Trist mellan rotehållare och soldat angående deras inbördes rättigheter och skyldigheter. Laga forum i detta ämne! Om Underrätt genom utslag förklarat en der anhängiggjord tvist vara rättegångsmål, oaktadt densamma enligt lag tillhör förvaltnings-
10 januari 1866
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 182–183 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, G) Utsöknings-Balken, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 31 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 4 för det här referatet, men referatet börjar på s. 182 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Utsöknings-Balken, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 182–183 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 10 Januari 1866». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Efter erlagdt vad fullföljde i Götha hofrått A. Månsson på Malme talan emot Ase och Wiste håradsråtts den 30 November 1864 gifna utslag i mål emellan soldaten Johannes Malm under Anestorp, å ena, och Månsson, å andra sidan, angående Malms mot Månsson efter ståmning utförde påstående om ersåttning för det Månsson, hvilken åger ett mantal Finntorp, anslaget såsom utrote till soldatroten N:o 118 Anestorp vid Westgötha-Dals regemente, skall eftersatt en del af de skyldigheter, som honom ålåge enligt det emellan rotehållarne och Malm vid dennes antagande till soldat för nåmnde rote den 11 Oktober 1859 uppråttade kontrakt. Medelst sårskildt under råttegången meddeladt utslag den 31 Augusti 1864 förklarade häradsrätten sig behörig att målet handlägga; men då, enligt 18§ 7 momentet af instruktionen för landshöfdingarna i riket den 10 No-
s. 183 Sida 183 i årgången börjar här
vember 1855, jemförd med 17 § i k. resolutionen på krigsbefälets besvär den 26 Juli 1762, det tillkomme kon. befallningshafvande, då tvist uppstode emellan rust- eller rotehållare och indeldt manskap om deras inbördes rättigheter och skyldigheter i hvad som med rustningen och roteringen hade gemenskap, att i laga ordning skilja dem emellan, hemställde hofrätten i underdånig skrifvelse den 20 November 1865, om icke det kunde varda hofråtten tillåtet att, utan hinder af den »laga kraft», som åkommit håradsråttens utslag den 31 Augusti 1864, med målet lagligen förfara 1).
Ärendet föredrogs den 10 Januari 1866 i Högsta Domstolen, hvarvid justitieråden Cramér, Carleson och Habe funno hofråttens hemställan ej till annat yttrande föranleda, ån att hofråtten ågde med ifrågavarande mål lagligen förfara, uti hvilket yttrande justitieråden Wretman och Naumann inståmde, under anförande, att då fråga hår icke vore, hvilkendera af två eller flera domstolar hade behörighet att målet handlågga, utan huruvida detsamma borde betraktas såsom ett rättegångsmål eller tillhörde förvaltningsmyndighets åtgärd, hofråtten alltså, utan hemstållan till Kongl. Maj:t, varit oförhindrad att undanrödja det förfaringssått, som hofråtten funnit vara emot lag och författningar stridande, helst laga kraft icke kunde åkomma håradsråttens beslut i denna del.
Justitieråden Hofstedt och von Hofsten funno skåligt att till hofråttens ifrågavarande hemstållan lemna bifall.
’) Rättegångsbalken 31 kap. 1 §.