Angående borgen för årliga inbetalningen af premierna för lifförsäkrings-polis, som, vid upplösning af ett lifförsäkrings-kompani, blifvit af ett annat sådant öfvertagen under enahanda vilkor.
6 april 1865
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1865, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 755–758 i årgången 1865. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen. Sjölagen, nr 16 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 144 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen. Sjölagen, nr 16.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Andra årgången, 1865 i litteraturen — s. 755–758 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 6 April 1865»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Ränta å premiebeloppet.
Till säkerhet för årliga inbetalningen af premier för en af lifförsäkrings-kompaniet Mentor den 4 Augusti 1854 under n:o 1,312 meddelad försäkringspolis å kammarskrifvaren Olof Wilhelm Uddéns lif hade professorn m. m. Erik Drake och revisorn J. D. Lundberg iklädt sig följande borgensförbindelse: »Att premien för Mentor lifförsäkrigs-kompaniets polis n:o 1,312 a kammarskrifvaren Olof Wilhelm Uddéns lif årligen betalas innan den 4 Augusti gå undertecknade, en för begge och begge för en, i full borgen såsom för egen skuld. Stockholm den 3 Oktober 1854. Erik Drake. J. D. Lundberg.»
Såsom innehafvare af nämnde försäkringspolis och borgensförbindelse, sökte handlanden L. A. Kuhlau hos öfverståthållare-embetets kansli handräckning att af löftesmännen Drake och Lundberg, hvilkendera bäst gälda gitte, utbekomma af Kuhlau den 4 Augusti 1862 inbetalde premier för tiden från samma dag till den 4 Augusti 1863 med 222 rdr 97 öre rmt jemte ränta från inbetalningsdagen.
Till styrka for krafvet uppviste Kuhlau hos öfverståth.- embetets kansli, förutom ifrågavarande försäkringspolis och borgensförbindelse i hufvudskrift, dels ett af härvarande agent för kompaniet Eagle, Harald Gustafsson meddeladt bevis, att ifrågavarande premie den 4 Augusti 1862 blifvit af Kuhlau inbetald till agenturen för Eagle, emot särskildt, af detta kompani utfärdadt qvitto, dels ock ett af agenten och direktörerna för Eagle utgifvet qvitto af innehåll, att kompaniet Eagle, som enligt öfverenskommelse öfvertagit ifrågavarande, åt O. W. Uddén af kompaniet Mentor meddelade lifförsäkring å 200 pounds sterling, samt under enahanda vilkor och bestämmelser, som Mentor
s. 756 Sida 756 i årgången börjar här
för densamma ansvarade, erkände sig hafva den 4 Augusti 1862 emottagit en summa af 12 pounds 7 shillings 9 pence, deraf 10 pounds 11 shillings utgjorde premie samt 1 pound 16 shillings 9 pence ränta, till ifrågavarande polisens förnyelse från den 4 Augusti 1862 till samma dag 1863.
Drake och Lundberg erkände riktigheten såväl af borgensförbindelsen som qvittenset, men bestredo krafvet, enär med Mentors upplösning Uddens lifförsäkring och på samma gång deras borgen upphört att finnas till, samt i allt fall någon ansvarighet å deras sida för betalningen af premien icke kunde äga rum, då sådan betalning redan blifvit vederbörligen verkställd.
Kuhlau påminde, att Uddens lifförsäkring ingalunda upphört med Mentors upplösning, enär den af kompaniet Eagle öfvertagits, och att löftesmännen under föregående år erlagt premierna mot qvitto af Eagle.
Den gjorda inbetalningen till Eagle af premierna för föregående år erkändes hafva ägt rum, men uppgafs hafva berott på okunnighet om Mentors upplösning.
Ofverståthållare-embetets kansli meddelade utslag den 9 December 1862, deri öfverståthållare-embetet, af anförde skäl, förpligtade Drake och Lundberg i följd af deras borgen att, hvilkendera bäst gälda gitte, till Kuhlau genast utgifva den ifrågavarande premiens belopp 222 rdr 97 öre rmt jemte sex procent årlig ränta derå från förfallotiden den 4 Augusti 1862 tills penningar följde.
Häröfver besvärade sig Drake och Lundberg i Svea hofrätt, som i utslag den 5 Mars 1863 förklarade Kuhlaus fordringsanspråk tvistigt.
Kuhlau instämde derefter Drake och Lundberg till Stockholms rådstufvurätt, der de, under fortsatt bestridande af krafvet och upprepande af hvad de förut i saken anfört, vidare yttrade, att Kuhlau ej vore laglig innehafvare af polisen och ej heller hos försäkringskompaniet anmäld och känd såsom innehafvare, hvilket, enligt reglorna för dylika kompanier, vore ett nödvändigt vilkor för polisens giltighet; att uppgiften, det Eagle vid Mentors upplösning skulle hafva öfvertagit försäkringen var
s. 757 Sida 757 i årgången börjar här
obestyrkt och bestreds; att ett dylikt öfvertagande ej kunnat lagligen ske utan löftesmännens samtycke; samt att de ingått borgen för betalning endast af premierna, men ej för den i omstämda beloppet inberäknade ränta enligt företedda qvittenset.
Kuhlau bestred afseende å dessa invändningar, dä de företedda qvittenserna styrkte, att Eagle efter Mentors upplösning öfvertagit polisen, äfvensom att Kuhlau vore hos Eagle känd såsom innehafvare; då enligt polisens innehåll försäkringssumman skulle vid uppgifvet förhållande utbetalas till polisens innehafvare; och då årliga premiernas utkräfvande hos löftesmännen tillkomme, icke försäkringskompaniet, utan innehafvaren af polisen.
Rådstufvurätten gaf dem den 13 Juli 1863: Ehuru Drake och Lundberg medgifvit riktigheten af deras ifrågavarande borgensförbindelse, samt Kuhlau ej mindre visat sig vara innehafvare af polisen än äfven medelst företedt bevis styrkt sig hafva till Eagle inbetalt premie och ränta till polisens förnyelse från den 4 Augusti 1862 till samma dag 1863; likväl och som Kuhlau, hvilken uppgifvit, att Eagle skulle hafva öfvertagit Mentors rättigheter och skyldigheter i afseende på ifrågavarande försäkring, icke, genom hvad i malet förekommit, emot Drakes och Lundbergs bestridande, styrkt sin berörde uppgift, samt vid sådant förhållande Drake och Lundberg icke på grund af deras ingångna borgen för inbetalning af premier å omförmälde, af Mentor utfärdade polis, vore pligtiga att till Kuhlau återgälda hvad denne till Eagle utbetalt, pröfvade rådstufvurätten skäligt käromålet ogilla.
Kuhlau vädjade till Svea hofrätt, åberopade hvad han förut audragit och företedde ett af Engelska generalkonsuln Hunt utfärdadt intyg, att Eagle öfvertagit Mentors försäkringar och vore ett af de solidaste kompanier i England.
Hofrätten fann, i dom den 17 December 1863, ej skäl till ändring i rådstufvurättens dom.
I Hofrättens dom sökte Kuhlau i und. ändring och bifogade ett af konsuln Hunt gjordt tillägg till dennes förut meddelade intyg af innehåll, att ifrågavarande lifförsäkring var en af dem, som blifvit af Eagle öfvertagne.
s. 758 Sida 758 i årgången börjar här
Uti und. betänkande hemställde Nedre revisionen den 25 Februari 1865, att hofrättens dom måtte fastställas.
Saken föredrogs den 28 i nyssnämnde månad i Högsta Domstolen; och emedan Drake och Lundberg, hvilka erkänt riktigheten af den till grund för krafvet åberopade borgensförbindelsen, deruti till säkerhet för den, som kunde vänta fördel af den ifrågavarande, i lifförsäkringskompaniet Mentor uttagna polisens bibehållande vid gällande kraft och verkan, åtagit sig att, en för begge och begge för en, såsom för egen skuld ansvara för den årliga inbetalningen af premierna för samma polis, samt upplyst var, att Kuhlau, såsom innehafvare af polisen, den 4 Augusti 1862 till lifförsäkringskompaniet Eagle, som enligt eget niedgifvande uti meddeladt qvitto öfvertagit berörde polis under enahanda vilkor och skyldigheter som Mentor densamma utfärdat, måste betala de då för tiden intill den 4 Augusti 1863 förfallna premierna med tio pounds elfva shillings sterling, men utredning saknades derom, att Drake och Lundberg jemväl iklädt sig ansvarighet för den ränta, utgörande ett pound sexton shillings nio pences, Kuhlau jemte premierna erlagt; ty pröfvade Högsta Domstolen, i förmågo af 9 kap. 10 § och 10 kap. 9 och 11 §§ Handelsbalken, rättvist att, med ändring af domstolarnes beslut, sålunda bifalla Kuhlaus påstående, att Drake och Lundberg ålades att, hvilkendera bäst gälda gitte, genast till Kuhlau betala tio pounds elfva. shillings sterling, efter den kurs, som den 4 Augusti 1862 å Stockholms börs var gällande, jemte sex procent ränta dera från sistnämnda dag tills liqvid sker.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 6 April 1865.