Prop. 1991/92:145

Regeringens skrivelse

1991/92:145

med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1991

Skr.

1991/92:145

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992 samt överlämnar

en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år

1991.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 145

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992

Skr. 1991/92:145

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-

berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-

spiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P.

Westerberg

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Skrivelse med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1991

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel

kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034) om

kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, änd-

rad senast SFS 1991:1896) och förordningen (1983:1036, ändrad senast SFS

1989:565) i samma ämne.

Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.

I tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske

utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot

vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel

och metod för framställning av sådan materiel.

För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel

inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom

utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till

KMI ge in deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigsmate-

riel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande uppdrag

som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateriel.

På grundval av redovisningen från de krigsmaterielproducerande företa-

gen upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis.

I Sverige råder sedan länge ett förbud mot utförsel av krigsmateriel utan

regeringens tillstånd.

Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot ut-

försel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning

(1988:561, ändrad senast SFS 1989:566). Båda författningarna trädde i kraft

den 1 juli 1988.

Enligt utförsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsma-

teriel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller över-

låta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigsmateriel

åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns

i den nyssnämnda förordningen.

Tillstånd enligt utförsellagen krävs även, med vissa undantag, för att inom

riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Enligt utförsellagen och förordningen är tillverkare av krigsmateriel skyl-

diga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Un-

derrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett an-

bud lämnas till, eller ett avtal sluts med, någon i utlandet beträffande försälj-

ning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller

överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas av rege-

ringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med

utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i

vissa fall med näringsdepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndi-

gats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning el-

ler i övrigt inte är av större vikt.

Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) de rikt-

linjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen. Riktlinjerna har se-

dermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag till lag

om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop. 1981/82:196,

UU 26, rskr. 345).

Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla

svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att pröv-

ningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt

10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt

överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utför-

selärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med

nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erfor-

derliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda ären-

den ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av

propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigs-

materielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle

inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund,

inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1991 tio sammanträden.

Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.

Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också

leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet

för det föredragande statsrådet.

Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämn-

den. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i

regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersät-

ter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt rege-

ringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande

klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-veten-

skapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap

om teknologins tillämpning på civila resp, militära områden. Under år 1991

höll rådet sex sammanträden.

I nyss nämnda proposition (1984/85:82) uttalade regeringen sin avsikt att

vaije år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexpor-

ten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om

Skr. 1991/92:145

1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 145

krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en bredare all- Skr. 1991/92:145

män debatt.

I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig

skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom

KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1991. Redogörelsen bör

fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Av redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmate-

riel under år 1991 lämnats till ett värde av 2 559 milj.kr. jämfört med 2 980

milj.kr. under år 1990. Detta innebär räknat i fasta priser en minskning med

17 %. År 1990 skedde en minskning med 60 % i förhållande till värdet av

utförseltillstånd som meddelats under år 1989.

Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1991 uppgick

till 2 705 milj.kr. mot 3 327 milj.kr. under år 1990.1 fasta priser innebär detta

en minskning med 21,5 %. Värdet av krigsmaterielexporten för år 1991 lig-

ger därmed på den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

Vårt defensivt inriktade försvar, liksom det svenska värnpliktssystemet,

geografiska och klimatiska förhållanden m.m, ställer särskilda krav på de

vapensystem som skall ingå i våra försvarsstyrkor. Vi måste också under kris

och krig själva kunna tillverka och underhålla vapen och annan materiel. I

den proposition om totalförsvarets utveckling till och med budgetåret

1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:102) som nyligen

överlämnades till riksdagen, har understrukits att en inhemsk försvarsindu-

stri utgör en väsentlig tillgång i den svenska säkerhetspolitiken. Det fram-

hålls vidare att Sverige för sin teknologiförsörjning, inte minst på det för-

svarsteknologiska området, är hänvisat till olika former av internationellt

samarbete. Regeringens bedömning, som framgår av nyss nämnda proposi-

tion, är att Sverige har ett starkt säkerhetspolitiskt behov av att i ökad ut-

sträckning delta i det internationella forsknings- och utvecklingssamarbete

som härvid pågår, inte minst mellan länderna i den Europeiska Gemenska-

pen.

I den proposition som låg till grund för nu gällande lag om förbud mot

utförsel av krigsmateriel, m.m., (prop. 1987/88:154) uttalade föredraganden

att en närmare analys borde göras av sambandet mellan den svenska för-

svarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk

synvinkel acceptabel självförsörjning av försvarsmateriel och denna indu-

stris beroende av exportmöjligheter. Regeringen tillsatte i juni 1988 en parla-

mentarisk utredning om krigsmaterielexporten (dir. 1988:41). Utredningen

har haft i uppdrag att genomföra en analys av nyss nämnda slag, liksom att

utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustrielit samarbete

med utlandet samt pröva behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer för

krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till sådana

ändringar. Utredningen lämnade i februari 1990 betänkandet (SOU

1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet. Betänkandet har re-

missbehandlats.

I juni 1988 fick en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbe-

greppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (dir. 1988:42). Översynen

avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassifi-

ceringen. Utredaren lämnade i oktober 1989 sitt betänkande Begreppet

krigsmateriel (SOU 1989:66). Även detta betänkande har remissbehandlats.

Jag avser att senare föreslå regeringen att under detta år förelägga riksda-

gen förslag till en ny lag rörande krigsmateriel. Därvid kommer de två

nämnda utredningarna att behandlas.

En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem

inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning med

ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handboken re-

dovisar nu gällande regelverk och handläggningsordning för tillståndsären-

den. En andra upplaga av handboken har utgivits under år 1991.

FNs generalförsamling har i december 1991 antagit en resolution som stäl-

ler långtgående krav på medlemsländerna att redovisa såväl sin import som

export av tyngre konventionella vapen. Härigenom torde öppenheten i fråga

om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad.

Krigsmaterielinspektionen kommer, i samråd med försvarets myndighe-

ter, att för innevarande år 1992 sammanställa de uppgifter som i enlighet

med den nyss nämnda FN-resolutionen nästa år skall överlämnas till FNs ge-

neralsekreterare.

Redogörelsen om krigsmaterielexporten år 1990 överlämnades till FN i

engelsk översättning. Även årets redogörelse kommer att överlämnas till FN

som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det

föregående,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-

materielexporten år 1991.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i

enlighet med hans hemställan.

Skr. 1991/92:145

Svensk krigsmaterielexport år 1991

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföringen,

försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har

tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande

omkring 160 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva - är skyldiga att lämna

redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som

inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. I

propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigs-

materielexport uttalade regeringen sin avsikt att vatje år lämna riksdagen en

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande redogö-

relse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1991.

Skr. 1991/92:145

Bilaga

Utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1500

och 2300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av reservdelar,

enstaka vapen och annan krigsmateriel av begränsat värde.

Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser

utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd

som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva

frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1991 rege-

ringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98% av det totala

värdet avgivna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet regeringsbe-

slut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom vissa andra

ändamål (reparation, demonstration m.m.).

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1991

År

Totalt värde

milj. kr.

Härav reg.

beslut

milj, kr

% av total-

värdet

Antal

reg.beslut

1985

3 120

3 030

97

182

1986

4 262

4 151

97

226

1987

5 383

5 320

99

285

1988

6 405

6 333

99

380

1989

7 247

7 100

98

312

1990

2 980

2 912

98

328

1991

2 559

2 511

98

350

Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade utför-

seltillstånd beräknat i fasta priser minskat under år 1991 med 17 %.

Skr. 1991/92:145

Bilaga

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1991 i löpande

priser och i 1968 års prisnivå 1 jämte den procentuella värdeförändringen

År

Värde i löpande

priser milj. kr.

Värde i 1968 års

priser milj, kr

Värdeförändring

%

1985

3 120

746

+ 30,9

1986

4 262

980

+ 31,3

1987

5 383

1 194

+ 21,8

1988

6 405

1 366

+ 14,4

1989

7 247

1 455

+ 6,5

1990

2 980

578

-60,3

1991

2 559

478

-17,3

'Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av export-

företagen rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport un-

der den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå.

Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuex-

port. Värdena fr.o.m år 1988 avser export från samtliga krigsmaterieltillver-

kare inkl, statliga myndigheter som är affärsverk. Utförsel av jakt- och sport-

skyttemateriel från vapenhandlare till enskilda personer liksom till vapen-

handlare, som tidigare ingick i totalbeloppet, redovisas sedan år 1988 sepa-

rat.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1981 — 1991 i löpande

priser och 1968 års prisnivå 2 , m.m.

År

Sveriges

totala

varuexport

(löp. priser)

milj. kr.

Krigsmaterielexport

löpande

priser

milj. kr.

andel av

totalexporti

%

1968 års

:n priser

milj. kr.

värdeför-

ändring

%

1981

144 523

1 697

1,17

577

-25,5

1982

167 975

1 588

0,95

481

-16,6

1983

210 310

1 658

0,79

444

- 7,7

1984

242 500

2 178

0,90

554

+ 24,8

1985

259 985

2 137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3 243

1,22

746

+ 46,0

1987

281 433

4 427

1,57

981

+ 31,5

1988

304 782

6 155

2,02

1 313

+ 34,0

1989

332 580

6 005

1,81

1 206

- 8,1

1990

339 850 3

3 327

0,98

645

-46,5

1991

332 900 4

2 705

0,81

506

-21,5

2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.

3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1990 har i årets sammanställning

korrigerats enligt senare uppgifter från SCB. Korrigeringen innebär ingen ändring av

uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4 Preliminär uppgift

Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1991 uppgår

till 0,81 %, mot 0,98 % för år 1990. Genomsnittssiffran för den senaste tio-

årsperioden är 1,19 %.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag

för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Den avse-

värda minskningen av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, som

skedde under år 1990 och som har fortsatt under år 1991, innebär att värdet

återgått till den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ovan visar, att det sammantagna vär-

det av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från vär-

det av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförsel-

tillstånd inte sällan avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, lik-

som på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.

I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de 16 olika

materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen.

Skr. 1991/92:145

Bilaga

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr. under årenl989-1991

fördelat på krigsmaterialförteckningens huvudområden

1991

1990

1989

1. Handeldvapen m.m.

2

2

1

2. Artilleripjäser m.m.

206

634

1 747

3. Ammunition m.m.

394

1 008

1 662

4. Robotar, torpeder, minor m.m.

1 586

799

1 294

5. Materiel för stridsledning m.m.

155

334

399

6. ABC-stridsmateriel m.m.

-

-

-

7. Sprängämnen m.m.

77

149

102

8. Fartyg m.m.

-

-

4

9. Luftfartyg m.m.

158

188

384

10. Fordon

50

130

272

11. Materiel för strålning m.m.

-

-

-

12. Fotomateriel

-

-

-

13. Hjälmar m.m.

-

-

2

14. Bromateriel

-

-

-

15. Övningsmateriel

63

65

20

16. Maskiner, verktyg m.m.

14

18

118

SUMMA

2 705

3 327

6 005

Till redovisningen av exporten år 1991 som framgår av tabell 4 kan föl-

jande preciseringar göras till vissa produktområden. Inom grupp 2 (artille-

ripjäser m.m.) har utförseln till ca 60 % av värdet avsett luftvärnspjäser inkl,

reservdelar, och till drygt 30 % pansarvärnsvapen inkl, pansarskott. Grupp

3 (ammunition m.m.) omfattar ammunition till såväl handeldvapen som

grovkalibriga vapen. Utförseln under denna kategori har till ca 60 % avsett

pansarvärnsammunition. Inom grupp 4 (robotar, torpeder, minor m.m.) har

utförseln till ca 60 % av värdet utgjorts av robotar inkl, reservdelar och till-

behör till sådan materiel, varav till ca två tredjedelar pansarvärns- och luft-

värnsrobotar.

Geografisk fördelning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-

exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i föl-

jande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning, dels på

skilda regioner under år 1991 jämfört med den senaste femårsperioden (ta-

bell 5), dels på enskilda länder under åren 1989, 1990 och 1991 (tabell 6).

Sammanställningen visar, att den svenska krigsmaterielexporten i genom-

snitt under den redovisade perioden till ca 50 % av sitt värde gått till Europa

och till ca 34% till Asien.

Skr. 1991/92:145

Bilaga

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under

åren 1986 -1991.

1986

1987

1988

1989

1990

1991

Europa

53

42

33

42

52

81

Nordamerika

4

14

11

10

8

12

Sydamerika

9

4

6

3

1

0

Asien

31

38

50

44

37

6

Afrika

0

2

0

0

0

0

Oceanien

3

0

0

0

2

1

Antal länder

38

40

38

36

33

36

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1991 fördelad på länder

(som jämförelse anges även exporten under åren 1989 och 1990)

1991

1990

1989

Skr. 1991/92:145

Bilaga

Amerikas Förenta Stater

233 028

253 788

562 153

Andorra 5

92

-

-

Argentina

178

-

105

Australien

14 938

50 693

25 318

Belgien

221 048

2 293

2 247

Botswana 5

45

-

-

Brasilien

2 867

36 524

38 393

Canada

96 048

19 003

48 221

Danmark

182 008

132 718

213 127

Finland

453 554

296 711

91 676

Frankrike

28 343

6 023

3 570

Förbundsrepubliken Tyskland

163 239

201 422

168 569

Gabon

-

14

-

Ghana

-

2 790

2 016

Grekland

-

129

2 198

Hongkong 5

-

107

9 848

Indien

29 517

1 117 150

2 444 790

Indonesien

1 782

-

49 791

Irland

41

301

3 015

Island 5

67

36

37

Italien

9 218

14 308

80 344

Japan

6 136

34 485

3 275

Jugoslavien

-

53 447

601 334

Luxemburg

46

-

-

Malaysia

47 577

3 640

2 934

Malta 5

-

31

Mauritius 5

75

67

-

Mexico

-

6

Namibia 5

49

-

-

Nederländerna

218 699

201 021

180 166

Nepal

15 133

-

-

Norge

617 043

477 098

737 886

Nya Zeeland

4 560

5 704

3 382

Pakistan

3 680

4 316

90 617

Peru

-

-

20

Portugal

278

4 632

415

Schweiz

13 873

30 330

12 128

Singapore

59 727

66 100

28 561

Spanien

5 993

53 508

10 619

Storbritannien

48 538

52 969

60 902

Tunisien

219

2 483

10 993

Ungern 5

57

-

-

Venezuela

30

79

152 466

Österrike

226 741

203 183

363 847

Summa

2 704 467

3 327 072

6 005 002

5 Endast utförsel av finkaliberammunition.

Under år 1991 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leve-

ranser till 36 länder. Till 12 av dessa understeg exportvärdet 1 milj. kr. Av-

seende 6 mottagare år 1991 har exporten utgjorts endast av finkaliberammu-

nition.

Det kan noteras att 34 % av den samlade utförseln under år 1990 avsåg

export till ett land, nämligen Indien (41 % år 1989). Denna export dominera-

des i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt med att

dessa leveranser fullföljts har Indiens andel av totalexporten fortsatt att

minska, och utgjorde under år 1991 endast drygt 1 %. Den regionala fördel-

ningen av exporten har förskjutits så att länderna i Europa och Nordamerika

10

kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel

under år 1991.

Till detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m.m.

från Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 15,4 milj.kr. Denna

utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.

Härutöver skedde under år 1991 utförsel av handeldvapen för jakt- och

sportskytte till ett sammanlagt värde av ca 2,3 milj.kr.

Upplåtelse av tillverkningsrättigheter m.m.

Under år 1991 har sex tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrättig-

heter utom riket. De har avsett tillverkning i Australien (två tillstånd), Ca-

nada, Norge, Storbritannien resp. Tyskland.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det

gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår

vaije tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta

delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens

omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m.m.

Regeringen har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet för

företag som överlåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i

utlandet att årligen redovisa huruvida överlåtelsen är i kraft samt, om möj-

ligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna överlåtelse.

Tretton företag har för år 1991 lämnat sådan redovisning avseende 88 li-

censöverlåtelser i 19 länder.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt utförsellagen

(7 §) inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa undan-

tag. Under år 1991 har inget sådant tillstånd lämnats.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt 10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller till-

handahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska

rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller för-

säljning av krigsmateriel.

Sex företag har, avseende läget den 31 december 1991, redovisat ägande i

20 utländska rättssubjekt i 10 länder.

De exporterande företagen

Det finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av

dessa är knappt hälften mindre företag som har tillstånd att handla med jakt-

och sportskyttevapen. 37 företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel

exporterade sådan materiel under år 1991, varav 25 för mer än 1 milj. kr.

Den främsta exportören under år 1991 var Swedish Ordnance - FFV/Bo-

fors AB, som svarade för ca 60 % av krigsmaterielexporten. Swedish Ord-

Skr. 1991/92:145

Bilaga

11

nance är sedan februari 1992 helägt dotterbolag till Celsius Industrier AB.

Härutöver exporterade 3 företag för mer än 100 milj, kr., nämligen Saab In-

struments AB, Saab Missiles AB och Volvo Flygmotor AB.

Två företag, nämligen NobelTech Systems AB och Swedish Explosives

AB, exporterade vardera för mellan 50 och 100 milj. kr. Sex företag exporte-

rade för mellan 10 och 50 milj .kr. Dessa var Ericsson Radar Electronics AB,

FFV Aerotech AB, Hägglunds Vehicle AB, Norma Precision AB, Saab-Sca-

nia AB (flygdivisionen) samt SATech Electronics AB.

Övriga företag med en export överstigande 1 milj.kr är ABB Atom AB,

Air Target Sweden AB, Aviation Consulting Partners AB, Bofors Aerotro-

nics AB, Ekman Safety AB, Lindesbergs Industri AB, Mipro AB, Norabel

AB, Saab Training Systems AB, SA Marine AB, Statoil Europarts AB,

Volvo Aero Support AB och Winscan AB.

Tillsammans svarade dessa 25 företag för mer än 99% av den totala

svenska krigsmaterielexporten under år 1991.

Skr. 1991/92:145

Bilaga

gotab 41003, Stockholm 1992

12