Naumanns tidskrift 1867 s. 506

Efter vice häradshöfdingen Peter Anderberg och hans hustru Magdalena Anderberg, född Holmgren, hvilka afledo, hustrun den 10 och mannen den 25 December 1862, efterlemnande endast en dotter handlanden N. P. Olssons frånskiljda hustru Fredrika Wilhelmina Olsson, förrättades å magistratens i Ystad vägnar af en dess ledamot rådmannen C. F. Wendt särskilda bouppteckningar och arfskiften, i det att

efter hustru Anderberg verkställdes den 7 Januari 1863 a) bouppteckning, hvarvid tillgångarne upptogos till 115,153 rdr 97 öre rmt och skulderna till 3,523 rdr 25 öre, deribland upptecknings- och skiftesprovision: 1,727: 31; de fattigas andel: 143: 94; biträdande värderingsmäns arfvode: 20; vaktmästare för kallelser: 5; och stämpelpappersafgift: 1,127 rdr;

b) arfskifte, hvarvid boets behållning 111,630: 72 tilldelades, till ena hälften 55,815 rdr 36 öre, vice häradshöfdingen Anderberg och till andra hälften hustru Olsson; och

efter mannen Anderberg förrättades den 8 Januari 1863 a) bouppteckning, dervid såsom tillgångar upptogos dels 55,815 rdr 36 öre, dels ock hans gångkläder 100 rdr eller tillhopa 55,915 rdr 36 öre; och såsom skulder 1,796 rdr 41 öre, deribland upptecknings- och skiftesprovision: 838: 72;

s. 507 Sida 507 i årgången börjar härKopiera citering

de fattiges andel: 69: 89; värderingsmäns arvode 3; vaktmästare för kallelsen 4, och stämpelpappersafgift: 386: 80, samt •

b) utredning och skifte, hvarvid boets behållning 54,118 rdr 95 öre tillades hustru Olsson.

Öfver dessa förrättningar förde hustru Olsson klagan i hofrätten öfver Skåne och Blekinge och anförde, att magistraten varit oberättigad att förrätta särskilda bouppteckningar och arfskiften efter hennes föräldrar, enär den i lag föreskrifna tid för förrättande af bouppteckning efter modern ännu icke förflutit, då fadern aflidit, och någon förändring i qvarlåtenskapen icke inträffat under tiden emellan föräldrarnas död, samt hustru Olsson, hvilken varit ensam arfvinge, icke påkallat något arfskifte, och det i allt fall varit oformligt att tillskifta fadern egendom, efter det han aflidit. Magistraten hade sålunda, efter hustru Olssons förmenande, förfarit oriktigt såväl deruti, att den förrättat särskilda bouppteckningar efter makarne Anderberg, som ock deri, att den gjort arfskiften efter dem båda, oaktadt hustru Olsson varit deras enda arfvinge. Och som hustru Olsson förty fått vidkännas obehörig provision och andra utgifter, yrkade hon att derifrån befrias, och att magistraten, jemte det den förklarades icke hafva varit berättigad att verkställa särskilda bouppteckningar och arfskiften, måtte föreläggas upprätta en gemensam bouppteckning efter hennes föräldrar, äfvensom att hon måtte befrias från skyldigheten att efter föräldrarne låta upprätta arfskifte.

I afgifven förklaring yttrade magistraten, i afseende å bouppteckningarne, att af stadgandet i 9 kap. 1 § Arfdabalken att, när dödsfall timar, boet skall af efterlefvande make uppgifvas, sådant det vid dödstimman befanns, jemfördt med 2 § samma kapitel att, om uppskof ej tålas kunde, uppteckning genast skulle förrättas, uppenbart framginge, att bouppteckning borde hållas efter hvarje afliden person; att något undantag ej funnes för det fall att efterlefvande maka aflidit, innan bouppteckning efter den först aflidne hunnit verkställas; att i händelse makarn'e Anderberg efter-

s. 508 Sida 508 i årgången börjar härKopiera citering

lemnat, i stället . för bröstarfvinge, bak- eller sidoarfvingar, samfälda boet icke kunnat delas utan att boet efter den först aflidna särskildt upptecknats och skiftats; att boupptecknings- och skiftesprovision vore magistratens lagliga inkomst, som borde utgå; och om än magistraten skulle finna sig föranlåten efterskänka denna sin lagliga rått, ansåge sig magistraten i allt fall hafva varit pligtig bevaka såväl statens rätt till stämpelpappersafgift, som de fattigas andel; samt i afseende på arfskiftena, att magistraten varit enligt lag berättigad till förrättande af arfskifte efter hustru Anderberg, men att deremot magistraten medgaf, att det sista arfskiftet varit obehörigt och blifvit utan magistratens kännedom förrättadt.

I utslag den 5 Mars 1866 yttrade hofrätten: att som af 9 kap. Årfdabalken framginge, att bouppteckning borde förrättas efter hvarje afliden person, samt undantag ej funnes stadgadt för det fall att efterlefvande make aflidit, innan bouppteckning efter den först aflidna hunnit förrättas, ansåg hofrätten magistraten hafva förfarit rätt deruti att den gjort särskilda bouppteckningar, hvadan påståendet i denna del ogillades; och enär delning af boet efter Magdalena Anderberg erfordrats, innan bouppteckning efter vice häradshöfdingen Anderberg kunnat förrättas, samt magistraten lagligen tillkommit en sådan delning verkställa och derför tillgodoföra sig arvode, mot hvars belopp anmärkning ej framstälts, kunde ej heller påståendet i denna del bifallas; men enär magistraten icke ägt att förrätta arfskifte efter vice häradshöfdingen Anderberg och derför beräkna sig provision, förpligtades magistratens samtlige ledamöter att återbära skiftesprovisionen 279 rdr 57 öre.

Detta utslag uttryckte hofrättsrådet Nolleroths och vice häradshöfdingarne Nilsons och Glimstedts vota i målet.

Ifrån hofrättens beslut var assessoren Bergström i så måtto skiljaktig, att han ansåg, det den åtgärd, som för bestämmandet af sist aflidne makans andel i boet erfordrats och som bestått i en enkel halfvering af tillgångarne, ej kunde hänföras till egenskap af skifte eller berättiga till

s. 509 Sida 509 i årgången börjar härKopiera citering

åtnjutande af skiftesarfvode, hvadan han förpligtade magistratens ledamöter att till hustru Olsson återbära äfven provisionen för arfskiftet efter hustru Anderberg med 575 rdr 77 öre.

Hustru Olsson fullföljde underdånig talan.

Målet föredrogs den 27 Februari 1867 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Alexanderson, Qvensel, friherre Leuhusen, Berg och Rabe) funno ej skäl att i hofrättens utslag göra annan ändring, än att, då arfskifte efter hustru Anderberg hvarken blifvit begärdt eller varit nödigt för den uppgift till bouppteckningen efter vice häradshöfdingen Anderberg, som makarne Anderbergs enda barn och arfvinge Fredrika Wilhelmina Olsson haft att göra, magistraten ålades till henne återbära arfvode för berörda arfskifte med 575 rdr 77 öre.

Justitierådet Naumann yttrade: »Vid det förhållande, som i saken sig företer, att nemligen hustru Magdalena Anderberg aflidit den 10, samt hennes man vice häradshöfdingen Peter Anderberg den 25 December 1862, således innan den i lag föreskrifna tid för boupptecknings förrättande efter hustrun tilländagått, och makarnes hela efterlemnade bo, i hvilket, såvidt handlingarna utvisa, någon förändring icke inträffat under den korta tidrymden mellan deras död, blifvit på en gång af efterlefvande arfvingen uppgifvet, finner jag magistraten i Ystad icke hafva förfarit i öfverensstämmelse med lagens mening och grund i 9 kap. 1 § Årfdabalken, då den låtit uppteckna qvarlåtenskapen i två särskilda instrumenter under den 7 och 8 Januari 1863 och sig till godo beräknat provision för uppteckningen dels af hela boet, dels särskildt af mannens andel deri; hvadan jag, meo veto, med undanrödjande af samma förrättningar, förpligtar magistraten att en gemensam bouppteckning efter makarne Anderberg verkställa, samt dervid, efter påföring af provision och öfriga afgifter i enlighet med de i Januari 1863 gällande författningar i ämnet, till hustru Olsson återbära hvad hon, med anledning af den sålunda ogillade åt-

s. 510 Sida 510 i årgången börjar härKopiera citering

gärden, fått derutöfver vidkännas. Såsom en följd häraf och då intet arfskifte varit att förrätta efter makarne Anderberg, som efterlemnat en enda arfvinge, hvilken hela qvarlåtenskapen tillfallit, ålägges nämnde magistrat att den i förberörda två bouppteckningsinstrumenter uppförda skiftesprovision till hustru Olsson återbära».