Sök i Ratio Lex

36 kap. 5 § — Brottsbalk (1962:700)

Förverkande till följd av brott av egendom eller dess värde får, om ej annat har föreskrivits, ske hos

a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet,

b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var,

c) den som genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i 4 §,

d) den som efter brottet förvärvat egendomen genom bodelning eller på grund av arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet inte någon av dem som anges i första stycket a-–c, får den inte förklaras förverkad. Egendom som enligt 1 a § skall anses som utbyte får dock förklaras förverkad om den egendom, som den förverkade egendomen trätt i stället för, vid brottet tillhörde någon av dem som anges i första stycket a-–c.

Särskild rätt till egendom som förklarats förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad.

Sådan rätt som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring upphör, om egendomen förklaras förverkad, såvida ej av särskild anledning förordnas att rätten skall bestå.

Gällande lydelse · Hela författningen

Lydelser

  1. Ursprunglig lydelse · text saknas · från 1965-01-01
  2. SFS 1986:118 · text saknas · från 1986-07-01
  3. SFS 1987:791 · text saknas · från 1988-01-01
  4. Konsolidering t.o.m. SFS 2004:785
  5. SFS 2005:283 · från 2005-07-01
  6. SFS 2008:370 · från 2008-07-01
  7. SFS 2016:486 · från 2016-07-01
  8. SFS 2024:783 · från 2024-11-08
Jämför två lydelser ord för ord