Handels idkande för egen räkning eller såsom ombud. 16 § i Bevillningsförordningen d. 17 Maj 1861 'h ang. bevillnings erläggande af utländske handlande och handelsexpediter.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1865, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 500–503 i årgången 1865. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen. Sjölagen, nr 9 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 79 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen. Sjölagen, nr 9.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Andra årgången, 1865 i litteraturen — s. 500–503 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Stadsfiskalen J. P. Bezén instämde till poliskammaren i Carlskrona hustrun Dorothea Krutskof från Polen, med påstående om ansvar å henne för det hon skulle, utan att hafva erlagt stadgad bevillningsafgift för idkande af handel inom riket, å marknad i Carlskrona i Oktober månad 1863 utbjudit och slutat handel om utländska varor.
Hustru Krutskoff medgaf, att hon under marknaden idkat handel med såväl långa som korta varor, äfvensom att hon vore utländning och icke erlagt bevillning för handel i riket; men anförde till sitt försvar, att varorna tillhörde handlanden och borgaren i Carlshamn A. Lagerblad, hvilken 4 veckor förut köpt dem i Tyskland, och att hon endast såsom ombud för Lagerblad försålt varorna; till stöd för hvilken uppgift företeddes dels ett af magistraten i Carlshamn för bemälde Lagerblad den 19 September 1863 utfärdadt pass (gällande för sex månader) att sjelf eller genom ombud besöka orter och marknader inom
9. Huru straffas den person, som af sin hustrus förre förmyndare olofligen tillgripit och undanskaffat qvittobref och handlingar, hvilka denne ägt och till styrkande af afgifven redovisning öfver förmynderskapet åberopat?
1) 16 § i Bevillnings-stadgan d. 8 Januari 1864.
s. 501 Sida 501 i årgången börjar här
riket för afyttrande af diverse handelsvaror, dels ock en den 11 påföljde Oktober af Lagerblad utgifven fullmakt för hustrun Krutskoff att på Carlskrona marknad för hans räkning försälja handelsvaror.
Hörd i målet, förklarade Lagerblad, att Krutskoff varit hans ombud, samt åberopade dels för sin rätt till idkande af handel intyg, att han vore handlande borgare och fastighetsägare i Carlshamn samt derstädes för år 1863 mantalsskrifven, dels särskilda räkningar å diverse, från två handelshus i Hamburg och ett i Altona inköpte varor, dels ock qvitto å erlagd tull för en mängd utländska varor, som blifvit förtullade å sjötullskammaren i Carlshamn.
Två vittnen intygade, att hustru Krutskoff vid ifrågavarande marknadstillfälle försålt åtskilliga varor, af hvilka en del syntes vara af utländsk tillverkning.
Vidare yttrade Lagerblad, att som han varit hindrad att sjelf resa till marknaderna i Carlskrona och Wexiö, hade han uppdragit åt hustru Krutskoff, hvilken han antagit till biträde för att i hans handelsbod i Carlshamn sköta försäljningen och till hvilken han hyste oinskränkt förtroende, att för hans räkning bevista nämnde marknader.
Poliskammaren meddelade utslag den 3 December 1863: Då Bezén icke gittat styrka, att hustru Krutskoff för egen eller annan utländnings räkning bjudit ut eller slutat handel om utländska varor, utan genom hvad i målet förekommit vore utredt, att de varor, hon å marknad i Carlskrona i Oktober månad 1863 försålt, tillhört Lagerblad, hvilken erhållit magistratens i Carlshamn bevis, att han ägde sjelf eller genom ombud desamma å marknader i riket afyttra, ogillades Bezéns berörda påstående.
Bezén klagade i Skånska hofrätten och yrkade bifall till sina påståenden.
Hustru Krutskoff och Lagerblad afgåfvo förklaring:
Krutskoff kunde ej anses för utländning, emedan hon, som under många år bott och varit mantalsskrifven i Carlshamn,
s. 502 Sida 502 i årgången börjar här
för år 1863 skattskrifvits och haft anställning hos Lagerblad. Hinder för svensk man att taga utländning i sin tjenst förefαnnes icke, och passet för Lagerblad, som berättigade honom att betjena sig af ombud, innehölle ej förbud att begagna utländskt sådant.
Bezén åberopade såsom prejudikat, att sedan en handlande i Carlskrona vid namn Rosenthal hos kon. befh:de derstädes begärt pass för sin fader, som ej var svensk undersåte och icke heller erlagt bevillning för handel med utländska varor, att få å marknader försälja sådane varor, men kon. befh:de under åberopande af 16 § i Bevillningsförordningen den 17 Maj 1861 afslagit berörde begäran, så hade Kongl. Maj:t, der Rosenthal slutligen fullföljt frågan härom, enligt nådigt bref den 22 Jan. 1864, icke funnit skäl bifalla hvad sålunda blifvit begärdt.
Hofrätten (hofrätts-råden Bergenstråhle och Hagerman samt assessoren friherre Wrede) yttrade i utslag den 14 Juni 1864: Emedan hustru Krutskoff erkänt, att hon, som icke är svensk undersåte, utan att hafva erlagt den i 16 § Bevillningsförordningen den 17 Maj 1861 stadgade bevillning, å marknad i Carlskrona i Oktober 1863 idkat handel med utländska varor, samt den af Krutskoff föreburna omständighet, att varorna tillhört Lagerblad och att de af henne i egenskap af Lagerblads ombud innehafts och afyttrats, icke kunde för Krutskoff medföra ansvarsfrihet, fann hofrätten, jemlikt nyssnämnde §, med upphäfvande af poliskammarens utslag rättvist döma Krutskoff, för hvad hon sålunda låtit komma sig till last, att, jemte erläggande af 100 rdrs bevillning, böta 500 rdr rmt till lika fördelning emellan Bezén och Carlskrona stads fattige.
Assessoren Lindencrona var af skiljaktig mening och förklarade sig icke finna skäl att göra ändring i poliskammarens utslag.
Hustru Krutskoff sökte hos Kongl. Maj:t i underd. ändring i hofrättens utslag på de skäl, poliskammaren anfört, och då hon vore Lagerblads lagstadde tjenare.
Sedan Bezén blifvit häröfver hörd, föredrogs målet i Högsta Domstolen den 19 Januari 1865, dervid Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitie-råden Hoffstedt, Iggeström, Cramér, Wretman
s. 503 Sida 503 i årgången börjar här
och Naumann) funno skäligt, med ändring af hofrättens utslag, fastställa poliskammarens beslut; hvaremot justitie-råden Carleson och von Hofstén funno ej skäl göra ändring i hofrättens öfverklagade utslag.