Lagrum · SFS 1965:94
8 §
Författningen är upphävd genom SFS 1998:620. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Intyg eller utlåtande om någons vandel, redbarhet eller lämplighet för viss verksamhet eller om annan liknande omständighet må polismyndighet utfärda till 1. myndighet som sägs i 3 § 1; 2. annan myndighet, när skyldighet därtill föreligger enligt lag eller författning; 3. enskild i de fall och den ordning lag eller författning särskilt anger; 4. myndighet eller enskild i annat fall, om regeringen ger tillstånd därtill.
När intyg eller utlåtande lämnas till annan myndighet än som sägs i 3 § 1 eller till enskild, må hänsyn icke tagas till misstanke varom anteckning i fall som avses i 6 § första stycket ej må medtagas i uppgift från polisregister. Vid utfärdande av intyg eller utlåtande till annan än justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, rikspolisstyrelsen, länsstyrelse, polismyndighet eller allmän åklagare må hänsyn icke tagas till gärning som avses i 6 § andra stycket.
Begränsning som anges i 7 § skall iakttagas även vid utfärdande av intyg eller utlåtande. Har myndighet som sägs i 3 § 1 för särskilt fall begärt att intyg eller utlåtande skall grundas på fullständiga uppgifter, skall dock sådan begränsning ej iakttagas. I intyg eller utlåtande till sådan myndighet må alltid beaktas anteckning rörande förvisning som avses i 7 a § andra stycket.
Lydelse enligt SFS 1985:7 (ändringsregistret)