Lagrum · SFS 1942:740
12 kap. 14 §
12 kap. Om rättegångsombud
Fullmakt medför behörighet för ombudet att å partens vägnar angående saken
- 1. väcka talan samt påkalla åtgärd, även om åtgärden ankommer å annan myndighet än rätten;
- 2. mottaga delgivning av inlagor och andra handlingar, dock ej föreläggande för parten att infinna sig personligen;
- 3. företaga alla handlingar för utförande av partens talan samt avgiva svaromål å alla mot parten framställda yrkanden;
- 4. avstå från yrkande, som framställts av parten, och medgiva motpartens yrkande;
- 5. ingå förlikning;
- 6. söka verkställighet av rättens dom; samt
- 7. uppbära parten tillerkänd ersättning för rättegångskostnad.
Ett ombud får inte på grund av en fullmakt, som avser rättegång i allmänhet, väcka talan eller motta stämning angående en sak varom förlikning inte är tillåten.
Om en fullmakt avser endast en viss domstol, har ombudet vid den domstolen samma behörighet som sägs i första stycket. Ombudet får även anmäla missnöje mot ett beslut som meddelas av domstolen.
Om en fullmakt gäller endast för ett visst rättegångstillfälle, har ombudet vid det rättegångstillfället samma behörighet som sägs i första stycket 2--5. Ombudet får även anmäla missnöje mot ett beslut som då meddelas.
Lydelse enligt SFS 1987:747 (ändringsregistret)
Tillämpas i
6 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.
- NJA 1990 s. 460 1990
- RH 1995:14 1994
- RH 2005:50 2005
- RH 2012:30 2010
- NJA 2012 s. 697 2012
- NJA 2013 s. 1203 2013