföreningen har lämnat in ell gemensamt utarbetat svar.
Elverksföreningen åberopar som sill yttrande det av Vallenfall och
Kraftverksföreningen gemensamma svaret. LRF har som sitt yllrande ingett ett
inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlålande. Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund delar de synpunkter som har framförts i
nämnda yttrande. Jordägareförbundet hänvisar till de synpunkter som framförs i
Lantbrukarnas riksförbunds yttrande samt avger egel svar. SAF och
Industriförbundet har avgelt ett gemensamt remissvar.

2
Följdändringar till fastighetstaxeringslagen

Största
delen av remissinstanserna godtar förslagen eller lämnar dem utan erinran.
Några remissinstanser framför kritiska synpunkter på förslagen om inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen saml åsättande av särskilt uppskaltningsvärde på
fastighet. De delar av betänkandet som inte redovisas nedan har inle mötts av
någon kritik från remissinstanserna. 9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 61

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 110

De sifferbeteckningar som anges efler olika rubriker
syftar på molsvarande avsnitt i betänkandet.

Inkomst- och förmögenhetsbeskattningen (6.5.2, 6.5.3 och
6.5.4)

Förslagen i denna del godtas visserligen eller lämnas ulan
erinran av flertalet remissinstanser. Förslagen berörs emellertid endasl
uttryckligen av ett fåtal remissinstanser och dessa framför i allmänhet
kritiska synpunkter.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som bestämt avstyrker
förslagel, anser att del ur principiell synpunkt visserligen inle är
tillfredsställande att klart kommersiella inkomster inle inkomstlaxeras och
kapilalplaceringsobjekt inte förmögenhetstaxeras. Med hänsyn till de svåra
komplikationerna vid inkomsttaxeringen och det ökade arbetet med att åsätla
särskilt uppskattningsvärde som kommitténs förslag skulle innebära, förordar
länsstyrelsen med bestämdhet, att den tidigare kopplingen mellan skattefri
fastighet och befrielse från skatt på inkomst och förmögenhet härifrån
bibehålls. Länsstyrelsen framhåller alt kommittén har förbisett alt
taxeringsvärde i de flesta fall utgör en förutsättning för att kunna åsätla en
riklig taxering då befrielse vid inkomsttaxeringen endast skall avse den del av
fastighetens avkastning som hänför sig till dess användning för skattefritt
ändamål. Länsstyrelsen anser alt, om kommitténs förslag genomförs, måste
särskilt uppskattningsvärde kunna åsättas inte bara när del är behövligt för
förmögenhetstaxeringen utan även när det behövs för inkomsttaxeringen och att
det vid värderingen även skall anges fördelning på allmännyttig och kommersiell
del.

Vidare betonar länsstyrelsen alt taxeringsnämnden för
årlig taxering har varken kunskap eller tillgång till hjälpmedel för att åsätla
taxeringsvärden. Inte heller finns i allmän självdeklaration underlag för
värdering av fastighet, det saknas resurser att på föreslaget sätt åsätla
särskilda uppskatl-ningsvärden och alt värderingsunderlag saknas eftersom dessa
fastigheter förmodligen redovisats på deklarationsblanketten för skattefria
objekt. Länsstyrelsen framhåller att förslagel utgör en avsevärd
skalleskärpning i de fall då fasligheten till högsl 49% används för skattefritt
ändamål och att det vid förmögenhetstaxeringen föreslås skärpta regler i de fall
fastighetsägaren är skattskyldig till sådan skall. Här skall nämligen enligl
förslagel fasligheten i sin helhet upptas som tillgång oaktat den inte åsatts
taxeringsvärde.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser sig inte kunna
tillstyrka förslaget utom såvitt avser förslaget alt skattefriheten endast bör
gälla inkomst från en av ägaren själv bedriven allmännyttig verksamhet.
Länsstyrelsen ifrågasätter om inle rätt all påkalla uppskattningsvärde bör
inskrivas i 54 § d) kommunalskattelagen och 7 § h) lagen om statlig
inkomstskatt enär ett uppskaltningsvärde i vissa fall kan vara behövligt vid
tillämpning av dessa lagrum i föreslagna lydelser. Länsstyrelsen anför vidare
bl.a.: Bortsett från att kommitténs förslag i dessa delar avviker från den
övervägande-princip vid inkomst- och förmögenhelstaxeringarna som uttalals är
det länsstyrelsens uppfattning att kommitténs förslag i hög grad kommer alt
försvåra såväl deklaralionsarbetel för de skallskyldiga som taxeringsarbelet
för skattemyndigheterna samt medföra en ökad frekvens av besvär över
inkomsttaxeringar med svåra avvägningsfrågor. Dessutom finner länsstyrelsen
att kommitténs förslag att nu gällande proportioneringsprincip vid
inkomsttaxeringarna skall gälla även fortsättningsvis inle genomförts med full
verkan. Kommittén har nämligen i förslagel lill viss del behållit övervä-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 111

gandeprincipen
nämligen i de fall fastighet endast lill mindre del än 50% används för
allmännyttig verksamhet. En proportionering vid inkomsttaxeringarna i dessa
fall kan ju inte komma ifråga enligl föreslagna regler.

Enligl
TOR kommer inkomsttaxeringsnämnderna all åsamkas ett ökal arbete, när de inte
av fastighetstaxeringsnämndens beslul kan få hjälp med proportioneringen av
koslnader m. m. för skattefri faslighet. För all underlätta arbetet med all
fördela kostnader m. m. bör enligt TOR ifrågavarande skattskyldiga åläggas all
lämna uppgifler härför i deklarationen. Riksskatteverket bör enligl TOR:s
mening ta fram förfrågningsblankeller för detla ändamål.

RSV
anför: Kommittén föreslår alt slopandet av det s. k. ägarkravel som avses i 3
kap. FTL skall slå igenom även vid inkomsttaxeringen. Inkomst av faslighel
skulle därvid vara skattefri i den mån inkomsten härrör från sådan allmännyttig
verksamhet som ägaren själv bedriver. Däremot föreslås inte att
huvudsaklighetsprincipen skall slå igenom vid inkomsttaxeringen på så sätt alt
inkomst av förvärvskälla vari fasligheten ingår alllid skall vara helt
skattefri eller skattepliktig. Nuvarande ordning skall alltså behällas vilket
medför att TN vid den årliga inkomsttaxeringen måsle fastställa hur stor del av
förvärvskällan som används för allmännyttigt respektive kommersiellt ändamål.
Förfarandet, som många gånger kan bli svårbedömt torde innebära ett visst
merarbete för TN.

Länsstyrelsen
i HaUands län framhåller alt de föreslagna reglerna är krångliga och
svåröverskådliga. Länsstyrelsen anför att de nu emellertid i huvudsak torde
vara nödvändiga. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslagen utom ifråga om
förslagel all skattefri fastighet i vissa fall skall vara skattepliktig vid
förmögenhetstaxeringen. I den frågan får man enligl länsstyrelsens mening utan
korrigerande åtgärder ta konsekvenserna av de ändrade skattepliktsreglerna vid
fastighetstaxeringen och av del förhållandel alt taxeringsvärde inle åsätts
skattefri fastighet.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anför: Kommittén har försökt alt göra vissa avvägningar som
syftar till att de nya reglerna skall få rimliga beskall-ningskonsekvenser.
Länsstyrelsen har förståelse härför. Dessa invändningar, vars innebörd
länsstyrelsen i och för sig kan godta, har dock lett till att kommittén t.ex.
funnit del omöjligt att låta det faktiska sambandet mellan fastighetstaxering
och inkomsttaxering gälla längre. Vidare har följden av kommitténs förslag
blivit all för vissa fasligheter som vid fastighetstaxeringen undanlagils från
skalleplikt i många fall ändå kommer all krävas åsättande av värden, bl. a. för
förmögenhetslaxering.

Såvitt
länsstyrelsen kan finna har de numera införda skaltepliklsreglerna på sätt och
vis bundit upp lagstiftaren så att följdändringar på de områden som las upp i
belänkandel inle kan komma till stånd ulan alt flera av reglerna blir mycket
invecklade. Särskill betänkligt är att fasligheter som inte skall åsättas
taxeringsvärde enligt bestämmelser i 3 kapitlet faslighetstaxeringslagen i
flera fall måste bli föremål för en värdering vid sidan om
fastighetstaxeringen. Länsstyrelsen måste därför ifrågasätta om inle en översyn
redan nu bör företas i syfte att leda fram till att fastigheter, för vilka
värdering krävs i beskatlningssammanhang, ändå blir föremål för taxering i
fastighetslaxeringsnämnd.

Länsstyrelsen
anför vidare: Sammanfattningsvis får länsstyrelsen uttala belräffande avsnittet
6 i betänkandet all i den uppkomna situationen tvingas man acceptera all
följdändringarna lill faslighetstaxeringslagen i många fall leder till mycket
invecklad lagstiftning men all därför en snar översyn görs i fråga om sambandet
mellan fastighetstaxering och inkomst- och

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 112

förmögenhetslaxering. En återgång till att fastigheter,
för vilka krävs värdering, skall bli föremål för taxering i
fastighetslaxeringsnämnd lorde därvid enligt länsstyrelsens mening bli
nödvändig.

Länsstyrelsen
i Södermanlands län framhåller att det förhållandel all huvudsaklighelsprincip
införts vid bedömningen av skatteplikt för fastigheter medan
proporlioneringsprincip föreslås gälla även i fortsättningen vid
inkomsttaxeringen kan medföra komplikationer i taxeringsarbelet, besväriiga
ulredningsfall och svårbedömda tvister. Tidigare samband mellan skattefri
faslighet på ena sidan saml skattefri inkomst och förmögenhet på den andra hade
klara fördelar enligt länsstyrelsen. Länsstyrelsen delar dock kommitténs
farhågor för att nu gå över lill huvudsaklighelsprincip vid beskattningen av
inkomst. Länsstyrelsen framhåller att det naturligtvis är önskvärt alt man med
utgångspunkt i dessa båda syslem går vidare och söker sig fram till en metod
som tillgodoser kravet på samband. Länsstyrelsen framhåller att kommiltén har
förbisett all taxeringsvärde i de flesta fall utgör en förutsättning för alt
kunna åsätla en riktig taxering då befrielse vid inkomsttaxeringen endast skall
avse den del av faslighetens avkastning som hänför sig lill dess användning för
skattefritt ändamål.

SBEF menar
att reglerna om skattskyldighet för faslighetsinkomster blivit i viss mån
tillkrånglade och svåröverskådliga genom att den huvudsaklighelsprincip som
gäller i fråga om skatteplikten inle skall gälla i fråga om
faslighetsinkomster. SBEF, som har förståelse för kommitténs överväganden i nu
aktuella delar, anser alt det bör övervägas om inle skattepliktsbeslutet vid
fastighetstaxeringen också i slörre utsträckning skall få slå igenom i fråga om
skattskyldigheten för fastighetsinkomsterna.

Lantbrukarnas
skalledelegation framhåller att, genom att knyta an värderingen till lagen om
särskill uppskattningsvärde i slällel för all värdera de akluella fastigheterna
från början, man inte får samma stabilitet i fråga om förmögenhelsvärdet.
Uppskatlningsvärdel är inte bindande vid förmögenhetstaxeringen. Vidare är
värderingstidpunkten för uppskatlningsvärdel en annan än den som gäller vid
fastighetstaxeringen. Med hänsyn härtill anser delegationen alt man antingen
bör värdera de förevarande skattefria fastigheterna vid fastighetstaxeringen
och låta dessa värden gälla vid förmögenhetstaxeringen eller helt och hållet
bortse från värdel av fastigheterna i förmögenhetshänseende.

Lokaltrafikföreningen anser aft, med hänsyn lill att all
kommunikationsverksamhet genom tillkomsten av lagen om huvudmannaskap för den
kollekliva persontrafiken (SFS 1978:438) efler hand måste betraktas som
allmännyttig verksamhet, kommiltén mera ingående borde övervägt att slopa
skattskyldigheten för inkomst av fastighet där kommunikationsverksamhet
bedrivs.

Länsstyrelsen
i Uppsala län anser, att sådan lantbruksenhet, som enligt 3 kap. 3 §
faslighetstaxeringslagen skall undantas från skatteplikt om den till
övervägande del används på vissl föreskrivet sätt, inte inryms i den föreslagna
lydelsen av 54 S d) 1. kommunalskattelagen. Länsstyrelsen föreslår alt
lagrummet erhåller sådan lydelse alt jämväl sådan lantbruksenhet omfattas av
lagrummet.

Lagen om särskill uppskaltningsvärde på faslig het (6.3.2)

Förslagel har godtagits eller lämnats utan erinran av
flerlalel av remissinstanserna. En remissinstans, Svenska kyrkans församlings-
och pastoratsförbund, hälsar förslaget med tillfredsställelse. Övriga
remissinslanser som har framfört synpunkter är kritiska möt förslaget.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 113

Svenska kyrkans församUngs- och pasloraisförbund anför:
Den ändring i lagen om särskilt uppskaltningsvärde på faslighet som kommiltén
föreslår hälsar förbundet med tillfredsställelse. Den möjlighet att få ell officiellt
värderingsullåtande även för skattefria fastigheter som kommittén nu föreslår
skulle göra det möjligt för församlingar och pastorat alt få värde pä en del av
sina fastigheter. Delta har betydelse rent bokföringsmässigt då del ibland kan
vara ytterst värdefullt att ha ett referensbelopp på en skattefri och ovärderad
fastighet. Ett värde är ofta betydelsefullt även i statistiska sammanhang.
Framförallt skulle emellertid regeln vara betydelsefull för pastoralen när det
gäller deras prästgårdar. Dessa är som regel ovärderade och vid en
försäljningssituation förordnar stiftsnämnderna värderingsmän till att sätta
ett värde på prästgården. Med den nu föreslagna regeln behöver pastorat (och
sliftsnämnd) om prästgården i förhand värderats enligt lagen om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet inte sväva i okunnighet om prästgårdens värde.
Delta underlättar avsevärt för pastoratet all fatta avgörandet huruvida
försäljning skall ske eller ej. Likaså bör dylikt värde underlätta
stiftsnämndernas värdering av fasligheten.

Några remissinstanser behandlar frågan om länsstyrelsen
har resurser att åsätla särskilt uppskaltningsvärde enligl förslagel. Hit hör
länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län.

Länsstyrelsen i Stockholms län befarar all det kommer all
bli en för laxeringsavdelningens besvärsenhel ytterst svårbemästrad ökning av
antalet objekt, som måsle åsättas särskill uppskaltningsvärde om förslagel
genomförs. Den lösning på resursproblemet länsstyrelsen vill anvisa är att
bestyret med åsällandet av särskilt uppskaltningsvärde läggs på fastighetslaxeringsnämnd
och särskild fastighetslaxeringsnämnd. Frågan bör i så fall, enligt
länsstyrelsen, övervägas i samband med utformning av reglerna om särskild
fastighetslaxering. Länsstyrelsen anser alt rätt all påkalla särskilt
uppskattningsvärde måsle tillkomma förutom ägare och taxeringsnämnd även
taxeringsintendent.

Även länsstyrelsen i Uppsala län anser att
taxeringsinlendenl bör ha rätt att påkalla åsättande av särskilt
uppskattningsvärde.

Länsstyrelsen i Södermanlands län vill starkt ifrågasätta
om det föreslagna förfarandet verkligen innebär en förbättring jämfört med den
tidigare ordningen. Länsstyrelsen anser all del f.n. saknas resurser för de
föreslagna tillkommande arbetsuppgifterna som länsstyrelserna fär ta pä sig.
Länsstyrelsen är dock medveten om svårigheten att med nuvarande utformning av
faslighelslaxeringslagen finna en bättre lösning på detta problem.

Länssiyrelsen i Östergötlands län anser förslaget all
utvidga tillämpningen av lagen om särskill uppskaltningsvärde på faslighet
myckel tveksamt. Enligl länsstyrelsen synes del helt klart att
värderingsinslilutet som sådant blir administrativt betungande och tidsödande.
Eftersom talan emot länsstyrelsens beslul om värde inle avses fä föras, blir
eventuella ivisligheter inte uppklarade, utan den som är missnöjd med det
åsatta värdel får föra talan mol förmögenhetstaxeringen i vanlig ordning, om
det är för della ändamål som värderingen förelagils. Ell sådant förfarande är
enligl länsstyrelsens mening inte tilltalande. Kommitténs uppfattning att
länsstyrelserna inom ramen för nu befintliga resurser bör kunna klara av den
ökade ärendemängden är inle heller så underbyggd alt länsstyrelsen i dagens
läge kan dela den. Länsstyrelsen, som anser att en snar översyn bör göras i
fråga om sambandet mellan fastighetstaxering och förmögenhetslaxering,
ifrågasätter om inle en översyn redan nu bör företas i syfle att leda fram lill

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 114

att
fastigheter, för vilka värdering krävs i beskattningssammanhang, ändå blir
föremål för taxering i fastighetslaxeringsnämnd.

RSV
anför: I FTL härden s. k. huvudsaklighetsprincipen införts, dvs. en faslighet
kan inte längre vara delvis skattefri och skattepliktig utan blir antingen det
ena eller det andra beroende på den huvudsakliga användningen. Kommiltén
föreslår att fasligheter som blir skattefria enligt denna regel skall kunna ges
värde genom officiellt värderingsullåtande. Tillämpningsområdet för lagen om
särskilt uppskattningsvärde på fastighet skall därvid utvidgas. Detla leder
till, som kommittén framhållit, en ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna.

Länsstyrelsen
i Hallands län anför: Skall fastighetsinnehav beskattas med garantiskatt eller
förmögenhetsskall bör del ske med ledning av ell åsätt taxeringsvärde. All
införa ett särskilt värderingsinslilul, med en myndighet som beslutande om ett
definitivt beskattningsunderlag vid sidan om fastighetstaxeringen, är
principiellt kontroversiellt. Därtill kommer praktiska problem, vars omfallning
inle nu kan överskådas. Enligl länsstyrelsens bestämda uppfattning bör
institutet särskilt uppskaltningsvärde på sätt nu gäller förbehållas den
tillfälliga värdering, som sker på kort sikt intill nästkommande allmänna eller
särskilda fastighetslaxering och som har hell annat syfte än att utgöra
beskattningsunderlag.

Enligl
länsstyrelsens i Malmöhus län uppfattning måsle fastighetsägare som-ansöker om
värdering enligt 4 § lagen om statlig förmögenhetsskatt befrias från avgift.
Länsstyrelsen anser all en bestämmelse med denna innebörd bör införas i 7 §
lagen om särskilt uppskaltningsvärde på fastighet. Länsstyrelsen anför vidare:
Kommitténs förslag innebär att ny värdering mäste göras varje år. Då
värderingen endast skall vara till ledning för förmögenhetsberäkningen
ifrågasätter länsstyrelsen om inle ell beslutat uppskattningsvärde kan godtagas
vid flera års laxeringar. Om några förändringar av betydelse för värdet sketl
på fasligheten följer av taxeringslagens bestämmelser att dessa måste redovisas
av fastighetsägaren i självdeklarationen. Med hänsyn till att taxeringsnämnden
ges rätt all påkalla värdering kan del enligt länsstyrelsens mening förutsättas
all laxerings-nämnden kommer all tillse att nytt värde beslutas i den
utsträckning som krävs för all uppnå tillfredsställande förmögenhelstaxeringar.

Avslutningsvis
kan anmärkas alt kommitténs förslag inte innehåller nägon regel om hur
värdering av en från skatteplikt undantagen faslighet skall ske. Av det
förhållandel alt det särskilda uppskatlningsvärdel endasl skall vara till
ledning vid förmögenhetstaxeringen följer att ett visst värde skall lillämpas.
I fråga om lös egendom finns regeln att värdering om inle annat angetts skall
ske till normalt försäljningspris. Enligl länsstyrelsens åsikt kräver
kommittéförslagel en kompletterande regel av innebörd att en från skatteplikt
undantagen fastighet skall tas upp till del värde som anges i 5 kap. 2 § FTL
eller 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde, relaterat lill prisnivån
vid senasle allmänna fastighetstaxering.

TOR
påpekar att enligt förslaget skall lill grund för värderingen av skattefria
fastigheter för förmögenhetsbeskattningen ligga fastighetens beskaffenhet den
31 december året före laxeringsårel. Della innebär all man för vissa skattefria
fastigheter varje år måste fastställa ett värde, som skall användas enbart för
förmögenhetsbeskattningen. Enligt TOR lorde beskaffenheten för de flesta av de
här fastigheterna inte förändras i någon nämnvärd omfattning. Ett nytt värde
lorde därför enligl TOR inle behöva framtas varje år. I slällel bör ett värde,
som har fastställts visst år, fä gälla till nästa allmänna fastighetstaxering.
TOR menar att man för framtiden

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 115

bör se till att ifrågavarande fastigheter ges ett värde
vid allmän fastighetstaxering. Detla bör enligl TOR kunna ske, om man
registrerar de skattefria fasligheter, som fått särskilt uppskaltningsvärde.

SBEF
framhåller att såsom kommittén påpekar uppstår vid värdesättningen en obalans
mellan skattepliktiga och inte skattepliktiga fastigheter i de fall faslighet
undergått någon förändring. Enligl SBEF:s uppfattning bör skillnad i berört
hänseende inte göras mellan skattepliktiga och inte skallepliktiga
fastigheter.

Lagen om arvsskatt och gåvoskatt (6.3.4)

Övervägande antalet remissinstanser har inle gjort nägra
invändningar mot förslagel. Endast tvä remissinstanser har haft invändningar
mol förslaget. Dessa är länsstyrelsen i Ösiergötiands län och kammarkollegiet.

Länsstyrelsen
i Östergöllands län anser alt det bör övervägas att ändra lagtexten i lagen om
arvsskatt och gåvoskatt så alt även beskattningsmyndighelen skall kunna
påkalla åsättande av särskilt värde, vilket förfarande förekommer i tillämpning
(JO:s beslut i ärende dnr 1187-1977).

KammarkoUegiet
behandlar utformningen av övergångsbestämmelserna och anför: Om år 1981 ges
bort eller faller i arv en fastighet som nybildats år 1980, finns för
fasligheten inte annat särskill taxeringsvärde än del vid 1981 års allmänna
fastighetslaxering salta. Detta värde skall enligt praxis ligga till grund för
fastighetens värdering i ärende om gåvoskatt (arvsskall). Detta belyses av NJA
1947 s. 156 och 160 ävensom 1979 s. 456. Delsamma gäller i alla fall, då för
den egendom som faller i arv eller ges bort, inle finns ett representativt
taxeringsvärde för näst föregäende år. Exempel härpå är alt en taxeringsenhet
upplösts annorledes än genom fastighetsbildning eller att bebyggelse ägt rum.
Det är önskvärt all i alla sådana fall 1981 ärs taxeringsvärde kan av beskattningsmyndigheten
(BM) utan särskild omgång tillämpas. Eljest kan nämligen BM komma att se sig
nödsakad alt, om egendomsvärdet är av någon betydenhet, fordra särskild
värdering enligt 22 § 2 mom. st. 3 arvsskattelagen, vilket uppenbart är onödig
omgång.

Slämpelskaltelagen (6.4.2)

Förslagel har godtagits eller lämnats utan erinran av de
flesta remissinstanserna. Förslagel har närmare behandlats av
stämpelskatleutredningen och kammarkollegiet.

Stämpelskatleutredningen
anför: Såsom faslighelstaxeringskommitlén har angeti innebär dess förslag en
viss utvidgning av skaltefriheten vid kommuns eller annan menighets förvärv av
mark. I likhet med kommittén finner stämpelskatleutredningen att en oförändrad
omfallning av stämpel-skatteplikten skulle kräva en omfatiande och
svåröverskådlig reglering i SL.

Stämpelskatleutredningen
har ännu inle tagit ställning till vilka undantag som bör gälla från
slämpelskalleplikten och hur dessa förfatlningsmässigl bör utformas. Likväl
finner utredningen inte anledning alt motsätta sig all 4 § 6) SL utformas pä
det sätt fastighelslaxeringskommitlén har föreslagit. Utredningen vill
emellertid förutskicka alt dess fortsatta arbete kan leda till att bestämmelsen
får en annan utformning än den nu föreslagna. Sålunda kan det måhända vara
lämpligt att på sikl låta skattefriheten omfatta förvärv av mark för sådant
ändamål som enligt 2 kap. 2 § faslighelslaxeringslagen medför all byggnad
skall indelas som specialbyggnad.

Kammarkollegiet
behandlar utformningen av övergångsbestämmelsen lill lagen och anför: Genom
lagen (1979: 1154) om ändring i kommunalskal-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 116

telagen (KL) föreskrevs, såvitt här är i fräga, att 5 § KL
skulle upphöra all gälla. Lagen trädde i kraft 1979-12-29 men skulle, säviti
avser nyss nämnda föreskrift, lillämpas första gången i fråga om 1981 års
allmänna fastighetstaxering. Denna övergångsbestämmelse bör vara avsedd att
uppfattas så, alt om lagfart eller inskrivning av tomträtt söktes efler
1979-12-28 men före 1981 års allmänna fastighetslaxering, sä skulle 4 § 6)
slämpelskaltelagen (SL) lillämpas på samma säll som tidigare.

Enligt förslaget till lag om ändring av SL (betänkandet s.
68 f) skall lagen träda i kraft 1981-01-01 och gälla i frågan om förvärv som
sker efler ikraftträdandet.

Vid förvärv av fasl egendom eller tomträtt inträder enligt
30 S sisla stycket a) SL skatteplikt när ansökning om lagfart eller inskrivning
av tomträtt "beviljas" eller förklaras vilande.

Lydelsen av den föreslagna övergångsbestämmelsen skulle
medföra alt om efter 1981 års ingång lagfart söks å förvärv av sådan allmän
mark som avses i 4 § 6) SL, så finns ej stöd för skattefrihet. Detla gäller
oavsett hur långt tillbaka förvärvet skett och oavsett hur längt fram i liden
lagfart eller annan inskrivning söks. Som detta inte lorde vara avsett, bör
övergångsbestämmelsen ges en avfattning som läcker syftet, vilkel får antagas
vara att i sak ingen ändring skall göras.

Lagen omförvärv av hyresfastighet m. m. (6.6.3)

Endast hyresnämnden och arrendenämnden i Göleborg har
synpunkter i denna del. Hyresnämnden har ingel att erinra mol förslaget all
begreppet "hyreshusfastighet" ändras till "hyreshusenhet".
Del förhållandet all begreppet hyreshusenhet omfattar en större grupp
fasligheter än det nu brukade begreppet torde, enligt hyresnämnden, inte
medföra någon ändring i sak i fråga om tillståndsprövningen. Hyresnämnden
uppger sig sakna underlag för alt bedöma hur ofta del kan inträffa att specialenhel
innehåller bostäder. Rent principiellt bör, enligt hyresnämnden, emellertid
förvärv av sådan specialenhel omfattas av tillståndsplikten enligt lagen om
förvärv av hyresfastighet.

Bostadsarrende (6.9.4)

Förslaget att inte ändra besiltningsskyddsreglerna vid
bostadsarrende har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta
remissinstanserna. Hit hör bl. a. arrenddagskommittén som inle har någon
erinran mol förslagel.

Hyresnämnden och arrendenämnden i Göteborg anför:
Avgörande för frägan om förlängningsreglerna i 10 kap. 5 och 6 §§ jordabalken
gäller för ett bostadsarrende är bl.a. om det vid den lidpunkt när
arrendeavtalet senast kan sägas upp på arrendestället finns hus som har åsatts
laxerings-värde. Det lägsta taxeringsvärde som skall åsättas byggnad höjs enligl
de nya taxeringsreglerna från 5000 lill lOOOO kr., vilkel vid oförändrade föriängningsregler
medför all ett anlal nu besittningsskyddade arrendeupplåtelser kommer all
falla utanför besittningsskyddet.

De nya taxeringsvärdena gäller fr. o. m. 1.1.1981 och
kommer alltså all tillämpas i besiltningsskyddstvisler där senasle
uppsägningsdagen infaller efler 1980 års utgång. Som exempel kan nämnas
arrenden per 14.3.1982, vilka normalt skall sägas upp senast ett år i förväg.
En besittningsskydds-tvist skall hänskjutas till arrendenämnden inom två
månader från det arrendatorn har tagit emot s. k. avflyttningsmeddelande,
vilket ofta lämnas samtidigt med uppsägningen. Arrendenämnden påbörjar
handläggningen av tvisten så snart som möjligl efler hänskjutandet för att
slutligt beslut -

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 117

eventuellt
i högre instans - skall kunna föreligga i god lid före arrendetidens utgång.

Av
den nu lämnade redogörelsen framgår, att de nya taxeringsreglerna kommer att få
belydelse för förlängningslvister vilka väcks och handläggs redan i början av
år 1981. En omedelbar översyn av reglerna om bosladsarrendators
besittningsskydd är därför nödvändig, om man inle vill godta all de nya
taxeringsreglerna kan få till följd att nu besittningsskyddade arrenden faller
utanför besittningsskyddet.

Det
bör emellertid framhållas alt höjningen av värdegränsen i praktiken torde fä
ringa belydelse, eftersom de byggnader som vid den senaste laxeringen åsättes ell
taxeringsvärde av 5000 kr. numera i regel har ökat i värde lill åtminstone
10000 kr. Skulle en provisorisk reglering bli aktuell i avvaktan på alt
översynen av besittningsskyddsreglerna slutförs, kan denna ske t.ex. genom en
föreskrift om all man vid prövningen av förlängningsfråga enligl 10 kap. 4 §
första slyckel 1 fär åberopa 1980 års taxeringsvärde, om del hus som finns på
arrendestället då avtalet senast kan sägas upp från jordägarens sida inle har åsatts
taxeringsvärde vid 1981 års taxering.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 118

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1980-10-29

Närvarande: f. d. justilierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 16 oktober 1980 har regeringen på hemställan av
statsrådet och chefen för budgetdepartementet Wirlén beslulal inhämta lagrådels
yttrande över förslag lill

1.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956: 623),

2.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370),

3.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4.
lag om ändring
i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5.
lag om ändring
i lagen (1971:171) om särskill uppskaltningsvärde på fastighet,

6.
lag om ändring
i lagen (1933: 359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall
skall förstås,

7.
lag om ändring
i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8.
lag om ändring
i slämpelskaltelagen (1964: 308),

9.
lag om ändring
i förordningen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

10. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av
hyresfastighet

m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
kammarrättsassessorn Curt Rispe.

Föredragning
inför lagrådet har ägl rum vid en tidpunkl då lagförslagen ännu icke erhållit
slutlig utformning och vissa inom lagrådet därvid framförda jämkningsförslag
av i huvudsak lagleknisk eller redaktionell natur har beaktats i de förslag som
genom remissen överlämnats till lagrådet.

Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådet:

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Hilding
tillägger för sin del i fråga om förslaget lill lag om ändring i lagen
(1971:171) om särskilt uppskaltningsvärde på fastighet följande: I 6§ andra
stycket stadgas, i enlighel med vad som nu gäller, att länsstyrelsens beslul om
åsättande av särskilt uppskaltningsvärde inte kan överklagas. I den nuvarande
lagen är endast fråga om preliminärt taxeringsvärde, i avvaktan på fastställelse
av taxeringsvärde vid särskild fastighetstaxering (eller i förekommande fall
allmän fastighetstaxering). Att fullföljdsmöjligheten med hänsyn härtill
begränsats synes naturligt. Då emellertid lagstiftningen nu föreslås utvidgad
till att avse även fasligheter, för vilka taxeringsvärde i foitsättningen inte
kommer att fastställas, lorde del kunna ifrågasättas om

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 119

fullföljdsförbudel
bör gälla samtliga beslut av länsstyrelsen. Fastställande i de nu nämnda fallen
av ett särskill uppskattningsvärde får betydelse bl.a. för möjligheten all
erhålla län från understödsförening. Då nägon ytterligare prövning av
fastighetens värde inle kommer all' ske inom ramen för fastighetslaxeringsprocessen,
synes det i och för sig rimligt alt en överprövning av länsstyrelsens beslut enligl
den nu föreslagna lagstiftningen får ske i dessa fall. Det kan emellertid
finnas skäl att tills vidare avvakta erfarenheterna av den nya lagens
tillämpning, innan en sådan besvärsrält införs, och jag har därför stannat för
all godtaga det remitterade förslagel i denna del. Jag vill emellertid underslryka
viklen av att uppmärksamheten är riktad på denna fräga och all en lagändring snarast
kommer till stånd, om ell behov av besvärsrält visar sig föreligga.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 120

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten. Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenslam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirlén

Proposition med förslag till ändrade regler för
inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m.

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande' över förslag lill

1.
lagom ändring i
taxeringslagen (1956:623).

2.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370),

3.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

4.
lag om ändring
i lagen (1947:577) om slallig förmögenhetsskatt,

5.
lag om ändring
i lagen (1971: 171) om särskill uppskattningsvärde på fastighet,

6.
lag om ändring
i lagen (1933: 359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall
skall förslås,

7.
lag om ändring
i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8.
lag om ändring
i slämpelskaltelagen (1964: 308).

9.
lag om ändring
i förordningen (1951:442) om förhandsbesked i laxeringsfrågor,

10. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfaslighet

m. m.

Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.

Lagrådet
har lämnal förslagen utan erinran. En ledamot har tagit upp frägan om fullföljdsförbudel
i 6§ andra stycket lagen (1971: 171) om särskill uppskaltningsvärde pä
fastighet. Lika med denna ledamot anserjag all eifarenheterna av lagens
tillämpning bör avvaktas innan slällning tas lill frågan huruvida besvärsrätt
bör föreligga i vissa fall. Lagförslaget under 9 bör ha rubrik enligl prop.
1980/81: 17.

1 samband med att faslighelslaxeringslagen (1979: 1152). FTL.
infördes upphävdes bl. a. 172 S taxeringslagen (1956: 623) som gjorde del
möjligt all för framliden bevara allmänna fastighelsdeklarationer m.m. För kom-

' Beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 16 oktober 1980.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 121

mande fastighetstaxeringar finns regler om detla i 18 kap.
20 § FTL. Däremot saknas alltså sådana för äldre laxeringar. Önskemål har nu
framförts om all deklarationsmalerialet från 1970 ärs allmänna fastighetstaxering
skall bevaras för framliden. Jag biträder dessa önskemål och föreslår alt
reglerna om detta tas in i en särskild lag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att antaga de av lagrådet granskade
lagförslagen saml ell inom budgetdeparlementel upprättat förslag till lag om
bevarande av 1970 års allmänna fastighelsdeklarationer, m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:61 122

Innehållsförteckning

Propositionen ................................................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Lagförslag

1
Förslag lill
lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) .... 2

2
Förslag lill
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ... 2

3
Förslag till
lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt 9

4
Förslag till
lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt 11

5
Förslag till
lag om ändring i lagen (1971: 171) om särskilt uppskaltningsvärde på fastighet
13

6
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med faslighels taxeringsvärde i
vissa fall skall förstås ..................................................................................... 15

7
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 16

8
Förslag lill
lag om ändring i slämpelskaltelagen (1964: 308) 17

9
Förslag till
lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i laxeringsfrågor 18

10
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m
19

11
Förslag till
lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighelsdeklarationer, m.m
20

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 16
oktober 1980 21

1
Inledning 21

2
Föredragandens
överväganden ................................ 22

2.1 Inledande synpunkter .......................................... 22

2.2 Följdändringar lill faslighelslaxeringslagen
............. 23

2.2.1 Inkomstbeskattningen av ägare av
specialbyggnader,

m. m................................................................
23

2.2.2 Övriga
följdändringar 31

2.2.2.1 Faslighetstaxeringslagen, 1 kap.

Inledande bestämmelser..................... 31

2.2.2.2 Fastighetstaxeringslagen, 2 kap.

Indelning av byggnader och mark .... 34

2.2.2.3 Faslighetstaxeringslagen. 3 kap.

Skatteplikt ....................................... 35

2.2.2.4
Faslighelslaxeringslagen,
4 kap. Taxeringsenhet och beskattningsnatur 36

2.2.2.5
Faslighetstaxeringslagen.
5 kap. Beslämmande av taxeringsvärde 38

2.2.2.6
Faslighelslaxeringslagen,
6 kap. Värderingsenhet 39

2.2.2.7
Fastighetstaxeringslagen.
7 kap.

Allmänna värderingsregler.................. 39

2.2.2.8
Faslighelslaxeringslagen,
8-15 kap. Riktvärden m.m 40

2.2.2.9
Faslighetstaxeringslagen,

Övriga kapitel ..................................... 40

2.2.2.10 Kommunalskattelagen 47 §

Garantibelopp för fastighet .............. 40

2.2.2.11........................................................... Övriga
frågor 42

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:61 123

3 Upprättade lagförslag ..................................... 43

4
Hemställan .................................................... .. 43

5
Beslut .......................................................... 43

Bilaga
1 Sammanfattning av betänkandet Besvärsregler vid allmän

fastighetstaxering,
följdändringar m. m. (Ds B 1980:8) .... 44

Bilaga
2 Fastighelstaxeringskommitléns förfatlningsförslag 49

Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden över belänkandel Besvärsregler vid
allmän fastighetstaxering, följdändringar

m.m.
(Ds B 1980:8) ............................... 109

Utdrag
av lagrådets protokoll den 29 oktober 1980 ... 118

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 1980 120

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar i 16 dokument.

  1. Prop. 2013/14:1 Budgetproposition 2014 Förslag till statens budget för 2014, Finansplan och skattefrågor, kapitel 1-6 s. 331 om s. 23 i texten
  2. SOU 2009:65 Moderniserade sktteregler för ideell sektor om s. 24 · s. 182 om s. 23 · s. 187 om s. 29 i texten
  3. Dir. 2007:97 Översyn av bestämmelserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer om s. 24 i texten
  4. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  5. Prop. 1982/83:153 om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m.m. s. 103 om s. 22 · s. 104 om s. 23 i texten

Visa alla 16

Rättsfall (4)

4 kopplingar i 2 dokument.

  1. RÅ 2005 ref. 9 om s. 23 ur registret
  2. RÅ 2003 ref. 55 om s. 24 · om s. 25 · om s. 29 ur registret · i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Bengtsson, 14 uppsatser 1983-1991, 1992 s. 101 om s. 11 i texten