Lagrum · SFS 1998:714

6 §

Den skadelidande har inte rätt till ersättning enligt 2-5 §§, om han eller hon själv uppsåtligen har föranlett beslutet om frihetsinskränkning.

Ersättningen får vägras eller sättas ned, om det inte är skäligt att ersättning lämnas med hänsyn till

  • 1. att den skadelidande har försökt undanröja bevis eller på annat sätt försvåra sakens utredning, eller vid misstanke om brott har försökt undandra sig förundersökning eller lagföring,
  • 2. att den skadelidandes eget beteende har inverkat på beslutet om frihetsinskränkning, eller
  • 3. övriga omständigheter.

Om tiden för frihetsinskränkning har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt.

Lydelse enligt SFS 2026:1209 (svenskforfattningssamling.se)

Tillämpas i

2 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.

  1. NJA 2013 s. 1003 2013
  2. NJA 2022 s. 609 2022

Paragrafen i sitt sammanhang

← 5 §Hela författningen7 § →