Lagrum · SFS 2017:193

15 §

Ersättning för vissa andra kostnader

För andra barn än sådana som avses i 7 § har en kommun rätt till ersättning för kostnader för vård i ett annat hem än barnets eget, om barnet är en sådan utlänning som avses i 1 kap. 2 § mottagandelagen (2026:999)

och vården ges med stöd av socialtjänstlagen (2025:400) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Ersättning betalas ut fram till dess att barnet inte längre omfattas av mottagandelagen. Ersättning betalas dock inte ut för den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning, utvisning eller återvändande inte kan verkställas.

Rätten till ersättning gäller till dess att barnet fyller 18 år. Om vården har påbörjats före 18 års ålder gäller dock rätten till ersättning till dess att personen fyller 21 år. Rätten till ersättning efter 18 års ålder är begränsad till sådan vård som ges med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga eller vård när det finns ett vårdbehov på grund av sådana förhållanden som avses i 3 § samma lag men vården ges med stöd av socialtjänstlagen.

Ersättning ska betalas ut för kommunens faktiska kostnad per barn och dygn.

Lydelse enligt SFS 2026:1728 (svenskforfattningssamling.se)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 14 c §Hela författningen16 § →