Sök i Ratio Lex

49 kap. 13 § — Rättegångsbalk (1942:740)

Förarbeten: Rskr. 2008/09:1

Gällande lydelse

För att hovrätten ska pröva tingsrättens dom i brottmål, i fråga om annat än ett enskilt anspråk, krävs inte prövningstillstånd i andra fall än då den tilltalade genom domen

  • 1. som enda påföljd dömts till böter, eller
  • 2. frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader.

Har tingsrätten i en dom i brottmål även prövat ett enskilt anspråk mot den tilltalade krävs inte prövningstillstånd i den delen, om

  • 1. ett överklagande avser frågan om den tilltalade ska dömas för den åtalade gärning som det enskilda anspråket hänför sig till, och
  • 2. prövningstillstånd meddelas i den frågan eller sådant prövningstillstånd inte krävs.

Om tingsrättens dom i fråga om ett enskilt anspråk mot den tilltalade har överklagats och prövningstillstånd i den delen inte krävs enligt andra stycket, krävs inte heller prövningstillstånd för att pröva motsvarande anspråk mot hans eller hennes vårdnadshavare som har framställts med stöd av 3 kap. 5 § skadeståndslagen (1972:207).

Kravet på prövningstillstånd enligt första stycket gäller inte om domen överklagas av justitiekanslern eller en justitieombudsman.

Första-fjärde styckena gäller även beslut som får överklagas endast i samband med överklagande av dom.

För att hovrätten i brottmål ska pröva tingsrättens slutliga beslut eller beslut som får överklagas särskilt krävs inte prövningstillstånd.

Gällande lydelse · Hela författningen

Lydelser

  1. SFS 1987:747 · text saknas · från 1988-01-01
  2. SFS 2004:402 · från 2004-07-01
  3. SFS 2008:795 · text saknas
  4. Konsolidering t.o.m. SFS 2008:855
  5. SFS 2026:1204 · från 2026-09-01
Jämför två lydelser ord för ord