Derest en by, som vid afvittring fått större delen af sitt ägoområde bestämd, blifvit berättigad att framgent af blifvande öfverloppsmark erhålla ägofyllnad; kan detta förhållande lägga hinder i vägen för laga skiftande af förstnämnda område,
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 638–640 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 15 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 110 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 15.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 638–640 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vice kommissionslandtmåtaren L. Zethræus hade, uppå ansökning af A. Håggström, blifvit förordnad att förråtta laga skifte å alla ågorna till byn Mångby i Löfångers socken af Westerbottens lån. Vid sammantråde inom skifteslaget bestriddes skiftets företagande af öfrige delågarne på den grund, att afvittring å byns ågor ej föregått; med anledning hvaraf och då Håggström ej kunde vederlägga denna uppgift, skiftesmannen och gode månnen i afgifvet utlåtande, under åberopande af 1 kapitlet 9 § Skiftesstadgan, ansågo laga skifte för det dåvarande ej kunna i byn verkstållas.
Håggström åtnöjdes icke med detta utlåtande, hvadan frågan öfverlemnades till pröfning af Löfångers tingslags ägodelningsrätt, som med anledning håraf höll sammantråde inom skifteslaget. Dervid upplystes det, att sedan förberedande åtgårder till afvittring af byns ågor år 1791 ågt rum, samt afvittringsråtten afgifvit betånkande om den nödiga ågovidden, kon. befallningshafvande i lånet genom utslag den 18 Oktober 1793 deröfver sig utlåtit och funnit, att 1,397 tunnland 8 kappland jord bruste i- det ägoområde, byn, enligt afvittringsrättens, af kon. befallningshafvande gillade betänkande, borde åtnjuta, åfvensom förklarat, att byemånnen finge med hvad de dittills innehaft åtnöjas, intilldess vederbörande sig yttrat, om byn kunde af nårmast blif-
s. 639 Sida 639 i årgången börjar här
vande ôfverloppsmark erhålla fyllnad för nämnda brist; till följd hvaraf samtlige byemånnen ock uti en till kon. befallningshafvade den 7 Juli 1862 ingifven skrift anhållit att vid den då pågående afvittringen i socknen få omförmålda fyllnad sig tillagd, hvilket årende ännu vore på pröfning beroende.
Agodelningsrätten meddelade derpå utslag den 12 Jan. 1863: Emedan styrkt blifvit, att ågorna till byn Mångby vore afvittrade från angränsande, samt den omståndighet, att byn dervid icke fått fullt utmål i afrösningsjord, desto mindre kunde utgöra hinder för laga skifte som skiftesstadgan förmådde, att delning af sådan mark sårskildt finge verkstållas, pröfvade ågodelningsråtten, i förmågo af 1 kap. 3 § samt 12 kap. i nämnde stadga, råttvist att, med upphåfvande af underställda utlåtandet, förklara, att laga skifte borde Mångby by öfvergå; i följd hvaraf årendet visades åter till skiftesmannen, som hade att, med bitråde af gode mån, detsamma åter företaga och dermed vidare lagligen förfara.
De icke skiftessökande, delågarne i Mångby anförde underdånige besvär hos Kongl. Maj:t samt androgo: Till byns nuvarande område gränsade en mindre ôfverloppsmark, som otvifvelaktigt tillkomme byn och föranledde ågoutbyte med angränsande Boda by. Om nu laga skifte skulle verkstållas, innan reglering af Mångbys område vid den pågående afvittringen hunne fullbordas, skulle omläggning af ågolotterna strax efter afvittringen blifva nödvåndig. Men då afvittringen måhånda under årets lopp komme att afslutas, och någon särskild omståndighet icke påkallade laga skiftes så skyndsamma företagande, anhöllo klaganderne att dermed måtte få anstå till dess afvittringen nått sin fullbordan.
Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Asplund, Hessle och Svedelius,) yttrade i underdånigt betånkande den 17 September 1863: Emedan det ågoområde, som kon. ofvanbemålde befallningshafvande, i utslag den 18 Oktober 1793, ansett böra af nårmast blifvande ôfverloppsmark byn
s. 640 Sida 640 i årgången börjar här
tilläggas såsom fyllnad i dess ågor, ånnu icke blifvit vid den pågående afvittringen utbrutet, och byns afvittring följaktligen ej kunde anses vara afslutad; ty och som delågarne icke, jemlikt sista mom. i 1 § af 12 kap. Skiftesstadgan, förenat sig om att lemna samma område odeladt till gemensamt begagnande, hemstållde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t, i förmågo af 1 kap. 9 § samma Stadga, måtte pröfva råttvist att, med upphåfvande af ågodelningsråttens öfverklagade utslag, förklara laga skifte, emot klagandernas bestridande, ej för närvarande kunna inom Mångbyn verkstållas.
Sedan handlingarne bland Högsta Domstolens ledamöter cirkulerat, förekom målet till afgörande den 11 Januari 1864, dervid Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Alexanderson, Iggeström, Cramér, Almqvist, Carleson och Habe), då, enligt hvad handlingarne utvisade, Mångbyns nuvarande ågoområde blifvit vid afvittring behörigen beståmdt och följaktligen af delågarne i byn under skattemannarått innehades, samt vid detta förhållande laga skifte å nåmnde ågoområde icke finge uppehållas i afvaktan derpå, huruvida, vid nu pågående afvittring inom Löfångers socken, byemånnen kunde af möjligen befintlig ôfverloppsmark erhålla den ägofyllnad, som kon. befallningshafvande i utslag den 18 Oktober 1793 ansett byn böra framdeles, der tillgång dertill sig yppade, åtnjuta, pröfvade råttvist ågodelningsråttens öfverklagade beslut att gilla.
Justitierådet friherre Leuhusen biföll det underdåniga betänkandet.