Ansvarsförbindelse för riktiga betalningen af de varor »inom tolf månader från fakturans dag», som A. »köper» af handelshuset B. & Comp.
6 mars 1867
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1867, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 382–384 i årgången 1867. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjerde årgången, 1867 i litteraturen — s. 382–384 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 6 Mars 1867»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Fabrikören C. A. Wockatz i Norrköping utfärdade en så lydande handling:
»Jag ansvarar herrar Johan Mauritz Oppenheim & C:ni i Hamburg för riktiga betalningen af alla de varor inom 12 månader från fakturans dag, som min son herr C. J. W. Wockatz junior i Stockholm köper af nämnde herrar. Hamburg den 19 April 1856. C. A. Wockatz,
från Norrköping».
Den 20 December 1856 anmälde Julius Ernst Oppenheim inför handelsdomstolen i Hamburg, att det handelsbolag, som från år 1836 varit bestående emellan honom och Johan Mauritz Oppenheim, under firma Johan Mauritz Oppenheim & C:ni, blifvit upplöst, samt att Johan Mauritz Oppenheim utträdt ur affärerna, men att desamma fortsattes af Julius Ernst Oppenheim under hans personliga namn.
Den 30 April 1865 utställde Julius Ernst Oppenheim å C. J. W. Wockatz en räkning af innehåll:
»Sändt enligt faktura den 30 Maj 1862 en bal diverse skinn jemte emballage, packning, assurans, courtage, stämpel police .........................Mark-H.-B. 1,882: —
Enligt faktura den 15 Oktober 1862 en bal diverse skinn med emballage, omkostnader etc.....................„ „ 832: —
Transp. M.-H.-B. 2,714: —
s. 383 Sida 383 i årgången börjar här
Transp. M.-H.-B. 2,714: —
Ränta å första räkningen från den
30 Maj 1862—30 April 1865 .... „ „ 272: 14. Dito å senare räkningen från den
15 April 1863—30 April 1865. ... „ , 101: 15.
Banko mark 3,089: 5.
Derefter stämde Julius Ernst Oppenheim i December 1865 till rådstufvurätten i Norrköping fabrikören C. A. Wockatz, med påstående om åläggande för honom att, på grund af hans ofvanberörde förbindelse, betala förenämnde räknings belopp 3,089 mark 5 skillingar Hamburger banko, med afdrag dock af 1,027 rdr, 20 öre, som Oppenheim enligt faststäldt ackord i C. J. W. Wockatz’s konkurs uppburit.
C. A. Wockatz genmälde: att då han skref borgensförbindelsen, hans mening varit, att den skulle gälla endast för 12 månader, hvilket äfven skulle vara i förbindelsen uttryckt; samt att på grund häraf och då de i ifrågakomne räkningen omförmälde varor reqvirerats af C. J. W. Wockatz långt efter det borgensförbindelsen .upphört att vara gällande, C. A. Wockatz ansåge sig icke vara skyldig att för betalningen af samma varor ansvara, hvarför ock käromålet bestreds.
Oppenheim erinrade, att i borgensförbindelsen icke funnes utsatt någon viss tid, då den icke mera skulle vara giltig, i följd hvaraf och då tio år från dess utfärdande ännu icke vid stämningens delgifvande förflutit, Wockatz vore skyldig att betala fordrade beloppet.
Medelst utslag den 22 Januari 1866 yttrade sig rådstufvur ätten : att C. A. Wockatz invändt att ifrågaställde förbindelsen, hvarigenom han tillförsäkrat firman Johan Mauritz Oppenheim & C:ni godtgörelse inom tolf månader frän fakturans dag för de varuposter, hans son C. J. W. Wockatz junior i Stockholm af firman köpte, varit ämnad att gälla endast för en tid af tolf månader, hvilken mening C. A. Wockatz ock förmodat vara i förbindelsen uttryckt; och emedan denna senare, hvilken efter ordalydelsen rätte-
s. 384 Sida 384 i årgången börjar här
ligen syntes innefatta af Wockatz ingången borgen derför att betalningen för de varuposter, om hvilkas utborgning till C. J. W. Wockatz var fråga vid den tid förbindelsen utgafs, skulle komma firman tillhanda inom tolf månader från den dag, fakturan å samma varor afgåfves, icke skäligen, emot Wockatz bestridande, kunde tolkas såsom ett åtagande af honom att under en obestämd tid ansvara firman för betalning af varor, hvilka efter särskilde fakturor kunde af firman tid efter annan varda till Wockatz j:or på kredit utlemnade, kunde ej betalningsansvar på grund af omförmälde förbindelse Wockatz åläggas för ifrågavarande, först år 1862 till Wockatz j:or gjorde utborgningar, hvarföre käromålet ogillades.
Oppenheim vädjade till Götha hofrätt, som genom dom den 15 Juni 1866 fann ej skäl att i rådstufvurättens utslag göra ändring.
Oppenheim fullföljde underdånig talan.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius, t. f. revisionssekreterarne Wedberg och Ryding) hemställde i underdånigt betänkande den 23 Januari 1867, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.
Saken föredrogs den 28 Januari 1866 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Alexanderson, Berg, Adlercreuts, Bolin, von Hofsten och Rabe), dervid Högsta Domstolen fann, lika med domstolarne, från Wockatz’s den 19 April 1856 gjorda åtagande att ansvara handelsbolaget Johan Mauritz Oppenheim för riktiga betalningen tolf månader efter fakturans dag af de varor, Wockatz’s son »köper», icke kunna härledas någon skyldighet för Wockatz att betala nu ifrågavarande af sonen först flera år senare hos J. E. Oppenheim borgade varor, och gillade derför det slut betänkandet innehåller.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 6 Mars 1867.