Är innehafvare af s. k. båtsmansjordar i Norrland berättigad att derför vid laga skifte föra talan !
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 4,1 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 630–633 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 14 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 108 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 14.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 630–633 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kommissionslandtmåtaren B. Hedlund hade efter vederbörligt förordnande och med gode mäns biträde företagit och den 24 November 1863 afslutat laga skifte å ägorna till byn Norra Iggesund i Njutångers socken och Gefleborgs län. Förrättningen klandrades hos Enångers tingslags ågodelningsrått dels af åtskilliga delågare i byn, dels ock af chefen för l:sta Norrlands l:sta båtsmanskompani, hvilken å båtsmannen vid samma kompani N:o 159 Lars Bodares vägnar yrkade, att som den till Bodare vid hans antagande till båtsman af hemmansägare i Norra Iggesund såsom rotehållare upplåtna jordlågenhet blifvit under skiftet mot annan jord af sämre beskaffenhet och mindre ytinnehåll utbytt, utan att, enligt föreskriften i 12 kap. 6 § Skiftesstadgan, kompaniombud varit förordnadt att vid behandlingen af denna fråga närvara, förrättningen måtte upphåfvas och på skiftesmannens bekostnad ånyo i laga ordningverkställas. Tillika företeddes ett emellan Bodare och rotebönderna den 15 Juli 1850 uppråttadt, af kompaniombud icke underskrif vet kontrakt, enligt hvilket Bodare antagits till båtsman mot vilkor, bland andra, att han skulle erhålla
s. 631 Sida 631 i årgången börjar här
en stuga uppförd à tjenlig plats, enligt blifvande öfverenskommelse, samt 1 tunnland röjd och 1 tunnland oröjd jord, belågen så nåra stugan som lämpligen kunde ske. Om Bodare i eller utom tjensten ådrog sig vanhederligt straff, som gjorde honom förlustig tjensten, så hade han tillika förverkat besittningsråtten till hus och jord, som då tillfölle roten; men tjenade han redeligen, finge han i sin lifstid åfvensom hans första hustru, så långe hon efter mannens död vore ogift, besitta huset jemte den jord, han af »ris och rot» upparbetade. Då Bodare lemnade tjensten, fölle den till honom upplåtna, uppbrutna jorden åter till hemmanet.
Skiftesmannen anförde, att som ifrågavarande lågenhet icke kunde betraktas såsom ett verkligt båtsmanstorp, utan såsom en vanlig jordafsöndring på lifstid, enår densamma vid Bodares död komme att återfalla till hemmanet, hvarifrån den upplåtits, och skyldigheten att lemna båtsmansjord derefter kunde öfvergå till helt andra hemman, möjligen inom annat skifteslag, hade han ansett bestämmelsen i 12 kap. 6 § Skiftesstadgan ej tillåmplig och följaktligen kompaniombud öfverflödigt.
Hvad skiftesmannen sålunda uppgifvit, rörande förhållandet med båtsmansjorden, vitsordades af såvål skiftesdelågarne som ågodelningsråttens ledamöter, hvilka sistnämnde jemvål upplyste, att, enligt ortens sed, skyldigheten att lemna båtsman lön och jord vore fördelad mellan sårskilda rotar, hvilka hvar i sin tur fullgjorde densamma. Delågarne bestredo på sådan grund Bodare all rått att i skiftesfrågan föra talan och ansågo kompanichefens yrkande böra lemnas utan afseende.
Ägodelningsrätten, som meddelade sårskildt utslag i anledning af delågarnes klander, yttrade i beslut den 1 Aug. 1865: att enår, enligt hvad upplyst blifvit, den jord, Bodare innehade, icke vore att betrakta såsom ett anlagdt båtsmanstorp, hvarom 12 kap. 6 § Skiftesstadgan förmålde, utan endast utgjorde en för Bodares och hans första hustrus lifstid gållande afsöndring, hvilken derefter komme att åter-
s. 632 Sida 632 i årgången börjar här
falla till de hemman, hvarifrån upplåtelsen skett, och rått att vid laga skifte fora talan icke tillkomme innehafvare af sålunda afsöndrad jord, kunde hvad å Bodares vågnar blifvit anfördt icke till något afseende upptagas, utan vore det Bodare eller hans laga ombud öppet att, derest Bodare ansåge sig genom laga skiftet lidande, emot vederbörande rotehållare i laga ordning utföra den ersättningstalan, hvartill fog kunde förefinnas.
Kompanichefen och Bodare fullföljde genom underd. besvår åndringssökande hos Kongl. Maj:t. De anförde: Den vid Norrländska båtsmanskompanierna af gammalt följda plågsed, att båtsmannen, sedan han tagit afsked, vanligen finge i sin återstående lifstid, såsom belöning för odlingsmöda, bibehålla båtsmanstorpet, en förmån, som jemvål stundom tillförsäkrades enkan, torde icke kunna förändra torpets natur att vara ett verkligt båtsmanstorp, så långe det af karlen såsom båtsman innehades. Nåmnde plågsed hade vunnit Kongl. Maj:ts stadfåstelse, hvilket kunde inhemtas af den på Kongl. Maj:ts befallning år 1824 utfårdade kontrakt- eller rotebok. Om ågodelningsråttens åsigt blefve gallande, skulle besittningen af båtsmanstorpen blifva ganska osåker, enär dessa såsom jordafsöndringar i de flesta fall skulle befinnas föga öfverensståmmande med lag. Klaganderne yrkade derföre, att, med undanrödjande af ågodelningsråttens beslut och upphåfvande i följd deraf af slutliga utslaget, målet måtte återförvisas till laglig behandling.
Skiftesdelågarne afgåfvo underd. förklaring och yrkade, att besvären måtte lemnas utan afseende. Likaledes skiftesmannen, som derjemte sökte visa, att båtsmansjordarne i Norrland, både i afseende på anlåggandet och innehafvet, voro af helt annan beskaffenhet, ån hvad i 12 kap. 6 § Skiftesstadgan med anlagda soldat-, ryttare- och båtsmanstorp förstodes. Dessa voro nemligen stadigvarande lågenheter, hvilka, en gång för alla afsatta för sitt åndamål och i all framtid dervid förblifvande, tjenade till bostålle för innehafvaren och tillföllo vid hans afgång eftertrådaren. Båtsmannen i Norrland åter mottog vid sitt antagande
s. 633 Sida 633 i årgången börjar här
utaf en hvar bland rotehållarne en jordlapp i mån af hvars och ens skatt eller andel i roten. Han kunde sålunda erhålla jord på inånga olika stållen, ofta i sårskilda skifteslag. På sådana lågenheter kunde följaktligen Skiftesstadgans föreskrifter om ingående i skifte eller bibehållande å gamla stållena eller utbyten eller hopdragning icke tillämpas, ty då skulle i framtiden, når jordarne återföllo till hemmanen, en menlig ågoblandning mellan delågarne uppstå, desto större, då, såsom ofta hånde, tre till fyra sådana båtsmanslågenheter funnos inom hvarje rote. Bodare hade förut jord på åtta sårskilda stållen. Genom skiftet hade han fått den på endast fyra stållen, men med lika uppskattning och samma ytinnehåll som tillförene.
Nedre revisionen (revisionssekreterarne Asplund, och von Sydow samt konstit. revisionssekreteraren Ostergren) hemställde i underd. betånkande den 16 April 1866, att Kongl. Maj:t måtte finna skål ej vara anfördt, som i ågodelningsrättens öfverklagade beslut kunde verka åndring ; och detta betånkande gillades af Högsta Domstolen vid årendets föredragning derstådes den 17 i samma månad.