Äger generalbefälhafvare att, på grund af sin embetspligt att upprätthålla disciplinen inom militärcorpserna i hans distrikt, anföra besvär i mål rörande obefogad klagan mot förman, ehuru generalbefälhafvaren icke varit part i målet!
29 maj 1867
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1867, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 752–753 i årgången 1867. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjerde årgången, 1867 i litteraturen — s. 752–753 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 29 Maj 1867». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kaptenen vid Kongl. Wendes artilleriregemente Heribert Broberg angaf vid krigs-hofrätten chefen vid nämnde regemente, numera generalmajoren grefve Alarik Wachtmeister för att hafva mot Broberg i åtskilliga hänseenden öfvat förföljelse.
Sedan krigsfiskalen afgifvit yttrande, deri han förklarade, att han ansåg grefve Wachtmeister hafva i vissa afseenden oriktigt förfarit, förmälde grefve Wachtmeister i sin slutförklaring: att, äfven om han till följd af Brobergs, efter grefve Wachtmeisters åsigt, obehöriga angifvelse, kunnat hafva skälig anledning att å honom yrka ansvar, trodde han likväl, att det icke borde på honom ankomma att sådant yrkande framställa.
I utslag den 27 Juli 1866 utlät sig krigs-hofrätten, jemte det yttrande meddelades angående angifvelserna mot grefve Wachtmeister, att då något yrkande om ansvar å kaptenen Broberg för obefogad klagan emot förman icke blifvit framstäldt, krigs-hofrätten funne Broberg icke heller kunna dertill fällas.
Ofver detta utslag besvärade sig i underdånighet generalbefälhafvaren i första militärdistriktet generalmajoren grefve Samuel August Sandels och yttrade, att då det tillhörde hans embetspligt att vaka deröfver, att disciplinen upprätthölles inom de resp, korpserna inom hans distrikt, och Broberg genom den af honom emot grefve Wachtmeister gjorda angifvelse begått ett betänkligt brott mot disciplinen, grefve Sandels ansåge sig böra yrka ansvar å Broberg enligt 2 kap. 16 § Krigsartiklarne och Kongl. Cirk. den 26 November 1812.
s. 753 Sida 753 i årgången börjar här
I underdånig förklaring förmälde Broberg, att enär hvarken allmänna lagen eller krigsartiklarne berättigade andra personer att yrka ansvar å Broberg för obefogad klagan i berörde hänseende, än grefve Wachtmeister och krigsfiskalen, samt genera] befälhafvarens embetspligt att vaka öfver disciplinen i de inom hans distrikt förlagde militärkorpser icke hade tillämpning på sådane fall, som blifvit af domstol pröfvade. Broberg yrkade, att grefve Sandels’ underd. besvär måtte lemnnas utan afseende.
Uti afgifvet underd. utlåtande hemställde krigs-hofrätten, huruvida vid det förhållande, att grefve Sandels icke vore part i målet, hans besvärstalan kunde till pröfning uppta gas.
Målet föredrogs den 29 Maj 1867 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Alexanderson, friherre Leuhusen, Wretman, Naumann och Rabe samt kontre-amiralen Lilliehöök och generalmajoren Rudebeck); och fann Högsta Domstolen grefve Sandels icke hafva visat behörighet att öfver krigs-hofrättens utslag föra klagan, hvadan de underdåniga besvären icke kunde till pröfning upptagas.