Då vid verkstäldt laga skifte skogsmark, derå storskifte försiggått, lemnats orubbad, får, emot delägares bestridande, sådan skogsmark ytterligare skiftas !
2 november 1863
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 627–630 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 13 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 107 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 13.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 627–630 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning inför Högsta Domstolen den 2 November 1863». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Uppå ansökning af landtbrukarne P. Dyrssén, C. G. Thorsén och Lars Andersson, den sistnämnde för egen del och såsom förmyndare för aflidne Anders Erikssons omyn-
s. 628 Sida 628 i årgången börjar här
diga barn, förordnades kommissionslandtmåtaren C. Eliæson att verkställa laga skifte å skogsmarken till hemmanet Tåstorp inom Hagelbergs socken af Skaraborgs län. Vid sammanträde med delägarne upplystes det, att skogsmarken år 1780 delats genom storskifte, som påföljande år blifvit fastståldt, samt att vid ett år 1841 af kommissionslandtmåtaren Th. Ljungren i behörig ordning å alla hemmanets ågor företaget och den 20 Mars 1843 afslutadt laga skifte omförmålda storskifte lemnats orubbadt och endast inägorna jemte en obetydlig del af skogsmarken i skiftet ingått.
Med anledning håraf hade Johannes Svensson, Anders Andersson jemte åtskilliga andra delägare bestridt det å skogsmarken sökta skiftet och yrkat att vid storskiftet måtte förblifva; hvaremot, utom sökanderne, tvenne andra delägare påyrkade skiftets fortgång.
Landtmåtaren och gode månnen ansågo i afgifvet utlåtande, att sökta skiftet borde verkställas, hvilket beslut dock, i anseende till deremot anmåldt missnöje, underställdes Kåkinds hårads ågodelningsråtts pröfning.
Ägodelningsrätten, som höll sammantråde inom skifteslaget, yttrade i utslag den 17 Juli 1863: att ehuru skogsmarken, hvarå storskifte verkstälts, blifvit vid laga skifte å inrösningsjorden bibehållen utan vidare delning, i följd deraf, att alla delågarne då varit derom ense; likväl och som delågarne hade sina skogslotter utlagda a flera spridda stållen i de olika trakterna och, enligt hvad delågarne medgifvit, ståndskogen icke å någon af trakterna vore så afröjd, att hinder mötte för utlåggning af skogbevåxta skiften; alltså och då skifte påyrkats och sammandragning af ågorna kunde verkställas till gemensam nytta för delågarne, utan att lidande någon tillskyndades, pröfvade ågodelningsråtten, med afseende å jemvål hvad i öfrigt blifvit upplyst, lagligt att, med stöd af 12 kap. 1 § 3 mom. Skiftesstadgan, bifalla hemstållningen och förordna, att yrkadt skifte å skifteslagets hela skogsmark skulle verkställas efter de grunder, som vederborde, och med de iakttagelser i öfrigt, som nåmnde
s. 629 Sida 629 i årgången börjar här
lagrum, jemfördt med 13 kap. 7 § i åberopade Stadga, i afseende å tilldelning af skogslotter omförmålde.
Johannes Svensson, Anders Andersson m. fl. sökte hos Kongl. Maj:t i underd. åndring.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren von Segebaden samt t. f. revisionssekreterarne Asplund och Ramsay) hemstållde i underd. betånkande den 31 Oktober 1863: att då, såvidt handlingarne angående ofvanberôrda inom hemmanet förrättade laga skifte utvisade, något beslut om bibehållande af det å skogsmarken verkställda storskifte derunder icke fattats, eller frågan ens blifvit i behörig ordning för delågarne föredragen, utan skiftesmannen, endast med anledning deraf, att de bland delågarne, som nåmnda laga skifte å alla ågorna sökt, vid första sammanträdet förklarat deras mening ej vara, att den förut skiftade skogen skulle i skifte ingå, derifrån uteslutit skogsmarken, och skiftet sålunda blifvit till inrösningsjorden inskrånkt, Kongl. Maj:t, lika med ågodelningsråtten, måtte finna denna omständighet ej utgöra hinder för verkställande af det å skogsmarken nu sökta skifte; hvårföre och på de af ågodelningsråtten i öfrigt anförda skål Kongl. Maj:t torde pröfva råttvist faststålla det slut, hvari ågodelningsråtten i saken stannat.
Vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 2 November 1863 förenade sig Högsta Domstolens flesta ledamöter (Justitieråden Alexanderson, Hofstedt, Cramer, Berg, Wretman och von Hofsteri) om följande beslut: Då vid ofvanberôrda, å alla hemmanets ågor företagna laga skifte skogsmarken från delning uteslutits, och det derå verkstållda storskifte lemnats orubbadt, i följd deraf, att alla delågarne då varit med samma storskifte nöjda, hvarefter nåmnde laga skifte, som finnes tecknadt å det i generallandtmåterikontoret förvarade, till Kongl. Maj:t infordrade exemplar af skifteskartan, blifvit den 13 Augusti 1843 fastståldt, funno nåmnde ledamöter det å skogsmarken nu sökta skifte ej kunna emot klagandernas bestridande åga rum; hvarföre ågodelningsråttens öfverklagade utslag i sjelfva
s. 630 Sida 630 i årgången börjar här
saken upphåfdes, med ålåggande för skiftessökanderna att den landtmåtaren och gode männen tillkommande ersättninggälda.
Justitierådet Naumann biföll nedre revisionens underd. betänkande.