Prop. 1990/91:163

Regeringens skrivelse

1990/91:163

med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1990

Skr.

1990/91: 163

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 april 1991 samt överlämnar

en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år

1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 163

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991

Skr. 1990/91: 163

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-

ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,

Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw,

Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1990

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel

kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034)

om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. (tillverknings-

lagen, ändrad senast SFS 1989:504) och förordningen (SFS 1983:1036,

ändrad senast 1989:565) i samma ämne.

Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.

I tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får

ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbju-

da mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigs-

materiel och metod för framställning av sådan materiel.

För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmate-

riel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera

finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är

skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande bl. a. import och försälj-

ning av krigsmateriel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet

beträffande uppdrag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmate-

riel.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1989 (SFS 1989: 566)

omfattas även statliga myndigheter som är affärsverk av tillverknings-

lagen.

På grundval av redovisningen från de statliga och privata företagen

upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis,

sedan år 1988 med automatisk databehandling.

I Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmate-

riel. Regeringen kan dock medge undantag från förbudet. Att en utförsel

på detta sätt tillåts har sin grund i vår säkerhetspolitik och den därav

betingade nödvändigheten att kunna upprätthålla en hög självförsörjnings-

grad avseende krigsmateriel.

Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot

utförsel av krigsmateriel, m. m. (utförsellagen) och dithörande förordning

(1988:561, ändrad senast SFS 1989:566). Båda författningarna trädde i Skr. 1990/91: 163

kraft den 1 juli 1988.

Enligt utforsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigs-

materiel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller

överlåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigs-

materiel åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigs-

materiel finns i den nyssnämnda förordningen.

Tillstånd enligt utförsellagen krävs även, med vissa undantag, för att

inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Enligt utförsellagen och förordningen är tillverkare av krigsmateriel

skyldiga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utom-

lands. Underrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor

innan ett anbud lämnas till, eller ett avtal sluts med, någon i utlandet

beträffande försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller

upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas av rege-

ringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med

utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i

vissa fall med industridepartementet. Utrikeshandelsministern har be-

myndigats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större om-

fattning eller i övrigt inte är av större vikt.

Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971: 146, UU 21, rskr. 343) de

riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen. Riktlinjerna

har sedermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag

till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop.

1981/82:196, UU 26, rskr. 345).

Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att

alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att

prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse.

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av

större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske.

Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överlägg-

ning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte

bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av

vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslu-

tade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn

och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i

krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85: 5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk

grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1990 tio

sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsma-

terielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielin-

spektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektö-

ren att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.

Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom

nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande

insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämn-

fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 163

den ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen Skr. 1990/91: 163

enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden röran-

de klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-

vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger

kunskap om teknologins tillämpning på civila resp, militära områden.

Under år 1990 höll rådet sex sammanträden.

I nyss nämnda proposition (1984/85:82) uttalade regeringen sin avsikt

att varje år lämna riksdagen en redogörelse for den svenska krigsmateriel-

exporten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information

om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges for en bredare

allmän debatt.

I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en

årlig skrivelse med redogörelse for den svenska krigsmaterielexporten.

Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1990. Redogörel-

sen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

redovisningen framgår bl. a. att utförseltillstånd for försåld krigsma-

teriel under år 1990 lämnats till ett värde av 2 980 milj.kr. jämfört med

7247 milj.kr. under år 1989. Detta innebär räknat i 1968 års priser en

minskning med 60%. År 1989 skedde i motsats härtill en ökning med 6,5%

och år 1988 med 14,4%, allt räknat i 1968 års priser.

Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1990 uppgick

till 3 327 milj.kr. mot 6006 milj.kr. under år 1989. I 1968 års priser

motsvarar detta en minskning med 46,5%. Värdet av krigsmaterielexpor-

ten for år 1990 ligger därmed på samma nivå som under början av 1980-

talet.

En inhemsk försvarsindustri har fördelar från beredskaps- och under-

hållssynpunkt och är av värde när det gäller att tillhandahålla vapensystem

och avancerad militärteknologi som är väl anpassade till svenska villkor.

Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills

inte ansetts vara en tillräcklig avnämare för att upprätthålla kapaciteten

hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer

med ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har därför

bedömts som nödvändig for att svensk försvarsindustri skall kunna behål-

la sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen tillsatte i juni

1988 en parlamentarisk utredning for att närmare belysa dessa förhållan-

den, utredningen om krigsmaterielexporten (dir. 1988:41). Utredningen

har haft i uppdrag att analysera sambandet mellan den svenska försvarsin-

dustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvin-

kel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris bero-

ende av exportmöjligheter. Den skulle även utreda konsekvenserna av och

villkoren för försvarsindustrielit samarbete med utlandet samt pröva be-

hovet av ändringar i nu gällande riktlinjer for krigsmaterielexporten och i

förekommande fall formulera förslag till sådana ändringar. Utredningen

avgav i februari 1990 sitt betänkande ”Utlandssamverkan på krigsmate-

rielområdet” (SOU 1990:102). Betänkandet har remissbehandlats.

I juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över krigsma-

terielbegreppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (dir. 1988:42).

Översynen avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principer-

na for klassificeringen. Utredaren avgav i oktober 1989 sitt betänkande

”Begreppet krigsmateriel” (SOU 1989:66). Även detta betänkande har

remissbehandlats.

Jag avser att senare under innevarande år återkomma i frågan om ny

lagstiftning på krigsmaterielområdet på grundval av bl. a. dessa utredning-

ar.

1 slutet av maj 1990 hölls i Stockholm en konferens till vilken samtliga

krigsmaterieltillverkare inbjöds. Under denna gavs en orientering till för-

svarsindustrin om krigsmaterielpolitiken samt om de nyss nämnda utred-

ningarna.

En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem

inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning

med ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handbo-

ken redovisar nu gällande regelverk och handläggningsordning för till-

ståndsärenden. En andra upplaga av handboken har nyligen utkommit.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det

föregående,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-

materielexporten år 1990.

Skr. 1990/91: 163

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i

enlighet med hennes hemställan.

Svensk krigsmaterielexport år 1990

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföring-

en, försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag

som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för

närvarande omkring 150 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva — är skyldi-

ga att lämna redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte

uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas

inom KMI. I propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i

frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje

år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år

1990.

Utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1 500

och 2 300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka

vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning.

Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser

utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det

statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmate-

riel pröva frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år

1990 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98% av

det totala värdet av givna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet

regeringsbeslut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom

vissa andra ändamål (reparation, demonstration m. m.).

Skr. 1990/91:163

Bilaga

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985—1990

År

Totalt värde

milj. kr.

Härav reg.

beslut

milj, kr

°/o av total-

värdet

Antal

reg. beslut

1985

3120

3030

97

182

1986

4262

4151

97

226

1987

5 383

5 320

99

285

1988

6405

6 333

99

380

1989

7 247

7100

98

312

1990

2980

2912

98

328

Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade Skr. 1990/91: 163

utförseltillstånd beräknat i fasta priser minskat under år 1990 med 60%. Bilaga

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985—1990 i löpande

priser och i 1968 års prisnivå 1' jämte den procentuella värdeförändringen

År

Värdet i löpande

priser milj. kr.

Värde i 1968 års

priser milj. kr.

Värdeförändring

%

1985

3120

746

+ 30,9

1986

4 262

980

+ 31,3

1987

5 383

1 194

+ 21.8

1988

6405

1 366

+ 14,4

1989

7 247

1455

+ 6,5

1990

2 980

578

-60,3

1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av ex-

portföretagen rörande värdet av levererad materiel. 1 enstaka fall har, som

framgår i anslutning till tabellerna, mindre korrigeringar införts avseende

tidigare års redovisningar.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport

under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års

prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges

totala varuexport. Värdena fr. o. m år 1988 avser export från samtliga

krigsmaterieltillverkare. Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från va-

penhandlare till enskilda personer liksom till vapenhandlare, som tidigare

ingick i totalbeloppet, redovisas sedan år 1988 separat.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1980—1990 i löpande

priser och 1968 års prisnivå 2 , m. m.

År

Sveriges

totala

varuexport

(löp. priser)

milj. kr.

Krigsmaterielexport

löpande

priser

milj. kr.

andel av

totalexpo rt<

%

1968 års

:n priser

milj. kr.

värdeför-

ändring

%

1980

130800

2078

1.59

775

+ 14,5

1981

144 523

1 697

1,17

577

-25,5

1982

167975

1 588

0,95

481

-16,6

1983

210310

1 658

0,79

444

- 7,7

1984

242 500

2 178

0,90

554

+ 24,8

1985

259 985

2 137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3 243

1,22

746

+ 46,0

1987

281 433

4427

1.57

981

+ 31,5

1988

304782

6155

2,02

1313

+ 34,0

1989

332 580’

6005

1,81

1206

- 8,1

1990

339 900 4

3327

0,98

645

-46,5

2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts. Vär-

det fr. o. m. år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport.

’ Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1989 har i årets sammanställning

korrigerats sedan den slutgiltiga statistiken från SCB publicerats. Korrigeringen

innebär ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4 Preliminär uppgift 7

Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1990 uppgår Skr. 1990/91:163

till 0,98%, mot 1,81% for år 1989. Genomsnittsiffran för den senaste Bilaga

tioårsperioden är 1,26%.

Som alltid gäller att forändringar från ett år till ett annat inte ger

underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser.

Det kan dock noteras att 34% av den samlade utförseln under år 1990

avsåg export till ett land, nämligen Indien (41 % år 1989). Denna export

dominerades i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt

med att dessa leveranser fullföljs kommer Indiens andel av totalexporten

fortsatt att minska. I övrigt kan noteras ett relativt stort mått av stabilitet

beträffande regional fördelning av exporten. Den avsevärda minskningen

av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, innebär att värdet

återgått till den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ovan visar, att det sammantagna

värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från

värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna

utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår,

liksom på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.

I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de 16 olika

materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen. Även uppgifterna för år

1989 har i årets redovisning fördelats på dessa kategorier, medan 1988 års

uppgifter av praktiska skäl redovisas i de huvudkategorier som angetts

tidigare år.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr. under åren 1988—1990

fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden

1988

1989 5

1990

1. Handeldvapen m. m.

x)

1

2

2. Artilleripjäser m. m.

x)

1 747

634

3. Ammunition m. m.

x)

1662

1008

4. Robotar, torpeder, minor m. m.

x)

1294

799

5. Materiel för stridsledning m. m.

xx)

399

334

6. ABC-stridsmateriel m. m.

—

—

—

7. Sprängämnen m. m.

90

102

149

8. Fartyg m.m.

-

4

—

9. Luftfartyg m. m.

456

384

188

10. Fordon

10

272

130

11. Materiel för strålning m.m.

—

—

-

12. Fotomateriel

—

—

13. Hjälmar m.m.

—

2

—

14. Bromateriel

—

—

15. Övningsmateriel

xx)

20

65

16. Maskiner, verktyg m. m.

xx)

118

18

x) (1.-4.)

5079

xx) (5., 15., 16.,övrig materiel)

520

SUMMA

6155

6005

3327

5 Avvikelser från tidigare redovisade siffror beror dels pä att materielen i tidigare

redovisningar indelats på annat sätt, dels på att foretag i efterhand, i enstaka fall,

redovisat ändrade försäljningsbelopp på exporterade produkter till följd av kursför-

ändringar, annulleringar, reklamationer m. m.

Geografisk fördelning Skr. 1990/91:163

Bilaga

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-

exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i

följande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning,

dels på skilda regioner under år 1990 jämfört med den senaste femårsperi-

oden (tabell 5), dels på enskilda länder under åren 1988, 1989 och 1990

(tabell 6). Sammanställningen visar, att den svenska krigsmaterielexporten

i genomsnitt under den redovisade perioden till ca 45 % av sitt värde gått

till Europa och till knappt 40% till Asien.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren

1985-1990

1985

1986

1987

1988

1989

1990

Europa

50

53

42

33

42

52

Nordamerika

8

4

14

11

10

8

Sydamerika

8

9

4

6

3

1

Asien

27

31

38

50

44

37

Afrika

5

0

2

0

0

0

Oceanien

2

3

0

0

0

2

Antal länder

40

38

40

38

36

33

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1990 fördelad på länder (som

jämförelse anges även exporten under åren 1988 och 1989 7

1990

1989’

1988

Amerikas Förenta Stater

253788

562 153

631 339

Argentina

—

105

39049

Australien

50693

25318

20812

Belgien

2 293

2 247

2 843

Brasilien

36524

38 393

87 862

Canada

19003

48 221

36686

Danmark

132718

213127

135632

Egypten

—

-

67

Finland

296711

91676

73 129

Frankrike

6023

3 570

6 192

Förbundsrepubliken Tyskland

201422

168 569

327717

Gabon

14

—

260

Ghana

2 790

2016

—

Grekland

129

2198

70303

Hongkong 6

107

9 848

188

Indien

1 117150

2444790

2833205

Indonesien

—

49 791

17 756

Irland

301

3015

3 582

Island 6

36

37

111

Italien

14308

80344

65 704

Japan

34485

3275

6819

Jugoslavien

53447

601 334

80227

Malaysia

3640

2 934

29234

Malta 8 ' 6

—

31

—

Mauritius 6

67

-

-

Mexico

—

6

10673

Nederländerna

201021

180166

101370

Nigeria

-

-

28 370

Norge

477098

737 886

644475

Nya Zeeland

5704

3 382

8 756

Pakistan

4316

90617

75 923

Peru

—

20

—

Portugal

4 632

415

1215

Schweiz

30330

12 128

113599

Singapore

66100

28 561

82628

Spanien

53508

10619

2044

Storbritannien

52 969

60902

11826

Tunisien

2483

10993

867

Tyska Demokratiska Rep. 6

—

-

58

Ungern 6

—

-

14

Venezuela

79

152 466

210839

Österrike

203183

363 847

393073

Summa

3327072

6005002 7

6154448

6 Endast utförsel av finkaliberammunition.

7 Avvikelser från tidigare redovisade uppgifter beror på att företag i efterhand, i

enstaka fall, redovisat ändrade försäljningsbelopp på exporterade produkter till följd

av kursförändringar, annulleringar, reklamationer etc.

8 Uppgiften rörande Malta har redovisats i efterhand.

Under år 1990 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leve-

ranser till 33 länder. Till 7 av de 33 länderna understeg exportvärdet 1

milj.kr. Avseende tre mottagare har exporten utgjorts endast av finkaliber-

ammunition.

Till detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m. m.

från Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 34,4 milj.kr.

Denna utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.

Skr. 1990/91:163

Bilaga

10

Härutöver beviljades under år 1990 tillstånd for utförsel av handeld va- Skr. 1990/91: 163

pen för jakt- och sportskytte till ett sammanlagt värde av drygt 7 milj.kr. Bilaga

Upplåtelse av tillverkningsrättigheter m. m.

Under år 1990 har nio tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrät-

tigheter utom riket. De har avsett tillverkning i Australien, Canada, Fören-

ta Staterna, Japan, Singapore, Spanien, Storbritannien resp. Tyskland.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det

gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår

varje tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta

delar av licensavtalet. Därvid fasts särskild vikt vid frågor rörande licen-

sens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Regeringen har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet

för företag som överlåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till

någon i utlandet att årligen redovisa huruvida överlåtelsen är i kraft samt,

om möjligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna överlåtelse.

Tolv företag har för år 1990 lämnat sådan redovisning avseende 84

licensöverlåtelser i 19 länder.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt utförsel-

lagen (7 §) inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa

undantag. Under år 1990 har inget sådant tillstånd lämnats.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt 10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller

tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i ut-

ländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsfö-

ring eller försäljning av krigsmateriel.

Åtta företag har, avseende läget den 31 december 1990, redovisat ägan-

de i 19 utländska rättsubjekt i 13 länder.

De exporterande företagen

Det finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av

dessa är knappt hälften mindre företag som har tillstånd att handla med

jakt- och sportskyttevapen. Trettiotre företag som har tillstånd att tillverka

krigsmateriel exporterade sådan materiel under år 1990, varav 22 för mer

än 1 milj.kr.

De främsta exportörerna under år 1990 var AB Bofors och FFV Ordnan-

ce som numera gått samman i företaget Swedish Ordnance (se vidare

nedan). Tillsammans svarade de för 74% av krigsmaterielexporten år

1990. Härutöver exporterade två företag för mer än 100 milj, kr., nämligen

Saab Missiles AB och Hägglunds Vehicle AB. Bofors Aerotronics AB,

Bofors Electronics AB, FFV Norma AB, Nobelkrut AB, Saab Instruments

AB och Volvo Flygmotor AB exporterade vardera för mellan 50 och 100

milj. kr. Sex foretag exporterade för mellan 10 och 50 milj, kr., nämligen

Ericsson Radar Electronics AB, FFV Aerotech AB, Lindesbergs Industri

AB, SA Marine AB, SATech Electronics AB och Saab Scania AB Flygdivi-

sionen. Övriga företag med en export överstigande 1 milj.kr är ABB Plast

AB, Air Target Sweden AB, Chematur AB, Norabel AB, Saab Training

Systems AB och Väner Plast AB.

Tillsammans svarade dessa 22 foretag for 99,9% av den totala svenska

krigsmaterielexporten under år 1990.

Under år 1990 har den strukturering av försvarsindustrin, som redan

tidigare inletts, fortsatt. Några dagar före årsskiftet meddelades att AB

Bofors och FFV Ordnance bildat ett gemensamt bolag, Swedish Ordnance

— Bofors/FFV AB, som övertar huvuddelen av dessa företags försvarsma-

terieltillverkning. Det tidigare statliga affärsverket FFV har från årsskiftet

1990/91 ombildats till aktiebolag, och ingår fr.o. m. denna tidpunkt i det

statliga förvaltningsaktiebolaget Fortia. FFV Aerotech division för motor-

underhåll har likaså från årsskiftet sammanslagits med Volvo Flygmotors

motsvarande verksamhet. Karlskronavarvet har under det gångna året

ombildats till dotterbolag till Kockums AB. Ett par företag, nämligen FFV

Norma och Nobelplast AB, har under året övergått i utländsk ägo, sedan

de köpts upp av en tysk resp, en norsk koncern.

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991

Skr. 1990/91: 163

Bilaga

12

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 18 april 1991 4

Första, andra och tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING I99O 9

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING I99O 53

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING I99O 77

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I99O 93

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I99O II5

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I99O 139

Mellansvenska löntagarfonden

(fjärde löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I99O 169

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I99O 193

Allmänna pensionsfonden

sammanställning av delfondernas verksamhet 1990 221

Riksrevisionsverkets utlåtande 269

Riksförsäkringsverkets utlåtande 361

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164