Fastighetsköp utan uttryckligt bestämmande af tillträdestiden eller rörande egendomens afkastning. Hushyror erlagda förskottsvis, huru betraktas de i slikt fall !
5 juni 1866
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 594–597 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, C) Jordabalken, nr 7 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 99 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Jordabalken, nr 7.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 594–597 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 5 Juni 1866». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
På stadsauktion den 18 Juli 1864 köpte bryggaren Georg Reinhold Svensson en landtbrukaren P. A. Åkerlunds konkursmassa tillhörig, utmätt fastighet i Stockholm under N:o 7 vid Lundtmakaregatan. Huset försåldes med den rått, de till Stockholms stads auktionskammare ingifna handlingar utvisade och Åkerlund detsamma innehaft, samt emot en köpesumma af 57,800 rdr rmt. Enligt liqvid, uppgjord af öfverståthållare-embetet, har Svensson fått vidkännas utskylderna för fastigheten från auktionsdagen. Uti köpeafhandlingen finnes icke någon bestämmelse om tiden, dä egendomen skulle tillträdas. Hyrorna för tiden från den 1 Juli till den 1 Oktober skulle, enligt hyreskontrakterna, betalas i förskott och voro till största delen erlagda då köpet skedde den 18 Juli.
Svensson instämde till Stockholms rådstufvurått sysslomannen i Åkerlunds konkurs och yrkade: att som han köpt fastigheten med rått att den genast tillträda, till följd hvaraf han ock fått vidkännas utskylderna för egendomen från samma dag, samt sysslomånnen dels före och dels efter auktionsdagen uppburit hyrorna af egendomen för tiden
s. 595 Sida 595 i årgången börjar här
från den 1 juli till den 1 Oktober, sysslomannen måtte förpligtas till Svensson utgifva den del af samma hyror, som belöpte for tiden från auktionsdagen den 18 Juli till den 1 Oktober, med 875 rdr rmt jemte rånta.
Handlanden Carl Peter Andersson, hvilken varit vice vård i huset och i målet hördes såsom vittne, intygade, att en del af hyrorna för ifrågavarande qvartal till sysslomånnen redovisats den 11 Juli och återstoden, omkring 90 rdr, den 5 Augusti, samt att detta senare belopp hade af hyresgåsterna blifvit erlagdt efter auktionsdagen den 18 Juli.
Sysslomånnen i Åkerlunds konkurs genmålde: Egendomen såldes, sådan den var, och med den rått, konkursmassan ågde fastigheten. De med hyresgästerna afslutade kontrakter voro jemvål tillgångliga, och af dem hade det stått en hvar fritt att inhemta, att lågenheterna voro borthyrda med vilkor, att hyrorna i förskott borde erlåggas och att hyresbeloppen för tiden till den 1 Oktober redan varit guldna. Dessutom hade Svensson, jemlikt 5 kap. 8 § Utsökningsbalken och 16 kap. Jordabalken, ej lagligen ågt tilltråda fastigheten förrån nåstpåföljande laga fardag. På dessa grunder bestredo sysslomånnen kåromålet.
Hela hyresbeloppet för ifrågakomne qvartal utgjorde 1,068 rdr 75 öre rmt.
Rådstufvurätten gaf dom den 10 Augusti 1865: Som upplyst var, att Svensson den 18 Juli 1864 å offentlig auk- -tion inropat Åkerlunds ifrågavarande fasta egendom att qenast tillträdas med den rått, de till auktionsverket ingifna handlingar utvisade och Åkerlund densamma innehade, och följaktligen Svensson, hvilken, såsom blifven ågare till berörde egendom, varit skyldig att från samma dag betala dess onera och erlågga de å befintliga inteckningar i egendomen upplöpande råntor, jemvål vore beråttigad att från samma dag tillgodonjuta egendomens afkastning, hvartill måste råknas hyrorna å de i egendomen uthyrda lågenheter utan afseende å tiden, när berörda hyresbelopp förföllo eller inbetaldes, samt sysslomånnen i Åkerlunds konkurs icke bestridt att, på sått i målet afhörde vittnet handlanden
s. 596 Sida 596 i årgången börjar här
Carl Peter Andersson uppgifvit, denne såsom vice värd för egendomen uppburit och till sysslomånnen redovisat alla for qvartalet från den 1 Juli till den 1 Oktober 1864 upplupna hyror, åfvensom emellan parterna ostridigt vore, att dessa hyror tillhopa utgjort 1,068 rdr 75 öre, deraf den på Svensson för tiden från den 18 Juli till den 1 Oktober belöpande andel eller fyra femtedelar utgjorde 855 rdr, förpligtades sysslomånnen att till Svensson genast utgifva nyssnämnde belopp 855 rdr, jemte 5 procent årlig rånta derå från ståmningsdagen den 7 Juni 1865, till dess betalning komme att ske.
Sysslomånnen i Åkerlunds konkurs vådjade till Svea hofrätt, som, medelst dom den 1 Februari 1866, på de af rådstufvuråtten anförda skål och då sysslomånnen ej ens uppgifvit, att de vid ifrågavarande fastighetsköp gjort något förbehåll, på grund hvaraf det skulle vara köparen betaget att tillgodonjuta egendomens afkastning för den del af löpande qvartalet, som vid köpets afslutande återstode, pröfvade råttvist fastställa rådstufvuråttens dom.
Denna dom utgjorde hofråttsrådet Stiernstedts, assessoren Retzelii och v. håradshöfdingen Munthes vota i saken.
a Ifrån detta beslut voro fiskalen Poignant och assessoren Åkerblom skiljaktige och förenade sig i följande yttrande: »Emedan genom fastighetsköp, då såsom i förevarande fall aftal ej skett rörande egendomens afkastning eller tiden för dess tilltrådande, köparen ej förvårfvar rått till annan afkastning ån egendomen efter köpet gifver; ty och som enligt hyreskontrakten angående ifrågavarande fastighet, hvilka, efter hvad ostridigt vore, vid auktionen den 18 Juli 1864 blifvit företedda, hyrorna för löpande qvartalet varit redan vid qvartalets början till betalning förfallna, vid hvilket förhållande dessa hyror, dem köparen icke, åfven för såvidt de fått efter förfallotiden hos hyresgåsterna innestå, ågt att af dem uppbåra, måste, enligt bemålde ledamöters omdöme, hänföras till afkastning, som egendomen före köpet lemnat; • alltså och då hårtill komme, att köparen icke, såvidt visadt vore, vid köpeskillingens erlåggande våckt anspråk på af-
s. 597 Sida 597 i årgången börjar här
drag för ifrågavarande hyresbelopp, pröfvade nämnde ledamöter, med ändring af rådstufvuråttens dom, råttvist att käromålet ogilla».
Sysslomånnen fullföljde emot hofråttens dom underdånig talan.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren Asplund samt t. f. revisionssekreterarne Adlers och Wedberg) afgaf den 26 Maj 1866 underdånigt betänkande af följande innehåll: »Som upplyst var, att ifrågavarande hyresbelopp enligt behöriga kontrakter varit till betalning förfallet och jemvål till största delen erlagdt, innan Svensson å utmätningsauktion den 18 Juli 1864 fastigheten inköpt, vid hvilket förhållande samma belopp icke torde vara att hånföra till afkomst, som af fastigheten utgått eller bordt utgå, sedan Svensson deraf blef ågare; alltså och då således den omständighet, att Svensson å förenämnde auktion inköpt fastigheten, hvarvid sårskildt aftal om tiden för tilltrådet icke blifvit tråffadt, icke torde medföra rått för Svensson till nåmnde hyresmedel, hemstållde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva råttvist, med ändring af hofråttens dom, Svenssons instämda talan att ogilla.
Saken föredrogs den 5 Juni 1866 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Hoffstedt, Cramér, Berg och Almqvist) pröfvade råttvist faststålla hofråttens dom.
Justitieråden Iggeström, Södergren och Carleson biföllo nedre revisionens underdåniga betånkande.
Kongl. Maj:ts dom år utfårdad den 3 Juli 1866.