Administrativt eller domstolsärende! Repslagarebana anlagd å gata i stad till olägenhet för innevånarne i de vid gatan belägna hus.
10 december 1866
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1867, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 278–281 i årgången 1867. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjerde årgången, 1867 i litteraturen — s. 278–281 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 10 December 1866»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kamereraren Ernst Jederholm instämde till rådstufvurätten i Fahlun repslagaren J. Th. Björlin med påstående att, enär Björlin, genom begagnande af en repslagarebana, som vore anlagd å Trotzgatan i Fahlun utanför Jederholms dervid belägna gård N:o 1 i qvarteret N:o 5, hindrade Jederholm och hans i samma gård boende hyresgäster att fritt och obehindradt ut- och inkomma i gården, samt dess-
s. 279 Sida 279 i årgången börjar här
utom genom de tätt vid fönstren hängande repen utsigten från boningsrummen skymdes, och vid fönsters öppnande olägenhet förorsakades genom i rummen inkommande affall under spinningen, Björlin måtte varda ålagdt, att ifrån Jederholms gård bortflytta sin repslagarebana med dertill hörande stolpar m. m. och vid vite förbjudas att utanför nämnda lägenhet, Jederholm till förfång, sitt yrke bedrifva.
Genom utslag den 22 Maj 1865 yttrade sig rådstufvurätten: att ehuru från Björlins vid sidan af Trotzgatan emellan qvarteren N:ris 7 och 27 anlagda repslagarebana, innan Jederholm blef ägare till omförmälda gård, garn utspunnits förbi den från Trotzgatan till gården ledande port och vidare förbi den vid denna sida af tomten varande åbyggnad; dock som detta förhållande icke kunde anses innefatta giltig bevisning om tillvaron af en sådan servitutsrätt, den ägaren af repslagarebanan skulle mot varande och blifvande ägare till tomten innehafva, att nemligen ägarne af banan skulle få opåtaldt utsträcka och begagna densamma förbi porten till gården, förbi fönstren och vidare intill tomtens södra gräns, och ej heller slik rättighet gifvits ägarne af repslagarebanan uti ett af Björlin företedt och åberopadt protokoll af den 3 September 1827, hvilket endast innehöll, att banan, som der uppgåfves sträcka sig icke längre än efter gårdarne N:ris 1 och 7 i qvarteret N:o 7, finge täckas; så och då, efter hvad antagas kunde, Jederholm, såsom ägare af ofvanomförmälda gård, lede mehn af repslagarebanans utdragande på sidan om och invid tomten, förpligtades Björlin att inom en månad efter utslagets datum, vid vite af 100 rdr, hafva borttagit de till banan hörande, å Trotzgatan invid Jederholms tomt stående stolpar, med förbud derjemte, vid enahanda vite, att efter sagde tid sjelf eller genom legde arbetare utanför samma tomt repslagareyrket vidare idka.
Svea hofrätt, der Björlin efter vad sökte ändring, fann i dom den 8 Februari 1866 icke skäl att i rådstufvurättens utslag göra annan ändring, än att då rådstufvurätten saknat laglig anledning att, på sätt som skett, förelägga Björlin
s. 280 Sida 280 i årgången börjar här
vite, rådstufvurättens bestämmelse derom af hofrätten undanröjdes.
Björlin sökte i denna dom i underdånighet ändring.
Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, Fåhrœus och Wedberg) hemställde i underd. betänkande den 31 Oktober 1866, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofråttens dom.
Saken föredrogs den 14 November 1866 inför Högsta Domstolen, dervid justitieråden Södergren friherre Leuhusen, och Almqvist yttrade: att enär den genom kamereraren Jederholms stämning väckta fråga, huruvida Björlin må vara tillåtet att å Trotzgatan i Fahlun utlägga repslagarebana, väsendtligen afsåge meddelande af föreskrift angående begagnandet af eller förbud mot obehörigt intrång å nämnde allmänna plats i staden, men dylik fråga, såsom ett stadens ordnings- och hushållningsärende, icke tillhörde domstol, i anledning af tvist enskilda parter emellan, att afgöra, desse ledamöter pröfvade skäligt undanrödja rådstufvurättens och hofrättens i målet meddelade beslut; men Högsta Domstolens öfriga ledamöter (justitieråden Qvensel, Adlercreutz, Bolin och Rabe) funno deremot denna emellan enskilda personer yppade tvist tillhöra allmänna domstolarnes upptagande och förty böra hufvudsakligen behandlas.
Då således saken derefter till afgörande företogs, yttrade justitieråden friherre Leuhusen, Adlercreutz, Bolin och Babe, att de, på de af rådstufvurätten anförde skäl och då Björlin icke ens åberopat, att hittills annat medgifvande i afseende å Trotzgatans användande för ifrågavarande repslagarebana är vordet af staden lemnadt, än det, som innefattades uti det i rådstufvurättens utslag anmärkta protokoll af den 3 September 1827, biföllo det slut, nedre revisionens betänkande innehöll.
Justitieråden Qvensel, Södergren och Almqvist förenade sig i det yttrande, att de funno de af Jederholm anmärkte olägenheter icke vara af beskaffenhet, att på grund deraf Jederholm ägde förhindra Björlin att fortfarande å grund, som ej tillhörde Jederholm, förrätta ifrågavarande, för rep-
s. 281 Sida 281 i årgången börjar här
slageriyrket nödiga arbete, i följd hvaraf bemälde ledamöter, med ändring af domstolarnes beslut, funno skäligt det instämda käromålet att ogilla.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 10 December 1866.