Ordförande i ägodelningsrätt obehörig att ensam afgöra huruvida sådant mål blifvit rätteligen fullföljdt, som, jemlikt 18 kap. 8 § Skiftesstadgan, till ägodelningsrätts upptagande och afgörande hörer.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 521–522 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 9 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 85 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 9.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 521–522 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Efter vederbörligt förordnande och med gode måns biträde, verkställde vice kommissionslandtmåtaren Herman Holmström laga skifte i Tuna by af Stockholms lån, samt i sammanhang dermed ågoutbyte emellan nämnde by och säteriet Krusenberg, om hvilket ågoutbyte förening vederbörande emellan träffats den 25 Augusti 1864. Ågoutbytet afslutades icke sårskildt, utan tillsamman med skiftesförråttningen den 22 December nåmnde år, dervid den med förrättningen missnöjde hänvisades att sina besvår till ordföranden i Erlinghundra håradsrått ingifva, vid talans förlust, inom 60 dagar från den dag afskrift af protokollet blefve delågarne tillställd. Lars Fredrik Nilsson i Tuna utsågs att emottaga skifteshandlingarne, och hos honom ågde delågarne att deraf taga kånnedom. Vid detta slutsammantråde var ägaren af Krusenberg friherre C. E. Cederström ej nårvarande.
Friherren Cederström ingaf sedermera en till ågodelningsråtten stålld skrift, deruti han förmålde, att han, som ryktesvis fått höra att förrättningen vore afslutad och handlingarne rörande ågoutbytet aflemnade i Tuna, först i slutet af Augusti månad 1865 fått se skifteshandlingarne och dervid funnit ågoutbytet icke verkståldt enligt den derom träffade förening. Han påkallade derföre åndring af samma ågoutbyte.
Ågodelningsråttens ordförande tecknade den 19 September 1865 å berörde klagoskrift det beslut: att enår
s. 522 Sida 522 i årgången börjar här
friherre Cederström uppgifvit, hvad åfven ordföranden hade sig bekant, att handlingarne angående laga skiftet i Tuna by vid medlet af dernåst förutgångne Maj månad blifvit behörig person inom skifteslaget tillstållda, samt laga besvårstid emot skiftet och den deröfver upprättade karta sålunda vore försuten, kunde friherre Cederströms omförmålda klander, i det skick det blifvit anmåldt, icke komma under ågodelningsråttens pröfning.
Håröfver anförde friherre Cederström i underd. besvår hos Kongl. Maj:t, under anhållan, att målet måtte varda visadt åter till ågodelningsråtten för vidare behandling.
Sedan vederbörande blifvit i anledning af besvåren hörde och uti afgifven förklaring bestridt åndringssökandet, hemstållde Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Svedelius, Hedenström och Wedberg) i underd. betånkande den 10 Mars 1866, att enår förevarande mål anginge sådant åmne, som jemlikt 18 kap. 8 § Skiftesstadgan till ägodelningsrätts upptagande och afgörande hörde, samt vid sådant förhållande det icke lagligen tillkommit ågodelningsråttens ordförande att ensam afgöra, huruvida målet blifvit rätteligen fullföljdt, Kongl. Maj:t måtte, med undanrödjande af öfverklagade beslutet, visa målet åter till ågodelningsråtten, som hade att detsamma uppå anmålan företaga och dermed lagligen förfara.
Detta betånkande bifölls af Högsta Domstolen (justitieråden Iggeström, Södergren, Cramér, Qvensel, Carleson och Naumann) vid målets föredragning derstådes den 12 Mars sistnämnda år.