Dir. 1988:42

Utredning om krigsmaterielbegreppet

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:42

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-22.

Statsrådet Gradin anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över

krigsmaterielbegreppet och vissa därmed sammanhängande frågor.

Bakgrund

Lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om

vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen. I enlighet härmed

anges i den förteckning som är fogad som bilaga till förordningen

(1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. vilken materiel

som utgör krigsmateriel och som därmed omfattas av utförsellagens

bestämmelser. Förteckningen upptar 16 huvudgrupper av materiel. Dessa är

i sin tur indelade i undergrupper.

Nuvarande ordning med en förteckning över vad som är att anse som

krigsmateriel, liksom bestämningarna i förteckningen, har i stort sett

varit oförändrad under en lång följd av år. En sådan förteckning kan

aldrig göras fullständig och entydig. Detta hänger delvis samman med

svårigheterna att exakt definiera gränsen mellan civil och militär

materiel.

Förteckningen innehåller sålunda materiel som inte under alla

förhållanden är att betrakta som krigsmateriel och som har större eller

mindre användning även inom civila verksamhetsgrenar. För att underlätta

klassificeringen i sådana fall används i förteckningen ofta uttrycket

''för militärt bruk uformad/e ''. Detta anger att materielen för att

falla under utförselbestämmelserna skall ha konstruerats, utrustats

eller ändrats på sådant sätt att den påtagligt avviker från motsvarande

civila materiel. Andra i förteckningen förekommande uttryck är

''speciella delar till'' eller ''speciella tillbehör till''. Dessa

bestämningar anger att materielen inte skall ha civil användning utan

vara särskilt konstruerad eller ändrad för att infogas i en slutprodukt

som är krigsmateriel.

Mot bakgrund av svårigheter som kan uppkomma vid gränsdragningen mellan

civil och militär materiel använder sig krigsmaterielinspektionen (KMI)

-- inom vars ansvarsområde det ligger att göra bedömningar i

klassificeringsärenden -- av möjligheten att inhämta synpunkter och råd

från teknisk-vetenskaplig expertis på skilda områden. Sedan mitten av år

1984 har denna ordning fått en fastare form genom att regeringen utsett

sex experter med erfarenhet från skilda tekniska och vetenskapliga

områden. Dessa experter -- det s.k. teknisk-vetenskapliga rådet -- står

till KMI:s förfogande vid bedömningen av de avgränsningsproblem, som kan

uppstå vid klassificeringen av materiel. Under senare år har det, vid

KMI och det teknisk-vetenskapliga rådets handläggning av

klassificeringsfrågor, upprepade gånger konstaterats att den tekniska

utvecklingen nödvändiggör en översyn av den förteckning som ligger till

grund för klassificeringen.

Det har vidare ifrågasatts om den princip från vilken nuvarande

klassificering utgår -- materielens konstruktion -- är tillräckligt

täckande. Anledningen är att svensk materiel som klassificerats som ej

krigsmateriel utnyttjats i stridshandlingar, bl.a. som vapenbärare och

för trupptransport.

Medborgarkommissionen har i sin rapport (SOU 1988:15) framfört att det

är angeläget att klassificeringsfrågorna blir föremål för en särskild

utredning och framhållit att klassificeringsreglerna är viktiga,

eftersom klassificeringen är avgörande för krigsmateriellagstiftningens

tillämpningsområde och därmed också för bedömningen av lagstiftningens

ändamålsenlighet.

Kommissionen framför vidare att vid översynen en indelning av

krigsmaterielen i flera kategorier bör övervägas. Den i 1971 års

riktlinjer gjorda uppdelningen mellan defensiva vapen och övriga vapen

bör granskas. Klassificeringen av tekniskt kvalificerade system och av

krut och sprängämnen är andra områden som kommissionen anser bör

granskas.

Förutsättningarna för att låta regeringen tillfälligt förordna att en

vara, som inte klassificerats som krigsmateriel men som fått militär

användning, skall omfattas av bestämmelserna i utförsellagen bör enligt

kommissionen utredas.

Utredningsuppdraget

I enlighet med vad som sägs i propositionen (1987/88:154) med förslag

till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. bör översynen

avse såväl den nuvarande förteckningen över krigsmateriel som

krigsmaterielbegreppet.

Utgångspunkten för klassificering bör fortfarande vara konstruktionen,

men det bör övervägas om även andra kriterier bör utnyttjas. Översynen

bör syfta till att åstadkomma de utvidgningar av bestämmelserna, som kan

behövas för att genomföra en korrekt och konsekvent klassificering av

civil resp. militär materiel.

Översynen bör omfatta en granskning av om nuvarande princip med endast

en kategori krigsmateriel bör tillämpas även i fortsättningen. Ett

alternativ kan vara att skilja mellan vapen och vapenbärare å ena sidan

och övrig krigsmateriel å den andra. Fotomateriel, hjälmar,

C-skyddsmateriel, bromateriel, övningsmateriel samt maskiner och verktyg

för underhåll och provning kanske bör betraktas som en särskild

kategori. Alternativt bör en indelning i defensiv materiel och övrig

materiel övervägas.

Vid tillämpningen av den nuvarande förteckningen uppstår inom några

områden ofta tolkningssvårigheter. Det gäller i första hand området

elektronisk materiel, där förteckningen uppfattas som omodern och

otillräcklig. Kvalificerade datorer med likaledes kvalificerad

programvara kan t.ex. utgöra en väsentlig del i ett krigsmaterielsystem

eller i en produktionsanläggning för krigsmateriel. Samma dator kan

också ha civil användning. Det bör utredas i vilken utsträckning datorer

och datorprogramvara skall klassificeras som krigsmateriel.

Även inom det elektriska/elektroniska området i övrigt är

gränsdragningsfrågorna många gånger besvärliga. Kriterier som är klarare

än de nuvarande bör uppställas bl.a. för att åtskilja civil materiel

från krigsmateriel tillverkad med civil materiel som bas.

Översynen bör också omfatta en granskning av den hittills gjorda

klassificeringen inom övningsmaterielområdet med förslag till eventuella

omklassificeringar/ändringar av klassificeringskriterierna.

Ett annat område som särskilt bör beaktas vid översynen är

fortifikatoriska anläggningar -- alltifrån förfabricerade skyttevärn

till större berganläggningar -- som för närvarande ej omfattas av

krigsmaterielbegreppet.

För tillverkning av krigsmateriel används vanligen speciella apparater

och maskiner. Översynen bör omfatta en granskning av klassificeringen av

sådana utrustningar.

Kriterierna för klassificering av krut och sprängämnen samt anläggningar

för framställning av sådana produkter behöver också ses över. Vad avser

krut och sprängämnen bör översynen resultera i ett förslag till

klassificering av samtliga i landet tillverkade eller marknadsförda

krutsorter och sprängämnen.

Anläggningar för tillverkning av krut och sprängämnen faller under

utförsellagen om de innehåller maskiner, verktyg och utrustningar

särskilt utformade för tillverkning av krut och sprängämnen, som är

krigsmateriel, eller om försäljning av en anläggning innebär upplåtelse

av processteknik m.m. för tillverkning av krigsmateriel.

Flertalet sprängämnen har såväl militär som civil användning. I

anläggningar för tillverkning av krut och sprängämnen tillverkas ofta

även civila produkter. I översynen bör övervägas hur anläggningar och

utrustning som kan användas för framställning av såväl krut och

sprängämnen som civila produkter skall klassificeras.

Förfrågningar om klassificering kommer i inte oväsentlig omfattning från

länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. Utredaren bör därför ta kontakt

med mervärdeskatteutredningen och överväga olika lösningar för att

förenkla bestämmelserna för momsbeskattning. Syftet skall vara att

minska administrationen av dessa frågor vid skattemyndigheter,

försvarets myndigheter och KMI.

Utredaren bör i översynsarbetet belysa vilka statsfinansiella

konsekvenser och andra ekonomiska effekter som uppkommer till följd av

bl.a. förändringar i krigsmaterielbegreppet.

Även andra frågor som har med klassificeringen av krigsmateriel att

göra, och som uppkommer under översynsarbetets gång, bör beaktas och

göras till föremål för erforderlig utredning.

Utredningen bör som grund för sitt arbete på lämpligt sätt inhämta

erfarenheter från andra länder avseende de frågor översynen skall

omfatta.

Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5)

till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning.

Utredaren bör redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

förbud mot in- och utförsel av krigsmateriel

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- att företa den översyn som jag nyss föreslagit,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tredje huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Utrikesdepartementet)