Lagrum · SFS 1921:225

150 §

7 kap. Om förlikning och ackord emellan gäldenären och borgenä rerna

Författningen är upphävd genom SFS 1987:672. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Vill gäldenären bjuda ackord efter vad här nedan sägs, skall han till konkursdomaren ingiva ackordsförslag i tre exemplar. I för slaget skall angivas hur mycket gäldenären bjuder i betalning och när denna skall erläggas samt om säkerhet ställts för ackordet och vari den i så fall består.

Ackord må avse, att fordringar, som tillkomma borgenärer vilka enligt 158 § äga rösta om förslaget, nedsättas och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall giva likaberättigade borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om ej lägre ackords procent godkännes av samtliga kända borgenärer som bevakat fordran och skulle omfattas av ackordet eller synnerliga skäl för lägre utdelning föreligga. Betalning av föreskriven minsta utdelning skall ske inom ett år efter det att ackordet fastställts, om ej samtliga nämnda bor genärer godkänna längre betalningstid.

Utan hinder av andra stycket må offentligt ackord innehålla villkor att borgenärer få full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga om ständigheter. Avvikelser till nackdel för viss borgenär må också äga rum, om han medgivit det.

Ackord må även avse att gäldenären endast får anstånd med betalningen eller annan särskild eftergift. Därvid äga andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.

Lydelse enligt SFS 1970:848 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 149 §Hela författningen151 § →