Prop. 1989/90:124

Regeringens skrivelse 1989/90:124

med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1989

1989/90:124

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 5 april 1990 samt överlämnar en i utdraget
angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1989.

På
regeringens vägnar Odd Engström

Anita
Gradin

1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 124

Utrikesdepartementet Skr. 1989/90:124

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 1990

Närvarande:
statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, Wallströni, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1989

Den
svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras
av statsmakterna.

Tillverkning
och tillhandahållande regleras genom lagen (SFS 1983: 1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, ändrad senast SFS
1988:559) och förordningen (SFS 1983:1036, ändrad senast 1988:562) i samma
ämne.

Båda
författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.

1
tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske
utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda
mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel
och metod för framställning av sådan materiel.

För
utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel
inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom
utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till KMI
avge deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigsmateriel. År
1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande uppdrag som lämnats
åt någon annan att tillverka krigsmateri-d.

Genom
en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1989 (SFS 1989:566) omfattas även
statliga myndigheter som är affärsverk av tillverkningslagen.

På
grundval av redovisningen frän de statliga och privata företagen upprättar KMI
statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis. Sedan den 1 januari
1988 sker viss registrering av det statistiska underlaget med automatisk
databehandling.

I
Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmateriel.
Regeringen kan dock medge undantag från förbudet. Att en utförsel på detta sätt
tillåts har sin gmnd i vår säkerhetspolitik och den därav betingade
nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad avseende
krigsmateriel.

Reglerna
om krigsmaterielexport finns i lagen (SFS 1988:558) om för-

bud
mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande Skr.
1989/90:124

förordning
(SFS 1988:561). Båda författningarna trädde i kraft den 1 juli

1988.

Enligt
utförsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsmateriel.
Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller överiåta
tillverkningsrätt avseende krigsmateriel. Sedan den I juli 1988 krävs dämtöver
tillstånd för att utveckla krigsmateriel åt någon i utlandet. Bestämmelser om
vad som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen.

Tillstånd
krävs även för att inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av
utländska medborgare.

Sedan
den 1 juli 1988 är tillverkare av krigsmateriel skyldiga att kvartalsvis
redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Underrättelse måste även
lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas till, eller
ett avtal sluts med, någon i utlandet beträfTande försäljning eller annat
tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut
i ärenden rörande dispens frän utförselförbudet fattas av regeringen. Regeringsärendena
bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska
avdelning, försvarsdepartementet och i vissa fall med industridepartementet.
Utrikeshandelsministern har bemyndigats att pröva utförselärenden som inte
avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt.

Riksdagen
fastställde år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) de riktlinjer som skall
ligga tiU grund för tillståndsprövningen. Riktlinjema har sedermera bekräftats
genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel
av krigsmateriel m. m. år 1982 (prop. 1981/ 82:196, UU 26, rskr. 345).

Export
av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär, och
tillståndsprövningen utgör ofta en synnerligen grannlaga uppgift. Det är inte
möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter
i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de
enskilda tillständsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6§
regeringsformen skall regeringen i utrikes-ärenden av större vikt överlägga med
utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande
krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga mm. Även
om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts
önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare
förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på gmndval av propositionen
(1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att
en rådgivande nämnd i krigsmateridexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr.
61).

Nämnden,
som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk gmnd, inledde sin
verksamhet i februari 1985. Den höll år 1989 tio sammanträden. Nämnden har till
uppgift att lämna råd i enskilda krigsmateridexportfrågor. Nämnden
sammanträder på kallelse av krigsmaterielin-

fl Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 124

spektören
som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektö- Skr, 1989/90:124
ren att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.

Alla
principellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämnden. Dess
månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regeringens
handläggning av krigsmateridexportärendena. Nämnden ersätter dock inte utrikesnämnden
i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden
om.

För
att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt
teknisk-vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som
äger kunskap om teknologins tiUämpning på civila resp. militära områden. Under
år 1989 höll rådet sex sammanträden.

I
nyss nämnda proposition uttalade regeringen sin avsikt att vaije år lämna
riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom
skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten
samtidigt som underlag skulle ges för en bredare allmän debatt.

I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en
årlig skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom KMI
har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1989. Redogörelsen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

Av
redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmateriel
under år 1989 lämnats till ett värde av 7247 milj. kr. jämfört med 6405 milj.
kr. under år 1988. Detta innebär räknat i 1968 års priser en ökning med 6,5 %.
År 1988 var ökningen 14,4 % och år 1987 21,8 %.

Svenska
tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1989 uppgick tiU 6006 milj.
kr. mot 6154 milj. kr. under år 1988. I 1968 års priser motsvarar detta en
minskning med 8 %. 40 % av den totala exporten år 1989 utgjordes av leveranser
till Indien.

En
inhemsk försvarsindustri har fördelar från beredskaps- och underhållssynpunkt
och är av värde när det gäller att tillhandahälla vapensystem och avancerad
militärteknologi som är väl anpassade till svenska villkor. Härom råder bred
enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills inte ansetts vara en
tillräcklig avnämare för att upprätthålla kapaciteten hos svensk försvarsindustri.
Det svenska försvarets beställningar kommer med ibland långa och oregelbundna
mellanrum. En viss export har därför bedömts som nödvändig för att svensk
försvarsindustri skall kunna behålla sin utvecklingskraft och tekniska
kompetens. Regeringen tillsatte i juni 1988 en parlamentarisk utredning för att
närmare belysa dessa förhåUanden, utredningen om krigsmaterielexporten (Dir.
1988:41). Utredningen har haft i uppdrag att analysera sambandet mellan den
svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk
synvinkel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris
beroende av exportmöjligheter. Den skulle även utreda konsekvenserna av och
villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet samt pröva behovet av
ändringar i nu gällande riktlinjer för krigsmaterielexporten och i
förekommande fall formulera förslag till sådana förändringar. Utredningen avgav
i februari

1990
sitt betänkande "Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet" (SOU
Skr. 1989/90:124 1990:102). Det är för närvarande under remissbehandling.

I
juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbegreppet,
utredningen om krigsmaterielbegreppet (Dir. 1988:42). Översynen avsåg dels
nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassificeringen.
Utredaren avgav i oktober 1989 sitt betänkande "Begreppet
krigsmateriel" (SOU 1989:66). Betänkandet har remissbehandlats.

Frän
och med den I juli 1988 har genom den tidigare nämnda lagstiftningen en rad
nya regler och kontrollbestämmelser för krigsmaterielexporten införts. I en
särskild handbok, utgiven av KMI i december 1988, har nu gällande regelverk och
handläggningsordning för tillståndsärenden redovisats. Jag hemställer att
regeringen

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregäende,

dels
till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigsmaterielexporten
år 1989.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.

Svensk krigsmaterielexport år 1989 Skr. 1989/90:124

Bilaga Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen
(KMI) följer utvecklingen av den svenska marknadsföringen, försäljningen och
exporten av krigsmateriel. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet
på krigsmaterielområdet — för närvarande omkring 140 stycken, varav ett
sjuttiotal är aktiva — är skyldiga att lämna redovisning i olika hänseenden
till KMI. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat
sätt analyseras och bearbetas inom KMI. 1 propositionen (1984/85:82) om ökad
insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin
avsikt att varie år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1989.

Utförseltillstånd

Antalet
inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1 700 och 2 300. Den
övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan
krigsmateriel av ringa omfattning.

Beslut
om utförseltiUstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i
större omfattning eller inte är av större vikt får det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågan om sådant
tiUstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1989 regeringsbeslut i
utförselärenden som sammantaget utgjorde 98 % av det totala värdet av givna tillstånd.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1985 — 1989

År

Totalt värde

Härav reg.

beslut

% av total-

Antal

milj. kr.

milj. kr.

värdet

reg. beslut

1985

3 120

3030

97

182

1986

4262

4151

97

226

1987

5 383

5 320

99

285

1988

6405

6333

99

380

1989

7247

7100

98

312

Av
tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade Skr.
1989/90:124 UtförseltiUstånd beräknad i 1968 års priser ökat under år 1989 med
6,5 %. Bilaga Det bör påpekas att utförseltillstånden ofta avser utförsel
som sträcker sig över flera kalenderår.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1985-1989 i löpande priser och i 1968 års prisnivå' jämte den procentuella
volymförändringen

Ar

Värdet:

i
löpande

Värde:

i 1968
års

Volymförändring

priser milj.

kr.

pnser i

nilj.

kr.

%

1985

3120

746

+ 30,9

1986

4262

980

+ 31,3

1987

5383

1 194

+ 21,8

1988

6405

1366

+ 14,4

1989

7247

1455

+ 6,5

Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för
verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

KMI:s
utförselstatistik gmndar sig på de uppgifter som redovisas av exportföretagen
rörande värdet av levererad materiel.

Tabell
3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den
senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av
tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala vamexport.
Värdena för år 1988 och år 1989 avser export från samtliga krigsmateridtillverkare.
Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från vapenhandlare till enskilda
personer liksom till vapenhandlare redovisas sedan år 1988 separat.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren
1980 — 1989 i löpande priser och 1968 års prisnivå, m. m.

Är

Sveriges

Krigsmaterielexport

totala varuexport

löpande

andel av

1968 års

volymför-

milj. kr

priser

totalexporten

pnser

ändring

milj. kr.

%

milj.
kr.

%

1980

130800

2078

1,59

775

+ 14,5

1981

144 523

1697

1,17

577

-25,5

1982

167975

1588

0,95

481

-16,6

1983

210310

1658

0,79

444

- 7,7

1984

242500

2178

0,90

554

+ 24,8

1985

259985

2137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3243

1,22

746

+ 46,0

1987

281433

4427

1,57

981

+ 31,5

1988

304782

6155

2,02

1313

+ 34,0

1989

331500

6006

1,81

1206

- 8,1

Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för
verkstadsprodukter använts. Värdet fr. o. m. år 1988 avser svenska
tillverkares krigsmaterielexport.

Krigsmaterielens
andel av vår totala vamexport för år 1989 uppgår till 1,81 %, mot 2,02% för år
1988. GenomsnittssifTran för den senaste tioårsperioden är 1,28 %.

Som alltid gäller att
förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag för några mer
långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Det kan noteras att 41% av den
samlade utförseln under år 1989 avsåg export till ett land, nämligen Indien
(46% år 1988). Denna export dominerades i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem.
I övrigt kan noteras ett relativt stort mått av stabilitet såväl beträffande
regional fördelning som saluvärde till de 15 största köparländema.

En jämförelse av tabellema
1, 2 och 3 visar att det sammantagna värdet av beviljade utförseUillstånd under
ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma
år.

I tabell 4 redovisas krigsmaterielexporten
fördelad på tio olika huvudområden. Det tidigare huvudområdet vapen och
ammunition har för år 1989 indelats i eldrörsvapen och ammunition resp.
robotar, torpeder och minor. Vidare har den tidigare kategorin övrig materiel
indelats i materiel för stridsledning (sikten, eldledningselektronik m.m.), övningsmateriel,
tillverkningsutmstning samt övrig materiel.

Skr. 1989/90:124 Bilaga

Tabell
4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr under åren 1987 — 1989 fördelat
på tio olika huvudområden

a)
Eldrörsvapen
och ammunition

b)
Robotar,
torpeder, minor

c)
Krut och
sprängämnen

d) Militära fordon

e) Militära fartyg

f) Militära flygplan

g) Materiel för stridsledning m m

h) Övningsmateriel

i) Tillverkningsutrustning j) Övrig materiel

Summa

1

3356

[3447
j

5079

961

82

90

490

77

10

272"

2

0

4

479

456

384

383

18

341

■
520

83 54

4428

6155

6005

Varav 102,1 utgör leveranser i bulk och 388,1 i
delladdningar som tidigare redovisades under a) ■* Varav 209 milj. kr.
hjulfordon för Indien som tidigare redovisades under a).

Geografisk spridning Skr. 1989/90:124

Bilaga
Den i föregäende tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten
och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande
sammanställningar av exportens fördelning, dels på skilda regioner under den
senaste tioårsperioden (tabell 5), dels på enskilda länder under åren 1987,
1988 och 1989 (tabdl 6).

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i
procent av värdet under åren 1985-1989

1985 1986 1987 1988 1989

50

53

42

33

42

8

4

14

11

10

8

9

4

6

3

27

31

38

50

44

5

0

2

0

0

2

3

0

0

0

0

0

0

0

0

40

38

40

38

35

Europa (väst)' Nordamerika Sydamerika Asien Afrika Oceanien
Europa (öst) Antal länder

' Västeuropa inkl. Jugoslavien.

Sedd
över ett längre tidsavsnitt visar sammanställningen att den svenska krigsmaterielexporten
till knappt hälften av sitt värde gått till Västeuropa och tiU drygt 30% till
Asien.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel år 1989 fördelad på
länder (som jämförelse anges även exporten under åren 1987 och 1988)

1989

1988

1987

Exporti

en anges
i tusental kronor

Amerikas
Förenta Stater

562153

631339

441325

Argentina

105

39049

15643

Australien

25303

20812

14148

Belgien

2247

2 843

2999

Brasilien

38837

87 862

92958

Canada

48221

36686

170404

Danmark

213172

135632

181593

Finland

86365

73 129

296846

Frankrike

3570

6192

5 868

Förbundsrepubliken
Tyskland

173910

327717

153358

Ghana

2016

_

_

Grekland

2198

70303

2226

Hongkong'

9848

188

518

Indien

2444790

2833205

1387410

Indonesien

49791

17 756

51269

Irland

3015

3 582

10280

Island' <

37

III

34

Italien

80344

65 704

86870

Japan

3275

6819

16156

Jugoslavien

601334

80227

62652

Malaysia

2934

29234

40621

Mexico

6

10673

39495

Nederländerna

180166

101370

41668

Norge

737886

644475

519958

Nya
Zeeland

3382

8 756

1060

Pakistan

90617

75923

185 762

Peru

20

_

4999

Portugal

415

1215

125

Schweiz

12128

113 599

69811

Singapore

28561

82628

31 172

Spanien

10619

2044

7 269

Storbritannien

60902

11826

52 955

Tunisien

10993

867

23235

Venezuela

152466

210839

_

Österrike

363877

393073

367740

Summa

6005503

6154448

4426 595'

Skr. 1989/90:124 Bilaga

' Endast
utförsel av finkaliberammunition.

'
Slutsumman anger totalvärdet, i vilket också ingår leveranser till länder som
ej var

mottagare
under år 1989.

Under
år 1989 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport 35 länder. Till 5 av
de 35 länderna understeg exportvärdet 1 milj. kr. Avseende två länder har
exporten enbart utgjort finkaliberammunition.

Till
detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m. m. från
Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 25,7 milj. kr. Denna
utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.

Hämtöver beviljades under
år 1989 tillstånd för utförsel av handeldvapen för jakt- och sportskytte till
ett sammanlagt värde av drygt 8 milj. kr.

10

Försäljning
av tillverkningsrättigheter m. m. Skr.
1989/90:124

Bilaga

Under år 1989 har tre
tillstånd lämnats till upplåtelse av tiUverkningsrät-

tigheter
utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Förenta Statema resp. Norge.

Prövningen
av ärenden rörande licenser sker pä samma sätt som när det gäller export av
materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår varie tillstånd till
export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet.
Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess
utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Regeringen
har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet för företag som överiåtit
en tiUverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet att årligen
redovisa humvida överlåtelsen är i kraft samt, om möjligt, humvida tillverkning
skett på basis av denna överlåtelse.

11
företag har för år 1989 lämnat sådan redovisning avseende 74 licens-överiåtelser
i 19 länder. Av dessa avtal är 18 slutna efter den 1 januari 1983 då skyldighet
att inhämta regeringens tillstånd infördes.

Militärt inriktad utbildning

Militärt
inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte bedrivas inom landet utan
regeringens tillstånd. Under år 1989 har ett sådant tillstånd lämnats, avseende
utbildning av österrikiska medborgare.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt
10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla
krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rättssubjekt
som bedriver utveckling, tiUverkning, marknadsföring eller försäljning av
krigsmateriel.

Åtta
företag har, avseende läget den 31 december 1989, redovisat ägande i 19
utländska rättssubjekt i 12 länder.

De exporterande företagen

Det
finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av dessa är
25 mindre företag som har tiUstånd att handla med jakt- och sportskyttevapen.
35 företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel exporterade sädan
materiel under är 1989. 22 av de tillverkande företagen exporterade för mer än
I milj. kr.

De
främsta exportörema är AB Bofors och FFV Ordnance. AB Bofors är

den ojämförligt största. Tillsammans svarade de för 74% av krigsmateriel

exporten är 1989. Fem företag exporterade för mer än 100 milj. kr.,

nämligen Saab Missiles AB, Saab-Scania Flygdivisionen, Philips Elek

tronikindustrier AB (numera Bofors Electronics AB), Saab Instmments 11

AB
samt Nobel Kemi AB. SATT Communications AB (numera SATech Skr. 1989/90:124 AB),
Volvo Flygmotor AB och Hägglunds Vehicle AB exporterade vardera Bilaga för
mellan 50 och 100 milj. kr. Fem företag exporterade för mellan 10 och 50 milj.
kr., nämligen Bofors Aerotronics AB, FFV Norma AB, Lindesbergs Industri AB, S.A.
Marine AB samt FFV Aerotech. Övriga företag med en export överstigande 1 milj.
kr är Saab Training Systems AB, Air Target Sweden AB, Karlskronavarvet AB, Mipro
AB, Forsheda AB, Che-matur AB och Hasselfors Preciform AB.

Tillsammans
svarade dessa 22 företag för 99,6% av hela den svenska krigsmaterielexporten
under år 1989.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 12