Lagrum · SFS 1941:416
41 §
Om gåvoskatt
Författningen är upphävd genom SFS 2004:1341. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
1 mom. Gåva, för vilken inträde av skattskyldighet ej är att hänföra till senare tidpunkt än givarens död, skall vid skattens beräkning sammanläggas med annan gåva, som gåvotagaren erhållit av samme givare, under förutsättning att skattskyldighet för sistnämnda gåva inträtt samtidigt eller inom tio år före det sådan skyldighet inträdde för den gåva, om vars beskattning är fråga. Skatten för gåvan skall beräknas med tillämpning av de i 19 § 1 mom. första stycket stadgade grunderna.
Har den som mottagit gåva, för vilken inträde av skattskyldighet är att hänföra till tid efter givarens död, tillika erhållit annan gåva av samme givare eller arvs- eller testamentslott efter denne, skall vad i 19 § 1 mom. andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.
Att vid beräkning av gåvoskatt hänsyn i visst fall skall tagas jämväl till arvs- eller testamentslott, som härrör från annan än givaren, därom stadgas i 19 § 2 mom.
I fall, som avses i denna paragraf, skall gälla vad i 19 § 3 mom. andra stycket är för där avsedda fall föreskrivet. Förordning (1970:174).
2 mom. Då fråga samtidigt förekommer om beskattning av flera, av skilda givare erhållna gåvor, skall skatt beräknas för vad som erhållits från varje särskild givare.
Återfunnen ur typografin, ej kontrollerad — riksdagens text saknar ankare här. Ingen citatknapp; kontrollera mot källan innan du citerar.