Lagrum · SFS 1973:670
42 §
Tulltillägg, förseningsavgift, straff och vite
Författningen är upphävd genom SFS 1987:1070. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Meddelar tullmyndighet med stöd av denna lag eller bestämmelse, som utfärdats med stöd av lagen, föreläggande för tullskyldig eller annan att vidta åtgärd som behövs för förtullning eller för tullverkets kontrollverksamhet, kan vite föreläggas. Vite kan även föreläggas, om någon underlåtit att lämna uppgift eller handling enligt 7-9 §§ eller 10 § första stycket eller att fullgöra skyldighet som föreskrives i 36 §.
Vite skall bestämmas till belopp som med hänsyn till vederbörandes ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå honom att iakttaga föreläggandet, dock ej lägre än etthundra kronor eller högre än femtusen kronor.
Försuttet vite utdömes av generaltullstyrelsen. Finns ändamålet med vitet ha förfallit då fråga om utdömande uppkommer får vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först sedan fråga om utdömande har uppkommit, skall ändamålet med vitet icke anses ha förfallit därigenom.