Afskrift af kronofogdes bevis om nedsättning af böter m. m. icke godkänd såsom behörigt præstandum för talans fullföljd i brottmål.
19 april 1866
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 490–491 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, G) Utsöknings-Balken, nr 9 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 77 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 9 för det här referatet, men referatet börjar på s. 490 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Utsöknings-Balken, nr 9.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 490–491 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 19 April 1866». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid Jösse häradsrätt yrkade stadsfiskalen L. Collin ansvar å vårdshusidkaren J. V. Andersson Winkrans, for det han skall den 21 November 1864 å gården N:o 89 i Arvika köping’ olofligen utskånkt spirituösa drycker.
Genom utslag den 22 Juni 1865 fållde häradsrätten, på anförde grunder och under åberopande af 17, 18, 21 och 41 §S i Kongl. Förordn. den 18 December 1863, Winkrans för åtalade förseelsen att böta 15 rdr och i utskånkningsafgift erlägga 40 rdr.
Svea hofrätt, hvarest Winkrans besvärade sig, fann i utslag den 13 December 1865 ej skål att i håradsråttens utslag göra åndring.
Winkrans fullföljde underd. talan.
Målet föredrogs den 19 April 1866 i Högsta Domstolen ; och som hofråtten i meddelad besvårshånvisning råtteligen föreskrifvit, bland annat, att Winkrans, om han till åndringssökande sig befogad funne, ålåge att vid sina besvår, hvilka borde inom stadgad tid till Kongl. Maj:ts justitierevisionsexpedition ingifvas, bilågga antingen bevis, att Winkrans ådömda böter och tillverkningsafgift blifvit i föreskrifven ordning nedsatte, eller, om Winkrans för fattigdom sådant ej förmådde, vederbörandes intyg derom, vid åfventyr, om sådant försummades, att Winkrans skulle hafva förlorat sin talan och besvåren ej kommo under pröfning; men Winkrans, hvilken inom den för besvårens inlemnande stadgade tid ingifvit afskrift af ett utaf vederbörande kronofogde meddeladt bevis öfver verkställd nedsättning af böterna
s. 491 Sida 491 i årgången börjar här
och utskänkningsafgiften, men icke förr ån efter nämnde tids utgång med samma bevis i original inkommit, icke kunde anses hafva derigenom fullgjort hofråttens ofvanberörda föreskrift; alltså fann Högsta Domstolen (justitieråden Cramér, friherre Leuhusen, Carleson, Nazimann, Bolin och Nabe) de underd. besvåren ej kunna till pröfning upptagas.