Lagrum · SFS 1941:967

39 §

5 kap. Om påföljder för åsidosättande av föreskrifterna i denna lag och om laga förfall

Författningen är upphävd genom SFS 1994:1809. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Värnpliktig, som olovligen avviker eller i annat fall än som avses i 38 § uteblir från tjänstgöring, vägrar eller underlåter att lyda en förmans order eller på annat sätt åsidosätter vad som åligger honom, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för ut bildningen eller tjänsten i övrigt, för /k/ värnpliktsbrott /-k/ till böter eller fängelse i högst ett år.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är föreskrivet i 21 kap. brottsbalken. Lag (1986:646) .

40 § 1. Uteblir värnpliktig utan anmält laga förfall från inskrivningsförrättning, till vilken han kallats, kan han på egen bekostnad hämtas till förrättningen genom polismyndighetens försorg. 2. Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, vartill han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas till tjänstgöringens fullgörande.

Har inkallelse skett genom personlig order, vilken befordrats med posten, må den värnpliktige ej anses vara i laga ordning inkallad, om ordern återkommit till avsändaren såsom obeställbar. Därest ordern avsänts under den hos avsändaren senast anmälda adressen, må dock, där med hänsyn till försvarsberedskapen skyndsam inställelse är av nöden, förordnas om hämtning utan hinder därav att ordern ej delgivits den värnpliktige.

Lydelse enligt SFS 1992:1404 (ändringsregistret)

Tillämpas i

8 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.

  1. RH 1989:18 1989
  2. RH 1989:10 1989
  3. NJA 1989 s. 847 1989
  4. RH 1992:27 1992
  5. RH 1992:97 1992
  6. NJA 1992 s. 590 1992
  7. RH 1994:26 1994
  8. NJA 1994 s. 391 1994

Paragrafen i sitt sammanhang

← 38 §Hela författningen41 § →