Prop. 1988/89:147

Regeringens skrivelse 1988/89:147

med redogörelse för den svenska c,

® Skr.

krigsmaterielexporten år 1988 1988/89:147

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 27 april 1989 samt överiämnar en i utdraget
angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1988.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Anita
Gradin

1 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 147

Utrikesdepartementet Skr. 1988/89:147

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 april 1989

Närvarande:
statsministern I. Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström,
Persson

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1988

Den
svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras
av statsmakterna.

Tillverkning
och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034, ändrad senast 1988: 559)
om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen) och
förordningen (1983:1036, ändrad senast 1988:562) i samma ämne. Båda
författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.

I
tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske
utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda
mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel
och metod för framställning av sådan materiel.

För
utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel
inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom
utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till KMI
avge deklarationer rörande tillverkning, import och försäljning av
krigsmateriel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträflfande
uppdrag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateriel.

Statliga
myndigheter som t.ex. aflfärsverket FFV har hittills inte stått under KMI:s
kontroll enligt tillverkningslagen, och har därigenom inte haft någon
redovisningsskyldighet. Regeringen har i proposition 1988/ 89:133 föreslagit
att lagen ändras så att den omfattar även statliga affärsverk.

På
grundval av uppgifterna från de statliga och privata företagen upprättar KMI
statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis. Sedan den 1 januari
1988 sker viss registrering av det statistiska underlaget med automatisk
databehandling.

1
Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmate-

rid.
Regeringen kan dock medge undantag från förbudet. Att en utförsel Skr.
1988/89:147

på detta sätt tillåts har sin grund i vår säkerhetspolitik och den därav

betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörj

ningsgrad avseende krigsmateriel. ,

Reglerna
om krigsmaterielexport finns numera i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel
av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning (1988:561).
Båda författningarna trädde i kraft den I juli 1988.

Enligt
utförsellagen krävs sålunda tillstånd till utförsel av varor som utgör
krigsmateriel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta
eller överlåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel. Bestämmelser om vad
som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen.

Tillstånd
krävs även för att inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av
utländska medborgare. Sedan den 1 juli 1988 krävs därutöver tillstånd för att
utveckla krigsmateriel åt någon i utlandet.

Från
samma datum är tillverkare av krigsmateriel skyldiga att kvartalsvis redovisa
den marknadsföring de bedriver utomlands. Underrättelse måste även lämnas till
regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas till, eller ett avtal
sluts med, någon i utlandet beträflfande försäljning eller annat
tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut
i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas av regeringen.
Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets
politiska avdelning, försvarsdepartementet och i vissa fall med
industridepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndigats att pröva
utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av
större vikt.

Riksdagen
fastställde år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) de riktlinjer som skall
ligga till grund för tillståndsprövningen. Riktlinjerna har sedermera
bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag till lagom förbud mot
utförsel av krigsmateriel m.m. år 1982 (prop. 1981/ 82:196, UU 26, rskr. 345).

Export
av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär, och
tillståndsprövningen utgör ofta en synnerligen grannlaga uppgift. Det är inte
möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter
i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de
enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6 §
regeringsformen skall regeringen i utrikesären-den av större vikt överlägga med
utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande
krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga rum. Även
om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts
önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare
förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen
(1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att
en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr.
61).

ti Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 147

Nämnden, som består av sex
ledamöter tillsatta på parlamentarisk Skr. 1988/89:147 grund, inledde sin
verksamhet i februari 1985. Den höll år 1986 nio, år

1987 tio
och år 1988 elva sammanträden. Nämnden har till uppgift att

lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden sammanträder

på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena.

Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredragande

statsrådet.

Nämndens
tillkomst har inneburit att fler ärenden blir föremål för parlamentariskt
samråd. Nämndens månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i
regeringens handläggning av krigsmateriel-exportärendena. Nämnden har
självfallet inte ersatt utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt
regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.

För
att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-vetenskapligt
råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap om
teknologins tillämpning på civila resp. militära områden. Under år 1988 höll
rådet sex sammanträden.

1
nyss nämnda proposition uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna
riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom
skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten
samtidigt som underlag skulle ges för en bredare allmän debatt.

1
enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig
skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom KMI har
nu utarbetats en redogörelse avseende år 1988. Redogörelsen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

Av
redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmateriel
lämnats till ett värde av 6405,4 milj: kr. jämfört med 5 383,2 milj. kr. under
år 1987. Detta innebär räknat i 1968 års priser en ökning med 14,4%. År 1987
var ökningen 21,8% och år 1986 31,3%.

Svenska
tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1988 uppgick till 6 154,4
milj. kr. mot 4426,6 milj. kr. under år 1987. I 1968 års priser motsvarar detta
en ökning med 34,0%. 46% av den totala exporten år

1988 utgjordes av
leveranser till Indien.

En
hög självförsörjningsgrad i fråga om försvarsmateriel ingår som ett

viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På flera försvarsområden är

det en avgörande fördel för Sverige att ha en inhemsk produktionskapaci

tet. Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills

inte ansetts vara en tillräcklig avnämare för att upprätthålla kapaciteten

hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer

med ibland långa och oregelbundna mellanmm. En viss export har därför

bedömts som nödvändig för att svensk försvarsindustri skall kunna behål

la sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen tillsatte i juni

1988 en utredning för att närmare belysa dessa förhållanden, utredningen

om krigsmaterielexporten (Dir. 1988:41). Utredningen har i uppdrag att

analysera sambandet mellan den svenska försvarsindustrins förmåga att

tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvinkel
acceptabel 4

självförsörjning av
krigsmateriel och denna industris beroende av export- Skr. 1988/89:147
möjligheter. Den skall även utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt
samarbete med utlandet samt pröva behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer
för krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till
sådana förändringar.

1
juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbegreppet,
utredningen om krigsmaterielbegreppet (Dir. 1988:42). Översynen avser dels
nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassificeringen.

Båda
utredningarna beräknas avsluta sitt arbete senast hösten 1989.

Från
och med den 1 juli 1988 har genom den tidigare nämnda lagstiftningen en rad
nya regler och kontrollbestämmelser för krigsmaterielexporten införts. I en
särskild handbok, utgiven av KMI i december 1988, har nu gällande regelverk och
handläggningsordning för tillståndsärenden redovisats.

Jag
hemställer att regeringen

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående,

dels
till riksdagen överiämnar redogörelsen för den svenska krigsmaterielexporten
år 1988.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.

Bilaga Skr. 1988/89:147

Svensk krigsmaterielexport år 1988

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen
(KMI) följer utvecklingen av den svenska tillverkningen, försäljningen och
exporten av krigsmateriel. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet
på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring 140 stycken, varav ett
sjuttiotal är aktiva — är skyldiga att lämna uppgifter i olika hänseenden till KMI.
Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt
analyseras och bearbetas inom KMI. I propositionen (1984/85:82) om ökad insyn
och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt
att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1988.

Utförseltillstånd

I
budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år uppgift om värdet av
de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående kalenderår. I årets
budgetproposition har värdet för år 1988 angivits till 6,4 miljarder kr.

Antalet
inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1 700 och 2 300. Den
övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan
krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd fattas av
regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är
av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel
av krigsmateriel pröva frågan om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1
fattades år 1988 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde
99% av det totala värdet av givna tillstånd.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1984—1988

År Totalt värde Härav reg.beslut % av total- Antal

milj. kr. milj.
kr. värdet reg.beslut

1984

2241,1

2 145,4

96

204

1985

3 120,1

3030,4

97

182

1986

4262,1

4150,7

97

226

1987

5 383,2

5319,5

99

285

1988

6405,4

6 332,9

99

380

Av
tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade
utförseltillstånd beräknad i 1968 års priser ökat under år 1988 med 14,4% eller
med 172,4 milj. kr. Det bör påpekas att utförseltillstånden ofta täcker en
annan och längre tidsperiod än den till vilken tabelluppgifterna hänför sig.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1984—1988 i löpande priser och i 1968 års prisnivå' jämte den procentuella
volymförändringen

Skr. 1988/89:147

År

Värdet i

löpande

Värde i

1968 års

Volymförändring

priser milj.

kr.

priser milj.

kr.

%

1984

2241,1

570,2

+ 5,4

1985

3120,1

746,4

+ 30,9

1986

4 262,1

979,8

+ 31,3

1987

5 383,2

1 193,6

+ 21,8

1988

6405,4

1 366,0

+ 14,4

' Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex for
verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

Det
förekommer olika uppgifter om det årliga värdet av svensk krigsmaterielexport.
KMI:s statistik gmndar sig på de uppgifter som redovisas av exportföretag
rörande värdet av levererad materiel.

Tabell
3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den
senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av
tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.
Värdet för år 1988 avser export från samtliga krigsmate-rieltillverkare.
Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från vapenhandlare till enskilda personer
liksom till vapenhandlare redovisas separat.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren
1979—1988 i löpande priser och 1968 års prisnivå m.m.

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

totala varuexport

löpande

andel av

1968 års

volymför-

milj. kr

priser

totalexporten

priser

ändring

milj. kr

%

milj. kr

%

1979

118030

1671

1,41

677

+ 71,4

1980

130800

2078

1,59

775

+ 14,5

1981

144523

1697

1,17

577

-25,5

1982

167975

1588

0,95

481

-16,6

1983

210310

1658

0,79

444

- 7,7

1984

242 500

2178

0,90

554

+ 24,8

1985

259985

2 137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3243

1,22

746

+ 46,0

1987

281433

4427

1,57

981

+ 31,5

1988

304 782

6155

2,02

1313

+ 34,0

Vid prisomräkningen har SCB.s allmänna exportprisindex för
verkstadsprodukter använts. Värdet för år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport.

Krigsmaterielens
andel av vår totala vamexport för år 1988 uppgår till 2,02%, mot 1,57% för år
1987. Genomsnittssiffran för den senaste tioårsperioden är 1,24%.

Som
alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag för
några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Det kan bl.a.
noteras att 46% av den samlade utförseln under år 1988 avsåg export till ett
land, nämligen Indien. Denna export dominerades i sin tur av AB Bofors
leveranser av falthaubitssystem.

En
jämförelse av tabellema 1, 2 och 3 visar att det sammantagna värdet Skr.
1988/89:147 av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt
från värdet av faktiska leveranser under samma år.

Exportens fördelning på materielslag

Huvudområdet
vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmaterielexporten. För år 1988
svarar detta område för 82,5%. Alla fältartilleri-leveranser till Indien har
bokförts på detta område, således även i systemet ingående fordon, eldledningsutmstning
m. m.

Tabell
4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr under åren 1986—1988 fördelat
på sex olika huvudområden

1986

1987

1988

a) Vapen
och ammunition (inkl. för

jakt och
sport)

2531,7

3447,2

5078,80

b) Krut
och sprängämnen samt vissa

tändmedel
(inkl. för civilt bruk)

89,7

81,5

89,70

c)
Pansrade fordon jämte utrustning

4,3

76,6

9,53

d)
Krigsfartyg jämte utrustning

24,5

1,8

OOOO

e)
Militära luftfartyg och delar

därtill
samt fallskärmar'

294,2

478,5

455,95

0 Övrig
materiel''

298,5

341,0

520,43

Summa

3249,9

4426,6

6 154,44

'
Värdet för år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport. * Kategorin
övrig materiel omfattar bl.a. övningsmateriel, underhålls- och tillverkningsutrustning
samt radar och annan elektronik.

Geografisk spridning

Den
i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten
och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande
sammanställningar av exportens fördelning, dels på skilda regioner under den
senaste tioårsperioden (tabell 5), dels på enskilda länder under år 1988
(tabell 6).

Tabell
5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren
1984-1988'

"l

1984

1985

1986

1987

1988

Europa
(väst)'

50

50

53

42

33

Nordamerika

7

8

■ 4

14

11

Sydamerika

8

8

9

4

6

Asien

19

27

31

38

50

Afrika

15

5

0

2

. 0

Oceanien

1

2

3

0

0

Europa
(öst)

0

0

0

0

0

Antal
länder

42

40

38

40

38

'
Värdet för år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport, . '
Västeuropa inkl. Jugoslavien.

Sedd
över ett längre tidsavsnitt visar sammanställningen att den svenska krigsmaterielexporten
till hälften av sitt värde gått till Västeuropa och till drygt 30 % till Asien.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel år 1988 fördelad på
länder (som jämförelse anges även exporten under åren 1986 och 1987)

Exporten anges i tusental kronor

Skr. 1988/89:147

1988

1987

1986

Amerikas
Förenta Stater

631339,1

441325

87 447

Argentina

39049,4

15 643

6

Australien

20812,4

14 148

88 154

Belgien

2843,3

2 999

4218

Brasilien

87861,9

92 958

276215

Canada

36686,3

170404

39472

Danmark

135631,7

181593

199253

Egypten

66,5

-

-

Finland

73129,1

296846

514607

Frankrike

6192,4

5 868

3494

Förbundsrepubliken
Tyskland

327716,6

153358

59310

Gabon

260,0

—

_

Grekland

70302,8

2226

780

Hongkong*

187,6

518

861

Indien

2833204,7

1387410

312215

Indonesien

17755,5

51269

104409

Irland

3582,4

10280

16693

Island»

111,0

34

49

Italien

65704,2

86 870

158080

Japan

6818,9

16156

10835

Jugoslavien

80227,4

62 652

68686

Malaysia

29233,8

40621

81771

Mexico

10673,0

-

_

Nederländerna

101370,0

41668

13413

Nigeria

28370,1

28045

10325

Norge

644475,3

519958

457513

Nya
Zeeland

8756,3

1060

1518

Pakistan

75922,5

185 762

239418

Portugal

1215,4

125

IOO

Schweiz

113 599,3

69 811

90996

Singapore

82627,6

31 172

251581

Spanien

2043,8

7 269

1424

Storbritannien

11826,1

52955

46 120

Tunisien

866,6

23235

134

Tyska
Demokratiska Republiken*

57,8

48

71

Ungern*

13,8

3

—

Venezuela

210838,9

—

—

Österrike

393073,4

367 740

64238

Summa

6154448,3

4426 595'

3 242935'

' Värdet för år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport.

* Endast utförsel av finkaliberammunition.

' Slutsumman anger totalvärdet, i vilket också ingår
leveranser till länder som ej var

mottagare under år 1988.

Under
år 1988 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport 38 länder. Till 7
av de 38 länderna understeg exportvärdet 1 milj. kr. 1 fyra av dessa fall har
exporten rört sig enbart om finkaliberammunition.

Till
deUa skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m. m. från
Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 68,4 milj. kr. Denna
utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.

Härutöver
beviljades under år 1988 tillstånd för utförsel av handeldvapen till ett
sammanlagt värde av ca 9,77 milj. kr. Av denna summa avsåg 9,12 milj. kr.
utförsel från företag som hartillståndatt bedriva handel med handeldvapen till
motsvarande företag i utlandet. Sådan utförsel beviljades förutom till de
länder som angivits i tabell 6 även till Tjeckoslovakier,

och
Tanzania. Återstoden avsåg utförsel av enstaka vapen för privatperso- Skr.
1988/89:147 ners räkning.

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m.

Under
år 1988 har tre tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrätter utom
riket.

Prövningen
av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det gäller export av
materielen som sådan. Fömtom den prövning som föregår varje tillstånd till
export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet.
Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess
utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Regeringen
har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet för företag som
överlåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet att
årligen redovisa humvida överlåtelserna är i kraft samt, om möjligt, humvida
tillverkning skett på basis av dessa överlåtelser.

11
företag har för år 1988 lämnat sådan redovisning avseende 71 st
licensöverlåtelser i 19 länder.

Militärt inriktad utbildning

Militärt
inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte bedrivas inom landet utan
regeringens tillstånd. Inget sådant tillstånd har lämnats under år 1988.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt
10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller
tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska
rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller
försäljning av krigsmateriel.

Sex
företag har, avseende läget den 31 december 1988, redovisat ägande i 15 utländska
rättssubjekt i 12 länder.

De exporterande företagen

Det
finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av dessa är
25 mindre företag som har tillstånd att handla med jakt- och sportskyttevapen.
35 företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel exporterade sådan
materiel under år 1988. 21 av de tillverkande företagen exporterade för mer än
1 milj. kr.

De främsta exportörema är
AB Bofors och FFV Ordnance. AB Bofors är

den ojämförligt största. Tillsammans svarade de för nära 83 % av krigsma

terielexporten år 1988. Efter dessa kommer SAAB Scania AB som exporte

rade för över 100 milj. kr. Philips Elektronikindustrier AB, FFV Norma

AB, SATT Communications AB, Nobel Kemi AB, SAAB Missiles AB,

Volvo Flygmotor AB och SAAB Instmments AB exporterade vardera för 10

mellan
50 och 100 milj. kr. Tre företag exporterade för mdlan 10 och 50 Skr.
1988/89:147

milj.
kr., nämligen Lindesberg Industri AB, Bofors Aerotronics AB och

Contraves
Svenska AB. Övriga företag med en export överstigande 1 milj.

kr.
är Hägglunds Vehicle AB, FFV Mipro AB, FFV Aerotech, S.A. Marine

AB,
ABB Plast AB, Air Target Sweden AB, SAAB Training Systems AB

samt
Norabel AB.

Tillsammans
svarade dessa 21 företag för 99,8% av hela den svenska krigsmaterilexporlen
under år 1988.

Norstedts rryckeri, Stockholm 1989 '
1