Prop. 1992/93:147

Regeringens skrivelse

1992/93:147

om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-

verksamheten m.m.

Skr.

1992/93:147

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Kultur-

departementet

Stockholm den 19 november 1992

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Birgit Friggebo

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade med anledning av prop. 1991/92:140 om den av-

giftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. (bet.

1991/92: KrU28, rskr. 1991/92:329) att de tre programföretagen Sveriges

Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio skall vara själv-

ständiga aktiebolag och att aktierna i de självständiga företagen skall fördelas

annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i moderbolaget Sveriges

Radio. De nuvarande ägarna har gemensamt anmält till regeringen att det

enligt deras mening inte kan bildas några ägargrupper såsom förutsatts i

riksdagens beslut. Skrivelsen innehåller en redogörelse för de åtgärder rege-

ringen vidtagit och ämnar vidta med anledning av detta besked.

1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 144

Skrivelse om ägande av den avgiftsfinansierade

radio- och TV-verksamheten m.m.

1 Inledning

Såväl Sveriges Radio-företagen som dess föregångare har varit aktiebolag. År

1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern. Sveriges Radio AB är

moderbolag i den nuvarande koncernen och äger samtliga aktier i program-

företagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokal-

radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt i Radiotjänst i Kiruna AB.

Enligt riksdagens beslut skall riksradion och lokalradion slås samman till ett

bolag. Ansökan om tillstånd att verkställa avtal om fusion har inlämnats.

Aktierna i moderföretaget är fördelade enligt följande: pressen äger 20 %,

näringslivet 20 % och folkrörelserna 60 %. I bolagsordningen finns regler

om hembud till andra aktieägare. I ett civilrättsligt avtal finns ytterligare

hembudsregler. Dessa innebär att de som vill sälja sina aktier skall erbjuda

dem till andra aktieägare i samma aktieägargrupp.

2 Riksdagsbeslutet

Riksdagen beslutade den 2 juni 1992 (bet. 1991/92: KrU28, rskr.

1991/92:329) att godkänna regeringens förslag i prop. 1991/92:140 om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam heten 1993-1996 m.m. beträff-

ande public service-företagens ägarskap och företagsform. Riksdagsbeslutet

innebär bl.a. att public service-verksamheten även i fortsättningen skall be-

drivas i aktiebolagsform. Sveriges Television, Sveriges Radio (det nuvarande

Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges

Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. De tre programföretagen

skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Moderbolaget skall upphöra.

Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga och vetenskapliga akade-

mier och oberoende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare

till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som

ägare skall aktierna erbjudas staten genom att regler om hembudsskyldighet

till staten införs. Det är emellertid möjligt för regeringen att sälja aktier som

den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi,

sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de

fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen. För inledningen av nästa

avtalsperiod skall aktierna fördelas så att pressen har 20 %, näringslivet 20

%, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20 %.

Kort tid efter riksdagsbeslutet sammanträffade chefen för Kulturdeparte-

mentet med företrädare för de tre nuvarande aktieägargruppema. Ägarna

förklarade sig då ha för avsikt att i konstruktiv anda medverka till de ägar-

förändringar som förutsatts i riksdagens beslut. En arbetsgrupp, i vilken

ingick en representant för moderbolagets direktion, fick till uppgift att

diskutera tekniska frågor i anslutning till verkställandet av riksdagsbeslutet.

En plan för genomförandet togs fram innefattande extra bolagsstämmor,

Skr. 1992/93: 147

aktieöverlåtelser m.m. Några tekniska hinder för genomförandet av riks- Skr. 1992/93: 147

dagsbeslutet ansågs inte föreligga.

3 Skrivelsen från ägarna

I en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har de nuvarande

ägargrupperna gemensamt förklarat att det enligt deras uppfattning inte

kommer att kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv och att

förutsättningarna för att realisera riksdagens beslut angående den avgifts-

finansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. i detta avseende

därmed synes kunna brista.

4 Ändrade förutsättningar

Mot bakgrund av ägargruppernas uppfattning konstaterar regeringen att

riksdagens beslut såvitt avser ägandet av public service-företagen inte kan

genomföras. Chefen för Kulturdepartementet har därför med de nuvarande

ägarna diskuterat möjligheten av att de kvarstår som aktieägare under en

övergångstid medan det utreds hur ägandet skall kunna ordnas i framtiden.

Företrädare för samtliga de nuvarande ägargrupperna har förklarat sig vilja

kvarstå som ägare under dessa förutsättningar. Det har dock varit ett starkt

önskemål från flera av ägarna att övergångstiden inte blir längre än sex

månader. Med anledning härav har regeringen i dag bemyndigat chefen för

Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga

fram förslag om hur public service-företagen bör ägas i framtiden

(Dir. 1992/93:100). Kommittédirektiven redovisas i bilaga. Utredningsupp-

draget bör vara slutfört den 31 januari 1993. Regeringen avser att därefter

återkomma till riksdagen med förslag om hur frågan om ägande m.m. bör

lösas.

De ändrade förutsättningarna avser endast ägandet till public service-

företagen. Som angivits ovan innefattar riksdagens beslut bl.a. att det nu-

varande moderbolaget skall upphöra och att Sveriges Radio-koncernen

organiseras i tre självständiga aktiebolag. Regeringen anser emellertid inte att

det kan begäras av de nuvarande ägarna att de för en så kort tid som nu

förutsätts, skall medverka till den omfördelning av aktierna som riksdagens

beslut förutsätter. Ägarna har förklarat sig beredda att kvarstå som ägare i det

nuvarande Sveriges Radio vilket bolag liksom hittills äger samtliga aktier i

dotterföretagen, inklusive Radiotjänst i Kiruna AB. Regeringen anser att detta

förfarande bör kunna accepteras, trots att det innebär att riksdagsbeslutet inte

nu genomförs såvitt avser att moderbolaget skall upphöra och aktierna i

Radiotjänst skall fördelas mellan programföretagen. Av samma skäl bör anstå

med bildandet av den fjärde ägargrupp som förutsätts i riksdagsbeslutet be-

stående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella

sammanslutningar. I övrigt genomförs riksdagens beslut.

1* Riksdagen 1992193. 1 sand. Nr 144

Ägarna har förklarat att de genom ändringar i bolagsordningar m.m. är Skr. 1992/93: 147

beredda att medverka till genomförande av riksdagens beslut i övriga delar.

Sålunda skall i moderbolagets bolagsordning införas en bestämmelse om

hembudsskyldighet till staten. Reglerna om hur styrelserna i programföre-

tagen utses ändras i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen kommer att

träffa avtal med Sveriges Television AB om förvaltning av rundradiomedlen.

Som en följd av att moderbolaget inte längre har något ansvar för program-

verksamheten kommer något nytt avtal inte att träffas med moderbolaget. Det

kan anmärkas att staten inte därigenom avstår från de rättigheter det uppsagda

avtalet ger.

Moderbolaget skall som nämnts äga aktierna i dotterföretagen Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och

Radiotjänst i Kiruna AB. För att inte i onödan försvåra genomförandet av ett

kommande riksdagsbeslut om ägarskapet bör moderbolaget även kvarstå som

ägare till fastigheterna. Det underlättar exempelvis en övergång till ett särskilt

dotterbolag som äger fastigheterna, vilket kan vara en del i en framtida

lösning. Moderbolaget skall därutöver svara för de uppgifter som enligt lag

åvilar moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och redovisning.

Som en följd av detta redovisningsansvar bör moderbolaget besluta om

system och riktlinjer för redovisning av resurs- och medelsanvändningen i

koncernens bolag. Kostnaderna för moderbolagets begränsade verksamhet

bör kunna rymmas inom de koncemgemensamma medel som står till moder-

bolagets förfogande. Om sådana medel visar sig otillräckliga förutsätter

regeringen att de tre programbolagen är beredda att i relation till storleken på

resp, programbolags medelstilldelning, tillskjuta erforderliga medel.

Programföretagen övertar moderbolagets funktioner i övrigt

5 Ärendet till riksdagen

Regeringen underrättar riksdagen om de ändrade förutsättningarna för

ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Kommittédirektiv

Skr. 1992/93: 147

Bilaga

Ägande av public service-företagen m.m.

Dir. 1992:100

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag om ägandet av

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB (public service-företagen).

Utredarens förslag bör läggas fram senast den 31 januari 1993.

Bakgrund

Såväl Sveriges Radio-företagen som dess föregångare har varit aktiebolag. År

1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern. Sveriges Radio AB är

moderbolag i den nuvarande koncernen och äger samtliga aktier i dotter-

företagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokal-

radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i Kiruna AB.

Aktierna i Sveriges Radio AB ägs till 60 % av folkrörelserna, till 20 % av

näringslivet och till 20 % av pressen.

Riksdagen beslutade den 2 juni 1992 (bet. 1991/92: KrU28, rskr.

1991/92:329) att godkänna regeringens förslag i propositionen 1991/92:140

om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.

beträffande public service-företagens ägarskap och företagsform. Riksdags-

beslutet innebär bl.a. följande. Public service-verksamheten skall även i fort-

sättningen bedrivas i aktiebolagsform. Sveriges Television, Sveriges Radio

(det nuvarande Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna)

och Sveriges Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. De tre

programföretagen skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Moder-

bolaget skall upphöra. Pressen, näringslivet, folkrörelserna samt konstnärliga

och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar

skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av

jäv, inte kan kvarstå som ägare skall aktierna erbjudas staten genom att regler

om hembudsskyldighet till staten införs. Det bör emellertid vara möjligt för

regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse,

folkrörelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till

någon eller några av de fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen.

För inledningen av nästa avtalsperiod skall aktierna fördelas så att pressen har Skr. 1992/93: 147

20 %, näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen Bilaga

20 %.

I en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har de

nuvarande ägargrupperna av Sveriges Radio gemensamt förklarat att det

enligt deras uppfattning inte kommer att kunna bildas några ägargrupper från

press och näringsliv och att förutsättningarna för att realisera riksdagens

beslut angående den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-

1996 m.m. i detta avseende därmed synes kunna brista.

Riksdagens beslut rörande ägandet av public service-företagen kan således

inte genomföras fullt ut.

Mot denna bakgrund har jag i kontakter med företrädare för de tre nu-

varande ägargrupperna erfarit att aktieägarna är beredda att kvarstå för en

kortare övergångsperiod under förutsättning att det framtida ägandet av public

service-företagen utreds.

Förutsättningar

Public service-verksamheten är omfattande och spelar en viktig roll för den

demokratiska processen och den nationella kulturen. Även om konkurrerande

verksamheter har startats och kommer att starta kan public service-verk-

samhetens betydelse för nyhets- och informationsförmedling, opinions-

bildning, kritisk samhällsbevakning samt som förmedlare av olika kultur-

yttringar förväntas bestå.

Public service-verksamheten finansieras i huvudsak med TV-avgiftsmedel.

Riksdagen bestämmer TV-avgiftens storlek (i dagsläget 1 320 kronor per år)

och den årliga medelstilldelningen till programföretagen (för 1993 anvisas

totalt 4 263,3 miljoner kronor i 1990 års prisläge).

Riksdagen anger även de allmänna förutsättningarna för public service-

verksamhetens uppdrag och organisation. Riktlinjerna binds i avtal mellan

staten och programföretagen.

Styrelserna i programföretagen skall från den 1 januari 1993 bestå av

vardera nio ledamöter och två suppleanter. För samtliga skall gälla att rege-

ringen utser ordföranden och tre ledamöter, att ägarna utser två ledamöter

samt att den verkställande direktören och två personalrepresentanter är själv-

skrivna ledamöter. Vidare skall vaije styrelse ha fyra suppleanter varav en

utses av regeringen, en av ägarna och två av personalrepresentanterna.

Ägandet av Sveriges Radio är historiskt betingat och har förändrats genom

åren. Alltsedan starten av rundradioverksamheten har det ansetts ligga ett

värde i att det finns en motvikt mot det statliga inflytandet. Huvudargumentet

har varit att ägarna, som företrädare för olika samhällssektorer, skulle balan-

sera statsmakternas inflytande. Konstruktionen har setts som ett medel att

garantera public service-verksamhetens publicistiska integritet och oberoende.

Även den starka spridningen mellan olika ägare inom resp, grupp har ansetts

motverka risken for maktkoncentration.

Ägandet av Sveriges Radio har under många år varit föremål för

diskussion bl.a. från ägargruppernas sida. Näringslivet har ifrågasatt sitt

ägande utifrån ideologiska utgångspunkter och den korporativa ägarmodellen

har ifrågasatts. Pressens roll som ägare har varit under diskussion, dels för

att dagstidningarna bedriver en konkurrerande verksamhet, dels för att många

tidningar i en framtid kan förväntas satsa på annan radio- och TV-verk-

samhet. Detta gäller dock inte bara pressgruppen. Även representanter från

folkrörelse- och näringslivsgruppema har intresserat sig för annan radio- och

TV-verksamhet. Slutligen bör nämnas att resp, grupps representativitet lik-

som ägarproportionema inom resp, ägargrupp har ifrågasatts.

Det bör i sammanhanget noteras att det statliga inflytandet fr.o.m. den

1 januari 1993 genom riksdagens beslut tonas ned i två viktiga avseenden.

För det första skall riksdagen resp, regeringen i fortsättningen ange de

allmänna förutsättningarna för public service-verksamhetens uppdrag och

organisation. Riksdagen torde således inte komma att årligen ompröva

förutsättningarna såvida inte mycket speciella omständigheter motiverar detta.

För det andra kommer regeringen vid valet av personer till public service-

företagens styrelser att utgå från nya principer. Regeringen har hittills enligt

en etablerad sed vänt sig till de större partierna i riksdagen for nominering av

ledamöter. Partierna har låtit sina riksdagsgrupper eller presidier utse leda-

möterna. De utsedda har oftast hämtats från respektive riksdagsgrupp. I

framtiden skall regeringen inför utseende av ledamöterna samråda med

ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier. Ledamöterna skall

hämtas från olika sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och

sammantaget representera den kunskap och erfarenhet som är relevant för

verksamheten.

Frågan om hur public service-företagen skall ägas och styras liksom hur

den programmässiga integriteten skall främjas har mot den nu anförda

bakgrunden varit föremål för diskussion, senast i anslutning till vårens riks-

dagsbehandling. Bl.a. diskuterades andra associationsformer än den nu-

varande aktiebolagsformen. Förslag om att programföretagen skulle bli hel-

ägda statliga aktiebolag fördes fram. Regeringen övervägde denna möjlighet,

men kom fram till att den inte borde genomföras under den kommande avtals-

perioden.

Även stiftelseformen fördes fram som ett alternativ. Det råder dock

för närvarande en viss oklarhet om hur kommande lagstiftning om stiftel

ser kommer att utformas. En ny lagstiftning om stiftelser beräknas träda i

kraft den 1 januari 1994. Därför gjordes bedömningen i propositionen

1991/92:140 att förutsättningarna för att driva verksamheten i stiftelseform

skall ha klarlagts inför den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997. I

propositionen betonades att olika möjligheter att ytterligare stärka public

service-verksamhetens oberoende borde prövas inför denna period. Stiftelse-

bildning borde vid den tidpunkten kunna vara ett alternativ bland flera lös-

ningar.

Skr. 1992/93: 147

Bilaga

När de nuvarande ägargrupperna nu förklarat att det inte längre kommer att

kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv, anser jag att den

avsedda utredningen bör tidigareläggas.

Mot bakgrund av public service-företagens omfattande och betydelsefulla

verksamhet är det av fundamental betydelse att det inte finns risk för att

programverksamheten styrs av staten eller andra maktgrupper, utan att det ges

garantier för kritisk granskning även av sådana intressen som staten och

eventuella ägare företräder. Det finns olika medel för att förhindra ett direkt

statligt inflytande över programverksamheten. Statens inflytande kan begrän-

sas till huvuddragen för verksamhetens inriktning, uppdrag, organisation och

finansiering och detta inflytande utövas endast när nya avtal skall slutas.

Regler för utseendet av styrelserna och styrelsernas maktbefogenheter i

förhållande till programverksamheten kan anges.

Även valet av associationsform är betydelsefullt vad gäller att balansera det

nödvändiga statliga inflytandet och försvåra otillbörlig statlig påverkan.

Samtidigt som ägarmakten och den ekonomiska makten bör kringgärdas

av regler som förhindrar ett otillbörligt inflytande, är det viktigt att någon har

ett övergripande ansvar för att i förhållande till TV-avgiftsbetalare, tittare och

lyssnare se till att programverksamheten bedrivs rationellt inom ramen för

tilldelade medel och i enlighet med det uppdrag som åvilar företaget. Bl.a. det

förhållande att public service-företagen årligen omsätter mer än fyra miljarder

kronor motiverar att det finns en tydlig ansvarsfördelning.

Uppdraget

En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag om ägandet

av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio

AB (public service-företagen). Utredarens förslag bör läggas fram senast den

31 januari 1993.

Utgångspunkten för utredarens arbete bör vara att den nya ägandeformen

för public service-företagen skall säkerställa att programverksamheten kan

bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och

andra maktgrupper i samhället. Utredaren skall även kunna lämna andra

förslag som stärker programverksamhetens självständighet. Förslaget skall

även lämna utrymme för riksdagen att också i fortsättningen, i slutet av varje

avtalsperiod, bestämma förutsättningarna för public service-verksamheten på

det sätt riksdagen finner lämpligt

Utredaren bör utgå från att de nuvarande ägarna skall kvarstå till den 1 juli

1993. Den fjärde ägargruppen bestående av konstnärliga och vetenskapliga

akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skapas alltså inte

under övergångsperioden.

Utredaren bör vidare utgå från att moderbolaget kvarstår under denna

övergångsperiod, men att det inte har någon annan uppgift än att vara ägare

till aktierna i dotterföretagen. Riksdagsbeslutet skall i övrigt genomföras.

Som angivits i det föregående innefattar riksdagens beslut bl.a. att riksdagen

Skr. 1992/93: 147

Bilaga

skall besluta om medelstilldelning direkt till de tre programbolagen samt att Skr. 1992/93: 147

programföretagens styrelser minskas till nio personer. Såsom framgår av Bilaga

riksdagsskrivelse 1992/93:147 skall moderbolagets övriga uppgifter övertas

av program bolagen.

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5),

EG-aspekten i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om regional-

politiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyn-

digar chefen för Kulturdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag om ägande

av de självständiga public service-företagen och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och bifaller hennes

hemställan.

(Kulturdepartementet)

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992.

Skr. 1992/93: 147

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,

Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik,

Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Friggebo anmäler fråga om möjligheten att genomföra riksdagens

beslut om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

m.m.

Regeringen beslutar att genom skrivelse i enlighet med bilagan till detta

protokoll underrätta riksdagen om ändrade förutsättningar för ägandet av den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Ur protokollet:

Maud Melin

10

gotab 42360, Stockholm 1992