Prop. 1987/88:175

Regeringens proposition 1987/88:175

om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och
Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska
fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön m.m .;

Prop.

1987/88: 175

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 21 april 1988.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Sten
Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan
Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den
svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön. Vidare
föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan de båda länderna om
ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området.

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 175

Utrikesdepartementet Prop. 1987/88:175

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april
1988.

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden
Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet S. Andersson

Proposition om godkännande av överenskommelse om avgränsningen
av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska
ekonomiska zonen i Östersjön m. m.

1 Inledning

Efter förhandlingar mellan Sverige och Sovjetunionen
undertecknades den 13 januari 1988 i Stockholm en överenskommelse om
principerna för avgränsning av havsområdena mellan de båda länderna i
Östersjön.

Enligt överenkommelsen skall det mellan Sverige och
Sovjetunionen tidigare omstridda området i Östersjön delas på sädant sätt att
75 procent av områdets yta tillfaller Sverige och 25 procent tillfaller
Sovjetunionen. Avgränsningslinjen skall enligt överenskommelsen förbinda det
omtvistade områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till
områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt. Vidare fastställs i överenskommelsen
att Sovjetunionen under en tjugoårsperiod årligen får ta upp 18000 ton fisk,
varav 240 ton lax, i den svenska delen av det tidigare omstridda området och
att Sverige årligen får ta upp 6000 ton fisk, varav 80 ton lax, i den
sovjetiska delen av omrädet under samma tidsperiod.

Texten till principöverenskommelsen, som med stöd av 10
kap. 2 § tredje stycket andra och tredje meningen regeringsformen ingicks av
regeringen efter överiäggning med utrikesnämnden, bör för riksdagens kännedom
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Som en uppföljning av principöverenskommelsen har efter
förhandlingar mellan svenska och sovjetiska delegationer enighet nåtts om två
överenskommelser vilka undertecknats den 18 april 1988. I den ena regleras avgränsningslinjen
på kontinentalsockeln mellan de båda staterna samt avgränsningen av den svenska
fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen. Den andra innehåller ett avtal
om fisket under en tjugoårsperiod i det tidigare omtvistade området. Till
överenskommelserna är ett protokoll fogat om viss provisorisk tillämpning från
och med den 16 maj 1988.

överenskommelserna med tillhörande protokoll, som är
upprättade på svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika
giltighet, bör

fogas till protokollet i
detta ärende som bilagor 2-4. De till överenskom- Prop. 1987/88: 175 melserna
hörande sjökorten har här uteslutits. Av tekniska skäl bör i stället till protokollet
fogas ett utsnitt av det svenska sjökortet nr 1 som bilaga 5. På detta har avgränsningslinjen
återgetts med heldragen linje genom punkterna A 1-A 17. De båda fiskeområdena
har återgetts medelst nämnda linje och linjerna mellan punkterna 1-10
respektive 11-22. Mellan punkterna 4 och 5 motsvaras fiskeområdets västra
gräns av den svenska territorialvattengränsen.

Jag
avser nu att efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet ta upp frågan
om godkännande av de två överenskommelserna den 18 april 1988.

2 Överenskommelsernas innehåll

2.1 Avgränsningsöverenskommelsen

I iidedningen
till avgränsningsöverenskommelsen konstateras att den tidigare
principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön av den 13 januari 1988
utgör grundvalen för förstnämnda överenskommelse.

I
artikel I beskrivs avgränsningslinjen som de räta linjer vilka förenar de geografiska
koordinater som anges i artikel 2. Denna avgränsningslinje är beräknad dels i
det nu gällande svenska koordinatsystemet och dels i det sovjetiska
koordinatsystemet. De aktuella svenska och sovjetiska sjökorten är fogade till
överenskommelsen och utgör integrerade delar av denna. De räta linjerna anges
som loxodromer, vilket innebär att linjerna kan läggas ut som räta linjer i
sjökort med Mercators projektion.

Artikel
2 innehåller en uppräkning av de i artikel 1 nämnda koordinater-na, såväl koordinaterna
enligt svenskt system som enligt sovjetiskt system. Båda koordinatsystemen har
enligt överenskommelsen lika giltighet.

I
artikel 3 konstateras slutligen att överenskommelsen ingåtts pä grundval av
principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön den 13 januari 1988 och
att den skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning. Den träder i kraft
den dag då det genom noteväxling konstaterats att ett sådant godkännande ägt
rum.

2.2 Fiskeöverenskommelsen

I
inledningen till fiskeöverenskommelsen konstateras att principöverenskommelsen
den 13 januari 1988 utgör grundvalen för fiskeöverenskommelsen.

I
artikel I förbinder sig Sverige att i den del av det tidigare omtvistade

området, som genom avgränsningen tillförts den svenska fiskezonen, un

der tjugo år åriigen avsätta en fiskekvot av 18000 ton, varav 240 ton lax,

för sovjetiska fiskare. I samma artikel förbinder sig Sovjetunionen att i den

del av det tidigare omtvistade området som tillförts den sovjetiska ekono

miska zonen under samma tidsperiod årligen avsätta en fiskekvot av 6000

ton, varav 80 ton lax, för svenska fiskare. I artikeln definieras de svenska

och sovjetiska delarna av området. Detta sker genom angivande av geogra

fiska koordinater, mellan vilka räta linjer (loxodromer) dras. 3

1 or/ZAe/2
föreskrivs att genomförandet av bestämmelserna skall bestäm- Prop. 1987/88:
175 mas genom överläggningar mellan parterna, som vid fördelningen på fiskslag
skall grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga underiag.

I artikel 3 konstateras, liksom när det gäller avgränsningsöverenskommelsen,
att fiskeöverenskommelsen ingåtts på grundval av principöverenskommelsen om avgränsningen
i Östersjön den 13 januari 1988 och att den skall godkännas enligt vardera partens
lagstiftning. Den träder i kraft den dag då det genom noteväxling konstaterats
att ett sådant godkännande ägt rum.

I de till överenskommelserna fogade protokollet ges
föreskrifter om provisorisk tillämpning av dessa.

3 F ö redragandens ö verv ä ganden

Avgränsningen i Östersjön har aktualiserats genom
havsrättens utveckling under tiden efter andra väridskrigel då de nya begreppen
kontinentalsockel, fiskezon och ekonomisk zon etablerades utöver det sedan
länge existerande territorialvattenbegreppet. Denna utveckling har gått i
riktning mot en ökad suveränitet för kuststaterna över havsområdena utanför det
egna territorialvattnet. Den inleddes med att kuststaterna gjorde anspråk på
att få tillgodogöra sig det egna kontinentalsockelområdets naturtillgångar.
Dessa rättigheter fastställdes i 1958 års Genévekonvention om kontinentalsockeln,
vilken både Sverige och Sovjetunionen anslutit sig till.

Sedermera böljade kuststater också göra gällande ensamrätt
till fisket i havsområdena närmast utanför de egna territorialvattnen, och allt
fler nationer introducerade i enlighet härmed begreppet fiskezoner. I ett
försök att närmare definiera staternas rättigheter och skyldigheter i och till
haven sammankallade FN år 1973 en ny havsrättskonferens med mandat att reglera
alla former för havens nyttjande. Efter många års förhandlingar kunde i
december 1982 en ny omfattande havsrättskonvention öppnas för undertecknande.
Konventionen träder i kraft när minst sextio stater ratificerat den, men så
har ännu ej skett. Både Sverige och Sovjetunionen befinner sig emellertid bland
de drygt 150 nationer som undertecknat konventionen. Trots att konventionen
sålunda ännu inte formellt har trätt i kraft spelar den en viktig roll inom
havsrätten och räknas i viss mån som en del av gällande folkrätt. I
konventionen introduceras bl.a. begreppet ekonomisk zon, vilket innebär att
kuststater ges ensamrätt över alla levande och icke levande tillgångar i en zon
på upp till 200 nautiska mil utanför de egna kusterna.

Sveriges geografiska belägenhet gör att vi inte har
möjlighet att i full utsträckning tillgodogöra oss de rättigheter kuststater
ges enligt den nya havsrätten. Runt våra kuster möter vi mittemot liggande
eller angränsande staters zoner, och en avgränsning av kontinentalsockeln och
andra zoner måste därför ske. Sverige utvidgade år 1978 sin fiskezon i enlighet
med den nya havsrätten.

Sverige har hitintills träffat avgränsningsavtal med
Norge, Danmark och DDR samt, med undantag för ett mindre område, också med
Finland.

Sålunda har Sverige
avtalat med Norge om avgränsningen av kontinental- Prop. 1987/88: 175 sockeln i
Skagerack (prop. 1968: 152, UU 14, rskr. 413, SÖ 1969:3), med Finland om avgränsningen
av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och fram till en
punkt i nordligaste delen av Östersjön söder om vilken avtal om avgränsningen
av kontinentalsockeln i Östersjöns norra del ännu inte träffats med Finland (prop.
1972: 123, UU 21, rskr. 324, SÖ 1973: 1) och med Tyska Demokratiska Republiken
om avgränsningen av kontinentalsockeln och fiskezonerna i Östersjön (prop. 1978/79:
14, UU 7, rskr. 47, SÖ 1978:42). Med Danmark träffades år 1984 en
överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln och fiskezonerna (prop.
1984/85: 131, UU 15, rskr. 239, SÖ 1985:54).

Genom
principöverenskommelsen den 13 januari 1988 och avgränsningsöverenskommelsen
den 18 april 1988 har också en avgränsning gentemot Sovjetunionen
förverkligats. Därmed återstår för svensk del frågan om avgränsning gentemot
Polen samt avgränsning gentemot Finland i norra Östersjön.

Det
förhållandet att det tagit relativt lång tid att nå en överenskommelse får ses
mot bakgrund av parternas vitt skilda ursprungliga ståndpunkter. Från svensk
sida har vi hävdat en mittlinje med utgångspunkt från det sovjetiska fastlandet
och Gotland. Vi har härvid åberopat 1958 års konti-nentalsockelkonvention i
vilken mittlinjeprincipen anges som ledande för avgränsningstvister. Den
sovjetiska utgångspositionen har varit en mittlinje med utgångspunkt från det
svenska fastlandet utan beaktande av Gotland. Från svensk sida har man häremot
hävdat att Gotland är en ö av sådan storlek och betydelse att den både enligt
1958 års kontinentalsockel-konvention och enligt gällande havsrätt i övrigt
måste ges utdelning vid beräkning av mittlinjen.

1982
års havsrättskonvention ger ingen mer precis vägledning för lösande av avgränsningstvister
än att parterna på grundval av folkrätten skall sträva efter en "skälig
lösning". I en särskild artikel sägs dock att öar har rätt till egen
ekonomisk zon och eget kontinentalsockelområde på samma sätt som
landterritorier. Undantag görs endast för klippor som inte kan hysa befolkning
eller ha ett eget näringsliv. Det tidigare omtvistade området mellan de av
Sverige och Sovjet ursprungligen hävdade mittlinjerna (den s. k. vita zonen)
omfattar ca 13 500 km".

Den
nu föreliggande avgränsningsöverenskommelsen utgår från och utgör en
uppföljning av principöverenskommelsen den 13 januari 1988 om avgränsning av
havsområdena i Östersjön. Denna principöverenskommelse hade föregåtts av
förhandlingar under närmare två decennier. Förhandlingar har sålunda förts
åren 1969, 1970, 1974, 1982 och 1986. Utrikesnämnden har kontinuerligt
informerats om förhandlingarnas gång. År 1987 intensifierades de
svensk-sovjetiska kontakterna i syfte att söka uppnå en lösning av avgränsningsfrågan.
Kontakterna tog sig uttryck såväl i formella förhandlingar som sonderingar och
andra bilaterala kontakter. De båda parternas ansträngningar att nå en snar
lösning ledde under år 1987 till ett närmande av förhandlingspositionerna som
slutligen resulterade i den principöverenskommelse som undertecknades av
statsministern och den

ti Riksdagen 1987/88, 1 saml. Nr 175

sovjetiske
ministerrådsordföranden Ryzjkov i Stockholm den 13 januari Prop. 1987/88:
175 1988.

Det
har under åren närmast före uppgörelsen blivit alltmer uppenbart att fisket i
området fått en omfattning som går långt utöver vad omsorgen om återväxt och
det framtida fisket medger. Koncentrationen av fiskeaktiviteter till området
har givetvis haft sin grund i att det varit det enda större området i Östersjön
utanför nationella fiskezoner. Detta har varit en viktig bidragande orsak till
parternas strävan att snarast möjligt avveckla områdets oreglerade status.

Principöverenskommelsen
den 13 januari 1988 förutser en uppdelning av det tidigare omtvistade området
så att Sverige får 75 procent och Sovjet 25 procent. Överenskommelsen
innehåller förutom fördelningsprinciperna en bestämmelse om ömsesidig
tilldelning av fiskekvoter i det tidigare omstridda området. Inom ramen för
överenskommelsen och under en tidsperiod om tjugo år efter det att avgränsningslinjen
fastställts skall sålunda Sverige årligen medge Sovjetunionen en fångstkvot om
18000 ton fisk, varav 240 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området.
Sovjetunionen skall under samma period årligen medge Sverige en fångstkvot av
6000 ton fisk, varav 80 ton lax, i sin del av detta område. Parterna uttalar
vidare sin avsikt att efter tjugoårsperiodens utgång förhandla om framtida
fångstkvoter.

Principöverenskommelsen
förutsätter en uppföljning för fastställande av den exakta avgränsningen av
kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska
zonen i Östersjön. Den ger, förutom de angivna procenttalen, endast vägledning
för avgränsningen i så måtto att avgränsningslinjen skall förbinda det aktuella
områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer
på ett symmetriskt sätt.

Den
förutsatta uppföljningen har genomförts vid två förhandlingsomgångar i Moskva
och en teknisk genomgång i Stockholm. Inför förhandlingarna har synpunkter
inhämtats från myndigheter, organisationer och andra intressenter som berörs av
avgränsningen. Överläggningar med utrikesnämnden har ägt rum vid två
tillfällen.

Med
utgångspunkt från den överenskomna procentfördelningen 75/25 har parterna i ett
avtal den 18 april 1988 enats om en avgränsningslinje som anges med 17 koordinatpunkter
från norr till söder. Med hänsyn till att området både i norr och söder ligger
i anslutning till omtvistat område med tredje part som intressent har koordinatpunkterna
fastställts så att de inte föregriper kommande uppgörelser med dessa parter.
Eftersom de svenska och sovjetiska koordinatsystemen inte är helt
överensstämmande har avgränsningslinjen definierats i såväl svenskt som
sovjetiskt koordinatsystem.

Principöverenskommelsen
innehåller förutom anvisningar för avgränsningen ocksä ett avsnitt om det
framtida fisket i det tidigare omstridda området. Det förutsätts sålunda, som
tidigare redovisats, att vardera parten skall tilldela den andra parten
fångstkvoter i sin del av området.

I
en särskild överenskommelse den 18 april 1988 rörande fisket i det

tidigare omtvistade området i Östersjön har Sverige, som uppföljning av 6

principöverenskommelsen,
förbundit sig att inom sin del av området under Prop. 1987/88: 175 tjugo år
årligen avsätta en fiskekvot för sovjetiska fiskare i enlighet med principöverenskommelsen.
Överenskommelsen innehåller ett motsvarande åtagande från Sovjetunionen till
förmån för svenska fiskare. 1 överenskommelsen bestäms de tvä områdena genom koordinatangivelser.
Områdesbestämningarna är en för fiskeändamål av praktiska skäl förenklad beskrivning
av det tidigare omtvistade området (jämför fiskeavtalet artikel 1 sista
stycket). Områdena har ritats ut på svenska resp. sovjetiska sjökort, vilka
fogats vid överenskommelsen. I denna föreskrivs vidare att parterna genom överiäggningar
skall genomföra dessa bestämmelser, häri inbegripet frågan om fördelning på
fiskslag av överenskomna kvoter samt regleringsåtgärder rörande fisket.

I
ett särskilt protokoll fogat till överenskommelserna har parterna avtalat att avgränsningsöverenskommelsen
såvitt avser fiskerijurisdiktionen samt fiskeavtalet skall tillämpas
provisoriskt från och med den 16 maj 1988.

I
fråga om fiskeöverenskommelsen vill jag särskilt framhålla att vi sedan lång
tid tillbaka har ett bilateralt fiskeavtal med Sovjetunionen, liksom f. ö. med
andra grannländer och med EG. Det svensk-sovjetiska avtalet från år 1977 (SÖ
1978:80) innebär rätt för svenska och sovjetiska fiskare att bedriva fiske i
resp. länders fiskezoner. Överenskommelser om fiskekvoter enligt detta avtal
brukar årligen träffas i december.

Den
uppdelning av det tidigare omtvistade området som nu genomförts motsvarar inte
det svenska utgångskravet om full utdelning enligt mittlinjeprincipen med
utgångspunkt från Gotland. Överenskommelsen innebär dock en lösning av den
utdragna avgränsningstvisten som vi på svensk sida har anledning att vara
tillfredsställda med. Det kan här vara skäl att nämna att den havsrättsliga
utvecklingen under de senaste åren gått i en sådan riktning att
mittlinjeprincipen jämfört med tidigare i någon mån försvagats, vilket givetvis
påverkat den svenska förhandlingspositionen. Överenskommelsen får anses vara
väl förankrad i gällande folkrätt.

Det
finns flera skäl att välkomna den avgränsning av havsområdena mellan Sverige
och Sovjetunionen som nu förverkligats. Genom överenskommelsen har ett
tvisteämne mellan de båda länderna bragts ur världen. Detta är i sig ägnat att
positivt påverka de bilaterala förbindelserna. En definitiv och exakt avgränsning
gentemot våra grannländer är ett väsentligt svenskt intresse. Genom
överenskommelsen har ännu en viktig länk fogats till de överenskommelser som vi
har att träffa med våra grannländer. Det slutliga målet, som är att få yttergränserna
för den svenska kontinentalsockeln och den svenska fiskezonen fastställda i
förhållande till alla våra grannländer, kommer nu allt närmare. Jag erinrar om
att vi nu endast har två frågor kvar, nämligen avgränsningen gentemot Polen och
avgränsningen i ett återstående område gentemot Finland. Slutligen vill jag
tillägga att överenskommelsen innebär ökade krav på den fisketillsyn som
kustbevakningen utövar. Särskilt mot bakgrund av vad jag tidigare nämnt om den
omfattning fisket fått under senare tid är det angeläget att kustbevakningen kan
bedriva en effektiv övervakning i området. Regeringen bör i annat

sammanhang återkomma med
förslag till ytteriigare resurser för kust- Prop. 1987/88: 175 bevakningen
och hur dessa skall finansieras.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

att
regeringen föreslår riksdagen att

dels
godkänna överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Sverige och Sovjetunionen
om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den
sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön,

dels
godkänna överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Sverige och Sovjetunionen
om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i
Östersjön. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Bilagor

Prop.
1987/88: 175

överenskommelse Prop. 1987/88:175

om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön
mel- iS lan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikemas Union

I syfte att ytterligare stärka de vänskapliga
förbindelserna och samarbetet mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union i enlighet med Förenta Nationernas stadga har parterna
kommit överens om följande.

Det mellan Sverige och Sovjetunionen omstridda området
skall delas pä sådant sätt att 75 procent av områdets yta tillfaller Sverige
och 25 procent tillfaller Sovjetunionen. Avgränsningslinjen skall förbinda det
omtvistade områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till
områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt.

Inom denna överenskommelses ram och under en tidsperiod om
20 år efter det att avgränsningslinjen fastställts skall Sverige årligen medge
Sovjetunionen en fångstkvot om 18 000 ton, varav 240 ton lax, i sin del av det
tidigare omstridda området. Sovjetunionen skall under samma tid ärligen medge
Sverige en fångstkvot om 6 (XX) ton,
varav 80 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området.

Parterna utgår från att fisket i det tidigare omstrida
området inte skall vara till men för bestånden av levande tillgångar.

Efter tjugoårsperiodens utgång skall de båda parterna
inleda förhandlingar om framtida fångstkvoter med beaktande av bestånden av
levande tillgångar i området liksom Sveriges och Sovjetunionens traditionella
fiske.

Vid förhandlingarna skall vardera parten på grundval av de
nya kvoter, om vilka överenskommelse skall träffas och utan förfång för dess
möjligheter att tilldela andra stater fångstkvoter, ge den andra parten
tillgång på grundval av denna överenskommelse till den outnyttjade del av
högsta tillåtna fångstmängd i sin del av det tidigare omstridda området som
parten ifråga anser sig kunna avsätta för utländskt fiske.

På grundval av denna överenskommelse skall befullmäkligade
företrädare för parterna i en nära framtid utarbeta ett eller flera avtal i
syfte att genomföra dess bestämmelser.

Denna överenskommelse träder i kraft på dagen för
undertecknandet.

Som skedde i Stockholm den 13 januari 1988, i två exemplar
vart och ett på svenska och ryska språken, vilka båda texter äger samma
vitsord.

För Konungariket Sverige För De Socialistiska

Rådsrepublikernas Union

Ingvar Carlsson

Ryskjkov

10

CorjiaujCHHe Prop. 1987/88:175

o npHHiinnax pasrpaHMHCHMH
mopckhx npocxpaHCXB b Bilaga 1

EaJiTMiicKOivi Mope Me}K.qy
KopojieBCTBOM IIlBeuMM h Cok)3om

COBeTCKHX
CoUHajIHCTHHeCKMX PecnyöJiHK

B uejiJix aajibHeHuiero yKpeiuieHHH flpyjKecTBCHHbix oTHomeHHti
h corpy-jiHHHecTBa Mea<ny Kopo.neBCTBOM
UlBeitHH n CotosoM CoseTciCHX CoiwajiH-CTHMecKHx PecnyöjiHK b cooTsexcTBHH C YcTaBOM OpraHHsauHH OöteaHHeH-Hbix
HauHÖ CxopoHbi floroBopnjiHCb o cneayiomeM.

CnopHbiH pafloH MeKny UlBeuHeH h CCCP paarpaHHHHBaexca TaKHM o6pa30M, qxo k UlBeuHH otxojiht 75 npoueuTOB nnoinanH axoro pafioHa, a k CCCP — 25 npoueHxoB nnomaiiH 3xoro paftona.
JIhhhh pasrpaHHHeHHSi 5yflex coenHHaxb
KpaflHKJK) ceeepHyio h KpaiiHioio
toKuyio tohkh cnopuoro paitoha H npoxoflHXb
CHMMexpHHHo BHemneii KOH(t)HrypauHH pafiona.

B paMKax Hacxojiiuero CorjiameHHfl b xeweMHe 20-jiexHero nepnoaa nocne xoro, KaK öyztex onpeaejieHa
jihhhh pasrpaHHteHHfl, UlBeuHH o5H3yexcH
e»eroiiHO Bbifle/iHTi> CCCP b ee
tacrn öbiBiuero cnopHoro pafioHa KBoxy Bbi.noBa B o5teMe 18 (XX) tohh pbi6bi, BKjitoiaH 240 tohh jiococa. CCCP b xeneHHe xoro we nepnoaa BpeMenn oÖHsyexca
OKeroaHO Bbiaenaxb LUbcuhu B ero 4acxH
öbiBiiiero cnopnoro paftoHa Ksoxy BbiJiOBa b
oöieivie 6(XX) xohh pbi6bi,
BKJiioHasi 80 XOHH .nococH.

CxopOHbl HCXOflHX H3 XOrO, 1X0 pblÖOJlOBHblH HpOMblCeH
B 6blBtlieM

cnopHOM paflone
ne öyaex uaHOCHXb ymep6a cocxojihhk) »HBbix
pecypcoB.

Oo HcxeneHHH 20-JiexHero nepHoaa CxopoHbi Bcxynnx b neperoBopbi o pasMcpax KBOx Bbijioaa na
6yflymee, yHHXbiBa» cocxoHHHe »HSbix pecypcoB pafiona, a xaKjKe xpajiHUHOHHoe pbiöonoBcxBO
UIbcuhh h CCCP. Ha neperoBopax KaÄaaa
Cxopona, na ochobc non.ne>KaLttHx
cor.nacoBaHHio hob- bix KBOT H 5e3
yiuepöa ana ee bo3mo>khocxh BbinejiHXb
KBOXbi ztpyrnM rocy-flapcxBaM, o6H3yexcH npeaocxaB.n5ixb ztpyrofi Cxopone aocxyn
na ochobc Hacxoflniero Cor.nameHHa
k HeHcno.ub3yeMOMy ocxaxxy oömero
aonycTiiM-oro yjiosa b CBoeii lacxH
öbisiuero cnopnoro paflona, Koxopbifl flaHuaH CxopoHa C04xex B03M0)KHbiM Bbiflennxb
hjiji HHOCxpanHoro npoMbicjia.

Ha ocHOBe nacxoHmero CorjiamennH ynojiHOMOtCHHbie npencxaBHTejiH
CxopoH Bbipa6oxaK)x b 6jiH>KaHmee
BpeMJi ouho hjih HecKoni>KO corjiameHHH
B uensix ocymecxBJieHHsi ero noJio>KeHHH.

HacxoHtuee CorTiauieHHe Bcxynaex b cmiy b aeub ero
nozinHcaHHH.

CoBcpmeHo b CxoKrojibMC
13 HHBapsi 1988 roaa b nsyx 3K3eMnjiapax,
Ka>KflbiH Ha mBeacKOM h pyccKOM
asbiKax, npHieM o5a xeKcxa hmciox oatiHaKOByjo
cn.r7y.

3a KopojiCBcxBO 3a C0103 Cobcxckhx

UlBeuHH CouHajiHCXHitecKHx PecnyöjiHK

Ingvar Carlsson Ryzjkov

11

Prop.
1987/88:175 Bilaga 2

Överenskommelse

mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska
Rådsrepublikemas Unions regering om avgränsning av kontinentalsockeln samt av
den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön

Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Unions regering har,

på grundval av överenskommelsen om principer för avgränsning
av havsområdena i Östersjön mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union av den 13 januari 1988,

överenskommit om följande:

CorjiamcHHe

viejKoy
ripaBHTejibCTBoivi KopojieBCTBa

IIlBeuMH
M npaBMTejibCTBOM Coiosa

CoBeXCKMX CoUMaJlHCTHMeCKHX

PecnyöjiMK
o pasrpaHHHeHHH kohtmh- CHTajibHoro
iiiejib(|)a, a xaicjK

lllBe.aCKOH
pblÖClOBHOM 30HbI H COBeXCKOM 3KOHOMHHeCKOH 30Hbl B

EaJixMMCKOivi Mope

ripasHxeibCTBO KopojiCBcxBa UIbcuhh h npaBHxejibcxBO Coio3a Cobcxckkx CouHanHCXHHecKHX PecnyönHK,

ocHOBbiBajiCb
Ha CornaiueHHH o npHHunnax pasrpaHHweHHJi Mopciotx npocxpancxB b BajixHHCKOM Mope Me>KXty KopojiescxBOM

UlBeUHH H C0K)3a COBeXCKHX

CouHajiHCXHnecKnx PecnyöjiHK ox 13 siHBapa 1988 rofla, cor.nacHJiHCb
o cjienytomeM:

Artikel 1

Avgränsningslinjen mellan de områden av
kontinentalsockeln, över vilka Sverige respektive Sovjetunionen utövar
suveräna rättigheter i fråga om utforskning och utvinning av naturtillgångarna,
samt mellan Sveriges fiskezon och Sovjetunionens ekonomiska zon utgörs av de
räta linjer (loxodromer) som förenar punkter med de geografiska koordinater som
anges i artikel 2.

Avgränsningslinjen
är beräknad dels i det nu gällande svenska koordinatsystemet (RT 38), tillämpat
i de svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, dels enligt det sovjetiska
koordinatsystemet, tillämpat i det sovjetiska sjökortet nr 1150, tryckår 1987.
Nämnda sjökort bifogas denna överenskommelse och utgör en integrerad del av
denna.

Cxaxbfl 1

JIhhhh pa3rpaHH4eHH5i MOKZty pafloHaivin KOHXHHeHxajibHoro
uienha, rat LUbcuh» h CoBexcKHH Coto3
cooxBexcTBCHHO ocy-mecxB/iHKDT cysepeHHbie npasa b oxHouieHHH Hx pasBCflKH H pa3pa5oxKM Hx npHponHbix pecypcoB,
H MeJKay pbiöojiobhoh sohoh

UlBeUHH H SKOHOMHHeCKOH 30H0fi COBeXCKOrO

CoK)3a npoxoflMX
no npHMbiM jihhhhm (jiOKconpoMHaM),
coeaHHHiomHM xohkh c re-orpacjjHHecKHMH
KOopflHHaxaMH, yKasaHHbiMH B Cxaxbe 2.

JIhhhh pasrpaHHHeHHH
paccnnxana, c oahoh CXOpOHbl, B COOXBeXCXBHH
C fleHcxBytoiuefl B

Hacxoamee speMH
uiBeacKoft chcxcmoh KoopflHHax (RT
38), npHMenenHOH na mBencK- hx MopcKHx
Kapxax N°N° 7 h 8, HSflauHJi 1988
rozta, a c npyroft cxopoubi, b cooxbcxcxbhh
c coBCxcKOH chcxcmoh KOOpflHHaX,
npHMeHCH-HOH na coBexcKOH MopcKoö Kapxe Ne 1150, H3naHHa 1987 roaa. VnoiviaHyxbie
Bbime MopcKHe Kapxbi npHjiaratoxca k Hacxoameiny
CoraameHHK) h asnaioxcH ero HeoxieMjieMoit
tacxbto.

Artikel 2

De i artikel I nämnda koordinaterna är följande:

Koordii

täter
enligt svenskt system

punkt

A 1

58°46,836'

N

20=28,672'

E

A 2

58°29,000'

N

20=26,590'

E

A 3

58°12,000'

N

20=22,502'

E

A 4

57=54,691'

N

20=24,920'

E

A 5

57°44,000'

N

20=14,139'

E

A 6

57=33,800'

N

20=03,965'

E

A 7

57°26,717'

N

20=02,160'

E

A 8

57°14,192'

N

19=53,565'

E

A 9

56°58,000'

N

19=40,270'

E

A 10

56°45,000'

N

19=31,720'

E

A 11

56°35,000'

N

19=25,070'

E

A 12

56°27,000'

N

19=21,070'

E

A 13

56°15,000'

N

19=13,565'

E

A 14

56°02,433'

N

19=05,669'

E

A 15

55°58,863'

N

19=04,876'

E

A 16

55°57,300'

N

19=04,049'

E

A 17

55°53,482'

N

18=56,777'

E

Koordinater
enligt se

}vjetiskt
system

punkt

A 1

58°46,836'

N

20=28,582'

E

A 2

58°29,000'

N

20=26,500'

E

A 3

58°12,000'

N

20=22,412'

E

A 4

57=54,691'

N

20=24,830'

E

A 5

57=44,000'

N

20=14,049'

E

A 6

57=33,800'

N

20=03,875'

E

A 7

57=26,717'

N

20=02,070'

E

A 8

57=14,192'

N

19=53,475'

E

A 9

56=58,000'

N

19=40,200'

E

A 10

56=45,000'

N

19=31,650'

E

A 11

56=35,000'

N

19=25,000'

E

A 12

56=27,000'

N

19=21,000'

E

A 13

56=15,000'

N

19=13,500'

E

A 14

56=02,433'

N

19=05,604'

E

A 15

55=58,863'

N

19=04,811'

E

A 16

55=57,300'

N

19=03,984'

E

A 17

55=53,482'

N

18=56,717'

E

Prop. 1987/88:175

Bilaga 2

Cxaxbfl 2

VnoMJiHyxbie b

Cxaxbe

1 KOOPflHHaXbl

HBjiHioxcH
cjieztyioumMH:

KoopduHambt
e lueedcKou cucmeMe

X04KH

A 1

58=46,836'

cm.

20=28,672'

B.fl.

A 2

58=29,000'

cm.

20=26,590'

B.fl.

A 3

58=12,000'

cm.

20=22,502'

B.fl.

A 4

57=54,691'

cm.

20=24,920'

B.fl.

A 5

57=44,000'

cm.

20=14,139'

B.fl.

A 6

57=33,800'

cm.

20=03,965'

B.fl.

A 7

57=26,717

c.ui.

20=02,160'

B.fl.

A 8

57=14,192'

cm.

19=53,565'

B.fl.

A 9

56=58,000'

cm.

19=40,270'

B.fl.

A 10

56=45,000'

cm.

19=31,720'

B.fl.

A 11

56=35,000'

cm.

19=25,070'

B.fl.

A 12

56=27,000'

cm.

19=21,070'

B.fl.

A 13

56=15,000'

cm.

19=13,565'

B.fl.

A 14

56=02,433'

cm.

19=05,669'

B.fl.

A 15

55=58,863'

cm.

19=04,876'

B.fl.

A 16

55=57,300'

cm.

19=04,049'

B.fl.

A 17

55=53,482'

cm.

18=56,777'

B.fl.

KoopduHambi
e coeemcKoU cucmeMe

XOHICH

A 1

58=46,836'

c.m.

20=28,582'

'B.fl.

A 2

58=29,000'

' c.m.

20=26,500

'B.fl.

A 3

58=12,000'

c.m.

20=22,412

B.fl.

A 4

57=54,691'

c.m.

20=24,830'

'B.fl.

A 5

57=44,000'

c.m.

20=14,049'

'B.fl.

A 6

57=33,800'

' c.m.

20=03,875

■B.fl.

A 7

57=26,717'

c.m.

20=02,070'

'B.fl.

A 8

57=14,192'

c.m.

19=53,475'

'B.fl.

A 9

56=58,000'

cm.

19=40,200'

B.fl.

A 10

56=45,000'

c.m.

19=31,650'

B.fl.

A 11

56=35,000

c.m.

19=25,000'

■ B.fl.

A 12

56=27,000'

c.m.

19=21,000'

B.fl.

A 13

56=15,000'

c.m.

19=13,500'

■ B.fl.

A 14

56=02,433'

c.m.

19=05,604'

■ B.fl.

A 15

55=58,863'

c.m.

19=04,811'

' B.fl.

A 16

55=57,300'

c.m.

19=03,984'

B.fl.

A 17

55=53,482'

cm.

18=56,717'

' B.fl.

Prop.
1987/88:175 Bilaga 2

Båda
koordinatsystemen har lika giltighet. Från punkten A 1 i norr samt från punkten
A 17 i söder skall avgränsningslinjen fortsätta till punkter som överenskommes
med berörd tredje stat.

05e CHCxcMbi
KOopflHHax HMetox oflnnaKO-ByK) CHfly. Ox X04KH A 1 Ha cesepe h ox xohkh A 17 Ha tore ahhhsi pasrpaHHMeHHH Gyaex npoflOflJKena
flo xokck, Koxopbie öyflyx corflacoBaHbi
c 3aHHxepecoBaHHbiMH xpexbHMH cxpaHaMH.

Artikel 3

Denna överenskommelse har ingåtts på grundval av
överenskommelsen om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön mellan
Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union av den 13
januari 1988 och skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning.

Denna överenskommelse skall träda i kraft den dag då det
genom noteväxling konstateras att sådant godkännande ägt rum.

Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två exemplar på
svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet.

Cxaxbfl 3

Hacxoamee CorjiamcHHe saKjiroieno na ocHOBC CorflameHHfl o
npHHUHnax pasrpannM-eHHH MopcKHx npocxpaHCTB B Beltixhhckom Mope MCÄfly KopoflCBcxBOM UlBeuHH h

CotO30M COBeXCKHX CoUHariHCXHHeCKHX

Pecny6flHK
ox 13 HHBapa 1988 rofla h noflflCÄHx
yxBepjKflCHHio b cooxbcxcxbhh c 3aK0H0flaxenbcxB0M
KasKflOH h3 CxopoH.

Hacxoamee Cor/iamenHe
Bcxynnx b CHjty b flCHb oÖMCHa HoxaMH, H3BematoLUHMH o ero
yxBep>KfleHHH.

CoBepmcHo b Mockbc 18 anpefla 1988 roaa b flByx 3K3eMnflapax, KaJKflbifl Ha mBCflCKOM
h pyccKOM a3biKax, hphhcm o5a xeKcxa hmciox

OflHHaKOByHD
CHJiy.

För
Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

3a ripaBHxejibcxBo

KopOflCBCXBa
UlBeUHH

Sten Andersson

För De
Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

Sjevardnadze

3a npaBHxeflbcxBO
CoK)3a CosexcKHx CouHajiHcxHtecicHx Pecny6flHK

Sjevardnadze

Prop.
1987/88:175 Bilaga 3

Överenskommelse

mellan Konungariket
Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikemas Unions regering om
ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i
Östersjön

Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Unions regering har,

på
grundval av överenskommelsen om principer för avgränsning av havsområdena i
Östersjön mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union av den 13 januari 1988,

överenskommit om följande:

CorjiameHHe

MCMcoy npaBHxejibcxBOM KopojieacxBa

IllBeilHM H npaBHxejibcxBOM
Coio3a

COBeXCKMX CoUHajlHCXHHeCKMX

PecnyöJiHK o B3aHMHbix oxHOUieHivix
b oöJiacxH pbiöojiOBCXBa b öbiBuieivi cnopHOM paiioHe EaJixHHCKoro
Mopti

npaBHxeflbcxBO KopojieBCTsa UlBeuHH h ripaBHxeflbcxBO Cotosa Cobcxckhx CouHaflHCTHwecKHx PecnyöflHK,

ocHOBbiBaacb
na CorflamcHHH o npHHunnax pa3rpaHHieHHa MopcKHX npocxpancxB b BanxHHCKOM Mope MOKay KopojieBcxBOM

UlBeUHH H C0K)30M COBeXCKHX

CouHajTHcxHHecKHx PecnyöJiHK ox 13 ansapa 1988 rofla, corflacHjiHCb
o cfleaytomeM:

Artikel 1

I ett område av Sovjetunionens ekonomiska zon som
begränsas av räta linjer (loxodromer) som förbinder punkter med nedan angivna
geografiska koordinater enligt det nu gällande svenska koordinatsystemet (RT
38), tillämpat i de svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, samt nedan
angivna geografiska koordinater enligt det sovjetiska koordinatsystemet, tillämpat
i det sovjetiska sjökortet nr 1150, tryckår 1987, förbinder sig Sovjetunionen
att under tjugo år årligen avsätta en fiskekvot om 6 (XX) ton fisk, varav 80
ton lax, för svenska fiskefartyg.

Cxaxbfl 1

B paflone sKOHOMHwecKofl 30Hbi CoBCxcKoro

COH33a,
OrpaUHICHHOM npaMblMH JlHHHaMH (jIOKCOflpOMHaMH), COeflHHaK)mHMH X04KH
C

yKasaHHbiMH hhäc
reorpatJiHqecKHMH

KOOPflHHaXaMH B COOXBCXCXBHH C

fleflcxBytoiueö
b Hacxoamee BpeMa uiBeflcKoH

CHCXCMOH
KOOPflHHaX (RT 38), npHMCHenHOH

Ha mseflCKHx
mopckhx Kapxax JVaJVa 7 h 8, HSflaHHa 1988 rofla, a xaK>Ke c
HHÄeyKasan-HbiMH reorpa(j)HqecKHMH KoopflunaxaMH b

COOXBeXCTBHH C COBeXCKOH CHCXeMOH

KoopflHHax,
npHMencHHOfl na cobcxckoh MopcKOH
Kapxe Ns 1150, H3flaHHa 1987 rofla, CoBexcKHH Coio3 oöasyexcfl b xeHCHHC 20 Jiex npeflocxaBflaxb e>KeroflHO
KBOxy BbinoBa b 6000 XOHH pbi6bi,
BKflKDtaa 80 xohh flococa fljia mBeflCKHx
pbi6oflOBHbix cyflOB.

Koordinater enligt svenskt system

punkt

A 1

58=46,836'

N

20=28,672'

E

A 2

58=29,000'

N

20=26,590'

E

A 3

58=12,000'

N

20=22,502'

E

A 4

57=54,691'

N

20=24,920'

E

A 5

57=44,000'

N

20=14,139'

E

A 6

57=33,800'

N

20=03,965'

E

A 7

57=26,717'

N

20=02,160'

E

KoopduHombi
6 lueedcKoä

cucmeMe

T04KM

A
1 58=46,836'

c.m.

20=28,672'

B.fl.

A
2 58=29,000'

c.m.

20=26,590'

B.fl.

A
3 58=12,000'

c.m.

20=22,502'

B.fl.

A
4 57=54,691'

c.m.

20=24,920'

B.fl.

A
5 57=44,000'

c.m.

20=14,139'

B.fl.

A
6 57=33,800'

c.m.

20=03,965'

B.fl.

A
7 57=26,717'

c.m.

20=02,160'

B.fl.

Prop. 1987/88:175

Bilaga 3

A 8

57=14,192'

N

19=53,565'

E

A 8

57=14,192'

c.m.

19=53,565'B.fl.

A 9

56=58,000'

N

19=40,270'

E

A 9

56=58,000'

c.m.

19=40,270'B.fl.

A 10

56=45,000'

N

19=31,720'

E

A 10

56=45,000'

c.m.

19=31,720'B.fl".

A 11

,56=35,000'

N

19=25,070'

E

A 11

56=35,000'

c.m.

19=25,070'B.fl.

A 12

56=27,000'

N

19=21,070'

E

A 12

56=27,000'

c.m.

19=21,070' B.fl.

A 13

56=15,000'

N

19=13,565'

E

A 13

56=15,000'

c.m.

19=13,565'B.fl.

A 14

56=02,433'

N

19=05,669'

E

A 14

56=02,433'

c.m.

19=05,669' B.fl.

A 15

55=58,863'

N

19=04,876'

E

A 15

55=58,863'

c.m.

19=04,876'B.fl.

A 16

55=57,300'

N

19=04,049'

E

A 16

55=57,300'

c.m.

19=04,049' B.fl.

A 17

55=53,482'

N

18=56,777'

E

A 17

55=53,482'

c.m.

18=56,777' B.fl.

11

55=53,361'

N

18=56,943'

E

11

55=53,361'

c.m.

18=56,943'B.fl.

12

55=57,300'

N

19=07,273'

E

12

55=57,300'

c.m.

19=07,273' B.fl.

13

56=17,000'

N

19=24,065'

E

13

56=17,000'

c.m.

19=24,065' B.fl.

14

56=37,000'

N

19=36,869'

E

14

56=37,000'

c.m.

19=36,869' B.fl.

15

56=57,000'

N

19=51,070'

E

15

56=57,000'

c.m.

19=51,070' B.fl.

16

57=17,000'

N

20=11,090'

E

16

57 = 17,000'

c.m.

20=11,090' B.fl.

17

57=27,000'

N

20=13,090'

E

17

57=27,000'

c.m.

20=13,090' B.fl.

18

57=48,000'

N

20=33,336'

E

18

57=48,000'

■cm.

20=33,336' B.fl.

19

58=00,000'

N

20=39,090'

E

19

58=00,000'

c.m.

20=39,090' B.fl.

20

58=13,000'

N

20=32,090'

E

20

58=13,000'

c.m.

20=32,090' B.fl.

21

58=29,000'

N

20=33,090'

E

21

58=29,000'

c.m.

20=33,090' B.fl.

22

58=46,514'

N

20=29,982'

E

22

58=46,514'

c.m.

20=29,982' B.fl.

A 1

58=46,836'

N

20=28,672'

E

A 1

58=46,836'

c.m.

20=28,672' B.fl.

Koordinater
enligt sovjetiskt system

KoopduHamti e coeemcKou cucmeMe

punkt

X04KH

A 1

58=46,836'

N

20=28,582'

E

A 1

58=46,836'

c.m.

20=28,582'B.fl.

A 2

58=29,000'

N

20=26,500'

E

A 2

58=29,000'

c.m.

20=26,500'B.fl.

A 3

58 = 12,000'

N

20=22,412'

E

A 3

58=12,000'

c.m.

20=22,412'B.fl.

A 4

57=54,691 '

N

20=24,830'

E

A 4

57=54,691'

cm.

20=24,830'B.fl.

A 5

57=44,000'

N

20=14,049'

E

A 5

57=44,000'

c.m.

20=14,049'B.fl.

A 6

57=33,800'

N

20=03,875'

E

A 6

57=33,800'

c.m.

20=03,875' B.fl.

A 7

57=26,717'

N

20=02,070'

E

A 7

57=26,717'

c.m.

20=02,070'B.fl.

A 8

57=14,192'

N

19=53,475'

E

A 8

57=14,192'

c.m.

19=53,475'B.fl.

A 9

56=58,000

N

19=40,200

E

A 9

56=58,000'

c.m.

19=40,200'B.fl.

A 10

56=45,000'

N

19=31,650

E

A 10

56=45,000'

c.m.

19=31,650'B.fl.

A II

56=35,000'

N

19=25,000

E

A 11

56=35,000'

c.m.

19=25,000'B.fl.

A 12

56=27,000'

N

19=21,000'

E

A 12

56=27,000'

c.m.

19=21,000'B.fl.

A 13

56=15,000'

N

19=13,500'

E

A 13

56=15,000'

c.m.

19=13,500'B.fl.

A 14

56=02,433'

N

19=05,604'

E

A 14

56=02,433'

c.m.

19=05,604'B.fl.

A 15

55=58,863'

N

19=04,811'

E

A 15

55=58,863'

c.m.

19=04,811'B.fl.

A 16

55=57,300

N

19=03,984

E

A 16

55=57,300'

c.m.

19=03,984'B.fl.

A 17

55=53,482

N

18=56,717

E

A 17

55=53,482'

c.m.

18=56,717'B.fl.

11

55=53,361

N

18=56,888

E

11

55=53,361'

c.m.

18=56,888'B.fl.

12

55=57,300'

N

19=07,208'

E

12

55=57,300'

c.m.

19=07,208'B.fl.

13

56=17,000'

N

19=24,000'

E

13

56=17,000'

c.m.

19=24,000'B.fl.

14

56=37,000'

N

19=36,799'

E

14

56=37,000'

c.m.

19=36,799'B.fl.

15

56=57,000

N

19=51,000

E

15

56=57,000

c.m.

19=51,000'B.fl.

16

Prop. 1987/88:175

Bilaga 3

16

57=17,000'

N

20=11,000'

E

16

57=17,000'

c.m.

20=11,000'B.fl.

17

57=27,000'

N

20=13,000'

E

17

57=27,000'

c.m.

20=13,000'B.fl.

18

57=48,000'

N

20=33,246'

E

18

57=48,000'

c.m.

20=33,246'B.fl.

19

58=00,000'

N

20=39,000'

E

19

58=00,000'

c.m.

20=39,000'B.fl.

20

58=13,000'

N

20=32,000'

E

20

58=13,000'

c.m.

20=32,000'B.fl.

21

58=29,000'

N

20=33,000'

E

21

58=29,000'

c.m.

20=33,000'B.fl.

22

58=46,514'

N

20=29,892'

E

22

58=46,514'

c.m.

20=29,892'B.fl.

1

58=46,836'

N

20=28,582'

E

A 1

58=46,836'

c.m.

20=28,582'B.fl.

I ett område av Sveriges fiskezon som begränsas av räta
linjer (loxodromer) som förbinder punkter med nedan angivna geografiska koordinater
enligt det nu gällande svenska koordinatsystemet (RT 38), tillämpat i de
svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, samt nedan angivna geografiska koordinater
enligt det sovjetiska koordinatsystemet, tillämpat i det sovjetiska sjökortet
nr 1150, tryckår 1987, förbinder sig Sverige att under tjugo år årligen avsätta
en fiskekvot om 18 (XX) ton
fisk, varav 240 ton lax, för sovjetiska fiskefartyg.

Koordinater enligt svenskt system

punkt

A 1

58=46,836'

■N

20=28,672'

E

1

58=47,680'

N

20=25,264'

E

2

58=42,000'

N

20=16,985'

E

3

58=17,000'

N

19=55,263'

E

4

58=01,305'

N

19=44,307'

E

B paflone pbiöoflOBHofl 30Hbi UlBeuHH, orp-

aHHHCHHOM npaMblMH flHHHHMH

(flOKCOflpOMHaMH), COeflHHatOlIlUMH XOHKH C

yKa3aHHbiMH nnsKe reorpa4)HHecKHMH

KOOpflHHaXaMH B COOXBCXCXBHH C

flCflcxByiomefl b nacxoamee
BpcMa tuBeflCKOfl

CHCXCMOH KOOPflHUaX
(RT 38), npHMCHCHHOfl

Ha mBeflCKHx
mopckhx Kapxax JVeNa 7 h 8, H3flaHHa 1988 rofla, a xaKÄC c HHa<eyKa3aH-HbiMH
reorpa4)HHecKHMH KOopflHnaxaMH b

COOXBCXCXBHH C COBCXCKOfl CHCXCMOH

KOOpflHHax, npHMCHCHHOH Ha COBCXCKOfl

MopcKOH Kapxe
JVs 1150, HSflaHHH 1987 rofla, UlBeitHa o5a3yexca b xchchhc 20 flcx npcflocxaBflaxb OKcrofluo KBOxy BbinoBa b 18000 XOHH pbi6bi, BKfliOHaa 240 xohh aococh

flna COBCXCKHX
pblÖOJIOBHblX CyflOB.

KoopduHambi e lueedcKOu cucmeMe

XOHKH

1

58=46,836'

c.m.

20=28,672'

B.fl.

1

58=47,680'

c.m.

18=25,264'

B.fl.

2

58=42,000'

c.m.

19=16,985'

B.fl.

3

58=17,000'

c.m.

19=55,263'

B.fl.

4

58=01,305'

c.m.

19=44,307'

B.fl.

Från punkt
4 fortsätter begränsningslinjen längs gränsen för Sveriges territorialvatten
till punkt 5.

Ox XOHKH 4
flHHHa, orpaHHHHBaiomaa paftoH, npoxoflHX Bflonb rpaHHUbi

XeppHXOpHajlbHblX
BOA UlBCttHH flO XOHKH 5.

5

57=14,210'

N

19=10,852'

E

5

57=14,210'

c.m.

19=10,852'

B.fl.

6

56=50,000'

N

19=01,055'

E

6

56=50,000'

c.m.

19=01,055'

B.fl.

7

56=30,000'

N

18=52 269'

E

7

56=30,000'

c.m.

18=52
269'

B.fl.

8

56=03,896'

N

18=45,403'

E

8

56=03,896'

c.m.

18=45,403'

B.fl.

9

55=58,863'

N

18=53,977'

E

9

55=58,863'

c.m.

18=53,977'

B.fl.

10

55=53,788'

N

18=55,232'

E

10

55=53,788'

c.m.

18=55,232'

B.fl,

A 17

55=53,482'

N

18=56,777'

E

A 17

55=53,482'

c.m.

18=56,777'

B.fl,

A 16

55=57,300'

N

19=04,049'

E

A 16

55=57,300'

c.m.

19=04,049'

B.fl.

A 15

55=58,863'

N

19=04,876'

E

A 15

55=58,863'

c.m.

19=04,876'

B.fl,

17

Prop.
1987/88:175

Bilaga 3

A 14

56=02 433' N

19=05,669'

E

A 14

56=02
433'

c.m.

19=05,669'

B.fl.

A 13

56=15,000' N

19=13,565'

E

A 13

56=15,000'

c.m.

19=13,565'

B.fl.

A 12

56=27,000' N

19=21,070'

E

A 12

56=27,000'

c.m.

19=21,070'

B.fl.

A 11

56=35,000' N

19=25,070'

E

A 11

56=35,000'

c.m.

19=25,070'

B.fl.

A 10

56=45,000' N

19=31,720'

E

A 10

56=45,000'

c.m.

19=31,720'

B.fl.

A 9

56=58,000' N

19=40,270'

E

A 9

56=58,000'

c.m.

19=40,270'

B.fl.

A 8

57=14,192' N

19=53,565'

E

A 8

57=14,192'

c.m.

19=53,565'

B.fl.

A 7

57=26,717' N

20=02,160'

E

A 7

57=26,717'

c.m.

20=02,160'

B.fl.

A 6

57=33,800' N

20=03,965'

E

A 6

57=33,800'

c.m.

20=03,965'

B.fl.

A 5

57=44,000' N

20=14,139'

E

A 5

57=44,000'

c.m.

20=14,139'

B.fl.

A 4

57=54,691' N

20=24,920'

E

A 4

57=54,691'

c.m.

20=24,920'

B.fl.

A 3

58=12,000' N

20=22,502'

E

A 3

58=12,000'

c.m.

20=22,502'

B.fl.

A 2

58=29,000' N

20=26,590'

E

A 2

58=29,000'

c.m.

20=26,590'

B.fl.

A 1

58=46,836' N

20=28,672'

E

A 1

58=46,836'

c.m.

20=28,672'

B.fl.

Koordinater
enligt sovjetiskt system

KoopduHambi e coeemcKou cucmeMe

punkt

XOHKH

A 1

58=46,836' N

20=28,582'

E

A 1

58=46,836'

c.m.

20=28,582'

B.fl.

1

58=47,680' N

20=25,174'

E

1

58=47,680'

c.m.

18=25,174'

B.fl.

2

58=42,000' N

20=16,920'

E

2

58=42,000'

c.m.

19=16,920'

B.fl.

3

58=17,000' N

19=55,198'

E

3

58=17,000'

c.m.

19=55,198'

B.fl.

4

58=01,305' N

19=44,242'

E

4

58=01,305'

c.m.

19=44,242'

B.fl.

Från punkt
4 fortsätter begränsningslinjen längs gränsen för Sveriges territorialvatten
till punkt 5.

Ox XOHKH 4
flHHHa, orpaHHHHBaiomaa pafloH, npoxoflHX BflOflb rpanHUbi xeppHxopnaflbHbix BOfl
UlBCitHH ao xohkh 5.

5

57=14,210'

N

19=10,797'

E

6

56=50,000'

N

19=01,000'

E

7

56=30,000'

N

18=52,214'

E

8

56=03,896'

N

18=45,348'

E

9

55=58,863'

N

18=53,922'

E

10

55=53,788'

N

18=55,177'

E

A 17

55=53,482'

N

18=56,717'

E

A 16

55=57,300'

N

19=03,984'

E

A 15

55=58,863'

N

19=04,811'

E

A 14

56=02,433'

N

19=05,604'

E

A 13

56=15,000'

N

19=13,500'

E

A 12

56=27,000'

N

19=21,000'

E

A 11

56=35,000'

N

19=25,000'

E

A 10

56=45,000'

N

19=31,650'

E

A 9

56=58,000'

N

19=40,200'

E

A 8

57=14,192'

N

19=53,475'

E

A 7

57=26,717'

N

20=02,070'

E

A 6

57=33,800'

N

20=03,875'

E

A 5

57=44,000'

N

20=14,049'

E

A 4

57=54,691 '

N

20=24,830'

E

A 3

58=12,000'

N

20=22,412'

E

5

57=14,210'

c.m.

19=10,797

B.fl

6

56=50,000'

c.m.

19=01,000

B.fl

7

56=30,000'

c.m.

18=52,214

B.fl

8

56=03,896'

c.m.

18=45,348

B.fl

9

55=58,863'

c.m.

18=53,922

B.fl

10

55=53,788'

c.m.

18=55,177

B.fl

A 17

55=53,482'

c.m.

18=56,717

B.fl

A 16

55=57,300'

c.m.

19=03,984

B.A

A 15

55=58,863'

c.m.

19=04,811

B.A

A 14

56=02,433'

c.m.

19=05,604

B.A

A 13

56=15,000

c.m.

19=13,500

B.A

A 12

56=27,000'

c.m.

19=21,000

B.A

A 11

56=35,000'

c.m.

19=25,000

B.A

A 10

56=45,000'

c.m.

19=31,650

B.A

A 9

56=58,000'

c.m.

19=40,200

B.A

A 8

57=14,192'

c.m.

19=53,475

B.A

A 7

57=26,717'

c.m.

20=02,070

B.A

A 6

57=33,800'

c.m.

20=03,875

B.A

A 5

57=44,000'

c.m.

20=14,049

B.A

A 4

57=54,691 '

c.m.

20=24,830

' B.fl

A 3

58=12,000'

c.m.

20=22,412

' B.fl

Prop.
1987/88:175 Bilaga 3

A
2 58=29,000' N A 1 58=46,836'N

20=26,500'
E 20=28,582' E

A
2 58=29,000' cm. A 1 58=46,836'cm.

20=26,500'B.fl.
20=28,582'B.fl.

Nämnda
svenska sjökort nr 7 och 8, tryckår 1988, och sovjetiska sjökort nr 1150,
tryckår 1987, bifogas denna överenskommelse och utgör en integrerad del av
denna.

Parterna
är överens om att de i denna artikel återgivna områdesbestämningarna är en
förenklad beskrivning av det område som omfattas av den nämnda
principöverenskommelsen.

ynoM5iHyxbie
Bbime mBCflCKne Mopcwte Kapxbi N2JV9 7 H 8, H3flaHHa 1988 rofla, h coBCxcKaa MopcKaa Kapxa N° 1150, H3flaHHa
1987 rofla, npHAaraioxca k nacxoamcMy
CorA-amcHHio H aBAaioxca ero HCoxiCMACMOfl nacxbto.

CxopoHbi corflacHAHCb
o xoM, Hxo yKa3aH-Hoe B nacxoamefl cxaxbe onpeflCACHHC pafloHOB npcflcxaBAaex coöofl
ynpomcHHoe onHcaHHC paflona, noflnaaatomero nofl Bbim-eyKasaHHoe CornamcHHe o npHHitHnax.

Artikel 2

Frågor rörande genomförandet av bestämmelserna i denna
överenskommelse, inbegripet frågan om fördelning på fiskslag av överenskomna
kvoter samt regleringsåtgärder rörande fisket, skall bestämmas genom
överläggningar mellan parterna. Fördelningen på fiskslag inom kvoterna skall
överenskommas av parterna i god tid före varje kalenderår.

Parterna
skall vid fördelningen på fiskslag grunda sig på bästa tillgängliga
vetenskapliga underlag.

Craxbfl 2

Bonpocbi ocymecxBACHHa noAOJKCHHfl Hacxoamero CorAaiucHna,
BKAfonaa Bonpoc o pacnpefleACHHH cornacoBanHbix kbox no BHflaM pbi6 H o Mcpax peryAHposaHHa npoMbicAa, öyflyx
pemaxbca nyxcM neperoBopoB MCÄfly CxoponaMH. PacnpeflCACHHC no BHflaM pbi6 b paMKax kbox 6yflex cornacoBbiaaxbca CxoponaMH 3a6AaroBpeMeHHO flo Hanana
Ka>Kfloro KaflCHflapnoro roAa.

npH pacnpcflCAeHHH
kbox no BHflaM pbi6 CxopoHbi öyflyx
ocHOBbiBaxbca na HamiyHmHx flocxynubix naynnbix flannbix.

Artikel 3

Denna överenskommelse har ingåtts på grundval av
överenskommelsen om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön
mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union av den
13 januari 1988 och skall godkännas i enlighet med vardera partens
lagstiftning.

Överenskommelsen
skall träda i kraft den dag då det genom noteväxling konstateras att sådant
godkännande ägt rum.

Upprättat
i Moskva den 18 april 1988 i två exemplar på svenska och ryska språken, varvid
båda texterna äger lika giltighet.

Cxaxbfl 3

Hacxoamee CornamcHHe saKAioneHo na ocHOBC CorflamcHHa o npHHUHnax
pasrpaHHH-

CHHa MOpCKHX HpOCXpaHCXB B BaAXHHCKOM

Mope Mcacfly
KoponcBCXBOM UIbcuhh h C01030M Cobcxckhx CouMaAHcxHHCCKHx PecnyÖAHK
ox 13 aHBapa 1988 rofla h

nOflACJKHX
yXBCpÄfleHHK) B COOXBCXCXBHH C

3aK0H0flaxeAbcxB0M
Ka>KflOH h3 CxopoH.

Hacxoamee CorAamcHHC
Bcxynnx b ciuiy b flCHb oÖMcna HOxaMH, H3BemaiomHMH o ero
yxBep>KfleHHH.

CoBcpmcHO
B MocKBC 18 anpcAa 1988 rofla b flByx
3K3eMruiapax, KaKflbifl na mBCflCKOM h

pyCCKOM H3blKaX, npHHCM 06a XCKCXa HMClOX

OflHHaKOByio CHAy.

Prop.
1987/88:175 Bilaga 3

För
Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

3a OpaBHXCAbcxBO

KopOACBCXBa LUBeUHH

Sten Andersson

För De
Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

Sjevardnadze

3a npaBHxcflbcxBO
CoK)3a Cobcxckhx CouHaAHcxHHecKHx
PecnyÖAHK

Sjevardnadze

Prop.
1987/88: Bilaga 4

75

I
anslutning till den idag undertecknade överenskommelsen mellan Konungariket
Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om avgränsning
av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska
ekonomiska zonen i Östersjön har de båda parterna avtalat att överenskommelsen
såvitt avser fiskerijurisdiktionen provisoriskt skall tillämpas från och med
den 16 maj 1988.

Vidare
har, i anslutning till den idag undertecknade överenskommelsen mellan Konungariket
Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om
ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området i
Östersjön, de båda parterna avtalat att bestämmelserna i överenskommelsen
skall tillämpas provisoriskt från och med den 16 maj 1988. Fördelning på
fiskslag inom kvoterna för är 1988 skall överenskommas av parterna inom tre
veckor efter undertecknandet av denna överenskommelse.

Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två exemplar på
svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet.

För Konungariket Sveriges regering Sten Andersson

CcbiAaacb na noAnHcaHHoe cero HHCAa CorflamcHHe MCJKAy
FIpaBHxejibcxBOM

KopOACBCXBa UlBeUHH H npaBHXCAbCXBOM

Coio3a Cobcxckhx CouHanHCXHHCCKHx
PecnyÖAHK o pasrpaHHHCHHH KOHXHHCHxanbH-oro menb(J)a, a xaKKC mscflCKOH pbiöoAOBHOfl

30Hbl H COBCXCKOfl BKOHOMHHCCKOH 30Hbl B

EajixHflcKOM Mope, CxopoHbi corAacnAHCb o

XOM, HXO B HaCXH pblÖOAOBHOH tOpHCflHKUHH

CorflamcHHC öyflcx bpcmchho
npHMenaxbca HaHHHaa c 16 Maa 1988 rofla.

CcbiAaacb flanee na noflnncaHHoe cero nncfla CorjiamcHHe
MOKfly npaBHxeAbcxBOM

KopOABBCXBa IIlBCItHH H HpaBHXCflbCXBOM

CoK)3a Cobcxckhx CoHnanHcxHHccKHx
PecnyÖAHK o B3aHMHbix oxHomcHHax b oöflacxH
pbiöoAOBCXBa b öbiBmcM cnopnOM paflone
BanxHflcKoro Mopa, CxopoHbi corAacHAHCb o XOM, HXO noflOÄCHua Corfla-mcHHa öyflyx
bpcmchho npHMCHaxbca nannnaa c 16
Maa 1988 roAa. PacnpcAeACHHC no bhaem pbiö
B paMKax kbox Ha 1988 roA öyflex corAacoBaHO
CxoponaMH b xchchhc xpex HCflCAb nocAC
noflUHcaHHa yKa3aHHoro CorAamcHHa.

CoBcpmcHo b MocKBe
18 anpcAa 1988 rofla b flByx SKSCMnAflpax,
Ka>Kflbifl na mBCflCKOM h pyccKOM
a3biKax, npHHCM oöa xcKcxa hmciox OflHHaKOByio CHny.

För De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

Sjevardnadze

3a ripaBHxcAbcxBO
KopOACBCXBa UIbcumh

Sten Andersson

3a npasHxcAbcxBO
Coiosa CoBexcKHx CouHanHCXHHecKHx PecnyÖAHK

Sjevarnadze

21

NorstedtsTryckeri, Stockholm 19

Prop. 1987/88:175 Bilaga 5

22