Angående rättighet att försälja öl och dricka till förtäring på stället.
9 oktober 1866
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1867, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 24–25 i årgången 1867. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjerde årgången, 1867 i litteraturen — s. 24–25 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs inför Högsta Domstolen den 9 Oktober 1866». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Angående rättighet att försälja öl och dricka till förtäring på stället. Vite stadgadt af Magistrat. (Jfr. årg. 1866, n:o 12.2, sid. 716).
Stadsfiskalen T. Bohman påstod å tjenstens vagnar vid rådstufvuråtten i Gefle ansvar å grosshandlanden A. M. Hedberg för det han skulle under Maj månad 1865, i ett honom tillhörigt magasin på Stora Holmen i nämnde stad, låtit försälja öl och dricka till förtäring på stället ; och yrkade Bohman tillämpning af magistratens i Gefle den 18 Maj 1864 meddelade beslut och den 4 påföljande Juni i enlighet dermed utfärdade kungörelse, hvarigenom magistraten fastställt vite af 25 rdr rmt, hvartill en hvar skulle göra sig förfallen, som, utan att innehafva vårdshusnåringsråttighet, vid försäljning af öl och svagdricka tilläte att detsamma på stället förtärdes.
Hedberg vidgick, att han under omståmda tiden låtit genom andra personer å ifrågavarande stålle sälja öl och dricka till förtåring på stållet, men invände, att han hos kon. befallningshafvande i Gefleborgs lån anfört besvår öfver magistratens ofvannåmnda beslut.
Emellertid hade kon. befallningshafvande, under målets handläggning hos rådstufvuråtten, i utslag den 28 Juni 1865 förklarat, att magistratens omförmålde beslut emot Hedberg vunnit laga kraft, men Hedberg uppgaf sig skola öfverklaga kon. befallningshafvandes utslag.
Rådstufvurätten meddelade den 14 Juli 1865 utslag af innehåll: att då Hedberg erkänt, att han, som icke varit till vårdshusnårings idkande beråttigad, under den i åtalet afsedda tid å Stora Holmen försålt öl och dricka till förtåring på stållet, samt Hedberg icke visat, att magistratens omförmålda vitesförbud vore upphåfdt, utan detsamma fasthellre blifvit af kon. befallningshafvande fastståldt, blef.
s. 25 Sida 25 i årgången börjar här
med tillämpning af samma vitesförbud, Hedberg för oloflig försäljning af öl och dricka till förtäring på stallet fälld att utgifva stadgade vitet 25 rdr.
Ofver detta utslag besvårade sig Hedberg i Svea hofö rätt, som dock i utslag den 13 Februari 1866 ej fann skål att i rådstufvuråttens beslut göra åndring.
Hedberg fullföljde underd. åndringssökande hos Kongl. Maj:t, och under uppgift, att han hos Kongl. Maj:t i Dess Civil-Departement öfverklagat den till grund för åtalet åberopade kungörelsen, anhöll, att hofråttens utslag måtte upphåfvas.
Målet föredrogs inför Högsta Domstolen den 9 Oktober 1866, dervid Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Iggeström, Cramér, Wretman och Adlercreutz) funno icke skål att i hofråttens utslag göra annan åndring, ån att enår icke visadt blifvit, att det magistratens beslut, hvarigenom kon. befallningshafvandes emot otillåten öl- och dricksutskånkning i Gefle stadgade åldre vite af 2 riksdaler 50 öre blifvit till 25 riksdaler förhöjdt, år vordet af Icon, befallningshafvande till allmän efterrättelse faststäldt, det Hedberg för dylik utskånkning ålagda ansvar nedsattes till 2 rdr 50 öre rmt.
Justitieråden Södergren, friherre Leuhusen och Babe funno, med stöd af 8 och 18 SS i Kongl. Förordningen den 18 Juni 1864, angående utvidgad nåringsfrihet, ej skål att i hofråttens utslag åndring göra.
Anm. Detta prejudikat, jemfördt med det i årg. 1866 under n:o 122 sid. 716 o. f. intagna, torde vara tillräckligt att visa nödvändigheten af bestämda stadganden rörande försåljning af maltdrycker till förtäring pä stället.