Lagrum · SFS 1959:287

4 §

2 kap. Om avgångsskyldighet

Författningen är upphävd genom SFS 1987:1060. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Avgångsskyldighet på grund av uppnådd ålder

1 mom. Reglementet underkastad arbetstagare är, oavsett vad som följer av eljest gällande bestämmelser, avgångsskyldig vid övre gränsen av den för honom gällande pensioneringsperioden.

I den mån det ur tjänstesynpunkt finnes lämpligt, att arbetstagaren efter pensioneringsperiodens övre gräns tages i anspråk för fullgörande av arbetsuppgifter, som ålegat honom i hans senaste anställning, må medgivande kunna lämnas honom att så länge han är fullt tjänstduglig kvarstå i anställningen.

Befinnes arbetstagare, som uppnått pensioneringsperiodens nedre men icke dess övre gräns, icke kunna på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete eller anses hans bibehållande i anställningen på grund av arbetets särskilda art innebära risk för hans egen eller andras säkerhet eller hälsa eller finnes hans avgång från anställningen önskvärd i samband med omorganisation, som berör hans tjänsteställe, eller rationalisering av arbetsförhållandena därstädes, må arbetstagaren förklaras skyldig att avgå.

Tredje stycket gäller även den vars tjänst överflyttats till annan ort i samband med att statlig verksamhet omlokaliserats under förutsättning att han i samband med omlokaliseringen undantagits från flyttning och helt eller delvis befriats från tjänstgöring på grund av att annat lämpligt arbete icke har kunnat anvisas (beredas) honom.

Vad i tredje stycket sägs om skyldighet att avgå i samband med omorganisation eller rationalisering gäller inte arbetstagare som omfattas av trygghetsavtalet för arbetstagare hos staten (TrA-S) eller trygghetsavtalet för icke-statliga lärare (TrA-L). En sådan arbetstagare är vid arbetsbrist skyldig att avgå under de förutsättningar som anges i nämnda avtal. Förordning (1984:219).

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. gälla icke innehavare av ordinarie anställning som tillsatts med förordnande för bestämd tid i vidare mån än som följer av förordnandet. För sådan anställning fastställes dock pensioneringsperiod för tillämpning av 3 kap. Kungörelse (1965:926).

3 mom. Regeringen fastställer vilken av följande, mellan angivna åldersgränser infallande pensioneringsperioder, som skall tillämpas för viss anställning, nämligen

pensioneringsperiod I: 60-63 år, " II: 63-65 " " III: 65-66 " Beträffande särskilda anställningar äger regeringen förodna om tillämpning av pensioneringsperiod med andra åldersgränser. Där ej annat följer av särskilda bestämmelser infaller pensioneringsperiodens nedre respektive övre gräns vid utgången av den månad varunder föreskriven levnadsålder uppnås eller, såvitt gäller nedre gränsen för pensioneringsperiod III, vid utgången av månaden före den varunder 65 års ålder uppnås.

För militär eller civilmilitär tjänsteman eller efter regeringens bestämmande annan arbetstagare skola reglementets bestämmelser om pensioneringsperiod eller gräns för sådan period i stället avse den levnadsålder som regeringen fastställer som pensionsålder. Förordning (1979:725).

4 mom. Arbetstagare, som avgått med sjukpension enligt detta reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vilken nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning blivit underkastad reglementet, ävensom ordinarie tjänsteman, vilken inom en tid av fem år före pensioneringsperiodens nedre gräns utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst, äger att i fråga om pensioneringsperiod i den erhållna anställningen bliva behandlad som om han kvarstått i den anställning från vilken avgång med sjukpension eller förflyttning skett, såframt han anmäler sin önskan härom inom viss av regeringen bestämd tid. Förordning (1979:725).

5 mom. För den som innehar anställning vilken på grund av avtal om ändrad lönegradsplacering har hänförts till högre pensioneringsperiod än tidigare skall, om han vid ändringen uppnått eller då har högst två år kvar till den tidigare pensioneringsperiodens nedre gräns, vid fortsatt innehav av anställningen tillämpas den tidigare gällande pensioneringsperioden. Förordning (1978:964).

6 mom. Arbetstagare som i samband med delpension övergår till tjänst med annan pensioneringsperiod (pensionsålder) behåller den pensioneringsperiod (pensionsålder) som gällde för honom före övergången.

Lydelse enligt SFS 1981:729 (ändringsregistret)

Återfunnen ur typografin, ej kontrollerad — riksdagens text saknar ankare här. Ingen citatknapp; kontrollera mot källan innan du citerar.

Paragrafen i sitt sammanhang

← 3 §Hela författningen5 § →