Ägodelningsrätt pröfvar skiftesläggning och föreskrifver vissa ändringar genom utslag, som vinner laga kraft. Efter det dessa ändringar blifvit verkställda och besvär öfver förrättningen icke anförts, anmäles densamma till fastställelse. Men vid förnyad granskning
14 oktober 1867
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1868, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 261–263 i årgången 1868. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 7 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 40 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 7.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femte årgången, 1868 i litteraturen — s. 261–263 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning den 14 Oktober 1867». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Å alla ägorna till Skeppsmyra by i Wätö socken af Stockholms län hade kommissionslandtmätaren K. E. Markström, på grund af vederbörligt förordnande, företagit laga skifte, hvilket, efter Markströms död, afslutades af kommissionslandtmätaren grefve H. A. Taube den 16 Maj 1861.
Bro och Wätö skeppslags ägodelningsrätt, der skiftet i åtskilliga delar öfverklagades, upphäfde genom utslag den 14 Augusti 1862 skiftesmännens alla åtgärder, till och med urskiljandet af in- och afrösningsjord samt ägograderingen.
Derefter erhöll vice kommissionslandtmätaren H. Holmström förordnande att, i stället för grefve Taube, berörde skifte förrätta. Af honom företogs detsamma den 26 Augusti 1863 och afslutades den 1 September 1865. Enligt skiftessammandraget hade lotterna litt. Ab och De hvar för sig tillagts tre skiften, men, enligt kartan och delningsbeskrifningen, hade nämnde lotter erhållit tre skiften hvar å fasta landet och särskild lott i »Stora Asken».
Besvär anfördes jemväl öfver denna förrättning, och ägodelningsrätten meddelade utslag den 17 Aug. 1866, derigenom skiftesläggningen ändrades så, att vissa ägostycken, som tilldelats hemmanet N:o 2 1/4 mantal, i stället skulle tilläggas N:o 1 1/4 mantal, hvilket häremot skulle till förstnämnda hemman afstå andra ägostycken.
s. 262 Sida 262 i årgången börjar här
Landtmätaren och gode männen verkställde de af ägodelningsrätten beslutade förändringarne samt afslutade skiftet den 24 November 1866.
Då besvär öfver förrättningen icke anfördes, anmälde Holmström densamma till fastställelse. Ägodelningsrätten meddelade deröfver den 30 April 1867 det beslut, att emedan af den i handlingarne intagna provisionela skiftesplanen och kartan inhemtades, att hemmanet N:o 1 1/2 mantal litt. Ab. erhållit fyra skiften, ehuru det vid handlingarne fogade sammandrag öfver skiftet upptoge endast tre skiften till samma hemman; men berörde skiftesplan icke varit, så vidt handlingarne utvisade, ägodelningsrättens pröfning underställd, samt hinder ej syntes möta för utläggning af detta hemman tillkommande mark i tre skiften, kunde den sökta fastställelsen icke meddelas, utan återförvisades ärendet till landtmätaren och gode männen, som skulle dermed lag och beskaffenheten likmätigt förfara.
Till följd af detta beslut måste Holmström ännu en gång taga befattning med skiftet och höll sammanträde med skifteslaget den 3 Juni 1867, dervid förrättningsmännen i afgifvet utlåtande ansågo ett mindre antal skiften, än den uppgjorda planen utvisade, icke lämpligen kunna tilldelas, vare sig hemmanet litt. Ab eller hemmanet N:o 4 3/16 mantal litt. De, med hvilket hemman enahanda förhållande som med litt. Ab ägde rum; hvadan, med förklarande att skiftesplanen komme att såsom provisionel anses, förrättningsmännen, jemlikt 88 § Skiftesstadgan, hänskjöto densamma till ägodelningsrättens pröfning.
Ägodelningsrätten gaf utslag den 29 i samma månad af innehåll: att ägodelningsrätten ansåg hinder ej möta att, utan olägenhet för någon delägare inom skifteslaget, tilldela hemmanen litt. Ab och De, hvilka båda fått sina ägor lagda i fyra skiften, ägor endast i tre skiften, hvadan ägodelningsrätten, som ej funne de af delägarne samt landtmätaren och gode männen anförda skäl för ägornas läggande i fyra skiften vara af sådan vigt, att afseende derå borde fästas, pröfvade skäligt att, med ogillande af den uppgjorda provi-
s. 263 Sida 263 i årgången börjar här
sionela planen, visa ärendet åter till förrättningsmännen, som hade att dermed lag och sakens beskaffenhet likmätigt förfara.
Häröfver fullföljde en delägare i underd. klagan hos Kongl. Maj:t och yrkade fastställelse å den uppgjorda skiftesplanen, med hvilken alla delägarne voro nöjde.
Nedre revisionen (t. f. revisionssekreteraren Poignant föredragande) hemställde i underd. betänkande den 12 Oktober 1867: Som vid det förhållande, att ägodelningsrätten, i anledning af anförda besvär, genom utslag den 17 Augusti 1866 ingått i pröfning af skiftesläggningen, ägodelningsrätten lagligen ej torde äga att, då skiftet sedermera för erhållande af fastställelse till ägodelningsrätten inkommit, pröfva annat, än huruvida de af ägodelningsrätten genom nyssnämnda, laga kraftägande utslag meddelade föreskrifter blifvit af skiftesmännen iakttagna; alltså och då följaktligen de af ägodelningsrätten vid dess senare granskning af skiftet anmärkta, ofvan upptagna omständigheter icke bordt hindra den sökta fastställelsen, hemställde nedre revisionen i underd., att Kongl. Maj:t måtte finna skäligt att, med undanrödjande af ej mindre ägodelningsrättens den 30 April 1867 härutinnan meddelade beslut, än äfven landtmätarens och gode männens den 3 påföljande Juni afgifna utlåtande och ägodelningsrättens beslut den 29 i sistnämnda månad, visa ärendet åter till bemälde rätt, som skulle äga att dermed vidare lagligen förfara.
Detta underdåniga betänkande blef vid ärendets föredragning den 14 Oktober 1867, i närvaro af justitieråden Berg, Adlercreutz, Bolin, Naumann, Wretmän och von Hofsten, af Högsta Domstolen gilladt.