Naumanns tidskrift 1867 s. 45

Handelsbolaget Sundberg Biljer & C:ni i Götheborg instämde till Marks häradsrätt länsmannen J. B. Johansson, med påstående: att som Johansson, hvilken i December månad år 1862 af bolaget för inkassering emottagit ett af J. F. Nyström i Kålleberg den 2 Maj samma år till bolaget eller ordres utgifvet, med borgen af Carl Nyström i Apelskog försedt skuldebref å 570 rdr 64 öre, sedermera, efter det gåldenåren och löftesmannen blifvit genom landshöfdinge-embetets i Elfsborgs lån utslag den 28 Februari 1863 förpligtade att gålda förskrifna beloppet jemte rånta och kostnadsersättning, och hos den senare, för verkställighet af samma utslag, den 31 påföljande Mars tagits i måt åtskilliga kreatur, för hvilkas försäljning exsekutiv auktion blifvit utsatt att hållas den 11 Maj 1863, mot bolagets uttryckliga föreskrift meddelat Carl Nyström anstånd med betalningen samt genom detta sitt egenmäktiga förfarande, som haft till följd att auktionen blifvit instålld, varit vållande dertill, att bolaget gått miste om sin fordran, helst de utmåtte kreaturen under tiden blifvit af Carl Nyström förskingrade, Johansson alltså måtte åläggas att, emot erhållande af bolagets rått enligt omförmålda skuldebref och landshöfdinge-embetets berörda utslag, till bolaget genast utgifva hvad det i samma utslag blifvit tillagdt.

Af handlingarna i målet, inhemtas i öfrigt: att bolaget i bref till Johansson af den 26 Januari 1863 uttalat sin förvåning deröfver att det ej då redan fått uppgörelse, hvilken det våntat skola åga rum strax på nyåret; att Johansson för verkstållighet öfverlemnat landshöfdinge-embetets förenämnde utslag till kronofogden A. Sjöberg, hvilken

s. 46 Sida 46 i årgången börjar härKopiera citering

genom uppbôrdsskrifvaren J. G. Eriksson den 31 Mars 1863 förrättat verkställigheten sålunda, att den sistnämnde jemte länsmannen Johanssons skrifvare A. Johansson på Kullen infunnit sig hos löftesmannen Carl Nyström och, sedan denne till utmätning uppgifvit sex kor och två par oxar, värderade tillhopa till 700 rdr, låtit samma kreatur blifva i gäldenärens vård, under förbehåll, att de ej fingo förskingras, innan skulden, hvarför de voro utmätte, blifvit betald; att auktion till det utmätta godsets försäljning ej blifvit utsatt förr ån till den 11 derpåföljande Maj; att länsmannen Johansson det oaktadt i bref af den 10 Maj hos Eriksson anmält, att Johansson lemnat Carl Nyström anstånd med betalningen till den 6 Juni, hvadan auktionen blifvit uppskjuten; samt att Johansson derefter till bolaget återstållt utmätningshandlingarna, med tillkånnagifvande att Carl Nyström förskingrat det utmåtta godset och saknade tillgång till skuldens gäldande.

Johansson bestred kåromålet, under förmålan, att det ålegat exekutör och icke Johansson att taga den utmåtta egendomen i vård. Johansson hade ej fått uppdrag att närvara vid utmätningen, dertill han icke heller blifvit kallad, eller att påyrka försälj ni ngsåtgård genast, och icke heller fått förskott af bolaget till vidtagande af åtgärder för att sätta det utmåtta godset i taka hånder. Dessutom hade det af Johansson beviljade anstånd med auktionens hållande icke inverkat till försämrande af bolagets rått, enår Carl Nyström redan den 4 Maj förskingrat det utmåtta godset, i det han sagde dag bortsålt all sin egendom och således jemvål de utmåtta kreaturen.

I målet hörde vittnen berättade :

Lånsmannen Rylander, att han i början af Juni månad 1863 försökt hålla utmåtning hos Carl Nyström, hvilken då medelst två den 4 förutgångne Maj uppråttade lösöreköpsafhandlingar visat, att han till sin svåger försålt all då hos Carl Nyström varande egendom;

Uppbôrdsskrifvaren Eriksson: att han den 11 Maj på våg till auktionsstållet mötts af Carl Nyström, som lemnat

s. 47 Sida 47 i årgången börjar härKopiera citering

Johanssons förutnämnde bref om auktionens uppskjutande till den 6 Juni; att i följd deraf icke ifrågasatts att afhemta kreaturen från Carl Nyström, hvadan det vore vittnet obekant, om kreaturen redan då blifvit förskingrade; samt att vittnet, som den 10 Juni infunnit sig hos Carl Nyström, icke i hans hemvist påträffat kreaturen, utan af honom erhållit den uppgift, att de blifvit förda till Källeberg;

JEtt tredje vittne: att vittnet sett en den 4 eller 5 Maj 1863 upprättad lösöreköpsafhandling, hvarigenom Carl Nyström försålt all sin lösegendom till sin svåger;

Ett fjerde vittne: att hemmanet Källeberg ånnu i slutet af April och början af Maj 1863 innehades af Carl Nyström; att vid den tiden de utmåtta kreaturen forslats till Källeberg, såsom vittnet hört uppgifvas, för att undanhållas vid utmåtningsauktionen ;

Ett femte vittne: att de utmåtte oxarna och två korna i April månad förts till Källeberg, men de öfriga korna först i början af Maj och efter det Carl Nyström den 4 i samma månad öfverlåtit arrenderätten till hemmanet Apelskog och försålt så vål hemmanet Kålleberg som alla å egendomen befintliga lösören, hvilka skulle af köparen genast tilltrådas.'

Häradsrätten yttrade i utslag den 10 April 1865: A11- denstund ostridigt och uppenbart vore, att Johansson utan förbehåll emottagit bolagets uppdrag att indrifva deras fordran hos J. F. Nyström och Carl Nyström, samt bolaget derigenom blifvit satt ur tillfälle att sådant sjelf omedelbart utverka; fördenskull och då Johansson ej allenast låtit bero vid exsekutors åtgård att lemna det i mät tagna godset qvar hos gäldenären utan derföre ställd säkerhet, utan jemvål, i strid mot bolagets i skrifvelse till Johansson den 26 Januari 1863 gifna uttryckliga antydan, innan försåljningen af det utmåtta godset skulle försiggå, meddelat Carl Nyström anstånd med betalningen, ehuru sagde försäljning kunnat och bordt ske i veckan nåst efter utmåtningen; ty och då Johansson sålunda, i stället att, såsom honom ålegat, bevaka och befordra sina hufvudmåns rått och bästa, åt

s. 48 Sida 48 i årgången börjar härKopiera citering

Carl Nyströms förfarande beredt framgång, samt dertill komme, att Johanssson ej ådagalagt, att de utmåtta kreaturen, fastån flyttade från det stålle, der de utmättes, till en annan af Carl Nyström innehafd egendom, verkligen varit förskingrade, eller att försök till fordringens utbekommande hos hufvudgåldenåren J. F. Nyström skett; alltså pröfvade håradsråtten, i förmågo af 5 kapitlet 3 § Utsökningsbalken samt 18 kapitlet 3 och 4 §§ Handelsbalken, råttvist att, med bifall till bolagets ståmningstalan, ålägga Johansson att, emot skuldebrefvets och utmåtningshandlingarnes återfående, till bolaget genast betala 570 rdr 64 öre rmt jemte sex procent årlig rånta derå från den 2 Maj 1862 till dess liqvid skedde, med afdrag dock af 23 rdr, som Johansson för bolaget utgifvit.

Johansson vädjade till Götha hofrätt, som medelst dom den 23 Februari 1866 utlåt sig: att ehuru upplyst vore såväl att Johansson genom Carl Nyström beviljadt anstånd med betalningen af hans ifrågavarande skuld vållat, att den auktion, som vederbörande exsekutor låtit på åtskillige, för skuldens godtgörande från Nyström utmåtte, men i hans vård qvarlemnade kreatur till den 11 Maj 1863 utlysa, blifvit inställd, som ock att kreaturen den 10 nåstpåföljande Juni, vid då gjordt försök att desamma från Nyström afhemta, befunnits vara af honom förskingrade; likväl, enår bolaget, emot Johanssons bestridande, och hvad den af honom i målet förebragte bevisning utmårkte, icke gittat i någon mån styrka, att större eller mindre del af den utmåtta egendomen vid tiden för den derå utlysta auktionen funnits för försäljning att tillgå, och följaktligen jemvål lemnat obestyrkt, att någon förlust verkligen blifvit genom Johanssons omförmälda åtgörande bolaget tillskyndad; alltså och då någon åtgård eller försummelse, på grund hvaraf betalningsskyldighet kunde Johansson ådömas, eljest icke låge honom i saken till last; pröfvade hofråtten råttvist att, med upphåfvande af håradsråttens utslag, bolagets ståmningspåstående ogilla-.

s. 49 Sida 49 i årgången börjar härKopiera citering

Denna dom uttryckte assessorerna Hessles och Korsells samt vice håradshöfdingen Schånbergs vota i målet.

Hofråttsråden Kjellerstedt och Lindqvist voro från hofråttens beslut skiljaktige och funno ej skål att meddela ändring i häradsrättens beslut.

Bolaget sökte i hofråttens dom i underdånighet åndring.

I underdånigt betänkande den 15 September 1866 hemstållde Nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius samt t. f. revisionssekreterarne Lilienberg och Hernmarck), att Kongl. Maj:t måtte, lika med hofråtten, finna det icke vara ådagalagdt, att Johansson, i afseende på det af bolaget honom lemnade uppdrag låtit någon vårdslöshet eller försummelse komma sig till last, som kunde föranleda till den af bolaget yrkade betalningsskyldighet, och i följd deraf pröfva råttvist gilla det slut, hvari hofråtten stannat.

Målet föredrogs den 3 Oktober 1866 inför Högsta Domstolen (i nårvaro af justitieråden Södergren, Almqvist, Wretman, Adlercreutz och Naumann), hvarvid Högsta Domstolen pröfvade råttvist att, med åndring af hofråttens dom, fastställa häradsrättens utslag.

Kongl. Maj:ts dom år utfårdad den 8 November 1866.