15 § — Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
För andra barn än sådana som avses i 7 § har en kommun rätt till ersättning för kostnader för vård i ett annat hem än barnets eget, om barnet omfattas av 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och vården ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Ersättning betalas ut under den tid som barnets ansökan om uppehållstillstånd prövas. Om en ansökan om uppehållstillstånd avslås, betalas ersättning ut fram till dess att rätten till bistånd har upphört enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.
Rätten till ersättning gäller till dess att barnet fyller 18 år. Om vården har påbörjats före 18 års ålder gäller dock rätten till ersättning till dess att personen fyller 21 år. Rätten till ersättning efter 18 års ålder är begränsad till sådan vård som ges med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga eller vård när det finns ett vårdbehov på grund av sådana förhållanden som avses i 3 § samma lag men vården ges med stöd av socialtjänstlagen.
Ersättning ska betalas ut för kommunens faktiska kostnad per barn och dygn.
Gällande lydelse · Hela författningen
Lydelser
- Ursprunglig lydelse · från 2017-07-01
- SFS 2022:253 · från 2022-04-26
- SFS 2025:499 · från 2025-07-01
- SFS 2026:1728 · från 2026-10-01
- SFS 2026:1825 · text saknas · från 2027-01-01