Lagrum · SFS 1998:808
29 kap. 11 §
29 kap. Straffbestämmelser och förverkande
Om en gärning som avses i 2, 2 a, 2 b, 2 c, 3, 3 a, 3 b eller 3 c §, 4 § första stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 8 eller 9 § är att anse som ringa, döms det inte till ansvar. En gärning är att anse som ringa om den framstår som obetydlig med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen.
Till ansvar enligt detta kapitel döms inte om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken. Om gärningen är straffbar både enligt detta kapitel och enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling men ansvar inte kan dömas ut enligt den lagen, döms till ansvar enligt detta kapitel.
Om ett vitesföreläggande har överträtts och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om att döma ut vitet, döms det inte till ansvar enligt detta kapitel för en gärning som omfattas av föreläggandet.
Om en gärning som avses i 1-9 §§ kan leda till miljösanktionsavgift och inte kan antas leda till annan påföljd än böter, får åtal väckas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Lydelse enligt SFS 2025:1315 (svenskforfattningssamling.se)
Tillämpas i
8 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.
- RH 2003:28 2002
- NJA 2002 s. 607 2002
- RH 2003:7 2002
- RH 2003:46 2003
- NJA 2003 s. 599 2003
- NJA 2004 s. 840 2004
- NJA 2012 s. 281 2012
- NJA 2022 s. 341 2022