Kan ett kon. befallningshafvandes utslag anses vara behörigen delgifvet åboen M. dymedelst, att samma utslag visas vara intaget i ett häradsrättens protokoll, hvaraf M., såsom kärande part, erhållit ett utskrifvet exemplar, samt utslaget sålunda hafva vunnit
27 juni 1865
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 424–426 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, G) Utsöknings-Balken, nr 8 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 67 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 8 för det här referatet, men referatet börjar på s. 424 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Utsöknings-Balken, nr 8.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 424–426 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 27 Juni 1865». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Arrendatorn af kungsgården Månstorp instämde till Oxie håradsrått åboen Per Mårtensson i Trelleborg med påstående, — att sedan k. b. i Malmöhus lån, hvarest Göransson sökt åläggande för Per Mårtensson, såsom ägare af de under kungsgården arbetsskyldige hemmanen 32:dels mantal N:o 2 och I:dels mantal N:o 18 Ostra Grefvie, att utgifva ersättning för försummade åckor, åkerdrifning och dagsverken till sammanlagdt belopp af 83 rdr rmt, genom utslag den 20 December 1861 kånt Per Mårtensson skyldig att för det af honom underlåtna arbete lemna ersättning i penningar, vid bestämmandet hvaraf borde iakttagas, att en långåcka beräknades till sex mils långd, men förvisat frågan om vårdet å det underlåtna arbetet till tvist vid domstol, — sådant vårde måtte varda af häradsråtten beståmdt.
Per Mårtensson, hvilken i målet uttog genståmning å Göransson, invände, att då kon. befallningsh:s utslag icke blifvit honom delgifvet och således icke vunnit laga kraft, Göranssons talan vore för tidigt väckt och Per Mårtensson förty icke pligtig att deri inlåta sig i svaromål.
Genom beslut den 15 Nov. 1862 yttrade häradsrätten, att enår Per Mårtensson derigenom att han, såsom kårandepart, erhållit ett utskrifvet exemplar af det vid 1862 års vinterting i målet förda protokoll, deri kon. bcfallningsh:s ifråga-
s. 425 Sida 425 i årgången börjar här
varande utslag funnes i dess helhet intaget, måste anses hafva af samma utslag behörigen undfått del, samt Per Mårtensson icke visat, att han derefter samma utslag öfverklagat, utan detta alltså tagit åt sig laga kraft, Per Mårtensson ålades att i svaromål å Göranssons stämning ingå.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, hvarest Per Mårtensson besvårade sig, utlåt sig medelst dom den 8 Juli 1864, att som Per Mårtensson ej ens föreburit att, sedan k. b.:s utslag den 20 December 1861 blifvit i dess helhet intaget i häradsrättens protokoll, hvaraf han, såsom part, undfått del, samma utslag blifvit af honom öfverklagadt, håradsråttens berörde beslut af hofrätten godkåndes.
Per Mårtensson fullföljde underdånig talan.
Uti underdånigt betånkande den 14 Juni 1865 hemstållde nedre revisionen, att K. M. måtte pröfva råttvist hofråttens dom att gilla.
‘ Målet föredrogs den 27 Juni 1865 i Högsta Domstolen; och enår Göransson ej ens uppgifvit, att k. b.:s den 20 December 1861 meddelade utslag blifvit Per Mårtensson i föreskrifven ordning medelst tillstållande af afskrift delgifvet, samt följaktligen, på sått Per Mårtensson anmårkt, icke antagas kunde, att samma utslag vunnit laga kraft; alltså funno Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Hoßstedt, Berg, Adlercreutz, Naumann, von Hofsten och Rabe), med åndring af domstolarnes beslut angående Per Mårtenssons i nämnda hånseende gjorda invändning, skäligt förklara Per Mårtensson icke, emot sitt bestridande, hafva bordt åläggas att i vidare svaromål å Göranssons våckta talan ingå.
Justitierådet Quensel yttrade sig anse frågan, huruvida den talan om åndring i k. b.:s utslag, som enligt meddelad hånvisning skolat hos kammar-råtten fullföljas, ånnu vore öppen, ej kunna afgöras i förevarande mål, der justitierådet endast ville tillse, om och i hvad mån hinder kunde möta för verkställande af den uppskattning, som enligt samma utslag blifvit till tvist vid domstol hånskjuten; och då vid de i hofråttens dom upptagne förhållanden k. b.:s utslag i justitierådets tanka borde lånda till efterrättelse, in-
s. 426 Sida 426 i årgången börjar här
tilldess visadt var, att det blifvit åndradt, fann justitierådet ej skål att i domstolarnes beslut hårutinnan åndring göra.
Kongl. Maj:ts dom år utfårdad den 2 Augusti 1865.