Derest i köpebref rörande fast egendom köparens fästequinna upptagits jemte honom såsom ägare af den inköpta fastigheten, ehuru hon hvarken deltagit i köpets afslutande eller närvarit vid köpebrefvets utfärdande, har, sedan dessa två personer trädt i äkten-
2 februari 1864
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1864, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 513–516 i årgången 1864. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, C) Jordabalken, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 113 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Jordabalken, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Första årgången, 1864 i litteraturen — s. 513–516 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning inför Högsta Domstolen den 2 Februari 1864». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Nils Knutsson i Espenäs, hvilken på auktion den 29 September 1855 inropat sina barns efter deras aflidna moder i arf tillfallna, bland andra fastighetsandelar, 4‘s mantal af hemmanet Espenäs N:o 3, hade uti det köpebref, som på grund deraf den 8 Februari 1856 utfärdades af auktion s-förrättaren samt underskrefs dels af denne, dels af två myndige söner och af omyndige barnens förmyndare, låtit införa jemväl sin fästeqvinna Hanna Bengtsdotter såsom köpare.
Köpebrefvet omförmälde, att som »köpeskillingen blifvit genom särskilde skuldförbindelser till de myndige sönerna samt de omyndige barnens förmyndare betald och derföre qvitterades, så tillegnades Nils Knutsson och hans fästeqvinna Hanna Bengtsdotter hemmansdelarne såsom deras välfångna egendom».
Försäljningen, i hvad den de omyndiges rätt rörde, godkändes af häradsrätten, och Nils Knutsson erhöll uppbud å fastigheten den 20 Febr. 1856 samt fasta den 3 Mars 1857.
Den 12 April 1856 sammanvigdes Nils Knutsson och Hanna Bengtsdotter, hvarefter den förstnämnde vid auktion den 18 Februari 1861 till sin son Andreas Nilsson försålde 37 mantal N:o 3 Espenäs, a hvilket köp kontrakt utfärdades den 25 påföljde Mars.
Efter särskilda stämningar å köpare och säljare till Norra Asbo häradsrätt, klandrades detta köp af Hanna Bengtsdotter, som yrkade, att då hon, enligt afhandling den 8 Febr. 1856, gemensamt med Nils Knutsson före deras äktenskap inköpt en
Tidskrift för Lagstiftn. etc.
s. 514 Sida 514 i årgången börjar här
del af ifrågavarande fastighet och icke samtyckt till försäljningen deraf, samma försäljning alltså måtte upphäfvas.
Hanna Bengtsdotters vederparter medgåfvo, att hon ej gifvit sitt samtycke till försäljningen; dock påstod Nils Knutsson, att Hannas namn först under äktenskapet införts i afhandlingen, och att han derföre varit berättigad att, utan hennes hörande, afyttra fastigheten, såsom varande makarnes gemensamma tillhörighet, helst försäljningen skett till betalande af deras gemensamma skuld.
Vid Hanna Bengtsdotters fortsatta påstående, att hennes namn vid köpebrefvets upprättande genast deri infördes, anmärkte Nils Knutsson, att, äfven om så skett, det varit gagnlöst, då Hanna Bengtsdotter den tiden var omyndig, och hennes förmyndare ej underskrifvit afhandlingen.
Häradsrätten meddelade utslag den 14 April 1862: Enär Nils Knutsson och Hanna Bengtsdotter, den senare i egenskap af Nils Knutssons fästeqvinna, enligt köpebref den 8 Februari 1856 tillhandlat sig, utom annat, 4s mantal af hemmanet Espenäs N:o 3, och Hanna Bengtsdotter följaktligen vore ägare till hälften af denna hemmansdel, samt Nils Knutsson, utan hennes frivilliga samtycke och underskrift, till Andreas Nilsson försålt äfven hennes hälft i samma hemmansdel, blef köpet, i hvad det denna hälft anginge, jemlikt 11 kap. 8 § G.B. upphäfdt, samt Andreas Nilsson förpligtad att till Hanna Bengtsdotter genast afträda omförmälda, henne tillhöriga 76 mant. Espenäs N:o 3.
Nils Knutsson fullföljde, efter erlagdt vad, talan i hofrätten öfver Skåne och Blekinge och yrkade upphäfvande af häradsrättens utslag, eller ock åläggande för Hanna Bengtsdotter att gälda sin andel af köpeskillingen för ifrågavarande hemman jemte ränta derå från köpebrefvets datum. — Han vidhöll ock, att Hanna Bengtsdotters namn ej infördes, då köpebrefvet upprättades, utan först senare, sedan deras äktenskap börjat.
Hanna Bengtsdotter bestred såväl sökta ändringen som sistberörda uppgift.
Hofrätten i dom den 27 Mars 1863 (efter granskning af handlingarne uti såväl förevarande sak, som en annan af hofrätten, medelst dom den 26 September 1862, afgjord tvist emel-
s. 515 Sida 515 i årgången börjar här
lan Nils Knutsson, jemte sonen Carl Gustaf Nilsson och mågen Johan Ludvig Carlsson, å ena, samt Hanna Bengtsdotter, å andra sidan, angående den sistnämndas anspråk på äganderätt till hälften af hemmanet 12g mantal N:o 1 Kohlbeckstorp, hvilket Nils Knutsson till sina bemälde två medparter försålt) förklarade: att, ehuru den till grund för Hanna Bengtsdotters äganderättsanspråk å 96 mantal af insockne frälsehemmanet N:o 3 Espenäs åberopade, af vederbörande auktionsförrättare utfärdade afhandling den 8 Februari 1856 innehölle, att deri omförmälda fastigheter T2s mantal N:o 1 Kohlbeckstorp och ⅛ mantal N:o 3 Espenäs tillegnades Nils Knutsson och hans fästeqvinna Hanna Bengtsdotter att såsom deras välfångna egendom evärdeligen äga och behålla; likväl och som samma afhandling gåfve vid handen, att Nils Knutsson å offentlig auktion den 29 September 1855 inropat berörde fastigheter emot viss, af honom genom särskilda skuldförbindelser till säljarne erlagd köpeskilling, samt, enligt hvad af vittnen, hvilka med hofrättens tillstånd blifvit inför häradsrätten hörde uti förberörda, af hofrätten den 26 Sept. 1862 afgjorda mål, upplyst vore, att Hanna Bengtsdotter, hvars namn blifvit på Nils Knutssons begäran uti förenämnde afhandling infördt, icke ens vid densammas upprättande närvarit, än mindre uti inköpet af fastigheterna deltagit, funne hofrätten, i öfverensstämmelse med hvad i dess dom den 26 September 1862 vore yttradt, Hanna Bengtsdotter, hvilken vid ofvanberörda förhållande icke kunde anses lagligen skyldig att fullgöra de med köpet förenade förbindelser, icke hafva genom afhandlingen den 8 Februari 1856 förvärfvat äganderätt till omtvistade 9e mantal af hemmanet N:o 3 Espenäs, hvadan, med upphäfvande af häradsrättens utslag, Hanna Bengtsdotters i berörda afseende väckta talan ogillades.
Hanna Bengtsdotter sökte i underdånighet ändring. Då Nils Knutsson frivilligt och otvunget vid köpebrefvets utfärdande tillsagt, att Hanna Bengtsdotter, såsom hans fästeqvinna, skulle deri intagas och vara ägare till hälften af de inköpta hemmansdelarne, kunde ej någon, emot 11 kap. 8 § G.B., utan hennes samtycke, öfver densamma förfoga. Köpeskillingen hade blifvit betald långt efter köpet, och till dess gäldande anvandts boets
s. 516 Sida 516 i årgången börjar här
gemensamma tillgångar, deri inbegripet hvad Hanna Bengtsdotter dit infört. På dessa skäl yrkades fastställelse af häradsrättens utslag.
Nils Knutsson inställde sig och, under åberopande af hvad han förut anfört, anhöll om bifall till hofrättens domslut.
Nedre revisionen i dess underdåniga betänkande yttrade: Emedan, efter det Nils Knutsson på offentlig auktion inropat 4s mantal Espenäs och en annan hemmansdel, men sedermera för auktionsförrättaren tillkännagifvit, att Hanna Bengtsdotter, som då var hans fästeqvinna, skulle i köpebrefvet upptagas såsom ägare jemte honom till fastigheterna, köpebref derå blifvit för Hanna Bengtsdotter och Nils Knutsson gemensamt utfärdadt samt derefter af honom till lagfart anmäldt ; ty och som Hanna Bengtsdotter sålunda uti ifrågavarande fastighet tillegnats en andel, hvilken i brist af annan upplysning måste antagas utgöra hälften deraf, samt den omständighet, att Hamia Bengtsdotter ej deltagit i köpeförhandlingarne eller närvarit vid köpebrefvets utfärdande, destomindre torde inverka på frågan om de enligt köpebrefvet gemensamma köparnes inbördes rätt, som Hanna Bengtsdotter, sedan hon numera ingått äktenskap med Nils Knutsson, påyrkat det å hennes vägnar sålunda afslutade köpets bestånd; alltså och då Nils Knutsson utan Hanna Bengtsdotters tillstånd till Andreas Nilsson försålt den andel i omförmälde fastighet, eller 9 mantal Espenäs N:o 3, som således måste anses vara henne enskilt tillhörig, hemställde nedre revisionen i underdånighet, att K. Μ. måtte, i förmågo af 11 kap. 1 och 8 §§ Giftermålsbalken, pröfva rättvist, att, med upphäfvande af hofrättens dom, fastställa häradsrättens beslut, såvidt derigenom, med bifall till stämningen i målet, den klandrade försäljningen af nyssnämnde hemmansdel förklarats ogiltig.
Vid sakens föredragning inför Högsta Domstolen den 2 Februari 1864, blef nedre revisionens underdåniga betänkande bifallet.
K. M:s dom utfärdades den 1 Mars 1864.